RAPPORT - boverket.se · framtagandeprocessen oavsett om det funnits ett politiskt uppdrag eller inte. ARKITEKTENS VIKTIGA ROLL I de flesta kommunerna är det tidigare eller nuvarande

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

BOVERKET

En studie av kommuners arbete med arkitekturpolicy UPPDRAGSNUMMER 11003108

2018-06-20

SWECO ARCHITECTS AB

2 (44) RAPPORT

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

2018-06-20


;

s:\offentlig\grupp god arkitektur o gestal tning\gl-gruppen 2016 ff\vägleda kommuner och

landsting\arkitekturprogram\swecos arbete\slutleverans\arkitekturpolicy rapport 180621 utan

kommentarer.docx

Materialet är framtaget av Sweco på uppdrag åt Boverket. Kontaktperson på Sweco är Jonas Lindström. Övriga medverkande: Johanna Eriksson, Helena Holm, Jonas Ronsby, Gunilla Wembe och Anna Magnusson. Kontaktperson på Boverket är Caroline Stigsdotter samt Patrik Faming

1(42)

RAPPORT


2018-06-20


CJF s:\offentlig\grupp god arkitektur o gestaltning\gl-gruppen 2016 ff\vägleda kommuner och landsting\arkitekturprogram\swecos arbete\slutleverans\arkitekturpolicy rapport 180621 utan kommentarer.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2

2 BAKGRUND 7

2.1 Syfte 7

2.2 Läsanvisning 7

3 METOD 8

3.1 Urvalsprinciper 8

3.2 Intervjuer och analys 8

4 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS 10

4.1 PROCESS 10 4.1.1 Syfte 10 4.1.2 Initiativ och status 11 4.1.3 Målgrupp och förankring 13 4.1.4 Laguppställning 14 4.1.5 Förstudier och dialog 16

4.2 INNEHÅLL 19 4.2.1 Geografisk avgränsning 20 4.2.2 Fokusområden 22 4.2.3 Utformning och format 26 4.2.4 Förenklad tillämpning genom komplement till policydokument 29 4.2.5 Tydliga definitioner för en användbar produkt 32

4.3 IMPLEMENTERING/GENOMFÖRANDE 32

4.4 Strategier för genomförande 32 4.4.1 Tillämpning i tävlingar/markanvisningar 37 4.4.2 Tillämpning plan- och bygglovsprocessen 38 4.4.3 Tillämpning/inspiration/marknadsföring byggherrar 39

4.5 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING 40

INTERVJUFRÅGOR 41

Bilaga

Kommuner med arkitekturpolicydokument – en översikt

2(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna som framkommit under intervjuerna, men

även efter studier av respektive kommuns policydokument i den mån dessa har funnits att

tillgå. Slutsatserna beskrivs generellt i en sammanfattande ”rubrik” och kan beröra en

eller flera av de frågeområden som legat till grund för rapporten.

OLIKA BEHOV I OLIKA TYPER AV KOMMUNER.

Mindre kommuner och kommuner med stor tillväxt inom framför allt

villabyggandet har dokument som primärt riktar sig mot en byggande allmänhet,

men råd om hur de bör tänka.

Kommuner med några av de stora städerna har dokument som tar sig an frågan

om arkitekturen i vidare bemärkelse och för en resonerande diskussion om

stadsbyggande, gestaltning och kvaliteter i vidare bemärkelse. Det innebär att

kommunerna inte bara beskriver arkitekturen instrumentellt i ett specifikt område,

till exempel ”där ska husen ha det och det materialet eller kulören”, utan de

resonerar om arkitekturens betydelse.

Gemensamt för de flesta kommunerna är att dokumentet blir ett stöd för

tjänstemännen i kommunikationen med så väl allmänhet som professionella

byggaktörer.

Grundläggande för arbetet med en arkitekturpolicy är att göra klart varför

kommunen överhuvudtaget ska ha en och vad det huvudsakliga syftet är. Det

gäller att formulera ett tydligt mål. Vad vill man uppnå? Det påverkar hur

processen och organisationen ska se ut, vilka aktörer, internt och externt, som

ska engageras, vilken roll politikerna ska spela och hur allmänheten ska delta

och bidra.

VIKTIGT MED FÖRANKRING GENOM HELA PROCESSEN

Framtagandeprocessen ser olika ut i kommunerna men gemensamt är att

förankring och dialog har varit viktigt. Den interna förankringen, inom

förvaltningarna och bolagen, samt den politiska förankringen har varit särskilt

viktig. Flera stadsarkitekter poängterar vikten av att politikerna är med från

början. Om frågan inte är viktig för politikerna är det svårt att få genomslag

senare i processen.

Det råder en viss osäkerhet över hur dokumenten ska användas och förankras

efter ett antagande. Även om vissa kommuner använder dokumentet mycket,

framförallt internt men även i kontakten med byggherrar, upplevs det överlag

svårt att hålla frågan vid liv. Fram till beslut är processen relativt enkel ur ett

kommunalt perspektiv men efteråt är det svårare och flera kommuner saknar i

sina dokument en strategi för tillämpning och uppföljning.

I en större kommun ifrågasätts den breda politiska förankringen - Är slutresultatet

värt allt arbetet och formalia om dokumentet egentligen är en arbetsmetod och till

3(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

stor del tar avstamp i sådant som redan är politiskt beslutat, som exempelvis

översiktsplanen? Om det handläggarna egentligen vill ha är manualer hur de ska

arbeta hade det i så fall räckt med en enklare process.

INLEDNINGEN AV PROCESSEN ÄR SÄRSKILT VIKTIG

Flera av kommunerna framhåller det inledande skedet och kommunerna har valt

olika sätt att starta processen. För några har det varit viktigt att ta fram förstudier

medan andra valt att starta med seminarier, workshops, föreläsningar eller på

annat sätt genomfört tidiga dialoger/samtal med olika aktörer.

Det varierar stort mellan kommunerna om arbetet påbörjats på initiativ av

politikerna; om det finns en politisk beställning/styrning eller om det startat på

initiativ av tjänstemän. I en stor del av kommunerna saknas ett formellt politiskt

beslut. Politisk förankring har dock skett i merparten av kommunerna under

framtagandeprocessen oavsett om det funnits ett politiskt uppdrag eller inte.

ARKITEKTENS VIKTIGA ROLL

I de flesta kommunerna är det tidigare eller nuvarande stadsarkitekt som har

varit/är projektledare och ansvarig för framtagandet av policyn/programmet. I

några av kommunerna har planchef, planarkitekt eller arkitekt varit projektledare.

Stadsarkitektens roll är viktig för resultatet. Möjligheten för stadsarkitekten eller

motsvarande kompetens att kunna påverka i tillräckligt hög grad kräver att

personen i fråga är med från början.

I några fall har arkitekturpolicyuppdraget i princip formulerats som en del av

stadsarkitekttjänsten när den skulle tillsättas.

En liten arbetsgrupp med kompetens i berörda ämnen, under ledning av en

engagerad stadsarkitekt eller annan projektledare och en referensgrupp med

representanter från förvaltningar och bolag samt en politisk förankring, skapar

förutsättningar för ett bra resultat. Roller, ansvar och uppgifter bör vara tydliga.

DIALOG OCH DELAKTIGHET PÅ OLIKA SÄTT

I några av kommunerna har medborgardialogen prioriterats och allmänheten har

varit delaktig på olika sätt i framtagandeprocesserna, exempelvis genom olika

aktiviteter, föreläsningar och workshops samt samrådsmöten.

I några av kommunerna har det inte funnits någon dialog med allmänheten och

kommunerna har medvetet valt att utelämna allmänheten helt i

framtagandeprocessen. Anledningen till att allmänheten delvis utelämnas är för

att kommunerna inte ser allmänheten som en huvudmålgrupp för dokumentet.

I de kommuner som bjudit in till dialog under framtagandeprocessen har

marknadsföringen gentemot privata aktörer/byggherrar startat tidigt. Fördelen är

att kommunen kan lyssna av sina intentioner och komma igång med

4(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


diskussionen och dokumentet blir tidigt känt för de privata

aktörerna/byggherrarna som på så sätt blir mer involverade i processen.

EN PLATTFORM FÖR DISKUSSION OM ARKITEKTONISKA KVALITETER

Flera kommuner ser processen i sig som ett verktyg för att lyfta diskussionen och

skapa intresse på ett brett plan. Fokus på arkitektur i praktiken - ”Slutmålet är det

som blir av där ute och inte en skrift.”

STRATEGIER FÖR TILLÄMPNING OCH GENOMFÖRANDE SAKNAS

Kommunerna framhåller att dokumenten ska användas i alla skeden - i

detaljplaner, bygglov, tävlingar, markanvisningar samt i dialogen med byggherrar

- men endast ett fåtal kommuner beskriver på vilket sätt.

Merparten av kommunerna saknar strategier som beskriver hur dokumenten

tillämpas i de olika delarna av genomförandeprocessen.

Strategier för uppföljning och revidering av dokumentet saknas i nästan alla

kommuner.

INGEN TYDLIG HUVUDMÅLGRUPP

Merparten av kommunerna anser att det finns flera huvudmålgrupper, både

internt och externt. De målgrupper som nämns är tjänstemän på förvaltningarna

och politiker, nämnder samt byggaktörer, byggherrar, arkitekter,

fastighetsutvecklare och fastighetsägare.

Det gäller att tidigt i processen slå fast vilka grupper som är mottagare av

dokumentet. Ska policyn i huvudsak användas av plan- och bygglovshandläggare

och andra tjänstemän inom kommunen? Eller är den främst till för fastighetsägare

och byggbolag? Riktar den sig till allmänheten som har ett intresse för

arkitekturfrågor? Vilken är politikernas roll i processen? Tillhör de målgruppen?

Vem som är mottagare har betydelse för hur processen ska gå till och

dokumentet formas.

Med en bred målgrupp följer rimligen en större insats för att förankra policyn, för

att skapa förståelse om nyttan och behovet av den. Det handlar i stor

utsträckning om att skapa en samsyn kring viktiga värden och hur policyn ska

kunna implementeras och dess intentioner genomföras. Handläggaren får pröva

olika metoder för att nå fram.

ARKITEKTONISKA KVALITETER PÅ ETT ÖVERGRIPANDE PLAN

Några kommuner väljer att se policydokumentet som en övergripande

vägledning. Flera program omfattar hela eller stora delar av kommunen och

redovisar översiktligt målsättningar för utformning och kvalitetsnivå för olika delar

av stadsrum och miljöer.

5(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Generella principer för aktörer i kommunen och övergripande mål för

gestaltningen preciserar inte de arkitektoniska kvaliteterna men skapar

möjligheter till fördjupning i detaljplanernas gestaltningsprogram.

ARKITEKTONISKA KVALITETER FÖR SPECIFIKA PLATSER OCH STADSDELAR

Några program är snävt geografiskt avgränsade, centrum eller en enskild

stadsdel, och redovisar arkitektoniska kvaliteter i det aktuella området. De måste

ändå sägas spegla hur kommunerna ser på arkitektur i vidare bemärkelse.

Vanliga kvalitetsfrågor som hanteras i kommunernas riktlinjer för utvalda platser

är kvarter, skala, höjd, volym och gestaltning. Det finns även förslag till riktlinjer

för byggnadsdetaljer, materialval och färgsättning liksom principer för hur staden

bör förtätas; gestaltning av på-, till- och nybyggnader.

Ofta beskrivs önskade kvaliteter med utgångspunkt i befintliga miljöer och inte

sällan med stort fokus på betydelsen av grönska i gårdsmiljöerna, miljöerna

mellan byggnader och gestaltning på gatunivå; bottenvåningar och förgårdsmark.

TYDLIGA UTGÅNGSPUNKTER FÖR KVALITET

Flera kommuner arbetar med distinkta begrepp och principer för att uppnå god

arkitektur och kvalitet. (ex Linköping, Uppsala, Malmö m fl)

Att se arkitekturen i ett större sammanhang bidrar till arkitektonisk kvalitet.

En kommun lyfter paragraferna i plan- och bygglagen om att alla byggnader ska

ha god färg, form och materialverkan och placeras och utformas på ett sätt som

är lämpligt med hänsyn till stadsbilden. Ett grundläggande mål är att en byggnad

ska berika sin omgivning, vilket möjliggörs om alla kraven uppfylls. Detta synsätt

blir ett stöd för bygglovhandläggarna.

GRUNDPRINCIPER FÅR STYRA

Vanligast är att kommunerna bygger sina policydokument på olika principer eller

begrepp som uttrycker kommunens ambitioner i arkitekturfrågor. Begreppen

utgör ett diskussionsunderlag och anpassas efter olika förutsättningar.

Ställningstaganden för respektive begrepp anges och i löptext förtydligas och

kompletteras punkterna.

Linköpings tre strategier ”Varje projekt ska bidra till den omgivande staden”,

”Varje projekt ska visa hur det samspelar med sin omgivning” samt ”Varje projekt

ska ha en stadsbyggnadsidé/arkitektonisk idé” lyfts av flera andra kommuner som

inspiration och ett föredöme.

Några kommuner har valt att koppla frågor till sina begrepp eller

ställningstaganden. Frågorna utgör ett stöd för att säkerställa kvaliteter i den

byggda miljön och kan även fungera som checklista för användarna av

dokumentet.

6(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Staffanstorps metod, att peka ut ett antal byggnader eller platser och tillmäta dem

en stor betydelse, är till nytta för både bygglovshandläggare och planarkitekter.

TYDLIGHET

Flera kommuner har noterat hur viktigt det är att vara tydlig i sina beskrivningar

för att på bästa sätt förmedla sin vilja och för att göra processerna förutsägbara

och rättssäkra.

Riktlinjer tenderar att bli vaga och svåra både att kommunicera och att tolka om

de inte är konkreta och tydliga.

För att öka tydligheten förespråkas komplement till beskrivningar, exempelvis

grafiska exempel.

Dokumentet måste vara lättanvänt och ska vara lätt att hitta på hemsidor för att

nå ut på ett så bra sätt som möjlighet.

UTMANINGAR

Ett flertal kommuner ser det som en utmaning att få alla intressenter och aktörer i

samhällsbyggnadssektorn med på färden; få de olika aktörerna att förstå varför

arkitekturfrågorna är viktiga och vilken nytta det finns med ett

arkitekturprogram/arkitekturpolicy.

Några kommuner ser en utmaning i själva programmet. Hur ska det utformas för

att bli ett tydligt och starkt verktyg i tillämpningen? Vilken nivå och omfattning är

lämplig? Hur utformas dokumentet så att det blir konkret, tillgängligt och lätt att ta

sig igenom?

STÖD FRÅN BOVEREKT

Kommunerna efterfrågar stöd i form av goda exempel, dels för hur

policydokument kan utformas, dels på metoder och processer för framtagande.

Kommunerna önskar stöd kring implementering av policyn. Hur kommunerna ska

överföra den praktiskt? Hur den ska tillämpas för att få genomslag?

Kommunerna vill att Boverket ska bidra med råd och stöd i olika former.

Kommunerna anser att Boverkets roll behöver bli tydligare, exempelvis behöver

Boverket bli en tydligare instans för arkitekturfrågor.

7(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

2 BAKGRUND

Regeringen presenterade den 22 februari, 2018 propositionen - Politik för gestaltad

livsmiljö (prop. 2017/18:110). En ny politik och ett nytt nationellt mål för arkitektur, form

och designpolitiken föreslås. ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt

och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges

goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”.

Regeringen vill stärka arbetet kring arkitektur bland annat genom att stödja offentliga

aktörer och främja ett arkitekturarbete med inriktning mot ett ökat, hållbart och effektivt

bostadsbyggande. Det övergripande syftet med den nya politiken är att lyfta och stärka

arkitekturens ställning i samhället och i offentlig sektor. Boverket pekas ut som en av de

myndigheter som får en viktig roll i detta arbete.

Som ett inspel till propositionen fick Boverket i uppdrag våren 2017 satt ta fram Underlag

för en nationell arkitekturpolicy ( (Rapport 2017:12), där kommuners

arkitekturpolicyarbete belyses.

Sedan 2011 har 17 kommuner tagit fram en arkitekturpolicy och ytterligare nio planerar

att anta en under 2018 enligt en studie av Sveriges Arkitekter.

2.1 Syfte

Boverket har gett Sweco i uppdrag att analysera arkitekturpolicydokument eller

motsvarande samt genomföra intervjuer med kommuner som tagit fram eller som håller

på att ta fram arkitekturpolicyer.

Syftet med uppdraget är att ta del av erfarenheter och lärdomar från kommunerna

avseende framtagandeprocess, policydokumentens innehåll samt hur materialet följs upp.

Resultatet kommer att utgöra ett underlag i Boverkets utvecklingsarbete i att vägleda

kommuner och andra relevanta aktörer om säkerställandet av arkitektoniska kvaliteter

inom plan- och byggprocessen.

2.2 Läsanvisning

Rapporten är upplagd med en inledande sammanfattning med de slutsatser som kan

dras av kommunernas svar på intervjufrågor, samt analys av dokument. Bakgrund och

metod beskriver förutsättningar, syfte och tillvägagångssätt.

I det fjärde kapitlet ges en sammanställning och analys av de teman som återkommer i

de studerade dokumenten samt de intervjuer som gjorts. Upplägget följer i viss mån

intervjufrågornas innehåll, men är sammanfattade och exemplifierade snarare än en

genomgående redovisning.

8(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


3 METOD

3.1 Urvalsprinciper

Urvalet av tillfrågade kommuner baseras på de kommuner som i Boverkets kartläggning i

Plan och byggenkäten angett att de arbetar aktivt med frågan. Vidare har också de

kommuner inkluderats som i Sveriges Arkitekters enkät (https://arkitekten.se/nyheter/allt-

fler-kommuner-har-arkitekturpolicy/) angivit att de har eller håller på att ta fram riktlinjer i

form av arkitekturpolicys eller gestaltningsprogram.

Sveriges Arkitekters undersökning baseras på en enkät där en frågeställning mejlats till

kommunerna och någon inom kommunen har svarat. Vid studiens uppföljande kontakter

har några kommuner fallit bort på grund av att de inte anser att de har några dokument

som upp fyller den definition som följer med uppdraget kopplat till den här rapporten.

Ytterligare ett par kommuner har fallit bort då de inte gått att nå inom tiden för

genomförandet av intervjuerna. Av sammanlagt 27 identifierade kommuner har 21

intervjuer genomförts. De kommuner som inte intervjuats är där någon kontaktperson inte

gått att hitta eller där kommunen själva ansett att deras dokument inte överensstämmer

med definitionen.

Några kommuner har dokument som varit i bruk under flera år, andra har nyligen antagna

och ytterligare några har precis satt i gång arbetet, men utan att ha något dokument att

dela med sig av. Tillsammans skapar intervjusvaren en bild av hur kommuner jobbar med

policyfrågor i framtagandeprocess, innehåll och implementering.

I studien är arkitekturpolicy definierat som ”policy, riktlinjer eller dokument där det finns en

samlad strategi för arkitekturfrågor och arkitektoniska värden och som inte bara beskriver

det som finns, utan även syftar framåt. En samlad strategi behöver inte bara utgöras av

ett dokument, utan kan vara flera som bildar en helhet. Det kan exempelvis vara en del

av ÖP eller FÖP för ex tätorten/staden”. Boverket är intresserade av erfarenheter och

lärdomar om framtagandeprocess, innehåll, implementering och hur materialet följs upp,

vilket gör att även de dokument som ännu inte är politiskt förankrade är av intresse.

3.2 Intervjuer och analys

Studien har genomförts i två delar, dels en dokumentstudie, dels en intervjustudie.

Dokument har i den mån de har funnits samlats in och behandlats enligt i förväg

definierade frågeställningar. Intervjuerna har genomförts till stor del via telefon, men vid

några tillfällen även på plats hus respondenterna. Frågeställningarna har skickats ut i

förväg. Intervjuerna har spelats in och sedan sammanfattats i textdokument.

Intervjusammanfattningarna har stämts av med respondenterna.

Såväl intervjusammanfattningar som dokumentanalyserna har sedan behandlats inom

gruppen för rapporten och teman och slutsatser har sammanställts.

9(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Frågeställningarna

Intervjufrågorna har varit samma för både de som har ett antaget

arkitekturpolicydokument och de som har ett pågående arbete. Vissa av frågorna upplevs

dock mer eller mindre relevanta beroende på hur långt kommunen kommit i

framtagandeprocessen samt även beroende på kommunens förutsättningar i övrigt.

Frågeställningarna är uppdelade i följande huvudgrupper:

Process

Innehåll

Process för genomförande och uppföljning

Erfarenheter Uppföljning

För respektive huvudfråga fanns ett antal förtydligande delfrågor som legat till grund för

intervjun men som inte direkt styrt intervjun utan mer angett en riktning. Frågorna

redovisas i sin helhet sist i denna rapport.

10(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS

4.1 PROCESS

Flera av kommunerna har i intervjuerna tydligt beskrivit den inledande delen av

processen; hur de valt väg och startat arbetet. Processen ser olika ut i kommunerna men

gemensamt är att förankring och dialog, bland annat genom förstudier, seminarier,

workshops, samråd och utställningar, har varit viktigt i de flesta kommunerna. Den interna

förankringen; inom de olika förvaltningarna och bolagen, samt den politiska förankringen

har varit särskilt viktig.

I materialet framträder ett antal framgångsfaktorer. Det handlar bland annat om:

- Att formulera ett tydligt mål. Vad ska policyn användas till. Vad är dess syfte?

- Att politikerna visar beslutsamhet, ger en tydlig beställning och tillför rimliga

resurser. Det förutsätter en bred förankring, att tjänstemän och politiker drar åt

samma håll.

- Att bestämma dokumentets formella status. Det påverkar hur processen utformas

och genomförs.

- Att bestämma målgrupp och söka samsyn och förankring.

- Att ta fram ett bra kunskapsunderlag. En förstudie baserad på omvärldsspaning

och andra kommuners arbete och dokument är användbar.

- Att aktivt arbeta med dialog och kommunikation. Det finns ett värde i processen,

att ”så frön” och att sprida kunskap.

- Att det finns ett engagemang hos de som deltar i arbetet.

Kommentar:

Då förutsättningarna och behoven är olika mellan kommuner är det kanske rimligare att

en arkitekturpolicyguide fokuserar, åtminstone i vissa delar, på de frågor aktörerna bör

ställa sig, snarare än att vara en renodlad ”formelbok”? Exempelvis har en liten kommun

jobbat med ett övergripande ramverk för främst kommunens verksamheter medan en stor

kommun haft betydligt vidare ambitioner.

4.1.1 Syfte

I samtliga dokument redovisas syfte och ambition tydligt och ofta utförligt. Kommunerna

vill värna den vackra staden, att skapa en attraktiv stadskärna och att arkitekturpolicyn

ska utgöra en gemensam plattform för olika aktörer i samhället som en grund för

diskussion om arkitektur och gestaltning.

Den höga ambitionen och intresset för frågan är tydlig och genom att utforma en

arkitekturpolicy ser kommunerna stora möjligheter att få större utrymme för dessa frågor.

En tydligt uttalad ambition i de flesta kommuner är att policyn ska fungera som en

vägledning och beslutsunderlag att använda i arbetet, för förvaltningar inom kommunen,

11(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

vid processer som innebär bedömningar och avvägningar mellan allmänna och enskilda

intressen.

En annan tydlig viljeriktning är att skapa samsyn och syftar mer till att alla aktörer, såväl

kommunen som exploatörer, byggherrar, projektörer och medborgare, ska få

gemensamma riktlinjer. Det skapar förutsättningar för kontinuitet och helhet i

utformningen av kommunen. Vikten av att ha ett styrande dokument och att policyn ska

vara känd även bland politiker tas upp som en framgångsfaktor i flera dokument men det

är också en fråga där kommunerna i intervjuerna ofta berättar att de själva anser att de

kunde gjort mer.

Exempel Örebro: I Örebro menar man att arkitekturpolicyn till viss del

även speglar erfarenheter från egna projekt där det ofta finns

intressekonflikter och olika föreställningar om vad saker och ting betyder,

som till exempel höjd, skala eller förtätning. Arkitekturpolicyn är ett sätt att

samla de begrepp och frågor kommunen jobbar med och ta till vara

diskussioner som redan förs.

Kommentar:

Grundläggande för arbetet med en arkitekturpolicy är att göra klart varför kommunen överhuvudtaget ska ha en. Är det huvudsakliga syftet att ta fram en ”manual” för internt bruk, främst för plan- och bygglovhandläggare och andra tjänstemän, eller är avsikten att nå ut till en bredare krets? Syftet kan vara att skapa konsensus mellan kommunens politiker, tjänstemän och externa aktörer som fastighetsägare och byggare, men även att skapa medvetenhet hos allmänheten om stadens arkitektoniska värden och inbjuda till dialog om hur dessa värden ska tas till vara och utvecklas. En arkitekturpolicy kan även ha andra syften, exempelvis som en del i kommunens ”branding” eller marknadsföring. I stadens arkitektur finns värden utöver den fysiska miljön som kommunen vill använda sig av. Mot denna bakgrund behöver kommunen göra klart vad policyn ska användas till. Det gäller att formulera ett tydligt mål. Vad vill man uppnå? Det påverkar hur processen och organisationen ska se ut, vilka aktörer, internt och externt, som ska engageras, vilken roll politikerna ska spela och hur allmänheten ska delta och bidra.

4.1.2 Initiativ och status

Det varierar stort mellan kommunerna på vems initiativ arbetet startats, politikernas eller

tjänstemännens. Ofta saknas en politisk beställning eller styrning och det är förvaltningen

som tagit initiativ till policyarbetet. En anledning till detta kan vara att kommunens

tjänstemän själva har behov av riktlinjer i sitt arbete. Flera kommuner framhåller att

förutom olika byggaktörer, konsulter och entreprenörer, vänder sig dokumentet till de

egna medarbetarna. Arkitekturpolicyn kan fungera som ett arbetsverktyg för plan- och

bygglovshandläggare. Även då arbetet inte påbörjas på politiskt initiativ understryker flera

att politikernas medverkan är viktig.

Exempel Ekerö: I Ekerö finns ingen politisk beställning men arbetet med

policyn har förankrats genom seminarier och workshops med politiker från

12(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, tekniska nämnden samt kultur- och

fritidsnämnden.

Linköpings arkitekturprogram är ett av flera som ska vara del av översiktsplanen.

Det är i sammanhanget också viktigt att klargöra policyns status. Flera kommuners policy

har en koppling till andra planer och program, t ex översiktsplanen. I Linköpings

översiktsplan från 2010 står att kommunen behöver jobba med kvalitetsfrågorna. Efter

översiktsplanen togs en utvecklingsplan fram där samma frågor angavs som en

angelägen uppgift, liksom behovet av ett arkitekturprogram. Kommunen har därefter tagit

fram flera tillägg, däribland arkitekturprogrammet, som alla är tänkta att utgöra kapitel i

kommande revidering av översiktsplanen. Även i andra fall arbetar kommuner fram flera

dokument som delar i en större helhet.

Exempel Uppsala: Stadsarkitekten i Uppsala berättar att samtidigt som

arkitekturpolicyn togs fram arbetade kommunen med de andra

styrdokumenten så arbetet synkades med översiktsplanen,

innerstadsstrategin och landsbygdsprogrammet. Samordningen var för att

de inte skulle överlappa utan komplettera varandra och att de inte skulle

vara motstridiga.

Kommentar:

I många fall är tjänstemän som tar initiativ till arkitekturpolicyn. Det är viktigt att politikerna finns med i processen och ställer sig bakom dokumentet. Det måste finnas en bred förankring. Policyn kan ju i hög grad påverka de beslut de ska fatta i byggnadsnämnden. Här underlättar det processen om det finns tydlighet från både tjänstemän och politiker.

13(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Vad är det för typ av dokument man vill ta fram? Vilken nytta ska man ha av det? Hur ska det användas? Det krävs att politikerna vet vad de vill, att de visar beslutsamhet. Tjänstemännen behöver mandat att driva arbetet. Genom en tydlig beställning och rimliga resurser för den arbetsinsats som ska göras flyter processen lättare.

Arkitekturprogram för Linköpings innerstad har utarbetats i enlighet med plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Kommunen måste också tidigt ta ställning till vilken formell status dokumentet ska ha. Ska policyn vara en del av översiktsplanen eller ett fristående styrdokument? Det påverkar hur processen ska genomföras och vilken produkt som ska tas fram. I detta sammanhang har en kommun efterlyst att Boverket tydligt bör tala om vilken typ av dokument policyn ska vara.

4.1.3 Målgrupp och förankring

Merparten av kommunerna anser att det finns flera huvudmålgrupper, både internt och

externt. De interna aktörerna är viktiga, politiker, tjänstemän som arbetar med planering,

kommunens förvaltningar och bolag, men även byggherrar, exploatörer, konsulter och

allmänheten nämns i materialet.

Exempel Karlshamn: Ansvarig handläggare i Karlshamn förklarar att

huvudmålgruppen för kommunens arkitekturpolicy är: ”vi som jobbar med

samhällsbyggandet, vi här på kommunen, lokala byggherrar och

kommunala fastighetsbolag. Samtidigt vill vi att det ska få en bred politisk

förankring”.

Frågan om förankring är väsentlig i sammanhanget. Det handlar om att förankra policyn både internt och externt. Det är viktigt att så sker tidigt i processen. Flera av stadsarkitekterna uppger att politikerna måste vara med från början. Om frågan inte är viktig för politikerna är det svårt att få genomslag, framförallt sent i processen.

Flera kommuner ser en utmaning i att förklara varför ett arkitekturprogram

överhuvudtaget behövs, både för kommunala aktörer och byggare och allmänhet. Det är

viktigt att få alla intressenter och aktörer i samhällsbyggnadssektorn med i processen och

att få förståelse för frågorna. Den pedagogiska utmaningen ter sig större i mindre

kommuner där frågan, att arkitekturen berör alla, inte diskuteras i samma utsträckning

eller inte alls.

14(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Exempel Ekerö: I Ekerö förklarade ansvariga att: ”I början var det en

ganska låg medvetandenivå om vad man menar med gestaltning. Både

hos politiker och tjänstemän. Lite ointresse kanske”. Handläggarna

upplevde i början av processen att de fick övertala vissa att vara med. De

menar att ha en projektbeställning som är förankrad i kommunledningen

över vad som ska göras hade underlättat och tydliggjort strukturen över

vilka som är med och hur tidplanen ser ut.

Arbetet med arkitekturpolicyn har för Malmö stad inneburit att den interna dialogen

förbättrats. Uppdraget har använts som en anledning att föra en diskussion om

arkitekturfrågor internt. Den långa processen har skapat mycket kontakter och genom att

policyn ska gälla för hela kommunen har projektgruppen fått berätta om de här tankarna

flera gånger för sina kollegor på andra förvaltningar. Frågan lyfts också om policyn

behöver förankras på så hög nivå (politiskt?) inom kommunen. Dokumentet är egentligen

en arbetsmetod som till stor del tar avstamp i sådant som redan är politiskt beslutat, som

exempelvis översiktsplanen. De funderar på om det handläggarna egentligen vill ha är

manualer hur de ska arbeta och att det i så fall hade räckt att göra något som stod för

stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden.

Andra kommuner betonar betydelsen av förankring hos allmänheten. I Karlshamn är

ambitionen att lyfta upp arkitekturfrågan och få folk att förstå att den är viktig för alla

invånare i kommunen. Här menar stadsarkitekten att valen vi gör som rör den fysiska

miljön kommer påverka staden lång tid framöver och policyn är ett sätt att förmedla detta

och sprida kunskap. Kommunen som är en viktig beställare och utförare bör visa vägen i

dessa frågor. Det finns olika sätt att nå ut till allmänheten, t ex dialog och föreläsningar.

Exempel Linköping: I Linköping ser stadsarkitekten det som sin uppgift att

utbilda medborgarna och har under processen med framtagandet av

policyn bjudit in allmänheten till föreläsningar kring relevanta ämnen med

arkitekturen i fokus.

Kommentar:

Det gäller att tidigt i processen slå fast vilka grupper som är mottagare av dokumentet.

Ska policyn i huvudsak användas av plan- och bygglovshandläggare och andra

tjänstemän inom kommunen? Eller är den främst till för fastighetsägare och byggbolag?

Riktar den sig till allmänheten som har ett intresse för arkitekturfrågor? Vilken är

politikernas roll i processen? Tillhör de målgruppen? Vem som är mottagare har

betydelse för hur processen ska gå till och dokumentet formas. Med en bred målgrupp

följer rimligen en större insats för att förankra policyn, för att skapa förståelse om nyttan

och behovet av den. Det handlar i stor utsträckning om att skapa en samsyn kring viktiga

värden och hur policyn ska kunna implementeras och dess intentioner genomföras.

Handläggaren får pröva olika metoder för att nå fram.

4.1.4 Laguppställning

I de flesta kommunerna är det tidigare eller nuvarande stadsarkitekt som har varit/är

projektledare och ansvarig för framtagandet av policyn/programmet. I några av

15(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

kommunerna har planchef, planarkitekt eller arkitekt varit projektledare. Kommunerna har

i övrigt organiserat sig lite olika och de deltagande kompetenserna har involverats på

olika sätt. Vanligtvis är det kompetenser från plan- och bygglov (planarkitekter, arkitekter,

landskapsarkitekter), teknik, park, näringsliv, kultur, fritid, mark och exploatering samt

trafikplanerare och miljöplanerare som har deltagit i arbetsprocessen. I några kommuner

finns förutom aktörer från förvaltningar och kommunala bolag även politiker i processen.

Exempel Upplands Väsby: I Upplands Väsby har främst planarkitekter

samt miljö- och trafikplanerare deltagit i arbetet. Politiken har också varit

delaktig mycket under processen. I början av processen fanns även ett

gestaltningsråd, bestående av politiker och tjänstemän, som skulle fungera

som bollplank.

I många kommuner har en mindre arbetsgrupp med ett fåtal kompetenser varit ansvarig

för framtagandet av själva dokumentet. Övriga kompetenser, främst intern kompetens

från de kommunala förvaltningarna och bolagen, har ingått i referensgrupper, styrgrupper

eller engagerats genom workshops. De har även fungerat som ”bollplank”, varit delaktiga

i avstämningar och diskussioner under processen samt fått handlingen på remiss. Ett

fåtal kommuner har även engagerat extern kompetens såsom lokala byggbolag och

arkitektkåren.

Exempel Göteborg: I Göteborg har projektgruppen/arbetsgruppen varit en

mindre grupp; stadsarkitekten och ett mindre antal från

stadsbyggnadskontoret. Övriga kompetenser, främst från de planerande

förvaltningarna; trafikkontoret, fastighetskontoret samt park- och

naturkontoret samt stadens bolag, har varit involverade på workshop- och

bollplanksnivån. I styrgruppen har stadsbyggnadskontorets ledning samt

personer från övriga förvaltningar ingått.

Stadsarkitektens roll är viktig för resultatet. Möjligheten för stadsarkitekten eller

motsvarande kompetens att kunna påverka i tillräckligt hög grad kräver att personen i

fråga är med från början. I flera kommuner har arkitekturpolicyuppdraget varit formulerat

som en del av stadsarkitekttjänsten i dessa fall har policydokumenten ofta blivit väldigt

bra och processen fungerat väl.

Exempel Linköping: Erfarenheterna som Linköpings stadsarkitekt

framhäver är att författaren (arkitekten) måste få vara professionell och det

har hon fått vara. Det krävs en idé om hur materialet ska kommuniceras,

vilka som ska ta emot det och hur man når ut. Stadsarkitekten poängterar

att hon haft en folkbildande attityd till projektet, att allt ska gå att

kommunicera till lekmännen, även politiker, som måste få en känsla och

lära sig vad det handlar om.

Flera stadsarkitekter betonar att politikerna bör vara med tidigt i processen. Om frågan

inte är viktig för politikerna är det svårt att få genomslag, framförallt om det sker sent i

processen. Kontinuitet är också betydelsefull faktor. I vissa fall har flera nyckelpersoner

16(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


bytts ut under processen, med onödiga fördröjningar och ett bristande engagemang till

följd, både vid framtagandet men också efterföljande genomförande.

Exempel Linköping: Linköpings stadsarkitekt känner att borde ha arbetat

mer med den kommunala ledningen, förvaltningsdirektörerna. Eftersom det

byts mycket personer inom förvaltningarna blir ett genomförande inte alltid

lätt. Hon jämför med större företag där personer kan bytas ut men

affärsidén lever vidare.

Kommentar:

Det går inte att direkt utläsa från intervjusvaren eller dokumenten hur kompetensen valts

ut eller för- och nackdelar med vald laguppställning. Inte heller för- och nackdelar med

rollfördelningen framgår ur materialet. De goda exemplen, som Uppsala, Malmö och

Linköping, har inte jobbat på samma sätt och med riktigt samma typ av laguppställningar.

Det förefaller dock som att en liten arbetsgrupp med kompetens i berörda ämnen, under

ledning av en engagerad stadsarkitekt eller annan projektledare och en referensgrupp

med representanter från förvaltningar och bolag samt en politisk förankring, skapar

förutsättningar för ett bra resultat. Roller, ansvar och uppgifter bör vara tydliga.

4.1.5 Förstudier och dialog

Några kommuner har startat arbetet med att ta fram en förstudie i syfte att samla in

information, omvärldsbevaka och studera andra kommuner som arbetar med

arkitekturpolicys samt för att förankra arbetet internt bland tjänstemän och politiker. Att

undersöka hur andra, både i Sverige och andra länder arbetat med arkitekturprogram kan

ge kunskap och inspiration. Andras exempel kan ge ledning i hur det egna arbetet ska

bedrivas, vad policyn ska innehålla och hur den ska utformas.

Exempel Uppsala: I Uppsala startade processen med en förstudie som

bland annat omvärldsbevakade hur arkitekturpolicyarbetet såg ut i Norden.

Uppsala hade även diskussioner med förbundet Sveriges Arkitekter i det

inledande skedet. Förstudien var brett förankrad internt inom

förvaltningarna samt med bolagen och politiken.

I ett flertal kommuner har seminarier, workshops eller föreläsningar varit viktiga moment

främst i det inledande skedet men även under processens gång. Man har på så sätt

kunnat engagera inte bara politiker och förvaltning, fastighetsägare och näringsidkare,

utan även allmänheten.

I vissa av kommunerna har medborgardialogen prioriterats och allmänheten har varit

delaktig på olika sätt i framtagandeprocesserna genom olika aktiviteter. Huddinge höll

exempelvis en ”demokrativecka” då kommunen informerade om arbetet med

arkitekturpolicyn och allmänheten hade möjlighet att lämna synpunkter. I andra

kommuner har det inte funnits någon dialog med allmänheten och de har medvetet valt

att utelämna allmänheten helt i framtagandet. En anledning som nämns är begränsad

tidplan och att kommunen har behov av att formulera policyn för sig själv.

17(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

I de kommuner (Stockholm, Malmö och Linköping) som valt att följa planprocessen enligt

plan- och bygglagen har allmänheten engagerats både under samråd och utställning.

Stockholm hade exempelvis en stor utställning på Kulturhuset som var öppen för

allmänheten och i samband med det genomfördes paneldiskussioner och allmänheten

kunde lämna förslag i en förslagslåda. Även i andra kommuner har man bedömt det som

viktigt att engagera allmänheten. I vissa fall har det rört sig om informationsmöten och

workshops, i andra om större satsningar för att nå ut.

Exempel Uppsala: I Uppsala genomfördes en typ av ”Arkitekturår” under

arbetets gång med arkitekturpolicyn. En rad olika aktiviteter som lyfte

arkitekturfrågorna genomfördes och riktades mot allmänheten. Exempelvis

startade man ett showroom, Uppsalarummet, för stadsutveckling, arkitektur

och gestaltning samt tog fram en arkitekturguide över Uppsala som visade

på befintliga och kommande miljöer i Uppsala. Dessa aktiviteter bidrog till

att allmänheten indirekt blev involverad i processen. Allmänheten har dock

aldrig varit direkt delaktig i själva policyarbetet.

Kommunen kan tidigt, redan innan själva arbetet med arkitekturpolicyn påbörjas nå ut

brett, både internt och externt, för att få synpunkter och respons. Ett sätt att förbereda

samtal med allmänheten, att skapa ett underlag för diskussion om hur staden ska formas,

är Göteborgs lättillgängliga skrift ”30 teser om hur man bygger Göteborg”. Teserna ger en

utgångspunkt för en konstruktiv dialog kring arkitektur och stadsbyggnadsfrågor.

Stadsarkitekten förklarar: ”Teserna riktar sig till göteborgarna, de som bor i staden,

planerar och bygger den, och alla andra som rör sig i staden. Ett öppet samtal om vad vi

bygger är viktigt för att stadsbyggandet ska vila på en så bred bas som möjligt.”

Föreläsningar om arkitektur och stadsbyggnad kan vara ett lämpligt sätt att skapa

intresse för kommunens policy.

Exempel Linköping: I Linköping anordnade stadsarkitekten i den

inledande delen av processen tre föreläsningar, med olika

föredragshållare, som handlade om arkitekturen. Stadsarkitekten hade

även en egen föreläsning om arkitekturen. Föreläsningarna annonserades

brett och riktade sig även till allmänheten.

En viktig erfarenhet från Linköping var inramningen. Det var viktigt att skapa ett event.

Stadsarkitekten ville ha en ”kulturell omgivning” och valde en teater där föreläsningarna

hölls. Till skillnad från samrådsmötena som hade få deltagare var flera av föreläsningarna

fullsatta. Mötesformen gav få möjligheter till dialog utan var mer inriktad på folkbildning.

Dock understryker exemplet betydelsen av processarbetet som ett verktyg för att skapa

förståelse och acceptans. Malmö talar om att ” lägga värdet i processen också. Det är

vägen inte målet. Det kanske blir vissa eftergifter, men slutmålet är det som blir av där ute

och inte en skrift”. En väl genomförd process kan underlätta senare implementering.

18(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Göteborgs 30 teser utgör ett bra diskussionsunderlag för dialog med allmänheten. Tes 11: Bygg klimatsmart.

Kommentar:

Kommunerna behöver finna arbetssätt och metoder för att skapa ett ordentligt

kunskapsunderlag. De bör ta fram en förstudie för att få en överblick och kunna göra

relevanta val. Den kan även fungera internt, som underlag i samtal med politiker och

andra förvaltningar. Det handlar bland annat om omvärldsbevakning och hur andra

kommuner arbetat med sina dokument. Flera kommuner efterlyser stöd från Boverket i

detta sammanhang. Någon vill på ett enkelt sätt kunna ta del av olika erfarenheter och

förslag; ”En exempelsamling, kontaktpersoner och lite lärdomar kan vara utmärkt som en

start”.

Det är viktigt att hitta effektiva sätt att kommunicera med olika aktörer och allmänheten för

att skapa engagemang och förankring. Här måste varje kommun noga överväga vilka

medel som är lämpliga och för vilken grupp. Kanske räcker det inte med samrådsmöten

för att verkligen nå ut till allmänheten. Att som Linköping och Uppsala skapa olika typer

av event där man talar och lär ut om arkitektur skapar intresse hos en bredare allmänhet.

Ett samtalsunderlag som Göteborgs ”30 teser” kan öppna upp för dialog och diskussion

liksom Malmös ”9 teser” som tydligt visar kommunens ambitioner. Om man vill nå vissa

grupper specifikt, till exempel fastighetsägare, byggare, näringsidkare eller politiker och

kommunala tjänstemän, fungerar det sannolikt bättre med seminarier eller workshops.

Det är också väsentligt att fundera på vilket mål kommunen har med kommunikationen.

Vad vill man uppnå? Informera och undervisa? Förankra och övertyga? Hur ska

synpunkter tas tillvara?

19(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4.2 INNEHÅLL

Innehållsmässigt både liknar och skiljer sig de olika programmen och policyerna åt.

Många av dem försöker täcka in olika aspekter av stadens utformning och gestaltning.

Flera strävar efter att omfatta skalorna från övergripande stadsdelar till detalj och kulör.

Trots stora likheter finns även betydande skillnader. Några täcker in hela kommunen,

såväl stad som land, andra fokuserar på staden eller tätorten. Vissa redovisar i ett

dokument en samlad och tydlig strategi för arkitekturfrågor och arkitektoniska värden,

med tydlig strävan framåt. Ett fåtal utgör mer av ett övergripande ramverk medan andra

har specifika utgångspunkter, till exempel i kulturmiljöprogram.

I materialet framträder ett antal framgångsfaktorer. Det handlar bland annat om:

Att hitta den rätta geografiska avgränsningen. Utgå från syfte och förutsättningar.

Att analysera situation och förutsättningar noga. Förklara resonemangen.

Att ta fram tydliga utgångspunkter och definitioner för kvalitet.

Att tydligt redovisa syfte, mål, ställningstaganden, principer, genomförande och uppföljning.

Att lära av andra. Det finns kunskap och beprövade metoder för stadsutveckling. Passar de för kommunen kan det vara lämpligt att ta dem som utgångspunkt.

Att utgå från den befintliga, värdefulla bebyggda miljön är bra, men en arkitekturpolicy behöver rimligen innehålla mer än riktlinjer kopplade till den äldre bebyggelsen.

Att göra policyn så vass som möjligt. Det kan vara bra med ett övergripande ramverk, med påståenden som alla kan instämma i, men risken är det blir så urvattnat att det ger mycket begränsad ledning.

Att ta fram en kortversion. Policyn blir mer tillgänglig och lättare för fler att förstå. Kommentar: Flertalet kommuner efterlyser exempel, goda förebilder, från såväl stora som små kommuner på hur policydokument kan utformas. En kommun vill se en ”Exempelbank med den typen av information som ni samlar in, lärdomar, erfarenheter, olika typer av format och att man kan få tillgång till produkterna på ett lättillgängligt sätt”. Det handlar bland annat om detaljeringsnivå. Hur djupt ska man gå? Hur översiktligt? Hur detaljerat för att vara stöd och inte låsning? Även utvärderingen är viktig. Vilka vägar har varit effektiva? Vilken nytta har kommunerna haft av sina dokument? Denna typ av frågor behöver kommunerna svar på. Eller kanske borde ställa sig själva tidigt i sitt arbete och utifrån kommunens förutsättningar och vilja. Om dokumentet görs övergripande, översiktligt eller detaljerat och djuplodande hänger samman med kommunens ambitioner och syftet med policyn. Några kommuner t.ex. Linköping och Uppsala grundar sina riktlinjer i utgångspunkter kring vad som definierar kvalitet. Kanske kan deras angreppssätt fungera som utgångspunkt och stöd för att formulera generella kvalitetsdefinitioner som kan användas även i mellanstora och mindre kommuner? Det som påverkar metod och process, innehåll och utformning är rimligen vad kommunen vill uppnå med programmet, vem det riktar sig till och hur det ska användas – oavsett

20(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


kommunens storlek. Flertalet undersökta kommuner är stora. Det är svårt att dra säkra slutsatser kring vad som passar en liten kommun utifrån undersökningen.

4.2.1 Geografisk avgränsning

Flera policydokument är snävt geografiskt avgränsade till centrum eller till en enskild stadsdel. I dessa fall pekar kommunerna på arkitektoniska kvaliteter inom ett begränsat område, vad som är värdefullt och vad som ska styra utformning av ny bebyggelse. Valet av avgränsning kan ha olika orsaker, till exempel att det finns ett område med kulturmiljövärden och där ny bebyggelse i sitt uttryck ska samordnas med den äldre bebyggelsen.

Exempel Staffanstorp: Staffanstorp framhåller i gestaltningsprogrammet

för Sockerstan betydelsen av arkitektoniska kvaliteter. Det handlar mycket

om variation och detaljrikedom, att använda arkitekturen för att skapa liv

och rörelse, variation och hög kvalitet på material samt grönstruktur och

hur platser kan gestaltas för att ge en viss upplevelse. Gestaltnings-

programmet gäller för en specifik stadsdel i Staffanstorp, men såväl

helheten som ingående delar behandlas, från stadsrumsnivå ner till detaljer

och material.

Andra kommuner, kanske framförallt de som fortfarande är i processen att ta fram

policydokumentet eller håller på att revidera befintligt, har till skillnad mot det som

beskrivs ovan, valt att låta dokumentet omfatta ett större geografiskt område som fler

tätorter eller hela kommunen. Genom att undvika fokus på stadskärnan ökar möjligheten

att se relationen mellan stad och landsbygd.

Exempel Örebro: Den tidigare versionen av dokumentet (med titeln

”Handlingsplan för stadens byggande”) omfattar endast Örebro tätort. I den

reviderade versionen omfattas hela kommunen. Från ett tidigare fokus

främst på byggnaderna har nu det publika rummet fått en större roll.

Dokumentet omfattar därför all bebyggd miljö samt platserna och

infrastrukturen där emellan. Örebro skriver i sitt dokument att det var ett

naturligt steg att ta, då dokumentets mål är att betona helhet i ordets alla

bemärkelser. I dokumentet konkretiseras var och hur staden och de mindre

tätorterna kommer att utvecklas. Det beskriver stadens och landsbygdens

relation till varandra.

Skillnaden mellan de båda angreppsätten är bland annat att det senare omfattar en större

bredd och ser arkitekturen som ett medel för stadsutveckling i vidare bemärkelse, till

exempel med hänsyn till sociala dimensioner. En kommun lyfter som en framgångsfaktor

att zooma ut och sätta byggande och arkitektur i ett större perspektiv och koppla frågor

kring exempelvis befolkningstillväxt, segregation och trygghet till arkitektur. En annan

kommun tror att de genom att avgränsa ett större område än bara centrumdelen får det

lättare att hålla dokumentet aktuellt.

21(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Materialet visar också att mindre kommuner och kommuner med stor tillväxt inom framför

allt villabyggandet har dokument som primärt riktar sig mot en byggande allmänhet, med

råd om hur de bör tänka. Exempel på sådana kommuner är Ekerö och Kungsbacka som

båda har policyer som täcker in hela kommunen och fungerar som ramverk. Bägge

beskriver nuläget och betonar på försiktighet, fast på olika sätt. I Ekerös fall redovisas

mycket få regleringar som kan hindra någon från att bygga, medan Kungsbacka lägger

tonvikten på anpassning till den befintliga bebyggelsen.

Kommentar:

Det är viktigt att i ett tidigt skede bestämma avgränsningen för policydokumentet. Ska det

omfatta hela kommunen eller endast tätorten, staden? Ska även mindre samhällen och

byar tas med? Här spelar rimligen kommunens förutsättningar i kombination med syfte

och målgrupp en betydande roll. Vad är dokumentet till för och för vem? Hur ska det

användas? Expansiva kommuner med en värdefull stadskärna besvarar kanske sådana

frågor på ett annat sätt än landsbygdskommuner.

Svaren har betydelse för vilken geografisk avgränsning kommunen ska välja. Sannolikt

får policyn ett annat fokus om dess syfte är omfamna alla skalor i en stad och samtidigt

adressera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och dessutom stärka varumärke

och identitet, jämfört med att, som i till exempel Ekerös och Kungsbackas fall

tillhandahålla ett övergripande ramverk.

En snävare geografisk avgränsning gör det rimligen något enklare, bilden blir inte lika

komplex om man har att förhålla sig till stadskärnan, snarare än en hel kommun med

mindre orter och landsbygd. Här måste planerare och politiker bestämma sig för vad som

är väsentligt för just deras kommun. Vad vill man uppnå? Vad är syftet med policyn?

Varje kommun har sina egna förutsättningar.

Någon kommun lyfter som en framgångsfaktor att man bör ha ett jämt fokus över hela

kommunen och undvika att koncentrera sig på stadskärnan och se relationen mellan stad

och landsbygd. Detta samband är något som Örebro (som har kommuntäckande policy)

betonar, men också ser svårigheter med. En faktor som Örebro pekar på är att de som

jobbar med planering eller som byggaktörer och arkitekter generellt sett lägger för lite tid

på att diskutera sammanhang och samspelet mellan stad och land. Däremot finns det

stor erfarenhet av att diskutera det enskilda projektet. Detta är något som man kan

behöva beakta vid framtagandet av arkitekturpolicyn.

Ekerö beskriver och anger mål för såväl tätortens utformning som byarnas och

landsbygdens bebyggelse. Kommunen eftersträvar en försiktig utveckling och att den

nuvarande karaktären ska bevaras. Ekerö är ett gränsland mellan stadsbygd och

landsbygd och policyn ska tydliggöra hur tätare miljöer kan byggas utan att lantligheten

och beståndsdelarna i den attraktiva livsmiljön går förlorade. Kungsbacka tar i sitt

ramprogram utgångspunkt i landskapet, platsen och relationen till bebyggelsen. Miljöer

och bebyggelse beskrivs i relation till bland annat historia, kultur och natur. Kommunen är

mycket expansiv och vill med programmet bland annat visa hur byggnaders utformning

22(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


och placering påverkar stads- eller landskapsbilden och hur man visar hänsyn till natur-

och kulturvärden på en plats.

4.2.2 Fokusområden

Flertalet program försöker ta ett helhetsgrepp och omfatta alla skalor, från staden till

byggnadsdetaljen och kulören. Denna ansats förenar dem, men det finns ändå stora

skillnader i hur tydligt arkitektoniska kvaliteter beskrivs och lyfts fram.

Tydliga utgångspunkter för kvalitet

Några kommuner Linköping, Uppsala, Örebro, Malmö, Göteborg utmärker sig med

genomarbetade dokument som är väl underbyggda och med definierade verktyg för hur

arkitektoniska kvaliteter ska kunna uppnås. Gemensamt för dessa kommuner är att de

alla redovisar tydliga utgångspunkter för kvalitet. I respektive dokument framgår tydligt

såväl syfte, mål, ställningstaganden och principer som verktyg för genomförande och i

flera fall uppföljning.

Framförallt Linköping har av andra kommuner framhållits som en förebild. Linköpings

arkitekturprogram redovisar tre viktiga egenskaper som måste vara närvarande i ett

kvalitativt projekt: att det ska vara berörande, robust och användbart. Utifrån sin policy

ställer kommunen tre krav på alla projekt: att det ska bidra till staden, samverka med

omgivningen och innehålla en arkitektonisk idé eller en stadsbyggnadsidé. Dessa

strategier syftar till att skärpa idéinnehållet i varje enskilt projekt och därmed öka

kvaliteten på slutresultatet.

Linköpings arkitekturprogram redovisar tre centrala egenskaper för arkitektur.

Även de andra kommunerna arbetar med olika begrepp som för att ringa in de

arkitektoniska kvaliteterna. I Uppsala laborerar man med sju kvalitetsbegrepp.

Exempel Uppsala: Uppsalas arkitekturpolicy tar sin utgångspunkt i sju

begrepp som tillsammans och var för sig definierar kvalitet i den byggda

miljön som arkitekturen ska bidra till. Det handlar om sammanhang, skala,

grönt, befintliga värden, god livsmiljö, samverkan och tillgängligt. För vart

och ett av dessa preciseras begrepp, mål och medel. Skala förtydligas till

exempel med ”att arbeta i både det stora perspektivet med struktur och

densitet men även att visa omsorg i det lilla med material, form och färg

och detaljbearbetning”. Stadsarkitekten framhåller också att de arbetar

med alla aspekter av arkitektoniska kvaliteter, vad arkitektonisk kvalitet

innebär och hur den uppnås.

23(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Örebros handlingsplan för stadens byggande behandlar i stor utsträckning förtätning och

beskrivningen av de arkitektoniska kvaliteterna är i stor utsträckning kopplat till detta. Där

behandlas bl.a. att arkitekturen måste möta nya livsmönster, relationen mellan befintligt

och nytt och en ny och varierad höjdskala i staden. Det handlar om att i större

utsträckning utgå från platsspecifika förutsättningar för att åstadkomma en högre

arkitektonisk nivå. Platser och byggnader ska ses i ett sammanhang. Att se arkitekturen i

ett större sammanhang bidrar till arkitektonisk kvalitet.

I Arkitekturstaden Malmö redovisas nio teser om arkitektur. Dessa teser är

grundläggande för dokumentet och genom dem sammanfattas och ordnas arkitekturen

genom olika dimensioner; å ena sidan funktion, form och framtid och å andra staden,

rummet och huset/platsen. Teserna beskriver olika aspekter av arkitektur, såväl hur den

kan användas för att uppnå mål och skapa värden till hur den kan bidra till sinnliga

upplevelser.

I Göteborg pågår arbetet med en arkitekturpolicy. Kommunens 30 teser om hur staden

ska byggas redovisar på ett lättförståeligt sätt i text och bild de utgångspunkter som

kommunen att alla kommunen ska ta ställning till. Påståendena ger en bra grund för

diskussion och dialog.

”30 teser om hur vi bygger Göteborg” fungerar som underlag för dialog och diskussion.

24(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Kommentar:

De kommuner som här lyfts fram har genomarbetade dokument som fokuserar på delvis

olika värden och strategier för utveckling och bevarande. Målet, att säkra arkitektoniska

kvaliteter är dock detsamma. Gemensamt för dem är också att det finns en tanke bakom,

att författarna har analyserat situationen grundligt och för resonemang kring vilka

kvaliteter man vill uppnå och hur. De använder funktionella verktyg – begrepp, principer

eller strategier för att målen. De ser även arkitekturen i ett vidare perspektiv, att den har

flera roller att fylla utöver de rent estetiska.

Sammantaget redovisar författarna till dokumenten tydligt:

Vad de menar med arkitektur.

Vad de vill uppnå

Hur de ska nå resultat.

Vilka verktyg och utgångspunkter de har; principer, strategier, teser

Hur policyn ska tillämpas; handlingsplan, genomförande

Flera av de andra, enklare dokumenten, går inte på djupet på samma sätt. Kanske är det

också så att alla inte vill ha den typen av policy som de större kommunerna som

exempelvis Linköping, Malmö och Uppsala har tagit fram. Kanske är de alltför ambitiösa.

Emellertid borde sättet att arbeta, processen och metoden; att använda sig av begrepp,

strategier eller teser, vara ett sätt angripa frågan som även andra kommuner kunde ta till

sig. Här skulle det kanske vara möjligt att, utifrån ”förebildskommunerna” lyfta fram

lämpliga basala ”verktyg” för även mindre kommuner att arbeta med för att uppnå kvalitet.

Övergripande och specifika

En del kommuner har tagit fram mer övergripande program och policyer. De är olika till

omfång och utformning, men utgör var och en grund för hur kommunen förhåller sig till

gestaltningsfrågor.

Exempel Ekerö: Ekerös policy är ett ramverk som anger generella

principer för aktörer i kommunen Den innehåller övergripande mål för

gestaltning, genom vilka den byggda miljön ska tillföras nya värden. Målen

handlar bland annat om småstadskänsla med småskalighet, variation och

omsorg om detaljer. Ett mål är även att ha ett samspel mellan konst,

arkitektur och landskap. Däremot preciseras inte de arkitektoniska

kvaliteterna. Från kommunens sida framhåller man att detta är sådant som

fördjupas i detaljplanernas gestaltningsprogram. Ett program ska tas fram

för varje detaljplan.

Stockholms policy ska ses som övergripande vägledning i att uppnå kvalitet i de olika

skalorna och de olika typerna av rum, både i stadsrummet och byggnaderna och rummen

däremellan. Policyn lyfter arkitekturens upplevelsevärden, men även dess roll som ett

25(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

verktyg för att uppnå andra värden, exempelvis stärka stadens identitet. Dokumentet

innehåller principiella ställningstaganden för olika planerings- och gestaltningsnivåer.

Betydligt rikare innehållsmässigt än exempelvis Ekerös dokument framstår Stockholms

policy likväl mer som ett ramverk än Linköpings och övriga ”förebilders” tydliga och

konkreta program.

Andra kommuner betonar specifika delar av kommunen och betydelsen av den befintliga

bebyggelsen och gatustrukturen och låter denna bilda utgångspunkt i policyn. Detta

förekommer inte minst i kommuner med en historisk stadskärna, till exempel Ulricehamn

och Piteå. I några fall hänvisar kommunerna till kulturmiljöprogram som arkitekturpolicy.

Exempel Staffanstorp: Staffanstorps kulturmiljöprogram beskriver såväl

bebyggelseområden som enskilda byggnaders karaktär och arkitektoniska

kvaliteter och särdrag liksom material och detaljer. Värden och riktlinjer

anges för bebyggelsetyper i allmänhet och för enskilda byggnader. I

programmet finns två begrepp, som definierar särskilt värdefulla eller

kulturhistoriskt viktiga byggnader. Begreppen ”Sockerkorn” och

”Sockerbitar” kan översättas med varsamhetskrav eller

förvanskningsförbud.

Ett fåtal kommuner anger att deras policy eller program har särskilda arkitektur- och

stadsbyggnadsteoretiska utgångspunkter. Upplands Väsbys dokument har fokus på stad

och stadsmässighet och det förs resonemang om centrum, täthetsgrad och landsbygd.

Människan och livet mellan gaturummet och husen betonas, medan de definierade

arkitekturfrågorna lämnas helt utanför. Tankarna om stadsmässighet och vad som formar

en god stad varit viktiga. Framstående teoretiker som Jan Gehl och Jane Jacobs har varit

utgångspunkter. Även i Skellefteå har man i stor utsträckning haft fokus på stadsbyggnad

och arkitektur i centrum, även om man hanterar bebyggelseutformning. Ett samarbete

med Gehl Arkitekter genomfördes 2013.

Kommentar:

Även om de övergripande dokumenten skiljer sig åt kan man ofta urskilja en ”minsta

gemensamma nämnare”, allmänt hållna gestaltningsmål och något man kan enas om.

Exempel på det är ”Den enskilde har frihet att välja utformning inom en genomtänkt

helhet” eller ”Kommunen är en förebild i sin gestaltning”. I Ekerös fall ville politikerna inte

ha för omfattande eller detaljerad styrning. Alla, politiker och förvaltningar, har kunnat

enas kring de övergripande målen, som utgår från kommunens övergripande vision om

den småstads- och landsbygdskommun man vill vara.

Det innebär dock att gestaltningsfrågorna i stor utsträckning hänskjuts till bygglov och

detaljplaner. Häri ligger en svaghet, det saknas en tydlighet kring begrepp och hur målen

praktiskt ska uppnås. Innehållet blir vagt och öppet för tolkningar. Med så övergripande

dokument finns en uppenbar risk att de inte ger något stöd egentligen, utan blir något att

förhålla sig ganska fritt till. Kanske kan det räcka för somliga kommuner; ett dokument

som alla ställer sig bakom, men i praktiken är det inte ett särskilt skarpt verktyg för

planering och handläggning. Rimligen bör kommunen formulera sig så tydligt som möjligt

26(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


om gestaltning och arkitektur som det går under omständigheterna – varför ska man

annars ha en arkitekturpolicy?

För en del av de kommuner som begränsar sig till stadskärnan, är de kulturhistoriska

värdena i stor utsträckning en av de grundläggande premisserna. Hur ny bebyggelse ska

utformas handlar om hur den förhåller sig till den befintliga. Syftet är ofta att den ska

anpassa sig i skala, material och utformning. Här finns också de rena

kulturmiljöprogrammen, som egentligen inte ska betraktas som arkitekturpolicyer.

Staffanstorps program är föredömligt och beskriver förtjänstfullt vilka värden ny

bebyggelse ska förhålla sig till och ta fasta på. Däremot saknas den typ av definitioner

och riktlinjer som redovisas i exempelvis Linköpings dokument.

Som tidigare nämnts är det viktigt att syftet med policyn är tydligt, att man från

kommunens sida har klart för sig vad man vill uppnå. Några kommuner har tydliga

arkitektur teoretiska influenser i policyn i sina policyer. Skellefteå och Upplands Väsby tar

avstamp i Gehls beprövade stadsbyggnadsprinciper. Är det så att kommunen bedömer

att det finns goda förebilder och utgångspunkter som är lämpliga att använda i det egna

arbetet och applicerbara i kommunen är det utmärkt. Det skapar möjligheter att få en

robust policy som lyfter fram arkitektur i en vidare bemärkelse och beaktar sociala

dimensioner i stadsbyggandet. Finns en sådan ”färdig” strategi kan kommunen sedan

koppla gestaltningsmässiga och estetiska kvaliteter till policyn utifrån platsens

förutsättningar. Det är viktigt att här också framhålla goda förebilder - principer, strategier

eller teser - och hur de bildar utgångspunkt för policyns innehåll.

4.2.3 Utformning och format

För att få policyn att fungera och få genomslag är dokumentets utformning mycket

betydelsefull. Flera kommuner har noterat hur viktigt det är att vara tydlig i sina

beskrivningar för att på bästa sätt förmedla sin vilja och för att göra processerna

förutsägbara och rättssäkra. Omfattningen av dokumentet och formatet på den färdiga

produkten är till stor del också avgörande i möjligheten att på ett bra sätt implementera

och på sikt även följa upp policyn.

Det är tydligt att läsbarheten ökar väsentligt där bilder och kartor fungerar väl ihop med

beskrivningar i text. Ofta använder kommunerna sig av foton, illustrationer och

referensexempel som förtydligar och kompletterar texten. I flera dokument finns textrutor

eller liknande som innehåller kärnfulla sammanfattningar, riktlinjer, kvaliteter eller ”tänk

på”. De fungerar som stöd i läsning och lyfter det viktiga i texten.

Exempel Malmö: Projektgruppen för Malmös program pekar på

svårigheterna att hitta nivån i texterna. Målet har varit att hitta en balans

mellan att vara allmängiltig och giltig för staden, mellan arkitektur i

allmänhet och specifikt i Malmö. Omfattningen av dokumentet var också en

utmaning, det handlar inte bara om byggnader utan även mellanrummen,

gator, och platser. Det var också viktigt att handlingen var konkret och lätt

att komma igenom.

27(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Resultatet är ett textdokument som innehåller själva policyn och två mindre

bilagor i form av en samtalsguide och ett visitkort.

Programmet har en tydlig struktur är mycket väl uppbyggt med texter och

stödjande bilder och illustrationer. Viktiga begrepp exemplifieras i

samverkande text och bild.

Den inledande sammanfattning förklarar dokumentet och de nio teserna.

Huvudkapitlen utvecklar och fördjupar resonemangen kring de nio teserna

och hur de ska tillämpas.

Malmös 9 teser sammanfattar stadens arkitekturpolicy, inte minst genom ett tydligt och grafiskt välarbetat

diagram.

28(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Exempel Uppsala: I Uppsala är policyn uppbyggd kring sju begrepp och

verktyg för att uppnå god arkitektur. Det är tydligt och lättläst med många

bilder. Texterna är korta, tydliga och kärnfulla.

”Hur gör vi?” För varje område redovisas en återkommande textruta med frågeställningar

kring respektive tema.

Exempel Linköping: Linköping har ett omfattande dokument helt utan

komplement men med en sammanfattande inledning på några sidor som i

sig tydligt redovisar själva arkitekturpolicyn. Resterande sidor av

dokumentet består, enligt stadsarkitekten, till stor del av resonemang och

förtydliganden.

Programmet har en tydlig struktur är mycket väl uppbyggt med texter och

stödjande bilder och illustrationer. Viktiga begrepp och principer

29(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

ackompanjeras med ”textrutor” med kärnfulla sammanfattningar. De

fungerar som stöd i läsning och lyfter det viktiga i texten.

Linköpings policy utgår från tre strategier och stadsbyggnadsprinciper.

Kommentar:

Flera kommuner har en relativt hög läsbarhet och en tilltalande layout på sitt dokument.

De kommuner som utmärker sig gör inte det enbart på grund av dokumentets utformning

utan kanske framförallt med anledning av innehållet i övrigt, liksom processen för

framtagandet. En klar framgångsfaktor är dock förmågan att lyfta väl genomtänkta idéer

och förslag på ett lättförståeligt sätt, vilket med fördel görs med hjälp av textrutor, korta

tydliga texter samt foton och illustrationer som hjälper till att skapa ett tilltalande

dokument och som visar exempel på såväl befintliga miljöer som önskad inriktning.

4.2.4 Förenklad tillämpning genom komplement till policydokument

De policydokument som omfattas av denna studie består oftast av ett fristående

dokument i form av program eller som tillägg till eller fördjupning av översiktsplanen. Ett

behov som flera kommuner nämner, ofta efter att tagit del av andras policydokument där

samma behov utvecklats till ett lyckat koncept, är att policydokumentet behöver ett

komplement i form av en tillämpningsdel. Att ta fram en kortversion kan vara ett sätt att få

fler att förstå genom att göra dokumentet tillgängligt och till viss del förenklat.

Exempel Malmö: Med samtalsguiden - Arkitekturstaden Malmö - vill

Malmö stad bjuda in stadsbyggandets alla aktörer till en dialog om de

värden som kan skapas med arkitektur. Kommunens nio teser och nio

frågor utgör ett handgripligt verktyg för att strukturera en dialog mellan olika

aktörer. Verktyget är tänkt att användas inom Malmö stads organisation,

samt i mötet med privata aktörer. Samtalsguiden har ett tilltalande upplägg

30(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


med informativ text, bra bilder och figurer samt ledande frågeställningar för

varje tes.

Ur Malmös samtalsguide om ”Funktion”

Exempel Borås: Borås har en checklista som inte är antagen men som

bygger på vad som anges i policydokumentet. Checklistan, som är till för

att skapa en bättre dialog mellan kommunen och byggherren, redovisar

exempel på saker som är bra att tänka på i planeringen av ett byggprojekt.

Checklistan ska kunna fyllas på efterhand och på så sätt utgöra ett verktyg

31(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

för kommunens tjänstemän men även något att kunna lämna till olika

byggherrar.

Borås checklista för bättre dialog mellan kommun och byggherre.

Kommentar:

En checklista likt Borås är ett bra exempel på att med relativt enkla medel skapa ett såväl

användbart som flexibelt verktyg att använda i olika sammanhang. Checklistan är enkel

men skulle kunna användas som inspiration för andra kommuner med behov av likande

dokument men som ännu inte tagit fram någon egen policy.

32(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.2.5 Tydliga definitioner för en användbar produkt

Framgångsfaktorer som kommunerna nämner vad gäller innehållets format och läsbarhet

handlar om att skapa en produkt som både når målgruppen och som fungerar. Att jobba

med referensbilder som beskriver och inte bara med text upplevs som ett lyckat grepp.

Samtidigt behövs något som ger tydlighet och det behövs avgränsningar för att inte

riskera att tappa skärpan till förmån för att allt ska med.

Överlag beskrivs en farhåga i att slutprodukten blir för vag. En stadsarkitekt uppmanar till

att ”Formulera så starkt som det går under omständigheterna - gör man en för mesig

produkt så kommer den inte att ha några klor.”

I Stockholm har det har funnits en kritik kring att det behövs en tydlighet för att vara ett

starkare verktyg. Den tidigare policyn har uppfattats som lite vag och tolkningsbar. Därför

tar kommunen nu fram ett nytt dokument då det befintliga inte har använts i den

utsträckning som var tänkt. Stadsarkitekten nämner att de tar en ny översiktsplan och en

ny policy och ska ”jobba mer med frågeställningar som ska leda till svar. Ställa krav på

kompetens från aktörer vi jobbar med, som ska kunna svara upp på det som vi förväntar

oss från staden”.

Piteås stadsarkitekt menar att det de tar med sig är att vara mer konkreta och tydliga.

Riktlinjer tenderar att bli svåra både att kommunicera och att tolka. Ett exempel är

begreppet ”Bebyggelse ska förhålla sig till den omkringliggande bebyggelsen”. När

tjänstemännen skriver så förstår de själva innebörden medan någon annan kan tolka det

på ett sätt som inte var tänkt, då det inte framgår vad man ska förhålla sig till i

omgivningen. Som komplement till beskrivningen menar de att ett förtydligande, gärna

med fler grafiska exempel, hade varit önskvärt.

4.3 IMPLEMENTERING/GENOMFÖRANDE

4.4 Strategier för genomförande

Linköping, Malmö och Uppsala har i sina respektive policydokument/program formulerat

strategier och verktyg för genomförande.

Några av de kommuner som är i startskedet framhåller vikten av att ta fram en tydlig

tillämpningsdel för att underlätta implementeringen. Huddinge kommun anger exempelvis

att en metodhandbok som beskriver hur strategin ska användas i de olika efterföljande

skedena ska tas fram. Även i Gävle lyfter stadsarkitekten att det är viktigt med en

tillämpningsdel, ett enklare verktyg för dem som exempelvis håller på med detaljplaner-

om vilka frågor man ska ställa sig.

Linköping beskriver i ett separat kapitel (Handlingsplan för fortsatt arbete) i

arkitekturprogrammet hur det ska implementeras både internt och externt, om ytterligare

vägledande dokument behöver tas fram samt vem som är ansvarig för de olika delarna.

Detta är ett tydligt exempel på hur implementeringen kan göras.

33(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Exempel Linköping: Linköping lyfter i handlingsplanen att många behöver

vara med och bidra, både byggherrar, kommunala förvaltningar och bolag.

För de kommunala verksamheterna föreslås en serie

implementeringsworkshops. På dessa kan de olika förvaltningarna och

bolagen tillsammans med politiker identifiera vad arkitekturprogrammet

innebär för respektive organisations arbetssätt och rutiner och en

diskussion kan föras om eventuella behov av förändringar av dessa. För att

svara på frågan vad som kännetecknar en arkitektonisk idé planeras också

workshops med aktörerna. Även andra kvalitetsfrågor bör diskuteras

kontinuerligt med aktörerna.

Linköpings arkitekturprogram innehåller en handlingsplan för fortsatt arbete.

Malmö har ett separat kapitel (Malmö stads ansvar och åtaganden) i

arkitekturprogrammet som beskriver stadens ansvar och hur Malmö stad ska arbeta för

förverkligandet av god arkitektur.

Exempel Malmö: Malmö redovisar i kapitlet ”Malmö stads ansvar och

åtaganden”, avsnittet ”Genomförande”, ett antal verktyg som kan användas

för att arbeta med kvaliteten i den byggda miljön.

I avsnittet ”Strategier för genomförande” beskrivs fyra övergripande

strategier för att kunna förverkliga de ambitioner som uttrycks i

Arkitekturstaden Malmö. Dessa strategier behöver utvecklas och

konkretiseras i åtaganden. Flera olika nämnder och bolag berörs och bör

vara delaktiga i detta.

De fyra strategierna:

1. Använda arkitekturstaden Malmö som verktyg för dialog

34(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


2. Verka för ökad kunskap om arkitekturens betydelse för människor i

Malmö

3. Skapa goda förutsättningar för omsorgsfull arkitektur av god

kvalitet

4. Agera förebildligt i det offentliga byggandet och förvaltningen

För respektive strategi redovisas verktyg och processer som kan

användas.

De nio teserna och frågorna kan användas som ett stöd i dialoger mellan

stadsbyggandets olika aktörer, inom och mellan stadens förvaltningar och i

kontakten med andra stadsbyggnadsaktörer såsom byggherrar och

konsulter. De kan användas i planerings- och bygglovsprocessens olika

skeden, vid tävlingar och markanvisningar, vid utformning och förvaltning

av stadens byggnader och allmän platsmark. De kan användas vid

utvärderingar och beslutsfattande. Teserna kompletterar kommunala

processer som rör planering och genomförande genom att framhålla den

kvalitetsdiskussion som behövs i alla projekt. Verktyget ska utgöra ett stöd

för att tidigt i processerna hantera frågor som rör projektens syfte, idé och

ambitionsnivå.

35(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Malmös 9 teser har en bred användning, b.la. för dialog och i plan- och bygglovsprocess.

Malmö redovisar flera verktyg för kvalitetsarbetet med den byggda miljön.

36(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tidig medborgardialog är ett viktigt inslag i Uppsalas förändringsprocesser.

Exempel Uppsala: Uppsala anger olika verktyg för att uppnå god

arkitektur. Verktygen utgör strategier som ska säkerställa att policyn får

genomslag och beaktas i genomförandeprocessen.

1.Tillfällig arkitektur - Tillfällig arkitektur kan användas för att locka

besökare till och pröva ny användning för en plats samt för att skapa

intresse och öppna för dialog. Exempel på tillfälliga åtgärder är

sommargågator där man utforskar vad som sker i en specifik miljö om

utrymme för biltrafiken minskar. Små parker, stadsodling,

utställningspaviljonger samt mötesplatser för medborgardialog är andra

typer av temporära aktiviteter.

2. Testa nya och innovativa lösningar - Utveckling, innovation och att testa

nya lösningar ska vara en naturlig del i processerna kring den byggda

miljön. För att kunna möta nya utmaningar i ett samhälle som hela tiden

förändras och i samband med de klimatförändringar vi ser nu och som vi

kan förvänta oss i framtiden krävs en vidareutveckling av de verktyg vi har

idag.

3. Tävlingar - En tävling ger en god genomlysning av ett projekt med ofta

oväntade och nya perspektiv. Tävling kan fungera utmärkt som underlag i

debatt och dialog med beslutsfattare och medborgare. Tävlingsformen ger

maximalt utrymme för kreativa processer och ger djupgående kunskap om

ett projekts förutsättningar och möjligheter. Att ha flera förslag att välja

mellan och jämföra ger dessutom ett brett underlag för beslut och

genomförande.

4. Debatt/Dialog - Debatt och dialog om behov, arkitektur, kvalitet och

utförande tidigt i varje förändrings- och byggprocess ger en bra grund för

lyckade och hållbara projekt. Kommunens medborgardialog är ett viktigt

inslag. Gestaltnings- och kvalitetsprogram som tas fram i samarbete kan

utgöra en gemensam bas för arkitektonisk kvalitet och kan vara en

utgångspunkt i dialogen om arkitektoniska värden.

37(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5. Markpolitik - genom medvetna riktlinjer för markanvisning kan man

skapa underlag för kvalitet och variation.

6. Uppföljning - Genom att följa upp genomförda projekt och åtgärder ökas

kunskapen om vad som bidragit till god kvalitet eller vad som skulle kunna

ha förbättrats eller gjorts annorlunda.

Uppsala har även formulerat ett antal ”Hur gör vi”-frågor som är

kopplade till de sju begreppen i arkitekturpolicyn. ”Hur gör vi”-frågor kan

fungera lite som en checklista för användarna av dokumentet och för att

säkerställa kvaliteter i den byggda miljön och uppnå god arkitektur.

Kommentar:

För att dokumenten ska användas i efterföljande skeden är det viktigt att det finns en

tillämpningsdel/handlingsplan/strategi i dokumentet. En stor del av kommunerna saknar

en strategi för implementering. Risken med det saknas en strategi för hur dokumentet ska

användas i de efterföljande skeden är att det blir en produkt som inte används eftersom

man inte vet inte hur den ska tillämpas.

En stor del av kommunerna lyfter att de behöver stöd från Boverket. Hur får man policyn

att fungera? Hur kan man överföra den praktiskt? Hur kan man tillämpa den så att den får

genomslag? Kommunerna behöver råd kring implementeringen i kommunala plan- och

byggprocesser.

4.4.1 Tillämpning i tävlingar/markanvisningar

Flera kommuner framhåller att tävlingar och markanvisningar är viktiga verktyg för att

säkerställa arkitektoniska kvaliteter i byggandet. Uppsala och Linköping har formulerat en

markanvisningsstrategi respektive en markanvisningspolicy för att säkerställa

kvaliteterna.

Exempel Uppsala: Uppsala har en markanvisningsstrategi som beskriver

hur kommunen jobbar med markanvisningar; hur kvalitet, arkitektur och

gestaltning kommer in i markanvisningsförfarandet. I tävlingar är en

bestående förutsättning att arkitekturpolicyn är ett bindande styrdokument.

Exempel Linköping: Linköping har en markanvisningspolicy. Kriterierna

för kommunens bedömning varierar från projekt till projekt och är ett

hjälpmedel för att kommunen ska uppnå den inriktning på

samhällsbyggande som önskas. Vilka kriterier som ska användas och hur

de ska viktas bestäms således från fall till fall och beskrivs i ett

markanvisningsprospekt.

Andra kommuner använder sig av sin arkitekturpolicy och riktlinjer i avtal med

exploatörer. Dokumenten fungerar där som grund för tidig samverkan mellan aktörerna i

syfte att ta fram ett förslag man kan avtala om.

Exempel Örebro: Örebro anger att strategin är viktig i markanvisningar

och tävlingar. Vid markanvisning säljer kommunen marken först när det

38(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


finns ett färdigt bygglov. I ett tidigt skede kan exploatören få en option och

en möjlighet att skissa på marken i ett samspel med kommunen. Därefter

låser man förslaget i ett avtal. Avtalet måste följas och hålla den kvalité

som avtalet beskriver fram till bygglov och man börjar bygga. Drar man ner

på kvalitetsnivån har kommunen rätt att häva avtalet. Strategin är ett stöd

för att föra en dialog kring arkitektur.

Exempel Piteå: Piteå ställer alltid krav på gestaltning i markanvisningar

och kräver att exploatören i samarbete med kommunen tar fram ett

gestaltningsprogram som grundar sig vad gäller uppbyggnad och innehåll i

riktlinjerna för bebyggelsen. Kommunen och exploatören avtalar om

gestaltningsprogrammet.

Några kommuner använder sina program som underlag i tävlingar för att ge de tävlande

konkreta utgångspunkter.

Exempel Borås och Staffanstorp: Borås och Staffanstorp skickar med

dokumenten som en bilaga i tävlingsanvisningar för att tydligt redovisa

vilka kvaliteter tävlingsförslaget ska innehåll.

Kommentar:

Exemplen visar att det finns fördelar för kommunen att har en markanvisningsstrategi

eller markanvisningspolicy för att försäkra sig om att de kriterier man ställt upp efterlevs i

genomförandet. I dessa sammanhang, med enskilda projekt, är kanske kommunens

arkitekturpolicy inte tillräckligt detaljerad för att kunna användas. Rimligen bör den väl

ändå kunna fungera som utgångspunkt. En lärdom för andra kommuner är att studera hur

Linköping, Uppsala och Örebro arbetar. Ta fasta på den modell som finns för

markanvisningar, tävlingar, och avtal. Gestaltningsprogram av den typ som t.ex.

Staffanstorp tagit fram ”lägger ribban” för hur bebyggelse och miljöer ska formas och att

arkitektoniska kvaliteter uppnås.

4.4.2 Tillämpning plan- och bygglovsprocessen

I intervjuerna framhåller några av kommunerna hur policydokumenten/programmen

tillämpas i plan- och bygglovsprocesserna. Ett sätt är att informera och utbilda plan- och

bygglovshandläggarna hur de ska tillämpa dokumentet i sitt arbete samt att skapa tydliga

rutiner eller system för tillämpningen.

Exempel Malmö: Malmö framhåller att programmet ska användas i alla

skeden; inget jobb är för litet eller för stort. ”Det här handlar inte bara om

bygglov utan är användbart på strukturell nivå. Ett av de viktigaste nästa

stegen är att på ett lite mer systematiskt sätt informera, utbilda och visa

projekt och exempel för både handläggare inom bygglov och plan. De ska

använda programmet i sin dialog framåt.”

Exempel Uppsala: Uppsala har ett system för diskussion med bygglov där

frågorna som är kopplade till arkitekturpolicyn alltid tas upp. Ett liknande

39(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

arbetssätt för detaljplanering är under framtagande för att underlätta

tillämpningen av policyn i planarbetet.

Ett annat bra sätt är att vid uppstart av ett projekt göra en uppdragsbeskrivning med

koppling till dokumentet.

Exempel Linköping: Linköping gör miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen, som består av två stora kontor;

plankontoret och stadmiljökontoret, en uppdragsbeskrivning från

ledningens sida till den enskilde handläggaren när projektet ska starta. Där

lyfter man in de frågor som har bäring på utvecklingsplan eller

arkitekturprogrammet. Linköping använder också skrivningar i

planbeskeden.

Kommentar:

Flera kommuner lyfter att policyn/programmen utgör ett viktigt stöd vid upprättande av

detaljplaner och i bygglov. Exempelvis vilken bebyggelsetyp man ser framför sig, skala,

förhållningssätt till annan bebyggelse och kringliggande natur samt i dialogen med

byggherrar och arkitekter.

För att dokumenten ska bli en naturlig del i det dagliga arbetet med detaljplaner och

bygglov behöver handläggarna informeras och utbildas och kommunerna behöver ha

tydliga rutiner för hur dokumentet ska tillämpas.

4.4.3 Tillämpning/inspiration/marknadsföring byggherrar

Byggherrarna är en viktig målgrupp och för den fortsatta tillämpningen av policyn är det

en fördel om byggherrarna involveras tidigt i. I de kommuner som bjudit in till dialog under

framtagandeprocessen har marknadsföringen gentemot privata aktörer/byggherrar

påbörjats tidigt vilket resulterat i att byggherrarna haft möjlighet att påverka innehållet och

dokumentet har tidigt blivit känt.

Exempel Uppsala: Uppsala lyfter den tidiga marknadsföringen som en

fördel, dels för att kunna lyssna av kommunens intentioner med privata

aktörer/byggherrar, dels för att komma igång med diskussionen.

För att synliggöra och marknadsföra dokumenten bland byggherrarna kan kommunerna

anordna informationskvällar, byggdialoger, exploatörsträffar, workshops etc. Dokumenten

bör även publiceras på kommunens hemsida och överlämnas till byggherrarna när de

inkommer med en ansökan eller i samband med startmöte.

Exempel Linköping: Linköping anger i sin handlingsplan att man avser att

anordna workshops med branschen för att svara på frågan vad som

kännetecknar en arkitektonisk idé.

Exempel Huddinge: I Huddinge, där framtagandeprocessen fortfarande

pågår, har kommunen för avsikt att under remissrundan bjuda in

byggherrar (och uppmana byggherrarna att ta med sina arkitekter) till

någon typ av forum. När strategin är antagen avser kommunen

40(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


marknadsföra och hänvisa till strategin på samma sätt som man gör med

andra styrande dokument. Strategin ska överlämnas till privat

aktör/byggherre vid startmötet.

Kommentar:

Implementeringen underlättas om det finns en tidig dialog med de olika byggherrarna. Det

blir enklare för byggherrarna att följa policyn om de varit delaktiga och haft möjlighet att

påverka dess innehåll. Men även i det fortsatta arbetet behöver kommunerna vara tydliga

gentemot byggherrarna och förutom att vid startmöten gå igenom dokumentet kan det

vara lämpligt med workshops, exploatörsträffar, byggdialoger etc. Flera av kommunerna

har angivit att man arbetar med olika aktiviteter för att marknadsföra sina dokument och

för att på så sätt underlätta implementeringen. Det har dock inte framkommit hur de olika

aktiviteterna har genomförts.

4.5 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING

Få av kommunerna har en strategi för uppföljning och revidering av

dokumentet/policyn/programmet.

Några av de kommuner som fortfarande arbetar med sitt dokument anger att de ska

formulera en strategi för uppföljning och revidering. Karlshamn menar att eftersom policyn

kommer att utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen så blir det automatiskt en

uppföljning av dokumentet i samband med aktualitetsprövningen av översiktsplanen.

Karlstad framhåller att det kommer behövas uppföljning i någon form. Även Göteborg

anger att de har en strategi för uppföljning och revidering i sitt dokument.

Kommentar:

I de kommuner där dokumentet utgör ett tillägg till översiktsplanen sker en uppföljning

och revidering i samband med aktualiseringen av översiktsplanen. I övrigt är inga

dokument som tydligt redovisar hur uppföljning avses ske; det finns ingen tydlig strategi.

Eftersom det är så få kommuner som utvecklat hur de arbetar med uppföljning och

revidering finns det med största sannolikhet ett behov av vägledning från Boverket.

41(42)

RAPPORT


2018-06-20



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

INTERVJUFRÅGOR

FRÅGOR: Vilken är din yrkesroll och hur länge har du arbetat på kommunen? Process

- Kan du/ni kort beskriva processen för framtagandet av

dokumentet/policy/programmet? Hur har ni valt väg – förstudier mm

- Hur har den politiska beställningen/ styrningen varit?

- Vilka kompetenser har deltagit i arbetsprocessen?

- (Kommunala förvaltningar även byggherrar, bolag och allmänheten,

civilsamhälle m fl)

- Projektledning?

- Har allmänheten engagerats under framtagandeprocessen

o om Ja – Hur?

- Har ni fått något stöd ifrån den regionala nivån (länsstyrelse/region)?

- Tidplan

Innehåll

- Består dokumentet/policyn/programmet av ett eller flera kompletterande

dokument?

- Geografisk avgränsning (hela, kommunen, staden, del av staden etc)

- Vad är syftet med dokumentet/policy/programmet?

- Vilken utmaning eller problematik kan ni möta med er strategi?

- Vilka aspekter av arkitektonisk kvalitét behandlas i

dokumentet/policy/programmet? Motivera

- Kan du/ni kort beskriva vilka delar som är bärande i

dokumentet/policy/programmet? Motivera

o Begrepp/verktyg/principer/förhållningssätt

- Hur är dokumentet/policy/programmet kopplat till kommunens strategiska

planering/översiktliga planering?

o Stadsbyggnadsvision

o Strategi

o Status av FÖP/ Tillägg

o Program

Process för genomförande och uppföljning

- Hur säkerställer ni att dokumentet/policy/programmet får genomslag och

beaktas i genomförandeprocessen?

42(42) RAPPORT


2018-06-20


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


o Tävlingar

o Markanvisningar

o DP/ lovprocessen

o Inspiration till byggherre

- På vilket sätt blir dokumentet/policy/programmet ett verktyg i ovanstående

punkter /skeden?

- Hur marknadsför ni dokumentet/policyn/programmet?

o till privata aktörer/byggherrar?

o Hur får ni genomslag av programmets intentioner i plan- och

byggprocessen?

o Hur förs ”Det goda samtalet om arkitekturen” med medborgarna?

- Har ni en strategi för uppföljning och revidering av

dokumentet/policy/programmet?

- Vem är huvudmålgrupp för dokumentet/policyn/programmet?

- Stadsarkitektens roll? (andra nyckelaktörer/ambassadörer)

Erfarenheter (från både framtagande och tillämpning)

- Vilka är de största lärdomarna och erfarenheterna ni tar med er?

- Vilken nytta har kommunen av dokumentet?

- Vad skulle ni ha gjort annorlunda om ni fick chansen att göra om processen?

- Tre framgångsfaktorer för en lyckad process och produkt?

- Vilken typ av stöd kan eller borde Boverket erbjuda i kommuners

arkitekturpolicyarbete. Vad hade ni behövt?

Har Du något att tillägga som är viktigt för er kommun i frågan och som vi inte frågat om?

Documents

RAPPORT - boverket.se · framtagandeprocessen oavsett om det funnits ett politiskt uppdrag eller inte. ARKITEKTENS VIKTIGA ROLL I de flesta kommunerna är det tidigare eller nuvarande