RAPPORT...2019/06/02 · PETRA ALMQVIST Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 62 75 00 Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327 Styrelsens säte:

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

FASTIGHETSKONTORET GÖTEBORGS STAD

Sjöbergen koloniområde UPPDRAGSNUMMER 13006379

HÄLSORISKBEDÖMNING MED AVSEENDE PÅ FÖRORENAD MARK

2019-04-11

SWECO ENVIRONMENT AB, GÖTEBORG

FÖRORENADE OMRÅDEN OCH KEMIKALIER

MARIE BÖRNELL

PETRA ALMQVIST

Sweco

Skånegatan 3

Box 5397

SE 402 28 Göteborg, Sverige

Telefon +46 (0)31 62 75 00

www.sweco.se

Sweco Environment AB

RegNo: 556346-0327

Styrelsens säte: Stockholm

Petra Almqvist

Miljökonsult Förorenade områden

Göteborg

Mobil +46 (0)703 69 46 09

[email protected]

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

2019-04-11

SJÖBERGEN KOLONIOMRÅDE

AP p:\21314\13006379_sjöbergen_mmu\000_sjöbergen_mmu\19 original\riskbedömning\13006379_riskbedömning sjöbergen 190411.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Syfte 2

1.3 Uppdragets omfattning och organisation 2

2 Områdesbeskrivning 2

3 Föroreningssituation 2

4 Urval av ämnen för beräkning av platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden 4

5 Riskbedömning 5

5.1 Allmänt 5

5.2 Metodik 6

5.3 Platsspecifik hälsoriskbedömning enligt Naturvårdsverkets modell 6 5.3.1 Skyddsobjekt och exponeringsvägar 6 5.3.2 Platsspecifika exponeringsförutsättningar 7 5.3.3 Beräkning av platsspecifika riktvärden för hälsa 9

5.4 Representativ halt 10

5.5 Jämförelse mellan uppmätta föroreningshalter och platsspecifika riktvärden 11 5.5.1 Arsenik 11 5.5.2 Barium 11 5.5.3 Bly 11 5.5.4 Kadmium 11 5.5.5 Kvicksilver 11 5.5.6 PAH H 12

6 Känslighetsanalys 12

6.1 Exponeringstid 12

6.2 Intag av växter 14

7 Sammanfattning 15

Referenslista 16

Bilagor

Bilaga 1 Uttagsrapporter och riktvärden från beräkningsverktyget

RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Sweco Environment AB har tidigare, på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad,

utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom koloniområdet vid Sjöbergen i

Göteborgs kommun (Sweco, 2019). Resultat av undersökningen visar på förhöjda halter

av PAH-H och metaller, framförallt bly, i den jord som används för odling. Med anledning

därav har Sweco, på uppdrag av Fastighetskontoret, utfört en hälsoriskbedömning med

avseende på förekomst av markföroreningar inom de ytor som används av Sjöbergens

norra och södra odlarföreningar.

Utredningsområdet ligger intill strax sydväst om Älvsborgsbrons södra brofäste. Aktuellt

markområde, som visas i figur 1.1, arrenderas av Sjöbergens norra och södra odlar-

föreningar, inom området finns ca 300 kolonilotter som används för odling.

Figur 1.1 Ortofoto över aktuella områden inom Sjöbergen, norra och södra odlarföreningen. ©

Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

2(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1.2 Syfte

Med anledning av påvisad föroreningsförekomst utförs denna riskbedömning i syfte är att

bedöma de eventuella hälsorisker som kan föreligga för de människor som vistas inom

aktuellt område, eller som äter växter odlade inom det.

1.3 Uppdragets omfattning och organisation

Uppdraget omfattar översiktlig utredning avseende vilka eventuella hälsorisker det kan

innebära att nyttja norra och södra odlarföreningarnas ytor inom Sjöbergen för odling.

Hälsoriskbedömningen omfattar de barn och vuxna som vistas inom området, eller som

äter de växter vilka odlats inom det.

Föreliggande riskbedömning har omfattat följande moment:

• Beskrivning av föroreningssituationen i marken inom området.

• Identifiering och beskrivning av platsspecifika spridnings- och exponerings-

förutsättningar.

• Beräkning av platsspecifika riktvärden för ett urval av ämnen vilka förekommer i

förhöjda halter (arsenik, barium, bly, kvicksilver och PAH-H).

• Sammanställning och redovisning av resultat i föreliggande rapport

Uppdraget har utförts av följande organisation på Sweco; uppdragsledare tillika ansvarig

för riskbedömningen har varit Petra Almqvist, granskning har utförts av Marie Börnell.

Beställarens kontaktpersoner har varit Paula Palm, Fastighetskontoret, Göteborgs Stad.

2 Områdesbeskrivning

Aktuella ytor inom Sjöbergen utgörs av kolonilottsområden och är uppdelade i två

områden där norra och södra odlarföreningen har sina verksamheter. Markytan består till

största delen av odlingsbäddar med gräsbevuxna gångar mellan dem.

Sammantaget finns det drygt 300 odlingslotter inom dessa två föreningar. Mellan norra

och södra delarna går en mindre asfalterad väg längs vilken det också ligger en länga av

mindre djurgårdar. Norra delen är relativt plan medan den södra sluttar ned mot norr.

3 Föroreningssituation

Sweco har tidigare utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom norra och

södra kolonilottsområdena inom Sjöbergen (Sweco, 2019). Undersökningen visade på

förhöjda halter av PAH och metaller i ytjord inom stora delar av Sjöbergens koloni-

områden.

3(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Uppmätta halter överskriver i många fall Naturvårdsverkets generella riktvärden1

(Naturvårdsverket, 2016) för KM2, men ställvis även MKM3. Prover togs ut på den ytliga

jord som används för odling.

Inom östra delen av norra odlarföreningens område finns ytor där låga halter har

uppmätts, <KM. Läget för denna del syns i figur 3.1. I övrigt har föroreningarna

konstaterats spridda inom både norra och södra området, generellt i högre halter inom

det norra området.

Förhöjda halter uppmätta inom södra odlarföreningen bedömdes härröra från luftburen

deposition medan uppmätta förhöjda halter inom den norra odlarföreningen bedömts

härstamma från tillförda förorenade jordmassor.

Figur 3.1 Delområde med låga uppmätta halter markerat i gult. © Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

I tabell 3.1 syns en sammanställning över uppmätta min-, medel-, median- och

maxhalter i tio samlingsprov från norra området och fem samlingsprov från södra

området.

1 Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark. Är förorenings-halten under riktvärdet är risken för negativa effekter på människor och miljö normalt acceptabel. Överskridande av riktvärdena ger dock inte nödvändigtvis negativa effekter. 2 KM: Känslig markanvändning, exempelvis bostadsområden och skolor för små barn. 3 MKM: Mindre känslig markanvändning, exempelvis trafikområden och industrimark.

Delområde med låga uppmätta halter

4(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Sammanställningen är gjord för de parametrar vilka har påvisats i halter över KM. Det

mindre området inom norra odlarföreningens östra del, där låga halter uppmätts, har inte

medtagits vid den statistiska bearbetningen.

Tabell 3.1 Sammanställning av uppmätta halter vid översiktlig miljöteknisk markundersökning, jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden. Halter över KM är markerade i gult och halter över MKM är markerade i orange. Halter angivna i mg/kg TS.

4 Urval av ämnen för beräkning av platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden

Nedan följer en enkel beskrivning avseende vilka risker som bedöms kunna vara

beaktansvärda för de ämnen som påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella

riktvärden för KM. Utifrån detta görs en bedömning avseende vilka ämnen som kommer

att omfattas av beräkning av platsspecifika riktvärden för aktuellt område.

Arsenik, enstaka halter över bakgrundshalt (10 mg/kg TS) har uppmätts inom norra

odlarföreningen. Eftersom arsenik är akuttoxiskt innebär enstaka intag en risk för

människors hälsa, främst för små barn. Arsenik kommer därför att omfattas av

beräkningen för platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden.

Barium, styrande för KM-riktvärdet är skydd av markmiljö. Hälsoriskbaserat riktvärde för

barium enligt KM-scenario är 420 mg/kg TS där styrande exponeringsväg är intag av

växter. Enstaka halt av barium har uppmätts i halt över 420 mg/kg TS. Eftersom risk-

bedömningen avser odlingsområden och intag av växter är avgörande för det hälso-

baserade riktvärdet kommer barium att omfattas av beräkning av platsspecifika

riktvärden.

Bly, styrande för KM-riktvärdet är intag av jord. Bly har påvisats i halter högre än KM i 14

av 17 analyserade samlingsprov. Långtidsexponering av även relativt låga halter av bly

kan ha effekter på barns nervsystem. Bly kommer därför att omfattas av beräkningen för

platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden.

Kadmium, styrande för KM-riktvärdet är intag av växter. Enstaka uppmätt halt är över

riktvärdet men eftersom riskbedömningen avser odlingsområden, och intag av växter kan

vara större än KM-antagandet, kommer kadmium att omfattas av beräkning av

platsspecifika riktvärden.

min medel median max min medel median max KM MKM

Arsenik 2,9 6,5 5,9 12 2,6 4,6 5,0 6,1 10 25

Barium 63 192 160 500 26 60 66 95 200 300

Bly 70 180 140 350 30 96 72 160 50 400

Kadmium 0,2 0,7 0,6 1,4 0,3 0,4 0,4 0,5 0,8 12

Koppar 27 73 69 120 12 37 31 63 80 200

Kvicksilver 0,10 0,40 0,28 1,8 0,07 0,09 0,09 0,11 0,25 2,5

Zink 150 472 410 1100 76 191 200 350 250 500

PAH H 0,87 2,23 1,95 4 0,15 0,81 0,76 1,6 1 10

JämförvärdenNORRA SÖDRA

Parameter

5(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Koppar, styrande för riktvärdet är skydd av markmiljö. Det hälsobaserade riktvärdet är

högt (2 200 mg/kg TS) och uppmätta halter är betydligt lägre (högsta uppmätta halt är

120 mg/kg TS). Koppar kommer därför ej att omfattas av beräkningen av platsspecifika

riktvärden.

Kvicksilver, uppmätta medelhalter av kvicksilver inom det norra området är över

riktvärdet för KM. Exponeringsvägarna inandning av ånga och intag av växter är

avgörande för exponering av kvicksilver. Eftersom riskbedömningen avser odlings-

områden och intag av växter kan vara större än KM-antagandet kommer kvicksilver att

omfattas av beräkning av platsspecifika riktvärden.

Zink, styrande för KM-riktvärdet är skydd av markmiljö. Det hälsobaserade riktvärdet är

mycket högt, (2 500 mg/kg TS) och uppmätta halter är betydligt lägre (högsta uppmätta

halt är 1 100 mg/kg TS). Zink kommer därför ej att omfattas av beräkningen av

platsspecifika riktvärden.

PAH H, styrande för KM-riktvärdet är intag av växter. Markanvändningen idag utgörs till

största del av odling varför intag av växter är en högst aktuell exponeringsväg. PAH-H är

en ämnesgrupp som räknas som genotoxisk och en långtidsexponering kan ge ökad risk

för cancer. PAH-H kommer därför att omfattas av beräkningen för platsspecifika hälso-

riskbaserade riktvärden.

Hälsoriskbaserade platsspecifika riktvärden (PSRV) kommer att beräknas för arsenik,

barium, bly, kadmium, kvicksilver och PAH H.

5 Riskbedömning

5.1 Allmänt

För att en risk skall kunna bedömas måste det finnas ett objekt som skall skyddas, det

måste dessutom finnas en potentiell farlighet (exempelvis ett giftigt ämne) som skyddsob-

jektet kan utsättas för och en möjlig exponeringsväg, se figur 5.1. Saknas någon av

dessa förutsättningar så föreligger ingen risk.

Figur 5.1 En risk föreligger när förorening från en källa (jord, grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar) frigörs och via olika transportvägar sprids och exponerar skyddsobjekt (människa, miljö, naturresurser) så att en negativ effekt kan uppstå. (Naturvårdsverket, 2009a)

6(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Enligt ovan har det konstaterats att föroreningar i förhöjda halter förekommer inom

området och människor inom norra och södra odlarföreningarna kan på olika sätt

exponeras för dessa vid nuvarande markanvändning (odling).

5.2 Metodik

Riskbedömningen har utförts enligt samma metodik (Naturvårdsverket, 2009b) och med

samma beräkningsmodell som Naturvårdsverket (version 2.0.1) nyttjar för framtagande

av de generella riktvärdena för KM och MKM. Beräkning av s.k. platsspecifika riktvärden

har gjorts genom att anpassa indata till de specifika förutsättningarna som råder inom

aktuellt område.

Riskbedömningen har utförts genom jämförelse av uppmätta halter med platsspecifika

hälsobaserade riktvärden.

5.3 Platsspecifik hälsoriskbedömning enligt Naturvårdsverkets modell

5.3.1 Skyddsobjekt och exponeringsvägar

Vid beräkningen av generella riktvärden med Naturvårdsverkets modell tas hänsyn till ett

antal skyddsobjekt och flera olika exponeringsvägar. Följande skyddsobjekt beaktas vid

framtagande av de generella riktvärdena;

• människor

• markmiljön

• grundvatten

• ytvatten

Eftersom föreliggande riskbedömning avser att utreda vilka eventuella hälsorisker det kan

innebära att nyttja aktuell mark för odling har enbart risker avseende hälsa för de barn

och vuxna som vistas inom området, eller som äter de växter vilka odlats inom det

förorenade området beaktats. På grund av detta har skyddsobjekten markmiljö och

grundvatten strukits i samband med beräkningar av platsspecifika riktvärden. Beräknings-

modellen medger inte att ytvatten inte beaktas som skyddsobjekt, därför redovisas

beräknat riktvärde med avseende för skydd av ytvatten bilaga 1.

I figur 5.1 visas de hälsobaserade exponeringsvägar som ingår i modellen inom ett KM-

område. Med ett KM-område (känslig markanvändning) avses exempelvis bostads-

områden och förskolor.

I denna platsspecifika bedömning förutsätts exponeringsantagandena för KM ligga till

grund för beräkningarna. Antaganden rörande de olika exponeringsvägarna har för vid

platsspecifika beräkningar anpassats till de förhållanden som idag råder inom området.

7(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 5.2 Exponeringsvägar för människa enligt Naturvårdsverkets modell avseende KM-område (Naturvårdsverket, 2009a)

5.3.2 Platsspecifika exponeringsförutsättningar

Vid beräkning av platsspecifika riktvärden har en av de exponeringsvägar som redovisas i

figur 5.1 strukits: intag av dricksvatten. Intag av dricksvatten är inte relevant eftersom

området försörjs med kommunalt dricksvatten.

De exponeringstider som antas i beräkningsmodellen har stor inverkan på de

platsspecifika riktvärdena eftersom exponeringen i flera fall är direkt kopplad till hur ofta

en person vistas på den förorenade platsen. Huvuddelen av odlingen utförs under vår-

höst och vattnet inom området är påslaget under april-oktober. Det är under denna period

som odlarna spenderar mest tid vid kolonilotterna. De flesta odlare är sannolikt inte där

varje dag mellan april och oktober men de kan också komma in tidigare eller senare

under säsongerna för att förbereda eller skörda grödor under senhöst/vinter. Perioden

april-oktober motsvarar 210 dagar/år.

Det finns dock ingen begränsning av exponeringstiden inom norra och södra områdena,

så odlarna kan vara där 365 dagar/år även om det troligen inte är fallet. I enlighet med

försiktighetsprincipen har en exponeringstid på 365 dagar/år antagits vid beräkningarna

av platsspecifika riktvärden.

Människor som vistas inom området kan exponeras för föroreningar genom intag av jord,

genom hudkontakt samt genom inandning av damm och ångor (se nedanför mer

detaljerande antaganden). Människor kan också exponeras vis intag av växter som odlats

på platsen. Nedan följer en genomgång av de antaganden som gjorts vid beräkningarna

för respektive exponeringsväg.

8(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Intag av jord:

• Personer som vistas inom det förorenade markområdet riskerar att få i sig

förorenad jord via munnen, exempelvis genom att man stoppar jordiga fingrar i

munnen eller att damm fastnar i mun och svalg och sväljs ner.

• Vid KM-antagandet anges ett dagligt intag av jord på 120 mg för barn och 50 mg

för vuxna. Exponeringen bedöms inte vara begränsad jämfört KM-antagandet

eftersom man vid odling är i direkt kontakt med jorden. Exponeringsantagandet

för intag av jord på 120 mg/dag kvarstår i beräkningarna.

Hudkontakt med jord/damm:

• När förorenad jord fastnar på huden kan föroreningar tas upp genom huden,

exponeringen beror av exponerad hudyta och mängden jord som fastar på den

samt upptaget genom huden och antal exponeringstillfällen.

• Naturvårdsverket har för KM-beräkningar antagit en exponeringstid på 120

dagar/år för att klimatet enbart under delar av året tillåter en väsentlig exponering

av hud. Exponeringsantagandena för KM kvarstår i beräkningarna för de

platsspecifika riktvärdena.

Inandning av damm och ånga:

• Inandning av förorenat damm kan ske då finkornigt material (<10 µm) sprids från

den förorenade marken till luften. Föroreningshalten i de dammande fraktionerna

kan skilja sig från föroreningshalten i den fraktion av jorden som analyseras.

Vanligen uppmäts högre halter i finfraktionen (Naturvårdsverket, 2009b).

• Exponering via inandning av ånga är möjlig då flyktiga föreningar i mark avgår till

luften. Viktiga faktorer för exponeringen är transporthastigheten från marken,

utspädningen i inomhus- respektive utomhusluft samt exponeringstiden.

Eventuella ångor som bildas på från föroreningar i marken kommer att spädas ut

mycket kraftigt i omgivande utomhusluft.

• I exponeringsantagandena avseende inandning av damm och ånga har enbart

andel inomhusvistelse justerats vid beräkningarna. Naturvårdsverket har för

generella riktvärden antagit en inomhusvistelse på 100 %. Föreliggande risk-

bedömning avser odlingsytor utan byggnader. I aktuella beräknar har

inomhusvistelsen satts till 0%.

Intag av växter:

• Föroreningar kan spridas till, och i vissa fall tas upp av, frukt/bär och grönsaker

som odlas inom ett förorenat område. Vid KM-antagandet anges ett totalt intag av

växter på 0,25 kg respektive 0,4 kg per dag för barn och vuxna, av det totala

9(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

intaget antas 10 % utgöras av växter odlade på de förorenade platsen4. Eftersom

de aktuella områdena används nästan uteslutande för odling antas att intaget av

växter från den förorenade platsen kan vara något större än KM-antagandet

(10%). I aktuella beräkningar har två scenarier antagits, beräkning har utförts

enligt KM-antagandet (10%) eller att 25% av det årliga intaget kommer från

växter/bär som odlas inom området5.

Platsspecifika antaganden som gjorts vid beräkning av riktvärden för odlingsområdena

inom Sjöbergen sammanfattas i tabell 5.1 nedan.

Tabell 5.1 Sammanställning av platsspecifika respektive generella KM-antaganden vid beräkning av hälsoriktvärden.

Exponeringsväg Platsspecifika antaganden Generella antaganden (KM)

Intag av dricksvatten Exponeringsvägen ingår ej Exponeringsvägen ingår

Inandning av ånga 0 % inomhusvistelse 100 % inomhusvistelse

Inandning av damm 0 % inomhusvistelse 100 % inomhusvistelse

Hudkontakt 365 dagar/år 365 dagar/år

Intag av växter* 10/25 % 10 %

* Avser andel växter (av den totala konsumtionen) som odlats/vuxit i det förorenade området.

5.3.3 Beräkning av platsspecifika riktvärden för hälsa

Enligt ovan redovisade antaganden har platsspecifika riktvärden beräknats i

Naturvårdsverkets beräkningsmodell (version 2.0.1). I tabell 5.2 syns beräknade

platsspecifika riktvärden (PSRV) för odlingsområde inom Sjöbergen samt styrande

exponeringsväg för respektive ämne.

4 Antagandet baseras på bedömd mängd som kan odlas i en villaträdgård på 25 m2

5 Ett antagande om att 10% av växtintaget kommer från den aktuella platsen innebär ett totalt årligt

intag av växter från området på 9 kg för barn och 15 kg för vuxna, 25% innebär ett intag av grönsaker odlade inom Sjöbergen på 23 kg för barn och 37 kg för vuxna.

10(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 5.2 Platsspecifika hälsoriktvärden för odlingsjord inom Sjöbergens koloniområde. Halter i mg/kg TS.

Ämne Beräknade PSRV för odlings-

områden inom Sjöbergen

Växtintag 10% / 25%*

Styrande exponeringsväg

Arsenik 10 / 10 Bakgrundshalt

Barium 500 / 250 Intag av växter

Bly 60 / 50 Intag av jord / växter

Kadmium 1,2 / 0,5 Intag av växter

Kvicksilver 0,7 / 0,3 Intag av växter

PAH H 1,2 / 0,6 Intag av växter

* Avser andel växter (av den totala konsumtionen) som odlats/vuxit i det förorenade området.

I bilaga 1 redovisas uttagsrapporter från beräkningsverktyg och detaljerade

beräkningsresultat för de framräknade riktvärdena.

5.4 Representativ halt

Representativa halter har tagits fram för norra respektive södra odlarföreningarna då

föroreningsbilden ser olika ut för de olika områdena, se tabell 5.3. Eftersom uppmätta

halter varierar något inom områdena och det inom vissa lotter kan finnas en högre

belastning än inom andra har 80-percentilen nyttjats som representativ halt6. Detta gör

det mindre sannolikt att risker förknippade med föroreningar i odlingsjorden underskattas.

Tabell 5.3 Representativa halter (80-percentilen) för utvalda ämnen inom norra och södra odlingsområdena, halter angivna i mg/kg TS.

Ämne Norra Södra

Arsenik 9,9 5,9

Barium 242 90

Bly 306 160

Kadmium 1,0 0,5

Kvicksilver 0,3 0,1

PAH H 3,5 1,5

6 Delområde med låga uppmätta halter inom norra odlarföreningens östra delar omfattas ej.

11(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5.5 Jämförelse mellan uppmätta föroreningshalter och platsspecifika

riktvärden

5.5.1 Arsenik

Inom den norra odlarföreningen har arsenik ställvis uppmätts i halter över 10 mg/kg TS.

Riktvärdet avseende arsenik har inte ändrats utifrån de platsspecifika antaganden, det är

fortfarande bakgrundshalten på 10 mg/kg TS som är styrande. Utan justering utifrån bak-

grundshalt blir hälsoriskbaserat riktvärde betydligt lägre, ca 1-2 mg/kg TS.

Akuta negativa effekter av arsenik kan uppträda vid en halt på 300 mg/kg TS7, uppmätta

halter i jorden inom Sjöbergen är betydligt lägre an så.

Generellt är uppmätta halter under angiven bakgrundsnivå. Förekomsten av arsenik i

odlingsjorden bedöms inte utgöra någon risk för akuta negativa effekter. Uppmätta halter

arsenik bedöms heller inte utgöra någon förhöjd risk jämfört bakgrundshalter.

5.5.2 Barium

Uppmätta halter av barium är lägre än PRSV för Sjöbergen, både för odling enligt KM-

antagandet (10%) och scenario med större intag av växter från området (25%). Med

anledning därav bedöms förekomsten av barium ej utgöra en oacceptabel risk.

5.5.3 Bly

Generellt, inom både norra och södra områdena, har förhöjda halter av bly konstaterats i

odlingsjorden. Oavsett om växter odlade inom det förorenade området utgör 10 eller 25%

av totala växtintaget är representativa halter över PSRV. Styrande för riktvärdet avseende

bly är intag av jord och växter, en vidare känslighetsanalys avseende påverkan av

förändringar i antagande om exponeringstid och intag av växter görs i kapitel 6.

Jämfört med beräknade PSRV bedöms förekomsten av bly i ytjorden kunna innebära en

oacceptabel risk inom områdena för både norra och södra odlarföreningarna.

5.5.4 Kadmium

Uppmätta halter av kadmium inom det norra området överskrider PSRV vid ett större

växtintag (25%), uppmätta halter inom södra området tangerar PSRV. Förekomsten av

kadmium i ytjorden inom områdena för norra och södra odlarföreningarna bedöms kunna

innebära en oacceptabel risk.

5.5.5 Kvicksilver

Uppmätta halter av kvicksilver inom norra odlarföreningen tangerar PSRV vid antagandet

om intag av växter på 25%. Förekomsten av kvicksilver i odlingsjorden kan därför

7 Halten utgår från att ett barn som väger 10 kg och som får i sig en mängd jord på 5 g inte skall riskera att drabbas av negativa effekter.

12(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


innebära en oacceptabel risk vid ett större intag av växter odlade inom den norra

odlarföreningen.

Inom södra odlarföreningen har enbart halter av kvicksilver under PSRV uppmätts, med

anledning därav bedöms kvicksilver ej utgöra en oacceptabel risk inom detta område.

5.5.6 PAH H

För både norra och södra odlarföreningarna är valda representativa halter av PAH H över

PSRV, oavsett om intaget av växter från platsen utgör 10 eller 25% av det totala intaget.

Förekomsten av PAH H i ytjorden inom såväl norra som södra området bedöms därför

kunna medföra en oacceptabel risk. En vidare känslighetsanalys avseende påverkan av

förändringar i antagande om exponeringstid och intag av växter görs i kapitel 6 nedan.

6 Känslighetsanalys

För flertalet de beräknade platsspecifika riktvärdena är intag av jord eller intag av växter

styrande exponeringsväg. Det gör att är utfallet av beräkningarna är starkt bundna till

antaganden om exponeringstid och hur stor andel av det totala växtintaget som är odlat

inom Sjöbergens koloniområden.

Eftersom Sjöbergen nyttjas olika av de odlare som har lotter där är det svårt att göra

”riktiga” antaganden om exponeringstid och intag av växter. För att synliggöra hur

antagandena inverkar på riktvärdet har en enkel känslighetsanalys avseende detta

utförts. Analysen utgår från samma hälsoriskbedömning i Naturvårdsverkets

beräkningsmodell som de platsspecifika riktvärdena8.

Känslighetsanalysen har utförts avseende bly och PAH H eftersom representativa halter

för dessa ämnen tydligt överskridit PSRV. Kadmium och kvicksilver bedöms enbart kunna

innebära negativa hälsoeffekter för odlare inom den norra delen vid ett större växtintag

(25%).

6.1 Exponeringstid

Hur det hälsoriskbaserade riktvärdet avseende bly och PAH H ändras utifrån angiven

exponeringstid syns i graferna nedan, jämfört med medelhalterna för respektive norra och

södra området.

I figurerna nedan har intag av växter från Sjöbergen antagits vara 10% av det totala

intaget, i enlighet med KM-antagandet.

I figur 6.1 syns hur det hälsoriskbaserade riktvärdet för bly höjs då exponeringstiden

sänks (jämfört med KM-antagandet). Vid en exponeringstid på ca 70 dagar/år redovisas

ett riktvärde avseende bly som är i nivå med uppmätt medelhalt inom det norra området.

8 Ett KM-scenario som grund där inomhusvistelsen justerats till 0% för exponerings-vägarna inandning av ånga och inandning av damm. Intag av dricksvatten har utgått som exponeringsväg.

13(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 6.1 Hälsoriskbaserat riktvärde m a p bly utifrån exponeringstid, jämte uppmätta medelhalter inom norra och södra området. Halter angivna i mg/kg TS.

För riktvärdet avseende PAH H spelar exponeringstiden mindre roll eftersom det är intag

av växter som är den styrande exponeringsvägen för det hälsoriskbaserade riktvärdet.

Även om en person spenderar 0 dagar/år inom det norra området kan exponering via

intag av växter (10%) odlade på platsen innebära en oacceptabel risk, se figur 6.2. Detta

skulle t.ex. kunna ske om det är en person i ett hushåll som odlar och försörjer en familj

med grönsaker/frukt odlade inom förorenade kolonilotter i Sjöbergen.

Figur 6.2 Riktvärde m a p PAH H utifrån exponeringstid, jämte uppmätta medelhalter inom norra och södra området. Halter angivna i mg/kg TS.

Att tydliggöra riktvärdenas relation till exponeringstiden på detta sätt kan visa vilken

inverkan antaganden om exponeringstid har på utfallet vid beräkning av platsspecifika

riktvärden. För PAH H spelar denna parameter ingen roll om det är så att 10% av det

totala växtintaget utgörs av grödor odlade inom det förorenade området; för bly krävs en

markant lägre exponeringstid än 365 dagar/år för att riktvärdet skall vara i nivå med

respektive uppmätta medelhalter.

0

50

100

150

200

250

40 105 170 235 300 365 (KM)

mg/

kg T

S

dagar/år

Bly, exponeringstid

Riktvärde Medel norra Medel södra

0

0,5

1

1,5

2

2,5

40 105 170 235 300 365 (KM)

mg/

kg T

S

dagar/år

PAH H, exponeringstid


14(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


6.2 Intag av växter

I figur 6.3 och 6.4 syns hur beräknade hälsoriskbaserade riktvärden avseende bly och

PAH H ändras utifrån den andel av det totala växtintaget som odlats inom Sjöbergen.

Hälsoriskbaserat riktvärde jämförs med medelhalterna för norra respektive södra

området. I figurerna nedan har exponeringstiden antagits vara 365 dagar, i enlighet med

KM-antagandet.

Riktvärdet för bly är mindre känsligt för justering av växtintag än av exponeringstid,

oavsett växtintaget kan en exponeringstid på 365 dagar/år innebära en oacceptabel risk,

se figur 6.3.

Figur 6.3. Riktvärde m a p bly utifrån växtintag, jämte uppmätta medelhalter inom norra och södra området. Halter angivna i mg/kg TS.

Riktvärdet för PAH H är starkt knutet till intag av växter odlade på plats. I det fall 3-4% av

det totala växtintaget utgörs av växter odlade inom Sjöbergen hamnar beräknat riktvärde i

nivå med medel av uppmätta halter inom norra området, se figur 6.4.

Figur 6.4. Riktvärde m a p PAH H utifrån växtintag, jämte uppmätta medelhalter inom norra och

södra området. Halter angivna i mg/kg TS.

0

50

100

150

200

0,1 1 10 (KM) 25 50 90

mg/

kg T

S

% av växtintaget odlat på plats

Bly, växtintag


0

1

2

3

4

0,1 1 5 10 (KM) 25 50 90

mg/

kg T

S

% av växtintaget odlat på plats

PAH H, växtintag


15(16)

RAPPORT

2019-04-11



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Andelen av det totala växtintaget som odlats på plats påverkar utfallet vid beräkning av

platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden avseende bly och PAH H. En ökad andel utav

det totala växtintaget som odlats inom koloniområdena beräknas ge en ökad exponering

av bly och PAH H via intag av växter, vilket återspeglas i att riktvärdena sänks.

7 Sammanfattning

Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden (PSRV) har beräknats för de förutsättningar

som råder inom de områden som nyttjas av Sjöbergens norra respektive södra odlar-

förening. PSRV har tagits fram för arsenik, barium, bly, kadmium, kvicksilver och PAH H.

En hälsoriskbedömning har utförts genom jämförelse mellan PSRV och uppmätta halters

beräknade 80-percentil.

Riskbedömning för respektive område:

Norra odlarföreningen. Exponering av bly, kadmium, kvicksilver och PAH H från

förorenad odlingsjord kan innebära negativa hälsoeffekter för människor som vistas inom

området och/eller de som äter grödor odlade inom området.

Mindre delområde inom norra odlarföreningens östra del undantagen, här har enbart låga

halter uppmätts. I övrigt är föroreningarna relativt jämt spridda över området och

uppmätta halter är förhöjda jämfört lokala och regionala bakgrundhalter.

Södra odlarföreningen. Exponering av bly och PAH H från odlingsjorden kan innebära

negativa hälsoeffekter för människor som vistas inom området och/eller de som äter

grödor odlade inom området.

Uppmätta halter inom området för den södra odlarföreningen är i nivå med lokala och

regionala bakgrundhalter. Riskerna förknippade med att odla inom detta område bedöms

vara i paritet med att odla på andra ställen inom Göteborgsområdet.

Känslighetsanalys har utförts avseende antaganden om exponeringstid och intag av

växter för bly och PAH H. Denna visar att enbart begränsning av växtintag, alternativt

enbart begränsning av exponeringstid, inte är avgörande för utfallet av riskbedömningen.

16(16) RAPPORT

2019-04-11


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Referenslista

Naturvårdsverket 2009a. Riskbedömning av förorenade områden, En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport 5977.

Naturvårdsverket, 2009b. Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976.

Naturvårdsverket, 2016, Uppdaterade riktvärden för förorenad mark:

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade-

omraden/berakning-riktvarden/generella-riktvarden-20160707.pdf

Sweco, 2019. Sjöbergens kolonilottsområde. Översiktlig miljöteknisk markundersökning,

unr 13006379. 2019-04-02.

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/berakning-riktvarden/generella-riktvarden-20160707.pdf

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/fororenade-omraden/berakning-riktvarden/generella-riktvarden-20160707.pdf

2019-04-01, kl. 18:23

Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1

Eget scenario:

Beräknade riktvärden

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)Arsenik 10 mg/kg BakgrundshaltBarium 500 mg/kg Intag av växterBly 60 mg/kg Intag av jordKadmium 1,2 mg/kg Intag av växterKoppar 2 500 mg/kg Intag av växterKvicksilver 0,70 mg/kg Intag av växterPAH-H 1,2 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv)

Sjöbergen 10% KMIntag av dricksvatten beaktas ej beaktas Området försörjs med kommunalt vatten (obl)Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Det finns inga byggnader inom området (obl)Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0 1 - Det finns inga byggnader inom området (obl)Markmiljö beaktas i sammanvägning hälsa/miljö

utförs ej utförs Hälsobaserad riskbedömning, markmiljö beaktas ej (obl)

Skydd av grundvatten utförs ej utförs Hälsobaserad riskbedömning, grundvatten beaktas ej (obl)

Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv)Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används.

Scenario för Sjöbergens odlingsområden, hälsobaserad bedömning där 10% av totala växtintaget utgörs av växter odlade inom Sjöbergen

Sjöbergen 10%

Beskrivning

version-2-0-1-nv-berakningsprogram-rv-mark-2016-07-06 sida 1 Blad Uttagsrapport1 (4)

SEPETW

Stämpel

SEPETW

Textruta

Bilaga 1 Uttagsrapporter och riktvärden från beräkningsverktyget Sjöbergen koloniområde, Hälsoriskbedömning med avseende på förorenad mark Unr 13006379

2019-04-01, kl. 18:24

Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.0.1 Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärdeRiktvärde Hälsorisk- Skydd av Riktvärde Bakgrunds- Avrundat

Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag avjord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter

Arsenik 4,8 33 270 beaktas ej beaktas ej 2,8 1,7 data saknas 100 1,7 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360 1,7 10 10 Arsenik 35,3% 5,0% 0,6% 0,0% 0,0% 59,1%Barium 1300 46000 20000 beaktas ej beaktas ej 870 500 data saknas data saknas 500 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 48000 500 80 500 Barium 39,7% 1,1% 2,5% 0,0% 0,0% 56,7%Bly 88 3200 4000 beaktas ej beaktas ej 270 64 600 data saknas 64 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 3600 64 20 60 Bly 72,8% 2,0% 1,6% 0,0% 0,0% 23,6%Kadmium 9 3300 40 beaktas ej beaktas ej 1,4 1,2 250 data saknas 1,2 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16 1,2 0,2 1,2 Kadmium 13,1% 0,0% 2,9% 0,0% 0,0% 83,9%Koppar 31000 ej begr. 20000 beaktas ej beaktas ej 2800 2300 data saknas data saknas 2300 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 2300 30 2 500 Koppar 7,3% 0,2% 11,4% 0,0% 0,0% 81,0%Kvicksilver 5,8 210 1600 96 beaktas ej 0,76 0,67 data saknas data saknas 0,67 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2,4 0,67 0,1 0,70 Kvicksilver 11,6% 0,3% 0,0% 0,7% 0,0% 87,4%PAH-H 6,6 11 24 1400 beaktas ej 1,7 1,1 300 data saknas 1,1 beaktas ej 50 beaktas ej 150 1,1 data saknas 1,2 PAH-H 17,1% 10,6% 4,7% 0,1% 0,0% 67,6%

Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet.Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten.

Eget scenario: Sjöbergen 10% Eget scenario: Sjöbergen 10%Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM

Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport".

Envägskoncentrationer (mg/kg) Justeringar (mg/kg) Spridning (mg/kg) Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde

version-2-0-1-nv-berakningsprogram-rv-mark-2016-07-06 sida 1 Blad Riktvärden

2 (4)

SEPETW

Stämpel

SEPETW

Textruta


2019-04-01, kl. 18:26

Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1

Eget scenario:

Beräknade riktvärden

Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)Arsenik 10 mg/kg BakgrundshaltBarium 250 mg/kg Intag av växterBly 50 mg/kg Intag av jordKadmium 0,50 mg/kg Intag av växterKoppar 1 000 mg/kg Intag av växterKvicksilver 0,30 mg/kg Intag av växterPAH-H 0,60 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv)

Sjöbergen 25% KMIntag av dricksvatten beaktas ej beaktas Området försörjs med kommunalt vatten (obl)Andel inomhusvistelse - inandn. damm 0 1 - Det finns inga byggnader inom området (obl)Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 0 1 - Det finns inga byggnader inom området (obl)Andel växter från odling på plats 0,25 0,1 - 25% av totala växtintaget utgörs av växter odlade inom

Sjöbergen (obl)Markmiljö beaktas i sammanvägning hälsa/miljö

utförs ej utförs Hälsobaserad riskbedömning, markmiljö beaktas ej (obl)

Skydd av grundvatten utförs ej utförs Hälsobaserad riskbedömning, grundvatten beaktas ej (obl)

Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv)Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används.

Scenario för Sjöbergens odlingsområden, hälsobaserad bedömning där 25% av totala växtintaget utgörs av växter odlade inom Sjöbergen

Sjöbergen 25%

Beskrivning

version-2-0-1-nv-berakningsprogram-rv-mark-2016-07-06 sida 1 Blad Uttagsrapport3 (4)

SEPETW

Stämpel

SEPETW

Textruta


2019-04-01, kl. 18:26

Riktvärden SANT Naturvårdsverket, version 2.0.1 Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärdeRiktvärde Hälsorisk- Skydd av Riktvärde Bakgrunds- Avrundat

Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av för hälsa, Korttids- Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag avjord jord/damm damm ånga dricksvatten växter långtidseff. exponering toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter

Arsenik 4,8 33 270 beaktas ej beaktas ej 1,1 0,89 data saknas 100 0,89 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 360 0,89 10 10 Arsenik 18,7% 2,7% 0,3% 0,0% 0,0% 78,3%Barium 1300 46000 20000 beaktas ej beaktas ej 350 270 data saknas data saknas 270 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 48000 270 80 250 Barium 21,4% 0,6% 1,3% 0,0% 0,0% 76,6%Bly 88 3200 4000 beaktas ej beaktas ej 110 47 600 data saknas 47 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 3600 47 20 50 Bly 53,7% 1,5% 1,2% 0,0% 0,0% 43,6%Kadmium 9 3300 40 beaktas ej beaktas ej 0,56 0,52 250 data saknas 0,52 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 16 0,52 0,2 0,50 Kadmium 5,8% 0,0% 1,3% 0,0% 0,0% 92,9%Koppar 31000 ej begr. 20000 beaktas ej beaktas ej 1100 1000 data saknas data saknas 1000 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2400 1000 30 1 000 Koppar 3,3% 0,1% 5,2% 0,0% 0,0% 91,4%Kvicksilver 5,8 210 1600 96 beaktas ej 0,3 0,29 data saknas data saknas 0,29 beaktas ej beaktas ej beaktas ej 2,4 0,29 0,1 0,30 Kvicksilver 5,0% 0,1% 0,0% 0,3% 0,0% 94,5%PAH-H 6,6 11 24 1400 beaktas ej 0,67 0,56 300 data saknas 0,56 beaktas ej 50 beaktas ej 150 0,56 data saknas 0,60 PAH-H 8,5% 5,2% 2,3% 0,0% 0,0% 83,9%

Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet.Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten.

Eget scenario: Sjöbergen 25% Eget scenario: Sjöbergen 25%Generellt scenario: KM Generellt scenario: KM

Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Avvikelser mellan eget scenario och jämförscenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport".

Envägskoncentrationer (mg/kg) Justeringar (mg/kg) Spridning (mg/kg) Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde

version-2-0-1-nv-berakningsprogram-rv-mark-2016-07-06 sida 1 Blad Riktvärden

4 (4)

SEPETW

Stämpel

SEPETW

Textruta


Documents

RAPPORT...2019/06/02 · PETRA ALMQVIST Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 62 75 00 Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327 Styrelsens säte: