Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län...2017/11/22 · sträckan är grusväg och har bärighetsklass 2, BK2. Skyltad hastighet är 70 km/h. Större delen av vägen är smalare

GRANSKNINGSHANDLING

Väg 914 Degersjö - Skorped Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län

Planbeskrivning, 2017-10-17

Yta för bild

2

Trafikverket

Postadress: Box 186, 871 24 Härnösand

E-post: [email protected]

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Väg 914 Degersjö - Skorped

Författare: Cristine Waessman

Dokumentdatum: 2017-10-17

Ärendenummer: TRV 2016/55583

Projektnummer: 150353

Version: 1,0

Kontaktperson: Jimmy Dahlbom, Projektledare Trafikverket, 010-123 31 09

TM

ALL

00

92 M

all

pla

nb

eskrivnin

g v

.4.0

3

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 6

2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH

PROJEKTMÅL 7

2.1. Planläggningsprocessen 7

2.2. Bakgrund 7

2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 8

2.4. Ändamål och projektmål 9

2.5. Transportpolitiska mål 9

3. MILJÖBESKRIVNING 10

3.1. Läsanvisning 10

3.2. Avgränsning 10

4. FÖRUTSÄTTNINGAR 12

4.1. Vägens funktion och standard 12

4.2. Trafik och användargrupper 13

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 13

4.4. Landskap 13

4.5. Natur- och vattenmiljö 14

4.6. Kulturmiljö 19

4.7. Rekreation och friluftsliv 19

4.8. Boendemiljö och hälsa 19

4.9. Naturresurser 19

4.10. Förorenad mark 20

4.11. Byggnadstekniska förutsättningar. 20

4

4.12. Riksintressen 23

4.13. Miljökvalitetsnormer 23

5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED

MOTIV 28

5.1. Val av lokalisering 28

5.2. Val av utformning 28

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 33

5.4. Övriga skyddsåtgärder 33

6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 35

6.1. Trafik och användargrupper 35

6.2. Landskap 35

6.3. Natur- och vattenmiljö 35

6.4. Kulturmiljö 36

6.5. Rekreation och friluftsliv 36

6.6. Boendemiljö och hälsa 36

6.7. Rennäring 36

6.8. Avvattning 36

6.9. Hushållning med naturresurser 36

6.10. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 37

6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 37

6.12. Påverkan under byggnadstiden 37

7. SAMLAD BEDÖMNING 38

7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 38

7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen 38

8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA

HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM

HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 39

5

9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 40

9.1. Vägområde för allmän väg 40

9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 41

9.3. Vägområde inom detaljplan 41

9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 41

9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt 42

10. FORTSATT ARBETE 43

10.1. Allmänhetens granskning 43

10.2. Kommande anmälningar och dispenser 43

10.3. Kontroll och uppföljning 43

11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 44

11.1. Formell hantering 44

11.2. Genomförande 45

11.3. Finansiering 45

12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 46

6

1. Sammanfattning

Väg 914 mellan Degersjö och Skorped är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det

gäller timmertransporter. Den befintliga vägen är smal och under tjällossningsperioden

uppstår problem med bärigheten på grund av brister i vägens avvattning. Det finns därför

behov av att förbättra framkomligheten och höja bärigheten så att tunga transporter kan

köras på vägen året runt. Trafikverket planerar därför en höjning från bärighetsklass 2, BK2

till bärighetsklass 1, BK1. En av åtgärderna är att bron över Nordviksbäcken som idag har

bärighetsklass BK2 kommer att ersättas med en trumma. Bäcken planeras även att flyttas

längs en sträcka av 20–30 meter för att förhindra erosion av vägen.

Hela området från Nätraåns mittfåra till norra änden av väg 914 utgörs av ett

vattenskyddsområde. Övre Nätraån är också utpekat att vara av riksintresse för naturvård.

Vägen ligger inom Vilhelmina södra samebys vinterbetesland.

Den mark som kan komma att tas i anspråk är främst skogsmark.

Åtgärdernas omfattning begränsas inom vattenskyddsområdet (VSO) till rensning av diken

och påläggande av nytt bärlager och slitlager. Risk för påverkan på VSO:t bedöms främst

föreligga under byggskedet. Skyddsåtgärder ska vidtas vid arbeten inom

vattenskyddsområdet. Under driftskedet ska vägåtgärderna medföra en förbättring och

mindre miljöpåverkan jämfört med idag.

En översiktlig fältinventering avseende naturvärden har genomförts inom vägplaneområdet

längs berörd sträcka. 15 områden avgränsades och utpekades för befintliga naturvärden

inom området, bland annat Nätraån, Nordviksbäcken med intilliggande skog samt den del

av Skorpedsåsen som ligger närmast vägen.

Anmälan om vattenverksamhet ska upprättas för de åtgärder som planeras för

Nordviksbäcken samt för ett antal små vattendrag, i vilka trumbyte planeras.

Skyddsåtgärder för aktuella åtgärder föreslås i denna vägplan samt vid upprättande av

anmälan om vattenverksamhet.

Åtgärden förväntas inte medföra förändrad bullersituation för boende längs vägen då

vägområdet endast flyttas marginellt och ingen förändring av anvisad hastighet planeras.

Omfattningen av arbetet med vägen är inte sådant att det är att betrakta som väsentlig

ombyggnation och därför utreds inte buller vidare i detta projekt.

Boende bedöms främst påverkas av arbetet vid byggnationen då framkomligheten på vägen

kommer att vara begränsad. Tillfälliga lokala trafikomläggningar kan komma att ske för att

kunna utföra bro- och anläggningsarbeten. Krav kommer att ställas på entreprenören att

ordna framkomlighet under byggtiden.

7

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

2.1. Planläggningsprocessen

Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess, se bild 1, som styrs av

lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.

I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka

miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas

medföra en betydande miljöpåverkan.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och

för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att

Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under

samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.

Bild 1. Planläggningsprocessen

2.2. Bakgrund

Väg 914, se bild 2, är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det gäller

timmertransporter. På grund av brister i vägens avvattning (diken, trummor och

sidoområden) uppstår problem under tjällossningsperioden. Större delen av vägen är

smalare än 3,5 meter vilket begränsar framkomligheten. Bro över Nordviksbäcken (22-1372-

1) har begränsad bärighet (BK2).

Lokala bärighetsgruppen i Västernorrland har lyft behovet att höja bärigheten på vägen från

BK2 till BK1 för att möjliggöra att timmertransporter kan köras på vägen året runt.

8

Bild 2. Översiktskarta med berörd vägsträcka markerad

2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande)

Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts. En tjälinventering genomfördes 2015.

9

2.4. Ändamål och projektmål

Ändamålet med projektet är förbättra framkomlighet och bärighet för väg 914 längs sträckan

Degersjö – Skorped.

Följande projektmål gäller:

• Åtgärdad väg ska klara trafik med BK1-fordon året runt, det vill säga inga

bärighetsrestriktioner på grund av tjällossning.

• Ökad framkomlighet genom att se över möjligheter för fordon att mötas.

2.5. Transportpolitiska mål

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela

landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt funktionsmål och

hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter.

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en

grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga

likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart

transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och

användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Det ska

också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet

syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet ska genomsyra hela

planläggningsprocessen inklusive samråd och åtgärdsval.

10

3. Miljöbeskrivning

Miljöförhållandena på platsen har beskrivits utifrån befintliga kartor, underlag från samråd

samt platsbesök.

3.1. Läsanvisning

I denna vägplan finns miljöfrågeställningarna beskrivna i en integrerad miljöbeskrivning.

Detta innebär att befintlig miljö, skyddsåtgärder, konsekvenser och effekter redovisas

samordnat med andra teknikområden och inte i ett enskilt avsnitt. Befintliga

miljöförutsättningar beskrivs i avsnitt 4. Skyddsåtgärder beskrivs i avsnitt 5 och

konsekvenser och effekter av planförslaget beskrivs i avsnitt 6. Uppfyllelse av miljöbalkens

allmänna hänsynsregler beskrivs i avsnitt 8.

3.2. Avgränsning

Fokusområden för miljöbeskrivningen är:

- Vattenskyddsområdet

- Vattenmiljö

- Naturmiljö

- Kulturmiljö

En översiktlig fältinventering av naturmiljön utfördes under 2017 i syfte att främst kartlägga

områden med naturvärden som kan påverkas av vägåtgärden, bland annat kring vattendrag

och vid platser där tillfälliga nyttjanderätter under byggtid föreslagits.

Närmaste Natura 2000-område är Uvsjön, som ligger cirka 3,5 km norr om vägområdets

norra ände. Det är ett område med äldre skog som inte bedöms påverkas på något sätt av de

planerade vägåtgärderna för väg 914. Det behandlas därför inte vidare i denna handling.

Inga naturreservat eller områden som omfattas av det generella biotopskyddet är kända

inom eller intill berört vägområde. Sex mindre områden är utpekade som nyckelbiotoper av

skogsstyrelsen inom ett avstånd av 150–200 meter från den aktuella vägsträckan. På grund

av avståndet till den berörda vägsträckan är bedömningen att ingen av nyckelbiotoperna

kommer att påverkas av vägåtgärderna. Länsstyrelsen har inget registrerat

Våtmarksinventeringsobjekt (VMI) inom eller intill berört vägområde.

Konsekvenser och effekter beskrivs dels för byggtidens skede samt för den tid då

vägprojektet är färdigställt.

Kylsnäsån ligger nära vägplaneområdets södra ände. Ån och dess strandzon ingår ett

riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet omfattar åns strandzoner som ligger som

närmast cirka 50 meter från vägen. Öring förekommer i ån. Inga vattendrag eller diken har

observerats, som kan leda vatten från vägplaneområdet till ån. Avståndet mellan ån och de

planerade åtgärderna bedöms vara tillräckligt långt för att ingen påtaglig risk för påverkan

på Kylsnäsån ska föreligga. De planerade vägåtgärderna omfattar inte heller området längs

med ån som utpekas som riksintresse. Kylsnäsån omnämns därför inte vidare i denna

vägplan.

11

Ett mindre, namnlöst vattendrag som rinner cirka 150 meter väster om aktuellt

vägplanerområde avgränsas även det från denna text, på grund av avståndet från åtgärden.

12

4. Förutsättningar

4.1. Vägens funktion och standard

Väg 914 går från Degersjö och upp mot väg 908 i Skorped, totalt cirka 8,6 km, se bild 3. Hela

sträckan är grusväg och har bärighetsklass 2, BK2. Skyltad hastighet är 70 km/h.

Större delen av vägen är smalare än 3,5 meter vilket gör att mötesplatser behövs på

sträckan, men vägbredden varierar ända upp till 6,5 meter.

Väg 914 har utfarter från enstaka gårdar samt enskilda anslutningsvägar.

Bild 3. Berörd sträcka av väg 914

13

4.2. Trafik och användargrupper

Trafikmängden är 45 fordon/dygn varav 5 lastbilar (Stickprovmätning genomförd 2012).

Busslinje 805 trafikerar väg 914 mellan Degersjö och Skorped. Turen går tre dagar per vecka

från Degersjö till Skorped. Från Skorped till Degersjö går två turer tre dagar per vecka.

Turerna är kompletteringstrafik och måste förbeställas.

En elev åker skolskjuts mellan Degersjö och Skorped skola.

Det aktuella området saknar gång- och cykelvägar. Oskyddade trafikanter återfinns främst i

anslutning till Skorped.

Utdrag ut STRADA visar att inga olyckor har inträffat på väg 914 under åren 2006 till 2015.

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling

Vägplanen startar i byn Degersjö i söder och slutar vid anslutning till väg 908 i Skorped.

Markanvändningen längs sträckan varierar mellan enstaka bebyggelse samt jord- och

skogsbruksmark.

Skorped är naturskönt beläget cirka 5,5 mil utanför Örnsköldsvik och har en folkmängd på

cirka 700 innevånare. I centrala Skorped finns servicecenter samt bank, kiosk, affär och

skola.

Skorpedskolan är en glesbygdsskola som har en förskoleklass, en 1–3: a och en 4–6: a. Här

finns även ett fritidshem och en förskola.

Väg 914 mellan Degersjö och Skorped är ett utpekat viktigt stråk för näringslivet när det

gäller timmertransporter.

4.4. Landskap

Landskapet vid den befintliga vägsträckan är till största del ett skogslandskap som korsar ett

antal mindre vattendrag på korta vägbroar, se bild 4, och passerar ett fåtal bostäder. I söder

passerar vägen Degersjön.

Vägen är idag belagd med grus och varierar i sin bredd tät mot skogslinjerna på båda sidor

vägslänterna. I partierna där skogen har avverkats lyser solen över vägen och cirka 2x2

meter stora stenblock förekommer i det fragmenterade landskapet. Längs vägslänterna

växer en örtartad flora i fältskiktet.

14

Bild 4. Väg 914 (Foto: Amy Åkerlund, Sweco).

4.5. Natur- och vattenmiljö

Vägsträckan ligger i skogslandskapet på mellan 127 och 240 m.ö.h. i Nätraåns

avrinningsområde. Berggrunden består av svårvittrade graniter, leptiter och gråvackor som

inte ger förutsättningar för någon rikare vegetation med mer krävande arter.

Få observationer av arter är inrapporterade via Artportalen längs den aktuella sträckan med

undantag för området närmast Skorped. Spår från utter observerades 2015 i vid Nätraån.

Flera rödlistade fågelarter är inrapporterade kring Skorped, bland annat kungsörn och

havsörn, flera hackspettarter samt ett par arter av småfågel.

De havs- och sjösediment och särskilt de isälvsavlagringar som finns längs Skorpedsåsen, se

bild 8, ger förutsättning för en rikare flora. Den morän som dominerar övriga delar av

sträckan fram till vägsträckningens slut kan ge förutsättning för artrikedom av storsvampar.

Skogen i moränlandskapet är starkt präglat av industriellt skogsbruk. Ett antal områden

med sumpskog och myrmark finns längs sträckan och nära byn Degersjö finns lite åkermark

och annan gräsmark.

Vägsträckan ligger i skogslandskapet i Nätraåns avrinningsområde. Vägen passerar fyra

namngivna vattendrag längs den berörda sträckan (från söder till norr); bäcken från

Stavtjärnen (i VattenInformationsSystem Sverige (VISS) samt i detta dokument benämnd

Gröningsbäcken), Nordviksbäcken, Storängesbäcken Nätraån och längst i norr Tegbäcken.

Gröningsbäcken rinner från Stavtjärnen väster om väg 914 och utmynnar i Degersjön intill

byn Dergersjö. Nordviksbäcken är en cirka en meter bred skogsbäck som rinner under väg

914 och utmynnar i Degersjön. Storängesbäcken består av två grenar, varav den södra rinner

under vägen strax norr om infarten till den mindre väg som går förbi

Riksantikvarieämbetets objekt, Raä-objektet 73:1, se bild 6. Bäckens norra gren rinner

omedelbart intill, men inte under vägen. Bäcken rinner sedan under väg 914 söder om

Nilstorp och utmynnar i Nätraån cirka 450 meter nedströms om vägen. Nätraån är en

15

skogsälv som vid väg 914 är lugnflytande och svagt slingrande. Den omges där av högörts-

och ormbunksdominerade lövskogar i en svagt markerad bäckravin, se bild 5. Inom

vattenskyddsområdet rinner ett antal små bäckar samman med Tegbäcken som passerar

under väg 914 på två platser; cirka 200 meter norr om korsningen väg 914/väg 908 samt

intill reningsverket. Tegbäcken utmynnar därefter i Nätraån.

Bild 5. Vy över Nätraån mot norr från vägbron.

Vägen passerar även ett flertal mindre icke namngivna vattendrag. Mellan vägområdets

södra ände och infarten till Vire passeras två bäckar som rinner från våtmarksområden

nordväst om vägen till Degersjön, se bild 7. Bäckarna utpekas på kartan som bäck från

Långmyran. En bäck passerar vägen cirka 5 km söder om Degersjö, utpekas i kartan, som

bäck från Degersjön.

Väg 914 ligger inom Skorpeds fiskevårdsområde. Enligt den information som finns

tillgänglig om Skorpeds FVO genom Örnsköldsviks kommuns hemsida finns gädda och

abborre i Degersjön samt öring, harr, gädda och abborre i Nätraån. Vattendragen är troligen

även habitat för grodor.

Längs sträckan finns omgivande sumpskog och myrmark. I anslutning till byn Degersjö

samt vid Nilstorp finns områden med åkermark. I övrigt är området starkt präglat av

industriellt skogsbruk.

Strax söder om korsningen väg 908 går väg 914 över Skorpedsåsen som utgör ett

naturvårdsobjekt (objektnr. 84128) klassat som naturvärde 2, mycket högt naturvärde enligt

Örnsköldsviks kommuns översiktsplan. Åsformationer är ofta livsmiljöer för sällsynta

växter, svampar och insekter som är knutna till sandiga och grusiga marker.

16

Hela området från Nätraåns mittfåra till norra delen av väg 914 utgörs av ett

vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet inrättades 1969 och utgörs av en inre och en

yttre skyddszon samt brunnsområden (fastigheterna Skorped 2:88 och 2:100). Föreskrifter

finns framtagna med syfte att skydda dricksvattnets kvalitet och kvantitet. Väg 914 passerar

genom den inre skyddszonen i direkt anslutning till brunnsområdena. Jordarterna vid

brunnsområdena består av isälvsavlagring och är därför mycket känsliga för yttre påverkan.

Miljö och vatten i Örnsköldsvik AB (MIVA) har inkommit med ett yttrande över

samrådsremiss med anledning av den planerade vägåtgärden. I remissen ställs krav på

arbetsfordon, förvaring av bränsle, tankning och uppställning av stationära maskiner. Krav

ställs även på vidtagande av skyddsåtgärder inom vattenskyddsområdet så att mark och

vatten inte kan förorenas av miljöfarliga ämnen. Länsstyrelsen har gett ett yttrande över

remissen med krav på utredning om möjlig miljöpåverkan och skyddsåtgärder eller

redogörelse för möjlig alternativ dragning av väg 914.

Vid en naturvärdesinventering (NVI) i fält som utfördes 2017 identifierades 15 objekt med

bedömda naturvärden. Naturvärdesbedömningen gjordes med stöd av SIS svenska standard

för naturvärdesinventering. Indelningen är i fyra klasser; Visst naturvärde (klass 4),

Påtagligt naturvärde (klass 3), Högt naturvärde (klass 2) och Högsta naturvärde (klass 1).

Endast ett område, Nätraån med omgivande strandskog, bedömdes ha högt naturvärde.

Fyra bedömdes ha påtagliga naturvärden: ett granskogsområde öst om vägen vid Tegbäcken,

Skorpedsåsen på ömse sidor om vägen, skogen som omger Nordviksbäcken väster om vägen

samt bäcken från Stavtjärnen. Resterande objekt bedömdes ha visst naturvärde.

Skorpedsåsen har i sin helhet värden som motsvarar högt naturvärde men eftersom åsen är

så pass skadad vid vägen bedömdes detta delområde endast ha påtagligt naturvärde.

Samtliga naturvärdesbedömda objekt finns presenterade på kartan för natur- och

kulturvärden, se bild 6. Resultaten från fältinventeringen presenteras i sin helhet i

rapporten ”Översiktlig naturvärdesinventering, Väg 914 Degersjö-Skorped”.

Nätraån och Degersjön ingår i ett område klassat som riksintresse för naturvård (Övre

Nätraån med Bärmsjön). Huvudkriterier för områdets klassning som riksintresse är

”väsentligen opåverkade naturområden” samt ”områden med sällsynta naturtyper, hotade

eller sårbara biotoper och arter”. Utpekade värden för riksintresseområdet är

vattensystemet, som på grund av begränsad mänsklig påverkan betecknas som naturvatten.

Utter, flodkräfta, röding och öring är de arter som utpekas i riksintresseområdets

värdeomdöme. Nätraån ingår i ett vattensystem som är del i ett av utterns kärnområden.

Dessutom finns flodkräfta i Nätraån. Röding och nedströmslekande öring finns i Bärmsjön.

Förutsättningar för riksintressets bevarande är att Övre Nätraån med Bärmsjön bevaras i

och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. Bland annat anges att

vattenkvaliteten ska uppfylla fastställda miljömål för naturvatten, att en skyddszon av träd

ska sparas längs stränder samt att vägövergångar är utförda så att utter kan passera

obehindrat och botten i vattendrag bibehålls eller återställs.

17

Bild 6. Natur och kulturvärden i området. Naturvärdesobjekten är de som identifierades under

förstudien av naturvärdesinventeringen.

18

Bild 7. Vattendrag som korsas av väg 914 längs aktuell vägsträcka. Rosa text samt pilar anger var

vattendragen korsas av väg.

Områden inom 100 meter från samtliga vattendrag omfattas av strandskydd enligt

miljöbalken 7 kap. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för

allemansrättsliga tillgångar till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och

växtliv. Strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen

19

vid medelvattenstånd. Strandskyddet upphävs inom området för fastställd vägplan genom

att det hanteras i samrådsprocessen.

Inga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet identifierades under

fältinventeringen.

4.6. Kulturmiljö

Vägsträckan går genom ett skogslandskap med få bebyggda miljöer. Inga fornlämningar

finns i direkt närhet till väg 914, se bild 6. Flertalet kända fornlämningar finns på ett avstånd

av 500 meter från vägen. I närhet till Nordviksbäcken (Skorped 19:1) återfinns en fångstgrop

samt nordöst om denna en tjärgrop (Skorped 70:1). Längre norrut återfinns en

fäbodlämning (Skorped 73:1) i närhet till Långbromyran samt öster om Åsmyran ett

fångstgropssystem (Skorped 20:1). Vidare finns det två fornlämningar i anslutning till

Nätraån i Nilstorp som ligger i närhet till vägen och dess utgörs av en fornlämningsliknande

lämning (täckgrop, Skorped 10:1) samt en s.k. källa med tradition (Soksängskällan, Skorped

41:1).

Nätraån benämns som kulturvärderat vattendrag av länsstyrelsen.

4.7. Rekreation och friluftsliv

Nätraån nyttjas som kanotled och fiske förekommer i vattendraget. Skoterled passerar

vägen vid två ställen, dels norr om Nätraån samt dels strax söder om ån. Mindre

vandringsleder finns i områdets norra del. Vid Nilstorp i anslutning till Nätraån finns

möjligheter för de som nyttjar kanotleden, skoter- och vandringsleder samt

fiskevårdsområdet att parkera med fordon och nyttja en grillplats med vindskydd och

torrtoalett.

4.8. Boendemiljö och hälsa

Boende återfinns främst i vägsträckans norra del i närhet till Skorped samt vid Degersjön.

Den befintliga vägen kommer endast förändras marginellt genom att vägområdet kan

komma att ökas för mötesplatser. Antalet fordon som trafikerar vägen bedöms bli samma

som idag.

Bedömning om behov av eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden

som antagits av riksdagen. Arbetenas omfattning medför att ombyggnaden av väg 914 inte

innebär en väsentlig ombyggnad enligt riktvärden. Bullerskyddsåtgärder kommer därför

inte att prövas inom ramen för projektet.

4.9. Rennäring

Vägen ligger inom Vilhelmina södra sameby och tillhör samebyns vinterbetesland.

4.10. Naturresurser

Aktuell vägsträcka går igenom skogslandskap. Inga brunnar eller liknande har inledningsvis

identifierats bedömts som naturresurs. I och med att vägområdet breddas kommer främst

skogsbruksmark att tas i anspråk längs den aktuella vägsträckan.

Grustäkt finns i anslutning till Skorpedsåsen cirka 800 meter nordväst om väg 914.

20

4.11. Förorenad mark

En nerlagd deponi finns inom fastigheten Skorped 10:1. Denna ska ha varit i drift fram till

1977. Hit fraktades 250 ton hushålls- och affärsavfall per år. En inventering av

deponiområdet gjordes 2012. På området hade inga ytterligare avfall tillkommit och

vegetation växte på deponin. För potentiellt förorenat område, se bild 6.

Inga övriga potentiellt förorenade områden eller miljöfarliga verksamheter har identifierats

inom 100 meters avstånd till vägen.

4.12. Byggnadstekniska förutsättningar.

4.12.1. Geologiska och geotekniska förhållanden

Enligt SGU:s jordartskarta, se bild 8, består marken från Skorped och cirka 1,5 km mot

Degersjö av havs- och sjösediment och isälvsavlagringar. Havs- och sjösedimenten utgörs

omväxlande av silt, sand och grus och isälvsavlagringar utgörs av en grusås. Därefter består

marken generellt av morän med inslag av mindre torvområden fram till vägsträckningens

slut. I höjd med Degersjö påträffas ett område med havs- och sjösediment i form av silt.

Bild 8. Jordartskarta (Källa: SGU)

Start

Slut

21

4.12.2. Broar

Bro över Stavtjärns utlopp (Gröningsbäcken) vid Degersjö (22-493-1) är byggd 1944 och är

en 2-leds plattram, se bild 9. Bron har en bredd av 3 meter och en längd av 8 meter. Bron

har bärighetsklass BK 1 och ägs av Trafikverket.

Bild 9. Bro över Stavtjärns utlopp (Gröningsbäcken) vid Degersjö

Bro över Nordviksbäcken (22-1372-1) är byggd 1941 och är en fritt upplagd stenbro, se bild

10. Bron har en bredd av 3,9 meter och längd av 2,2 meter. Bron har bärighetsklass BK 2 och

ägs av Trafikverket. Bron behöver bytas ut för att kunna höja till BK 1. Olika broalternativ

har utretts och en stor vägtrumma har visat sig vara mest lämpligt.

Bild 10. Bro över Nordviksbäcken 4,5 km söder om Skorped

Bro över Nätraån (22-494-1) är byggd 1942 och är en 2-leds balkram, se bild 11. Bron har en

bredd av 3 meter och en längd av 17,7 meter. Bron har bärighetsklass BK 1 och ägs av

Trafikverket.

22

Bild 11. Bro över Nätraån Skorped

4.12.3. Vägavvattning

Det befintliga vägavvattningssystemet består av öppna diken och trummor. De tvärgående

trummorna samt diken längs sträckan inventerades i augusti 2016, se PM Truminventering.

4.12.4. Ledningar

Längs väg 914 finns markförlagda och luftburna ledningar för eldistribution och tele med

tillhörande stolpar inom eller i anslutning till vägområdet. Delar av anläggningarna kan

komma att påverkas av vägombyggnaden.

En brunnsinventering har genomförts för att lokalisera enskilda brunnar, se PM

Brunnsinventering.

Berörd vägsträcka saknar belysning.

Elledningar

E.ON har luftledningar samt markförlagda elledningar i det aktuella utbredningsområdet,

där finns både elledningar som följer inom vägområdets sträckning, samt flertalet korsande

elledningar.

MIVA har matarkablar med starkström i berört område, emellan Skorpeds reningsverk och

Skorped.

VA-ledningar

MIVA har ledningar belägna i det aktuella utbredningsområdet samt djupborrade brunnar

för vattenförsörjning.

Opto/Tele/Kabel-TV

Skanova har markförlagda ledningar i det aktuella utbredningsområdet, där finns både

ledningar som följer inom vägområdets sträckning, samt flertalet korsande ledningar.

Skanova har en optokabel nedlagd inom berört område, från korsningen väg 908/914 och

längs med väg 914 i cirka 1 200 meter.

23

4.12.5. Kommunala planer

Örnsköldsviks kommun har en översiktsplan som antogs december 2012. Inga detaljplaner

finns inom aktuellt område.

4.12.6. Övriga anläggningar

Ett kommunalt vattenverk och ett kommunalt avloppsreningsverk är beläget i direkt närhet

till väg 914 i norra delen av aktuellt område.

4.13. Riksintressen

Riksintressen är geografiska områden som har utpekats som då de innehåller värden och

kvaliteter som bedöms som nationellt viktiga. Riksintressen är beslutade av riksdagen och

framgår av 3 och 4 kap. miljöbalken. Nätraån och Degersjön är riksintresse för naturvård, se

beskrivning i avsnitt 4.5 samt bild 6.

4.14. Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Normerna syftar till att

fastställa en högsta tillåtna förorenings- och störningsnivå som människor eller miljön kan

belastas med. MKN finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i

fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika

parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660).

I detta projekt är trafikmängden mycket måttlig och det finns inte några stora

föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för

luftkvalitet ska överskridas. Aktuellt projekt berör inte något utpekat fisk eller musselvatten

varför inte heller dessa MKN påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende

omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är

aktuellt på väg 914.

Aktuella MKN samt statusklassningar redovisas i tabell 1. MKN för vatten uttrycker den

vattenkvalitet ett vatten ska ha vid en viss tidpunkt. För detta projekt berörs både yt- och

grundvattenförekomster. Nedan följer en sammanfattning av information från VISS, 2017,

som utöver MKN innefattar statusklassning (vattnens gällande tillstånd).

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (MKN) och statusklassning enligt VISS (VattenInformationsSystem

Sverige). *Ekologisk status gäller enbart ytvatten. **Kvantitativ status gäller enbart grundvatten.

Namn och ID i

VISS (EU_CD)

Typ av

förekomst

MKN

ekologisk

status*

MKN

kemisk

status

MKN

Kvantitativ

status**

Ekologisk

status

Kemisk

status

Kvantitativ

status

Gröningsbäcken

SE702561-160420

Vattendrag God God - God Ej

klassad

-

Nordviksbäcken

SE702760-160373

Vattendrag God God - God Ej

klassad

-

Degersjön

SE702530-160809

Sjö God till

2021

God - Otillfreds-

ställande

Ej

klassad

-

24

Nätraån

SE702733-161452

Vattendrag God till

2027

God - Måttlig Ej

klassad

-

Önskan-Skorped-

Mosjö SE703329-

160152

Grundvatten - God God - God God

4.14.1. Påverkan på kvalitetsfaktorer

Ingen påverkan på kvantitativa faktorer hos den berörda grundvattenförekomsten, Önskan-

Skorped-Mosjö, kommer att uppstå till följd av planerad vägåtgärd. En liten risk bedöms

föreligga för påverkan på kvalitativa faktorer genom spill eller läckage, exempelvis till följd

av avåkning. Risken bedöms främst föreligga under byggskedet och den begränsas i och med

att skyddsåtgärder vidtas inom vattenskyddsområdet. Förstärkning av bärlagret inom

vattenskyddsområdet minskar under driftskedet risk för en avåkningsolycka, därmed ger

den planerade vägåtgärd minskad risk för påverkan på kvalitativa faktorer.

I tabell 2–5 redovisas bedömd påverkan på kvalitetsfaktorer för ytvattenförekomster

upptagna i VISS längs berörd sträcka.

Tabell 2. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Gröningsbäcken.

Ekologisk status Gröningsbäcken

Typ av kvalitetsfaktor

Berörda kvalitetsfaktorer

Parameter Bedömning av verksamhetens inverkan

Fysikaliska kemiska

Näringsämnen

Fosfor Bron kommer inte att bytas. Åtgärder runt bäcken kan ge tillfällig påverkan genom grumling och eventuellt ett litet och tillfälligt näringsläckage. Ingen påverkan på kvalitetsfaktorn bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.

Syrgasförhållandena

Syrgas Ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.

Försurning

BDM (Boreal Dilution Model).

Ingen förekomst av sulfidjordar är i dagsläget känd och därför föreligger ingen känd risk för försurning.

Hydromorfologiska

Konnektivitet

Uppströms och nedströms riktning. Sidled till närområdet och svämplan.

Ingen påverkan förväntas.

Morfologiskt tillstånd

Vattendrags närområde. Svämplanets strukturer och funktion.

Lokal påverkan på bäckens närområde förväntas pga. dikesåtgärder. I och med att avbaningsmassor föreslås återföras på slänter minskar påverkan på bäckens närområde efter byggtid. Därför förväntas möjlig påverkan på morfologin hos bäcken endast bli marginell. Ingen påverkan på morfologi i bäcken förväntas.

25

Hydrologisk regim

Specifik flödesenergi. Volymavvikelse. Flödets förändringstakt. Vattenståndets förändringstakt.

Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då inget byte av bro sker. Därmed uppstår ingen inverkan på den hydrologiska regimen.

Biologiska Fisk, Bottenfauna, Kiselalger

Fisk (VIX). Bottenfauna (ASPT, DJ-index, MISA). Påväxt-kiselager (IPS-index, ACID surhetsindex)

Eventuell förekomst av fisk bedöms inte påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet pga. grumling kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan på någon biologisk parameter.

Tabell 3. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Nordviksbäcken.

Ekologisk status Nordviksbäcken




Fysikaliska kemiska

Näringsämnen

Fosfor Mindre näringsläckage kan komma att följa av omgrävningen, men det skulle i så fall bli tillfälligt och inte tillräckligt för att försämra statusen för kvalitetsfaktorn. Ingen påverkan på näringstillförseln till bäcken bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.


Syrgas Endast en kort sträcka grävs om och ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.

Försurning



Hydromorfologiska

Konnektivitet


Nuvarande bro för Nordviksbäcken under väg 914 utgör inget vandringshinder för vattenlevande organismer och planerad ny trumma ska heller inte utgöra vandringshinder. Placering av markeringsstenar för utter i bäcken innebär förbättrad konnektivitet jämfört med befintligt tillstånd hos bäcken.



Permanent inverkan på morfologin genom att man tar nytt markanspråk jmf med befintligt läge. Ny bäckfåra och erosionsskydd vid trummans inlopp och utlopp innebär delvis en ny bottenstruktur lokalt men naturlig botten eller botten som efterliknar naturligt tillstånd ska läggas i bäcken efter genomförd flytt. Ingreppet återställs i samband med att avbaningsmassor föreslås täcka uppgrävda ytor samt erosionsskydd.

Hydrologisk regim


Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då varken bäckens djup eller bredd ska ändras vid omledning av bäcken. Därmed förväntas ingen inverkan på den hydrologiska regimen.

26



Omledning av Nordviksbäcken: Fisk bedöms inte komma att påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet pga. grumling och annan störning kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan. Kiselalger och bottenfauna kommer att påverkas under byggskedet. Lokal påverkan på sammansättning av kilselager och bottenfauna kan uppstå men för hela vattenförekomsten förväntas ingen påverkan på kvalitetsfaktorerna.

Tabell 4. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Degersjön.

Ekologisk status Degersjön




Fysikaliska kemiska

Näringsämnen

Fosfor Mindre näringsläckage kan uppkomma genom grumling till följd av omgrävningen av Nordviksbäcken samt från övriga berörda vattendrag, men det skulle i så fall bli tillfälligt och inte tillräckligt för att försämra statusen för kvalitetsfaktorn. Ingen bestående påverkan på näringstillförseln till sjön bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.


Syrgas Ingen risk för påverkan på syrgasförhållanden i sjön genom påverkan på anslutande bäckar bedöms föreligga.

Försurning



Hydromorfologiska

Konnektivitet


Planerade nya trummor i bäckar som leder till sjön ska inte utgöra vandringshinder. Placering av markeringsstenar för utter i Nordviksbäcken innebär förbättrad konnektivitet jämfört med befintligt tillstånd.


Sjöns närområde. Svämplanets strukturer och funktion.

Ingen risk för påverkan föreligger.

Hydrologisk regim


Ingen risk för påverkan bedöms föreligga.



Tillfällig påverkan genom grumling men inget som kan påverka kvalitetsfaktorer.

27

Tabell 5. Bedömning av vägåtgärdens påverkan på Nätraån.

Ekologisk status Nätraån




Fysikaliska kemiska

Näringsämnen

Fosfor Inget byte av bro sker, strandvegetationen avverkas inte. Åtgärder runt bäcken kan ge tillfällig påverkan genom grumling p.g.a. vägåtgärder söder om Nätraån, utanför vattenskyddsområdet. Därigenom kan eventuellt ett litet och tillfälligt näringsläckage uppstå. Ingen påverkan på kvalitetsfaktorn bedöms kunna följa av den planerade åtgärden.


Syrgas Ingen skillnad i flöde i förhållande till vattenvolym och därmed syrgasnivåer bedöms bli påverkade.

Försurning



Hydromorfologiska

Konnektivitet


Ingen påverkan förväntas.



Lokal påverkan söder om ån förväntas p.g.a. dikesåtgärder. I och med att avbaningsmassor föreslås återföras på slänter minskar påverkan på åns närområde efter byggtid. Därför förväntas möjlig påverkan på morfologin hos åns närområde endast bli marginell. Ingen påverkan på morfologi i ån förväntas.

Hydrologisk regim


Ingen inverkan på flödesvolymen eller hastighet i bäcken förväntas, då inget byte av bro sker. Därmed uppstår ingen inverkan på den hydrologiska regimen.



Eventuell förekomst av fisk bedöms inte påverkas negativt som kvalitetsfaktor av den planerade åtgärden, men tillfällig påverkan under byggskedet p.g.a. grumling kan uppkomma. Efter avslutat projekt förväntas ingen påverkan på någon biologisk parameter.

28

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv

5.1. Val av lokalisering

Projektet avser upprustning av befintlig väg 914 sträckan Degersjö till Skorped för att

förbättra bärigheten till full bärighet året om. Planerad åtgärd följer befintlig sträcka.

5.2. Val av utformning

Överbyggnaden i vägkonstruktionen ska utformas och utföras till full bärighet (BK1) året

runt. Sträckan skall fortsättningsvis vara grusväg med största tjällyft på 240 mm.

Val av utformning innebär den nya vägen planeras bli 4,5 meter bred så att två personbilar

ska kunna mötas, se bild 10. Längs sträckan planeras mötesplatser för möte mellan

personbil och tung trafik, se bild 11. Referenshastigheten är 70 km/h.

5.2.1. Typsektioner

Vägförslaget utgår från två typsektioner; väg, se bild 12 samt väg med mötesplats, se bild 13.

Bild 12. Typsektion väg.

Bild 13. Typsektion väg med mötesplats.

29

5.2.2. Korsningar och anslutningar

Inga nya korsningar eller anslutningar planeras. Befintliga korsningar och anslutningar som

berörs av förstärkningen eller dikesåtgärder kommer att anpassas till ny föreslagen lösning.

5.2.3. Ledningar

Påverkan på markförlagda och luftburna ledningar som finns i vägens närhet utreds vidare i

samråd med berörda ledningsägare.

E.ON Elnät Sverige AB har en 20 kV luftledning som de planerar att bygga om längs med

östra sidan av väg 914 från Degersjö till Skorped. Ombyggnationen av ledningssträckan

kommer att bestå av byte av stolpar eller byte av faslinor. Planen är att ombyggnation

kommer att ske någon gång under 2019. På södra delen, från Vie och längs vägen söderut,

har E.ON projekterat för en kabelförläggning i vägkant med planerad byggnation under

2017. För detta behöver E.ON ansöka om ledningstillstånd. Trafikverket kommer att ha en

fortsatt dialog med E.ON angående den planerade ombyggnaden av väg 914 och eventuell

påverkan på ledning.

5.2.4. Vägavvattning och vattenmiljö

Avvattningen av vägen kommer även fortsättningsvis att ske via vägdiken och trummor.

Vägdiken ska rensas och fördjupas för att erhålla erforderlig avvattning av väganläggningen.

Alla tvärgående trummor utanför vattenskyddsområdet planeras att bytas ut. Åtgärder inom

vattenskyddsområdet avser förstärkning av bärlager och slitlager samt dikesrensning. Inga

trummor inom vattenskyddsområdet kommer att åtgärdas eftersom att alla trummor utom

två har god funktion. En trumma har bedömts ha ingen funktion och den andra trumman

har ej god funktion. Skyddsvärdet för vattentäkten har bedömts som större än nyttan med

att åtgärda trumman, se vidare PM Avvattning.

Föreslagna åtgärder inom vattenskyddsområdet är utformade enligt krav och yttranden som

lämnats av Länsstyrelsen och Miva samt enligt angivna skyddsföreskrifter för

vattenskyddsområdet. Syftet med begränsningen av vägåtgärden är att minimera risk för

negativ påverkan på vattenskyddsområdet. Inga behov av skyddsåtgärder bedöms som

nödvändiga då vägen är lågt trafikerad.En alternativ dragning av väg 914 förbi

vattenskyddsområdet bedöms medföra risk för negativ påverkan på naturmiljön i området,

exempelvis skulle Nätraån med dess strandzoner påverkas av en omdragning. Därför

bedöms inte en omdragning av väg 914 vara ett gott alternativ.

Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogsmark. Avverkning

av skog kommer att ske för breddning av vägrummet.

I och med att vägåtgärden inom vattenskyddsområdet (VSO) begränsas till dikesrensning

och förstärkning av bärlager, är det inte aktuellt med grävning/schaktning eller avverkning

av skog intill Nätraån eller på Skorpedsåsen.

Valet av dessa begränsade åtgärder går även i linje med de förutsättningar som är angivna

för riksintresseområdets för naturmiljö bevarande.

Se vidare pkt 5.4 Övriga skyddsåtgärder.

30

5.2.5. Geotekniska åtgärder

Syftet med den geotekniska utredningen är att kartlägga de geotekniska förutsättningarna

för att höja bärighetsklassen på vägen till BK 1. Befintlig vägs överbyggnad och dess

lagerindelning har undersökts med 4 st överbyggnadsprovtagningar och 6 st provgropar

längs sträckan.

Överbyggnadsprovtagningen visar på en överbyggnad som varierar mellan 65–130 cm.

Slitlagret varierar mellan 5–8 cm. Bärlagret varierar mellan 22–65 cm.

Öppna diken föreslås i huvudsaklig utsträckning för att avleda vägdagvatten och ge

tillräcklig dränering av vägens överbyggnad. Befintliga diken och sido-/utloppsdiken inom

vägområdet skall rensas för att säkerställa en god vattenavrinning från vägkroppen.

Vid eventuella breddningar skall schakt utföras för att återskapa diken. Växtlager och torv

skall schaktas bort vid terrassering för ny överbyggnad eller innan utfyllnad av

underbyggnad. Vid övergång mellan olika typer av terrasser skall utspetsning utföras. Vid

breddningar behöver befintliga trummor förlängas men, om befintlig trumma bedöms vara i

dåligt skick kan trumbyte bli aktuellt.

Vid anläggning av trumma vid Nordviksbäcken (4/240, 4/250) skall inlopp och utlopp

erosionsskyddas.

Vägslänter med finkorniga och erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre stenlager,

erosionsskyddas.

Övriga skyddsåtgärder enligt kapitel 5.4 kan tillkomma.

5.2.6. Broar och andra byggnadsverk

Bro över Nordviksbäcken (Bro 22-1372-1) kommer att ersättas med en stor vägtrumma.

Bäckens läge kommer att flyttas något en kortare sträcka väster om väg 914, där bäcken

ligger mycket nära vägen.

5.2.7. Gestaltning

I PM gestaltningsavsikter lyfts följande kritiska punkter:

1. När vägrummet breddas för att skapa plats för mötesplatser öppnas det enformiga

landskapet upp och tydliggör att här händer det något. Vägslänter kommer att

behöva anpassas kring mötesplatser och ska i möjligaste mån bekläs med

vegetation.

2. Byte av den befintliga stenbron över Nordviksbäcken mot vägtrumma kommer att

påverka slänterna vid strandlinjen. Slänterna ska minimeras och bekläs med

vegetation.

3. Samtliga vägtrummor utom de inom vattenskyddsområde kommer att bytas ut.

Trumändarna ska skäras så att de följer släntlutning för att trummorna ska smälta

in i landskapet samt för att minska risken att de blir påkörda.

Följande gestaltningsprinciper gäller för väg 914.

31

Mötesplatser

För att säkerställa en naturlig återetablering av vägslänter vid breddning av vägen för

mötesplatser används avbaningsmassor som innehåller en fröbank med närliggande

växtbestånd, se bild 14.

Ingen förekomst av lupiner eller andra invasiva arter har upptäckts under fältinventeringen,

som skulle kunna föranleda en begränsning av användning av avbaningsmassor.

Bild 14. Återetablering av vägslänter vid mötesplatser.

Nordviksbäcken

Den befintliga stenbron över Nordviksbäcken byts ut mot en vägtrumma, se bild 15.

Vägslänterna bör i första hand byggas upp med avbaningsmassor för att säkerställa en

naturlig återetablering, se bild 16. De befintliga naturstensblocken kan återanvändas på

plats enligt inspirationsbilden nedan.

32

Bild 15. Inspirationsbild över Nordviksbäcken. Återanvända stenblock ramar in den nya vägtrumman.

Vägräcke enligt VGU.

Vegetation

Skogslinje/ Brynzonen

Befintliga träd avverkas inom säkerhetszonen och grenar som inkräktar på säkerhetszonen

ska beskäras. För att säkerställa en naturlig återetablering av närliggande växtbestånd ska

avbaningsmassorna i första hand läggas ut på nya vägslänter, se bild 16.

33

Bild 16. Illustrationen visar metoden för att återanvända avbaningsmassorna under byggtiden. Högen

ska dock inte överstiga 2,0 m.

5.2.8. Övriga väganordningar

Vid behov av vägräcken där det finns branta slänter används räcken. Räcken kommer att

användas vid Nordviksbäcken.

5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

Inga skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska fastställas i denna vägplan.

5.4. Övriga skyddsåtgärder

För att minska grumling i vattendrag, ska trumåtgärder och övriga åtgärder som innebär

grävning i eller intill bäckar ska genomföras vid lågt flöde. Vägslänter med finkorniga och

erosionskänsliga ytlager ska förstärkas med grövre stenmaterial. Upplag ska placeras på

behörigt avstånd från vattendrag.

Nya trummor ska konstrueras på ett sådant sätt att de inte utgör vandringshinder för

vattenlevande organismer.

Den nya trumman i Nordviksbäcken utformas på ett sätt som tillåter säker passage för utter

under väg 914, enligt samråd med Länsstyrelsen. Trumman läggs med naturlig botten och

markeringsstenar i bäcken vid båda ändar. Dessa stenar ska sticka upp 1–2 dm ovan

medelvattenföring och dessa stenar läggs även en bit in i trumman. Djuren väljer den väg

som tar minst energi; man lockar in dem med markeringsstenarna, och de vänder inte om

när stenarna avtar utan simmar igenom till andra sidan.

34

Bottensubstrat ska vara naturlig eller efterlikna naturligt substrat efter åtgärd i bäckar för

att vattenlevande organismer ska gynnas.

Vidare förslag till åtgärder för att minimera påverkan på Nordviksbäcken och övriga

vattendrag, inklusive förslag till åtgärder för att minimera grumling av vatten kan tillkomma

i ett senare skede, i samband med anmälan om vattenverksamhet.

I och med att åtgärder inom vattenskyddsområdet begränsas till dikesrensning och

förstärkning av bärlager och slitlager, bedöms att skyddsåtgärder främst är nödvändigt för

byggskedet. Inga tillfälliga etableringsytor, inklusive uppställningsplatser för fordon,

uppförs inom vattenskyddsområdet (VSO). Potentiellt förorenande och brandfarliga vätskor

hanteras i enlighet med vattenskyddsföreskrifterna som gäller för VSO: t. Förstärkning av

bärlagret inom vattenskyddsområdet minskar under driftskedet risk för en avåkningsolycka

som kan medföra utsläpp som snabbt sprids i vattensystemet och även kan infiltrera ner i

isälvsavlagringen och påverka grundvattenkvaliteten. Under driftskedet bedöms

sannolikheten för händelse med utsläpp som försumbar enligt TRV:s Handbok Yt- och

grundvattenskydd (Publikation 2013:135). Under driftskedet ska vägåtgärderna medföra en

förbättring och mindre miljöpåverkan jämfört med idag.

Risken för spridning av kräftpest minimeras genom att arbetsverktyg som tidigare använts i

områden där kräftpest kan finnas desinficeras eller torkas till absolut torrhet innan de

används inom aktuellt vägplaneområde. Desinficering kan även ske genom att verktyg och

maskiner tvättas med t-sprit.

Målsättningen är att samtliga vägslänter ska vara utformade så att naturlig vegetation kan

etablera sig. Avbaningsmassor läggs under byggtiden ut åt sidan inom nytt vägområde, för

att sedan påföras när schakterna är gjorda. Om de befintliga massorna inte räcker till ska en

jordmån som liknar den befintliga användas och eventuellt förstärkas med insådd av frön.

Efter byggskedet ska tillfälliga etableringsytor återplanteras med skog, på de platser där

avverkning skett inför uppförandet av etableringsytor.

35

6. Effekter och konsekvenser av projektet

6.1. Trafik och användargrupper

Framkomligheten kommer att förbättras för trafikanter då vägen rustats upp och

mötesplatser byggs.

Den ökade framkomligheten medför förkortad restid för trafikanter.

6.2. Landskap

Vägrummet breddas för mötesplatser och det enformiga landskapsrummet kommer att

öppnas upp kring dessa. Vid mötesplatserna kommer vägslänterna att behöva anpassas.

Konsekvenser för landskapsbilden bedöms som små.

6.3. Natur- och vattenmiljö

Vägens närmiljö kommer att påverkas av de planerade åtgärderna då markskikt grävs upp.

Floran i vägdikena kommer då att påverkas tillfälligt. Förutsatt att föreslagna åtgärder utförs

för att underlätta återväxt av naturlig vägkantsflora, bedöms åtgärden inte ge en bestående

negativ effekt på flora och fauna intill vägen efter avslutat projekt.

Breddning av vägrummet ger permanent minskning av skogbevuxen mark längs vägen.

Utifrån fågelobservationer som troligen gjorts från ett ganska stort närområde till vägen är

det inte möjligt att dra slutsatser om vilka arter som har livsmiljöer i det vägområde som

kommer att påverkas. Då det endast är en smal bård av skog som avverkas intill vägen så är

sannolikheten att häckande fåglar ska beröras direkt av vägprojektet liten.

I och med att utformning av den nya trumman under Nordviksbäcken anpassas efter

passagebehov hos utter, bedöms den planerade vägåtgärden leda till en positiv effekt på

utter jämfört med nuvarande utformning. Förutsatt att rekommenderade åtgärder

genomförs finns ingen risk för uppkomst av nya vandringshinder för fisk och andra

vattenlevande organismer i bäcken i samband med utbyte av bro till trumma.

Inför utbyte av bro till trumma vid Nordviksbäcken kommer anmälan vattenverksamhet

göras till länsstyrelsen. En samlad anmälan om vattenverksamhet kommer även att

upprättas för övriga trumbyten längs den aktuella sträckan.

Inget trumbyte är aktuellt för de bäckar längs väg 914 där öring är känd. Nätraån kan

påverkas av grumling av planerade vägåtgärder om grumlande material förs från berört

vägområde till vattendraget, exempelvis vid kraftigt regn.

Riksintresset för naturmiljö berörs främst vid Nätraån och då endast lokalt och tillfälligt. Då

det inte blir aktuellt med byte av bro vid Nätraån finns ingen risk för uppkomst av nya

vandringshinder i ån.

Vid arbeten i vatten ska alltid risken för spridning av kräftpest beaktas. Med föreslagna

skyddsåtgärder för att förhindra spridning av kräftpest, bedöms risken som liten.

36

De vattendrag som korsas av vägen kommer att påverkas i och med att trummor byts.

Utbyte av den befintliga stenbron över Nordviksbäcken till ny trumma kommer påverka

slänterna vid strandlinjen. Vid bytet av bron blir det aktuellt att flytta Nordviksbäckens läge

väst om väg 914. I och med flytten av Nordviksbäcken kommer skog att avverkas inom

bäckens nya läge.

När det gäller strandskyddet för berörda vattendrag är bedömningen att de aspekter som tas

upp i lagen med skydd för allmänhetens tillgång till friluftsliv samt skydd av växt- och

djurlivet inte kommer att påverkas av föreslagen åtgärd. Detta eftersom åtgärderna delvis

kommer att utgöras inom ett redan ianspråktaget område och att ingen betydande påverkan

för växt- och djurlivet väntas.

Arbete med vägåtgärder inom vattenskyddsområdet kan komma att påverka

grundvattentäkten under byggskedet. Skyddsåtgärder under byggskedet ska vidtas för

arbete inom vattentäkten. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms påverkan bli mindre. De

åtgärder som planeras inom vattenskyddsområdet innefattar dikesrensning och förstärkning

av bärlagret. Åtgärderna på väg 914 ska medföra en förbättring och mindre miljöpåverkan

under driftskedet jämfört med idag. Påverkan under byggskedet hanteras vidare i

kommande skede. Eventuella krav på entreprenör ställs i kommande förfrågningsunderlag.

6.4. Kulturmiljö

Kulturmiljövärdena i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för

vägen efter avslutat projekt.

6.5. Rekreation och friluftsliv

Friluftslivet i området bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för vägen efter

avslutat projekt.

6.6. Boendemiljö och hälsa

Den planerade vägåtgärden kommer inte förändra bullersituationen för de boende längs väg

914 eftersom vägområdet endast flyttas marginellt och på ett fåtal platser då breddning sker.

Ekvivalent ljudnivå förväntas inte förändras då ingen förändring av anvisad hastighet

planeras i och med den planerade åtgärden.

6.7. Rennäring

Rennäringen bedöms inte påverkas negativt av planerade åtgärder för vägen efter avslutat

projekt.

6.8. Avvattning

Planerade åtgärder med dikesrensning och trumbyte bedöms förbättra avvattningen av väg

914. Påverkan bedöms således bli positiv.

6.9. Hushållning med naturresurser

Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds

inom projektet. Tillkommande material för vägens överbyggnad kommer att tas från täkter.

Ianspråktagande sker av främst skogsmark då vägområdet breddas och skog tas bort.

37

6.10. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)

Trafikverket kommer inte att utföra en SEB (samlad effektbedömning) i detta projekt.

6.11. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

En upprustning av väg 914 kommer att påverka omgivningen främst genom att mark tas i

anspråk.

6.12. Påverkan under byggnadstiden

Boende bedöms främst påverkas av arbetet vid byggnationen då framkomligheten på vägen

kommer att vara begränsad. Trafiken kan komma att ledas om i perioder under byggtiden.

Vid åtgärder i vattendragen kan grumling uppstå under själva byggtiden. Även planerade

åtgärder längs väg som inte ligger i omedelbar närhet till vattendrag 914 kan orsaka

grumling av vattendrag då grumlande material kan rinna ut i vattendrag vid exempelvis

skyfall. Grumlingen bedöms bli kortvarig, och tillfället för anläggandet kan styras till en tid

på året med låg vattenföring och med hänsyn till lekperioder för den eventuella

fiskförekomsten.

Byte av trummor för vattendrag innebär en påverkan på vattendragen och möjligen även

Degersjön genom grumling under byggskede. Förutsatt att rekommenderade åtgärder utförs

för att minimera grumlingsrisk, bedöms risken för påverkan på ytvatten genom grumling

vara liten då grumlingen främst kan ske lokalt och under begränsad tid.

De ytvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer kan komma att påverkas

genom grumling under byggtiden. Då risken för grumling blir lokal och tillfällig bedöms det

inte finnas en risk för att MKN åsidosätts av vägåtgärden.

Omfattningen av arbetet med väg 914 innebär inte en väsentlig ombyggnad.

Bullerskyddsåtgärder kommer därför inte att prövas inom ramen för projektet. Störning

under själva byggtiden med avseende på buller, damning och tillfälligt markintrång kan

uppkomma. Då arbetet är tidsbegränsat görs bedömningen att planerad åtgärd inte kommer

medföra bestående effekter på miljön.

Inom detta projekt kommer Trafikverket arbeta för att så mycket massor som möjligt kan

återanvändas inom projektet för att därigenom minimera transporter och användningen av

ändliga resurser. I projektet kommer ett överskott av schaktmassor att uppstå om cirka

19 000 m³, det kommer att finnas ett totalt behov av krossmaterial om cirka 7 500 m³.

Hantering av överskottsmassor utreds vidare i senare skede.

38

7. Samlad bedömning

7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen

Genom att förbättra vägens bärighetsklass ökar möjligheten att vägen kan användas för

medborgare och näringsliv. Utformningen av vägen syftar till att inte påverka aktuella

miljökvalitetsnormer negativt.

7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen

Denna vägplan berör miljökvalitetsmålen:

• God bebyggd miljö

• Giftfri miljö

• Grundvatten av god kvalitet

• Levande sjöar och vattendrag

• Ett rikt odlingslandskap

Dessa miljökvalitetsmål berörs så till vida att väg 914 ska lokaliseras och utformas på ett

miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra

resurser främjas. Vidare ska produkter och kemikalier hanteras så att inte människors hälsa

eller den biologiska mångfalden i stort påverkas eller hotas.

Odlingsmark tas i anspråk i begränsad omfattning men bedöms inte påverka möjligheten till

fortsatt jordbruksverksamhet i området.

Den samlade konsekvensen för natur- och kulturmiljön bedöms som små efter avslutat

anläggningsarbete.

39

8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall följa miljöbalkens allmänna

hänsynsregler. Syftet med reglerna är att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i

olika sammanhang ska öka. Verksamhetsutövaren är skyldig att visa att de allmänna

hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på

att verksamhetsutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att

försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats,

hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och

verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön.

De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god

kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar

påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i

arbetet med vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och

skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser, framför allt rörande arbete inom

vattenskyddsområde, i vatten och genom återföring av avbaningsmassor.

Projektet har utförts i överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Relevant information har införskaffats från tidigare utredningar och samråd har skett med

myndigheter och personer med sakkunskap. Informationen och analyserna från material

och samråd har bearbetats, sållats och arbetats om till denna planbeskrivning som är

tillgänglig för allmänheten med flera.

Åtgärder har utretts med hänsyn till människors hälsa och miljön genom att skyddsåtgärder

och försiktighetsmått inarbetats i vägplanen.

40

9. Markanspråk och pågående markanvändning

Planerade åtgärder för att höja bärigheten för väg 914 följer befintlig vägsträckning. En

upprustning av väg 914 och anläggande av mötesplatser medför att mark behöver tas i

anspråk.

Den mark som kommer tas i anspråk av vägombyggnaden är främst skogsmark. Åtgärder

inom vattenskyddsområdet begränsas till dikesrensning, dvs borttagande av stenar och

liknande som kan ligga i dikena. Ingen grävning planeras.

9.1. Vägområde för allmän väg

Nytt vägområde för vägåtgärder som föreslås vid allmän väg omfattar förutom själva vägen

utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 5. För att möjliggöra drift och

underhåll ingår i vägområdet en kantremsa som i skogsmark är två meter bred utanför

bankfot eller släntkrön, se bild 17. På impediment (mark som är olämplig för skogs- eller

jordbruk, till exempel berghällar) och åkermark är kantremsan 0,5 meter bred. På tomtmark

tas ingen kantremsa i anspråk. Längs sträckan finns även en säkerhetszon som varierar

beroende på vägens hastighet. Där säkerhetszonen sträcker sig längre ut än två meter

utanför bankfot eller släntkrön utgår behovet av kantremsa.

I plankartorna redovisas nytt vägområde. Tillkommande vägområde anges i

fastighetsförteckning, det vill säga det område som ligger utanför befintligt vägområde för

allmän väg.

Bild 17. Vägområde och vägrätt.

41

9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg

med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat

utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma

över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får

väghållare tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur

marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in från allmänt underhåll.

Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om det inte har träffats

någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är

den dag då marken tas i anspråk. Den statliga ersättningen räknas upp från dagen för

ianspråktagandet med ränta enligt 5§ Räntelagen (1975:635) tills ersättningen betalas.

Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Ersättningen för den mark som tas i

anspråk med vägrätt ska motivera minskningen av fastighetens marknadsvärde vid

värdetidpunkten. Främsta anledningen för ianspråktagande av mark är för att lösa

avvattningen av vägen samt anläggande av mötesplatser.

Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar 51 557 m2

med en fördelning enligt nedan;

• Skogsmark 50 835 m2

• Åkermark 382 m2

• Tomtmark 337 m2

• Vatten 1 m2

I fastighetsägarförteckningen anges vilka fastigheter och vilken areal som berörs av vägrätt.

9.3. Vägområde inom detaljplan

Ingen detaljplan påverkas av projektet.

9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt

Inskränkt vägrätt är en rättighet för väghållaren (Trafikverket) att nyttja området för det

ändamål som anges i vägplanen. Markägaren har fortfarande rätt att använda området för

ändamål som inte hindrar eller stör väghållarens användning av marken.

Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material

och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.

Det nya vägområdet med vägrätt för inskränkt vägrätt enligt denna vägplan omfattar

3 393 m2 med en fördelning enligt nedan;


Främsta anledningen för ianspråktagande av mark är för att säkra drift – och underhåll för

exempelvis rensning av utlopp från trummor och närmast liggande dike.

42

Total yta samt vilka fastigheter som berörs av inskränkt vägrätt redovisas i

fastighetsägarförteckningen.

9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt

Områden med tillfällig nyttjanderätt behövs för att kunna bygga de planerade

vägåtgärderna. Ytorna behövs för exempelvis uppställning av byggmaterial, etablering,

upplag, släntförstärkningar, urgrävning och tillfälliga förbifarter under byggandet av broar.

Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden och markytorna kommer att återställas

innan de återlämnas.

Förslag på områden för tillfällig nyttjanderätt har markerats ut på de plankartor som tas

fram och redovisas i granskningshandlingen.

I vägplanen föreslås 39 277 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt med en

fördelning enligt nedan;


• Åkermark 7 635 m2

• Tomtmark 7 865 m2

43

10. Fortsatt arbete

10.1. Allmänhetens granskning

Vägplanen har sammanställts till en granskningshandling som nu ställs ut i minst tre veckor

för skriftliga synpunkter. Efter granskningen sammanställs synpunkterna i ett PM och gör

eventuella ändringar i planen. Därefter skickas hela vägplanen till länsstyrelsen för ett

slutligt yttrande. Vägplanen sammanställs i en faställelsehandling som skickas in till

Trafikverkets huvudkontor, planprövning för fastställelse. Under fastställelseprövningen

sker en kommunikation med de som under granskningen har yttrat sig.

10.2. Kommande anmälningar och dispenser

Inför bytet av bro till trumma vid Nordviksbäcken kommer anmälan om vattenverksamhet

upprättas. Eventuellt kan ansökan om dispens från strandskyddet bli aktuell i samband med

flytt av Nordviksbäcken. Detta utreds i samråd med berörd myndighet i samband med

anmälan om vattenverksamhet.

Inför byte av trummor i övriga vattendrag längs sträckan kommer anmälan om

vattenverksamhet att upprättas.

Ansökan om tillstånd för markavvattning kan bli aktuellt vid sänkning av trummor och

utloppsdiken.

Under den utförda fältinventeringen påträffades inga skyddade arter som motiverar

ansökan om dispens från artskyddsförordningen inom de områden som omfattas av

vägåtgärden.

10.3. Kontroll och uppföljning

Under byggskedet och efterföljande driftskede utförs kontroller och åtgärder följs upp.

Följande aktiviteter har identifierats:

För att säkerställa att inga skador uppstår under entreprenaden görs en besiktning innan

mark tas i anspråk för arbeten med eventuella tillfälliga vägar, etableringsplatser, etc. När

mark inte längre behövs ska den återställas och besiktigas inför återlämnande

Enskilda brunnar i vägens närhet ska kontrolleras före och efter entreprenaden.

En kontroll- och skötselplan tas fram för diken och anläggningar.

44

11. Genomförande och finansiering

11.1. Formell hantering

Denna vägplan kungöras för granskning och kommer sedan genomgå fastställelseprövning.

Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och

övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och

kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare

som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen.

Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.

Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen.

Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på

vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter

granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.

Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan

godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas

överklagandet av regeringen.

Hur järnvägsplaner och vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2

kap 12–15§§ lag (1995:1649) om byggande av järnväg respektive 17–18 §§ väglagen

(1971:948).

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om

det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste

följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.

När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta

innebär bland annat att väghållaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men

också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs

permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen

framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller

rättighetsinnehavare.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet

och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För

den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare

ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.

Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen.

På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska

användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka

45

som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda

mark tillfälligt så fort järnvägsplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela

fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.

Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra

byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för

anläggningen.

Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.

Inga kommunala planer berörs.

11.2. Genomförande

11.2.1. Bygghandling

När vägplanen har vunnit laga kraft avser Trafikverket göra en upphandling av en

utförandeentreprenad. Trafikverket tillhandahåller en bygghandling till entreprenören.

11.2.2. Dispenser och tillstånd

Följande separata prövningsförfaranden enligt gällande lagar krävs innan detta vägprojekt

kan genomföras:

Anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap 9 a § miljöbalken kommer att lämnas in till

länsstyrelsen för byte av bro över Nordviksbäcken. Anmälan kommer även att upprättas

för åtgärder i samband med trumbyten i andra vattendrag.

Ansökan om dispens från strandskyddet kan bli aktuellt i samband med flytt av

Nordviksbäcken, detta utreds i samband med anmälan om vattenverksamhet i samråd

med berörd myndighet.

Ytterligare behov av tillstånd/dispenser/anmälningar utreds vidare i det fortsatta arbetet.

11.2.3. Produktion

Under byggtiden kommer det att vara begränsad framkomlighet på väg 914, både för

fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Det kommer att ställas krav på entreprenören att

ordna framkomlighet under byggtiden. Tillfälliga lokala trafikomläggningar kan komma att

ske för att kunna utföra bro- och anläggningsarbeten. Fastigheter som ligger längs sträckan

kommer vara tillgängliga och infarter kommer att hållas öppna.

Minsta tillåtna körfältsbredd är 3,5 meter och hastigheten får sänkas till 30 km/h under

högst 300 meter.

11.3. Finansiering

Anläggningskostnaden för väg 914 uppgår till cirka 18 Mkr enligt 2017 års prisnivå.

Objektet finns med i bärighetsplanen med start år 2019/2020 och finansieras med medel

från bärighetsanslaget.

46

12. Underlagsmaterial och källor

Naturvårdsverket, kartverktyget skyddad natur.

Rapport Planläggning av vägar och järnvägar, Trafikverket.

Vägar- och gators utformning, VGU, Trafikverket.

Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan.

Örnsköldsviks kommun, detaljplaner.

www.ornskoldsvik.se/download/18.4118d3131382b50546d46e/1449488199300/Skorped.p

df (Skorpeds fiskevårdsområde)

www.sametinget.se/8428 (Sametinget, Vilhelmina södra sameby)

www.trafikverket.se (Trafikinformation, NVDB).

www.trafikverket.se (Årsmedeldygnstrafik).

www.transportstyrelse.se (STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition)

www.sgu.se (Sveriges geologiska undersökning, SGU), jordartskarta.

www.sgu.se (Sveriges geologiska undersökning, SGU), brunnsarkiv.

2016-09-27 Telefonsamtal, Skolskjutssamordnare, Örnsköldsviks kommun.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS)

http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Planeringsunderlag/ (Länsstyrelsen

Västernorrland)

Trafikverket, 2017. Översiktlig naturvärdesinventering Väg 914 Degersjö – Skorped.

Trafikverket, Box 186, 871 24 Härnösand. Besöksadress: Nattviksgatan 8.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se

Documents

Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län...2017/11/22 · sträckan är grusväg och har bärighetsklass 2, BK2. Skyltad hastighet är 70 km/h. Större delen av vägen är smalare