Rådgivning och stöd före, under och efter Vinprovningwpw-wineclub.com/files/VIN_PROVNINGAR_-_Rdgivning_och...2. Snurra 3. Lukta 4. Smaka 5. Spotta WPW- Wineclub Stubbarps Byaväg

Rådgivning och stöd före, under och efter

Vinprovning

Vin med omtanke

WPW- Wineclub Stubbarps Byaväg 73 | SE-263 73 Arild | Sverige | Tel +46 (0) 42 15 22 80

E-mail: [email protected] | www.wpw-wineclub.com

VIN PROVNINGAR?

Varför skall man hålla på och prova och jämföra olika viner med varandra, är detta inte något av

lite snobberi. Att prova och diskutera dels med sig själv eller i grupp hur olika viner uppfattas vid

detta tillfälle är ett mycket bra sätt att lära sig, utveckla sina sinnen, man lär, vid varje tillfälle

alltid något nytt, att prova är att utvecklas.

Vin er sundt

Vin bringer mennesker sammen

Vin skaber venskaber

Vin er det eneste organiske materiale der bliver bedre med tiden

Att prova och bedöma viner är en spännande process som man aldrig blir helt fullärd i. Ofta går det

ganska snabbt att bedöma om man tycker om ett vin eller inte och ge det sina personliga poäng. Att sedan

sätta ord på dofter och smaker är långt mer komplicerat. För att underlätta detta har vi gjort denna

brochure som en vägledning för er. Här ska vi försöka gå igenom hur de praktiska ramarna för en

vinprovning bör vara för att bli lyckad och hur man sätter ord på vinets färg, doft, smak och själva

helhetsintrycket. Vi börjar med det praktiska.

Vinprovningens grundregler.

I mitt förhållningssätt till vin försöker jag vara rak och inte snobbig och detta försöker jag också

förmedla. Vinprovning bör vara lärorikt, men det måste också vara avkopplande och roligt. Och det bästa

resultatet uppnås ofta när man är flera vänner tillsammans då man kan diskutera och lära av varandra.

För en oerfaren kan professionell vinprovning verka skrämmande. Vi är vana att dricka vin till mat med

goda vänner i en gemytlig stämning. Så bara tanken på att man ska sitta som de professionella och gurgla

och spotta, tala om bouquet, syra och ladugård är väl inte något som verkar så lockande.

Men vill man få ut det bästa av vinerna är det nödvändigt att känna till några grundregler angående

provningar och på längre sikt få mer glädje av att dricka vin.

Dessa grundregler att enkla att lära sig och kommer att hjälpa dig hitta de viner som du föredrar (eller

inte) och varför. I takt med att din erfarenhet ökar kommer du att bli bättre och säkrare på att bedöma

viner och kanske kommer du att tillhöra de som t.o.m. kan avgöra druvtypen, vilket land det kommer

ifrån och vilken årgång det är?

Det är viktigt att komma ihåg att alla kan bli bra på detta. Det krävs endast ett normalt lukt- och

smaksinne och en smula koncentration.

Det är några saker man ska tänka på innan man börjar prova viner. Lokalen ska vara luktfri och tyst med

god belysning. Allra helst dagsljus men konstgjort ljus går bra förutom lysrör som ger vinet en underlig

glöd. Glasen ska vara rena och utan diskmedelsrester, ofärgade, omönstrade och släta. Det optimala glaset

har en så kallad tulpanform – bredare nedtill och avsmalnande uppåt. Det gör att doften koncentreras i

mynningen.

Det är en god idé att anteckna, det kan vara till ovärderlig hjälp när du senare ska köpa ett vin.

Under själva provningen är det fem steg man ska gå igenom:

1. Se

2. Snurra

3. Lukta

4. Smaka

5. Spotta



Vinprovning. Här ska vi försöka gå igenom hur de praktiska ramarna för en vinprovning bör

vara för att bli lyckad och hur man sätter ord på vinets färg, doft, smak och

själva helhetsintrycket. Vi börjar med det praktiska.

Ljuset. Tänk på att försöka prova i en lokal med bra ljus, gärna kommande uppifrån,

prova mot ljus bakgrund en vit duk är alltid bra.

Glaset. Det viktigaste vid en provning är utan tvivel att ha bra glas. Det kan låta snobbigt och som en försäljningstaktik från

glastillverkarna men det är viktigt med riktiga glas. Det är stor skillnad att dricka vin ur ett litet glas eller ett stort med

tulpanform. Man ska kunna snurra runt vinet i glaset (detta gäller inte mousserande viner) för att kunna fånga in så många

doftnyanser som möjligt.

Det är helt enkelt bortkastade pengar att servera ett gott och oftast dyrt vin i vanliga dricksglas eftersom vinet då inte kommer

till sin rätt.

Förutom glasets form ska man också se till att det inte luktar diskmedel, damm, papper eller annat som kan förstöra

upplevelsen av vinet.

Störande lukt eller smak. Rummet där provningen hålls bör vara fritt från störande lukt. Finns det lukter av rengöringsmedel eller rök blir det svårare att

urskilja doftnyanserna i vinet. Detsamma gäller vid smaker, hur mycket känner man om har ätit starkt kryddad mat med t.ex.

chili eller curry? Inte så mycket kanske.

Vin och mat hör ihop men det är långt ifrån all mat som går ihop med vin. Därför är det viktigt att tänka på vad man äter innan

en provning och det gäller även halstabletter och tuggummi. Pepparmint och mentol är inte lyckat för smaklökarna och när det

gäller stark mat är nog öl att föredra som dryck.

Vinets temperatur. Vintemperaturen betyder mycket för smakupplevelsen. Är det för kallt avger det inte mycket doft (det är samma sak om man

har kryddat brännvin i frysen, då är smaken inte det viktigaste) och är det ett omvänt förhållande, att vinet är för varmt kan det

dofta dåligt eller obehagligt.

Serveringstemperaturen skiftat en hel del men generellt så bör ett vitvin eller rosévin hålla omkring 9° - 12°C och rödvin något

högre, runt 16° - 20°C. Ibland står det på enklare viner vilken temperatur som är lämplig för just det vinet men ofta får man

prova sig fram.

Som huvudregel kan man säga att lättare rödviner kan vara något svalare och kraftiga solmogna viner ska ha lite högre

temperatur.

När vi nu har skissat upp ramarna för att få en förhoppningsvis perfekt vinprovning så går vi vidare till den trevligare delen.

Vi börjar med det man först ser:

Vin med omtanke



Färg och utseende Det första intrycket av ett vin är dess färg och utseende.

Själva utseendet kan delas upp i följande underkategorier: klarhet, djup,

färg och gardiner.

Klarhet:

Vinsten och annan fällning har ingen betydelse för vinets klarhet så länge man ser

till att det stannar i botten på flaskan. Är vinet grumligt och orent är det antingen

slarvigt dekanterat eller så kommer det från en dålig vinmakare. Med moderna

tillverkningsmetoder klarnar man ofta vinerna.

När man beskriver klarheten kan man använda skalan:

kristallklar, ren och klar, klar, oklart och grumligt/ogenomskinligt.

Djup:

Vinets grundfärg hänger samman med druvsort och växtplats. Ett fylligt och nästan svart rödvin kommer sannolikt från en

varm växtplats eller från en druva med kraftig färg såsom Syrah. Ett tunt och blekt vin är ofta ett resultat av ett kyligare klimat,

en dålig höst eller ett för stort odlingsuttag.

Färg:

Färgen har ofta med åldern på vinet att göra men också druvsorten spelar en väsentlig roll.

Unga rödviner har ofta en pionröd eller intensiv röd färg som tonar ut mot rosa i ytterkanten. Ju äldre vinet är desto brunare

blir det. När det gäller vitviner har unga viner ofta en grönaktig ton som blir mer gyllene mer åren. Några blå druvor som t.ex.

Nebbiolo ger ganska ljusa viner som har en blåaktig kant även när de blir äldre medan ett Sangiovesevin snabbt får en

brunaktig ton.

Gardiner:

När man snurrar runt vinet i glaset bildas det gardiner på glasets sidor som långsamt rinner ned. Det finns olika namn för detta,

tårar, ben eller gardiner. Orsaken till detta är att vatten och alkohol har olika ytspänning samt att socker och halten av alkohol

gör att det blir simmigt.

Det diskuteras ständigt om man kan utläsa något om vinet utifrån gardinernas utseende.

Generellt gäller att tunna viner bildar inga gardiner och runda, fylliga viner med högre viskositet har långa draperingar. Utifrån

detta kan man dra slutsatsen att det kan vara ett bra vin men det är inget säkert tecken.

Doft, arom och bouquet:

Doften är viktig när det gäller vin för där säger vinet mycket om sig själv. Doften hänger starkt ihop med smaken och därför

ger doften en föraning om vad gommen ska få njuta av. Ett vins doftpalett kan vara otroligt stor men det allra första man ska

notera är om vinet är felfritt. Det skall kort sagt inte finnas ättika, jäst, mögel, kork eller svavellukt i vinet. Såvida man inte

känner några av dessa fel kan man gå vidare och försöka sätta ord på de dofter man känner. Det är inte alltid lätt att enas om

vad ett vin doftar men ofta kan man komma överens om det dominerande doftintrycket. För att göra det lättare att karakterisera

vindofter har vi gjort en tabell med de vanligaste benämningarna.

En tabell för röda viner och en tabell för vita viner. Rosé-och dessertviner kan gälla i båda tabellerna.

Vitvinsdofter: aprikos persika kryddörter rök alkohol gröna bönor mandel

sirap ananas hasselnöt melon syntetisk apelsin honung

nyklippt gräs te sparris fläderblom apelsinblom tropiska frukter

blombukett hö petroleum trä champinjon karamell plast

valnöt citrus klöver päron vanilj ekträ kryddor

rosor äpple

Rödvinsdofter: alkohol gummi lakrits svarta vinbär basilika hasselnöt lavendel

svartpeppar plommon hallon läder katrinplommon blombukett

fläder marsipan syntetisk blyertspenna jord gödsel timjan

björnbär jordgubbe nejlika tjära bränt kaffe oliv

tobak cederträ kanel pepparmynta trä choklad karamell

plast örter cigarrlåda körsbär rostat bröd valnöt ekträ

kryddigt rosor violer eukalyptus kryddörter russin vanilj

fikon kål rök



Smak:

Efter att ha doftat på vinerna går man över till att provsmaka dem. Många professionella provsmakare kan läsa ut så mycket ur

doften att de ofta inte behöver smaka på vinet.

För de flesta vanliga vinentusiasterna kan detta ses som ett helgerån. Vin ska vara en njutning och en stor del av glädjen är att

smaka på vinerna.

Smaklökarna är koncentrerade på tungan men de sträcker sig ända upp i gommen. I realiteten kan man känna fem grundsmaker

men när det gäller vin är det bara tre: Sötma på tungspetsen, syra på tungsidorna och beska längst bak på tungan. Resterande

upplevelser är en kombination av hjärnans avvägning av dessa i ett samspel med näsan via svalget.

Det första man gör är att behålla vinet på tungspetsen varvid det avslöjas om vinet är känns friskt, varmt, sött eller torrt.

Därefter kör man runt det i munnen så det kommer i kontakt med gommen, mellersta delen av tungan och insidan av kinderna.

Sedan kommer man till det viktigaste, håll kvar vinet på tungan, sug in lite luft i munnen så den kommer i kontakt med vinet.

Det kan låta märkligt men metoden att syresätta vinet på detta sätt gör att det avslöjar sin smaksammansättning på ett fint och

behagligt sätt. Vin som syresätts smakar helt enkelt bättre.

När man är nöjd kan man försöka sätta ord på upplevelsen.

Återigen har vi försökt göra en lista över de vanligaste smakintrycken:

Vitvinsmaker: aprikos halvsöt lång söt alkohol halvtorr mandel

knutet sparris hasselnöt melon tropiska frukter bitter

honung nyklippt gräs trä mjukt fläderblom petroleum torr

ekträ hård plast kryddörter fat järn päron

valnötter persika karamell rökt vanilj fikon mycket torr

salt äpplen flinta kryddigt sirap örter

frisk syntet

Rödvinssmaker alkohol halvtorr kryddörter salt bitter hasselnöt kryddigt

svartvinbärssaft plommon hallon kål svartpeppar mjuk

fläder lakrits katrinplommon björnbär järn lång

syntet bränt jord läder söt choklad jordgubbe

marsipan knutet ekträ kaffe nötter timjan eukalyptus

kanel oliv tobak fat karamell peppar trä

fikon körsbär pepparmint torr frisk mycket torr plast

örter gummi kokt russin valnötter halvsöt rökt

vanilj

När man har svalt vinet ska smakerna och aromerna gärna fylla munnen och, vilket är viktigt, ha en lång eftersmak. Det är

naturligtvis inte trevligt om en otäck smak dröjer sig kvar länge men är smaken god är det bra om den stannar länge och

långsamt tonar ut. Generellt kan man alltid värdera ett vins kvalité på dess längd och struktur på eftersmaken. De billiga

konsumtionsvinerna är ofta trevliga för gommen men har inte sällan kort eftersmak. Vinets lagringspotential känns också i

eftersmaken där garvsyrorna gärna drar i gommen och på sidorna i munnen.

Vin med omtanke



Helhetsintrycket När eftersmakerna är borta är det dags att ge ett helhetsintryck av vinet. Det är svårt att karakterisera ett vin med få ord men

följande schema rymmer de flesta gängse uttryck.

Många av orden har en bestämd vinmässig betydelse men ord och uttryck har olika betydelse för oss och det finns inga krav på

att man ordagrant ska rätta sig efter de ”officiella” uttrycken här nedan:

Vinets helhetsintryck

aggressivt fruktigt lång smak smalt besk fylligt lätt

spritsigt mjuk syrligt maskulin balanserat (syran) kraftigt

hårt nobelt svagt elegant kantigt träigt stor kropp

kokt parfymerat tungt feminint komplext rund tjock

platt kort smak saft tunt silkesmjukt vattnigt överväldigande.

Hur öppnar man en mycket gammal flaska vin?

* Ställ upp flaskan i källaren två dagar före middagen så att fällningen kan sjunka till botten.

* Ta upp den på morgonen samma dag som middagen till kökets rumstemperatur.

* Dra upp korken tidigt på eftermiddagen – utan att skaka flaskan. Lukta på vinet.

* Om det luktar gott så stäng flaskan med en neutral kork/kapsyl.

* Om det luktar unket, som ett stängt skåp eller som svamp – så låt det stå och få lite syre i fem-sex timmar. Då syresätts det

långsamt.

* Om vinet luktar illa så smaka lite på det. Då syresätts det på en större yta. Även om vinet inte alls luktar konstigt så är det

stor chans för att det ändå får livet tillbaka.

Dekantera inte det gamla vinet. Häll upp det försiktigt – även om det på det viset blir skillnad på innehållet i glasen – och ta

själv det sista av vinet inna

Dekantering.

Vi får ofta förfrågningar om när ett vin egentligen ska dekanteras eller hällas

upp på karaff.

Det ska vi försöka att besvara.

Vin med omtanke



Dekantering av Vin

Det är grovt sagt två orsaker till att man dekanterer ett vin. Den ena är för att syresätta vinet. På många baketiketter

rekommenderas det att vinet öppnas 1-2 timmar före det ska drickas, så det kan andas lite eller få lite syre. Men det är en

ytterst begränsad syresättning som sker på detta sätt.

Ytan är begränsad till en snäv flaskhals så det kommer inte mycket syre ned till vinet. Ska ett vin syresättas bör det därför

hällas över i en karaff eller flaska. Själva hällningen över till en karaff och den stora ytan som kommer i kontakt med syre i

karaffen förändrar vinet och blottar den unga “bid” = bouquet och kan utveckla flera komplexa aromer. Av den orsaken

kan vanliga vardagsviner vinna på att dekanteras.

Och det är inte bar röda viner som mår bra av dekantering. Vita toppviner från ex. Bourgogne och Alsace öppnar sig och

vinner absolut på en dekantering. Så dekantera vinet - det är mycket mer effektivt än att öppna flaskan 1-2 timmar före

servering!

Den andra orsaken till att man dekanterer ett vin är för att frigöra det från bottenfällning och andra sedimenter. Detta är den

ursprungliga anledningen eftersom vinet inte tidigare blev klarnat och filtrerat lika ofta som det görs idag. Tendensen idag är

dock att man inte ska filtrera vinet.

Tidigare var det nästan alltid bottenfällning i vinet och det undvek man genom att dekantera det. Idag är det mest äldre viner

som vid en längre tids lagring utvecklar sedimenter och därmed bör dekanteras av den orsaken.

Detta gäller dock inte riktig gamla viner eftersom dessa då kan/kommer att oxidera och vinet blir snabbt odrickbart.

Därför!! Om målet med dekanteringen är att syresätta ett ungt vin så är processen

förhållandesvis enkel. Man hittar en bra karaff eller kanna som har en stor yta och så

“häller” man i vinet i den. Då målet är att syresätta vinet behöver man inte att vara

så försiktig.

Är det däremot tal om ett äldre vin som ev. har utvecklat en bottensats så är

processen lite mer komplex. Först bör man, 1-2 dagar före vinet ska serveras resa

flaskan upp så att sedimentet faller till botten. När vinet ska dekanteras bör man ta

bort hela kapseln från flaskhalsen - inte bara det översta stycket. På det viset kan

man se bättre när bottenfällningen närmar sig halsen vid överhällningen. När

flaskan är öppnad så häller man mycket försiktigt vinet från flaskan till karaffen. Det

rekommenderas även ofta att man tänder ett levande ljus under flaskhalsen, så att

man se bättre når bottenfällningen närmar sig.

Men erfarenheten är ändå att man som regel ändå kan se det men det skadar ju

naturligtvis inte heller!

Man slutar med överhällningen när bottenfällningen närmar sig flaskhalsen. Det är

då kvar en liten skvätt med all bottenfällningen i flaskan.

Serveringstemperaturer för olika viner.

Vinets temperatur har en avgörande betydelse för hur ett vin smakar, det är nog alla eniga om.

När vinet hällts upp i glaset blir det varmare jämfört med temperaturen i flaskan. I sommartider är problemet ännu större

eftersom temperaturen stiger snabbare både i flaska och glas och vinet blir lätt för varmt.

Vinets temperatur stiger med en grad på tre minuter tills det har nått samma temperatur som omgivningen!

Men vilken är egentligen den bästa temperaturen och vad kan vi göra för att servera vinet optimalt?

Det är ju ingen hemlighet att vitvin ska serveras kylt och rödvin som regel rumstempererat.

Generellt kan man säga att ju kraftigare och fylligare ett vin är desto varmare kan det vara – med vissa undantag förstås!

Om vi räknar upp vinerna med de som ska kylas mest först är detta en bra vägledning:

Mousserande viner och något söta viner kan tas direkt från kyskåpet, då är de som bäst och håller

6 – 8 grader när de hällts i glasen.

Champagne och kraftigt söta viner kan med fördel serveras vid 7 – 10 grader. Denna temperatur passar också till lätta och

halvtorra vitviner.

Fylliga vitviner gör sig bäst vid 11 - 15 grader, alltså en bra bit över kylskåpskallt. Ta därför ut vinet

minst 30 minuter innan servering.

Kylskåpskallt för ovanstående exempel är 3 – 5 grader.

Lätta eller något fylliga rödviner, t.ex. Beaujolais och Bourgogne är bäst runt 14 - 16 grader, alltså en bit under

rumstemperatur. Men kraftigare rödviner bör serveras vid 16 - 19 grader, något under rumstempererat alltså.

Det finns flera sätt att kyla vin på, det snabbaste är en spann med is, det är dock den blötaste. Här faller vinets temperatur ca 1

grad varannan minut. Man kan också använda sig av en flaskkylare vilket är både effektivt och praktiskt. Här sjunker

temperaturen långsammare, ca 1 grad var tredje minut.

Självklart kan man också sätta in vinet i kylskåpet men det tar då flera timmar att få vinet kylt…



Den förödande korken.

Skulle du finna dig i att var tionde liter mjölk var dålig? Eller att av 30 st. flaskor öl kan tre genast hällas ut i vasken för att

kapsylen gav en bismak? Troligen inte!

Men när det gäller vin är det en helt annan sak. Då godtags det att 10-12 % av alla viner med naturkork är odrickbara på grund

av TCA, ett ämne som ger en obehaglig bismak till vin.

Detta tycks gå an trots att det finns ett bättre och modernare alternativ, nämligen Stelvins skruvkork.

Om det idag skulle designas ett riktigt förvaringssätt till viner tror du då att man skulle välja naturkork som förslutning?

Knappast, utan här hade skruvkorken varit det uppenbara alternativet. Den är effektiv, praktisk och förstör inte vinet.

Romantiker hävdar så klart att själva öppnandet av en flaska vin med naturkork är i sig själv en ritual som hör vindrickandet

till. Men håller det argumentet när det kommer till den mängd vin som måste hällas ut i vasken, var tionde flaska? Jag köper

inte detta argument.

Hur går det då med hållbarheten på vinet? Kommer det att utvecklas på samma sätt som med naturkork? Ungefär 95 % av alla

viner dricks upp inom ett år från det att det köps. I Sverige gjordes en undersökning som visar att 75 % av vinerna som köps på

Systembolaget dricks upp inom ett dygn. Så sätt skruvkork på dessa 95 %, det är en bra nystart.

Vinets utveckling sker både med och utan syre. Det är felaktigt att tro att vinet skall andas genom naturkorken. Skulle så vara

fallet är korken otät och då förstörs vinet. Vinet mognar med den mängd syre som finns i flaskan. Enligt olika försök och

provsmakningar är det tvärtom så att en skruvkork gör att vinet håller sig bättre och kan lagras längre.

Det är således svårt att hitta bra argument för naturkork men desto lättare att hitta fördelar mot.

Därför vill jag skicka med en liten uppmaning till er; fråga din vinhandlare om ditt vin finns att köpa med skruvkork istället.

Ställ krav på de viner du köper, precis som du gör på mjölk, öl och andra varor…



Har du köpt ett dåligt vin?

När man köper vin kan man då och då få ett vin som inte är bra.

Det är helt naturligt eftersom vin är en naturprodukt och det finns

en hel del som kan gå fel under tillverkningsprocessen.

Lyckligtvis är det ganska ovanligt att det händer men om du har

otur och vinet är avgjort sjukt eller dåligt, ska din vinhandlare

alltid och utan diskussion byta ut vinet – detta gäller naturligtvis

även klubvin.dk.

Upplever du att något vin från oss är dåligt så kontakta oss

antingen via mejl eller per telefon så ordnar vi så att du får byta

ut de sjuka eller dåliga vinerna.

Nedan kan du se en översikt av de vanligaste felen ett vin kan

drabbas av.

Unken doft som av en gammal källare:

Vinet har korksjuka eller lukt av möglig kork som kommer sig av TCA, en korksjukdom.

Om lukten och smaken inte försvinner, byt ut det till ett nytt vin, det finns inget annat att göra.

Flyter det små korkbitar som har lossnat vid själva uppkorkningen behöver du bara plocka upp dem eller dekantera vinet

genom en sil.

Fällning:

Alla viner får en fällning med tiden och då bör vinet dekanteras. Men för det mesta dricks nog vinet upp innan.

Stilla vin med små bubblor:

En oönskad andra jäsning eller malolaktisk jäsning kan göra vissa viner något mousserande. Om det är som riktigt

mousserande vin ska det bytas ut.

Bränt svavel eller retning i näsa och hals:

En ren fläkt av fritt svavel (tändsticka) är skyddande för vinet till skillnad från bundet svavel som har en fränare lukt.

Lufta vinet genom att slunga det i glaset eller karaffen för att bli av med lukten.

Bränt gummi eller skunk:

Ett allvarligt fel som uppstår när etylalkohol reagerar med svavelväte och bildar en mycket illaluktande förening som kallas

ethylmerkaptaner. Byt!

Beläggning på insidan av flaskan:

Fylliga rödviner, särskilt från varma länder eller varmare årgångar i svala länder tenderar att ge en fällning på insidan av

flaskan. Se efter om vinet är klart när det hälls upp eller dekantera det på en karaff.

Grumlighet:

Om grumligheten inte är fällning kan den bero på antingen metaller eller proteiner och kommer att följa med när vinet hälls

upp. Om grumligheten beror på att flaskan har skakats och fällning har virvlat upp är det inget fel men annars ska flaskan

bytas.

En fet hinna på ytan:

Fett på glaset och/eller i karaffen. Beror antingen på att de inte diskats ordentligt eller att handduken inte varit helt ren när man

torkat glasen. Glas och/eller karaff måste diskas och sköljas igen och en helt ren handduk användas.

Lukt av sparris eller konserverade ärtor:

Typisk Sauvignon Blancdruvor som varit övermogna vid skörd eller legat på flaska för länge. Detta är inte ett fel, men köp en

senare årgång vid nästa tillfälle.

Lukt av vitkål, blomkål, ladugård eller gödsel: Tekniskt sett ett fel (methylmerkaptaner). Vissa hävdar att det är en del av

komplexiteten, särskilt i Bourgogne. Inte nödvändigtvis ett fel och en del handlare ger pengarna tillbaka, en del inte.

Lukt eller smak av blad:

Orsakas av omogna druvor eller kraftiga vinstockar. Kan vara medvetet om vinet kommer från ett varmt land och har en kärv

eftersmak. Inte fel i sig, men är dålig vinframställning. Kassera eller byt.



Lukt av bubbelgum, syntetisk päronsmak eller nagellack:

Orsakas av kalljäsning i vitviner och maceration carbonique i rödviner och känns i de sämsta Beaujolais Nouveau. Detta är

dock inget fel.

Papperslukt:

Kan bero på lagring av glas i kartonger, en klumpig filtrering eller vin som lagrats för länge på ett gammalt fat. Bör bytas om

smaken fortfarande finns kvar när man bytt till nydiskade glas.

Ostlukt:

Emmentaler eller grönmögelost är vanligast. Detta är ett bakteriellt fel som beror på etylbutyrat eller s-etyltioacetat

Jordig lukt:

Det är en orenhet, men inte ett erkänt fel. Vissa skulle hävda att det är ”goût de terroir” och det är osäkert om man får pengarna

tillbaka.

Lukt av hårdkokta eller ruttna ägg:

Orsakas av svavel, som tillsätts för att förhindra oxidation. Svavel förenar sig med syret men kan också förena sig med väte

och då bildas svavelväte och det är detta som används i stinkbomber.

Geraniumlukt:

Ett fel som uppstår i söta viner och beror på sorbinsyra och en bakterieinfektion. I Asti eller andra Muscatviner tillsätts

geraniol, vilket ger vinerna den klassiska blom- och persikodoften. Är lukten för uttalad är vinet för gammalt, byt!

Maderiserat vin, inte Madeira:

En process som inte är önskvärd i vanliga, lätta bordsviner. Vinet är skadat av ljus och/eller värme. Byt om det är förvarat på

rätt sätt.

Svamparom:

En ren svampsmak tyder på att det finns Pinot Meunier i ett fint gammalt mousserande vin, men är den unken beror det på

bakterier och ska bytas.

Lök- eller vitlökslukt:

Ett allvarligt fel som uppkommer när ethyalkohol reagerar med svavelväte och bildar en illaluktande förening som kallas

ethylmerkaptan. Byt!

Surkålslukt:

Vinet har haft en kraftig malolaktisk jäsning och lukten är mer motbjudande än sur mjölk eller grädde. Bytes!

Sherrylukt i annat vin än sherry:

För mycket acetaldehyd och vinet har oxiderat. Ett vanligt vin med för mycket acetaldehyd blir till vinäger, medan sherry och

andra starkviner skyddas av en hög alkoholhalt. Byt!

Vinägerlukt:

Vinet har oxiderat. Kan används som salladsdressing men bör ersättas.

Vin med omtanke



White Wine

Sweet WHITE WINE

DRY ROSE

WINE

RED WINE FRUITY

AND NOT TOO

HEAVY

RED WINE

FULL

BODIED

SPARKLING WINE

Aperitif * * * *

First Dishes * * * *

Fish, seafish.... * * * *

White meat,

poultry... * * * *

Red meat,

Game... *

cheese

from goat,

sheep... * * * *

from cow and

refined *

sweetness,

cookies... * * *



Documents

Rådgivning och stöd före, under och efter Vinprovningwpw-wineclub.com/files/VIN_PROVNINGAR_-_Rdgivning_och...2. Snurra 3. Lukta 4. Smaka 5. Spotta WPW- Wineclub Stubbarps Byaväg