Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Psykometriska egenskaper och prediktiv validitet hos den

svenska versionen av Reumatoid Arthritis –

Work Instability Scale (RA-WIS)

Författare: Handledare:

Carin Renger Karin Nordin,

Lena Krumlinde

Sundholm

Uppsats i Vårdvetenskap Examinator

Avancerad nivå, 15 hp Marianne Carlsson

VT 2011

SAMMANFATTNING

Syfte: Syftet med denna studie var att testa en nyöversatt version av RA-WIS (Reumatoid

Arthrities – Work Instability Scale), med avseende på evidens för innehållsvaliditet,

kriterievaliditet, test-retest reliabilitet samt prediktiv validitet.

Metod: Datainsamling gjordes med enkätutskick vid tre tillfällen under en

femmånadersperiod för att undersöka evidens för innehållsvaliditet hos RA-WIS på (n=100)

försökspersoner. Vid andra tillfället ingick (n=79) försökspersoner för att studera test-retest.

Dessutom jämfördes testresultatet på RA-WIS med förändring i arbetad tid och sjukfrånvaro

under en femmånadersperiod för (n=78) personer.

Reslutat: Relationen mellan poängen på RA-WIS och externa variabler, som förmåga att

utföra dagliga arbetsuppgifter, hur den fysiska arbetsmiljön och smärta upplevs påverka

arbetet, var medel till hög. Det var även en skillnad i poäng mellan gruppen som arbetade

heltid och gruppen som inte gjorde det på grund av RA, vilket indikerar evidens för validitet

gällande RA-WIS. Reliabiliteten för test-retest var hög. Studien har inte givit evidens för att

RA-WIS kan predicera arbetsoförmåga under en fem månaders period.

Konklusion: RA-WIS kan identifiera personer med RA som har svårigheter i arbetet, för att

kunna erbjuda åtgärder, även om svårigheterna inte med säkerhet skulle leda till att personen

inte kan vara kvar i arbete full tid.

Nyckelord: Reumatoid Arthrities – Work Instability Scale (RA-WIS), Reumatoid artrit,

arbetsoförmåga, arbetsterapi

Abstract

Aim: The aim of this study was to examine a new Swedish version of RA-WIS (Rheumatoid

Arthritis – Work Instability Scale) in order to gather evidence for validity, test-retest

reliability and predictive validity.

Method: The data collection was made by mailing questionnaires on three occations during a

five month period. First to examine the evidence for content validity of the RA-WIS for

(n=100) subjects. The second session included (n=79) subjects for the study of test-retest.

Moreover, the test results on RA-WIS was compared with change in hours worked and sick

leave for (n=78) persons, during a five-month period.

Result: The relationship between the RA-WIS score and external variables like, ability to

perform work tasks and if pain affected work, was medium to high. There was also a

difference in test scores between those who worked full time and those that didn’t because of

RA, which indicated evidence for validity. The consistency in test-retest was high. The study

does not give evidence that RA-WIS can predict work disability over a five months period.

Conclusion: RA-WIS identifies persons with RA who have difficulty at work, in order to

provide interventions, even if the problems not with certainty would lead to loss of work.

Key word: RA-WIS, measurement, Rheumatoid arthritis, work disability, occupational

therapy

Ordförklaringar

Ameriacan College of Rheumatology (ACR) kriterier Diagnosen Reumatoid Artrit

(RA) ställs utifrån dessa

kriterier.

Reumatiska noduli Knutor av bindväv som

bildas under huden.

RF faktor (Reumatoid Faktor) Antikroppar som normalt

finns i högre koncentration

hos personer med RA än hos

friska individer .

Health Assessment Questionnaire (HAQ) Ett självskattnings-

instrument för Aktiviteter i

Dagliga Livet (ADL).

Tidiga Artriter (TA) Ett program på Karolinska

Universitetssjukhuset, som

pågått sedan 1997 där alla

nydebuterade personer med

RA inkluderas.

RA-BAF Arbetsnamnet på

instrumentet RA-WIS

under studiens gång.

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 1

REUMATOID ARTRIT ........................................................................................................................................... 1 ARBETSFÖRMÅGA ............................................................................................................................................... 1 BETYDELSEN AV ARBETE FÖR INDIVIDEN OCH SAMHÄLLET ................................................................................ 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SVÅRIGHETER I ARBETET ....................................................................................... 2 INSTRUMENT FÖR ATT MÄTA ARBETSFÖRMÅGA .................................................................................................. 3 VALIDITET OCH RELIABILITET ............................................................................................................................. 5 SYFTE.................................................................................................................................................................. 6

METOD ................................................................................................................................................................. 6

DESIGN ............................................................................................................................................................... 6 URVAL ................................................................................................................................................................ 6 MÄTMETODER ..................................................................................................................................................... 7

Instrument ...................................................................................................................................................... 7 PROCEDUR .......................................................................................................................................................... 8 DATAANALYSMETOD .......................................................................................................................................... 8

Innehållsvaliditeten för RA-WIS i förhållande till enkätfrågor rörande arbetsförmåga. .............................. 8 Kriterievaliditet för RA-WIS i förhållande till arbetstid. ............................................................................... 9 Reliabilitet hos RA-WIS vad gäller test-retest. .............................................................................................. 9 Prediktiv validitet hos RA-WIS gällande arbetsförmåga hos personer med RA över en femmånadersperiod.

....................................................................................................................................................................... 9

RESULTAT ........................................................................................................................................................... 9

UTSKICKEN ......................................................................................................................................................... 9 BESKRIVNING AV GRUPPEN ............................................................................................................................... 10 INNEHÅLLSVALIDITET FÖR RA-WIS I FÖRHÅLLANDE TILL ENKÄTFRÅGOR RÖRANDE ARBETSFÖRMÅGA .......... 11 KRITERIEVALIDITET FÖR RA-WIS I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETSTID ................................................................ 11 RELIABILITET HOS RA-WIS VAD GÄLLER TEST-RETEST ................................................................................... 12 PREDIKTIV VALIDITET HOS RA-WIS GÄLLANDE ARBETSFÖRMÅGA HOS PERSONER MED RA ÖVER EN

FEMMÅNADERSPERIOD ...................................................................................................................................... 13

DISKUSSION ...................................................................................................................................................... 15

RESULTATDISKUSSION ...................................................................................................................................... 15 METOD DISKUSSION .......................................................................................................................................... 17 KONKLUSION .................................................................................................................................................... 19 KLINISKA IMPLIKATIONER ................................................................................................................................ 19

REFERENSER .................................................................................................................................................... 20

1

INLEDNING

Reumatoid Artrit

Reumatoid Artrit (RA) är en systemisk, inflammatorisk, kronisk sjukdom som påverkar

personen på många olika sätt redan tidigt i sjukdomsskedet (Engström-Laurent, Leden, Nived,

& Sturfelt, 1994). Flera av kroppens leder engageras så att de blir svullna, ömma och stela,

vilket leder till muskelsvaghet, trötthet, inskränkt rörlighet i lederna och nedsatt funktion

(Nordenskiöld, 1994). Diagnosen ställs utifrån sju ACR (American College of Rheumatology)

kriterier: morgonstelhet i minst en timma, artrit i tre eller fler ledområden, artrit i händernas

leder, symmetrisk artrit, reumatiska noduli, positiv RF faktor och röntgenförändringar. För att

få diagnosen RA ska fyra av dessa sju kriterier vara uppfyllda. De första fyra, av ovan

nämnda kriterier måste ha funnits under minst sex veckor. (Arnett, et al., 1988)

En och en halv procent av befolkningen i Sverige uppskattas vara drabbade av RA, varav 75%

är kvinnor och 25% män. Insjuknandet sker i alla åldrar (Nordenskiöld, 1994; Melvin, 1989).

Det är okänt varför man får RA, men det kan till viss del vara en ärftlig sjukdom (Gregersen,

2003).

RA är en progressiv sjukdom med hög risk för försämring av fysiska funktioner (Holte,

Tambs & Bjerkedal, 2001). En vanlig följd av RA är försämrad handfunktion vilket medför

en rad svårigheter i det dagliga livets aktiviteter (ADL) till exempel att knäppa knappar och

öppna dörrar. Påverkan på skuldrorna ger bland annat svårigheter att borsta håret, ledbesvär i

knän och fötter orsakar svårigheter vid förflyttning. I mycket sällsynta fall kan RA leda till

behov av rullstol. (Gregersen, 2003) Förmågan att utföra aktiviteter påverkas även av trötthet,

smärta, muskelsvaghet och atrofi (Häkkinen, Sokka, Lietsalmi, Kautiainen, & Hannonen

2003).

Arbetsförmåga

Flera studier visar att risken är stor för att personer med RA får svårigheter i arbetet på grund

av sin sjukdom redan under de första åren efter insjuknandet (Barrett, Scott, Wiles &

Symmons, 2000; Chorus, Miedema, Wevers & van der Linden, 2001; Fex, Larsson, Nived &

Eberhardt, 1998; Sokka, Kautiaien, Möttönen & Hannonen, 1999). En svensk studie av

Eberhard, Larsson & Nived (1993), visar att 37 % av patienterna slutar arbeta under de två

första åren efter diagnosen. Av dessa slutade de flesta under det första året efter

sjukdomsdebuten. Dessutom var 16 % tvungna att byta arbetsuppgifter eller minska sin

arbetstid. Även Van Jaarsveld, Jacobs, Schrijvers, van Albada-Kuipers, et al (1998) har, i

2

Holland, funnit att det är vanligare att personer med RA arbetar färre timmar per vecka än

normalbefolkningen. Ungefär hälften av personerna i den studien rapporterade att RA

påverkade deras arbete negativt, några hade till exempel färre chanser till befordran och några

hade gjort arbetsplatsanpassningar. Mancuso, Paget & Charlson (2000) har i en pilotstudie

kartlagt att även personer som är kvar i arbete med få fysiska krav, stort självbestämmande

över arbete och arbetstider har svårigheter och är oroliga över att behöva sluta arbeta. Flera av

dessa hade bland annat bytt jobb, eller arbetsuppgifter på samma jobb, anpassat sina

arbetstider och arbetat hemifrån. Även behandlingen av sjukdomen tar ofta mycket tid från

arbetet på grund av att den kräver regelbundna sjukhusbesök (Camilleri, Jassop, David, Jessop

& Hall, 1995).

Många studier har genomförts för att analysera vilka faktorer som påverkar arbetsförmågan

och resultaten av dessa varierar. Sammanfattningsvis kan nämnas att demografiska variabler,

fysisk funktion och arbetsrelaterade faktorer har visat sig vara av stor betydelse för risken att

behöva sluta arbeta enligt ett flertal studier och de förklarar och predicerar arbetsförmåga

bättre än till exempel fysiologiska och medicinska variabler (Callahan, Bloch & Pincus, 1992;

Sokka & Pincus, 2001; Yelin, Henke & Epstein. 1987)

Betydelsen av arbete för individen och samhället

Oförmåga att arbeta på grund av RA har en stor påverkan på individen. Den personliga

ekonomin påverkas negativt på grund av förlorad arbetsinkomst och kostnader direkt

relaterade till sjukdomen. Även samhället blir ekonomiskt lidande, både vad gäller kostnader

för sjukvård och produktionsbortfall. (Van Jaarsvelden, Jacobs, Schrijvers, Heurkens, et al.,

1998; Meenan, Yelin, Nevitt & Epstein, 1981; Wolfe & Hawley, 1998)

För personens självkänsla och livskvalité är det viktigt att kunna arbeta. Det kan leda till en

ökad social isolation och depression om personen inte har ett arbete att gå till. (Fifield,

Reisine & Grady, 1991; Meenan, Yelin, Nevitt & Epstein, 1981; Wolfe & Hawley, 1998)

Åtgärder för att minska svårigheter i arbetet

Det finns ett stort behov av tidiga insatser som handlar om att stödja personer att behålla och

klara av sitt arbete. British Society of Rehabilitation Medicine och Lehmann menar enligt

Gilworth, (2003) att det är svårare för en person som redan slutat arbeta att börja igen än för

en person som nyligen insjuknat att stanna kvar i arbete. Även Allaire (2001) uppger att det

3

kan vara effektivare att förebygga att personer behöver sluta genom anpassningar av arbete

och arbetsplats än att göra förbättringar efteråt. Därför är det är viktigt att i ett tidigt skede

identifiera personer som har svårigheter för att kunna hjälpa dem med anpassningar och på det

sättet kunna förhindra eller fördröja en situation där personen blir tvungen att sluta på grund

av sin sjukdom.

En studie av Yelin et al. (1987) har visat att arbetsrelaterade svårigheter vid RA ofta är en

funktion av arbetet i sig själv. Ett jobb som innebär mindre fysiska krav och högre grad av

självbestämmande tillåter att personen förblir förvärvsarbetande. Genom att förändra den yttre

miljön och ta bort fysiska hinder kan stora förbättringar göras som gör det lättare för personer

med RA att kunna arbeta (Straaton & Fine, 1997). I en studie av Detaille, Haafkens & van

Dijk, (2003) ansåg personer med RA det vara viktigt med stöd från ledningen, anpassningar

på arbetsplatsen som bra stolar, tangentbord och flexibel arbetstid för att kunna fortsätta

arbeta. I en kvalitativ pilotstudie utförd av Mancuso et al. (2000), intervjuades 22 personer

som var i arbete och där framkom att alla personer gjort förändringar i arbetet. Man hade bytt

jobb eller karriärsplaner, ändrat arbetstider och arbetssätt, använt färdtjänst, sov mer och

arbetade hemma. För att kunna utföra arbetet långsammare hade man bytt jobb till mer

administrativa tjänster, avböjt befordran eller valt jobb där man var överkvalificerad.

Det har visats att det finns tre typer av åtgärder för att hjälpa den anställda som till slut kan

leda till att personen ändå måste sluta arbeta. De är, att någon hjälper den sjuke i arbetet,

förkortad arbetsdag samt att tillåta fler raster och vilopauser. Dessa metoder minskar

produktiviteten och kan därför i förlängningen leda till att personen förlorar sitt jobb. I denna

grupp hade fler personer manuellt arbete jämfört med dem som var kvar i arbete. (Allaire,

1996)

Hur man lyckas med de terapeutiska insatserna och om personen fortsätter förvärvsarbeta

beror till stor del på personens egen motivation och förmåga att fungera i samhället (Camilleri

et al., 1995; Straaton & Fine, 1997). Även ålder och smärta är faktorer som kan påverka

utgången av arbetsrehabilitering (Straaton, & Fine, 1997).

Instrument för att mäta arbetsförmåga

Det finns många standardiserade metoder för att mäta effekten av sjukdomen hos personer

med RA. Stenström & Nisell (1997) har sökt i databasen Medline efter denna typ av

instrument och gjort en sammanställning av dessa, täckande perioden från 1966 till 1995. Av

4

dessa är det endast delar av två instrument som berör arbete: (A) AIMS2, (Arthritis Impact

Measure Scales) (Meenan, Mason, Anderson, Guccione, & Kazis, 1992) och (B) ”A

functional capacity scale” (Helewa, Goldsmith, & Smythe, 1982). Studier har visat att (C)

HAQ (Health Assessment Questionnaire) predicerar oförmåga att arbeta (Callahan et al., 1992

& Eberhard et al., 1993). Allaire (2001) rapporterade att det finns två instrument avsedda att

identifiera ökad risk för arbetsoförmåga: (D) The Work Limitations Questionnaire (WLQ) &

(E) Rheumatoid Arthritis – Work Instability Scale (RA-WIS).

(A) AIMS är ett omfattande instrument som mäter hälsotillståndet. Det tar relativt lång tid att

administrera och endast i den andra versionen av AIMS (AIMS2) finns några frågor som

berör arbete (Meenan et al., 1992).

(B) ”A functional capacity scale”, mäter rörlighet, personlig vård, hand- och armfunktion och

har även ett begränsat antal frågor angående arbete och då innefattas även arbete i hemmet

och som fritidsaktivitet (Helewa et al., 1982).

(C) HAQ mäter ADL förmåga och har inga frågor angående arbetet. Brister med HAQ har

upptäckts i opublicerade studier samt av författaren i dennes arbete.

(D) WLQ är ett självskattningsinstrument som mäter i vilken grad kroniska sjukdomar

minskar förmågan att utföra arbetsuppgifter. Instrumentet är validitets- och reliabilitetstestat.

WLQ är inte utformat för personer med RA utan för personer med kronisk sjukdom. Den har

dock testats på personer med RA och visat sig vara valid och reliabel för användning även

inom denna grupp. (Lerner, Amick, Rogers, Malspies, Bungay, & Cynn, 2001)

(E) Reumatoid Arthrities – Work Instability Scale (RA-WIS) är ett screeningtest som mäter

svårigheter i arbetet (work instability) vilket samvarierar med en ökad risk för arbetsoförmåga

(work disability). Det utformades utifrån erfarenheter från personer i England med diagnosen

RA som arbetade. Det togs fram för att studera effekterna av RA hos dem som är i arbete. I

processen att ta fram RA-WIS har evidens samlats för validitet. Man har analyserat den

interna strukturen genom Rasch analys samt gjort extern jämförelse med

arbetsförmågebedömning som anses som Golden standards. Instrumentet har även visat på en

hög grad av reliabilitet. RA-WIS består av 23 påståenden. Dessa påståenden besvaras med

”JA” om det stämmer överens eller ”NEJ” om det inte gör det. För poängsättning summeras

antal ”JA”. Färre ”JA” än tio, indikerar låg risk, fler än 10, men mindre än 17 tyder på en

medelstor risk och 17 eller mer visar på hög risk för arbetsoförmåga (Gilworth, 2000).

5

För screening av arbetsoförmåga finns idag inte något instrument på svenska. AIMS och ”A

functional capacity scale” mäter inte i första hand arbetsoförmåga och WLQ är inte utformat

för personer med RA. Därför valdes RA-WIS för översättning och testning i svenska

förhållanden. Författaren har rättigheterna att översätta instrumentet till svenska.

Validitet och reliabilitet

Streiner och Norman (1995) menar att man behöver göra nya studier av validiteten då ett test

modifieras. Vid en översättning kan förändringar ske och testet ska därefter användas på en ny

population i en annan kultur. Säkerheten i de slutsatser som dras av ett testresultat behöver

bedömas igen. Det är tolkningen av testresultatet från det nya testet som behöver evalueras

utifrån det sätt de är menade att tolkas på, enligt Goodwin (2002).

Innehållsvaliditet

När ett test genomförs är syftet ofta större än att bedömma hur de specifika frågorna besvaras

och vilken poängsättningen blir, eftersom det inte ryms tillräckligt många frågor i ett test för

att täcka av hela det område som ska kartläggas. Innehållsvaliditet visar på bredden av

innehållet som mäts i ett specifikt mätvärde. Vid en hög innehållsvaliditet kan ett större

område förstås av ett specifikt mätetal. Om innehållsvaliditeten är låg är mätetalet begränsat i

vad det förklarar. För att förstå vilka slutsatser som kan dras av ett visst instrument behöver

det prövas. (Streiner et al., 1995)

Kriterievaliditet

Streiner et al. (1995) menar att kriterievaliditet kan delas in i samtidig validitet och prediktiv

validitet. För att mäta samtidig validitet jämförs det nya testet med ett redan validerat

instrument som används inom det område som avses att mätas, vid samma tillfälle. En stark

korrelation mellan de båda testens resultat tyder på att det finns evidens för validitet hos det

nya testet.

Evidens för att testet kan förutsäga, predicera, en viss händelse kan erhållas genom att

analysera i vilken grad ett testresultat korrelerar med data som insamlas senare. Det är inte

självklart att en viss bedömning idag kan ge information om hur det kommer att bli i

framtiden. (Goodwin, 2002 & Streiner, et. al. 1995) För att undersöka evidens för prediktiv

validitet kan resultatet på ett nytt instrument jämföras med resultatet av ett redan validerat test

som genomförs vid en senare tidpunkt (Streiner, et al., 1995).

6

Reliabilitet

Reliabilitet visar på testets stabilitet över tid och känslighet för att upptäcka förändringar i det

som mäts. Om en förändring inte skett ska heller inte testresultatet visa en förändring. Vid en

hög grad av sensibilitet kan även små förändringar i det som mäts, upptäckas genom testet.

(Lexell & Downham, 2005)

Syfte

Syftet med studien var att pröva en nyöversatt svensk version av RA-WIS, med avseende på

evidens för innehållsvaliditet, kriterievaliditet, test-retest reliabilitet samt prediktiv validitet.

Frågeställningar

1. Kartlägga innehållsvaliditet för RA-WIS i förhållande till enkätfrågor rörande

arbetsförmåga.

2. Undersöka kriterievaliditet för RA-WIS vid jämförelse med kriteriet arbetstid.

3. Studera i vilken grad RA-WIS är reliabel gällande test-retest.

4. Analysera prediktiv validitet för RA-WIS, gällande arbetsförmåga hos personer med RA

över en femmånadersperiod.

METOD

Ansökan har gjorts till forskningsetiskkommitté, vilka ansåg att studien är metodutveckling

och därför faller utanför lagen.

Design

Studien är prospektiv, korrelerande och jämförande med datainsamling utförda vid tre

tillfällen.

Urval

På reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, pågick ett program sedan

1997 där alla personer med nydebuterad RA inkluderats, kallat Tidiga Artriter (TA). Det

omfattade personer med högst 12 månaders anamnes vid inklusion och som uppfyllde minst

fyra ACR-kriterier. Personen ifråga skulle självständigt kunna fylla i blanketter med VAS-

skalor och HAQ (Health Assessment Questionnaire) (Ekdahl, Eberhardt, Andersson &

Svensson, 1988). Registret innefattade, våren 2002, 280 personer efter exklusion av dem som

7

var över 65 år, de som var pensionerade samt några utan adressuppgifter. Adresserna till

personerna i studien hämtades ur deras medicinska journaler, vilket kunde göras via

datajournal utan åtkomst till journalanteckningar. Alla personer (n=280) som var inkluderade

i TA med fyra eller fler ACR-kriterier och som var i arbete inkluderades i denna studie.

Mätmetoder

Instrument

RA-WIS

RA-WIS är översatt till svenska. Översättning till svenska gjordes av författaren, tillsammans

med hjälp av en professionell översättare. Påståendena i RA-WIS relaterar exempelvis till om

personen har stelhet och värk (2, 10, 21), svårigheter att orka jobba (3, 11, 22) och utföra sina

arbetsuppgifter (5, 7, 15, 16, 19) samt om personen känner oro för att (9), eller tror sig

behöva, förändra sitt arbete (8, 12, 14, 20, 23).

Enkät

En enkät (bilaga 1) skapades av författaren då inget självskattningsinstrument fanns att tillgå

för jämförande med externa variabler. Frågorna i enkäten skapades utifrån variabler, som i

studier visat sig påverka arbetsförmåga. Enkäten har 18 frågor, varav de första nio frågorna

rör utbildningsnivå, yrke och arbetstid. För att undersöka bredden av de slutsatser som kan

dras av poängsumman på RA-WIS användes nio olika faktorer (fråga 10 till 18 i enkäten) som

i litteraturen anses viktiga för arbetsförmåga och som används i andra validerade

bedömningsinstrument. Skattningsskalan på fråga 10 till 18, är från 0 till 10.

Frågorna 2, 16 och 18 i enkäten bygger bland annat på några av de variabler som Sokka &

Pincus (2001) funnit vara av betydelse för arbetsoförmåga då de gjorde en litteraturstudie som

jämförde 15 studier angående faktorer som var associerade med arbetsoförmåga. Fysiskt tungt

arbete (fråga 16) har visat sig vara en mycket stark prediktor för att personer ska sluta arbeta

på grund av RA (Eberhardt et al., 1993; Sokka et al., 1999). Melvins frågeguide, Work

Assessment Questionnaire, har inspirerat till frågorna angående den fysiska arbetsmiljön

(fråga 11), stöd och förståelse från arbetsgivare och arbetskamrater (fråga 12 och 13), hur

mycket personen anser sig kunna styra över sitt arbete (fråga 15), den fysiska belastningen av

arbetet (fråga 16) samt frågan angående att ta sig till och från arbetsplatsen (fråga 17)

(Backman, 1989). Frågan om resvägen (fråga 17) har även stöd i studier av Allaire et al.

8

(1996) och Mancuso et al (2000) som har belyst detta som ett problem för personer med RA.

Allaire et al. har tagit upp att fysiska krav, smärta i lederna och upplevt stöd från arbetsgivare

och kollegor påverkar arbetsförmågan. Även Barret et al. (2000) och Chorus et al. (2001) har

visat att fysiska hinder på arbetsplatsen och kollegors och arbetsgivarens stöd har betydelse

för fortsatt arbete för personer med RA. Enligt Wolfe & Hawley (1998) har smärta visat sig

vara en bra prediktor för arbetsoförmåga. Yelin, Meenan, Nevitt & Epstein, (1980) menar att

personer med stor möjlighet att själv bestämma över sitt arbete har större chans att fortsätta

arbeta. Det är även av största betydelse om personen själv vill vara kvar i arbete (fråga 14),

enligt Reisine, McQuillan & Fifield (1995). Frågorna angående arbetssituationen, civilstånd,

anställningstid, arbetstid, varför personen inte arbetade full tid och hur personen ansåg sig

utföra sina dagliga arbetsuppgifter formulerades av författaren till föreliggande uppsats.

Procedur

Aktuell studie inkluderade tre mättillfällen, då RA-WIS och/eller enkäten skickades ut till

personerna i registret. Ett första mättillfälle för att kartlägga i vilken grad RA-WIS

korrelerade med enkätfrågor som rör arbete och arbetsförhållanden (fråga 10 - 18) samt

jämförelse av poäng på RA-WIS hos tre grupper med olika arbetstider. Ett andra tillfälle för

att studera i vilken grad RA-WIS var stabilt gällande test-retest och ett tredje och sista

mättillfälle för att analysera i vilken grad RA-WIS predicerade arbetsförmåga hos personer

med RA över en femmånadersperiod. Enkätutskick har utförts vid tre tillfällen enligt tabell 1.

Tabell 1. Innehåll i de olika utskicken.

Utskick 1

Utskick 2

(två veckor efter svar på utskick 1)

Utskick 3 (fem månader efter utskick 1)

Förfrågan om deltagande i studien

+ RA-WIS + enkät (bilaga 1) Brev + RA-WIS Brev + Enkät

Formulären i samtliga utskick kodades för att kunna härledas till den person som fyllt i dem.

Detta för att kunna exkludera de personer som inte skulle få senare utskick. Alla utskick

innehöll även ett frankerat svarskuvert ställt till författarens arbetsadress.

Dataanalysmetod

Innehållsvaliditeten för RA-WIS i förhållande till enkätfrågor rörande arbetsförmåga.

Samband mellan variabler analyserades med Spearmans rangkorrelation.

9

Kriterievaliditet för RA-WIS i förhållande till arbetstid.

Skillnader mellan variabler analyserades med envägs variansanalys (Kruskal-Wallis test).

Post-Hoc testet Fisher LSD användes för att undersöka skillnader mellan grupperna,

bestående av de som arbetade heltid, deltid av okänd anledning samt deltid på grund av RA.

Reliabilitet hos RA-WIS vad gäller test-retest.

Reliabiliteten analyserades med Spearmans rangkorrelation.

Prediktiv validitet hos RA-WIS gällande arbetsförmåga hos personer med RA över en

femmånadersperiod.

Wilcoxon-test användes för att analysera skillnaden i arbetstid och frånvaro från arbetet på

grund av RA i timmar, vid utskick 1 och utskick 2. P-värde < 0,05 ansågs signifikant.

Skillnaden mellan variabler analyserades med Spearmans rangkorrelation. Korrelationen

räknades mellan poäng i RA-WIS vid första utskicket och arbetstiden i timmar efter fem

månader samt frånvaron från arbetet i timmar, på grund av RA.

RESULTAT

Utskicken

Enkäter skickades ut till 280 personer, varav 218 svarade. Femtiotvå personer som inte var i

arbete på grund av arbetslöshet, heltidspension, sjukbidrag, sjukskrivning, studier eller annat,

exkluderades från studien. Trettiotvå exkluderades på grund av att de uppgivit att de hade en

annan sjukdom som påverkade dem vad gällde arbetet. Ytterligare 34 exkluderades av andra

orsaker: (n=3) önskade inte delta i studien, (n=3) ansåg sig friska från RA, (n=3) hade avlidit,

(n=7) hade flyttat utan eftersändning av posten, (n=17) hade inte svarat på alla frågor i RA-

WIS eller svarat både ”JA” och ”NEJ” vilket gjorde det omöjligt att få en poängsumma och

en svarade på ett felaktigt sätt på enkätfrågorna. Efter bortfall fanns (n=100) personer kvar i

studien efter första utskicket. Av dessa fick samtliga utskick 2, utom (n=11) på grund av sent

inkomna svar efter utskick 1. Alla (n=100) fick utskick 3.

Tabell 4. Antal utskickade enkäter, svarsfrekvens och bortfall.

Svarsfrekvens Försökspersoner Bortfall

Utskick 1 n=280

n=218

(77,9%) n=100

Ej i arbete (n=52)

Annan sjukdom (n=32)

Annat bortfall (n=34)

Utskick 2 n=89

n=82

(92,1%) n=79 Annat bortfall (n=3)

10

Utskick 3 n=100

n=91

(91%) n=78

Ej i arbete (n=7)

Annan sjukdom (n=3)

Annat bortfall (n=3)

Påminnelse skickades ut tre veckor efter utskick ett och två veckor efter utskick tre om svar

inte inkommit. Utskick två var tidsberoende och en påminnelse skulle ha gjort att

tidsskillnaden kunde anses ha påverkat resultatet.

Beskrivning av gruppen

I Tabell 2 och 3 beskrivs deltagarna som svarade vid de tre olika tillfällena. Deltagarna vid

tillfälle ett delades in i tre undergrupper för att undersöka variationerna av RA-WIS poäng

mellan de som, (A) arbetade heltid, (B) de som av någon annan anledning än RA arbetade

deltid och (C) de som arbetade deltid på grund av RA (se tabell 2). Gränsen mellan heltid och

deltid drogs vid 38 timmar per vecka, eftersom vissa yrkeskategorier hade förkortad

arbetsvecka som ändå räknades som heltid.

Tabell 2. Presentation av gruppen som svarade på utskick 1, samt undergrupper fördelade efter arbetad

tid.

n

Ålder i år

medelvärde

(spridning)

Civilstånd* Andel

kvinnor

%

Arbetstid i

timmar

medelvärde, SD

(spridning)

Gifta/sambo Ensam-

stående

Utskick 1

totalt 100

49

(25-63)

85 12 70

(A) Heltid

46

47

(27-63)

52

40

S.D. 1,5 (38-48)

(B) Deltid (anl. okänd)

20 49

(30-62)

90 30

S.D. 6,3 (16-37,5)

(C) Deltid** (p g a RA)

34 50

(25-62)

82

22

S.D. 6,5 (10-34)

*Uppgift saknades på (n=2) och (n=1) var särbo i utskick 1.

**I gruppen (C) som arbetade deltid på grund av RA var (n=17) sjukskrivna, (n=5) hade sjukbidrag, (n=8) var

förtidspensionärer på grund av RA, (n=1) arbetstränade, (n=1) hade både sjukskrivning och sjukbidrag och (n=2) hade både

sjukskrivning och sjukpension.

Tabell 3. Presentation av grupperna som svarade på utskick 2 och 3.

n Ålder i år

medelvärde

(spridning)

Civilstånd* Kvinnor %

Gifta/sambo Ensamstående

Utskick 2 79 49 (25-63) 68 10 68

Utskick 3 78 49 (25-63) 70 7 70,5

11

*I utskick 2 och i utskick 3 var (n=1) särbo.

Innehållsvaliditet för RA-WIS i förhållande till enkätfrågor rörande arbetsförmåga

I tabell 4 beskrivs korrelationen mellan enkätfrågorna rörande arbetsförmåga (fråga 10 till 18)

och summapoäng på RA-WIS vid första tillfället, var för sig. Median värdet på RA-WIS var

6, lägsta poäng 0 och högsta 20, där en hög poäng indikerar svårigheter i arbetet. En hög

skattning på enkätfrågorna motsvarar att det fungerar på bästa tänkbara sätt, förutom då det

gäller fråga 10, 16 och 18 som har en omvänd skala.

Tabell 4. Korrelationen mellan RA-WIS och frågorna (10-18) i enkäten vid första utskicket.

Enkätfråga

nr.

Enkätfråga n** Median Range Korrelationskoefficient p

10* Utför arbetsuppgifter 99 2 0 – 10 0,73 <0,001

11 Fungerar i fysiska miljön 98 8 0 – 10 -0,60 <0,001

12 Stöd av arbetsgivare 90 8 0 – 10 -0,40 <0,001

13 Stöd av arbetskamrater 95 8 0 – 10 -0,31 <0,005

14 Viktigt m arbete 100 10 0 – 10 -0,42 <0,001

15 Själv styra arbete 99 8 0 – 10 -0,45 <0,001

16* Fysiskt tungt 100 3 0 – 10 0,42 <0,001

17 Till och från arbete 97 9 0 – 10 -0,58 <0,001

18* Ont vid arbete 99 3 0 – 9 0,66 <0,001 *Skalan på fråga 10, 16 och 18 är omvänd så att ett lågt värde motsvarar att det fungerar på bästa tänkbara sätt. **Varierande n beror på internt bortfall.

Kriterievaliditet för RA-WIS i förhållande till arbetstid

Det finns en skillnad mellan hur personer som arbetar heltid (A) och personer som arbetar

deltid på grund av RA (C) skattar sina svårigheter enligt RA-WIS (se figur 1).

Median

25%-75%

Non-Outlier Range

Outliers

Extremes

A B C

Grupp A, B och C

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

RA

-BA

F 1

12

Figur 1. Summapoäng på RA-WIS fördelat på grupperna (A) som arbetar heltid, (B) som av okänd anledning

arbetar deltid och (C) som på grund av RA arbetar deltid.

Envägs variansanalys visar att det finns en skillnad mellan hur personer med olika arbetstid

svarar på RA-WIS, H=20,997; p<0,001.

Tabell 6. Skillnaden mellan grupper beräknat med Post-Hoc test.

Skillnad på medelvärde mellan grupp: Signifikans

(A) Heltid och (B) Deltid (anledning okänd) Ej signifikant

(A) Heltid och (C) Deltid (på grund av RA)

P<0,001

(B) Deltid (anledning okänd) och

(C) Deltid (på grund av RA) P<0,01

Reliabilitet hos RA-WIS vad gäller test-retest

Korrelationen mellan svaren på RA-WIS vid utskick ett och utskick två var 0,93, p<0,001

vilket indikerar en hög grad av samstämmighet vid upprepade mätningar för RA-WIS.

Medelvärdet för RA-WIS vid första tillfället var 7,16 och 6,66 vid andra tillfället.

Scatterplot visar en spridning som inte tyder på en systematisk skillnad mellan hur personerna

svarar vid tillfälle 1 och 2 (Figur 2). Differensen mellan individernas svar på RA-WIS vid de

två mättillfällena har en spridning mellan -7 och +6 poäng, medelvärdet på differenserna är

– 0,6 och medianvärdet är -1.

13

Figur 2. Totalsumman på RA-WIS, vid utskick 1 jämfört med utskick 2, två veckor senare.

Prediktiv validitet hos RA-WIS gällande arbetsförmåga hos personer med RA över en

femmånadersperiod

Det är få personer som har skattat sina svårigheter i arbetet enligt RA-WIS till över 17 poäng,

vilket är ett gränsvärde för hög risk för arbetsoförmåga. Av dem har en person ökat sin

sjukfrånvaro med 10 timmar och en har minskat densamma med 1 timme. I gruppen som

enligt RA-WIS har en totalpoäng mellan 10 och 17, vilket indikerar en medelstor risk för

arbetsoförmåga, har tre personer minskat och tre personer ökat sin sjukfrånvaro.

-2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

RA-BAF 1

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22R

A-B

AF

2

14

Figur 3. Förändring i sjukfrånvaro över en 5 månadersperiod, jämfört med totalpoängen på RA-WIS, för

personer som arbetade heltid samt för personer som inte var i arbete full tid på grund av RA.

Endast två personer som har en totalsumma över 17 på RA-WIS har minskat sin arbetstid över

en 5 månadersperiod (Figur 4). Ingen av dem har dock ökat sin arbetstid. I gruppen som enligt

RA-WIS har en totalpoäng mellan 10 och 17, har både en ökning och en minskning av

arbetstiden gjorts under en femmånadersperiod.

Figur 4. Differensen i arbetstid över 5 månader jämfört med totalpoängen på RA.WIS, för personer som arbetade

heltid samt för personer som inte var i arbete full tid på grund av RA.

-2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

RA-BAF 1

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25D

iffe

ren

s i s

jukfr

ån

va

ro ö

ve

r 5

må

n

-2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

RA-BAF 1

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Diffe

ren

s i t

id ö

ve

r 5

må

n

15

Skillnaderna i arbetstid respektive frånvaro från arbetet på grund av RA, mätt i timmar, vid

utskick ett och utskick tre är inte signifikanta.

Sambandet med sjukfrånvaron i timmar på grund av RA var rs=0,499, p<0,001, vilket var åt

det väntade hållet. En hög totalsumma på RA-WIS vid utskick 1 är positivt korrelerant med

ett högt antal frånvarotimmar på grund av RA, efter fem månader, vilket betyder att personer

som enligt RA-WIS har svårigheter i arbetet har ett större antal frånvarotimmar än de som inte

upplever lika stora svårigheter.

Sambandet mellan RA-BAF vid utskick 1 och arbetstiden i timmar per vecka efter fem

månader var rs=–0,517, p<0,001. En hög totalsumma på RA-WIS är negativt korrelerande

med ett högt antal arbetade timmar per vecka. Detta betyder att personer som enligt RA-WIS

har svårigheter i arbetet, arbetar färre timmar per vecka än de som inte upplever lika stora

svårigheter.

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Resultaten tyder på att screeningsinstrumentet RA-WIS kan ge ett mått på svårigheter i arbetet

som gör att personer med RA inte kan arbeta heltid. Det finns även en stabilitet i själva

instrumentet då resultatet visar liten förändring i poängen vid upprepad mätning då ingen reell

förändring av poängen är att förväntad. Detta indikerar att instrumentet kan användas vid

upprepade tillfällen och att en eventuell förändring av mätvärdet bör avspegla en sann

förändring, och inte bara slumpmässig variation. Dock är det inte klarlagt om RA-WIS kan

förutsäga att arbetsoförmåga kommer uppstå inom en 5-månadersperiod, trots hög totalpoäng

på testet.

Flera av enkätfrågorna rörande arbetsförmåga (fråga 10 till 18) hade måttlig till hög

korrelation med totalpoängen på RA-WIS vid det första utskickstillfället, vilket kan tyda på

en måttligt till hög grad av innehållsvaliditet. Den fråga som gällde hur svårt personen ansåg

sig ha att utföra sina dagliga arbetsuppgifter (fråga 10) hade den högsta korrelationen med

RA-WIS. Det var även den mest övergripande frågan, den gick inte in på detaljer i utförandet

16

eller arbetssituationen. Frågorna angående smärta (fråga 18) och fysisk miljö (fråga 11) hade

en något högre korrelation med RA-WIS än övriga frågor. Allaire et al. (1996) har tagit upp

sambandet mellan smärta och svårigheter i arbetet. Barret et al. (2000) och Chorus et al.

(1991) menar att fysiska hinder kan vara ett stort problem när det gäller att fortsätta arbeta.

Korrelationen i denna studie mellan totalpoängen på RA-WIS och frågorna i enkäten är inte

påfallande hög. De frågor i enkäten med lägst korrelation med RA-WIS var frågorna

angående det upplevda stödet och förståelsen från arbetsgivare (fråga 12) och kollegor (fråga

13). Påståendena i RA-WIS tar inte någonstans upp det psykosociala förhållandet på

arbetsplatsen, vilket skulle kunna påverkas av arbetsgivares och kollegors stöd. Stöd från

arbetstgivare och kollegor påverkar kanske inte de faktorer som tas upp i RA-WIS som är mer

inriktade på stelhet, värk, ork och hur man anser sig klara sina arbetsuppgifter, vilket många

frågor handlar om. Ett starkt stöd kan vara en förutsättning för att fortsätta arbeta trots andra

svårigheter. Detta skulle kunna vara en anledning till att korrelationen mellan dessa inte är så

hög. Flera av påståendena i RA-WIS speglar även den fysiska tyngden av arbetet, bland annat

att påfrestningen på händerna är ett problem, måste säga nej till vissa saker på jobbet och se

upp med hur mycket jag gör vissa saker på arbetet. Eberhardt et al. (1993) och Sokka et al.,

(1999) har visat att fysiskt tungt arbete har betydelse för möjligheten att vara kvar i arbetet,

medan Yelin et al., 1980 fann att det inte var starkt associerat med oförmåga att arbeta.

Medianvärdena visar en generell samstämmighet mellan respondenterna, de förefaller skatta

sin arbetssituation som välfungerande.

Det fanns en skillnad mellan hur personer som arbetar deltid på grund av RA skattar sin

förmåga att arbeta enligt RA-WIS, jämfört med personer som arbetar heltid och personer som

arbetar deltid av okänd anledning. Att det finns en signifikant skillnad mellan personer som

arbetar heltid och personer som inte gör det på grund av RA, tyder på att instrumentet har en

hög grad av kriterievaliditet och mäter de svårigheter i arbetet och på arbetsplatsen, som har

samband med att personen minskar sin arbetstid. Att skillnaden inte är signifikant mellan

gruppen som arbetar heltid och som arbetar deltid av okänd anledning kan bero på att den

grupp som arbetar deltid har betydligt färre antal personer, men även att den gruppen valt att

arbeta deltid av helt andra orsaker än svårigheter beroende av sjukdomen.

RA-WIS visade på en god stabilitet gällande test-retest. Vid andra mättillfället var

medelvärdet något lägre än vid första tillfället, vilket dock inte beror på en genomgående

lägre skattning. Att det inte finns en systematisk skillnad i hur personerna skattar sin

17

arbetsförmåga efter två veckor tyder på att personerna inte har en tendens att svara högre eller

lägre vid ett andra tillfälle och att det inte finns en inlärningseffekt vid genomförandet av RA-

WIS.

Under perioden har en person behövt öka sin sjukfrånvaro på grund av RA. Den personen

skattade även över 17 poäng på RA-WIS vid första utskicket. Ett flertal personer som skattat

lägre har minskat sin sjukfrånvaro under samma period.

Resultaten tyder inte på att RA-WIS på ett tydligt sätt predicerar arbetsoförmåga under en

femmånadersperiod. Få personer skattade en hög poäng på RA-WIS vid första mättillfället,

vilket kan vara en av anledningarna till detta. Redan vid första utskicket fanns ett bortfall på

24% som inte kunde svara på enkäten på grund av att de ej var i arbete.

Skillnaderna i arbetstid och sjukfrånvaro på grund av RA mellan första och tredje utskicket

var inte signifikanta i detta fall. Detta kan ha berott på det relativt korta tidsintervallet mellan

mättillfällena. En svensk studie av Eberhard, Larsson & Nived (1993), visar att 37% av

patienterna slutar att arbeta under de två första åren efter diagnosen. Av dessa slutade de

flesta under det första året efter sjukdomsdebuten. I denna studie var sjukdomsdurationen upp

till sex år. Trettiofyra personer av totalt 100 arbetade deltid på grund av RA redan vid det

första mättillfället och de som slutat arbeta helt på grund av RA exkluderades redan efter

första utskicket. Vidare studier på instrumentets kapacitet att predicera arbetsförmåga under

en längre tid skulle vara av intresse. En studie där RA-WIS används i ett tidigt skede med

uppföljning efter ett par år skulle kunna ge ytterligare information om dess möjlighet att

predicera svårigheter i arbetet.

Metod diskussion

Det första utskicket gjordes till 280 personer, vilket kan anses vara ett stort urval. Det kunde

eventuellt ha blivit något större om eftersökning gjorts på personer som saknade korrekta

adressuppgifter i journalerna. Initialt exkluderades åtta personer på grund av detta och under

studiens gång var bortfallet nio personer där de flyttat utan eftersändning av posten. Några

personer exkluderades på grund av att de inte svarat fullständigt på RA-WIS. Efter första

omgången exkluderades (n=17) personer och (n=3) efter andra. Några markerade både ”JA”

och ”NEJ” på vissa påståenden, andra markerade mitt emellan och ytterligare några svarade

inte på alla påståenden, vilket gjorde det omöjligt att få en poängsumma på testet. Detta kunde

18

möjligen ha undvikits genom att tydligare förklara hur frågeformuläret skulle besvaras. Till

andra utskicket förtydligades innehållet i följebrevet angående vikten av att besvara samtliga

frågor och med bara ett svarsalternativ för att resultatet skulle kunna användas i studien. Det

blev även ett bortfall på (n=11) personer till andra utskicket som kunde ha undvikits om det

första utskicket gjorts tidigare. De personerna fick inte utskick två eftersom det skulle ha

kommit i samband med långledighet vilket kunde påverka deras svar eftersom de troligen inte

var i arbete. Det totala bortfallet som eventuellt kunde ha undvikits, var således (n=37)

personer. Det kan ha påverkat resultatet i studien. Bortfallet av (n=11) personer till utskick två

var relativt litet och borde inte ha påverkat resultatet i någon större utsträckning.

I första utskicket fanns inte sjukbidrag eller sjukskrivning på heltid med som alternativ under

den första frågan. Några försökte därför svara på enkäten utan att de var i arbete. Det

påverkade inte resultatet eftersom det framkom i senare frågor att personen inte arbetade och

därför kunde exkluderas. Det medförde däremot att det blev svårare för personen som skulle

besvara frågorna. Enkäten ändrades därför till tredje utskicket. ”Har sjukbidrag på heltid” och

”är för närvarande sjukskriven på heltid” skrevs till som alternativ under fråga ett och togs

bort under fråga 8.

Arbetstid valdes som ett vedertaget kriterium för att mäta arbetsoförmåga. Inför längre tids

sjukskrivning, sjukbidrag eller förtidspension görs en bedömning av oberoende part för att

personen ska få ersättning.

Test-retest genomfördes efter två veckor. Kortare tid hade inneburit att det blivit svårt med

administreringen, men kunde eventuellt ha följts av en påminnelse till de sju som inte svarade,

vilket kunde ha minskat detta bortfall. Resultaten visade dock på god samstämmighet av

upprepad mätning, vilket är positivt för skalan.

Det kunde ha varit av intresse att ta med självskattningsinstrumentet HAQ i studien som en

jämförelse med RA-WIS, för att jämföra den nya skala med ett tidigare validerat instrument

(Streiner & Norman, 1995). Brister i HAQ samt att personerna som inkluderades i studien

hade redan fyllt i HAQ vid ett flertal tillfällen på kliniken, vilket kunde ha påverkat hur de

skulle ha besvarat det, var anledningar till att HAQ inte användes i denna studie.

19

Personer som slutat arbeta helt på grund av RA exkluderades redan efter utskick ett. Om

frågorna ställts annorlunda kunde de som inte var i arbete längre på grund av RA ha

identifierats för att visa på hur många som redan varit tvungna att sluta.

Konklusion

En hög totalpoäng på screeningtestet RA-WIS kan indikera att personen har svårigheter att

arbeta heltid på grund av RA. Det kan även ge information om en person har svårigheter att

utföra sina dagliga arbetsuppgifter, samt om den fysiska arbetsmiljön och smärta upplevs

påverka arbetet. Reliabiliteten vid test-retest är hög. Studien visade dock inte att RA-WIS kan

predicera arbetsoförmåga under en så kort tid som fem månader, få personer i

undersökningsgruppen hade ändrat sina arbetsförhållanden under denna period. Ytterligare

studier skulle behöva göras med ett större urval av personer som har svårigheter i arbetet

under en längre period.

Kliniska implikationer

Sjukvården kan ha en betydelse för att hjälpa personer med RA att vara kvar i sitt arbete

längre. Ett sätt är att använda instrumentet RA-WIS i ett tidigt skede av sjukdomen. Det tar

inte lång tid att administrera och det kan visa på om personen har betydande svårigheter i

arbetet. Instrument kan användas av hela teamet som arbetar runt en person med RA,

arbetsterapeut, kurator, läkare, sjukgymnast eller sjuksköterska. Det viktigaste är att det

används av den eller de personer som träffar patienten initialt, att det följs upp och att åtgärder

sätts in om personer skattar en hög poäng. Åtgärderna bör med fördel utföras av en

arbetsterapeut eller sjukgymnast som har kvalifikationer för att bedöma arbetsförmåga och

som kan hjälpa till med anpassningar av arbetsplatsen.

20

REFERENSER

Allaire, SH., Anderson, J. J. & Meenan, R. (1996). Reducing work disability associated with

rheumatoid arthrities: identification of additional risk factors and persons likely to benefit

from intervention. Arthrities Care and Research. Vol. 9, No. 5, sid. 349-356.

Allaire, S. H. (2001). Update on work disability in rheumatic diseases. Current Opinion in

Rheumatology. Vol 13, No. 2, sid. 93-98.

Arnett, F. C., Edworthy, S. M., Bloch, D. A., McShane, D. J., Fries, J. F., Cooper, N. S.,

Healey, L. A., Kaplan, S. R., Liang, M. H., Luthra, H. S., Medsger, T. A., Mitchell, D. M.,

Neustadt, D. H., Pinals, R. S. Schaller, J. G., Sharp, J. T., Wilder, R. L. & Hunder, G. G.

(1988). The american rheumatism association 1987 revised criteria for the classification of

rheumatoid arthritis. Arthritis & Rheumatism. Vol. 31, Nr. 3, Sid. 315-324.

Backman, C. (1998). Funktional Assessment. Melvin, J. & Jensed, G. (Eds.) Reumatologic

Rehabilitation series – Assessment and Management Vol. 1, (pp. 192-194). Bethesda: The

American Occupational Therapy Association.

Barrett, E. M., Scott, D. G. I., Wiles, N. J. & Symmons, D. P. M. (2000). The impact of

rheumatoid arthritis on employment status in the early years of disease: a UK community-

based study. Rheumatology Vol. 39, Nr. 12, sid. 1403-1409.

Callahan, L. F., Bloch, D. A. & Pincus, T. (1992). Identification of work disability in

rheumatoid arthritis: physical, radiographic and laboratory variables do not add explanatory

power to demographic and functional variables. Journal of clinical epidemiology. Vol. 45, Nr.

2, Sid. 127-138.

Camilleri, JP., Jassop, AM., Davis, S., Jessop, JD. & Hall, M. (1995). A survey of factors

affecting the capacity to work in patients with rheumatoid arthritis in south wales. Clinical

rehabilitation. Vol. 9, Nr. 3, Sid. 250-253.

Chorus, A.M.J., Miedema, H. S., Wevers, C. W. J. & van der Linden, S. (2001). Work factors

and behavioral coping in relation to withdrawal from the labour force in patients with

rheumatoid arthritis. Annals of the rheumatic diseases. Vol. 60, Nr. 11, Sid. 1025-1032.

Detaille, S., Haafkens, J. A. & van Dijk, F. JH. (2003). What employees with rheumatoid

arthritis, diabetes mellitus and hearing loss need to cope at work. Scandinavian Journal of

Work, Environment and Health. Vol. 29, Nr. 2, sid. 134-142.

Eberhardt, K. B. & Fex, E. (1995). Functional impairment and disability in early rheumatoid

arthritis – development over 5 years. The Journal of Rheumatology. Vol. 22, Nr. 6, Sid. 1037-

42.

Eberhardt, K., Larsson, B. M. & Nived, K. (1993). Early rheumatoid arthritis - some social,

economical and psychological aspects. Scandinavian Journal of Rheumatology. Vol. 22, Nr.

3, Sid. 119-23.

21

Ekdahl, C., Eberhardt, K., Andersson, S. I. & Svensson, B. (1988). Assessing disability in

patients with rheumatoid arthritis: use of a swedish version of the stanford health assessment

questionnaire. Scandinavian Journal of Rheumatology. Vol.17, sid. 263-271.

Engström-Laurent, A., Leden, I., Nived, O. & Sturfelt, G. (1994) Reumatologi. Stockholm:

Almqvist & Wiksell Medicin

Fex, E., Larsson BM., Nived, K. & Eberhardt, K. (1998). Effect of rheumatod arthrities on

work status and social and leisure activities in patients followed 8 years from onset. Journal

of Rheumatology. Vol. 25, No. 1, sid. 44-50.

Fifield, J, Reisine, S. T. & Grady, K. (1991). Work disability and the experience of pain and

depression in rheumatoid arthritis. Social Science and Medicine. Vol. 33, Nr. 5, Sid. 579-585.

Gilworth, G., Chamberlain, M. A., Harvey, A. & Tennant A. (2000). Reducing work

disability in reumatoid arthritis – development of a work instability scale. Arthritis and

Rheumatism, vol. 43, No.9 (supplement) sid.164.

Gilworth, G., Chamberlain, M. A., Harvey, A., Woodhouse, A., Smith, J., Smyth, M. G. &

Tennant A. (2003). Development of a Work Instability Scale for Rheumatoid Arthritis.

Arthritis & Rheumatism, Vol. 49, No. 3, sid. 349-354.

Goodwin, L. (2002). Changing conceptions of measurement Validity: An update on the new

standards. Journal of nursing education, vol.41, No 3, sid. 100-106.

Gregersen, P. K. (2003). Rheumatoid Arthritis: Genetics. Nature of Encyclopedia of the

human genome. London: Macmillan Publishers Ltd.

Helewa, A., Goldsmith, C. H. & Smythe; H. A. (1982). Independent measurement of

functional capacity in rheumatoid arthritis. The Journal of Rheumatology. Vol. 9, No. 5, sid.

794-797.

Holte, H. H., Tambs, K. & Bjerkedal, T. (2001). Becoming a disability pensioner with

rheumatoid arthritis in Norway 1971-1990. The Journal of Rheumatology. Vol. 28, Nr, 1. Sid.

54-61.

Häkkinen, A., Sokka, T., Lietsalmi, AM. Kautiainen, H. & Hannonen, P. (2003). Effects of

dynamic strength training on physical function, valpar 9 work sample test, and working

capacity in patients with recent-onset rheumatoid arthritis. Arthritis & Rheumatism. (Arthritis

Care & Research) Vol. 49, Nr. 1, Sid. 71-77.

Van Jaarsveld, C. H. M., Jacobs, J. W. G., Schrijvers, A. J. P., van Albada-Kuipers, G. A.,

Hofman, D. M. & Bijlsma, J. W. J. (1998). Effects of rheumatoid arthritis on employment and

social participation during the first years of disease in the Netherlands. British Journal of

Rheumatology. Vol. 37, Nr. 8, Sid. 848-853.

Van Jaarsveld, C. H. M., Jacobs, J. W. G., Schrijvers, A. J. P., Heurkens, A. H. M., Haanen,

H. C. M. & Bijlsma, J. W. J. (1998). Direct cost of rheumatoid arthritis during the first six

years: a cost-of-illness study. British Journal of Rheumatology. Vol. 37, Nr. 8, Sid. 837-847.

22

Lerner, D., Amick, BC 3rd

, Rogers, WH., Malspies, S. Bungay, K. & Cynn, D. (2001). The

work limitations questionnaire. Medical Care. Vol. 39, No. 1, Sid. 72-85.

Lexwll, JE & Downham, DY. (2005). How to assess the reliability of measurements in

rehabilitation. American Journal of Physical Medicin & Rehabilitation. Vol. 84, No. 9, Sid.

719-723.

Mancuso, C. A., Paget, S. A. & Charlson, M. E. (2000). Adaptations made by rheumatoid

arthritis patients to continue working: A pilot study of workplace challenges and adaptations.

Arthritis Care & Research. Vol.13, Nr. 2, Sid. 89-99.

Meenan, R. F., Mason, J. H., Anderson, J. J., Guccione, A. A. & Kazis, L. E. (1992). AIMS2:

the content and properties of a revised and expanded Arthritis Impact Measure Scales health

status questionnaire. Arthritis & Rheumatism. Vol. 35, No. 1, sid. 1-10.

Meenan, R. F., Yelin, E. H., Nevitt, M. & Epstein, W. V. (1981). The impact of chronic

disease: A sociomedical profile of rheumatoid arthritis. Arthritis & Rheumatism. Vol. 24, Nr.

3, Sid. 544-549.

Melvin, J.L. (1989). Rheumatic disease in the adult and child: occupational therapy and

rehabilitation. Philadelphia: F.A. Davis Company

Nordenskiöld, U. (1994). Evaluation of assistive devices after a course in joint protection.

International Journal of Technology Assessment in Health Care. Vol. 10, Nr. 2, Sid. 293-304.

Reisine, S., McQuillan, J. & Fifield, J. (1995). Predictors of work disability in rheumatoid

arthritis patients. Arthritis & Rheumatism. Vol. 38, Nr. 11, Sid. 1630-1637.

Sokka, T., Kautiaien, H., Möttönen, T. & Hannonen, P. (1999). Work disability in rheumatoid

arthritis 10 years after the diagnosis. The Journal of Rheumatology. Vol. 26, Nr. 8, Sid. 1681-

1685

Sokka, T. & Pincus, T. (2001). Markers for work disability in rheumatoid arthritis. The

Journal of Rheumatology. Vol. 28, No. 7, Sid. 1718-1722.

Stenström, C.H. & Nisell, R. (1997). Assessment of Disease Consequences in Rheumatoid

Arthritis: A Survey of Methods Classified According to the International Classification of

Impairments, Disabilities, and Handicaps. Arthritis Care and Resaearch, Vol. 10, Nr 2, sid.

135-150.

Straaton, K. V. & Fine, P. R. (1997). Addressing work disability through vocational

rehabilitation services. Bulletin on the rheumatic diseases. Vol. 46, Nr. 3, Sid. 1-3.

Streiner, D. L. & Norman, G. N. (1995). Helth measurement scales: A practical guide to their

development and use. 2nd

edition. Oxford:Oxford University Press

Wolfe, F. & Hawley, D.J. (1998). The longterm outcomes of rheumatoid arthritis:Work

disability: a prospective 18 year study of 823 patients. Journal of Rheumatology. Vol.25,

nr.11, sid. 2108-17.

23

Yelin, E., Meenan, R., Nevitt, M. & Epstein, W. (1980). Work disability in rheumatoid

arthritis: effects of disease, social, and work factors. Annals of Internal Medicine. Vol. 93, Nr.

4, Sid. 551-556.

Yelin, E., Henke, C. & Epstein, W. (1987). The work dynamics of the person with rheumatoid

arthritis. Arthritis and Rheumatism. Vol 30, Nr. 5, sid. 507-512.

24

Bilaga 1.

Frågeformulär angående arbete för personer med reumatisk sjukdom.

Hur ser Din arbetssituation ut i nuläget?

• (A) Har en anställning

• (B) Är för närvarande arbetslös

• (C) Har heltidspension

• (D) Studerar på heltid

• (E) Annat. Vad?_________________________________

1. Civilstånd?

• gift/sammanboende

• ensamstående

• särboende

2. Vilket yrke har Du? ____________________________________________

3. Vilken är den högsta utbildningsnivå Du har?

• Universitetsexamen

• 3-årigt gymnasium

• 2-årigt gymnasium

• Folkhögskola

• Yrkesskola

• Realskola

• Flickskola

• Grundskola

• Folkskola

4. Har Du någon/några andra sjukdomar än Din reumatiska sjukdom som påverkar Dig vad

gäller Ditt arbete? •ja, •nej

Om ja, vilka: ________________________________________________________________

Svara på nedanstående frågor med flervalsalternativ genom att markera med ett kryss i den

ruta som bäst beskriver Din situation.

Om Du svarat med kryss i ruta (B), (C) eller (D) kan du avsluta här och återsända resten av

formuläret obesvarat.

25

5. Hur många arbetstimmar per vecka omfattar Din anställning/ Dina anställningar? (räkna ej

med övertid, om Du har olika arbetstid per vecka ange din anställningstid eller Din

genomsnittliga arbetstid per vecka)

________________________________

6. Arbetar Du nu full tid enligt Din anställningstid per vecka? • ja, • nej

7. • (A) Jag är på grund av min reumatiska sjukdom ej i arbete full tid enligt min anställning

per vecka.

• (B) Jag är av annan anledning än min reumatiska sjukdom ej i arbete full tid enligt min

anställning per vecka.

• (C) Jag är både på grund av min reumatiska sjukdom och av annan anledning ej i arbete

full tid enligt min anställning per vecka.

8. Har Du nu, på grund av Din reumatiska sjukdom:

deltid heltid

sjukskrivning: • •

sjukbidrag: • •

förtidspension: • annat på grund av Din sjukdom, vad? _________________

Om Du på någon av alternativen ovan svarat deltid, hur mycket är Du sjukskriven, har

sjukbidrag, sjukpension eller annat pga Din sjukdom?____________ timmar per vecka.

9. Hur mycket arbetar Du nu? __________ timmar per vecka.

Om ja gå vidare till fråga nr 10. Om nej gå vidare till fråga 7.

Om Du svarat med kryss i ruta (A) eller (C), gå vidare till fråga 8. Om Du svarat med kryss

i ruta (B), gå vidare till fråga 9.

26

10. Hur anser Du att Du utför Dina dagliga arbetsuppgifter?

Helt utan svårighet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Med största tänkbara svårighet

11. Hur anser Du att Du fungerar i den fysiska arbetsmiljön (lokaler, möblering, maskiner)

som är på Din arbetsplats?.

Sämsta tänkbara 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Bästa tänkbara

12. Hur mycket stöd/förståelse anser Du att Du får av Din arbetsgivare?

Minsta tänkbara 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mesta tänkbara

13. Hur mycket stöd/förståelse anser Du att Du får av Dina arbetskamrater?

Minsta tänkbara 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mesta tänkbara

14. Hur viktigt är det för Dig att vara kvar i arbete?

Inte alls viktigt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Mycket viktigt

15. Hur mycket anser Du att Du själv kan styra över i Ditt arbete?

Kan inte styra över något alls 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kan styra över allt

16. Hur fysiskt tungt anser Du att Ditt arbete är?

Inte alls fysiskt tungt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tyngsta tänkbara

17. Hur anser Du att det fungerar att komma till och från arbetet?

Fungerar inte alls 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Fungerar på bästa tänkbara sätt

18. Hur ont har Du då Du arbetar?

Ingen smärta 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Värsta tänkbara smärta

Svara på frågorna nedan genom att markera den siffra som bäst överensstämmer med hur

Du anser att det är nu.