Om skollagen är piskan vad är då moroten

What’s in it for me?

1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Skolinspektionens krav

”I så fall bör man använda det som ett komplement”

”Det är inte alls säkert att de böcker som finns på ett stadsbibliotek är anpassade för just de kurserna som eleverna läser.”

”Inte ett skolbibliotek bara på onsdag em”

”Stadsbibliotek inte tillräckligt” Andreas Spång, tf enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning

Forskning

Utvärderingar

Goda exempel

Ert egna arbete

Vad är då exempel på morötter?

Vi skulle helst vilja se ett väl dokumenterad svensk forskning som klart visar på att satsning på bemannat skolbibliotek starkt höjer elevers kunskaper och möjligheter att nå målen.Ännu har vi tyvärr inte sett någon sådan.Det finns många undersökningar som pekar i den riktningen, men frågan är komplicerad enligt forskarna.

NSG initierade en forskningsöversikt för några år sedan:http://www.skolbiblioteksgruppen.se/pdf/kunskapsoversikt.pdf

School Libraries work! Amerikansk forskningsöversikthttp://www.scholastic.com/content/collateral_resources/pdf/s/slw3_2008.pdf

Louise Limberg kommer att göra en ny svensk forskningsöversikt.

Forskning

Kjell Ahlgren på Skolinspektionen brukar jämföra skolbibliotek med nerdragbara kartor. Han har aldrig läst en utvärdering av skolbibliotekets verksamhet.Därför är det livsviktigt att skolbiblioteket utvärderas som all annan skolverksamhet.Det måste finnas något skrivet som vi kan utvärdera mot, för att kunna se om vi uppnår våra mål.

KB håller på och tar fram en modell. Sv. Bibl. tog fram en handledning.

Använd gärna Loertschers klassiska taxonomi

Utvärderingar

På den här sidan har Skolbibliotek.se samlat mål- och styrdokument för skolbibliotek. http://www.skolbibliotek.se/mal.htm

Ett måldokument kan inte uträtta underverk, men det kan vara något att luta sig mot och hänvisa tillFörsök att få med skrivningar om skolbiblioteket i din skolas arbetsplan.

Och precis som Anette Ekström skriver i sin skrift om arbetsplaner, så är det viktigt att se till att det blir levande dokument, något som man följer i den dagliga verksamheten och det är lika viktigt att man utifrån uppsatta mål också med jämna mellanrum utvärderar verksamheten.

Målskrivning är ett slags teoretisk bas för skolbiblioteksutveckling.

Mål- och styrdokument för skolbibliotek

SKOLBIBLIOTEKETS TAXONOMI: FÖR DELAKTIGHET I UNDERVISNINGENFritt efter David Loerscher

Bibliotekets roll ur bibliotekariens perspektiv:’ 1.ICKE-INBLANDNING

Biblioteket uppfattas som en lagerlokal

2.LAGERLOKAL MED SJÄLVBETJÄNINGKräver ordning, systematik (som hushållsarbete syns ej)

3.INDIVIDUELL REFERENSTJÄNSTLärare/elever serveras med det material de frågar efter; folkbiblioteksnivån

4.SPONTAN MEDVERKANNågon elev tar sig ner till biblioteket för att hitta svar på någon fråga, oplanerat

5.FLYKTIG PLANERINGSpontan planering t.ex. I fikarummet eller vid kopiatorn

6.PLANERAD MATERIALFÖRSÖRJNINGNär läraren förvarnar om tema och projekt, så att bibliotekarien är ”lite” förberedd.

7.TILLFÄLLIGA UTÅTRIKTADE BIBLIOTEKARIEINSATSER (”Missionerande”)Bokprat, kampanjer, skapar positiva attityder men inga varaktiga effekter

8.FORMELL PLANERINGBibliotekarien tas med i planeringen och kan därför handleda eleverna

9.UNDERVISNINGSPLANERINGBibliotekarien är med i uppläggning, genomförande och utvärdering. Jämbördig med lärare

10.PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETEBibliotekarien deltar i själva planeringsarbetet av undervisningen på skolan

BIBLIOTEKETS ROLL UR LÄRARPERSPEKTIVET

1. UNDERVISNING UTAN INBLANDNING UTIFRÅNAnvänder enbart läromedel, det räcker.

2. UNDERVISNING MED STÖD AV EXTRA EGET BOKBESTÅNDEgen bok-, artikelsamling hemma eller i skolan.

3. UNDERVISNING MED INLÅNAT MEDIABESTÅNDLäraren väljer och anvisar. Lånar böcker från skol- och folkbibliotek eller annat håll, utan kontakt med bibliotekarien

4. BIBLIOTEKARIEN SES SOM EN IDÉRESURS FÖR UNDERVISNINGENNyttjar tips man råkat få, utan att ha bett om det, tex. på kafferasten.

5. LÅTER BIBLIOTEKARIEN ”BERIKA” UNDERVISNINGENTillfälliga bokpresentationer, skönlitteratur. Roligt och uppskattat med utanför den ordinarie undervisningen.

6. SKOLBIBLIOTEKET UTGÖR EN INTEGRERAD DEL AV INNEHÅLLET I ETT KURSAVSNITTLäraren har planerat avsnittet och ber bibliotekarien förbereda kompletterande bokbestånd och handleda eleverna

7. LÄRARE OCH BIBLIOTEKARIE DELAR ANSVARET FÖR PLANERING AV ETT KURSAVSNITTAnalyserar tillsammans elevernas förmåga, målformulering, arbetsformer. Genomför arbetet samt utvärderar tillsammans

8. PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETERådgör med bibliotekarien om undervisningsutveckling, långsiktig planering etc.

Loertscher 2(4)

BIBLIOTEKETS ROLL UR SKOLLEDARPERSPEKTIVET

1. BASBIBLIOTEKFöljer bibliotekslag och skolstadgan. Inget om kvalité, kan

samtidigt användastill annan verksamhet och vara obemannat.

2. SKOLBIBLIOTEKET SES SOM EN EGEN KRAFTKÄLLABiblioteket är ”synligt” med lämplig personal och övriga resurser.

Ser till att det hålls öppet med tillräckliga anslag.

3. SKOLBIBLIOTEKET SES SOM EN INTEGRERAD DEL AV SKOLANS UNDERVISNINGSRESURSRektor ställer krav på lärare och skolbibliotekarier, ser

skolbiblioteket som ett läromedel i resurssammanhang, underlättar central placering av

böcker och AV-media. Skapar möjlighet för gemensam planering. Ger möjlighet

till fortbildning. Kräver tillräcklig och kunnig personal. Styr, följer upp verksamheten och inkluderar den i sin läsårsplanering. Detta

förutsätter:

a. Tillräckligt med kompetent personalb. Integration mellan skolbiblioteksmedier och övriga läromedel

(central reg)c. Schemamässiga möjligheter för gemensam planering lärare –

bibliotekarie.d. Personalutveckling - fortbildninge. Styrning och uppföljning

4. SKOLLEDAREN SER BIBLIOTEKSPERSONALEN SOM EN RESURS I SKOLANS PEDAGOGISKA UTVECKLINGSARBETEBibliotekarien deltar i det pedagogiska utvecklingsarbete, i

kursplanering, i planering av nya linjer

Loertscher 3(4)

BIBLIOTEKETS ROLL UR ELEVENS SYNPUNKT

1. ICKE INBLANDNING Det finns faktiskt elever som aldrig varit på biblioteket

2. SPONTAN ANVÄNDNING

3. SERVICE MED MATERIAL OCH INFORMATION VID DIREKT FRÅGA

4. ”OFFER” FÖR UTÅTRIKTAD VERKSAMHET

5. ANVÄNDARKUNSKAP Bibliotekskunskap, informationsfärdigheter

6. STRUKTURERAD SAMVERKAN OCH ANVÄNDNING Vid tex. temaarbete.

7. ANVÄNDNING PÅ EGET INITIATIV har förstått vad man kan använda ett bibliotek till

8. LIVSLÅNG ANVÄNDNING Användning av information på ett intelligent sätt, dvs. besitter informationskompetens

Loertscher 4(4)

Skolverkets reportage om skolbibliotek och dokumentation från

skolbibliotekskonferenser och seminarier. http://www.skolverket.se/skolutveckling/skolbibliotek/artikelarkiv

Årets skolbibliotek NSG: http://www.skolbiblioteksgruppen.se/arets.htm

Goda exempel

http://www.skolbibliotek.se/pdf/33roster.pdf

Ni är faktiskt den allra viktigaste personen/moroten

Allt det andra i all ära, men det är vad ni tillsammans med lärare och elever skapar är det som räknas.

Samarbete är det allra viktigaste

Ni skapar själva bilden av skolbiblioteket

Ert egna arbete

Utan bemanning lär det inte ske någon skolbiblioteksutveckling

Anette Holmqvist Kjell Ahlgren Maud Hell

Anne-Marie Körling

Peter Rydén Fredrik Hanell

http://www.ur.se/Produkter/175051-UR-Samtiden-Skolbibliotek-2013

UR Samtiden Skolportens konferens om Skolbibliotek 2013

Skolverket om skolbibliotek: http://www.skolverket.se/skolutveckling/skolbibliotek

Powerpoints på Slideshare: http://www.slideshare.net/search/slideshow?searchfrom=header&q=skolbibliotekNorra Fäladen: http://www.slideshare.net/LottaDB/skolbibliotek-2012-15602079

Kristina Alexandersson: http://www.slideshare.net/kalexanderson/kallkritiskaperspektiv

Nacka gymnasium: http://www.slideshare.net/ngbib/skolbibliotek-2012-15335763

LÄS:Historien om ett boklån: http://ibiblioteket.blogg.avmkr.se/2013/01/24/historien-om-ett-bibliotekslan/

Vidare läsning

För att hålla sig a jour med vad som händer gäller det att om världsbevaka.

Det enklaste och bästa sättet är att använda Twitter.De flesta myndigheter och aktiva skolbibliotek använder Twitter.Några exempel Skolbibliotek.se: @skolbibliotek , Cilla Dalén: @cilladalen Mitt eget: @tratte

Här lär Hanna Johansson, @HannaBubbla , ut hur man gör:http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/sociala_medier/fakta/twitter-1.151973

Omvärldsbevaka!