Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné ...€¦ · En problemanalys och förslag på åtgärder Cornelia Björk Åsa Nilsson Mars 2017 Psykisk (o)hälsa i

En problemanalys och förslag på åtgärder

Cornelia BjörkÅsa Nilsson Mars 2017

Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné i Göteborgs Stad

Innehåll Inledning ……………………………………………………………………………………………………………… 3

Uppdraget .………………………………………………………………………………………………………... 3

Resultat ……………………………………………………………………………………………………………….. 3

Beskrivning av processen ………………………………………………………………………………….. 3

Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna ………………………………………. 4

Vad är det för problem vi ska lösa? …………………………………………………………………….. 5

Förslag på åtgärder …………………………………………………………………………………………… 7

Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp .................................................... 9

Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning .......................................................................................................... 10

Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa .................................................................................. 12

Bilaga 4 – Orsaksförklaringar ............................................................................................................... 85

Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo .................................................. 89

Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné ...................................................................... 91

Bilaga 7 – Förslag på åtgärder .............................................................................................................. 93

Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo .................. 102

Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné ………………………… 106

Inledning

Uppdraget

ResultatBeskrivning av processen

3

Tabell 1 Träffarnas innehåll

Tillfälle Innehåll

Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna

4

VGR:s enkät Hälsa på lika villkor

Vårddatabasen VEGA

Läkemedelsregistret Västra Götaland

VGR:s enkät Hälsa på lika villkor Skolelevers drogvanor

Treserva

Försäkringskassan

Socialstyrelsen: Öppna jämförelser

Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad

Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät

Vad är det för problem vi ska lösa?

5

Figur 1: Illustration av problemanalysen

6

Förslag på åtgärder

Askim-Frölunda-Högsbo

7

Majorna-Linné

8

Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp


Majorna-Linné

Övriga personer

9

Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning

Marianne Forslund vid stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné i Göteborgs Stad, har vänt sig till FoU i Väst/GR med en fråga om FoU-stöd. Frågeställningen berör den psykiska (o)hälsan i stadsdelen och lämpliga strategier att bemöta denna.

Det finns sedan lång tid tillbaka en upplevelse av att stadsdelen på flera vis utmärker sig, en bild som också varierar inom stadsdelens olika bostadsområden. Statistik och kartläggningar finns att tillgå från olika källor och den visar att det finns en utbredd psykisk ohälsa i befolkningen, hög läkemedelsförskrivning av lugnande för äldre, relativt höga siffror för cannabismissbruk, högre kostnader för ekonomiskt bistånd än vad som kunde förväntas relaterat till befolkningsstrukturen, höga ohälsotal bland den egna personalen m.m. Trots omfattande insatser inom stadsdelens välfärdsområden, tycks bilden av psykisk ohälsa kvarstå. Det finns en önskan om att ta ett nytt och mer övergripande grepp om frågan.

FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en resurs för yrkesverksamma och beslutsfattare i de 13 medlemskommunerna och syftar till att i möte mellan forskning och praktik stärka kunskapsutvecklingen inom välfärdsområdet, vilket kan ske många sätt. Exempel är systematisk uppföljning, studiematerial och studiecirklar, följeforskning, egenutvärdering, implementeringsstöd, kunskapssammanställningar.

I den inledande dialogen med FoU i Väst har lyfts fram att statistik och beslutsunderlag vanligen hanteras inom befintlig linjeorganisations respektive verksamhetsområde. Det vill säga att underlag som rör äldreomsorgen hanteras för sig liksom underlag rörande ekonomiskt bistånd, skola, funktionshinder eller annan verksamhet inom stadsdelens individ- och familjeomsorg. Liknande stuprör finns också inom regionens hälso- och sjukvårdsorganisation. På så vis kan man säga att befintliga analyser främst sker inom respektive huvudmans interna stuprör, men många av brukarnas förutsättningar, behov och insatser rör sig över verksamhetsgränser och huvudmannaskap.

I stadsdelen finns en etablerad samverkan mellan huvudmännen genom NOSAM (Närområdessamverkan) för området psykisk hälsa. Här möts framför allt representanter från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården samt primärvården (Närhälsans vårdcentraler samt privata vårdgivare). Denna arena skulle kunna utgöra ett relevant forum för att utföra tvärsektoriella analyser.

Andra pågående satsningar På nationell nivå har staten slutit en överenskommelse med SKL som getts namnet ”Psykisk hälsa 2016”. Satsningen avses vara under tre år och har en bredare ansats än tidigare PRIO-satsning inom psykiatriområdet, som var inriktad på barn och unga samt målgruppen svårast sjuka.

10

Den nya överenskommelsen spänner över alla åldersgrupper och från preventiva insatser, tidig upptäckt till de svårast psykiskt sjuka med/utan missbruk. Varje kommun och landsting förväntas att i samverkan analysera de behov som finns på kommun och länsnivå samt upprätta en handlingsplan över prioriterade åtgärder.

I Västra Götalands län hanteras satsningen för närvarande främst på kommunalförbundsnivå tillsammans med VästKom och Västra Götalandsregionen. Tanken är att arbetet med analys och handlingsplan på länsnivå ska understödja kommunernas arbete på lokal nivå.

Stadsdelen Majorna-Linnés fråga till FoU i Väst/GR kan också relateras till Göteborgs Stads arbete för en jämlik stad utifrån rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014), där ett av fyra fokusområden är ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen”.

Stadsdelen Majorna-Linné har således identifierat ett behov av att genomföra tvärsektoriella analyser som ett led i att bättre kunna möta invånarnas behov. Som stöd i detta arbete erbjuder FoU i Väst/GR ett kvalificerat metodstöd. Resultatet bidrar till att identifiera vilka interna/externa aktörer som bör ingå i det fortsatta arbetet med analys och kommande handlingsplan. Eventuellt är ytterligare en av Göteborgs stadsdelar intresserade av att delta.

Nedanstående utgör ett förslag på uppdragsbeskrivning från FoU i Väst/GR. Insatsen ska ses som en pilot för att med hjälp av ett systematiskt, processinriktat stöd arbeta fram en tvärprofessionell arbetsmodell för analys och handlingsplan. När parterna är överens om projektet upprättas ett separat avtal.

Bifogad bilaga visar en flödesbild över tänkt process i pilotprojektet.

Det vore värdefullt om det är två stadsdelar som deltar i pilotprojektet, i syfte att kunna dra nytta av varandras erfarenheter och för att kunna jämföra förutsättningar och behov utifrån ett befolkningsperspektiv.

Kostnadsförslaget avser max två deltagande stadsdelar i Göteborgs Stad.

Arbetet utgår ifrån NOSAM-gruppen ”Psykisk hälsa” där även representanter från primärvård ingår. Antal deltagare: cirka 15 deltagare.

Projekttid 1 maj 2016 – 31 januari 2017.

I syfte att stödja NOSAM och stadsdelen i arbetet att göra en sektoröverskridande analys och handlingsplan erbjuder FoU i Väst/GR följande:

Kvalificerat analys- och processtöd av utredare på FoU i Väst/GR. Åsa Nilsson och Cornelia Björk. Extern konsulttjänst från Västra Götalandsregionen, Koncernavdelning data och analys. Avgränsade kunskapssammanställningar relaterade till data. Arbetsmöten med teorimoment omfattande fem halvdagar och en heldag i GR-huset. Deltagarna utför vissa uppgifter mellan tillfällena. Om uppdragsgivaren hellre önskar att arbetsmötena förläggs till deltagande stadsdel utgör detta inget problem. Dokumentation och material från arbetsmöten och analyser som ger stöd i arbetet med lokal handlingsplan. Presentations-/spridningstillfälle av arbetsprocessen.

11

Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa

Följande sammanfattningar utgör stöd till det efterföljande diagram-underlaget rörande psykisk ohälsa, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatser i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné. Befolkningsstatistiken fokuserar gruppen 18–64 år.

Se även bilaga 8a–b för kortare sammanfattningar av den psykiska ohälsan i varje stadsdel beskriven för sig.

Stadsdelarnas befolkningsprofiler

Inom

Inom

Inom

kvinnor

12

Befolkningens psykiska hälsa och sårbarhet Psykiskt välbefinnande, psykiatriska diagnoser, läkemedelsanvändning

Hälsa på lika villkor

Inom

Riskbruk och missbruk

Hälsa på lika villkor

Inom

13

Inom

berusad

den vuxna befolkning

som vuxna

Social och ekonomisk sårbarhet

14

LSS- och SoL-ärenden

15

Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning)

Omfattning av ekonomiskt bistånd (Öppna jämförelser)

16

Göteborgs Stads psykiatriinventering

i kontakt med socialtjänsten

Livssituation: utbildning, boende, sysselsättning, försörjning

utan

17

Svårigheter inom olika livsområden

total

Behov av psykiatriska insatser

Brukarens myndighetskontakter

18

Myndigheternas samarbete kring brukaren

God man/förvaltare och stöd från anhöriga

Öppna jämförelser om organisatoriska förutsättningar inom Funktionshinder-Socialpsykiatri och Ekonomiskt bistånd Intern samordning inom socialtjänsten

19

Extern samverkan

SIP och PO

Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning

Standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk

20

Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling

Brukarinflytande

Sysselsättningsinsats som lett till arbete

Personalomsättning, personalhälsa och arbetstidsförutsättningar

21

22

www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Bilder av den psykiska (o)hälsan* i Askim-Frölunda-Högsbo

och Majorna-LinnéProjekt Psykisk hälsa

Slutversion 2017-02-14

Arbetsmaterial framtaget i samarbete mellan Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné,

Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR

*Om inget annat framgår gäller resultaten befolkningen 18–64 år.


Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankarVGR:s enkät Hälsa på lika villkor

F-diagnos – psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsaVårddatabasen VEGA

Användning av psykofarmaka: antidepressiva medel, lugnande medel, sömnmedel, neuroleptikaLäkemedelsregistret Västra Götaland

Riskabel livsstil och livssituation: användning av alkohol och droger, social isolering, bristande social tillit, stress, ekonomiska svårigheter; VGR:s enkät Hälsa på lika villkor samt Skolelevers drogvanor

SoL- och LSS-ärenden med bakgrund i psykiatriska svårigheterTreserva

Antalet pågående sjukfall pga. psykiatrisk diagnosFörsäkringskassan

Försörjningsstödets omfattning och orsaker Socialstyrelsen: Öppna jämförelser

Psykiatriinventeringens brukaruppgifter (avgränsat till 18–64 år)Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad

Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatserSocialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät

Urval av statistikområden och källor

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6–7

23

Folkmängd

18 64 år

Ensamhushåll

Utländsk bakgrund

Eftergymnasial utbildning*

Arbetslöshet*

Medelinkomst**

Medellivslängd

Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné

58 148 invånare 63 729 invånare

59 70

300 000/år 290 000/år

42 50

24 18

37 46

5 4

84 kv / 80 m 82 kv / 78 m

Källor: Göteborgsbladet 2016 och Hälsodatabladet 2014. Uppgifterna avser hela befolkningen förutom *18–64 år; **20+.

Två stadsdelar med lite olika befolkningsprofiler


1 840

5 962

9 389

5 7524 951

4 551

11 29410 358

7 133

1 532

0

3 000

6 000

9 000

12 000

Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120

Antal AFH M-L

Bostadsbestånd efter bostadsarea (m2), 2015

Datakälla: Göteborgs Stads statistikdatabas; bearbetningar FoU i Väst/GR.

7

21

34

2118

13

3230

20

4

10

25

30

23

13

0

10

20

30

40

50

Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120

Procent

AFH M-L Hela Gbg

Antal bostäder: Andel bostäder:

AFHM-L

TOT: 29 Kv: 34 M: 24

TOT: 36 Kv: 40 M: 32

Andel ensamboende (med/utan barn) i befolkningen 18 år och äldre:

24


DEL 1:

Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankarDiagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/ psykisk ohälsa Användning av psykofarmakaRiskabel livsstil och livssituation


2

12

11

15

3

7

21

0 5 10 15 20 25 30

Hämtat ut neuroleptika (NO5a)

Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika (NO5)

Hämtat ut antidepressiva medel

Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa(F-diagnos)

Självmordstankar flera ggr senaste 12mån

Självmordstankar senaste 12 mån

Nedsatt psykiskt välbefinnande

Procent

Andel av Göteborgs befolkning med olika slags psykiska problem, 2015

Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.

25


6

22

19

0 5 10 15 20 25 30

Använt narkotika senaste 12 mån

Använt narkotika någon gång

Riskabla alkoholvanor

Procent

Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015

Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.


20

8

15

7

14

6

30

0 5 10 15 20 25 30

Stresskänslor

…vid flera tillfällen

Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån

Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*

Ingen att anförtro sig åt*

Social isolering

Bristande social tillit

Procent

Andel av Göteborgs befolkning med olika slags riskabel livssituation, 2015

Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

26


1,8

11,8

10,9

15,1

3

7

21

2,2

13,6

12,7

16,9

3

8

22

2,0

12,7

11,9

15,6

3

5

19

0 5 10 15 20 25 30

Hämtat ut neuroleptika (NO5a)

Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika (NO5)

Hämtat ut antidepressiva medel

Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa(F-diagnos)

Självmordstankar flera ggr senaste 12mån

Självmordstankar senaste 12 mån

Nedsatt psykiskt välbefinnande

Procent

AFHM-LHela Gbg

Andel av befolkningen med olika slagspsykiska problem, 2015

Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.


6

22

19

11

41

25

4

17

19

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Använt narkotika senaste 12 mån

Använt narkotika någon gång

Riskabla alkoholvanor

Procent

AFHM-LHela Gbg

Andel av befolkningen med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015


27


20

8

15

7

14

6

30

21

10

17

7

12

2

24

17

7

13

6

13

5

28

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Stresskänslor

…vid flera tillfällen

Ekonomiska svårigheter senaste 12mån

Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*

Ingen att anförtro sig åt*

Social isolering

Bristande social tillit

Procent

AFHM-LHela Gbg

Andel av befolkningen med olika slags riskabel livssituation, 2015

Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.


25

18

26

20 2021

14 1517

21

0

5

10

15

20

25

30

Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande F-diagnos

Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad

psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015

Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.

28


Askim-Frölunda-Högsbo:

Majorna-Linné:

24

20

27

22

17

23

16 1618

23

0

5

10

15

20

25

30

Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 årKommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.

Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad

psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015

23

16

2119 18

20

1416 16

19

0

5

10

15

20

25

30Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande F-diagnos


21

14 1517

21

2 2 3 2 2

0

5

10

15

20

25

30


Procent

Totalt Kräver specialistvård

Andel av Göteborgs befolkning med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt

diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård, 2015

Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktärän annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyper-aktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera attdenna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.

29



Majorna-Linné:

Andel av befolkningen med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt diagnoser som

kräver psykiatrisk specialistvård, 2015

20

1416 16

19

2 3 3 2 2

0

5

10

15

20

25

30

Procent

Totalt Kräver specialistvård

23

16 1618

23

3 3 3 3 3

0

5

10

15

20

25

30


Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktärän annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyper-aktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera attdenna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.


8

6

9

5

7

43

4

33

0

5

10

15


Procent

Haft självmordstankar …flera gånger

Andel av Göteborgs befolkning med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015

Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

30


6

45 6

44

1

42

3

0

5

10

15

Procent Haft självmordstankar …flera gånger

Andel av befolkningen med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015

Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.


Majorna-Linné:

9

6

13

5 64 3

42

4

0

5

10

15



16

22

27

151717

2729

28

10

4

7

12

5

2

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Procent

Riskabla alkoholvanor Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån

Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015


31


15

2225

12

2014

20 2025

93 4

83 1

0

10

20

30

40

50

60

ProcentRiskabla alkoholvanor Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån

Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015

Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

22

2934

22 20

33

4852 50

19

815

21

11

3

0

10

20

30

40

50

60



Majorna-Linné:


Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande och narkotika-

användning senaste 12 månaderna, 2015

HelaGöteborg

Nedsattpsykiskt väl befinnande

Ej nedsattpsykiskt

välbefinnande

Använt narkotika

senaste 12mån

2 3

Ej använt narkotika

senaste 12mån

18 77

AFH:Nedsattpsyk.välbef.

Ej nedsattpsyk.välbef.

Använt narkotika 1 2

Ej använt narkotika 18 79

M-L:Nedsattpsyk.välbef.

Ej nedsattpsyk.välbef.

Använt narkotika 4 7

Ej använt narkotika 18 71

Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR/GR.

32


Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande och

riskabla alkoholvanor, 2015

HelaGöteborg

Nedsattpsykiskt väl befinnande

Ej nedsattpsykiskt

välbefinnande

Riskablaalkoholvanor 5 14

Ej riskablaalkoholvanor 17 64

AFH: Nedsattpsyk. välbef.

Ej nedsattpsyk. välbef.



M-L: Nedsattpsyk. välbef.

Ej nedsattpsyk. välbef.



Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.


16

41

13

8

12

13

12

19

24

45

19

10

16

16

19

30

18

50

12

6

12

13

9

16

0 10 20 30 40 50

OK för föräldrar/vårdnadshavare att hendricker sig berusad*

OK för föräldrar/vårdnadshavare att hendricker alkohol*

Önskat förälder skulle sluta dricka

Velat gömma/hälla ut förälders alkohol

Hört föräldrar gräla när någon av demvarit berusad

Grälat/bråkat med förälder som druckit

Bett förälder sluta dricka

Tyckt att förälder dricker för mycket

Procent

AFHM-LHela Gbg

Alkoholrelaterade hemförhållanden för gymnasieungdomar (vt år 2), 2016

Kommentar: Resultaten baseras på elevernas enkätsvar. Svarsbortfall genomgående inkluderat i procentbasen. För enkätfrågornas ochsvarsalternativens exakta formulering, se http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Enkat2016_gymn2.pdf*Resultaten visar andelen som svarat att påståendet stämmer ”ganska bra” eller ”mycket bra”.Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

33


8

8

8

21

27

29

12

13

15

0 10 20 30 40 50 60

Hela Göteborg

Majorna-Linné


Procent

Mer än enstaka glas Enstaka glas Fått smaka ur deras glas

Kommentar: Enkätfråga riktad till gymnasieelever under vårterminen år 2: Har du under de senaste 12 månaderna blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar/vårdnadshavare?, med svarsalternativen Nej; Ja, fått smaka ur deras glas; Ja enstaka glas; Ja, mer än enstaka glas; Ej svar. Bortfallet (1 procent) är med i procentbasen.Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Gymnasieungdomar (vt år 2) som uppger att de under de senaste 12 månaderna blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare, 2016


29 30

36

27 2823

47

6 62 4

11

3

14

0

10

20

30

40

50

Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Svensk-födda

Utlands-födda

Procent

Bristande social tillit Social isolering

Andel av Göteborgs befolkning med bristande social tillit respektive social isolering,

2015

Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej).Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

34


29 27

36

26 25 24

47

5 5 2 310

411

0

10

20

30

40

50Procent

Bristande social tillit Social isolering

Andel av befolkningen med bristande social tillit respektive social isolering, 2015

Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej).Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

20

2833

20 21 22

38

1 3 0 15

17

0

10

20

30

40

50


Utlands-födda

AFH:

M-L:


11

17

1214

17

10

25

68

46

10

4

16

0

10

20

30


Utlands-födda

Procent

Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom

Andel av Göteborgs befolkning utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive någon

att dela känslor och anförtro sig åt, 2015

Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.

35


1214

12

7

18

10

22

6 5 4 3

95

12

0

10

20

30Procent

Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom

Andel av befolkningen utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive

någon att dela känslor och anförtro sig åt, 2015

AFH:

M-L:

8

16

9 10

16

10

23

8

16

6 5

13

5

17

0

10

20

30


Utlands-födda

Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.


24

15

25

17 1816 15

1815 14

8 7 8 7 7

0

10

20

30

40


Procent

Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen

Andel av Göteborgs befolkning med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter,

2015

Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

36


22

1318 19

161610

13 13 138

5 7 6 7

0

10

20

30

40Procent

Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen

Andel av befolkningen med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter, 2015

Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.

27

15

27

20 1818 1621

15 1610 9

128 10

0

10

20

30

40


AFH:

M-L:


14

89

1414

98

18

1,8 1,8 1,42,6

0

5

10

15

20

25

Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år

Procent

Antidepressiva medel Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika

Andel av Göteborgs befolkning som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015

Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.

37


15

910

1515

109

19

1,9 2,1 1,7 2,4

0

5

10

15

20

25

Procent Antidepressiva medel Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika

Andel av befolkningen som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015

16

911

1516

1110

21

2,2 2,2 1,63,2

0

5

10

15

20

25

Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år


Majorna-Linné:

Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.

Förhållanden i tre mellanområden inom Askim-Frölunda-Högsbo (procent av befolkningen)

Kommentar: Observera att enkätuppgifterna avser ett sammanslaget resultat för tre års enkätundersökningar 2006–2012, där resultaten avserbefolkningen 18–64 år. Medellivslängd är ett femårsmedelvärde för åren 2011 2015.

Källor: Patientregistret 2013; Hälsa på lika villkor 2006–2012; Samhällsanalys, Västra Götalandsregionen; Göteborgsbladet 2016;;

Nya Högsbo15 812 inv.*

Nya Frölunda4 930 inv.*

Stora Askim13 350 inv.*

Psykiatrisk diagnos 23 28 15

Självmordsförsök 4 8 2

Själmordstankar 14 18 7

Svår ängslan/oro 6 11 3

Svåra sömnbesvär 7 14 4

Svår trötthet 9 12 5

Socialt isolerad 4 12 2

Cannabis senaste 12 mån 3 3 2

Riskabla spelvanor 4 5 2

Riskabla alkoholvanor 19 15 14

Medellivslängd (år) Kv 83,4 / M 78,5 Kv 82,6 / M 78,4 Kv 86,1 / M 83,6

Försörjningsstöd (personer) 663 pers 762 pers 172 pers

Arbetslös 5 11 3

Ensamboende med barn 4 6 4

Ensamboende 53 50 23

38

Linnéplatsen14 656inv.*

Stigbergstorget20 505 inv.*

Mariaplan9 586 inv.*

Psykiatrisk diagnos 19 24 27

Självmordsförsök 3 5 4

Själmordstankar 12 16 15

Svår ängslan/oro 4 7 7

Svåra sömnbesvär 5 7 5

Svår trötthet 6 6 7

Socialt isolerad 1 3 4

Cannabis senaste 12 mån 5 7 6

Riskabla spelvanor 3 3 3

Riskabla alkoholvanor 23 26 23

Medellivslängd (år) Kv 84,2 / M 80,8 Kv 83,8 / M 78,8 Kv 82,5 / M 76,9

Försörjningsstöd (personer) 372 pers 818 pers 551 pers

Arbetslös 3 5 6

Ensamboende med barn 4 5 5

Ensamboende 46 51 55

Förhållanden i tre mellanområden inom Majorna-Linné(procent av befolkningen)

Kommentar: Observera att enkätuppgifterna avser ett sammanslaget resultat för tre års enkätundersökningar 2006–2012, där resultaten avserbefolkningen 18–64 år. Medellivslängd är ett femårsmedelvärde för åren 2011 2015.

Källor: Patientregistret 2013; Hälsa på lika villkor 2006–2012; Samhällsanalys, Västra Götalandsregionen; Göteborgsbladet 2016;;


DEL 2:

LSS- och SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning

39


310

203

161

133

195

306

220

213

211

135

48

26

36

5

19

25

21

11

53

45

0 50 100 150 200 250 300 350

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum

ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO

Angered

Antal

LSSSoL

Antalet personer 18–64 år i LSS- respektive SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016

Hela Göteborg: LSS: 289 personerSoL: 2 087 personer

Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”.En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. Det gäller här totalt 64 personer, 0–14 personer per stadsdel.


310

203

161

133

195

306

220

213

211

135

0 50 100 150 200 250 300 350

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Personer 18–64 år i SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016

Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 087 personer (motsvarande 5,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömdabeslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.

9,8

5,0

4,9

4,5

6,6

6,8

6,2

4,8

6,1

4,3

0 5 10 15Antal per1 000 inv

Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):

40


48

26

36

5

19

25

21

11

53

45

0 10 20 30 40 50 60

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Personer 18–64 år i LSS-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016

Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 289 personer (motsvarande 0,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.

1,5

0,6

1,1

0,2

0,6

0,6

0,6

0,2

1,5

1,4

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0Antal per1 000 inv



346

225

183

136

214

326

239

222

250

171

0 50 100 150 200 250 300 350

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016

Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 312 personer (motsvarande 6,5 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömdabeslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Några personer är registrerade inom båda dessa ärendetyper; i redovisningen ingår de bara en gång. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.

10,9

5,5

5,5

4,6

7,3

7,2

6,8

5,0

7,2

5,4

0 5 10 15Antal per1 000 inv


41


123 127

40

75

135

165 161

47

90

189

0

25

50

75

100

125

150

175

200


AntalAFH M-L

Antal personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, efter kön och ålder, 2016

Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.


49 51

16

30

5451 49

14

28

58

4852

16

29

55

0

25

50

75


ProcentAFH M-L Hela Gbg

Demografisk profil hos personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016

Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.

42


205

1629

244

3349

0

50

100

150

200

250

Inget < 10 mån Minst 10 mån

Antal AFH M-L

Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning – med eller utan försörjningsstöd, 2016

Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601; försörjningsstödet avser 12-månadersperioden 150601–160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.

82

612

75

1015

72

9

19

0

25

50

75

100

Inget < 10 mån Minst 10 mån

Procent

AFH M-L Hela Gbg

Antal personer: Andel personer:


DEL 3:

Pågående sjukfall hos Försäkringskassan

43


515

743

546

421

489

857

521

650

636

403

0 200 400 600 800 1 000

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Kommentar: Resultaten avser personer i pågående sjukfall (sjukpenning) – dels antal, dels i förhållande till antalet invånare i stadsdelen.Sjukfallsstatistiken avser personer 16 år och äldre; i praktiken är vid mättillfället 99,7 procent under 65 år och ingen under 18 år. I hela Göteborg omfattar antalet pågående sjukfall, per 161230, 6 890 personer, motsvarande 19 procent av befolkningen; observera att här även ingår 1 109 personer utan känd församlings-/stadsdelstillhörighet. Uppgifterna om antalet sjukfall är erhållna från Försäkringskassan (170103) på församlingsnivå och därefter förenklat sammanslagna till stadsdelsnivå. Flera av församlingarna ingår i mer än en stadsdel, även om det oftast bara berör mindre områden/fåtal personer. Två väsentliga undantag gäller Annedals församling, där ca 54 procent av invånarna tillhör Centrum och 46 procent Majorna-Linné, samt Lundby församling, där ca 62 procent tillhör Lundby och 38 procent tillhör Västra Hisingen. Sjukfallen har förenklat tilldelats dessa stadsdelar med samma proportionalitet. Resultaten måste därmed tolkas ungefärligt – och generellt som underskattningar till följd av att ett relativt stort antal sjukfall inte har kunnat knytas till en församling/stadsdel.* Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).

16

18

16

14

16

19

14

14

18

12

0 5 10 15 20

Antal per 1 000

invånare

Totalt antal personer: Per 1 000 invånare*

Antal pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30


68

32

0 2

20

57

20

0

70

30

0 2

19

56

22

0

69

31

03

24

54

18

00

10

20

30

40

50

60

70

80

Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år 65+ år

Procent AFH M-L Hela Gbg

Demografiska profiler i pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),

per 2016-12-30

Kommentar: Resultaten avser personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Totalt omfattas i Askim-Frölunda-Högsbo 636, i Majorna-Linné 857 och i hela Göteborg 6 890 personer. Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.

44


68

32

0 2

20

57

20

50 50

314

24

42

17

0

20

40

60

80

Procent Pågående sjukfall Befolkningen

Demografisk profil i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos)

relativt befolkningen, per 2016-12-30

Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230 i förhållande till antalet invånare i stadsdelen. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år.

* I pågående sjukfall med en F-diagnos i Majorna-Linné ingår 4 personer över 64 år (motsvarande 1,8 procent), förda till detta åldersintervall.

Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103) samt SCB:s statistikdatabas. Bearbetningar FoU i Väst/GR.

AFH:

M-L:

70

30

0 2

19

56

22

52 48

212

3139

17

0

20

40

60

80

Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år*


Fördelning i sjukfallens längd i samtliga pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per

2016-12-30

Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Antal berörda personer i gruppen med sjukfall längre än 365 dagar är i AFH 305 och i M-L 406 personer (hela Göteborg 3 114 personer). *Sjukfallens längd avser antal dagar som passerat sedan första insjukningsdag (dvs. ej från dag då ärendet upprättas).Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.

21 22 20

27 26 25

22 18 20

1717 17

13 18 18

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg

Procent

Max 90 dgr

91–180 dgr

181–365 dgr

366–730 dgr

Mer än 730 dgr

45


73 76 76

44 4

24 20 20

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Procent

Arbetslös

Övrigt*

Anställd

Sysselsättning hos personer i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),

per 2016-12-30

Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.*Avser egenföretagare, studerande och/eller annan sysselsättningDatakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.


Fördelning mellan diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård och övriga F-diagnoser i pågående sjukfall,

per 2016-12-30

10 11 11

90 89 89

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Procent

Övriga F-diagnoser

Diagnoser somberör psykiatriskspecialistvård

Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. F-diagnoserna är delade i två grupper där den ena gruppen, grovt räknat, faller under specialistpsykiatrins område och ofta har enallvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31); svår depressiv episod utan/med psykotiska symptom (F322–F323); recidiverande depression, svår episod utan/med psykotiska symptom (F332–F333); specifika personlighetsstörningar (F60); genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90). Observera att denna kategori är något vidare än motsvarande som använts i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i befolkningen baserat på uppgifter från Vårddatabasen Vega.Antal berörda personer i pågående sjukfall utifrån F-diagnos som berör psykiatrisk specialistvård är i AFH 66 och i M-L 80 personer(hela Göteborg 740 personer). Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.

46


DEL 4:

Försörjningsstödets omfattning och orsaker


Andel biståndsmottagare i befolkningen (vuxna och barn), 2011–2015

Kommentar: Resultatet avser andelen invånare som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd.

e genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas avseende 2013 och 2014 har erhållits separat från Socialstyrelsen.

Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB).

47


Andel av unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 2011–2015

Kommentar: Unga vuxna avser personer 18–24 år.

Resultaten avser ekonomiskt bistånd som mottagits någon gång under året.

De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen.

Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.


Andel av vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, 2011–2015

a) Långvarigt b) Mycket långvarigt

Kommentar: Diagram a) visar procentandelen av gruppen vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd som mottagit bistånd 10–12 månader under året.

Diagram b) visar andelen av biståndsgruppen som mottagit bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med uppehåll högst 2 månader i rad (om biståndet under perioden har erhållits i olika kommuner/stadsdelar avses den senaste).

Uppgift för 2012 saknas för Sverige och för Stockholms län när det gäller det mycket långvariga biståndet.

De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen.

Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.

48


Anledning till försörjningshinder, 2011–2015

Kommentar: Uppgifterna avser andelen vuxna biståndsmottagare under året. Arbetslöshet avser arbetslösa som bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Sjukdom/ohälsa avser sjukskrivna med läkarintyg eller ett läkarutlåtande som styrker nedsatt arbetsförmåga samt personer utan eller otillräcklig inkomst av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sociala skäl avser personer som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande och som socialtjänsten bedömer saknar arbetsförmåga/utan klarlagd arbetsförmåga, där arbete kan bli aktuellt först efter förberedande insatser. Utöver dessa tre skäl finns ytterligare orsaker, exv. föräldraledighet, arbete med inkomst under nivån för försörjningsstöd, språkhinder avseende person som avslutat sin introduktionsperiod, tillfälligt behov av bistånd.Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd.


DEL 5:

Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016 – resultat i urval med fokus på invånare 18–64 år*

i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné

6 teman:1. Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och brukarna

2. Brukarens livssituation

3. Brukarens svårigheter inom olika livsområden

4. Brukarens hälsoproblem

5. Brukarens behov av stöd/insatser

6. Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete

*Enligt målgruppsdefinitionen: personer som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, där svårigheterna är en konsekvens av psykisk sjukdom/störning och ska ha funnits eller kan antal komma att bestå under en längre tid.

49


Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och ingående brukare


548

386

344

229

405

637

365

344

497

232

0 200 400 600

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Antalet registrerade brukare 18–64 år

Kommentar: Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes under mars månad. Uppgiften om antal invånare avser 2015 (källa Göteborgs statistikdatabas). Totalt antal i hela Göteborg är 3 987 personer (11 per 1 000 invånare).

17

10

10

8

14

14

10

8

14

7

0 5 10 15 20 Antal


50


548

386

344

229

405

637

365

344

497

232

346

225

183

136

214

326

239

222

250

171

0 100 200 300 400 500 600

Östra Göteborg

Örgryte-Härlanda

Västra Hisingen

Västra Göteborg

Norra Hisingen

MAJORNA-LINNÉ

Lundby

Centrum


Angered

Antal

Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning respektive

personer som ingått i psykiatriinventeringen, 2016

Kommentar: Mätdatum för LSS/SoL-ärenden är 160601; Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes mars 2016. I hela Göteborg omfattas, inom åldersgruppen, totalt 2 312 personer av LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning och 3 987 personer avpsykiatriinventeringen (motsvarande 6 resp. 11 av 1 000 invånare). Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat tillåldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).

17

10

10

8

14

14

10

8

14

7

11

6

6

5

7

7

7

5

7

5

0 5 10 15 20

Antal per1 000

invånare

LSS/SoL-PsykFH

Psykiatri-inventering



0

1

0

34

193

409

0

0

1

104

105

287

0 100 200 300 400

Boende/Boendestöd

Barn och Unga

Arbetsmarknad

Vuxenenhet

Försörjningsstöd

Funktionshinder

Antal

AFH

M-L

Brukare registrerade av respektive verksamhet

1

0

1

13

22

62

0

0

0

5

30

64

0

0

0

21

21

58

0 20 40 60 Procent

AFH

M-LHela Gbg


Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

51


28

72

46

30

12

12

0

55

45

19

81

47

31

11

10

1

54

46

24

76

44

30

12

13

0

53

47

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Annat land*

Sverige

45–64 år

30–44 år

25–29 år

18–24 år

Annat

Män

Kvinnor

Procent

AFH

M-L

Hela Gbg

Kön, ålder och födelseland hos registrerade brukare

* Inkluderar 1 procent ”ej känt” i AFH, 2 procent i M-L, 2 procent i hela Göteborg.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


26

7

13

14

24

17

22

6

9

15

24

25

23

10

14

12

27

13

0 10 20 30

Ej känt

Ej fullgjord grundskola

Grundskola

Avbruten gymnasieutbildning

Fullgjord gymnasieutbildning

Eftergymnasial utbildning

Procent

AFHM-LHela Gbg

Brukarnas högsta utbildning


52


Brukarens livssituation


0

2

0

4

7

3

4

5

8

30

37

0

5

1

4

4

2

9

6

14

25

29

0 10 20 30 40

Ej känt

Hemlös

Hemlös inom 3 månader

Enskild/privat institution i ANNAN kommun

Enskild/privat institution i EGEN kommun

Tillfälligt boende hos släkting eller vän

Boende med socialt kontrakt

Stadigvarande boende hos förälder/nära släkting

Särskilt boende

Ordinärt boende, med stöd

Ordinärt boende, utan stöd

Procent

AFHM-L

Brukarnas aktuella boendesituation

Kommentar: Enligt Socialstyrelsens definition: a) ”stadigvarande boende” och b) ”instabila boendeformer”. I hela Göteborg bor 83 procent i stadigvarande boende och 16 procent i någon typ av instabil boendeform.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

AFH: 84 % = 417 personer

M-L: 84 % = 535 personer

AFH: 16 %= 80 personer

M-L: 16 %= 102 personer

a)

b)

53


8

7

2

7

8

7

76

8

6

1

6

9

5

79

8

10

1

8

9

11

72

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Umgängesrätt med barn som inte bor ibostaden

Hemmaboende barn***

Ej känt

Bor med annan vuxen/vuxna**

Bor med föräldrar

Bor med maka/make/sambo/partner

Bor ensam*

Procent

AFH

M-L

Hela Gbg

Brukarnas boendeförhållande

*Avser i förhållande till vuxna. **Avser egenvalt boende med annan vuxen/vuxna, inte med medboende på institution eller grannar i särskilt boende.***Avser både egna och/eller annans barn. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


33

34

31

59

58

64

4

5

1

4

3

3

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Hela Göteborg

Majorna-Linné


Procent

Ja Nej Ej aktuellt Ej känt

Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna”

Kommentar: Gäller även deltidssysselsättning. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

54


27

35

21

36

50

54

32

34

27

36

20

37

62

59

32

37

21

34

25

27

38

52

33

29

0 10 20 30 40 50 60 70

Född i annat land*

Född i Sverige

45–64 år

30–44 år

25–29 år

18–24 år

Män

Kvinnor

Procent

AFH

M-L

Hela Göteborg

Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna”

Kommentar: Resultaten avser någon form av känt arbete eller syselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna.* Inkluderar ”ej känt” födelseland.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


8

0

1

1

3

5

6

7

8

9

0

0

1

3

3

8

8

6

6

0

1

1

2

4

3

5

13

0 2 4 6 8 10 12 14

Annan form av sysselsättning

Egen företagare

Socialt företag

Förening eller intresseorganisation

Offentligt skyddat arbete (OSA)

Kommunens öppna dagverksamhet

Öppna arbetsmarknaden

Studier

Kommunal dagverksamhet

Procent

AFH

M-L

Hela Göteborg

Andel brukare med respektive sysselsättning, 2016

Kommentar: En person kan ha flera typer av sysselsättning. Observera att det förekommer att personer registrerats med någon av ovansysselsättningar utan att de inkluderats i ”Ja-svaren” på föregående fråga.Antalet egenföretagare är 1 person i Askim-Frölunda-Högsbo och 3 personer i Majorna-Linné, motsvarande 0,20 respektive 0,47 procent.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

55


Typ av försörjning senaste 12 månaderna

Kommentar: Avser huvudsaklig försörjning, men en person kan ha flera försörjningskällor.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


9

16

2

8

21

23

54

83

243

302

18

9

1

5

12

13

16

52

189

243

0 50 100 150 200 250 300 350

Ej känt

Annan inkomstkälla

Föräldrapenning

Arbetslöshetsersättning

Försörjning genomanhörig/närstående/eget kapital

Studiemedel

Lön av arbete, inkl lönebidrag

Sjukpenning

Försörjningsstöd

Sjuk- eller aktivitetsersättning

Antal

3

3

0

1

2

3

6

12

38

48

1

3

0

1

3

4

8

13

38

47

4

2

0

1

2

3

3

10

38

49

0 10 20 30 40 50 Procent

AFH

M-L

Hela Gbg


Brukarens svårigheter inom olika livsområden

56


12

21

22

22

24

24

27

30

37

39

39

40

48

53

54

56

0 10 20 30 40 50 60

Svenska språketPersonlig vårdKommunicera

Använda transportmedelLaga mat

Delta i föreningslivSköta medicinering

Handla matUtöva fritidssysselsättning

UtbildningssituationStäda, tvätta

Hantera egen ekonomiRelationer

Delta i sysselsättningBehålla arbete

Lösa vardagsproblem

Procent

Hela Gbg

Brukare med minst måttliga, kända, svårigheterinom olika livsområden

Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


12

21

22

22

24

24

27

30

37

39

39

40

48

53

54

56

5

14

15

20

21

20

22

27

31

40

35

30

43

52

58

55

14

21

21

18

19

20

30

26

36

34

35

44

48

50

54

58

0 10 20 30 40 50 60









Procent

AFHM-LHela Gbg

Brukare med minst måttliga, kända, svårigheterinom olika livsområden

Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

57


6

14

6

18

2

7

8

19

35

11

17

33

19

37

84

20

27

32

35

54

30

37

44

62

85

65

79

110

105

124

139

118

37

42

55

27

71

60

78

70

50

96

84

75

115

87

45

148

52

102

126

237

72

29

107

105

120

102

148

95

80

86

63

83

70

88

96

99

103

104

130

151

170

172

180

218

239

248

268

286

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Svenska språketAnvända transportmedel

Laga matDelta i föreningsliv

Personlig vårdKommunicera

Handla matSköta medicineringUtbildningssituation

Städa, tvättaUtöva fritidssysselsättning




Antal

Total Stor Måttlig Ej känt

Antal brukare i AFH med kända svårigheter

Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


1

2

2

19

6

6

7

7

36

2

9

28

6

20

7

110

9

32

25

46

55

41

57

62

82

73

77

113

100

124

120

179

25

58

70

60

67

86

76

100

74

122

140

116

168

188

221

79

36

77

31

169

310

123

106

104

70

177

121

129

92

87

83

72

35

92

97

125

128

133

140

169

192

197

226

257

274

332

348

368

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500


Använda transportmedelDelta i föreningsliv

Laga matSköta medicinering

Handla matHantera egen ekonomi

Utöva fritidssysselsättningStäda, tvätta

UtbildningssituationRelationer

Delta i sysselsättningLösa vardagsproblem

Behålla arbete

Antal

Total Stor Måttlig Ej känt

Antal brukare i M-L med kända svårigheter

Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

58


8

12

6

19

22

44

19

19

26

22

19

15

15

14

12

14

12

21

22

22

24

24

27

30

37

39

39

40

48

53

54

56

0 10 20 30 40 50 60









Procent

Minst måttlig svårighet

Okänd svårighet

Andel brukare i hela Göteborg med minst måttlig svårighet respektive okänd svårighet



37

24

42

55

54

40

14

57

50

21

25

40

26

31

28

22

39

24

38

51

53

38

11

55

45

24

18

38

22

30

25

19

0 10 20 30 40 50 60

Utöva fritidssysselsättning

Delta i föreningsliv

Hantera egen ekonomi

Delta i sysselsättning

Behålla arbete

Utbildningssituation

Svenska språket


Relationer

Använda transportmedel

Kommunicera

Städa, tvätta

Laga mat

Handla mat

Sköta medicinering

Personlig vård

Procent

KvinnorMän

Kommentar: Resultaten avser procentandelen av samtliga kvinnor/män som har registrerats med minst måttlig svårighet inom respektive område.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

Andel kvinnor respektive män med (kända) svårigheter, hela Göteborg

59


Brukarens hälsoproblem


52

39

1710

1914 16

8

2319

86 85

26

20 64

4821

18 18

16

41 46

11 10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L

Somatiskt Tandhälsa Alkohol Narkotika Tobak Psykiatriskt

Procent

Ej käntProblem

Andel av brukarna med olika typer av hälsoproblem

Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

60


59

46

18 17 13

24

1020 18

28

85 86

20

32

61 66

21

21

17

18

40

41

12 11

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M


Procent

Ej käntProblem

Andel med olika typer av hälsoproblem i AFH, kvinnor respektive män

Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


4435

8 11 1017

511 14

23

86 84

19

20

43

52

18

18

14

17

41

50

9 10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M


Procent

Ej käntProblem

Andel med olika typer av hälsoproblem i M-L, kvinnor respektive män

Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

61


Brukarens behov av psykiatriska insatser


3 6 50 0

4446 45

2020 20

2017 19

2 2 311 10 9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Procent

Behov ej känt

Tackat nej tillerbjuden hjälp/stöd

Behov av insats

Behov av ytterligare/förändrad insats

Insatser sommotsvarar behov

Insatser kan minskas

Ej behov

Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, 2016


62


3 3 5 60 0 1

46 4246 45

23

17

21 18

1525

1717

1 2 2 312 11 9 10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Kvinnor Män Kvinnor Män

AFH M-L

Procent

Behov ej känt


Behov av insats




Ej behov

Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter kön, 2016



3 4 5 2 42

42 42

51

19

50 48

27 3116

22

1813

16 1514

27

2326

31

2 49 11 14

27

5 6

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Kvinnor Män

Procent

Behov ej känt


Behov av insats




Ej behov

Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Askim-Frölunda-Högsbo 2016

Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

63


4 6 410

4 511

1

51 45 4629

4554

2522 19

24

2312

15

16 1820

16 16

2

1 24

1 4

411 10 13 9 9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Kvinnor Män

Procent

Behov ej känt


Behov av insats




Ej behov

Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Majorna-Linné 2016

Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


4

5

6

6

6

6

6

7

8

8

8

9

10

13

15

15

15

18

20

24

25

2

3

3

4

4

6

5

7

5

5

6

8

7

9

12

11

11

18

20

23

25

4

6

9

9

7

4

7

9

6

12

10

11

9

16

13

17

16

19

22

26

25

0 5 10 15 20 25 30

TobakTandhälsaNarkotika

AlkoholSvenska språket


Handla matDelta i föreningsliv

Sköta medicineringPersonlig vård

Städa, tvättaKommunicera

Somatisk hälsaUtöva fritidssysselsättning

Hantera egen ekonomiUtbildningssituation

RelationerLösa vardagsproblem

Behålla arbeteDelta i sysselsättning

Procent

AFH

M-L

Hela Gbg

Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/förändrade insatser, 2016

Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

64


4

4

6

6

7

7

11

9

12

10

11

13

14

15

16

16

18

20

27

22

24

3

4

6

6

7

8

6

9

6

9

9

10

9

12

15

16

16

17

17

19

27

0 5 10 15 20 25 30

TobakAnvända transportmedel

Delta i föreningslivTandhälsaLaga mat

Svenska språketAlkohol

KommuniceraNarkotika

Handla matPersonlig vård

Städa, tvättaSköta medicinering

Utöva fritidssysselsättningUtbildningssituation

Somatisk hälsaHantera egen ekonomi

RelationerLösa vardagsproblemDelta i sysselsättning

Behålla arbete

Procent

KvinnorMän

Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, AFH 2016



1

3

5

5

6

5

4

6

6

6

6

10

5

10

12

12

12

19

18

26

24

3

2

1

2

2

5

7

5

7

7

8

4

10

9

9

10

13

17

22

20

26

0 5 10 15 20 25 30

TobakTandhälsaNarkotika

Svenska språketAlkohol

Delta i föreningslivLaga mat

Sköta medicineringPersonlig vård

Använda transportmedelHandla mat

KommuniceraStäda, tvätta

Somatisk hälsaHantera egen ekonomi

UtbildningssituationUtöva fritidssysselsättning

RelationerLösa vardagsproblem

Behålla arbeteDelta i sysselsättning

Procent

KvinnorMän

Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, M-L 2016


65


Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete


66

65

68

10

9

9

HELA GÖTEBORG

Majorna-Linné


Kontakt Ej känt

Brukarens myndighetskontakter utöver socialtjänsten, 2016

Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

49

42

54

41

46

40

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

HELA GÖTEBORG

Majorna-Linné


Procent

a) Psykiatrin:

b) Vårdcentral:

66


7363

71

60

11

8

8

10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné

Procent

Ej känt

Kontakt

Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter kön, 2016

Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


81 72 6745

64 65

88 9

14

7 10

0

20

40

60

80

100

18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Kvinnor Män

Ej känt

Kontakt

8671 66 62 70

58

8

8 1410

87

0

20

40

60

80

100

Ej känt

Kontakt

Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter ålder och kön, 2016

Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antaletkvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

AFH:

M-L:

67


51

73

32

49

7

2

4

10

0 20 40 60 80

SAMTLIGAVERKSAMHETER*

Vuxenenhet

Försörjningsstöd

Funktionshinder

Procent

Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med annan myndighet/organisation, 2016

Kommentar: Resultaten avser ett samarbete, under de senaste 12 månaderna, ”som baseras på gemensamma träffar/möten (där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem”. * Här ingår i AFH 1 person inom Arbetsmarknad samt i M-L 1 person inom Barn och unga. För redovisade organisationer/enheter avserresultaten som minst 34 personer (Vuxenenheten M-L) och i övrigt 104–409 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

48

59

40

50

2

0

1

3

0 20 40 60 80 Procent

Samarbete Ej känt

AFH: M-L:


6

13

3

4

6

6

7

7

11

30

2

14

3

3

6

7

5

4

7

28

6

16

2

5

4

4

7

11

6

26

0 5 10 15 20 25 30 35

Ej känt

Annan myndighet/organisation

Rättspsykiatri

Privat verksamhet

Försäkringskassa

Arbetsförmedling

Slutenvårdspsykiatri

Beroendevård

Primärvård/Vårdcentral

Öppenvårdspsykiatri

Procent

AFH

M-L

Hela Göteborg

Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med olika parter, 2016

Kommentar: ”Annan myndighet/organisation” kan exempelvis avse Kriminalvården.Det kan noteras att den här uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär eller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Det gäller för totalt 17 personer i AFH och 33 personer i M-L. Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna, vilket särskilt gäller Öppenvårdspsykiatri, Primärvård/Vårdcentral, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

68


26

24

12

32

0 10 20 30 40

SAMTLIGAVERKSAMHETER*

Vuxenenhet

Försörjningsstöd

Funktionshinder

Procent

Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med öppenvårdspsykiatri, efter verksamhet, 2016

28

38

13

34

0 10 20 30 40 Procent

Kommentar: Det kan noteras att uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktäreller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Beträffande Öppenvårdspsykiatri gäller det för 9 personer i AFH och 10 personer i M-L.Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

AFH: M-L:


11

9

11

4

5

4

5

6

5

0 5 10 15 20 25

HELA GÖTEBORG

Majorna-Linné


Procent

Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, 2016

55

56

34

20

41

23

0 50 100 150

Majorna-Linné


Antal

SIP SIP håller på att upprättas Ej känt

b) Andel

a) Antal


69


13

3

14

3

4

5

1

1

7

0 10 20 30

Vuxenenhet

Försörjningsstöd

Funktionshinder

Procent

Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,

efter verksamhet, 2016

13

3

14

3

4

5

1

1

7

0 10 20 30 Procent

SIP SIP håller på att upprättas Ej känt

AFH: M-L:



1210

710

4

4

6

5

5

5 76

0

5

10

15

20

25

30


Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné

Procent

Ej känt

SIP upprättas

SIP

Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


efter kön, 2016

70


11 13 1310

16

6

9 53

5

4

9

24 2

6

5

0

10

20

30Procent

Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antaletkvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.


efter ålder och kön, 2016

AFH:

M-L:

8 59 7

12 10

87

4 5

64

86 8

5

57

0

10

20

30

18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Kvinnor Män

Procent

Ej känt

SIP upprättas

SIP


31

5

45

17

15

1

0 10 20 30 40 50 60 70

VARE SIG anhörigstödeller god man/förvaltare*

BÅDE god man/förvaltareoch anhörigstöd*

Stöd från anhöriga

God man/förvaltare

Procent

Andel brukare med god man/förvaltare och med stöd från anhöriga, 2016

Kommentar: Stöd från anhöriga avser ”inom något eller några livsområden”.* Avser kända förhållanden.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.

32

4

43

11

19

0 10 20 30 40 50 60 70 Procent

Ja Ej känt

AFH: M-L:

71


DEL 6:

Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och

befintliga insatser enligt Öppna jämförelser


Aktuell rutin för samordning mellan socialpsykiatrinoch andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016

Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten harvarierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.

I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.

Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.

Ekonomiskt bistånd Missbruk

Våld i nära relationer Hemlöshet

Familje-rätt Barn & unga LSS

Äldre-omsorg

Göteborgs stadsdelar:

Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja

Centrum Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja

Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja

Västra Göteborg Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej

Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja

Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej

Göteborg 50% 70% 70% 20% 0% 40% 70% 60%

Övriga GR-kommuner 30% 60% 30% 22% 20% 20% 50% 20%

GR 40% 65% 50% 21% 11% 30% 60% 40%

GR 2014 45% 60% 60% ** ** 65% 65% 40%

GR 2013 41% 55% 45% ** ** 64% 50% 36%

Stockholms län 37% 57% 54% 50% 9% 29% 66% 50%

Malmöregionen 27% 47% 47% 43% 13% 27% 53% 47%

Hela Sverige 40% 53% 48% 44% 24% 34% 56% 42%

Hela Sverige 2014 45% 58% 56% ** ** 53% 60% 46%

Hela Sverige 2013 43% 54% 55% ** ** 51% 55% 38%

72


Aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016

Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod; för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.



MissbrukSocial-

psykiatriVåld i nära relationer Hemlöshet

Familje-rätt Barn & unga LSS

Kommunala arbetsmarknads-

insatser


Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja

Centrum Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej NejLundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja

Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej NejVästra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja

Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja

Göteborg 50% 50% 80% 20% 11% 50% 50% 60%

Övriga GR-kommuner 50% 30% 70% 75% 20% 50% 20% 70%

GR 50% 40% 75% 44% 16% 50% 35% 65%

Stockholms län 72% 37% 75% 78% 11% 42% 23% 80%

Malmöregionen 53% 27% 60% 60% 40% 47% 29% 80%

Hela Sverige 69% 40% 75% 70% 39% 57% 32% 57%


Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan socialpsykiatrin och Arbetsförmedlingen

respektive Försäkringskassan, 2013–2016

Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkanmellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.



2013 2014 2016 2013 2014 2016


Angered Ja * Nej Ja * Nej

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Norra Hisingen Ja Nej Ja Ja Nej Ja

Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Nej

Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja Ja Nej

Göteborg 30% 33% 20% 40% 33% 20%

Övriga GR-kommuner 42% 36% 30% 42% 36% 30%

GR 36% 35% 25% 41% 35% 25%

Stockholms län 17% 36% 29% 19% 36% 29%

Malmöregionen 13% 38% 33% 13% 19% 40%

Hela Sverige 20% 31% 25% 19% 28% 25%

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan

73


2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016


Angered Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej JaCentrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja

Lundby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej JaMajorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Norra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja

Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej NejVästra Hisingen Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej * Ja Nej Nej * JaÖstra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Göteborg 50% 60% 44% 80% 10% 30% 33% 80%Övriga GR-kommuner 33% 25% 33% 50% 17% 25% 33% 50%

GR 41% 41% 38% 65% 14% 27% 33% 65%

Stockholms län 50% 58% 50% 67% 23% 30% 38% 50%Malmöregionen 35% 50% 50% 80% 20% 7% 44% 53%

Hela Sverige 34% 40% 43% 50% 20% 24% 31% 38%

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan

Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen

respektive Försäkringskassan, 2013–2016





2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016


Angered Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Centrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja

Lundby Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej

Majorna-Linné Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej

Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja

Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Västra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej * Ja Nej Nej * JaÖstra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Göteborg 0% 20% 44% 50% 10% 20% 11% 50%Övriga GR-kommuner 42% 25% 33% 30% 50% 25% 33% 40%

GR 23% 23% 38% 40% 32% 23% 24% 45%

Stockholms län 20% 18% 15% 31% 33% 40% 23% 36%Malmöregionen 15% 14% 25% 20% 20% 57% 50% 20%

Hela Sverige 27% 31% 34% 28% 32% 39% 36% 29%

Primärvården Psykiatrin (före 2016: Öppenpsykiatrin)

Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och vården, 2013–2016




74


Rutin inom ekonomiskt bistånd och inom socialpsykiatrin för att informera den enskilde om rättigheten till SIP, 2016

Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig, beslutad på ledningsnivå, känd och användas av ansvariga handläggare. Information till den enskilde kan ges både muntligen och/eller skriftligen. Med samordnad individuell plan (SIP) avses en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnadvård- och omsorgsplanering. Information om SIP gäller för de personer där denna är relevant. Mätdatum är 1 februari 2016.



Ekonomiskt bistånd FH-Socialpsykiatri


Angered Ja JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja JaCentrum Ja Ja

Lundby Nej Nej

Majorna-Linné Ja JaNorra Hisingen Ja Ja

Västra Göteborg Ja JaVästra Hisingen Ja Ja

Örgryte-Härlanda Ja Ja

Östra Göteborg Ja Ja

Göteborg 90% 90%

Övriga GR-kommuner 10% 40%

GR 50% 65%

Stockholms län 43% 80%Malmöregionen 47% 80%

Hela Sverige 53% 68%


Erbjuder personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016

Kommentar: Personligt ombud (PO) avser en person som arbetar som ombud på den enskildes uppdrag, fristående från myndigheter och vårdgivare.

Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.



2013 2014 2016


Angered Ja * NejAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja

Centrum Ja Ja Ja

Lundby Ja Ja Ja

Majorna-Linné Ja Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja Ja

Västra Göteborg Ja Ja Ja

Västra Hisingen Nej Ja Ja

Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja

Östra Göteborg Ja Ja Ja

Göteborg 90% 100% 90%

Övriga GR-kommuner 67% 55% 60%

GR 77% 75% 75%

Stockholms län 89% 92% 94%

Malmöregionen 75% 81% 87%

Hela Sverige 83% 83% 80%

75


Förekomsten av två insatser riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2016

Kommentar: Multiprofessionella team avser case management i form av integrerade team som samarbetar kring den enskilde och samordnar individuellt anpassade vård- och stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psykosocial problematik utifrån den enskildes behov.

Strukturerad individuell sysselsättning avser individuellt anpassade insatser – med målsättningar och uppföljning för varje enskild person – i form av exempelvis strukturerad sysselsättning eller socialt kooperativ/Fontänhus. Insatsen kan vara utförd i egen eller annan regi och erbjudas med eller utan biståndsbeslut.

Mätdatum är i båda fallen 1 februari 2016.



Multi-professionella

team

Strukturerad individuell

sysselsättning


Angered Ja Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja

Centrum Ja Ja

Lundby Ja Ja

Majorna-Linné Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja

Västra Göteborg Nej Ja

Västra Hisingen Ja Ja



Göteborg 90% 100%

Övriga GR-kommuner 70% 80%

GR 80% 90%

Stockholms län 39% 100%

Malmöregionen 53% 80%



Erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016

Kommentar: Resultaten avser rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen: att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser.




2013 2014 2016


Angered Nej * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja

Centrum Ja Nej Ja

Lundby Ja Ja Ja

Majorna-Linné Ja Ja JaNorra Hisingen Ja Ja Ja

Västra Göteborg Nej Nej Ja

Västra Hisingen Nej Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Ja JaÖstra Göteborg Nej Ja Ja

Göteborg 50% 67% 100%Övriga GR-kommuner 67% 82% 60%

GR 59% 75% 80%




76


Erbjuder social färdighetsträning respektive stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning,

2013–2016

Kommentar: Social färdighetsträning avser programmet ”Ett självständigt liv” (ESL). Stöd i föräldraskap avser olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet.




2013 2014 2016 2013 2014 2016


Angered Ja * Ja Ja * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Nej Nej JaCentrum Ja Ja Ja Ja Ja NejLundby Ja Ja Ja Ja Ja JaMajorna-Linné Ja Ja Ja Nej Ja JaNorra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej NejVästra Göteborg Nej Nej Ja Ja Ja JaVästra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja JaÖrgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Ja NejÖstra Göteborg Nej Ja Ja Ja Ja Ja

Göteborg 70% 78% 100% 80% 78% 70%

Övriga GR-kommuner 33% 45% 50% 100% 73% 70%

GR 50% 60% 75% 91% 75% 70%

Stockholms län 69% 62% 74% 69% 74% 71%

Malmöregionen 44% 38% 27% 94% 94% 87%

Hela Sverige 47% 48% 50% 83% 84% 65%

Social färdighetsträning Stöd i föräldraskap


Förekomsten av funktion som bedriver uppsökande arbete, 2013–2016

Kommentar: Öppna jämförelser indikator avser förekomsten av en särskild funktion som bedriver ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera ”för kommunen okända” personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.



2013 2014 2016


Angered Ja * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja

Centrum Ja Ja Ja

Lundby Ja Ja Ja


Norra Hisingen Nej Nej Ja


Västra Hisingen Nej Ja Ja


Östra Göteborg Ja Nej Ja

Göteborg 80% 67% 100%


GR 50% 40% 65%




77


2013 2014 2016


Angered Ja * Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja

Centrum Ja Ja Ja

Lundby Ja Ja Ja


Norra Hisingen Ja Ja Ja


Västra Hisingen Ja Ja Ja


Östra Göteborg Ja Ja Ja

Göteborg 100% 100% 100%


GR 95% 100% 95%




Förekomsten av öppen verksamhet, 2013–2016

Kommentar: Med öppen verksamhet avses verksamheter som är tillgänglig för alla och som inte är speciellt anpassad efter den enskildes behov, t.ex. gemensamhetslokal och områdeslokal. Verksamheten kan drivas i egen eller annan regi. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.





Angered JaAskim-Frölunda-Högsbo NejCentrum Nej

Lundby EA

Majorna-Linné Nej

Norra Hisingen JaVästra Göteborg Nej

Västra Hisingen Nej

Örgryte-Härlanda EA

Östra Göteborg EA

Göteborg 29%

Övriga GR-kommuner 33%

GR 31%

Stockholms län 10%

Malmöregionen 14%

Hela Sverige 19%

Användning av standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk inom socialpsykiatrin, 2016

Kommentar: Avser användning av standardiserade bedömningsmetoder för att – genom ett manualbaserat frågeformulär – identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion (AUDIT) och konsumtionsmönster och drogrelaterade problem (DUDIT) hos enskilda vuxna.Båda metoderna ska finnas tillgängliga att användas för handläggarna. Mätdatum är 1 februari 2016.

EA=Ej aktuellt, pga. att området inte finns i kommunens/stadsdelens socialtjänst, ett svarsalternativ i den använda enkäten.



78


1312

16

10 10

18

1210

15

9 8

17

1311

15

8 9

19

0

10

20

30

40

50

Samtliga Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år

Procent

AFH M-L Hela Gbg

Kommentar: Bedömningsinstrumentet avser Audit; användningen registreras via KVÅ-kod: UX131.Patienter med psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser patienter med någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.

Vårdens användning av standardiserat bedömningsinstrument för att identifiera alkoholproblematik hos patienter med

diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015


GenomförtAnvänt resultat till

verksamhetsutveckling


Angered Nej Nej Nej

Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja

Centrum Ja Ja Ja

Lundby Nej Nej Nej

Majorna-Linné Nej Nej Nej

Norra Hisingen Nej Nej Nej

Västra Göteborg Nej Nej Nej

Västra Hisingen Nej EA EA

Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej

Östra Göteborg Nej Nej Nej

Göteborg 30% 22% 22%


GR 21% 17% 17%




Använt resultat från systematisk uppföljning

till verksamhets-utveckling

Systematisk uppföljning med ett könsperspektiv :

Användning av systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin, 2016

Kommentar: Resultaten avser användning av sammanställningar på gruppnivå från dokumenterade uppföljningar av biståndsbeslutade insatser, där uppföljningar avser att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål som den enskilde varit delaktig i att utforma. Med verksamhetsutveckling avses konkreta förändringar som införts med syfte att leda tillförbättringar i verksamheten för brukaren. Mätperioden är 1 februari 2015 – 31 januari 2016.

EA=Ej aktuellt, pga. att individerna i gruppen varit för få.



79


Genomfört minst en brukarrevision

…använt resultaten för verksamhetsutveckling


Angered Nej NejAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja

Centrum Ja Ja

Lundby Ja Ja

Majorna-Linné Nej NejNorra Hisingen Ja Ja

Västra Göteborg Nej Nej

Västra Hisingen Ja Ja



Göteborg 70% 70%Övriga GR-kommuner 40% 30%

GR 55% 50%

Stockholms län 19% 19%

Malmöregionen 7% 7%


Genomförande av brukarrevision inom socialpsykiatrin, 2016

Kommentar: Resultaten avser genomförande av minst en brukarstyrd brukarrevision under en 24-månadersperiod. Den brukarstyrda brukarrevisionen utformas och utförs av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet, dvs.verksamheter som arbetar med målgrupperna personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 åri kommunen: myndighetsövningen, biståndsbeslutade insatser och service. Verksamheten kan utföras i egen eller annan regi.

Resultaten beträffande användande av brukarrevison för verksamhetsutveckling avser att konkreta förändringar införts med syfte att leda till förbättringar i verksamheten för brukaren.

Mätperioden för genomförandet av revisionen är den 1 februari 2014 – 1 februari 2016.




En brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå, 2013–2016

Kommentar: Brukarinflytandesamordnare (BISAM) arbetar för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning i verksamheten.




2013 2014 2016


Angered Nej * NejAskim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej

Centrum Nej Nej Nej

Lundby Nej Nej NejMajorna-Linné Ja Nej Nej

Norra Hisingen Nej Ja Nej

Västra Göteborg Nej Nej Nej

Västra Hisingen Nej Nej NejÖrgryte-Härlanda Nej Nej Nej

Östra Göteborg Nej Ja Nej

Göteborg 10% 22% 0%


GR 5% 15% 20%




80


Lättläst svenska Talad information Lättläst svenska Talad information


Angered Nej Ja Nej Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Ja

Centrum Nej Ja Nej Ja

Lundby Nej Ja Nej JaMajorna-Linné Nej Ja Nej Ja

Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja

Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja

Västra Hisingen Nej Ja Nej JaÖrgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej

Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja

Göteborg 0% 80% 0% 90%Övriga GR-kommuner 20% 80% 50% 90%

GR 10% 80% 25% 90%

Stockholms län 38% 85% 39% 83%

Malmöregionen 27% 73% 27% 80%

Hela Sverige 23% 63% 27% 65%

Socialpsykiatri Ekonomiskt bistånd

Information på kommunens webbplats om vad kommunen erbjuder för stöd och hjälp, 2016

Kommentar: Mätdatum 1 februari.




Minst någon person gått vidare från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete respektive skyddat arbete, 2014 och 2016

Kommentar: Resultaten avser minst en person som under en 12-månadersperiod gått från biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden respektive skyddat arbete. Med biståndsbeslutadsysselsättningsinsats avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB och hos offentliga arbetsgivare (OSA).

Mätperioderna är inte helt jämförbara: för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016; för 2014 gällde 25 okt 2013 – 25 okt 2014.



2014 2016 2014 2016


Angered * Ja * Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja

Centrum Ja Ja Nej Ja

Lundby Nej Nej Nej Ja

Majorna-Linné Nej Ja Nej JaNorra Hisingen Nej Ja Nej Ja

Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja

Västra Hisingen Ja Ja Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej

Östra Göteborg Nej Nej Ja Ja

Göteborg 22% 60% 11% 90%

Övriga GR-kommuner 64% 50% 45% 40%

GR 45% 55% 30% 65%

Stockholms län 44% 71% 33% 40%

Malmöregionen 44% 47% 44% 40%

Hela Sverige 35% 44% 26% 36%

Personer har gått från sysselsättningsinsats till…...förvärvsarbete ...skyddat arbete

81


DEL 7:

Personalmässiga förutsättningar i stadsdelarna


Omsättning och rörlighet hos personalen, 2015 (procent)

Samtliga yrkesgrupper: Chefer:

Avgångar från

kommunen

…varav ej pensions-avgångar

Internaavgångar

*

Avgångar från

kommunen


Internaavgångar

*Angered 8,4 5,8 5,4 12,5 6,3 3,1

Askim-Frölunda-Högsbo 8,7 6,2 5,0 6,6 5,1 5,9

Centrum 8,0 6,0 5,7 8,5 6,1 3,7

Lundby 8,7 7,6 5,9 11,7 10,7 2,9

Majorna-Linné 9,3 6,6 4,1 9,2 5,0 4,2

Norra Hisingen 8,5 6,4 5,5 6,5 5,6 8,3

Västra Göteborg 8,6 6,4 4,3 10,2 5,1 5,1

Västra Hisingen 7,2 5,4 5,6 6,2 5,4 3,9

Örgryte-Härlanda 8,5 6,7 4,5 5,4 3,6 8,0

Östra Göteborg 7,9 6,0 5,1 10,4 6,1 7,0

Samtliga stadsdelar 8,4 6,3 5,1 8,7 5,8 5,2

Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2015 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.Källa: Göteborgs Stad.

82


Omsättning och rörlighet hos personalen, 2016 (procent)

Samtliga yrkesgrupper: Chefer:

Avgångar från

kommunen


Internaavgångar

*

Avgångar från

kommunen


Internaavgångar

*Angered 9,8 7,6 5,3 11,0 7,8 6,5

Askim-Frölunda-Högsbo 9,0 7,5 4,5 9,4 7,4 2,0

Centrum 11,4 9,8 5,0 6,2 4,1 2,1

Lundby 9,1 7,7 6,8 15,5 12,6 7,8

Majorna-Linné 10,5 8,4 6,1 9,4 6,8 7,7

Norra Hisingen 9,6 7,5 4,9 7,6 6,8 6,8

Västra Göteborg 10,7 7,9 5,0 11,3 5,7 2,8

Västra Hisingen 9,2 7,2 4,8 7,3 5,8 2,2

Örgryte-Härlanda 10,3 8,4 4,1 11,3 7,0 1,7

Östra Göteborg 9,6 7,9 5,8 4,6 4,6 5,3

Samtliga stadsdelar 9,9 7,9 5,2 9,4 6,8 4,4

Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2016 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.Källa: Göteborgs Stad.


10,1

2,8

7,3

8,3

2,2

6,1

11,6

2,6

9,09,5

2,8

6,77,3

2,0

5,4

9,8

2,7

7,1

9,6

2,7

6,9

7,8

2,2

5,6

10,8

2,7

8,2

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

Totalt 1–14 dgr 15- dgr Totalt 1–14 dgr 15- dgr Totalt 1–14 dgr 15- dgr

Samtliga verksamheter IFO* Funktionshinder

Procent AFH M-L Hela Gbg

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland samtliga månadsanställda, jan–okt 2016

Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Individ- och familjeomsorg exklusive försörjningsstöd.

83


”Jag har tillräckligt med tid för att utföra mina arbetsuppgifter” (Göteborg Stads Medarbetarenkät 2015)

33

7

21

6

34

30

35

25

20

32

25

17

8

14

10

12

5

178

40

1 1

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

AFH-FH AFH-IFO ML-FH ML-IFO

Procent

Ej svar

1=Håller inte alls med

2

3

4

5=Håller helt med

Kommentar: Observera att alla siffror under 15 procent är ungefärliga då dessa uppgifter inte redovisas exakt i rapporten.Källa: Göteborgs Stads Medarbetarenkät 2015.


Organisatoriska förutsättningar utifrån resultat från Göteborgs Stads medarbetarenkät 2015

Majorna-Linné jämfört med Gbg-snittet: - lite sämre resultat rörande organisatorisk tillit

ML-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:- sämre resultat på flertalet områden, särskilt: organisatorisk tillit och utveckling men även kommunikation, ledarskap, ”attraktiv arbetsgivare”

ML-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:- lite bättre resultat rörande lön, ”sjuknärvaro”- lite sämre resultat rörande kommunikationsklimat, bemötande- sämre resultat rörande tidresurser, inflytande över arbetsmängd, stress,organisatorisk tillit, utveckling, ”attraktiv arbetsgivare”

Askim-Frölunda-Högsbo jämfört med Gbg-snittet:- inga tydliga skillnader

AFH-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:- lite bättre resultat främst rörande tidresurser, stress, hälsa

AFH-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:- motsägelsefulla resultat (skillnader) rörande hälsa - lite sämre resultat rörande styrning- sämre resultat rörande ledarskap, lön- lite mer positiv helhetsbedömning (t. ex. något bättre resultat rörande motivation)

84

Bilaga 4 – Orsaksförklaringar

Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”I stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné finns en stor psykisk ohälsa i befolkningen”

Stress (dvs, krav och förväntningar, ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om) Missbruk och riskbruk (drogliberation, tillgänglighet, alkoholkultur) Socioekonomi (fattigdom, ekonomisk segregation, utbildningsnivå, ensamhushåll) Utanförskap och arbetslöshet (svårt att komma in på arbetsmarknaden, utbildningsnivå, språk) Individuella resurser/grundförutsättningar (uppväxtförhållanden, ärftlighet) Isolering (bristande interaktion, urbanisering, boendestruktur) Spontanitet Social isolering (brist på sammanhang) Bostadstyp (smålägenhet, låg hyra, bra SS?) Inte tillräckligt med metoder att erbjuda Ej tidig hantering/stöd Ej tidig identifiering Låg inkomst Arbetslöshet Långvarigt försörjningsstöd Information Låg tillgång till föreningsliv Dålig verklighetsförankring ”Jag klarar själv” Normen = lycklig Ökade krav (standard) Klassfråga ? Arbetsliv/skola ”Kriser” i privata livet, familjelivet Sociala medier Fler sociala kontakter Avsaknad av gränser Orimlig förväntan på livet Varför sociala bostadskontrakt?

Sjukdomar Hög arbetsbelastning (gränslös arbetsbelastning) Fler klarar inte skolans ökade krav Arbetslöshet Snabbt informationsflöde Drogliberalism (lättillgängligt, stor tillgång) Utanförskap (socialt, arbetsliv, språk) AFH – Segregation – skillnader mellan områden Bostadslöshet/hemlöshet Vården (utsluss utan skyddsnät från xxx/hab) – lite resurser ML – små billigare lägenheter, mycket kommunala kontrakt ML – mycket sociala boenden (räknar upp minst 9) Skolan – ej resurser att möta band med behov (effekt senare), exempelvis statistik från Lots – ej samma valbarhet vad gäller särskilda undervisningsgrupper etc. Historia och kultur (tex ”Hagakulturen”) Höga krav i samhället (utseende, karriär, materiellt, föräldraskap) Social isolering, nätverk Specialisering Brist på tillit Stigmatisering Regelstyrda lagar och regler, livrädda för att göra fel. Inlåsningseffekter Individualisering på alla nivåer Brist på kontinuitet i skola, sjukvård osv. Små billiga lägenheter ML – F100 Inte rätt insatser från kommun och landsting, FK och AF BMSS AFH

85

Ensamhushåll Stora klyftor i befolkningen Normala tillstånd patologiseras Hög tilltro till expertis = vårdpersonal Hög andel inrikes födda Droger Höga ideal höga krav Yngre befolkning Hög arbetsbelastning Stor nyinflytt på grund av billiga lägenheter – tar med sig problem till stadsdelen Budgetindragningar förebyggande arbete Kravfyllt arbetsliv – högt tempo – otydliga krav plus belastning i from av sjuka föräldrar, barn. Personer med psykisk ohälsa är ofta tvungna att bära sin egen historia, då stödaktörer inte alltid lyckas få till samordnat stöd i rätt tid. Psykisk ohälsa kan orsakas av att det är svårt att få arbete (låg utbildningsnivå) Brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor). Individualiserat samhälle – ensam med existentiella frågor Ensamhushåll, isoleringsproblematik, stöd av nätverk, individualisering

Psykisk ohälsa leder till att det kan vara svårt att få och behålla arbete. Leder till ett större ansvar på individen -> leder till psykisk ohälsa Varför tar unga inte kontakt med vården när man upplever psykisk ohälsa, särskilt unga? Ökade krav i samhället Mer missbruk – alkohol och narkotika Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar Ungdomskultur Avsaknad av strategier att klara livet Hyresbestånd med små lägenheter De äldre ungkarlshotell, särskilda boende etc. har funnits och finns i stadsdelens Svårare att var skör och avvikande Högt antal sociala kontrakt – hur högt? Många bostäder med särskild service i AFH (LSS-beslut) Avsaknad av sysselsättning Jobbar inte tillräckligt med att uppmärksamma behov av sysselsättning ”icke-anpassade” insatser efter behov – insats matchar inte behov Behov av större fokus på förebyggande insatser och behov av kunskap om vilka förebyggande insatser som inte fungerar. Avsaknad av delaktighet i insatsernas utformning

86

Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”De offentliga aktörerna klarar inte alltid av att möta det samlade behovet av vård och stöd som personer med psykisk ohälsa har”

Resursbrist – svårt att få specialisthjälp Tidsbrist Svårt att samla alla involverade parter Kompetensbrist organisation utförare Komplexa och stort spann Kan inte hantera mångsjuklighet Rädsla för psykisk ohälsa Tillgänglighet Brist på samverkan Vem tar ansvar? Gränsdragning Val av omsorg och valfrihet generellt (vårdvalet, val av skola) Politiska uppdraget styr inte personers behov Ekonomiskt uppdrag (nationell ekonomi eller enhetsbudget) Brist på engagemang från personal Hög arbetsbelastning. Ingen tid för handledning och utveckling Otydliga uppdrag Tappat fokus Bristande kompetens hos personal Ekonomistyrning – sättet att leda och styra Politiska beslut – inte forskning Långt mellan beslut och praktik Kortsiktig budget – ettårsbudget Ersättning modeller ”Byråkrati” – Lagar, administration, olika huvudmän stora organisationer Tröga system - långt från beslut till ”golvet” Mycket administration Svår åtkomligt patienter och personal Ej ändamålsenlig organisation Subspecialisering Avsaknad av samverkansstrukturer – stuprör Lagstiftning sekretessregler Fel arbetsmetoder Bristande samordning ex. PV, Psyk,

Ineffektivt användande av metod ex. SIP NSS Felanvänd tid och struktur – vi hinner inte Många huvudmän Dålig samverkan Följer inte samverkansavtal Stuprörsvård Ovilja att följa av avtal Medarbetaren/chef har en egen bild av hur samverkan/arbetsuppgifter skall utföras Vårdvalet Individen kan byta vårdcentral om man ej är nöjd Vårdcentralen är konkurrensutsatt Ekonomin styr Hög personalomsättning Dålig arbetsmiljö + hög lön Resursfördelning t.ex. för få kuratorer Tilltro till professionalismen inom våra verksamheter Evidensbaserad praktik saknas (olika perspektiv) Kommunen leder SIP men vårdens svar är inte ”rätt” Olika tolkning av lagar som påverkar hur en verksamhet agerar Ej uppsökning Många osynkroniserade aktörer Lågt engagemang av vården när man behöver SIP Minskad tillgänglighet till psykiatri Ej tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, brist på personal Låg info om anhörigstöd Dålig kunskap om egna insatser hos brukare Verksamhetscentrerad (ej patientcentrerad) Lite hänsyn om brukarnas behov och villkor

87

Brist på personal Stuprör inom sektor och mellan sektorer Inhyrd personal höga kostnader och bristande kontinuitet Höga sjuktal inom offentlig sektor, svårigheter att arbeta med sjuktal inom den egna organisationen. Saknas kontaktytor för professionen Komplext system Budget Brist på helhetssyn på individen – bär sin egen historia där vi inte samverkar kring individen Frågan är olika prioriterad i olika av de nödvändiga aktörernas agenda Brist på samarbete samsyn mellan olika aktörer Kompetensbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete Stuprör Färre ska försörja fler Pengar, budget, kostnader Dyra insatser Bristande förtroende Bristande kunskap – om varandras verksamheter Slimmade organisationer – hög belastning Brist på hälsofrämjande och förebyggande arbete Stuprörsarbete inom den egna organisationen Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Behov av implementering av verktyg och överenskommelser Behovet av stöd styr inte vilka som är aktörer Behov av samverkan kommun och vårdcentral

Behov av ökad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar. Bemötande och kompenserande insatser Arbetar inte med uppföljningar och utvärderingar Bristande samarbete mellan kommun och sjukvård Behov av sjukvårdsinsatser och omsorg i samverkan i hemmet Behov av flexiblare stöd i hemmet Behov att arbeta med att kvalitetssäkra insatserna Arbeta inte med delaktighet, medbestämmande i tillräcklig utsträckning Arbetar inte uppsökande Område komplicerade ärenden där ingen äger ansvaret För dåligt/sent förebyggande arbete (skärs ner på resurser, t.ex. familj och beroende) Område kommunen Personalomsättning Tidsbrist Brist på kompetens Brist på samarbete (mer SIP! Vård och stöd) Område sjukvården ”Långliggare” remitteras till vårdcentralen som ej har kompetens Resursbrist Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) Verksamheterna motsvarar inte behov. BP, ACT saknas, nytänkande Område försäkringskassan Tidsbrist Saknas bra stöd för de som varit sjuka länge men vill vidare. prioriteras ej Område arbetslöshetskassan Gruppen – medel långt från arbetsmarknaden prioriteras inte Inga verktyg för gruppen

88

Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo

Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivån)

Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?

1. Ja 2. Kanske 3. Nej

Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?

1. Ja, mycket 2. Ja, lite 3. Nja, inte så

Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. 2 1 Samhällsnormer

Lägre acceptans för att vara skör och avvikande och patologisering av normala tillstånd.

2 2

Socialt kapital

Individerna är socialt isolerade, saknar nätverk och nyttjar inte tillgången till insatser och föreningsliv.

1 1

Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna

Brist på kontinuitet (skola, sjukvård) leder till brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor).

2 1

Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivån)

Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan?


Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan?

1. Ja, mycket

2. Ja, lite 3. Nja, inte

så Resurstillgång

Skärs ned på resurser, t.ex. familj och beroende vilket leder till för dåligt/sent förebyggande arbete.

1 1

Organisering Ej ändamålsenlig organisering -

stuprörsarbete inom den egna organisationen, inom sektorn och mellan sektorer. Inte synkroniserade.

1 1

89

Lagar och avtal

Uppdragen är otydliga vilket gör att det är otydligt vem som har ansvar.

2 1

Verktyg och överenskommelser implementeras ej. (Samordningen fungerar ej)

2 1

Kunskapsbrist hos aktörerna

Kompetens- och kunskapsbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen (omvärldsanalys är en del av uppdraget)

1

1

Behov av målgruppsspecifik kunskap (ex om kognitiva funktionsnedsättningar).

1 1

Brist på brukarperspektiv

Arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning. Man är verksamhetscentrerad, ej patientcentrerad. Personen får bära sin historia själv.

1 1

Hur aktörerna arbetar

Samarbetet mellan aktörerna brister på så sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning.

1 1

Insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning.

1 ?

Kan inte hantera mångsjuklighet. ? ? Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete, för de som är medel eller långt ifrån arbetsmarknaden Prioriteras ej.

1 ?

Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet.

2 ?

Punkter att lyfta i den egna organisationen:

- Dålig arbetsmiljö. - Boendefrågan - Ekonomisk segregation - Ersättningsmodellernas konstruktion. - Det politiska uppdraget styr istället för personernas behov. - VGR - Ställa mer frågor om droger, screena för detta mer systematiskt. - Det finns behov av koordinatörer för att lösa ”brist på strategier för att klara livet”. - Drogliberal ungdomskultur – BoU

Åtgärder som nämndes i förbigående - Informationskampanj i NOSAM, sprida i alla led, gemensamma fortbildningsdagar. - Kompetensutveckla personal – minska personalomsättning – stärka samverkan.

90

Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné

Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivå)

Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?


Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?

4. Ja, mycket

5. Ja, lite 6. Nja,

inte så Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. 1 1

Droger Mer missbruk och riskbruk av alkohol och

narkotika. 1 1

Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar.

1 1

Normer som kommer till uttryck i mötet mellan klienten och den professionella

Hög tilltro till expertis. 1 2

Normala tillstånd patologiseras och det finns en lägre acceptans för att vara skör och avvikande.

1 2

Livspusslet Stress (dvs, krav och förväntningar,

ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om).

1 1

Socialt kapital

Avsaknad av strategier för att klara livet. 1 1 Social isolering, brist på nätverk och utanförskap.

1 1

Dålig verklighetsförankring. 1 1 Låg tillgång till föreningsliv. 2 ?

Nuvarande insatser/arbetssätt

Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns.

1 1

Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns.

1 1

Personalens hanteringssätt (förhållningssätt)

Insatser matchar inte behov 1 1

91

Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivå)

Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan?


Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan?

1. Ja, mycket

2. Ja, lite 3. Nja, inte

så Lagar och avtal

Avsaknad av gemensam bild/tolkning när det gäller vem som har ansvar. Verktyg och överenskommelser implementeras/följs ej. Kunskapsbrist när det gäller egna och andra aktörers uppdrag.

1 1

Brist på brukarperspektiv

Vi arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning och för lite hänsyn tas till brukarnas behov och villkor – vi är verksamhetscentrerade, ej patientcentrerade.

1 1

Nuvarande insatser/arbetssätt

Samarbetet mellan aktörerna brister på så sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning och insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning.

1 1

Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet.

1 1

Punkter som ska hanteras inom respektive organisation.

Ekonomistyrningen, det är ekonomin som styr och inte behoven. Budgeten är kortsiktig, endast ett år. Resursfördelning är fel, det finns t.ex. för få kuratorer. Ersättningsmodellernas konstruktion. Styrningen av verksamheten baseras inte på forskning och utgår inte från individens behov. Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) vilket gör att man ej får tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, dåligt förebyggande arbete. Brist på personal. Insatserna är dyra. Saknas insatser för de som är medel- eller långt ifrån arbetsmarknaden Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Bristande kompetens hos personal (bland annat när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar, bemötande, anhörigstöd och kompenserande insatser) Dålig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning.

92

Bilaga 7 – Förslag på åtgärder

Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo

Åtgärdens namn: Kunskapsbrist hos aktörerna och medborgarna

Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!

Okunskap om vad som finns att erbjuda patienten/klienten inom de olika organisationerna och svårt för patienten/klienten att själv söka information. Vem gör vad? Hur hittar jag rätt? Vem får ta del av min verksamhets information, sekretessproblem? Fragmentariska verksamheter. Möjligt och intressant och den kan kopplas ihop med åtgärd ”Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna”

Vad?

Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!

Utveckla Samverkanstorget eller en helt ny plattform för att alla lätt ska hitta information om vad som kan erbjudas hos de olika huvudmännen Den bör innehålla information om sjukvårdens och kommunens insatser, aktiviteter och föreningar Utveckla ett webbstöd med sökfunktion kanske med två ingångar personal eller brukare? Kanske kan det vara en App? Kan vi söka pengar för att bygga upp en sådan sida? New Yorks hemsida Thrive NYC, studiebesök på gång! Där kan man söka ”jag mår dåligt Göteborg” och får sedan hänvisningar. Hemsidan är enkel alla ord som används är lättstavade och självklara. Ett bra förslag som vi bör gå visdare.

Vem?

Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!

Kommunikatören på samverkanstorget? ”Någon” ansvarig inom varje huvudman som ser till att informationen blir uppdaterad. Lots – social resursförvaltning Social resursförvaltning Per Anders inbjudes av Tina Hälsoteket med tanke på livsstilsfrågor Ingegärd och Kaj tar första bollen

93

När?

När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!

Fortsättning 26/1 Till Nosam Psykiatri (Ingegärd och Kaj)

Framgångsfaktorer?

Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.

Kräver stora insatser och bör diskuteras i ett större perspektiv

94


Åtgärdens namn: Stärka SIP och hur aktörerna arbetar

Varför?

Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!

Skapa struktur i samverkan för den enskildes bästa med den enskilde som en i teamet Hur når informationen fram till den enskilda om att SIP finns? Hur når informationen fram till alla anställda om SIP?

Vad?


Föra samtal på Nosam om SIP Implementera och utbilda i vård och stödsamordning som i många fall leder till SIP ESF-projekt startar inom AFH, Västra Gbg och M/L där en person ska driva ett projekt som har syftet att implementera SIP som metod. Förankringsarbete med VG Regionen, både offentlig och privat. Projektstart 1 feb. Utbilda anställda om hur man leder en SIP. Många upplever det svårt att leda en ett SIP-möte. Webbutbildning finns på samverkanstorget och tar 30 min. NSPH har också utbildningar i samtal och bemötande. Finns SIP med på checklistan? Har patient/klient fått info om SIP? Informera på Göteborg Stads hemsida, reportage i stadsdelstidningarna.

Vem?


Projektledare för ESF- projektet, Ingegärd och Kaj på Nosam

När?


Projektstart 1 februari, påbörjas i Nosam psykiatri i mars 2017.

Framgångsfaktorer?


Chefers ledning och efterfrågan. Engagerade och kunniga medarbetare med tid.

95


Åtgärdens namn: Ökad brukarmedverkan

Varför?


Vi arbetar inte tillräcklig stor utsträckning med delaktighet och medbestämmande. Vi är verksamhetscentrerade istället för patient/klientcentrerade. Den enskilde får bära sin historia själv.

Vad?


Vi ska bjuda in brukarrepresentanter till Nosam psykiatri vid något tillfälle eller NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa. Syftet skulle vara att förankra planering och få feedback för ökat förtroende. Andra åtgärder vi diskuterade var att göra ”interna SIPar”. Skapa brukarråd inför specifika aktiviteter . Fler brukarrevisioner.

Vem?


Kaj och Ingegärd Nosam psykiatri NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa Alla verksamheter

När?


Nosam 9 mars

Framgångsfaktorer?


Att brukare tillfrågas – forum för det Medarbetares engagemang Chefers ledning och efterfrågan Ibland svårt att veta hur vi ska kunna ta reda på när den enskilde är nöjd.

96


Åtgärdens namn: Ökad nyttjande av relevanta webbutbildningar

Varför?


Det är svårt att hinna gå på utbildningar.

Vad?


Webbutbildningar ska nyttjas mer och för det behöver vi kartlägga utbudet på webbutbildningar inom psykiatriområdet. Processledaren för Temagrupp Psykiatri är ombedd att titta på frågan.

Vem?


Processledaren för Temagrupp psykiatri Chefer inom verksamheterna

När?


Mejla före jul.

Framgångsfaktorer?


Tillräcklig bemanning och organisation för att genomföra webbutbildningar, får jag göra dem hemma mot att jag visar upp resultat av genomgången utbildning etc. Lista på vad man ska ha gått igenom under första halvåret tex. Chef som följer upp.

97


Åtgärdens namn: Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna

Varför?


Brist på kontinuitet leder till bristande förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor) Personal slutar, byter jobb och hinner därför inte få tillräcklig kunskap om vilka insatser som finns att tillgå.

Vad?


Checklista med fråga till klient: Har du kontakt med någon annan enhet? Kan jag hämta din information därifrån? Arbeta utifrån samtycke. Viktigt med bra introduktionsprogram. Att börja med nu: Skriv noga i Treserva/Medicinsk journal om vilka kontakter klienten har. Ta fram en checklista.

Vem?


Alla instanser ska kommunicera med patienten/klienten

När?


1/1 – 17 – 31/3 17

Framgångsfaktorer?


Chefers engagemang och personligt ansvar hos alla medarbetare Brukarmedverkan Ansvarsfördelning Metoder

98

Stadsdel: Majorna – Linné

Åtgärdens namn: Förstärka verksamhet i samverkan (liknande familjecentrerat arbetssätt)

Varför?


Det finns ett behov av mer förebyggande och tidiga insatser. Det finns brister i samverkan. Överenskommelser mellan kommun och sjukvård är inte kända i någon av organisationerna. Många lider av lättare psykisk ohälsa. Det finns grupper med långvarigt försörjningsstöd som skulle kunna komma i arbete.

Vad?


Utvecklingsprojekt Utveckla verksamhet i samverkan för två olika målgrupper: klienter inom socialtjänsten med flera olika behov ofta kopplat till försörjningsstöd och invånare med lätta psykiska problem som behöver någon form av samtal, socialt nätverk mm, ofta patienter på vårdcentralen. Gemensam utbildning – teamträning över organisatoriska gränser Fokusgrupp med målgrupp för att få en bild av behov. Sker i samverkan med Psykologiska Institutionen.

Metod?

Tillgänglighet Genomföra avancerad triagering för att kartlägga patientens behov av vårdnivå gällande psykisk ohälsa och se till att ordinarie resurser används när det är tillämpligt (hänvisning/remiss) Kortare behandlingsinsatser individuellt/familj/grupp, dvs upp till ca 15 gånger. Arbeta uppsökande i hemmet, både akut och med behandling. Familj- och nätverksorienterat arbete. Ca 8-9 personal

Vem?


Varje part bidrar med sina resurser och professioner, samordningsförbundet är viktig aktör för samverkan (inspiration från familjecentraler, samverkansprojekt tex Columbus etc). Samarbete krävs med enhet som har uppdrag inom arbete/sysselsättning på Social Resursförvaltning

99

Lyft till regionens politiker

När?


Fokusgrupp genomförs våren 2017

Framgångsfaktorer?


Samverkan mellan enheter med likande uppdrag inom IFO- FH, försörjningsstöd, gröna gruppen, öppenvårdsmottagning och boendestöd.

100

Stadsdel: Majorna – Linné

Åtgärdens namn: SIP som verktyg för samverkan

Varför?


Det är idag svårt att få tag på läkare och/eller psykiater som kan skriva intyg som är korrekta och tillräckliga för att Försäkringskassan ska kunna bedöma personens aktivitetsersättning. Aktörerna saknar också tillräckligt med kunskap om varandras befintliga insatser. Alla samverkanspartner behöver arbeta med mer SIP som ett naturligt inslag i arbetet för att lösa dessa problem.

Vad?


Information och motivation kring SIP, de överenskommelser som finns och som verktyg. Förslag att organisera gemensamma informationsträffar 2-4 gånger per år om SIP med samordningsförbundet som plattform, där parterna står för innehåll och deltagare. Lyft till temagruppen för förankring hos varje part. Målet är att medarbetare från alla vårdcentraler, rehabenheter, enheter inom psykiatrin samt SDF deltar på dessa informationstillfällen. Förslag att NOSAM skapar forum för att öka kännedom om varandras verksamheter – information 10 min varje halvtimme under två halvdagar varje termin. Lyftas in i kommunens introduktion av socialsekreterare (ingår det)? Dokumentation/uppföljning – SIP behöver lyftas in i kommunens sociala dokumentationssystem Treserva. I väntan på det – gör manuell uppföljning. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en processkartläggning av befintliga vårdkedjor lätt psykisk ohälsa och svår psykisk ohälsa. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en genomgång av befintliga överenskommelser mellan hälso- och sjukvård och SDF.

Vem?


Nosam temagrupp psykiatri

Framgångsfaktorer?


101

Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo Befolkningens psykiska hälsa

Inom

Sårbarhet

Inom


Hälsa på lika villkorHälsa på lika villkor

102

Inom

berusade


Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) minst

103

Omfattning av ekonomiskt bistånd


104

105

Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné Befolkningens psykiska hälsa

Inom

Sårbarhet


Hälsa på lika villkorHälsa på lika villkor

106

Inom


Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) minst

107

Omfattning av ekonomiskt bistånd


108

109

Documents

Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné ...€¦ · En problemanalys och förslag på åtgärder Cornelia Björk Åsa Nilsson Mars 2017 Psykisk (o)hälsa i