Embed Size (px)
Citation preview
5 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR DETALJPLANERING OCH LOVGIVNING
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
93
ALLMÄNTI detta avsnitt anges de regler som gäller för bebyggel-se och anläggningars tillkomst, förändring eller beva-rande samt vilka områden reglerna avser: D detaljplan, O områdesbestämmelser, F förordnanden. Reglerna utgörs av bestämmelser i olika lagar som berör plan- och byggväsendet. Tillämpliga lagar är i första hand plan- och bygglagen och miljöbalken men också kul-turminneslagen, väglagen och annan lagstiftning.
I avsnittet beskrivs även kommunens rekommenda-tioner vid prövning av förfrågningar om bygglov och förhandsbesked i Skelleftedalen (R). Ett antal av dem är modernisering och detaljering av redovisningen i 1991 års översiktsplan för kommunen. Rekommendationer-na visar vilket förhållningssätt kommunen intar i frågor som rör mark- och vattenanvändningen inom planom-rådet och utgör en grund för kommunen och för andra myndigheter vid beslut och prövning om tillstånd.
REGLER ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN PBLEnligt plan- och bygglagen (PBL; SFS 1987:10) 1 kap 6 §, ska mark som används för bebyggelse ”vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighets-bedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov och förhandsbesked.”
5 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR DETALJPLANERING OCH LOVGIVNING
Enligt 3 kap 1 § ska byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskaps-bilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnaderna ska ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämpliga för byggnaderna som sådana och ge en god helhetsverkan. Enligt 3 kap 2 § skall byggnader placeras och utformas så att de el-ler deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.
Enligt 5 kap. 1 § ska markens lämplighet för bebyg-gelse och bebyggelsemiljöns utformning prövas och regleras genom detaljplan. Denna prövning och reg-lering ska göras för all planerad ny sammanhållen bebyggelse men även för ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller om byggnaden ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse.
Detaljplan ska dessutom upprättas över bebyggelse som ska bevaras eller förändras om regleringen be-höver ske i ett sammanhang. Detaljplaner är juridiskt bindande dokument som antas av kommunen. I en detaljplan anges förutsättningarna för byggande på plankartor med tillhörande bestämmelser.
En ny plan- och bygglag kommer träda i kraft den 2 maj 2011, vilket kan innebära att vissa paragrafer jus-teras och omlokaliseras i lagtexten.
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
94
Före år 1987 fanns begreppen stadsplan och bygg-nadsplan. Efter plan- och bygglagens införande finns endast begreppet detaljplan. Skillnaden mellan stads-plan och byggnadsplan är huvudsakligen att i stadspla-nelagda områden är kommunen ansvarig för allmän plats, det vill säga för gator, vägar, parker och grönom-råden (kommunalt huvudmannaskap), medan huvud-mannaskapet är enskilt i ett område med byggnads-plan. Vägförening eller annan samfällighet ansvarar då för skötsel och underhåll. Skillnaden i huvudmanna-skapet finns kvar men måste anges i detaljplanen.
Detaljplaner antagna enligt PBL har en angiven ge-nomförandetid som är högst 15 år. Under den tid som genomförandetiden löper bör planerna inte ändras om det inte uppstått nya förhållanden som inte kun-nat förutses vid planläggningen. Efter det att genom-förandetidens utgång fortsätter planerna att gälla och de kan ändras utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas.
Inom planområdet omfattas så gott som all sam-manhållen bebyggelse av detaljplan. Planerna har en mycket blandad ålder och utgörs huvudsakligen av stadsplaner. De planer som är inaktuella förnyas i all-mänhet i samband med att andra förändringar som kräver planändring aktualiseras. På några platser inom den sammanhållna bebyggelsen saknas detaljplan och det är då uteslutande park- eller naturmark som inte säkerställts genom detaljplan.
DETALJPLAN OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
D – OMRÅDE MED DETALJPLAN OCH OMRÅDE DÄR DETALJPLANEARBETE PÅGÅRPå kartan Regler och rekommendationer redovisas samt-liga områden som omfattas av gällande detaljplaner och områdesbestämmelser. Utbyggnad i dessa områden får ske enligt respektive plans bestämmelser. I vissa områ-den med detaljplan kan det vara aktuellt att ändra eller förnya detaljplanerna för att uppnå förslag eller inten-tioner enligt den fördjupade översiktsplanen för Skellef-tedalen. För sådana områden kan förutom detaljplane-beteckning på kartan också finnas en rekommendation för ändrad mark- och vattenanvändning eller långsiktigt bevarande.
O – OMRÅDE MED ANTAGNA OMRÅDESBESTÄMMELSEREnligt plan- och bygglagen 5 kap. 16 § kan områdes-bestämmelser upprättas för begränsade områden för att säkerställa att syftet med översiktplanen uppnås eller att ett riksintresse tillgodoses. Områdesbestäm-melser ger ingen byggrätt och kan endast reglera vissa förhållanden, vilka anges i plan- och bygglagen. Detaljplaner råder över områdesbestämmelser, vilket medför att bestämmelserna upphör då en ny detalj-plan upprättas inom ett område med områdesbe-stämmelser.
Områdesbestämmelser finns upprättade för Deger-myran norr om Morö Backe.
S – SAMLAD BEBYGGELSEUtanför detaljplan där bebyggelsen är relativt tät och av viss omfattning har kommunen beslutat att s k samlad bebyggelse råder. Det innebär enligt plan- och bygglagen en förhöjd bygglovplikt.
REGLER ENLIGT MILJÖBALKEN MB
F 1 – NATURRESERVAT (7 KAP 4-8 §§ MB)Enligt miljöbalken (MB) får ett mark- eller vattenom-råde av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodo-se behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värde-fulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.
Inom planområdet finns två naturreservat:
• Åvikskärret och Innerviksfjärden, fastställt 1974-02-12, reviderad 1985-12-09
• Kalkstenstjärnen, fastställt 1976-03-02
Länsstyrelsens tillstånd krävs för aktiva förändringar av pågående markanvändning. Båda reservaten är också klassade som riksintressen för naturvård.
Områdesgränsen för Åvikskärret och Innerviksfjärden berörs längst i väster av korridoren för Norrbotniaba-nan som skär av en mindre del av reservatet. Det är därför skäl att i denna plan inleda en process som i slutändan kan komma att resultera i en justering av reservatets gräns mot väster.
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
95
N – NATURA 2000-OMRÅDENEnligt 7 kap 28a § MB krävs länsstyrelsens tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett så kallat Natura 2000-område enligt EU:s habitatdirektiv. Inne-börden av bestämmelserna är att också verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000-området och som medför en betydande påverkan på naturområdet om-fattas av bestämmelsen om tillstånd.
Inom planområdet finns ett Natura 2000-område
• Kalkstenstjärnen.
REGLER ENLIGT KULTURMINNESLAGEN KML
F2 – FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR ENLIGT RIKSANTIKVARIEÄMBETETS FORNMINNESREGISTER (2 KAP KML)Alla fasta fornlämningar, kända och okända omfattas av det skydd som stadgas i 2 kap KML. Fornlämningar får enligt kulturminneslagen inte förändras, skadas el-ler tas bort utan länsstyrelsens tillstånd. För att vårda och sprida information om fornlämningar har ett repre-sentativt urval tagits ut som fornvårdsobjekt i det forn-vårdsprogram som upprättats av länsstyrelsen. De är:
• Alderholmen, Ursviken
• Sjöheden, Yttre Ursviken
• Knöppelberget, Tjärn
Det finns fornlämningar i eller i anslutning till före-slagna utbyggnadsområden. Områden med större koncentration av kända fornlämningar och/eller forn-fynd redovisas på karta. Områden som berörs är:
• Dödmanberget, Sjungande Dalen
• Ett område öster om Alhems kyrkogård.
• Risberget, Hedensbyn
• Bergsängsberget, Bergsbyn
F3 - KYRKA, BEGRAVNINGSPLATS, (4 KAP KML)Kyrkor med tillhörande kyrkotomt samt begravnings-platser tillkomna före 1940 omfattas av skydd enligt kulturminneslagen.
Följande berörs inom planområdet:
• Landskyrkan, Skellefteå landsförsamling
• S:t Olof . Skellefteå stadsförsamling
• Skelleftehamn, St:Örjans församling
• Ursviken, St:Örjans församling
• Del av kyrkogård väster om Landskyrkan
• Sunnanå kyrkogård
Ändringar får endast ske med länsstyrelsens tillstånd.
F4 - BYGGNADSMINNEN (3 KAP KML)Särskilt märkliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Siktet är ställt på den enstaka byggnaden/anläggning-en och dess närmiljö. Skyddsföreskrifter som anger bland annat på vad sätt ägaren skall vårda byggna-den, skall meddelas i samband med förklaringen.
En byggnadsminnesförklaring kan innebära rätt till ersättning från staten till fastighetsägaren. Tillstånd till eventuell förändring av dessa byggnader fattas av länsstyrelsen enligt § 3 KML
I Skelleftedalen finns åtta byggnadsminnen, skyddade enligt 2 kap:
• Majorsbostället Nyborg, Nordanå
• Långlogen, Anderstorp
• Kv Haren n r 9, Centrala stan
• Kv Falken n r 1, Centrala stan
• Bonnstan, Prästbordet
• Kv Ekorren n r 9, Centrala stan
• Anderstorps gård, Anderstorp
• Lejonströmsbron, Prästbordet
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
96
REGLER ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING
F5 – BYGGNADSFÖRBUD ENLIGT VÄGLAGENEnligt 47 § väglagen råder ett allmänt förbud inom ett område av 12 meter från vägområdet utefter allmänna vägar att uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller utföra andra anläggningar som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Utefter väg E4, väg 95 och väg 370 är förbudet utökat till 30 meter från vägområdets gräns.
Länsstyrelsen kan efter samråd med väghållaren be-stämma om tillstånd och undantag från förbudet. Inom områden med detaljplan eller då det gäller åt-gärder som kräver bygglov prövar dock byggnads-nämnden åtgärdens tillåtlighet efter samråd med väg-hållningsmyndigheten.
Vid ändring av anslutning eller vid ny anslutning till allmän väg krävs enligt 39 § väglagen ett tillstånd från väghållningsmyndigheten. Vid behandling av en fråga om tillstånd ska väghållningsmyndigheten pröva om åtgärden är lämplig med tanke på trafiksäkerheten samt också föreskriva var och hur anslutningen ska utföras.
Enligt 46 § väglagen får inom ett avstånd av 50 m från ett vägområde inte utan länsstyrelsens tillstånd skyl-tar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller därmed jämförliga ändamål finnas uppsatta utomhus. Inom detaljplan sker prövningen av byggnadsnämnden.
För järnvägar finns inga fastställda skyddsavstånd mel-lan bebyggelse och järnväg, utom vad gäller minsta avstånd (9 m) enligt elsäkerhetsföreskrifter. För hante-ring av bebyggelsefrågor utefter vägar och järnvägar med farligt gods, se under avsnittet Rekommendatio-ner för områden med störningar och risker.
REKOMMENDATIONER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN
R 1 – UTBYGGNADSOMRÅDE FÖR I FÖRSTA HAND BOSTÄDERUtbyggnadsområden för bostäder med inslag av verksamheter som inte är störande för omgivningen. Inom områdena ingår också vägar och andra anlägg-ningar, samt bostadsnära grönområden med ytor för dagvattenrening med mera. Nybyggande som kan försvåra en framtida lämplig planläggning för mark- och vattenanvändning får inte genomföras. Detaljplan krävs för förändrad markanvändning.
R 2 – NYA BOSTÄDER I BEFINTLIG STADSMILJÖ (KOMPLETTERING/FÖRTÄTNING)Inom utpekade obebyggda delar i befintlig stadsmiljö får nya bostäder tillkomma med inslag av verksamhe-ter. Motstående intressen bedöms inte ta skada men närmare prövning sker vid detaljplanering.
R 3 – UTBYGGNADSOMRÅDE FÖR VERKSAMHETER MED OMGIVNINGSPÅVERKANIndustri och andra verksamheter med omgivningspå-verkan får anläggas. Detaljplan krävs. Miljöskydds-nämndens riktlinjer samt rekommendationerna i Bo-verkets ”Bättre plats för arbete” är vägledande.
R 4 – UTBYGGNADSOMRÅDE ALTERNATIVT KOMPLETTERING FÖR VERKSAMHETER UTAN OMGIVNINGSPÅVERKANVerksamheter får tillkomma som inte är störande för omgivningen. Detaljplan krävs.
R 5 – OMVANDLING/UTVECKLING AV BEFINTLIGT VERKSAMHETSOMRÅDEInom denna typ av områden får bl a bostäder och verksamheter som inte är störande för omgivningen tillkomma. Områdena är idag oftast planlagda för industriändamål men omvandling mot andra verk-samheter kan ske i området. Nya detaljplaner med be-stämmelser som fastställer markanvändningen krävs.
R 6 – SKYDD AV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH MILJÖERÅtgärder som säkerställer byggnadernas och miljö-ernas värden bör genomföras. Olika möjligheter till säkerställande beskrivs i Kulturmiljöprogram för Skel-lefteå kommun.
R 7 – FÖRTÄTNINGSOMRÅDE Områden med en hög grad av samlad bebyggelse i huvudsak av lantbrukskaraktär där bostadsbebyg-gelse kan komma till utan detaljplan efter särskild prövning. Med bostadsbebyggelse avses här enstaka bostadsbyggnad med en karaktär som passar in i omgivningen, gärna på stor tomt med möjlighet till exempel hästhållning eller mindre odling. Underlag för bedömning se avsnitt 4, respektive stadsdel samt avsnitt 5 Rekommendationer för befintlig bebyggelse.
R 8 – STADSNÄRA FRITIDSHUSOMRÅDEN Äldre ursprungligt fritidshusområde strax utanför staden. Omvandling till helårsboende har skett och pågår delvis. Största byggnadsyta för fritidshus regle-ras i detaljplan där sådan finns. Kommunfullmäktige har antagit nya bestämmelser om största byggrätt för
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
97
fritidshus. Bebyggelsen har enskilda vatten- och av-loppsanläggningar av skiftande kvalitet med ett stort behov av åtgärder.
Möjlighet till åretruntboende och förtätning av be-byggelsen inom området ska prövas i detaljplan. En förutsättning är att bebyggelsen ansluts till kom-munens vatten- och avloppsnät. En inventering och värdering av områdets natur- och kulturvärden samt arkeologisk undersökning av fornlämningarna i om-rådet ska genomföras som underlag för detaljplanen. Strandskyddsbestämmelserna gäller de delar som inte omfattas av detaljplan. Inom detaljplan kan strand-skyddet var upphävt åtminstone för kvartersmarkern i planen.
R 9 – STADSKÄRNAN Området ingår i fördjupning av översiktsplanen för Cen-trum, antagen år 1994. Sedan planen antogs har arbe-tet med torget föranlett att en större utredning kring torget och närliggande kvarter – stadskärnan – påbör-jats. Resultatet av denna har bl a blivit att en översyn av fördjupningen för Centrala stan skall göras. Ytterligare skäl till översynen är riktlinjer i programmet till denna plan som går utöver gällande centrumplans riktlinjer. En viktig riktlinje är att högre bebyggelse än den tidigare vedertagna i centrum är möjlig. Se även redovisning av planen för stadsdelen Centrala stan.
R 10 – HAMNEN För hamnområdet i Skelleftehamn gäller en särskild fördjupad översiktsplan för Östra Skelleftehamn upp-rättad samtidigt med denna plan. För fördjupad redo-visning av mark- och vattenanvändning samt riktlinjer för bebyggelseutveckling hänvisas till denna plan.
R 11 – SKYDD AV NATUR-, KULTUR- OCH REKREATIONSMILJÖOmrådena utgörs av såväl mark- och vattenområden som är värdefulla för närrekreation, har höga natur-värden, värdefull landskapsbild och kan innehålla höga kulturvärden. Åtgärder som förstärker område-nas värden för rekreation bör genomföras. I vissa delar av områdena kan värdena behöva säkras i detaljpla-ner men även andra skyddsformer kan bli aktuella; se olika möjligheter i planens förutsättningsdel. Stor restriktivitet bör iakttas mot ny bebyggelse i områ-dena och ingen ny bebyggelse annat än sådan som är kopplad till områdenas funktion som natur- kultur- och rekreationsområden bör få tillkomma.
R 12 – RESERVAT FÖR UTBYGGNAD AV VÄG OCH STÖRRE VATTENLEDNINGOmråden som reserverats för utbyggnad av väg och
större vattenledning där ingen ny bebyggelse bör till-låtas.
VÄGAR• Vägområde E4 på en sträcka från den södra cirku-
lationsplatsen upp till Solbacken
• Vägområde från Burträskvägen söder om Ham-marängen via Karlgårdsleden över Centrumbron via Södra Lasarettsvägen, alternativt Nordlander-gatan, till Järnvägsleden.
• Vägområde västerut från Lantmannagatan genom delar av Lund över älven väster om Mobacken fram till Bolidenvägen.
• Vägområde från Torsgatan mot öster norr om Bergsbyn fram till korsningen Järnvägsleden och Östra Bergsbyvägen.
• Vägområde från Torsgatan norr om Morö Backe fram till E4 norr om Solbacken.
• Vägområde från Örviken till E4, trafikplatsen vid Yttervik.
• Falkträskvägen från Lantmannagatan förbi badet vid Falkträsket.
• Vägområde från Svedjevägen till Solbacksvägen (två alternativ).
VATTENLEDNING• Reservat för huvudvattenledning från ny vatten-
täkt väster om Medle till reservoar öster om E4 samt till kvarteret Aborren
R 13 – RESERVAT FÖR UTBYGGNAD AV JÄRNVÄG
Områden som reserverats för utbyggnad av järnväg och kollektivtrafikanläggning där ny bebyggelse bör undvikas men kan tillåtas efter särskild prövning.
• Norrbotniabanans sträckning genom planområdet
R 14 – FRITIDSANLÄGGNING SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN
RIDANLÄGGNING I MORÖ BACKEOmrådet avsatt för ridhus, stall och tillhörande närom-råde för hagar, ridbanor och ridvägar. Ingen ny bebyg-gelse eller anläggningar annat än sådana som tillhör eller har anknytning till verksamheten får tillkomma.
Detaljplan har upprättats. I denna har bedömningen gjorts att en riktlinje om 50 meter runt anläggningen är lämplig som skyddsavstånd till framför allt bostä-der. Avståndet gäller både stall, manege och betesha-gar utomhus.
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
98
SKJUTBANOR NORR OM MORÖ BACKEI området finns två skjutbanor, en inbyggd korthålsba-na och en långhålsbana. Befintlig bostadsbebyggelse i nordöstra delen av Morö Backe kan störas av buller från skjutbanorna. Vid planläggning av ny bostadsbebyg-gelse inom skjutbanornas närområde ska särskild bul-lerutredning tas fram som grund för prövning och be-dömning av eventuella åtgärder i anläggningen och/eller bebyggelsen för att minska risken för bullerstörningar.
MARINA, MANHEMSKAJEN Antalet båtplatser har successivt ökat och 2009 ryms ett stort antal båtar vid de utlagda flytbryggorna och mot kajen. En ombyggnad av Strandgatan mellan Varvsga-tan och Manhemsgatan har väsentligt höjt kvaliteten i området. En utökning av antalet båtplatser är möjligt och för framtiden kan även en förlängning av marinan österut fram till pumpstationen i kvarteret Orren prövas.
Såväl fasta platser som gästplatser behövs. Fortsatta förändringar ska prövas i detaljplan. Särskild hänsyn ska tas till trafikflödet till området och behovet av parke-ringsplatser. Närliggande bostäder kan störas av buller från båtar och biltrafik till och från anläggningen.
MARINA, KURJOVIKENKurjoviken är en hamn för fritidsbåtar som tillsam-mans med företaget Seasons anläggning bildar en stor enhet för båtliv. Åtgärder för att minska miljöbe-lastning av bottenfärger, oljor och drivmedel ska ge-nomföras. Undantag eller dispens från strandskydds-bestämmelserna kan komma att behövas. Tillstånd för vattenverksamhet kan komma att krävas. Störningar på närliggande bostäder i form av till exempel motor-buller kan förekomma.
BÅTMUSEUM MED MERA, STACKGRÖNNANBåtmuseet, med tillhörande servering, är ett mycket populärt utflyktsmål sommartid. Tillfarten till par-keringen är förlagt till vägen mellan serverings- och museibyggnaden och uteserveringen på bryggan. Trafiken till parkeringen utgör ett störningsmoment för verksamheten. Hastigheterna är dock låga varför trafiksäkerheten ändå är relativt god.
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
99
REKOMMENDATIONER SOM INTE MARKERATS PÅ KARTAN
STRANDSKYDDSOMRÅDE (7 KAP 13 – 18 §§, 16 KAP 13-14 MB)Strandskyddets syften är att säkra allmänhetens till-träde till stränderna samt att skydda växt- och djurliv på land och i vatten. Inom strandskyddsområde råder förbud att uppföra nya byggnader, att väsentligen ändra byggnaders användningssätt samt att utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för ny bebyggelse och anläggningar. Strandskyddet gäller normalt 100 meter från strandkanten på land och ut i vattnet vilket inkluderar även undervattensmiljön. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det be-hövs för att tillgodose strandskyddets syften.
Genom de ändringar av strandskyddsbestämmelserna i MB som gäller från 1 juli 2009 och 1 februari 2010 är det kommunerna som beslutar om strandskydds-dispens och upphävande av strandskydd i detaljplan. Länsstyrelserna beslutar i vissa ärenden samt prövar de kommunala besluten med möjlighet att upphäva dem. Länsstyrelserna ska granska de kommunala översiktsplanerna bl a med avseende på kommuner-nas utpekande av landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen och i granskningsyttrandet behandla frågan, vilket dock inte är aktuellt i denna fördjupning av översiktsplanen.
De särskilda skälen för att ta strandskyddad mark i an-språk i denna fördjupade översiktsplan är bl a att den utgör naturliga och viktiga delar i stadens framtida utbyggnad för ny bebyggelse och nya anläggningar. Stranden i föreslagna strandnära områden bedöms
kunna förbli tillgängliga för allmänheten även med utbyggnad enligt FÖP Skelleftedalen. Fördjupade skäl för upphävande av delar av strandskyddet får anges i samband med senare detaljplanering, då också åtgär-der som säkrar och om möjligt ökar tillgängligheten till strandområdena ska studeras.
Inom stadsdelar med bostadsbebyggelse av mer landsbygdskaraktär kommer detaljplaner normalt inte att upprättas. Strandskyddsbestämmelsernas gene-rella regler kommer i dessa delar av planområdet att fortsätta att gälla. Det innebär att för ny bostadsbe-byggelse inom strandskyddsområde erfordras strand-skyddsdispens. Planens inriktning att, i anslutning till befintlig bebyggelse även inom strandskyddsområde, tillåta enstaka nya bostäder skall därvid utgöra en vik-tig del i bedömningen.
VERKSAMHETER MED RISK FÖR MILJÖ- STÖRNINGAR DÄR RISKBEDÖMNINGAR EVENTUELLT BÖR GENOMFÖRASVerksamheter i berörda områden, oftast industriom-råden, är tillståndspliktiga med villkor för utövandet. Återkommande tillsyn sker men påverkan på bostä-der, skolor med mera sker ändå. Påverkan kan röra sig om buller från själva verksamheten, trafiken till och från eller på utsläpp av lösningsmedel, lukter, aller-gener eller explosionsrisk. För miljöstörande verksam-heter finns riktvärden för skyddsavstånd till bostads-bebyggelse. Riktvärdena är en samlad bedömning av störningar och risker för miljö, hälsa och säkerhet. Skyddsavstånden varierar beroende på verksamhet och gäller vid nyetableringar av bostadsbebyggelse eller störande verksamheter. Om skyddsavstånd finns att läsa i Boverkets allmänna råd 1995:5. Flera av verk-
samheterna lyder under Sevesodirektivet, vilket bland annat innebär stora skyddsavstånd till bostäder (se karta i Planeringsunderlag). Nya bostäder bör därför inte tillkomma närmare verksamheterna än de befint-liga.
För mer utförlig beskrivning av områdena se vidare under kapitlet ”Miljöskydd, hälsa och säkerhet” i de-len Planeringsförutsättningar
OMRÅDEN MED RISK FÖR SKREDÄlvens naturliga erosion av stränder innebär att det ibland kan uppstå behov av förstärkningsåtgärder i strandbrinkar och stränder. På många ställen är ve-getationen en förutsättning för att marken inte ska erodera. Problem kan uppstå när till exempel sly tas bort. Som generell tumregel kan anges att ju närmare Skellefteälven som man avser att bygga eller göra an-dra anläggningar, desto noggrannare måste de geolo-giska förutsättningarna undersökas.
Vid upprättande av detaljplaner för områden där det finns risk för skred skall detaljerad geoteknisk under-sökning enligt Skredriskkommissionens anvisningar utföras. Stabilitetsförstärkningar kan komma att krä-vas i samband sådana undersökningar (se särskild karta i Planeringsförutsättningar).
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
100
OMRÅDE MED RISK FÖR ÖVERSVÄMNING OCH HÖGA VATTENSTÅND Inom områden med stor eller viss sannolikhet för över-svämning ska särskild utredning föregå lokalisering av bebyggelse och anläggningar om annan än den som rekommenderas nedan övervägs. Markområden med stor sannolikhet för översvämning, där ingen ny be-byggelse bör tillkomma med undantag av enklare byggnader och anläggningar är:
• Kring Skellefteälvens mynning upp till +2 meter över havets medelvattenstånd. När nya bättre höjddata finns tillgänglig kan även hänsyn tas till befintlig bebyggelse med krav på restriktioner och dylikt (se särskild karta i Planeringsförutsätt-ningar).
• Längs Skellefteälven ned till mynningen. Den över-siktliga översvämningskartering som gjordes 2006 visar hur ett så kallat 100-årsflöde och ett högsta dimensionerande flöde (så kallat 10 000-årsflöde) kan påverka samhället. Den måttliga påverkan som 100-årsflödet bedöms ge, ska dock vara den lägsta nivå där t ex bostäder eller infrastrukturella etableringar förläggs (se karta över 100-årsflödet).
De mindre vattendragen kan vid skyfall och liknade händelser ge lokala översvämningar som påverkar fastigheter och infrastruktur. Ofta beror detta på att avloppsanordningar för dagvatten eller vägtrummor täpps till, till exempel av medflytande bråte.
TRAFIKBULLERSom huvudregel gäller att de riktvärden som fastställts av riksdagen ska tillämpas vid planläggning och ut-
byggnad av nya bostäder. Bullernivåer mellan 55 och 60 dB(A) kan godtas vid fasad under förutsättning att en tyst sida om högst 45 dB(A) eller ljuddämpad sida om 45-50 dB(A) kan anordnas och minst hälften av bostadsrummen blir förlagda mot den ljuddämpade eller tysta sidan. I undantagsfall får ny bostadsbebyg-gelse planeras utefter trafikleder som medför bullerni-våer mellan 60 och 65 dB(A) om tyst eller ljuddämpad sida kan anordnas och dessutom fasader med minst ljudklass B anordnas. De områden där avsteg från rikt-värdena kan accepteras är sådana som ligger i stadens centrala delar och/eller i anslutning till knutpunkter för kollektivtrafik.
VIBRATIONERVibrationer förekommer främst längs järnvägen och längs trafikleder med tung trafik. Risk för vibrationer är stor i områden med finkorniga sediment på ler- och siltjordar samt i organiskt material. Styrkan i vibratio-ner beror även på fordonens hastighet, tyngd och un-derlagets jämnhet. För spårbunden trafik är Trafikver-kets riktlinjer satta till 0,7 mm/s för högsta godtagbara värde, helst ska värde ligga på 0,4 mm/s.
En god vibrationsmiljö eftersträvas där människor sta-digvarande vistas och ovan nämnda värden får anses utgöra ett viktigt riktvärde.
MAGNETFÄLTVid bebyggelse utefter kraftledningar ska försiktig-hetsprincipen tillämpas, så att exponering för magnet-fält begränsas. Gränsvärdet 0,25 uT (mikrotesla) gäller för nyplanerad bostadsbebyggelse.
RADONInom planområdet förekommer mark med höga mar-kradonhalter på flera ställen (se markradonkarta i Pla-neringsförutsättningar). Vid nybyggnation måste man vara observant på detta och vidta de åtgärder som krävs för att inte överskrida de gränsvärden som finns för inomhusluft.
SULFIDJORDAR/SVARTMOCKARiskbilden inom planområdet kan beskrivas som rela-tivt komplex och förekomst är koncentrerad längs äl-ven i den centrala staden och Skelleftehamnsområdet. Nedan beskrivs översiktligt några riskbilder som har betydelse för allmänhet och samhällsbyggare.
Planläggning och byggande i Skelleftedalen ska före-gås av geotekniska undersökningar genomföras. Vid all byggnation ska hänsyn tas till svartmocka/sulfidjor-dar så att den inte leder till försurning av vattendra-gen. Om svartmockan frigörs skall den omhändertas och placeras i deponi eller ges motsvarande placering med syrefria förhållanden.
De många förekomsterna av sulfidjordar, ”svartmocka”, i älvdalen tillsammans med andra skredrisker innebär att noggranna markundersökning-ar måste föregå byggnation och andra etableringar. Erfarenhetsmässigt innebär resultatet av undersök-ningarna att urschaktningar och andra grundlägg-ningsåtgärder ofta måste göras för att säkerställa sta-biliteten (se särskild karta i Planeringsförutsättningar).
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
101
REKOMMENDATIONER FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE INOM DETALJPLAN
ALLMÄNTFör huvuddelen av befintlig stadsbebyggelse gäller gamla detaljplaner (stadsplaner) som ofta inte tar upp utformningsfrågor. Senare översiktsplaner tar inte heller upp den befintliga bebyggelsen och hur förändringar i denna skall behandlas. Det har därför bedömts lämpligt att i denna fördjupning av över-siktsplanen i övergripande form ge riktlinjer för hur bebyggelse av olika karaktär skall behandlas vid fa-sadförändringar, takomläggningar, fönsterbyten, om och tillbyggnader med mera. Metoden här är att iden-tifiera olika stadskaraktärer, dess karaktäristiska drag
och ge övergripande riktlinjer för hur förändringar av byggnader och miljöer bör ske. Avsikten är att denna översiktliga genomgång skall följas av mer detaljerade så kallade byggnadsordningar för de olika stadsdelar-na. För delar med starka karaktärsdrag och högt beva-randevärde kommer olika typer av skyddsföreskrifter att övervägas, till exempel i ny detaljplan med höjd bygglovplikt.
Skelleftedalens olika stadskaraktärer kan översiktligt delas in enligt följande redovisning.
FÖRORENAD MARK Inom planområdet finns många platser där marken är, eller kan misstänkas vara, förorenad av pågående eller avslutad verksamhet. Identifiering, riskklassning, undersökning och eventuell sanering är ett långsiktigt arbete och kommer att pågå under ett antal år. Om ett identifierat område ska tas i anspråk för ny bebyg-gelse eller användas till annat ändamål måste platsen undersökas och om den är förorenat ska den saneras och efterbehandlas (se karta över förorenad mark i Planeringsförutsättningar).
ÖVRIGA OMRÅDEN, HUVUDSAKLIGEN JORD- OCH SKOGSBRUK
JORDBRUK• Kulturmiljö för odlingsmark bör bevaras så långt
det är möjligt.
• Jordbruksverksamhet kan finnas i mindre utsträck-ning i planen, men kan omlokaliseras till bättre lämpad mark i närområdet/utanför den runda staden.
• Jordbruksmark ska undvikas vid lokalisering av bostadsbebyggelse
SKOGSBRUK • Samma princip som jordbruk. Avverkning inom 5
kilometer i utpekade rekreationsområden bör ske ytterst varsamt och i samarbete kommun, skogs-styrelsen och markägare emellan.
• Inom planområdet Skelleftedalen ska skogsbruket ske på ett naturanpassat sätt där rekreations-, kultur- och naturvärden beaktas.
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
102
Karta över bebyggelse i kvarteren Haren och Höken i Centrum
BAKGRUNDDen första stadsplanen 1845 omfattar en tidigare i princip helt obebyggt del av Norrböle by. Planen, idag del av Centrala stan, är en rutnätsplan med kvadratiska kvarter skilda åt av 12 meter breda gator. I en ny plan 1883 tillkom bland annat, av brandskäl, de breda esplanaderna Kanalgatan och Viktoriagatan. I två lokala bygg-nadsordningar regleras villkor för byggandet i den nya staden. De första byggna-derna stod färdiga redan 1845 och sedan har nya byggnader successivt tillkommit ända fram till idag, i början på 2000-talet.
KARAKTÄRSDRAG
Starka karaktärsdrag i den täta kvartersstaden är rutnätsplanen med kvarvarande delar av 12-metersgatorna med partier av äldre hus och träd som tittar ut i gatan. De gamla reglerna om hushöjd för trähus och stenhus gäller i hög utsträckning ännu. Utbyggnadsperioden sedan 1845 med en ständig förnyelse har gett en he-terogen bebyggelse med byggnader från alla arkitekturstilar. De bästa exemplaren från respektive period fram t o m 1950-talet har inventerats och i inventeringen har karaktärsdragen i de olika stilarna beskrivits. Många byggnader har getts ett högt bevarandevärde och det har gett som resultat att några av dem fått bevaran-debestämmelser i berörda detaljplaner. Några har dessutom byggnadsminnesför-klarats. Utöver den vanliga 3- och 4-våningsskalan finns exempel på högre hus, t ex Strandgården och polishuset i kvarteret Måsen med upp till sex våningar och på senare år kvarteret Ekorren med fem våningar.
RIKTLINJERKaraktärsdragen hos varje arkitekturstil är beskrivna fram till och med 1950-talet i bebyggelseinventeringarna för Centrala stan. Dessa kan utgöra förutsättningar när om- och tillbyggnader blir aktuella. Bevarandebestämmelser i detaljplan höjer kraven på gestaltningen av planerade åtgärder.
TÄT KVARTERSSTAD CENTRALA STAN, ÄLVSBACKA
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
103
GLES KVARTERSSTAD DELAR AV NORRBÖLE, ÄLVSBACKA, PRÄSTBORDET
BAKGRUNDTidigt 1900-tal med påverkan av nya planeringsideal, bl a inspiration från den med-eltida staden och engelsk trädgårdsstad. I Skellefteå utgick Per Olof Hallman och Albert Lilienberg från dessa ideal i sina stadsplaner för utvidgningen av staden till Norrböle, Älvsbacka och Prästbordet. Karaktäristiskt i planerna är de krökta ga-torna i Norrböle och Prästbordet och gator med fondbyggnader i Älvsbacka och Prästbordet.
KARAKTÄRSDRAGFlertalet byggnader är enligt den ursprungliga stadsplanen flerbostadshus med upp till fem lägenheter, men även enbostadshus förekommer. Storleken på husen med två eller tre lägenheter per våningsplan har de mycket ungefärliga måtten 10 x 20 meter. De är i öst-västliga gator placerade antingen direkt mot gatan (norrläge) el-ler indragna med förgårdsmark mot gatan (söderläge). Våningsantalet är två med vindslägenheter. De äldre husen har stildrag från 1920-talsklassicismen, de lite ny-are har stildrag från funktionalismen men det finns också byggnader där de båda stildragen kombineras. Fasadmaterial är i huvudsak träpanel (locklist) eller puts på trä (revetering). Klassicismen kännetecknas av en viss men sparsam utsmyckning av fasaden med till exempel hörnpilastrar som bär taket, gavelspetsar, listverk som ibland bär upp fönstren med mera. Fönstren är oftast av tvåluftstyp med spröjs, vitmålade. De mer funktionalistiska husen saknar nästan alltid utsmyckning och har samma materialtyper som ovan, fönster med två, tre eller t o m fyra lufter. Taken är alltid sadeltak med lutningar så att vindslägenheter medges.
Gatorna och gaturummen är traditionella gator med körbana och trottoarer (ibland med cykelbana integrerad), men med husens placering dels direkt mot gatan dels indragna med förgårdsmark uppnås gaturum som är både stadsmässiga och gröna.
RIKTLINJERFörändringar av byggnader som uppbär karaktäristiska drag enligt beskrivningen ovan skall ske med utgångspunkt från de beskrivna karaktärsdragen och gärna förstärka karaktären. Tillägg utifrån nyare tiders stilar kan ske men med viss respekt gentemot den ursprungliga helhetsidén i omgivande miljö. Den speciella karaktä-ren på många av gatorna i den glesa kvartersstaden skall så långt möjligt bevaras.
Karta över bebyggelse längs Norrbölegatan
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
104
BAKGRUNDNya stilideal påverkade nybyggandet, likaså statens bidrag för byggandet. Koope-rationen startade sin verksamhet. Som en del i ett socialt reformprogram inför-des som nämnts ovan statlig bostadsfinansiering. Detta gav byggare möjlighet att bygga större och mer enhetliga områden där trevåningslängorna gör sitt inträde i stadsbebyggelsen, men något hisskrav fanns ännu inte. Samtidigt utvecklades eg-nahemsbyggandet (se nedan under Gles bebyggelse). Mot slutet av 1940-talet sker en reaktion mot det ensidiga uppradandet av hus och man söker nya former att gruppera dem. Några exempel i Skelleftedalen är kvarteren Granen och Yxan på Norrböle, kvarteret Sälen på Älvsbacka.
KARAKTÄRSDRAGFör att alla lägenheter skulle vara likvärdiga ifråga om ljusinsläpp, fri sikt mot om-givningen med mera placerades alla hus i en grupp lika, ofta i nord-sydlig riktning med entrésida åt ena hållet och balkongsida åt det andra. Byggnadernas fasader var oftast i ljusfärgad puts, taken var flacka sadeltak ibland valmade, tegelklädda med tunn takfot. Fönstren var vanligtvis tvålufts med fast mittpost. Nya fasadmate-rial och kraftiga tilläggsisoleringar har i viss grad förändrat en del av byggnaderna.
Marken mellan husen var i huvudsak gräsbevuxen med busk- och trädplanteringar samt grusade gångar fram till entréerna. Stängsel mellan enskilda hus förekommer sällan, marken skulle vara tillgänglig för alla. Karaktärsdragen gäller i hög grad även de byggnader som har grupperats på olika sätt till gårdar. Senare tiders ökade bilin-nehav har krävt ingrepp i gårdarna för att ge plats för carportar och parkeringsplatser.
Gaturummen i denna typ av områden får dels kontakt med byggnadernas långsida dels deras gavelfasader (vanligast) vilket ger gaturummen olika karaktär. Både lång- och kortsidor är oftast indragna från gatan vilket minskar stadskänslan men däremot ökar den gröna karaktären. Gatusektionen är densamma som vid gles kvartersstad.
RIKTLINJERVid förändringar såväl på marken kring husen som av byggnadernas yttre, t ex vid fönsterbyte, förändrade fasader, nya tak är det viktigt att beakta de karaktärsdrag som beskrivs ovan. Kvarvarande gårdsmiljöer bör sparas för de boendes möjlighe-ter till utevistelser.
Karta över bebyggelse norr om Norrbölegatan
FLERBOSTADSBEBYGGELSE, FUNKTIONALISM DELAR AV NORRBÖLE, ÄLVSBACKA, MED FLERA
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
105
GRANNSKAPSENHETER NORRBACKA, GETBERGET
BAKGRUND
Mot slutet av 1940-talet och in på 50-talet kom även inspiration för så kallade grannskapsenheter från de anglosaxiska länderna. Det var bl a en reaktion på funk-tionalismens idéer om de upplösta kvarteren. Nu skulle också den lokala tillhörig-heten stärkas med bostäder samlade kring ett litet centrum med affärer, skola, förskola, postkontor med mera.
KARAKTÄRSDRAGUppradandet av byggnadskroppar förändras nu ytterligare ett steg i att gruppera husen kring gårdar mot bilfria sidor och kanske ett större grönt rum med ett konst-verk, en liten damm, beläggningar och stödmurar av natursten. På modet vid den-na tid var också höga punkthus grupperade kring ett litet centrum. Husen byggs ännu hantverksmässigt med fasader i puts eller tegel. Detaljer som omfattningar av entréer och fönster var omsorgsfullt gjorda liksom smidesräcken, entrépartier i ek med glasinfattningar med mera. Taken var fortfarande flacka sadeltak med tunn takfot men inslag av pulpettak finns också representerat.
På en del av berörda byggnader har tilläggsisolering och nya fasadmaterial för-ändrat den ursprungliga karaktären. Affären som fanns vid områdets tillkomst har upphört och lokalen används för nya ändamål. Parkeringsplatser har trängt undan en del av de tidigare gårdsytorna.
RIKTLINJEROmrådets huvudsakliga karaktär bevaras, d v s husens gruppering, de gröna går-darna, husens karaktär med fasadmaterial, fönster, tak och takfot, entréer med mera. Ytterligare ingrepp i gårdsmiljöerna för parkeringsändamål bör ske restriktivt.
Karta över Norrbacka
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
106
BAKGRUNDDen stora inflyttningen till städerna orsakade under 1960-talet en stor bostadsbrist och satte press på bostadsförsörjningen. Det så kallade miljonprogrammet startade med ambitionen att bygga en miljon lägenheter mellan 1965 och 1975. Statliga bi-drag och lagändringar möjliggjorde en storskalig byggprocess. I Skellefteå startade byggnationen av Sjungande Dalen och Moröhöjden under inledningen av perio-den. Ett arv från grannskapsperioden är de stadsdelscentrum som planerades och i flera fall byggdes, till exempel i Sjungande Dalen.
KARAKTÄRSDRAGMiljonprogrammets byggprocesser resulterade i ett system- eller elementbyggna-tion där stora serier och produktionskrav styrde byggandet. Resultatet innebar upp-repning och likformighet. Utifrånmatning med stora parkeringsytor i entréerna till kvarteren, vilket bland annat bidrog till orienteringssvårigheter i dessa områden. Enkla husfasader med indragna balkonger och ”platta” tak dominerar. Grönytor med lekplatser finns nära husen och naturmark därutanför. I områdenas centrum har mycket av den tidigare servicen försvunnit.
RIKTLINJERHusgruppernas placering i skog bör bevaras och i vissa fall förnyas när det samban-det försvunnit. Teglet som fasadmaterial, karaktäristiskt vid denna tid, bör bevaras och om möjligt förnyas. Nya tak i form av sadeltak kan rätt utformade vara möjligt, eventuellt också med ytterligare en eller möjligen två våningar. Det bör i så fall vara de öst-västliga husen längst i norr (Sjungande Dalen). De stora parkeringarna intill entréerna bör lyftas gestaltningsmässigt och samtidigt göras mer lättbevakade från lägenheterna.
Karta över bebyggelse söder om Orkestervägen
STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN
FLERVÅNINGS LAMELLHUS – SJUNGANDE DALENS FLERBOSTADSHUS, MORÖHÖJDEN, SKELLEFTEHAMN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
107
LÅGT TÄTT, FLERBOSTADSHUS ANDERSTORP, SUNNANÅ
BAKGRUNDI början av 1970-talet skedde en omsvängning i miljonprogrammet mot ett mer småskaligt byggandssätt, bl a ökade småhusbyggandets andel av produktionen. Husen blev lägre men produktionstekniken var densamma. En nyhet som då låg i tiden var ett stadsdelscentrum där kommersiell och allmän service samsades längs en gemensam gata, gärna inomhus. Utvecklingen har även här gjort att många servicefunktioner försvunnit.
KARAKTÄRSDRAGOmrådena med lägre bebyggelse i Skellefteå behåller karaktärsdragen från 1960-talets miljonprogramområden, utifrånmatning med parkeringsytor i entré-erna till kvarteren men här har också parkeringsytor av varierande storlek förlagts inne i kvarteren. Bebyggelsen norr om det stora parkområdet i Anderstorp är gan-ska ensidigt arrangerad med i princip samma hustyp utan direkta gårdsbildningar. Detsamma gäller kvarteret Trollsländan, Sunnanå. Enkla fasader i trä och tegel och flacka sadeltak dominerar. Både indragna och utskjutande balkonger förekommer. En nyhet i tvåvåningshusen är att lägenheter på övre våningsplanet har entré på marknivå med invändig egen trappa upp. Loftgång förekommer också. Söder om parkområdet är bebyggelsen mer varierad och olika hustyper är blandade med varandra. På samma sätt som i de äldre miljonprogramområdena är det gott om lekplatser och gröna rum nära husen och lite längre bort finns den lite större na-turmarken.
RIKTLINJERDe olika delområdenas särart och karaktär bör lyftas fram vid upprustning och reparationer. Allmänna ytor som entrégator, parkeringsytor med mera bör i många fall fräschas upp.
Bebyggelse längs Skiftesgatan, Anderstorp
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
108
BAKGRUNDSamtidigt med de stora enheterna som beskrivits ovan byggs i samma anda från första hälften av 1970-talet mindre enheter i några av stadsdelarna. Byggmeto-derna är desamma men placeringen av husen kan variera. Parkering i utkanterna och bilfritt inre råder fortfarande även i dessa mindre enheter.
KARAKTÄRSDRAGStadsplaneidén liknar den i Sjungande Dalen med entrégårdar öppna mot söder men byggnaderna är från ett annat årtionde och mycket annorlunda, med röda träfasader, två våningar höga och valmade sadeltak (Sunnanå). Alla balkonger är vända in mot entrégårdarna. Mellan varje husgrupp ligger en ganska smal remsa mark planerad med gräs och enstaka träd (kvarteret Myran). Kvarteret Häradshöv-dingen har samma gruppering av husen men här är de i tre våningar med indragna balkonger och ”platt” tak. Fasadmaterialet är trä och skivmaterial.
RIKTLINJERDe olika områdena är ganska små och är enhetliga vad gäller utformning och ma-terialval. Detta bör bestå vid reparationer, upprustning och kompletteringar. På-byggnad av de bakre husen och nya tak i form av sadeltak bör kunna accepteras.
Bebyggelse väster om Sunnanåskolan, Sunnanå
FLERBOSTADSBEBYGGELSE, MINDRE ENHETER 1970–2000 SUNNANÅ KV MYRAN, SÖRBÖLE KV HÄRADSHÖVDINGEN, SKELLEFTEHAMN KV SVEABORG
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
109
SMÅSKALIG BEBYGGELSE EGNAHEMSBEBYGGELSE – NORRBÖLE, ÄLVSBACKA, SKELLEFTEHAMN
BAKGRUNDEgnahemsbebyggelse finns från tidigt 1900-tal och fram in på 1950-talet. Tydliga exempel i Skellefteå är 1940-talets små enplanshus med källare. De som byggde husen fick hjälp med ritningar, byggbeskrivningar med mera av bl a HSB. Före trafikplaneringens intåg på 1960-talet lades denna typ av byggnader i någon form av rutnätsplan med traditionella gator och trottoarer. Tiden har i många fall gått hårt åt byggnadernas ursprunglighet genom om- och tillbyggnader, nya fönster och fasadbyten.
KARAKTÄRSDRAGByggnaderna är i sitt ursprung små rektangulära klossar med relativt flackt sadeltak täckt med lertegel. Fasaden var oftast i trä med locklistpanel med vanliga utåtgå-ende tvåluftsfönster. Tomterna avgränsas ofta med häckar och stora björkar som inramar gatorna i dessa kvarter.
Många hus har med tiden förändrats genom om- och tillbyggnader och de som i hög grad behållit sitt ursprung är ganska få.
RIKTLINJERKvarvarande ursprungliga karaktärsdrag är viktiga att bevara för framtiden. Även för byggnader där förändringar skett är det viktigt att inte fortsätta den trenden utan försöka behålla de karaktärsdrag som ändå finns kvar. Vid till exempel till-byggnader är det viktigt att behålla den ursprungliga huskroppen vilket innebär att en ren förlängning är mindre lämplig.
Egnahemsbebyggelse, Skelleftehamn
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
110
BAKGRUND1950-talets villabyggande stod med ena foten i egnahemstraditionen, men nya trender medför lite friare byggande. Här bidrar bl a byggnadsstyrelsen med rit-ningsunderlag till en serie typhus för den intresserade. I Eriksberg finns flera exem-pel på sådana hus. Fortfarande råder stadsplanering på traditionella grunder med rutnät, gator med trottoarer inramade av uppvuxna träd.
KARAKTÄRSDRAG1950-talets villaområden karaktäriseras av en betydligt större variation jämfört med tidigare decennium. Det ekonomiska läget gör att man har råd att bygga större hus, det blir nu vanligt med hus i ett och ett halvt våningsplan ibland med souter-rängvåning. Tegel, både rött och gult, är vanligt som fasadmaterial och på taken kommer betongpannor som alternativ till lerteglet. I exempelvis Eriksberg har hu-sen grupperats så att vartannat placeras fram mot gatan vartannat indraget från gatan. En större luftighet vinns och möjligheten till gavelfönster blir möjligt. Gatu-rummen får en grön inramning genom alla häckar som utgör gräns till tomterna.
Senare tiders tillägg av garage, cykelbodar med mera framme vid gatan har delvis tagit udden av varannanprincipen. Andra förändringar är nya takmaterial framför allt plåt samt inte minst alla uteplatser som ofta är inglasade. Mindre tillbyggnader är också vanliga.
RIKTLINJEROm möjligt bör 1950-talskaraktären bevaras vad gäller material i tak och fasader, fönster, färger. Den gröna inramning gatorna får genom häckar och gatunära träd är viktigt att behålla. Plank är olämpligt och i viss mån även staket men kan på rätt plats och rätt utformade accepteras.
Villastad, Eriksberg, Norrböle
ÄLDRE VILLASTAD ERIKSBERG, DELAR AV SÖRBÖLE, DELAR AV ÄLVSBACKA, DELAR AV PRÄSTBORDET
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
111
VILLAOMRÅDEN DEGERBYN, SUNNANÅ, NORRBÖLE, MORÖ BACKE, BERGSBYN, URSVIKEN, SKELLEFTEHAMN, ÖRVIKEN,STACKGRÖNNAN
BAKGRUNDPlaneringen av småhusbebyggelsen från 1970-talet färgades mycket av den trafik-planering som då togs i bruk på bred front och som i mycket gäller än idag. Vid denna tid fick de så kallade typhusen ett genombrott, det vill säga olika husvari-anter från småhustillverkare runt om i landet. Med typhusen försvann mycket av den tidigare regionala förankringen. Nya gatutyper, där sidoremsor i gräs ersatte trottoarerna, tas i bruk. Genom uppföljning av detaljplanerna med så kallade kvar-tersplaner försöker kommunen samordna bebyggelsen genom bestämmelser om placering, takvinklar, sockelhöjder med mera.
KARAKTÄRSDRAGÖvervägande kan sägas att bebyggelsen inom ett område både har gemensamma och individuella drag genom en bestämd placering mot gatan, ungefär samma tak-lutning, fönsterlösa gavlar, garage sammanbyggda med bostadshuset. Beroende på årtionde varierar fasadmaterialet, träpanel, mexitegel, fasadtegel och i någon mån puts. Även fönster har trendmässiga variationer men äldre typer av spröjsade fönster har ersatts av fönster med lösa spröjsvariationer som sätts fast på utsidan.
RIKTLINJERDå bebyggelsen är så pass blandad bör förändringar av husen kunna ske ganska fritt under de villkor som detaljplan och kvartersplan ställer.
Villabebyggelse, Sunnanå
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
112
BAKGRUNDÄldst bland grupphusbebyggelsen får räknas radhusen vars tidigaste exempel är byggda redan på 1940-talet i Skelleftehamn och Älvsbacka. Ett tiotal år senare byggs kedjehusen på Norrböle. Under 1960-talet fram till 1990 byggdes många exempel, inledningvis mest radhus, rikt representerade i Sjungande Dalen, som har det största samlade radhusområdet, Morön och Ursviken. Som alternativ till radhuset byggdes många kedjehus framför allt på Morö Backe.
KARAKTÄRSDRAGGrupphusbebyggelsen har på samma sätt som villabebyggelsen utvecklats till en bred stilblandning, tydligast är detta under de senare årtiondena på 1900-talet. Efter 1990 har i stort sett inget byggande inom denna kategori skett. Även om stil-blandningen är stor så är varje eller flera grupper relativt homogen till karaktären. Särskilt starka karaktärsdrag finns inom en ganska begränsad del av grupphus-bebyggelsen, till exempel radhusen i Sjungande Dalen och kedjehusen uppe på Furugatan och Högalidsgatan samt radhusen längs Norrbackagatan på Norrböle.
RIKTLINJERStörre förändringar, tak- och fasadbyte, omfärgning med mera, bör ske för hel husgrupp. Mindre förändringar kan prövas varje hus för sig. I Sjungande Dalens radhusområde finns också stora parkeringsytor enligt miljonprogramsmodell som behöver särskild hänsyn som viktiga delar i entréerna till bostäderna.
Grupphusbebyggelse, Morö Backe
GRUPPHUSBEBYGGELSE DEGERBYN, SJUNGANDE DALEN, NORRBÖLE, MORÖN, MORÖ BACKE, BERGSBYN, URSVIKEN, SKELLEFTEHAMN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
113
BRUKSMILJÖ SKELLEFTEHAMN KRING KYRKAN
BAKGRUNDI samband med byggandet av smältverket på Rönnskäret på 1930-talet byggdes på Örjansberget bostäder för tjänstemän och arbetare i en utpräglad bruksmiljö kring en kyrka på bergets topp. De flesta av byggnaderna ritades av samma arkitekt, John Åkerlund, varför samhörigheten i bebyggelsen är stor.
KARAKTÄRSDRAGDe Åkerlundska byggnaderna vilar på en 1920-talsklassicism med träpaneler, te-geltak, tvåluftsfönster med spröjs ofta mycket detaljrika (jämför Gles kvartersstad). Speciellt för Skelleftehamn är de sammanhållande staketen mot gata, de stora och idag uppvuxna tomterna.
RIKTLINJERBebyggelsen kring kyrkan och skolan har ett utpekat bevarandeintresse, bland an-nat utpekat i fördjupningen av översiktsplan, och byggnader i kvarteret Degeln är skyddade i detaljplan. Om- och tillbyggnader ska ske med hänsyn till den klassiska karaktären hos byggnaderna och tillhörande tomter Bruksmiljö, Skelleftehamn
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
114
BAKGRUND
De äldsta delarna av lasarettet stod färdiga 1915 med 110 vårdplatser, högt belä-get med sanatoriekaraktär. Byggnaden ritades av arkitekten Ernst Stenhammar. Se-dan har lasarettet vuxit och varit som störst kring mitten av 1990-talet då en del av den nordliga huskroppen revs. Samtidigt har tillägg gjorts i den låga byggnadsde-len längst i söder med bland annat barnkliniken och en pool för rehabiliterig. Flera stora planer för framtiden har tagits fram av landstinget vilka bildat utgångspunkt för förändringar inom lasarettsområdet.
KARAKTÄRSDRAGLasarettet är beläget på Klockarbergets sydsluttning mellan Lasarettsvägen och Klockarbergsvägen. De olika huskropparnas gestaltning speglar idealen vid den aktuella byggnadstiden. De har överlag en storskalighet som står i kontrast till byggnaderna österut mot Norra Järnvägsgatan och längs Lasarettsvägen. Central-byggnaden i sex våningar är den som dominerar lasarettskomplexet, övriga bygg-nader är något mindre iögonfallande. Endast en mindre del mot norr samt kvarva-rande läkarvilla har sparade detaljer från den första tiden, i övrigt har det skett en mängd förändringar genom påbyggnader, ombyggnader, fönsterbyten med mera. I lasarettskomplexet finns några byggnader som sticker ut arkitektoniskt och de är barnkliniken, psykiatriska kliniken vid Klockarbergsvägen och den v-formade cen-tralbyggnaden.
RIKTLINJERDe skilda stilarterna hos de olika byggnaderna bör så långt möjligt tas hänsyn till eller återupprättas vid underhåll, om-, till- och påbyggnader. Den yttre miljön är överlag god och bör vidmakthållas.
Skellefteå lasarett
OFFENTLIG BEBYGGELSE – LASARETT NORRBÖLE
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
115
UNIVERSITET SÖRBÖLE
BAKGRUNDCampus började byggas ut på 1970-talet bl a som en del av Norrlands Tekniska Högskola i kvarteret Forskaren söder om Bockholmsvägen. I slutet av 1980-talet fortsatte utbyggnaden norr om Bockholmsvägen med de första husen mot E4. Sedan har utvecklingen fortsatt fram till 2010 med det nya kårhuset som senaste byggnad. Under 1990-talet lanserade kommunen i sin nya centrumplan Campus som ett cityuniversitet liggande i den planerade centrumdelen på södra sidan av älven.
KARAKTÄRSDRAGÄven på Campus är byggnaderna präglade av den tid då de byggdes. En samman-hållande gestaltningsidé är den lutande sockelmuren under byggnaderna mot E4 och delvis mot älven. Muren är en del av en souterrängvåning som tar upp höjd-skillnaden mellan utsidan (E4 och älvsbrinken) och insidan. Campus som en del av ett utvidgat centrum innebär kvarter och centrumgator på samma sätt som norr om älven. Gatorna har därför getts en omsorgsfull gestaltning tillsammans med flera små torgplatser.
RIKTLINJERByggnaders och utemiljöers gestaltningsdrag med inspiration från olika tidsideal ska behållas och utvecklas vid förändringar. Vid nybebyggelse skall de grundläg-gande idéerna för området ligga som grund för tillkommande enheter.
Campus Skellefteå
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
116
BAKGRUNDI Skelleftedalen finns tre kommunala gymnasieskolor som alla utgör en stor bygg-nadsmassa i omgivande miljöer. Två av dem har byggts ut successivt sedan starten på 1950-talet medan den tredje, Anderstorpsskolan, byggts i ett sammanhang på 1970-talet. Alla präglas av de skolbyggnadsidéer som var i ropet då de byggdes. Under flera perioder var platta tak på modet, men problem med läckage har re-sulterat i sadeltak på flera byggnader. Inom planområdet finns sexhögstadieskolor samt en folkhögskola tillkomna från 1930-talet till sent 2000-tal.
KARAKTÄRSDRAGKaplan- och Balderskolan består av flera byggnader byggda vid olika tillfällen med resultatet en något splittrat helhet. I en omgivning med byggnader av olika storlek och utformning smälter dessa skolkomplex ändå in i omgivningen på ett någor-lunda bra sätt. Förändringar med sadeltak och nya mindre fönster än tidigare har förändrat ursprungsutformningen, särskilt tydlig är detta på sporthallar där alla fönster satts igen. Samma karaktärsdrag kan sägas gälla för högstadieskolorna och folkhögskolan.
Anderstorpsskolan uppfattas i sin helhet som en byggnad, men då omgivningen är av samma karaktär så upplevs den inte som speciellt avvikande. Till det bidrar att skolan bara har ett våningsplan utom aulan och gymnastikbyggnaden som sticker upp. Tegelfasader och platt tak samt en entrémiljö som är lite torftig är några ut-märkande drag utifrån. Anderstorpsskolan är byggd i en anda där flexibilitet och förändringsbart var ledord. Det ligger alltså i byggnadens karaktär att kunna för-ändras efter behov.
RIKTLINJER
För Balder- och Kaplanskolan gäller äkthet till respektive byggnadsstil vid föränd-ringar även om tidigare ombyggnader redan förändrat ursprunget. För högstadi-erna och folkhögskolan gäller samma riktlinjer som för Kaplan- och Balderskolan.
Gymnasieskola 1970-tal, Anderstorp
STÖRRE SKOLKOMPLEX GYMNASIERNA, HÖGSTADIERNA, FOLKHÖGSKOLA
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
117
IDROTTS- OCH NÖJESANLÄGGNING EDDAHALLEN, ISHALLSKOMPLEXET MED TENNISHALLEN, FOLKETS HUS, NORRVALLA, SÖRVALLA
BAKGRUNDOmrådet kring ishallen/arenan och Folkets Hus/Park har gamla anor, de första de-larna kom till redan på 1940-talet med Folkets Park. Sedan har andra delar tillkom-mit, ishallen, Skellefteå Camping, slalombacken, Vitbergsbadet, Kombihallen och tennishallen, Folkets Hus med mera. Andra anläggningar med denna karaktär är Norrvalla med bland annat nya fotbollshallen, Sörvalla med Sunnanås klubblokal.
KARAKTÄRSDRAGSom alla successivt tillkomna anläggningar är de olika delarna färgade av sin tid och ideal. Flera av byggnaderna har relativt hög arkitektonisk kvalitet framför allt Folkets Hus tillbyggnad mot söder och nya Skellefteå Krafts Arena. Tillhörande stora parkeringsytor har kvaliteter i grunden men är idag slitna. I anslutning till entrén via Slalomvägen ligger verksamheter på ibland skräpiga tomter.
RIKTLINJERNya arenan och delar av Folkets Hus har stark karaktär som skall slås vakt om vid till- och ombyggnader. Kraven på övriga byggnader behöver kanske inte ha så starka krav. Vid förändringar på Kombihallen mot tennishallen är det viktigt att se till att marken däremellan kan ansluta direkt mot Kombihallens vägg.
Arenan (ishockey, friidrott, curling), Norrböle
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
118
BAKGRUNDDe första industrierna i Skellefteå låg i eller i anslutning till staden antingen nere vid älven, bryggeriet eller norr on Kanalgatan, mejeriet och spisbrödsfabriken. På Norrböle öster om Kågevägen, före detta riksväg 13, etablerades en av koopera-tionens charkuterifabriker och bageri. Längs älven österut i Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn fanns redan före stadens födelse sågverk, båtvarv, järnframställning med mera. Stora arbetsplatser som Alimak fick egen tomt vid Klintforsån inom landskommunen.
Mer renodlade industriområden, mindre och större, etablerades efter de nya pla-neringsprinciperna runt om i staden, Ursviken och Skelleftehamn. I flera av dem flyttade efter hand kontor, handel och till och med skolor in i del av lokalerna.
KARAKTÄRSDRAGBebyggelsen i de flesta industriområdena utgör en ganska vildvuxen flora av bygg-nadssätt och stilar. Tomtmark och berörda gator varierar vad gäller ordning, reda och gestaltning. På vissa delar, till exempel längs Svedjevägen, ser det relativt pryd-ligt ut. Här finns också några byggnader av lite högre kvalitet.
RIKTLINJEREnstaka byggnader i dessa områden har en ganska hög arkitektonisk kvalitet som behöver förvaltas vid framtida underhåll och förändringar. I övrigt kan det råda en viss frihet inom detaljplanens gränser. Det är viktigt ur allmän synpunkt att verk-samheterna har en prydlig sida mot gator och platser där många rör sig. Här har också kommunen ett ansvar för utformning och underhåll av dessa ytor.
Storindustri med mera, Hedensbyn
VERKSAMHETSOMRÅDEN – INDUSTRI HEDENSBYN, DELAR AV ANDERSTORP, DELAR AV HAMMARÄNGEN, DELAR AV SOLBACKEN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
119
STÖRRE TEKNISKA ANLÄGGNINGAR DEGERMYRAN, TUVAN, HEDENSBYN
BAKGRUNDTekniska anläggningar ligger ofta lite avsides till stadsbebyggelsen och kommunens reningsverk, deponi och kraftvärmeverk är inget undantag. Berörda byggnader är överlag av hög arkitektonisk kvalitet, särskilt kraftvärmeverket. Intill reningsverket ligger det för några år sedan färdigställda biogasverket som framställer biogas för fordon av komposterbara sopor från hushåll med flera.
KARAKTÄRSDRAGDessa anläggningar har mycket skiftande karaktärsdrag från mycket kraftfulla på kraftvärmeverket till vardagliga. Förutom att kraftvärmeverket kännetecknas av en god gestaltning ligger det högt och syns från långt håll. Övriga anläggningar är mer anonyma och ligger inte så framträdande i landskapet. Marken kring anläggningen är mest genomtänkt och bearbetad kring reningsverket/biogasverket. Vattenverket i kvarteret Abborren mellan Centrum och Nordanå är nog det mest integrerade i staden och har en utpräglat 1960-talskaraktär. Med en ny vattentäkt i Medle/Klut-mark kan det komma att tas bort.
RIKTLINJERFörändringar av byggnader och byggnadsdelar med starka karaktärsdrag skall ske i dess anda och kanske förstärka dem. Den yttre miljön kring reningsverket och vat-tenverket bör kunna hållas på en hög kvalitativ nivå
Reningsverk, biogasverk, Tuvan
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
120
BAKGRUNDFlera av de tidigare renodlade industriområdena har i mer framträdande lägen om-vandlats till handel av lite olika slag, till exempel möbler, bygg, bilar, båtar/skotrar men även köksutrustning, elektronik och textil. Även hotell, kontor, nöjen med mera förekommer.
KARAKTÄRSDRAGBebyggelsen är mycket heterogen och av blandad storlek och kan kategoriseras som solitärer omgivna av stora parkeringsytor. Byggnaderna är överlag låga, upp till 8 meter vilket är den vanliga höjden för industribyggnader. Flera av byggnaderna är av relativt hög kvalitet.
RIKTLINJERNågra enstaka byggnader får anses ha ett högt arkitektonisk värde som det är vik-tigt att slå vakt om vid framtida behov av reparationer, ombyggnader, tillbyggnader fasadändringar och fönsterbyten. Den grönska som finns mellan tomtrader och mot gata bör av flera skäl finnas kvar.
Handel, kontor, småindustri, Anderstorp
BLANDOMRÅDE INDUSTRI OCH HANDEL DELAR AV ANDERSTORP, DELAR AV HAMMARÄNGEN, DELAR AV DEGERBYN, DELAR AV SOLBACKEN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
121
EXTERNHANDEL SOLBACKEN
BAKGRUNDI början av 2003 etablerades i industri- och handelsområdet Solbacken, ett externt handelsområde uppbyggt i ett sammanhang med trä som huvudsakligt byggnads-material. Tillfarten från E4 var redan i bruk sedan flera år, men har sedan ändrats på västra sidan med nya och förändrade ramper. Planarbete har avslutats för en utvidgning på västra sidan av E4.
KARAKTÄRSDRAGByggnaderna inom handelsområdet har stark karaktär med sina låga svepande linjer i form av flacka sadeltak med kraftigt utskjutande takfot, liggande fasadpanel och en sammanhållen färgsättning. Den grå färgskalan med företagens skyltar som färgaccenter bidrar till karaktären. De låga byggnadernas placering kring en samlad parkeringsplats förstärker dess storlek och avståndet mellan byggnaderna.
RIKTLINJEREn stark karaktär har uppnåtts i handelsområdet genom en god arkitektinsats i en sammanhållen process från initiativ till färdiga byggnader. Detta skall vara en bestämmande faktor vid olika åtgärder till exempel nya entréer och nya skyltnings-förslag.
Solbackens handelsområde
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
122
BAKGRUNDDen första hamnen för Skelleftebygden låg i Ursviken för att flytta till Kallholmen då järnvägen från Bastuträsk var färdigbyggd. Hamnverksamhet har sedan utveck-lats på båda sidor om Kallholmsfjärden med bl a handelshamnen på södra sidan och oljehamn på den norra, där även företag med hamnläge har etablerat sig. Idag behöver hamnverksamheten större ytor för sin hantering av gods varför planering för en utvidgning pågår (se särskild fördjupning av översiktsplanen för hamnen).
Småbåtshamnar/marinor finns flera både ute vid kusten (Kurjoviken) och upp efter älven (Manhemskajen). Även mindre anläggningar finns spridda efter hela Skel-leftedalen.
KARAKTÄRSDRAGBebyggelse och infrastruktur inom hamnområdet är av mycket blandad karaktär varför något större hänsynstagande inte behövs. Byggnaderna för Skellefteå Kraft (pelletsmagasinet) och Kuusakoski är dock av relativt hög kvalitet.
RIKTLINJERNya magasin i handelshamnen kan med fördel ges samma karaktär som befintliga magasinsbyggnader. Om- och tillbyggnader bör kunna ske på ett ganska fritt sätt men inom gällande detaljplaners bestämmelser
Oljehamnen, Skelleftehamn
HAMN HANDELSHAMN, OLJEHAMN, RÖNNSKÄR, SMÅBÅTSHAMN, KURJOVIKEN, MED FLERA
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
123
KOMMUNIKATIONSBEBYGGELSE – BUSSTATION
BAKGRUNDFör tvärbanan Bastuträsk – Skelleftehamn lokaliserades järnvägsstationen till ett läge i fonden av Stationsgatan, i stort sett i enlighet med den idealstadsplan A W Edelsvärd upprättade för medelstora städer där järnvägen spelade en stor roll. Stationen var i drift fram till i mitten av 1990-talet, nästan enbart för resgods, persontrafiken var då nerlagd sedan ett par år. Tidigt var också den regionala buss-trafiken i full gång med utgångspunkt i kvarteret Perseus norr om torget. Stora ansträngningar för en ny busstation på denna plats gjordes under 1980-talet men resultatet blev en tillfällig lösning och det är den som finns än idag. Arbetet att få till stånd ett nytt resecentrum har påbörjades i början av 2000-talet och en första etapp för busstrafiken kan bli realitet inom en relativt snar framtid.
KARAKTÄRSDRAGStationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad under 1920-ta-let, en utformning i 20-talsklassisimens anda. Byggnaden är relativt välbevarad och smärre tillägg har inte förvanskat den. Till stationen hörde enligt den tidens sed en park kring korsningen Södra Järnvägsgatan – Stationsgatan, vilken i vissa delar blivit ianspråktagen för andra ändamål. Byggnadens offentliga roll i staden och placerad utifrån den rollen gör att den är mycket tydlig i staden.
Busstationen i kvarteret Perseus består av en kioskliknande väntsalsbyggnad med försäljning och viss servering samt en betydligt större byggnad för godshantering. Båda byggnaderna har fasader med träpanel placerad i olika riktningar för att få en variationsrik fasad och sadeltak med stort utsprång i takfoten.
RIKTLINJERÄven om den gamla stationsbyggnaden inte används för sitt ursprungliga ändamål ska den hållas i gott skick då den kan få en renässans i ett framtida resecentrum. Utvändiga förändringar, till exempel tilläggsisolering, fönsterbyte, nytt tak och even-tuella tillbyggnader ska ske med utgångspunkt i de klassiska dragen hos byggnaden.
Busstationsfunktionen kan komma att flytta i en samordnad lösning med järnvägs-station och nuvarande plats tas i anspråk för nya verksamheter och kanske bostä-der. Detta kan ta några år varför nuvarande busstation måste fungera till dess men de kan ändå få tåla förändringar som kan bli aktuella.
Skellefteå busstation, Centrum
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
124
BAKGRUNDI Skellefteå finns på några platser större komplex med i första hand kontor men där ibland även annan verksamhet givits utrymme. Redan på 1960-talet byggde Skellefteå Kraft sitt första större kontorshus i kvarteret Sirius och ett par årtionden senare, då den så kallade stordatorn kom till, byggdes kvarteret Sleipner ut i en första etapp. Andra exempel är polishuset i kvarteret Måsen och kvarteret Läns-pumpen i Ursviken.
KARAKTÄRSDRAGI stort sett varje byggnad av den här karaktären har fått en hög arkitektonisk kvali-tet men stildragen varierar med den tidsperiod de kom till. Många om- och tillbygg-nader har gjorts även de med hänsyn till den ursprungliga delen ibland även med utgångspunkt i den tid tillägget gjorts.
RIKTLINJERFörändringar skall ske med utgångspunkt i den befintliga byggnadens karaktär men kan gestaltas antingen utifrån den tidens stilart eller utifrån en ny tids stilart. Det viktiga är en hög kvalitet.
Kontorskomplex med bibliotek, hotell, konferens med mera, Älvsbacka
STÖRRE KONTORSKOMPLEX KV SIRIUS, KV SLEIPNER, KV LÄNSPUMPEN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
125
GRÖN OCH BLÅ STRUKTUR – FINPARKERSTADSPARKEN, PARK NORR OM EDDAHALLEN, ÄLVSBACKA, SKELLEFTEHAMN
BAKGRUNDI Skelleftedalen finns ett flertal parker med hög skötselnivå tillkomna vid olika till-fällen. Bland de äldsta är Stadsparken som i vissa avseenden är lika gammal som staden men som fick officiell status först i mitten av 1880-talet då torget flyttades. Andra parker av samma slag med hög skötselnivå är delar av Nordanå, parken norr om Eddahallen, parken vid Grenvägen och Oskarsparken i Skelleftehamn.
KARAKTÄRSDRAGVarje park har sin karaktär baserad av den parkstil som rådde vid dess anläggande. Några som byggts om, till exempel Stadsparken, har fått en förändrad gestaltning utifrån nya stilar och kommer att förändras igen vid kommande ombyggnad. Par-ken vid Eddahallen har en 1950-talsprägel med slingrande gångar, oregelbunden plantering med en oregelbunden damm.
RIKTLINJERIngen av parkerna har något bevarandeskydd utöver att de är avsedda som just parker. Andra ändamål är inte möjliga. Detta gör att de är möjliga att förändra och ges ny gestaltning, något som kommer att ske med Stadsparken. Innan en sådan förändring bestäms är det viktigt med stor omsorg och omvårdnad.
Stadsparken, Bryggarbacken, Centrum
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
126
BAKGRUNDNordanå, vars tidigare namn var Körran, hade fram till stadens 100 årsjubileum flera funktioner: militär övningsplats med officersbostad, marknadsplats, tjärhov med mera. I början av 1900-talet byggdes den första delen av samrealskolan, se-dermera även gymnasium, i fonden av den allé som numera fått namnet Ernst Westerlunds Allé. För firandet av jubileet byggdes Körran om till det Nordanå vi känner igen idag. Området har därefter i stort sett varit intakt men fler byggnader har flyttats dit allt eftersom.
KARAKTÄRSDRAGOmrådet har som kulturpark en samling av byggnader ditflyttade från samhällen och landsbygd förutom de som byggts på plats, de första redan på 1700-talet. Se-dan kommer de byggnader som utgör de tidigare skolbyggnaderna, de första från 1910-talet i nationalromantik/jugend och de nyare från 1930-talet med inspiration från funktionalismen. Ernst Westerlunds allé som leder fram till huvudbyggnaden är en stadsplaneidé från P O Hallmans stadsplan 1905. Byggnadens slottskaraktär förstärks av allén fram till huvudentrén. Med den nya entrén förskjuts perspektivet och en ny lösning måste prövas.
RIKTLINJERVid fortsatt utveckling ska hänsyn tas till olika funktioner i parkerna. Byggnaderna i parken (framför allt Nordanå) har till viss del skyddsföreskrifter och är i kommunens ägo. Det är därför viktigt att förändringar av byggnaderna i parkerna godkänns av byggnadsnämnden.
Del av Nordanå kulturpark, Prästbordet
KULTUR- OCH/ELLER AKTIVITETSPARK NORDANÅ, PARK NORR OM EDDAHALLEN
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
127
KYRKOGÅRD LUND, SUNNANÅ, KRING LANDSKYRKAN, ALHEM, SKELLEFTEHAMN
BAKGRUNDSkelleftedalen har flera kyrkogårdar eller begravningsplatser från den äldsta kring landskyrkan till den senaste Lunds kyrkogård. De har alltid en hög landskapsar-kitektonisk kvalitet med sin yttre gestaltning och tillhörande byggnader, begrav-ningskapell och byggnader för verksamheten.
KARAKTÄRSDRAGDe olika kyrkogårdarna är gestaltade utifrån den tradition som råder vid genomför-andet från det strängt geometriska på Sunnanå kyrkogård till blandformen på Al-hems kyrkogård med de kvadratiska ”kvarteren” på de öppna ytorna tillsammans med det till synes fria mönstret i skogsbrynet i norr med urngravarna i skogsslutt-ningen. I Lunds kyrkogård har kvadraterna övergivits p g a terrängens lutning ner mot älven. Både Alhem och Lund har generösa parkytor i friare former där vatten spelar en stor roll. På en del av kyrkogårdarna finns gravkapell eller kyrka i olika stil beroende på när de uppfördes.
RIKTLINJERKyrkogårdarna med sina gravar och gravstenar är en viktig del av vårt kulturarv där även övriga grön rum är viktiga att bevara som en del stadens grönstruktur. Förändringar av de äldre lyder också under kulturminneslagen varför länsstyrelsen skall godkänna dem (se även under F 4 , sid 90).
Kyrkogård intill Landskyrkan, Prästbordet
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
128
BAKGRUNDInom Skelleftedalen finns några platser för ett mer organiserat idrotts- och friluftsliv. Störst är området kring Slalomvägen norr om E4. Där har en lång rad centrum för både inomhus- och utomhusaktiviteter samlats genom åren. Exempel på samnytt-jande finns, så t ex samsas campingverksamhet och längdskidåkning om samma område. För campingen har Vitbergsbadet ökat attraktiviteten och betytt mycket för den och för staden i allmänhet. Skellefteå Kraft Arena, kombihallen och ten-nishallen tillsammans med Folkets Hus är centrum för många inomhusaktiviteter och utomhus på området kring Folkets Park finns utrymme för stora evenemang.
Norr om detta centrum finns hela det utvecklade spårområdet på Vitberget, Nöp-pelberget och Prästfäbodberget. Övriga områden har enklare anläggningar, i prin-cip bara elljusspår.
KARAKTÄRSDRAGByggnaderna inom campingområdet och badet är många, både små uthyrnings-stugor och lite större servicebyggnader med en mycket blandad utformning utan några särskilt utmärkande karaktärsdrag. Ett sammanhållande drag är den röda färgen på de flesta av byggnaderna, både de små och de större. Ett par byggnader har dock fått en mer genomarbetad gestaltning och det är byggnaden vid Vitbergs-badet och den nya lägergården mitt emot receptionen.
Byggnaderna väster om Slalomvägen har beskrivits under rubriken Idrotts- och nöj-esanläggning.
RIKTLINJERDen röda sammanhållande färgskalan bör även fortsättningsvis användas när nya byggnader placeras ut i området. I anslutning till Vitbergsbadet har dock byggna-derna en vit till ljusgrå färgskala som kan fortsätta att gälla i den delen av området. I övrigt kan dock friheten i utformningen av nya byggnader vara relativt stor.
Skellefteå Kraft Arena, tennishallen, Vitbergsbadet, skidstadion/Skellefteå camping, Vitbergsbacken, Folkets Park med mera
IDROTTS-, FRITIDS- OCH FRILUFTSOMRÅDE VITBERGET, BYBERGET, RÖSBERGET, OMRÅDET KRING RÄVASTUGAN, SKIDSTADION
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
129
VATTENOMRÅDE ÄLVSOMRÅDET, HAVSKUSTEN KRING SKELLEFTEHAMN, SJÖAR
BAKGRUNDDet främsta vattenområdet i Skelleftedalen är älven med biflöden som rinner ge-nom hela området. Kontakten med älven från omgivande bebyggelse är av blandad kvalitet, ibland ligger bostäder direkt mot vattnet med strandtomt, ibland finns det breda allmänna ytor närmast som är fallet bland annat uppströms och nedströms Lejonströmsbron. Andra viktiga vattenområden är Falkträsket och deltaområdet som älven bildar i mötet med Bottenviken.
KARAKTÄRSDRAGHuvuddelen av sträckan genom Skelleftedalen är älven relativt smal och ligger många meter under omgivande marknivå. Lägre stränder finns på vissa ställen bland annat delar av Älvsbacka och från Bergsbyn ner mot havet. Sträckan mel-lan Lejonströmsbron och Parkbron är bred med ett antal större öar som bildar ett mindre skärgårdslandskap. Detsamma gäller deltalandskapet med öar och vikar. Uppströms Lejonströmsbron ansluter Klintforsån i en elegant koppling till älven, formgiven av arkitekten Erik Lundberg i samband med byggandet av Kvistforsens kraftverk.
Längs delar av stränderna sträcker sig gångstråk antingen nere vid vattnet eller ovanför om stranden är för brant.
RIKTLINJERDen för det rörliga friluftslivet viktiga strandzonen närmast vattnet skall hållas tillgänglig och framkomlig. Södra stranden öster om Lejonströmsbron bör lyftas gestaltningsmässigt. Bland byggnader är särskilt toaletter och mindre serveringar efterfrågade och bör tillåtas efter sedvanlig prövning.
Skellefteälven med holmarna söder om Bonnstan och Nordanå
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
130
BAKGRUNDLängs Skellefteälven och upp längs Klintforsån finns en jordbruks- och landsbygds-bebyggelse som i sina äldsta delar är äldre än staden. Flera av de kända byarna är numera stadsdelar i staden Skellefteå. Här finns aktiva jordbruk, hästgårdar, rena boendemiljöer på avstyckade tomter med mera.
KARAKTÄRSDRAGVästerbottensgårdar, par- och enkelstugor är vanliga byggnadstyper i dessa sam-manhang. Andra typer förekommer dock t o m villor med tegelfasad. Sammanhål-lande element är den enkla rektangulära huskroppen med sadeltak, den röda slam-färgen, vita fönstersnickerier, knutar och foder. Byggnaderna ligger glest i delvis uppodlad mark delvis naturmark.
RIKTLINJERDen lantliga karaktären enligt ovan bör vara utgångspunkten när man bygger nytt, renoverar, bygger till eller gör andra förändringar som påverkar befintlig byggnad eller påverkar den omgivande miljön (se vidare under berörda stadsdelar, avsnitt 4). Agrar bebyggelse, S Bergsbyn
BEBYGGELSE UTANFÖR DETALJPLAN – AGRAR BEBYGGELSE, HÄSTGÅRDAR OCH JORDBRUK MYCKLE, STÄMNINGSGÅRDEN, LUND, TJÄRN MED FLERA
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
5 REGLER O
CH
RIKTLIN
JER FÖR D
ETALJPLA
NERIN
G O
CH
LOV
GIV
NIN
G
131
FRITIDSBEBYGGELSE, DELVIS INOM DETALJPLAN FALKTRÄSKET, ÖRVIKEN
BAKGRUNDKring Falkträsket och ute i Skelleftehamn och Örviken finns en stadsnära fritidsbe-byggelse från den tid den skulle kunna nås med cykel. Med tiden har dessa fritids-hus växt och flera nyttjas nu för permanent boende. Bostadsbebyggelsen i Sunnanå växer nu fram mot fritidsbebyggelsen vilket gör att en integrering kan skönjas.
KARAKTÄRSDRAGByggnaderna i de olika områdena har en mycket blandad utformning, vilket varit en medveten strategi hos byggnadsnämnden.
RIKTLINJERHär ska en stor frihet råda bara man inte överskrider eventuella detaljplanebestäm-melser (se även under R 8, sid 92).
Fritidsbebyggelse södra Falkträsket
