Råd och riktlinjer till dig som skriver i Norrbottens läns landsting

2

Landstingets spelregler

Landstingets spelregeler är en sammanfat-tande benämning på alla dokument som gernågon form av vägvisning för hur landsting-et ska fungera och utvecklas. Dokumentenutgår alltid från ett politiskt fattat beslut. Tillspelreglerna hör verksamhetsidén, strateginoch den årliga landstingsplanen.

Verksamhetsidén redovisar landstingetsuppgift i samhället, vem landstinget är tillför, och hur landstinget omsätter norrbott-ningarnas behov och önskemål till olikaformer av samhällsservice. Versam-hetsidén, som är samlad i ett do-kument, är den politiska ledstjär-nan i koncentrerad form.

Strategin är en vägledningsom guidar verksamheterna i detpraktiska arbetet mot de uppsattamålen. Vägvisningen uttrycks i

form av övergripande ramar, viljeyttringaroch rågångar för vad men bör göra och inte.Strategin är samlad i ett dokument. Denkompletteras ibland med särskilda politiskaprogram inom vissa områden.

Landstingsplanen ger mycket tydliga målför de olika verksamheterna för det närmasteåret. Landstingsplanen är med andra ord ettslags årliga spelregler

Råd och Riktlinjer är en seriedokument som utgår från spel-reglerna och förklarar ageran-den, rättesnören och tankar sombehandlats främst i verksamhets-idén och strategin. De ger ett pe-dagogiskt och handfast stöd iolika frågor som är kopplade tillvardagsarbetet.

3

Skriv enklare

De flesta av oss har inga problem med att uttrycka oss enkelt

och rakt när vi pratar. Men när vi ska skriva samma sak blir

det svårare. Med pennan i handen eller vid tangentbordet söker vi ef-

ter andra ord och ibland ett helt annat språk. Vi krånglar till det för att

vi tror att det ska vara så.

Men det finns ingen lag som säger att skriftspråket måste vara hög-

tidligt och omständligt. Tvärtom är det nödvändigt att skriva enkelt

och vardagligt för att bli förstådd.

Huvudbudskapet i denna Råd & Riktlinje är: Använd ditt vardags-

språk när du skriver.

Luleå, augusti 1999

LANDSTINGSDIREKTÖREN

4

Använd ditt vardagsspråk 5

Skriv för läsaren 6

Planera skrivandet 7

Presentera texten 9

Goda råd och skrivregler 10

Språket uttrycker personligheten 12

Skrivregler för e-post 14

Text för webbsidor 15

Innehåll

5

När vi skriver fax och e-post krånglar vi sällan till det, utan går rakt på

sak. Likaså när vi skriver brev till släkt och vänner. Då använder vi

våra egna ord.

När vi ska skriva tjänstebrev eller formella texter blir det plötsligt

annorlunda. Då slår krångelsvenskan till. Vardagliga ord byts ut mot

andra och mer formella. Stilen bli högtidligare. Vi tar på oss den

språkliga söndagskostymen.

Det behöver inte vara så. Rapporter, skrivelser och protokoll kan

skrivas med de ord som vi använder i vardagslag. Det är ett språk som

alla förstår.

Kort sagt: Skriv rakt och enkelt.

Det enkla vinner förtroendeMänniskor som kan uttrycka sig rakt och enkelt vinner förtroende. Det är intekonsten att krångla till språket som uppskattas, utan att kunna förenkla och för-klara.

Tänk på personer som Tage Danielsson, Jan Guillou och Mona Sahlin. Derasspråk är enkelt och lätt att förstå.

Skriv inte som du pratarAtt skriva vardagligt är inte detsamma som att skriva som man pratar. Pratigatexter är tröttsamma och kan vara lika svåra att förstå som kanslisvenska.

Talspråket blir gärna mångordigt. Den som pratar ser om lyssnaren har för-stått, kan ändra och lägga till.

När man skriver får man inte samma omedelbara reaktion på sina ord. Där-för måste skriftspråket vara tydligare. Ord och meningar ska inte kunna miss-förstås. Skriftspråket måste vara mer genomtänkt och koncentrerat.

Använd ditt vardagsspråk

6

Skriv för läsarenOm du vill bli läst och förstådd måste duveta för vem du skriver.

När du skriver brev är det självklart vemsom är mottagare. Gör du en rapport sominte är riktad till någon särskild person, ellerskriver något som ska läsas av många, ärmottagaren inte lika tydlig.

Då finns det risk att du förlorar läsaren ursikte och skriver för dig själv, för chefen el-ler kollegorna.

Skriv alltid för läsaren. Försök att sättadig in i mottagarens situation. Välj ord ochuttryck som läsaren förstår.

Klart och tydligt budskapDu skriver för att du har ett budskap till dinläsare. Se till att detta budskap är klart ochtydligt. Sammanfatta gärna både i inledningoch avslutning så att det verkligen går fram.

Vad har du för syfte?Du har inte bara ett budskap. Du vill att mot-tagaren ska göra något eller ha nytta av detdu skriver.

Därför måste du vara klar över syftet meddin text. Vad vill du att läsaren ska göra eller

vilken nytta ska han eller hon ha av din in-formation?

Ta fasta på detta när du skriver. Om du ut-går ifrån läsarens nytta blir ditt budskap ochsyftet med texten mycket tydligare.

Skapa intresseDen som vill berätta något måste först skapauppmärksamhet. Samma sak gäller för densom skriver. Du måste göra läsaren nyfikenpå det du har att säga. Du kan exempelvisställa en fråga eller göra ett påstående somväcker läsarens intresse.

Spara inte det bästa till sist. Kom ihåg attdu konkurrerar om läsarens uppmärksamhet.Börja med det viktigaste. Försök gärna attsammanfatta ditt budskap i en rubrik eller enmening.

Kom till sakenSkriv inte längre än vad som är nödvändigt.Kom till saken så snabbt som möjligt. Talaom vad du vill. Det är inte otrevligt att varakortfattad. Tvärtom visar det att du respekte-rar läsarens tid.

7

Skriv personligtNär du skriver till en vän är det nästan somatt du talar direkt till honom eller henne. Dittspråk är personligt och fyllt av dina egna ordoch uttryck.

Du kan göra på samma sätt när du skrivertill andra. Tänk dig att du har läsaren fram-för dig. Använd dina egna ord. Språket blirrakare och läsaren förstår lättare vad du me-nar.

Du behöver för den skull inte bli privat el-ler intim med läsaren. Det är bara dina ordsom ska vara personligt valda.

Första intrycketDu får aldrig en andra chans att göra ett för-sta intryck. Det gäller även i skrift.

Inledningen och uppläggningen har storbetydelse för om din text blir läst.

Om inledningen är snårig är det inte säkertatt läsaren fortsätter. Pröva alltid den förstameningen flera gånger. Kan den skrivas påett annat sätt?

En slarvig uppläggning kan också minskaintresset. Det är lättare att läsa en text omden gör ett bra helhetsintryck.

Det är därför som mallarna finns. De är ettstöd och gör skrivandet enklare. Mallarnaska alltid användas.

Planera skrivandetGör en dispositionDet är svårt att skriva en längre text utanplanering. Det handlar dels om att samla infakta och underlag, dels om att bestämmahur materialet ska presenteras.

Dispositionen är en plan för hur du skalägga upp innehållet och samtidigt en min-neslista så att du inte glömmer något.

Börja med rubrikordDet finns inga bestämda krav för hur en dis-position ska göras eller se ut. Ett vanligt ar-betssätt är att formulera rubriker över inne-hållet och placera dem i ordningsföljd. Detär en enkel metod som fungerar i de flestasammanhang.

Om det är svårt att komma igång med dis-positionen kan man börja med att göra entankekarta. Skriv nyckelord på lappar ochlägg dem på bordet. Pröva vilka ord som hörihop och gör dispositionen utifrån bilden.

Så här lägger du upp textenDet finns många sätt att disponera en text.Många minns nog skoluppsatsens klassiskauppläggning: inledning, avhandling och av-slutning.

De flesta texter följer i stort sett samma

mönster med en inledning och därefter enavhandling (redogörelse), som är uppdelad iolika avsnitt. Att disponera texten handlarom i vilken ordning dessa avsnitt ska kom-ma.

Texten måste följa en bestämd logik: om-råde för område, steg för steg eller i någonannan ordning. Logiken måste vara klar ochbegriplig. Läsaren måste kunna se den rödatråden och följa resonemanget.

BerättelseOm du ska beskriva en händelse kan du be-rätta i tidsföljd. Du börjar med att redogöraför omständigheterna och återberättar sedanhändelseförloppet steg för steg.

Att berätta i tidsföljd är det vanligaste sät-tet att lägga upp en text. Men det är inte detenda.

NyhetsartikelJournalisten som skriver en nyhetsartikel tardet viktigaste först och reder ut detaljernaefterhand. Det är en form som fler än jour-nalister kan använda sig av.

Många texter tjänar på att man tar framdet viktigaste.

8

A

B

C

A) Talande rubrik. B) Ingress, sammanfattar när, vad, vem och hur. C) Brödtext, fördjupning.

UtredningEn utredande text går metodiskt igenompunkt för punkt, presenterar fakta och drarslutsatser. Sammanfatta gärna det viktigastei inledningen.

InstruktionEn instruktion måste vara kortfattad och pe-dagogiskt uppbyggd, steg för steg, så att lä-saren lätt kan följa anvisningarna.

Håll dig till dispositionenVilken form du än använder är det viktigt attdu håller dig till det upplägg som du har be-stämt. Annars är risken att din text blir rörigoch svårläst.

Så kommer du igångSkrivkramp kan drabba den bästa. Uppgiftenkan kännas både stor och svårbemästrad.

Att göra dispositionen är ett bra sätt att tasig an problemet. Då bryter man ner uppgif-ten i mindre bitar.

Om det är svårt att formulera inledningenkan man starta med ett avsnitt längre framoch återkomma till starten senare.

Granska och bearbeta textenDispositionen kan förändras efterhand somtexten växer fram. Nya tankar, som kommerupp under skrivandets gång, måste prövasoch eventuellt tas med.

När all text har kommit på pränt är detdags för bearbetning. Det handlar dels omatt rätta språkfel, dels om att granska denegna texten med kritiska ögon: stryka, flyttaoch skriva om. Bearbetningen är lika viktigsom dispositionen och skrivandet, men oftaglömmer man bort att sätta av tid för detta.

Alla texter mår bra av att ligga till sig. Viden omläsning ser man brister och möjlighe-ter till förbättringar. Granskningen och bear-betningen förbättrar kvaliteten och begrip-ligheten.

9

Presentera texten

Gör en sammanfattningDe flesta tidningsartiklar inleds med en in-gress. Det är en sammanfattning som berät-tar det viktigaste och ska locka läsaren vida-re i texten.

Du kan använda samma grepp i skrivelseroch rapporter för att kortfattat presenterainnehållet. Som skribent måste du övertygaläsaren om att innehållet är så pass intressantatt det är värt att fortsätta.

Att skriva inledningen kan ibland vara densvåraste delen av arbetet. Det kräver att mankan sammanfatta och förklara det viktigastepå ett enkelt sätt.

Många gånger måste man skriva om in-ledningen när helheten är klar. Men det är engod regel att alltid göra ett utkast till inled-ning innan man börjar skriva. Då har mansamtidigt ett koncept till texten eller arti-keln.

Rubriken ska sammanfattainnehålletRubriken ska berätta vad texten handlar omoch locka till läsning.

Skilj på överskrifter och rubriker! Beteck-ningar som inledning, bakgrund och kom-mentar visar var texten hör hemma, men be-rättar ingenting om innehållet. En rubrik skasammanfatta ärendet eller budskapet.

Mellanrubrikerna delar upp texten i lämp-liga bitar och vägleder läsaren vidare i tex-ten. En bra mellanrubrik säger både någotom innehållet och väcker intresse.

Växla mellan långaoch korta meningarLånga och faktaspäckade meningar är svåraatt överblicka. Läsaren måste kanske gå ige-

nom dem flera gånger för att förstå textenoch får därför inget riktigt flyt i läsningen.

Texter som enbart består av korta mening-ar är inte heller bra. Visserligen är det lättareatt förstå innehållet, men läsningen blir sön-derhackad i småbitar. Den korthuggna stilentröttar ut läsaren,

För att en text ska vara läsvänlig bör denha en blandning av korta och längre, enkeltuppbyggda och mera sammansatta mening-ar.

Att läsa är som att köra bil. Det får varkenvara för rakt eller för krokigt. Vägen skahelst bölja fram genom landskapet, bjuda påfin utsikt samt en och annan överraskning.

Sätt komma för pausKommatecknet används för att dela upplånga meningar, så att läsaren kan göra paus.Många skribenter undviker kommatecknet,eftersom de är osäkra på var man får sättakomma, framför vilka ord osv.

Glöm de gamla reglerna! Sätt komma därdet känns naturligt att göra paus, och glömbort att man inte fick sätta komma före och.

Långa rader är svårlästaBredden på texten betyder mycket för läs-barheten. Ju längre rader desto svårare är detatt läsa och hålla ihop meningarna. Det ärdärför som tidningar och andra trycksaker ärindelade i spalter.

Landstingets mallar är utformade blandannat med tanke på läsbarheten.

Stycken gör det lättareAtt indela texten i lagom stora stycken gördet lättare för läsaren att överblicka och för-stå innehållet.

10

Styckeindelningen måste först och främstgöras utifrån innehållet. Man brukar säga attett stycke ska motsvara en tankegång. Me-ningar som hör ihop ska stå tillsammans.Börjar man på en ny tanke gör man ett nyttstycke.

Ofta får man gå tillbaka och ändra stycke-indelningen så att den både passar tanke-gångarna och ger sidan ett bra utseende.

Undvik avstavningarEn text med många avstavningar är ryckigoch svårläst. Undvik att avstava om det ärmöjligt. Låt hellre raden vara lite kortare.

Avstava aldrig personnamn och ortnamn,årtal, siffergrupper och förkortningar.

Lita inte på ordbehandlarens avstavnings-program. Kontrollera alltid att orden bliviträtt avstavade och att betydelsen inte harändrats.

En bild säger mer än tusen ordVi lever i ett informationssamhälle. Manskulle också kunna tala om en bildålder.Ordspråket om bilden och de tusen orden ärmer relevant idag än någonsin.

Det handlar inte bara foto, film och TV.Vår vardag är fylld av bilder och visuella in-tryck. Det är ofta bilderna som bär budska-pet.

Studera ditt eget sätt att läsa dagstidningen!Ögat faller först på bilder, bildtexter och rub-riker.

Bilden måste stämmamed budskapetBilder är viktiga för att förtydliga innehållet.Bildvalet är ännu viktigare. Bilden bestäm-mer hur texten kommer att läsas och uppfat-tas.

En bild får aldrig väljas enbart för att lättaupp texten. Utgångspunkten måste alltidvara att det är bilden som avgör hur budska-pet tas emot. Om bild och text inte stämmeröverens är det bilden som tar överhand.

Var sparsam med personbilderBilder av människor väcker alltid större in-tresse än texten. Därför bör man undvika attdekorera texten med personer och ansikten.Försök i stället att hitta bilder som förtydli-gar innehållet. Om nu inte texten handlar ompersonerna förstås.

Var sparsam med symbolerBildprogram som MS PowerPoint innehållerfoton och illustrationer, s k Clipart, som kankopieras in och förstärka texten.

Var noga med vilka bilder du väljer. Varsparsam med de vanligaste schablonerna: pi-lar, gubbar, måltavlor etc.

Bilder och symboler ska hjälpa läsaren attförstå innehållet, inte dra uppmärksamhetfrån texten.

Det är en vanlig uppfattning att texten blirtydligare med lite kreativ formgivning. Menläsningen försvåras om man blandar olikateckensnitt och storlekar.

Lägg märke till att böcker, broschyrer ochtidningar är återhållsamt formgivna. Där an-vänds traditionella teckensnitt för att under-lätta läsningen.

Goda råd och skrivreglerLandstingets mallar är gjorda för att för-

enkla skrivandet och underlätta läsandet.

Markera med kursiveringAnvänd kursiv (lutande) stil när du vill mar-kera ett ord eller en mening i löpandet text.Kursiveringen gör läsaren uppmärksam påatt där står något viktigt.

11

Undvik att markera med fet stil. Den fetastilen bör endast användas i rubriker ochmellanrubriker.

Gör inga understrykningar. De kan för-växlas med länkar till e-post eller webb-adresser.

Markera inte med stora bokstäver.

VERSALER är svårlästaSkriv aldrig längre satser eller meningar medstora bokstäver (versaler). Det är mycketsvårare att läsa STORA än små bokstäver el-ler gemena, som de också kallas.

En mening som är skriven med stora bok-stäver, ser ut som ett staket och är jobbigareför ögonen och hjärnan att förstå.

Innehållet blir inte tydligare med versaler,snarare tvärtom. Texten ser bara ut att varaskriven av en person som är arg eller upp-rörd. Läsaren kan reagera på samma sätt.

Här använder vi inte punktPunkt används inte i förkortningar, eftermåttenheter och rubriker.

Undvik förkortningarFörkortningar gör att en text går snabbare attskriva, men den blir inte lättare att förstå.

Använd förkortningar endast när du måsteupprepa samma ord många gånger och riske-rar att bli tjatig. Men första gången ska duskriva ut hela ordet med förkortningen inomparentes så att läsaren får en nyckel till fort-sättningen. Utgå aldrig ifrån att förkortning-en är allmänt känd. Förklara även förkort-ningar som är typiska för din verksamhet.

Använd inte NLL i text eller som förled,t ex NLL-politiker. Skriv Norrbottens länslandsting, landstinget och landstingspoliti-ker.

Tillåtna förkortningarDetta är exempel på förkortningar som dukan använda i din text. Kom ihåg – ingapunkter efter förkortningar:bl a, d v s, etc, m m, fr o m, m fl, o dyl, o s v,p g a, s k, t ex, t o m, ca

Rätt sätt attskriva siffror och talTalen ett till tolv skrivs med bokstäver, 13och däröver skrivs med siffror.Använd siffror framför förkortningar medmått: 10 m, 2 kg etc.Förkortningar för pengar:tusen kronor – tkrmiljoner kronor – mkrmiljarder kronor – 1000 mkrAnvänd inte SEK, skr, kkr eller Mkr.• Stora tal skrivs i tresiffriga grupper utanpunkter:12 3451 000 000• Telefonnummer grupperas så här:0920-780 00046-12 34 5608-123 45 67

Rätt sätt att skriva datumSkriv alltid ut månadens namn och klock-slag:Nytt möte den 10 december 1999, klockan08.30.Eller om ditt utrymmet är begränsat: 1999-12-10, kl 08.30

12

Ordspråken ”Kläderna gör mannen” och”Som man är klädd blir man hädd” uttryck-er den betydelse som det yttre har för våruppfattning om en annan människa.

Språket är en lika stark signal som klä-derna och utseendet. Ordvalet är den andli-ga klädedräkten.

Den som uttrycker sig slarvigt är oartig,medan den som väljer sina ord ger ett vän-ligt intryck. Den som skriver byråkratisktuppfattas som stelbent, medan den som an-vänder ett vardagsnära språk känns person-lig. Ett vänligt tilltal gör tillvaron enklareför alla.

Stil och stilbrottEn text kan skrivas i olika stilar och tonar-ter: Traditionellt eller trendigt, högtidligt el-ler vardagligt, formellt eller personligt.

Ofta försöker vi anpassa oss till en stilsom brukar användas i sammanhanget. Densom skriver affärsbrev använder formule-ringar från andra affärsbrev. Den som skri-ver till en myndighet uttrycker sig formelltsom myndigheter brukar göra. Men formel-la fraser är inte bättre än personliga uttryck.Du kan använda ditt eget språk om du hållerdig till huvudregeln: Att vara vänlig är ald-rig fel.

Blanda inte olika stilar. Gå alltid igenomtexten och byt ut ord som låter fel. Lita påditt språköra. Försök hitta andra ord som ut-trycker samma sak.

Stilbrott och grodor är språkets magplask.Den som använder ord han inte förstår blirobarmhärtigt avslöjad. Det är bättre att ut-rycka sig personligt och begripligt än attförsöka använda en stil som man inte be-härskar.

Kanslisvenska och juridikspråkMånga tjänstebrev skrivs efter en färdig mall.Gamla uttryck kopieras och lever vidare föratt man tror att de måste finnas med.

Kanslisvenskan är fylld av onödiga for-muleringar. Personer som annars uttryckersig klart och begripligt använder främman-de ord och konstruerar tillkrånglade me-ningar för att anpassa sig till ett slags myn-dighetsspråk.

Visst har många myndigheter blivit bätt-re, men kanslisvenskan är fortfarande ettproblem i kontakten med medborgarna.

Kanslisvenskan är påverkad av det juri-diska språket. Lagar och förordningar ärskrivna på ett sådant sätt att det ska täcka inalla tänkbara situationer och ska tolkas avjurister.

När myndigheter och förvaltningar skainformera allmänheten om bestämmelserbeslut följer ofta det juridiska språkbruketmed. I sämsta fall är det inte bara obegrip-ligt, utan också otrevligt. Språket är oper-sonligt och har en befallande ton.

Exempel:förfaller till betalning = ska betalaserinran mot detta beslut = invändningarvidta erforderliga åtgärder = göra vad sombehövs

Ålderdomliga ordAnvänd inte ålderdomliga ord som anmodaoch erhålla, när det finns moderna ord sombetyder samma sak.

Exempel:anmoda = uppmanaerhålla = fåerlägga = betalaförete = visahemställa = begärainhämta = skaffatillställa = skickautröna = ta reda på

Skriv närmare verklighetenSvårlästa texter innehåller ofta ord som är

Språket uttrycker personligheten

13

abstrakta, ogripbara. Välj ord som är närma-re verkligheten.

Exempel:mandat = uppdragmodifiera = ändrarekvirera = beställarestriktiv = begränsadflagrant = uppenbar

Använd enkla prepositionerErsätt inte enkla prepositioner som av ochom med längre ord.

Exempel:utredning avseende = utredning omdiskussion angående = diskussion omöverläggningar rörande = överläggningar om

Gå rakt på sakUndvik att börja meningar med: När det gäl-ler, angående etc. Skriv rakt på sak!

Exempel:När det gäller behovet av resurser ==Vi behöver mer pengarRefererande till vårt telefonsamtal angående= I telefon talade vi om

Stryk onödiga förlängningarOrd blir inte viktigare för att de är långa.Vissa förstavelser och ändelser som ofta an-vänds är egentliga helt onödiga.

Exempel:förhindra = hindrafrågeställning = frågamålsättning = målproblematik = problemutöka = öka

Ta bort märkvärdiga tilläggIbland använder vi förlängda ord för att göraoss märkvärdiga.

Exempel:personalresurs = personal

produktionsverksamhet = produktion

Substantivsjukan är ett annat språkligt feno-men med samma syfte. För att ge tyngd er-sätter man ett enkelt verb med en omständligomskrivning.

Exempel:genomföra målningsåtgärder = målaverkställa planeringsprocesser = planeraåstadkomma en förändring = ändra

Ge akt på ditt eget språkbruk. Rensa bortonödiga och märkvärdiga förlängningar.

Bli inte övertydligDet finns många sätt att förlänga en text. Ettvanligt fel är att man blir övertydlig.

Exempel:aktuell tjänst = tjänstenbefintlig bebyggelse = bebyggelsenovanstående yttrande = yttrandet

Moderna ord och modeordSpråket är i ständig utveckling och fylls påmed moderna ord för att beskriva ny teknikoch nya verksamheter. Samtidigt försvinneräldre ord när de inte längre behövs.

Men skilj på moderna ord och modeord.Moderna ord är nödvändiga för att beskrivanya saker. Modeord är mer trendiga än nöd-vändiga. Var därför sparsam med modeord.

Exempel:fokusera, synergi, ultimat, implementera,funktionalitet.

Fackuttryck och yrkesjargongIbland är det nödvändigt att använda ettfackuttryck för att kunna ge rätt information.Men låt inte kravet på exakthet bli ett hinderför begripligheten.

Om du använder fackuttryck, som motta-garen inte med säkerhet känner till, måste duförklara innebörden i mera vardagliga orda-lag. Lägg lite extra möda på att förklara så-

14

dana ord, eftersom de ofta rymmer viktig in-formation.

För kollegor emellan är fackuttryck bådebra och bekväma. De spar tid och ger infor-mation på rätt nivå. Men undvik fackuttrycki texter som ska läsas av personer utanfördin yrkeskår.

Påverkan från andra språkDen ökade internationaliseringen sägs iblandvara ett hot mot det svenska språket och densvenska kulturen. Sanningen är att vi varkenskulle ha haft språk eller kultur utan kraftigpåverkan under många hundra år.

Svenskan är fylld av ord från latin, fran-ska och tyska. I modern tid har engelskanvarit den största bidragsgivaren. Internatio-nalisering och påverkan från andra länder äralltså ingen ny företeelse.

Vi har en benägenhet att använda engelskauttryck, framför allt när det gäller teknik.Problemet är att de engelska orden intestämmer med den svenska grammatiken. Detlåter kanske trendigt, men språket blir torfti-gare.

Undvik engelskan om det finns svenskauttryck för samma sak. Nya ord får ofta enbra svensk översättning eller stavning när debehövs.

Spara på stora bokstäverPåverkan från andra språk är säkert en för-klaring till att många numera skriver måna-dernas namn med stor bokstav, som man göri engelska och tyska. Men den svenska re-

geln är liten bokstav: januari, februari, marsosv.

Den finns en enkel huvudregel i svenskan:Namn börjar alltid med stor bokstav. Andraord gör det aldrig.

Namn på personer, platser, företag och or-ganisationer börjar alltid med stor bokstav:Svea Svensson, Sverige, Norrbotten, Astra,Friluftsfrämjandet, Landstingsförbundet.

Likaså namn på offentliga byggnader: Hil-dursborg, Kommunhuset, Landstingshuset.

Däremot ska svensk, norrbottning och fri-luftsfrämjare alltid skrivas med liten bok-stav. Likaså namn på statliga och kommuna-la organ som kommun och landsting.

Består namnet av flera ord är regeln attdet första ordet börjar med stor bokstav:Röda korset, Svenska kommunförbundet.Men numera inleds lika ofta båda orden medstor bokstav: Rädda Barnen, Luleå Hockey.

Bruket av stora bokstäver har ökat. I re-klam är det vanligt med stora bokstäver föratt öka värdet på vissa ord och den vananhar spridit sig.

Särskrivning kanändra betydelsenEtt annat modernt fenomen är särskrivningav sammansatta ord. Exempel: stav hoppoch språng marsch. Ibland kan särskrivningändra betydelsen.

blind hundrök frittsjuk sköterska

Skrivregler för e-postNytt e-språkAnvändningen av Internet och intranät bi-drar också till att språket förändras, i bådepositiv och negativ bemärkelse.

Språket i e-posten är enklare och rakare äni skrivelser på papper. Den troliga orsaken äratt vi jämställer e-post med telefonsamtal

och inte känner samma formella krav på sti-len.

Det är naturligtvis bra om elektronikenkan hjälpa oss att skriva rakare. Men detfinns också en fara i att språket inte bara blirenklare, utan också pratigare. Att vi i ställetför att skriva rakt och enkelt skriver ett slar-

15

Text för webbsidorKräver annan dispositionNär man skriver text till brev eller trycksa-ker följer man en välkänd struktur. Disposi-tionen handlar i huvudsak om ordningsfölj-den, om vad som ska ligga först och vadsom ska komma senare.

På webben gäller andra förutsättningar.Materialet kan struktureras på många olikasätt. Sidorna kan ligga i ordningsföljd, menäven parallellt eller i skikt. Dessutom villbesökaren ha överblick och själv kunna väljaur innehållet.

Webben har fler möjligheter, men detfinns också begränsningar och svårigheter.Strukturen måste vara klar innan man börjarskriva, så att man vet hur de olika delarnaska ligga i förhållande till varandra.

Planering är A och OInnan du börjar skriva måste du veta vilkeninformation du ska ha på sidan. Använd pap-per och penna och skriv ner det som ska fin-nas.

När det är klart är det dags att värdera vadsom är viktigast och vad som ska ligga påstartsidan. Planera sidorna och samla infor-mation som hör ihop, allt för att underlättaför besökaren att hitta.

Den första sidan är ingången till underlig-gande information. Tänk därför på hur manbäst söker sig vidare därifrån. Rita upp dinstartsida och placera ut den information duska ha exakt på de ställen de ska ligga. Ritaockså upp de underliggande sidorna så att duser hur informationen ska kopplas ihop mel-lan sidorna.

Talande länkarLänkar ska vara talande och informativa.Skriv inte klicka här, eftersom det inte sägernågot om vad som döljer sig bakom knap-pen. Skriv istället t ex utbildningsmaterial.Då behövs ingen förklarande text.

Du ska känna igen landstingetFör att text, layout och färger ska vara enhet-liga i systemet ska de framtagna mallarnaoch landstingets grafiska profil användas

vigt och obearbetat talspråk. Texter somöverförs elektroniskt måste vara lika genom-arbetade som de som skickas med den vanli-ga posten.

Skilj på samtal och dokumentSkriv dina tjänstebrev, rapporter, protokollm m som dokument i ordbehandlaren. Detgäller oavsett om de ska skickas som vanligabrev, fax eller e-post.

Tänk på att e-posten både är en samtals-och en distributionskanal. Korta meddelan-den kan skrivas direkt i e-postprogrammet,men alla formella brev och rapporter ska

skrivas som dokument och bifogas.Det finns en tendens till att vi skickar vik-

tig information som e-postmeddelanden.Risken är att mottagaren inte uppfattar vik-ten och att meddelande därför inte diarie-förs.

Ärendemeningen skabeskriva innehålletLägg tid på att formulera ärendemeningen.Använd inte allmänna beteckningar sombrev, skrivelse, yttrande etc. Skriv i ställetnågra ord som berättar vad det handlar om.

971 89 LULEÅwww.nll.se

Vill du veta mer?Svenska Akademiens Ordlista (SAOL).

Normgivande uppslagsverk som kommer med ny utgåva varje år.

Språknämdens skrivreglerEn komplett samling skrivtekniska frågor.

Du kan också ringa till Språknämden om du har egna frågor, 08-668 01 50.

Svensk handordbok, Svenska språknämden.En användbar ordbok där du hittar rätt språkkonstruktioner

och de rätta uttrycken.

Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck.Norstedts.

Norstedts svenska ordbok80 000 ord och fraser. Norstedts.

Norrbottens läns landstings språksida.Finns på Insidan.

Landstingets grafiska profilFinns på Insidan.

Din kontaktpersonLandstingets kontaktperson om skrivfrågor är Inga Gustafsson.

Hon samlar in nya erfarenheter, goda exempel och annat som är värt attsprida till en större krets. Du når Inga på telefon 0920-780 00 eller via

e-post: inga.gustafsson@nll.se