1

Välkommen till Stockholms läns SSU-distrikts 65:e distriktsårskongress!

Årets kongress har omkring trettio motioner att behandla. Dessutom har du som ombud möjlighet att ta ställning

till de program som distriktsstyrelsen lägger fram till kongressen. För att behandlingen skall gå så snabbt och 5 friktionsfritt som möjligt följer här ett antal principer för behandlingen av motioner och program.

Motioner bifalles, avslås eller anses besvarade.

Distriktsstyrelsen tillsänder alla motioner som bifallits av kongressen till landstingsgruppen,

länsriksdagsgruppen alternativt Europaparlamentsgruppen. Att-satser som kräver att motionen tillsänds 10 andra instanser avslås rutinmässigt.

Under lördagen kommer utskottsförhandlingar att äga rum. I dessa utskott kommer diskussioner kring

distriktsstyrelsens program att föras. Detta för att jämkningar och kompromissförslag ska kunna arbetas

fram. Inga beslut tas dock i utskotten. Alla beslut kommer att tas i plenum.

Ta gärna kontakt med föredragande DS-ledamot angående både motioner och program om du har frågor 15 eller förslag.

Alla förslag och yrkanden måste föredras från talarstolen.

När det gäller distriktsstyrelsens förslag till program gäller yrkandestopp efter utskottsförhandlingarna,

det innebär att man inte kan lägga några yrkanden från talarstolen, som man inte har lagt i

utskottsrummet. 20

Med förhoppning om en vital debatt och en fantastisk distriktsårskongress,

Alexandra Völker, 25 Ordförande

30

35

40

45

50

55

60

2

Distriktsstyrelsens förslag till program

Rubrik DS-Föredragande Sida

Bostad Alexandra Völker 4 5 Gabriel Blomberg/ Youbert Aziz

Dilan Apak

Sara Nordmark

Feminism Sara Yazdanfar 9

Victor Harju 10 Karin Ljung

Joakim Spångberg

Internationellt Anna Larsson 13

Jesper Lindholm

Cesar Vargas Iglesias 15 Sara Kukka Salam

Motioner samt utlåtanden

20 Nr Rubrik DS-Föredragande Sida

DJURSKYDD

1 Uppdatera det svenska djurskyddet Cesar Vargas Iglesias 18

2 Replace, Refine, Reduce Alexandra Völker 20 25

VÄLFÄRD

3 Gratis tandvård för studenter! Cesar Vargas Iglesias 21

4 Subventionerade glasögon till ungdomar Sara Yazdanfar 22

5 Frihet och Jämlikhet till unga i samhället Jesper Lindholm 24 30 6 Tjäna varandra, tjäna inte på varandra Alexandra Völker 25

7 Psykisk hälsa-en uppgradering Joakim Spångberg 26

SKOLA/UTBILDNING

8 Vad ska du bli när du blir stor? Sara Kukka-Salam 28 35 9 Låt politiska partier komma in på skolorna! Victor Harju 29

BOSTAD

10 Hemlöshet –

Ett problem som måste lösas i Stockholms Län Youbert Aziz 30

11 Cirkulationsprogrammet Sara Nordmark 31 40

EKONOMI

12 Avskaffa arbetsgivaravgiften Victor Harju 33

13 Pengar till välfärd, inte krogägarnas fickor Joakim Spångberg 34

14 Robin Hoods återkomst Cesar Vargas Iglesias 35 45

LAGAR OCH REGLER

15 Sharing is caring – Legalisera fildelningen Alexandra Völker 37

av upphovsrättsskyddat material

16 Förbättra nämndemannasystemet Dilan Apak 39 50

ORGANISATION

17 Prata mera! Karin Ljung 41

18 Motion feminism Anna Larsson 42 55 19 Rätten till självstyrelse Gabriel Blomberg 43

20 Grundläggande rättsprinciper Dilan Apak 44

21 Vem vare? Vem vare som skicka in motionen? Karin Ljung 45

3

MILJÖ

22 Kompostera mera! Youbert Aziz 47

IDEOLOGI

23 Socialdemokrati 2.0 – Ekonomiska förutsättnignar Jesper Lindholm 48 5 för en ny reformistisk agenda

24 Modernisera tillväxten Sara Yazdanfar 59

INFRASTRUKTUR

25 Österleden Gabriel Blomberg 62 10

INTERNATIONELLT

26 Små steg för EU – stora steg för legitimiteten Sara Kukka-Salam 64

ÖVRIGT 15 27 Marknadsför Stockholms Läns SSU-distrikt Sara Nordmark 67

28 En distriktssång värdig namnet Anna Larsson 68

20

25

30

35

40

45

50

55

60

4

Distriktsstyrelsens förslag till program: Bostad

Normerna för hur, var och varför vi bygger har förändrats i Stockholm. När vi idag bygger nya bostäder är det i

regel främst i form av bostadsrätter. Vi vill se att denna syn på nybygge förändras där hyresrätter åter blir ett

självklart val när nya bostäder ska byggas. 5

Ett annat problem är också hur hyresnivåerna ser ut. I innerstan är hyrorna väldigt höga i förhållande till hur det

ser ut i ytterstan vilket resulterar i en skev fördelning av vilka som kan bo var. För oss är det självklart att alla

Stockholmare ska ha möjligheten att bo var de vill i staden. Skillnaderna mellan hyror runt om i storstadsområdet

måste jämnas ut och därför vill vi värna bruksvärdeprincipen. Den innebär att hyressättning ska ske i förhållande 10 till hur och i vilken omfattning en hyresrätt kan användas, inte beroende av om den ligger i ett mer eller mindre

attraktivt område.

Vi vill ha en bostadspolitik som erbjuder bostäder som möter stadens behov och som inte gör skillnad på

mäniskor.

15 Dags att få fart på byggandet

Stockholms befolkning väntas öka med upp till en halv miljon människor till år 2030. En befolkningsökning i

samma höga takt som nu skulle skapa behov av upp mot 20 000 nya bostäder per år i Stockholms län. Omkring

hälften av länets byggande sker i Stockholms stad. Under 2010 ökade det till hela två tredjedelar. I en majoritet av

kommunerna var antalet påbörjade bostäder under 100 stycken. Länets snitt på antalet påbörjade bostäder per 20 1000 invånare låg mellan år 2000 och 2010 på 45. Ökningen av bostadsbeståndet sedan år 2000 ligger på i snitt tio

procent.

Avsaknad av en bostad och hem skapar otrygghet. Det bör vara en social rättighet att ha en bostad. Förutom

otryggheten för den enskilda individen är bostadsbristen tillväxthämmande då det försvårar för både studenter och 25 arbetare att komma till storstadsregionerna. Byggindustrin är därutöver en stor arbetsgivare, både genom den

faktiska byggnationen och genom produktionen av byggmaterial. En ökning av byggmaterialsproduktionen skapar

arbeten i regioner som idag har allt färre arbetstillfällen. I Stockholmsregionen sysselsätter byggbranschen

omkring 40000 till 45000 personer. Vem som egentligen bär ansvaret för bostadsbyggandet är i dag otydligt. Vi

menar att rätten till bostad bör ses som en självklar del av välfärden. Regeringen bör därmed ta ett tydligt ansvar 30 för den enorma bostadsbrist som finns i delar av landet, inte minst i storstäderna. Bostadsfrågorna bör därför få ett

eget departement.

Byggindustrin är oerhört konjunkturkänslig med kapacitetsbegränsningar som personalbrist under

högkonjunkturer och minskad orderingång med personalneddragningar som följd under lågkonjunkturer. Under 35 högkonjunktur upplever byggherrarna svårigheter att räkna hem hyresrättsprojekt på grund av de

kostnadsökningar som vanligtvis sker. Under finanskrisen hade byggherrarna svårt att finansiera nya

bostadsrättsprojekt då efterfrågan sjönk och bankerna var motsträviga till att låna ut pengar. Samtidigt ökade

hyresrättbyggandet i andel då många bostadsrättsprojekt avbröts eller omvandlades till hyresrätter.

För att öka byggnationen av bostäder och säkra en stabil ökning oavsett konjunkturläge bör ett statligt 40 investeringsbidrag om 5 miljarder kronor införas. Det ska endast beviljas för byggnationer i områden med brist på

bostäder, alternativt ombyggnation av bostäder.

Kommuner med allmännyttiga bostadsbolag har möjlighet att öka nybyggnationen. Det som dock saknas i många

kommuner är de ekonomiska förutsättningarna. Genom att med regeringsdirektiv skapa ett samarbete med AP-45 fonderna kan de investera i de allmännyttiga bolagens upprustning av miljonprogrammen samt nyproduktion av

bostäder. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster

skulle ge människor bostäder redan idag.

Det som enligt kommuner anses vara de största hindren för byggnationen av bostäder är höga 50 produktionskostnader, överklagande av detaljplaner samt brist på detaljplanelagd mark. Därtill menar

byggherrarna att brist på arbetskraft i högkonjunktur, svårtolkat regelverk i plan- och bygglagen, varierande lokala

bestämmelser för exempelvis parkeringsnorm och energikrav samt långa handläggningstider hos kommun,

länsstyrelse och överklagandeinstanser är stora hinder.

55 De stora byggbolagen har fler obebyggda byggrätter i Sverige än vad de har i andra länder. Ibland kan det handla

om att byggherrarna upplever bristande efterfrågan. Men de kan även välja att inte påbörja så många bostäder

samtidigt för att inte riskera lägre försäljningspriser som konsekvens av ett ökat utbud. För att motverka problemet

kan kommuner villkora en genomförandetid i planeringen för att motivera ganska omgående start av

5

byggnationen. För att skapa bättre priskokurrens, variation av gestaltning samt minimera risken att inte bebygger

de byggrätter de tilldelats inom rimlig tid bör kommuner arbeta aktivt med att locka fler byggherrar.

Överklaganden är vanligt förekommande. Vanligtvis försenar dessa projekt med ett till två år, vilket ökar

kostnaden för projektet. Den ökade risken som kommer med överklaganden är svårare för små byggherrar att 5 hantera än stora. Det försvårar små byggherrars ingång på marknaden ytterligare. Plan- och bygglagen bör ses

över för att minska utrymmet för tolkningssvårigheter. För att förebygga överklaganden bör medborgardialogen

utvecklas. Omkring två femtedelar av de antagna detaljplanerna i länet överklagas. Det kan handla om sådant som

risk för minskat marknadsvärde på fastigheter i områden kring planerade projekt och liknande. Genom dialog med

medborgarna under detaljplanernas framtagande kan sådana överklaganden undvikas vilket förenklar processen 10 och därmed minskar kostnaderna.

För att övergripande förbättra byggnationen av bostäder bör regionparlament införas. Människor rör sig idag

mycket över kommungränser inom regiongränserna. Därför är det allt fler politiska frågor där vi behöver utverka

sammarbetet inom regionen. Infrastruktur och bostad är två av de områden där vi bör arbeta på ett regionalt plan. 15 Med en helhetsbild över regionen kan ett strategiskt arbete utföras för att täcka regionens bostadsbehov.

Parlamentet bör ha till uppgift att förenkla processen för byggherrar genom att ta fram gemensamma regler för

regionen vad gäller exempelvis energi och parkeringsnormer.

Bostad ska vara en självklar del av välfärden

Regionparlament bör införas 20

Regionala byggnationsregler bör tas fram

AP-fonderna bör få i uppdrag att investera i de allmännyttiga bolagen

Investeringsstöd om fem miljarder kronor ska införas

Samarbete mellan regering och kommuner skapas för effektiviserad planläggning

Bostadsfrågorna bör få ett eget departement 25

För mer levande städer

För vem är staden? Den frågan måste vi ställa oss när vi diskuterar stadsutveckling, för det är egentligen det

handlar om, vill man ha en stad för framtiden eller en stad för de som redan bor där.

Stockholm har drabbats av det som kallas urban sprawl, eller utglesning på svenska, vilket innebär att staden 30 breder ut sig med glesbebyggelse, av radhus och villor. Effekten blir lägre befolkningstäthet, längre restider och

skapandet av sovstäder. Bostadsområden som folk lämnar under dagarna för att jobba eller studera på en annan

mer central plats. Detta fenomen omintetgör möjligheten att bedriva kommersiell och kulturell verksamhet i de

mindre centrala delarna av staden. De längre restiderna och försvårandet av att bygga system med fördelar av att

bedrivas på storskala centrerat innebär också en större miljöpåverkan. Fenomenet leder också till en social 35 segregation där mäniskor med olika klassbakgrund inte möts, då sovstäderna normalt är mer ekonomiskt

segregerad än sammanhållna städer.

Därför ser vi gärna en stad som motverkar utglesning, för att få en mer integrerad stad. Då duger det inte bara med

att ha större ambitioner vid framtida nybyggen. Då behöver vi ställa oss frågan om vi är nöjda med den stad vi har 40 idag? Eller ser vi hellre att vi förtätar och omvandlar den bebyggelse som redan finns?

Stockholms stadssilhuett är fattig på höga hus. Detta då konservativa krafter har fått råda inom stadsplaneringen

sedan sjuttiotalet och det på båda sidor av den politiska blockgränsen. Den bristande politiska viljan leder till att

marknaden tar över, och marknaden tänker inte långsiktigt. Det är billigare för en byggentreprenör att exploatera

stora områden i externa lägen än att bygga centralt, vilket leder till den utglesning vi ser idag. Genom politisk vilja 45 kan vi effektivisera användningen av central mark för att rymma en mycket större befolkningsmängd och mer

näringsverksamhet.

Levande stadsdelar kräver en blandning av primära funktioner för att få tillskott av de sekundära funktioner som

bidrar till att människor vistas i ett område. Primära funktioner kan vara universitet, handel, bostäder. Delar man 50 på dessa så får man fler områden som bygger på primära funktioner, och som gör att människor tar sig dit, utför

det de kommit dit för att göra och lämnar när de är klara. Detta påverkar också precis intilliggande områden, bildar

ett slags vakuum. Stadsdelar som slutar med monofunktionell karaktär, tex. ett universitet minskar attraktiviteten

hos precis intilliggande område, eftersom färre rör sig där.

55 Därför ser vi gärna att lagstiftningen kring bygglovsprocesser och rivningslov förändras för att möjliggöra en

större förtätning av staden, samt att omvandla de kilar som skapats mellan de kommunikationsleder som har

Stockholm som nav. Kollektivtrafiken bör därför också förstärkas med spårbundna tvärförbindelser för att binda

6

ihop nuvarande linjesystem. Omvandlingen av gamla industriområden till nya och fräscha stadsdelar är något som

måste uppmuntras. Även omvandlingen av våra miljonprogram för att få en tydligare kvartersstruktur snarare än

punkt- och skivhus med tillhörande parkering, detta är en förutsättning till mer levande städer med näringsidkare

och annan offentlig service på gatuplan. När man förtätar dagens fria grönområden måste man också planera för

strukturerade rekreations ytor så som parker och idrottsplatser. 5

Problemet idag många gånger är att plan- och bygglovsprocesser tar så lång tid att få igenom på grund av alla

utdragande överklaganden som görs oftast av redan boende i området och av olika intresseorganisationer. Man vill

gärna se fler bostäder byggas, men inte i närheten av sig själv eller det man är intresserad av. Vi vill se en plan-

och bygglag som främjar snabba beslut. När alla undersökningar är gjorda och stadsbyggnadsnämnden har tagit 10 sitt beslut skall det enbart gå att överklaga en gång till en högre instans. En överklagandeprocess som också skall

ha en övre tidsgräns.

Vi anser inte att de som har bott i staden en längre tid har ensamrätt över stadens framtid, den unga generationen

och framtida generationer och alla de som vill söka sig till Stockholm för en bättre framtid måste få möjlighet att

kunna bo bra lägen och i levande stadsdelar. 15 plan- och bygglovsprocessen ska förkortas genom minskade möjligheterna för överklagande av nybyggnation

för att fördröja byggprojekt

utöka möjligheterna i detaljplanelagstiftningen för fastighetsägare att utveckla tomter

stadens tomma kilar ska förtätats samt bygga bort vakuumzoner som skapas av monofunktionell bebyggelse i

utkanten av stadsdelar och bindas samman av nya spårbundna tvärförbindelser 20

miljonprogrammen ska förtätas för att skapa levande stadsdelar med kvarterskaraktär

staten bör skapa ett råd för stadsutveckling som kan bidra kommuner i deras samhällsbyggnadsplanering för

att skapa levande stadsdelar

staten skall vara med och finansiera ombyggnationen av miljonprogrammen till klimatsmarta och tätare

stadsdelar med rikt kulturliv och kommersiell verksamhet 25

Klipp navelsträngen

I dagens Stockholm har ett förstahandskontrakt blivit en våt dröm för de flesta personer under 30 år. Verkligheten

är sådan att de som lämnat boet ofta tvingas flytta runt från ett osäkert hyreskontrakt till ett annat, de som tillhör 30 undantagen har antingen haft tur eller en familj med stark ekonomi. Oavsett om man flyttar hemifrån för att man

vill eller för att man måste ska man aldrig behöva vara orolig för att få tak över huvudet. Den klump många unga

får i magen idag när de tänker på egen bostad är skapad av en bristande bostadspolitik som tycks ha försvunnit

helt med högerregeringen.

35 Det är inte svårt att räkna ut att vi behöver investera i allmännyttan och bygga fler hyresrätter. Att regeringen

istället vill stimulera andrahandsuthyrningen är att ta bostadspolitiken ännu ett steg bakåt. Problemet är inte att det

finns för få som vill bli hyresvärdar, problemet är att det finns för få hyresrätter att hyra ut. Ett annat exempel på

hur stillastående bostadspolitiken är idag är synen på flyttkedjor som en smart och effektiv lösning på problemet.

Vi anser tvärtom att detta kan ha motsatt effekt. Svaret på bostadsproblemet ligger inte i att människor cirkulerar 40 mellan bostäder, vilket förutsätter att någons inflyttning kräver en annans utflyttning. Lösningen stavas: bygg mer,

billigare och smartare.

Men det måste även bli lättare att få tag på de bostäder som finns. Att sätta en avgift på allmännyttan är ologiskt

och sätter de som också behöver en hyresrätt med hänsyn till sin ekonomiska situation i en sämre sits. Att slopa 45 avgiften till den allmänna bostadskön är ett sätt att föra fler närmare en trygg bostad. Vad som istället ska gälla i

alla länets bostadsköer är ett aktivitetskrav. Ett visst antal gånger per år måste den som är bostadssökande logga in

på sin kösida eller på annat sätt visa att man aktivt står i kön. Detta för att förhindra att medlemmar av bostadskön

som egentligen inte behöver en hyresrätt ska stå i vägen för de som gör det.

50 Det ska inte höra till det ovanliga att kunna flytta hemifrån efter gymnasiet. Dock är det svårt att få tag på en

bostad via bostadskö kort efter studenten på grund av den artonårsgräns som finns för att stå i kön. Att kunna

samla ködagar under gymnasietiden ökar chansen för att man snabbt ska kunna få ett hyreskontrakt när man går

vidare till högre utbildning eller ut i arbetslivet. Stockholmsområdets bostadsköer ska heller inte begränsas till

Stockholmare. Precis som det finns ont om bostäder här finns det ont om jobb ute i landet. Detta i kombination 55 med många utbildningsmöjligheter gör att många ungdomar söker sig till huvudstaden. Även de ska ha chansen att

stå i bostadskö här och enkelt få en bostad för att kunna tacka ja till en tjänst eller en utbildningsplats – utan att

behöva tänka två gånger.

7

En annan lösning för att fler ungdomar ska få möjligheten att flytta hemifrån är att utveckla systemet för

kompisboenden. Många allmännyttiga som har stora bestånd som byggdes under miljonprogrammen har få ettor

att erbjuda. Vid ett större utnyttjande av kompisboende kan flera personer flytta in i en större lägenhet där var och

en har ett eget kontrakt för sitt rum och del av gemensamma ytor i lägenheten. Detta ökar inte bara möjligheten att 5 få egen bostad utan även tryggheten i detta; med ett eget kontrakt för sin del av lägenheten blir man inte beroende

av att ens vänner bor kvar eller flyttar.

Samtidigt som vi måste bygga fler hyresrätter måste även studentbostäderna öka i antal. Ingen ska någonsin

behöva tacka nej till en studieplats på grund av att hen inte får tag på en bostad. Även vad gäller studentbostäder 10 måste det bli lättare att ställa sig i bostadskön. I och med att kårobligatoriet har avskaffats för de som studerar

vidare måste också kravet på kårmedlemskap för att ställa sig i kön till studentbostäder i Stockholm avskaffas. Det

enda kravet som ska ställas på en person för att få tillgång till studentbostäder ska vara att man är just student.

Byggandet av bostadslägenheter i allmänhet och hyresrätter i synnerhet måste öka i Stockholms län 15 Avgiften till de allmänna bostadsköerna i Stockholm ska slopas

Åldersgränsen för att stå i Stockholms läns bostadsköer ska sänkas till 15 år

Stockholms läns bostadsköer ska vara öppna för alla som är bosatta i landet

Antalet studentbostäder i Stockholms län måste fördubblas

Kravet på kårmedlemskap för att stå i kö till Stockholms studentbostäder ska avskaffas 20

Det är inte bra med hemlöshet

I dagens samhälle finns det ingen plats för de som är hemlösa. De senaste åren har utvecklingen varit än mer

dyster och många härbärgen har skurits ner eller buntats ihop med diverse hjälpcentraler och korttidsboenden. 25 Även samhällsplaneringen har mer syftat till att bygga så obekväma miljöer som möjligt för hemlösa. Detta har

skett istället för att faktiskt sätta fokus på hållbara lösningar och långsiktigt ansvar från myndigheter och

kommuner. Vi kan inte låta rösterna som säger inte på min gata vinna och förpassa de bostadslösa till de få

kommuner som faktiskt bryr sig. Vi måste sluta alienera de bostadslösa och bygga fler härbärgen som en

integrerad del av samhällsplaneringen. 30

Som bostadslös idag hamnar du i samhällets periferi. Det kan finnas många svårigheter som måste tas itu med men

inga konkreta hjälpmedel. För de som missbrukar finns det ofta hjälp att få med beroendet men sällan med andra

problem som också kan uppstå. Det är här vårt samhälle brister, det finns ingen form av hjälp som går djupare ner

i de bostadslösas situation än att ta itu med de allra mest ytliga problemen. Vi tror på den stödmodell som kallas 35 för housing first vars metod går ut på att alltid placera personen i en bostad först. Det handlar om att förse den som

är hemlös med det absolut nödvändigaste först, bostaden. Därefter börjas arbetet med sociala skyddsnät och med

att planera en framtid tillsammans med stödpersoner och myndigheter.

De personer som redan tagit de första stegen ur bostadslöshet måste erbjudas mer långsiktiga bostäder. Det rör sig 40 om personer med säkrare framtid, stabilare tillvaro och ett större behov av att få ett längre kontrakt på en riktig

lägenhet. Vi kan inte acceptera att hemlösa placeras på lägenhetshotell eller i andra tillfälliga boendeformer.

Alla kommuner och bostadsföretag måste börja ta ökat ansvar för den stigande bostadslösheten. Det är dags att

sluta bolla runt hemlösa mellan olika kommuner utan någon riktig plan. Vi vill att varje kommun ska ta sitt ansvar

för hemlösheten i den kommunen genom att garantera att det finns ett härbärge samt kvalificerad personal på 45 plats. Enligt deklarationen om mänskliga rättigheter är bostad en av dessa rättigheter. Det är dags att bredda

ansvaret för de hemlösa och ta det till en högre instans. Vi vill ha en myndighet som övergripande ansvarar för att

hantera hemlösheten på ett adekvat sätt. Den ska även finansiera kommunernas eget arbete samt övervaka de

sociala utjämningssystemen.

50 De härbärgen som finns idag är antingen högtröskelboenden där brukarna måste vara nyktra och uppge sin

identitet. Lågtröskelboenden avser mer att få bort de hemlösa från gatan och kräver varken identifiering eller

nykterhet. Vi måste garantera att dessa boenden är säkra och att det inte får förekomma vare sig hot eller våld på

det sätt som det kan göra idag. Vi måste också ta ställning för de par som är hemlösa och erbjuda de ett delat

boende. Hemlösa familjer med barn måste alltid, utan undantag, placeras i ett delat boende om det är det de 55 önskar.

Samhället måste också bli bättre på att utreda andra missförhållanden som kan förekomma och uppföljningen av

brukarna på härbärgen måste bli väsentligt bättre. Enskilda kommuner måste också ta huvudansvaret för de

hemlösa som finns i kommun Vi kan inte längre blunda för problemen och behandla det som en icke-fråga. 60

8

härbärgen ska byggas som en integrerad del av stadsområden

införa housing first-systemet

varje kommun ska garantera kommunens hemlösa en plats på ett härbärge

varje kommun ska ta eget ansvar för de hemlösa som bor i kommunen 5 alla nybyggnationer ska ha en andel hyresbostäder

hyresbostäder ska förmedlas via kommunkontrakt

hemlösa par och familjer ska garanteras ett gemensamt boende

regelbunden uppföljning ska ske av alla som tilldelats bostad

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

9

Distriktsstyrelsens förslag till program: Feminism

Vår feministiska analys

Samhället genomsyras av en könsmaktsordning där män som grupp innehar större ekonomisk, social och politisk

makt i samhället än kvinnor som grupp. Könsmaktsordningen handlar lika mycket om ägande och makten över 5 ekonomin som om de idéer och beteenden som skapar kön.

Att vara man eller kvinna är inte bara biologiskt. Framförallt är det socialt. Vad som anses vara manligt eller

kvinnligt är normer som är fast knutna till det biologiska könet. Detta gör också att ett kvinnligt beteende utfört av

en man – anses vara konstigt, onormalt och inte enligt de föreställningar som finns i samhället.

Det sociala könet – som i fortsättningen kallas för genus, skapas varje dag genom beteenden, inställning och synen 10 på vad det innebär att vara man eller kvinna. Genus påverkar alla delar av samhällets delar, i allt ifrån

uppväxtvillkor till samhällsekonomin.

Ojämställdheten och bristen i att människor inte får definiera sig själv gör oss till feminister. Alldeles oavsett är

den patriarkala samhällsordningen ett hinder för människans frigörelse. Eftersom vi är socialdemokrater anser vi

att det är politikens uppgift att ge alla människor samma förutsättningar. 15

Feminismen menar att det inte bara är maktfördelning i politiken eller arbetsplatsen som politiken måste ta sitt

ansvar. Lika viktigt är att se det privata som politiskt. Förskolehämtningar, matlagning och städning är politik

därför att det utförs av människor. Våra idéer om människan och synen på genus stannar inte utanför hemmet utan

följer med hela vägen in.

En av de feministiska grenarna som tydligast visar på Stockholms läns SSU-distrikts feministiska analys är 20 queerfeminismen. Den menar att samhället, lika mycket som det analyseras utifrån kön, måste analyseras utifrån

sexuallitet. Samhället genomsyras inte bara utav en könsmaktsordning utan även av en heteronorm. Det antas av

samhället att människan är heterosexuell, att detta är det normala och att annan identifikation är avvikande.

Heteronormen genomsyrar hela samhället. Att ”komma ut ur garderoben”, är ett klassiskt exempel på att vi antar

att människan är heterosexuell och att man måste tydliggöra om man inte är det. Ett annat exempel är att vi från 25 tidig ålder umgås könssegregerat. Som flicka ska man snabbt hitta kompisar i andra flickor. Detsamma gäller

killar. Det första antagandet när en tjej och kille umgås är att det är i någon form av heterosexuell relation baserat

på attraktion.

Queerfeminismen menar att heteronormen och ojämställdheten är beroende av varandra. Ojämställdheten skulle

inte fungera om det inte fanns ett antagande om att kvinnor och män är fundamentalt annorlunda – och därför 30 attraheras av varandra. På samma sätt skulle inte heteronormen vara rådande om det inte fanns en ojämställdhet.

Stockholms läns SSU-distrikts menar därför att vi som feminister inte bara kan bekämpa ojämställdheten mellan

män och kvinnor. Vi måste även ha en analys av hur män och kvinnors genus skapas samt samspelar med

sexualitetsnormer. Vi vill som queerfeminister bekämpa heternormen.

Vi är intersektionalister. Ekonomiska och sociala förutsättningar samverkar med vilken hudfärg, sexualitet eller 35 kön du har. I dagens samhälle har en LO-arbetande kvinna och en SACO/TCO-kvinna ett gemensamt intresse i

hur de behandlas utifrån sitt kön. Deras ekonomiska och sociala position i samhället avgör hur de blir behandlade.

Den socialdemokratiska analysen måste utvidgas. Klassamhället är inte överordnat könsmaktsordningen.

Könsmaktsordningen är inte överordnad den strukturella rasismen. Och heteronormen är inte viktigaste än

klassamhället. Dessa förtrycksmekanismer samverkar – det kallas för intersektionalism. 40

Vi måste erkänna den intersektionella analysen av hur vårt samhälle skapar diskriminering. Det är enbart då

socialdemokratin kan skapa det jämlika och jämställda samhället.

Intersektionalismen är det överordnade analysverktyget vi har för att visa hur förtryck och

diskrimineringsgrunder samverkar.

Stockholms läns SSU-distrikt har en queerfeministisk analysmodell där könsmaktsordningen och 45 sexuallitet är lika viktiga för att analysera samhället.

Yes, we WILL do it!

Kvinnor som grupp lever idag liksom igår under ett strukturellt förtryck, så väl ekonomiskt som socialt i relation

till män som grupp. Ett förtryck som är lika relevant idag som när kvinnorörelsen började sin kamp, men 50 förtrycket har ändrat uttryck. Detta förtryck ingår i det heteronormativa patriarkat som vi vill bekämpa.

10

Vi lever i ett samhälle som ständigt delas upp i ljusblått och rosa, manligt och kvinnligt. Strukturer och

förväntningar gör att många människor begränsas i att växa till den de själva skulle vilja och kunna vara. Vi ser

kön som den sociala konstruktion som cementerar ålderdomliga samhällsideal och bromsar såväl individen som

kollektivets utveckling. Politiken ska garantera en jämställd agenda för att motverka denna könens polarisering, 5 även politiken och dess ekonomiska styrning måste därför granskas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Förtryck mot kvinnor förekommer överallt, världen över. Det tar olika former, men det patriarkala samhället är

dessvärre en global företeelse. Våld, övergrepp, löneskillnader och mindre inflytande är alla olika strukturer som i

sig är konsekvenser av detta patriarkat.

Vi ser dessa strukturer i hela samhället. I arbetslivet, i hemmen, den politiska representationen och i näringslivets 10 styrelser. Denna snedvridning måste vi bekämpa.

Medvetenheten om genus och intersektionalitet måste öka i hela samhället, inte minst bland de som jobbar med

barn eller den som är förälder. För att nå framgång och minska de skenbara könsskillnaderna måste denna

förändring vara samhällsgenomgripande.

Det är problematiskt att diskutera sexualitet ur ett samhälleligt eller politiskt perspektiv, det är däremot 15 nödvändigt. Det politiska får aldrig moralisera över människors sexuella handlingar, såvida det inte är fråga om

övervåld eller kroppsligt och psykologiska övergrepp. Sex och sexualpolitik handlar däremot inte enbart om

sexuella handlingar. Det handlar om jämställdhet, lika villkor, hälsa och rätten att själv bestämma över sin kropp.

Det handlar om information, preventivmedel och att slippa en oönskad graviditet - både i Sverige och i världen.

Det handlar om rätten att älska utan diskriminering. För att tydligare lyfta dessa frågor och att garantera 20 människors frihet vill vi införa en ministerpost med ansvar för sexualpolitiken.

Våra queera hjärtan vill befria kärleken från normen, och all vår politik måste genomsyras av ett queerfeministiskt

och intersektionellt perspektiv. Vi måste se till alla former av könsidentiteter, familjekonstellationer och

förtryckande konstruktioner. Det handlar både om att krossa heteronormen och kravet på kärnfamilj, men också

om att varje människa ska få utveckla sin egen identitet. 25

Politiken måste kunna klara av att det finns fyra mammor likväl som en mamma och en pappa. Vi kan inte se

könsidentiteter eller genus som begränsningar. Vi vill gå i bräschen för en politisk utveckling där varje människa

kan utvecklas på sina villkor. Denna kamp stannar inte här och nu, för den är både långsiktigt och global.

* Kvotering i bolagsstyrelser med minst 40 % av vardera biologiska kön införs 30

* Genusmedvetenhet ska genomsyra all utbildning för de som jobbar med barn och unga

* Genusmedvetenhet ska vara en del av grundskolans kursplan

* Läroplan!

• Budgetar på alla parlamentariska nivåer ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv

• Ett tredje kön eller självvald obestämd könsidentitet ska vara ett likvärdigt alternativt 35

• Sexualpolitiken ska lyftas genom att regeringen tydligare utser ansvariga i dessa frågor.

Arbetet, välfärden och politiken 40

Frågan om jämställdhet handlar till stor del om rätten till arbete på lika villkor. Kvinnor som grupp har strukturellt

lägre löner än män, ett problem som en gång för alla måste åtgärdas. Fackföreningsrörelsen, näringslivet och

staten måste tillsammans utreda hur man gemensamt kan eliminera lönegapet. Att eliminera lönegapet handlar

också om heltidsfrågan, kvinnor är framförallt utsatta för ofrivilliga deltidsarbeten. Dessa jobb är många gånger

inom de sektorer som kommun och landsting styr över, som vården. Dessa styrs politiskt och därmed är det för oss 45 rimligt att garantera heltid.

Det oavlönade arbetet i hemmet måste delas lika. Det kräver både en fortsatt förändring av samhällsklimatet, men

framförallt ett aktivt politiskt agerande. Att individualisera föräldraförsäkringen vore ett steg i att säkra denna

11

jämställdhet. Vi måste däremot garantera att vi aldrig utformar system som kräver en kärnfamilj. Istället måste vi

hitta en individualiserad lösning som fungerar även i det fall vi i framtiden ser fler än två vårdnadshavare.

Samhället kan aldrig moralisera över vilka som ska kunna bilda familj och inte. Vi tar ställning mot heteronormen

och en syn att föräldrar måste vara två stycken av olika kön. Samhället kan aldrig vara den som definierar vad en

familj är. 5

När en familj eller ensamstående vill skaffa barn finns idag möjlighet att göra det genom insemination. Vi ser

positivt på att kvinnor som av biologiska orsaker behöver medicinsk hjälp att bli gravida får det. Vi vill se ett

samhälle där möjligheten att bilda familj inte hämmas av fördomar och konservativa föreställningar om vad som

är en familj. I ett sådant samhälle måste det vara möjligt för alla som så önskar att bli förälder.

Att kämpa för öppenhet och ett jämställt samhälle kräver också att vi vågar vara modiga inom vårt eget parti. Att 10 vi idag har varvade listor är bra men jämställdheten kan inte stanna där. Nytänkande och innovativa lösningar på

samhällsproblem uppstår i mångfalden bland olika individer, över generationsgränser och nationaliteter.

Nytänkandet hämmas i heterogena grupper där alla tänkt och tyckt lika år efter år. Vi får inte vara blinda för de

hämmande strukturer som finns också inom vårt parti. Vi är kritiska till den klena mångfald vi idag ser i vårt partis

riksdagsgrupp. Fler unga och personer med utomnordisk bakgrund måste få plats. 15

Individualisera föräldraförsäkringen

Heltid en rättighet, deltid en möjlighet i offentlig sektor

Fackföreningsrörelsen ska uppmanas kräva jämställda löner

Tillsätt en utredning om hur lönegapet mellan män och kvinnor ska elimineras

Kvinnor ska ges rätt till att bli förälder genom insemination oavsett om de är gifta, sammanboende eller 20 ensamstående

Föräldraskapet vid insemination ska regleras på samma sätt för samkönade par som för olikkönade par

Ensamstående kvinnor ska ges rätt att bli förälder genom insemination i den svenska sjukvården

Sammansättningen i riksdagsgruppen ska i möjligaste mån spegla samhället utifrån kön, ålder och

bakgrund. 25

Utforma direktiv till valberedningen för riksdagslistorna som fastställer en mångfald i riksdagsgruppen

utifrån kön, ålder och bakgrund.

Feminism jorden runt, en fråga om ett mänsklig värdighet

Den Europeiska feminismen 30

Den Europeiska unionen är Sveriges megafon i utrikespolitiken. Det som företrädes av 9 miljoner människor

väger inte lika tungt som det som företrädes av 500 miljoner. Därför är det viktigt att utföra ett grundläggande

arbete för jämställdhet i den Europeiska unionen. Allt för många europeiska länder har en ojämn fördelning av

kvinnor i det nationella ledarskapet. Bland länder som Sverige, Rwanda och Norge har man till allt större grad 35 lyckats utjämna könsfördelningen mellan män och kvinnor i de nationella parlamenten med hjälp av kvotering.

Vare sig detta uppnås med lagstiftad kvotering så som i fallet Rwanda eller tillämpas som partiregel som i Sverige

har det en positiv effekt på representationen i helhet. I kraven för EU-länder bör en minimumnivå för

könsrepresentation i det nationella parlamentet ingå. En jämställd representation ger bättre beslut.

40 En kvinnas rätt till sin kropp är en i Europa attackerad rättighet, de svenska socialdemokraterna och dess

partigrupp skall stå upp för en kvinnas rätt att själv bestämma. Därför ställer vi oss starkt emot den konservativa

partigruppens försök att mer eller mindre förbjuda aborter. En kvinnas rätt till sin kropp bör ingå i de Europeiska

mänskliga rättigheterna och vara en rättighet i samtliga EU-länder. 200 000 kvinnor genomgår olagliga aborter i

Polen varje år, utan lagstiftning löper de risken att i osäkra förhållanden drabbas av allvarliga infektioner, serilitet 45 eller att till och med dö. Stockholms läns SSU-distrikt vill därför införa den svenska abortladstiftningen på

övernationell nivå i den Europeiska unionen

En av det patriarkala samhällets värsta effekter är utnyttjandet av sexuellt våld i oroshärdar. Synen på nationen

eller det man anser vara den etniska gruppen kan ofta härledas till en konservativ syn om samhället som en familj, 50 där kvinnan hålls som en moders och nationssymbol som skall försvaras av mannen. Symbolspråket syns igen

även i nordisk kontext med symboler som moder svea och den finska mön. Det är denna kontext våldtäkter blir ett

vapen i krigssituationer och oroshärdar mot framförallt kvinnor men också mot män. I kampen mot detta måste

12

förebyggande arbete genomföras där man stöttar feministiska grupper som ifrågasätter den rådande ordningen.

Såväl som utbildning krävs även att den internationella brottsdomstolen i Haag i framtiden tar ett större ansvar för

att döma även dessa folkbrott. För att detta mål skall uppnås behövs en större uppslutning och mer ekonomiska

medel till den internationella brottsdomstolen.

5 Detta tillsammans med ett arbete för att bryta kvinnors ekonomiska beroende av män är nyckelpunkter för att

förebygga sexuellt våld i krig och för att öka jämställdheten i världen. Upp till två tredjedelar av världens kvinnor

beräknas idag vara analfabeter, därför är det viktigt att svenska biståndspengar går till att höja kvinnors

utbildningsnivå istället för att som idag gå till militära insatser.

10 Kvinnor och HBTQ-personers rättigheter är något som ofta förbises av många länder i världen. Uganda håller

exempelvis på att genomföra en lagstiftning som gör det olagligt att vara homosexuell eller ens att känna någon

som är homosexuell. Det kan vara lockande att ett rikare land som betalar ut mycket bistånd sätta krav på

biståndstagarländerna. Stockholms läns SSU distrikt tror inte att detta är vägen att gå, istället är vi övertygade om

att detta kan ha en omvänd effekt på opinionen i dessa länder. Sverige bör satsa på att understödja lokala HBTQ-15 organisationer som en alternativ och bättre väg att förbättra rättigheterna för HBTQ-personer i andra länder.

Samtidigt som Sverige har denna hållning är det viktigt att vi riktar skarp kritik mot de länder som använder

biståndet som ett förhandlingmedel i syfte att försämra förutsättningarna för biståndstagarländer och dess

invånare.

- Att ett krav på att 40% av ledamöterna i parlamentet skall tillhöra det lägst representerade 20 könet införs för nya EU-länder

- Att en bötessumma utfärdas till medlemsstater som understiger 33%

- Att en kvinnas rätt att själv bestämma över sin kropp anses ingå i europakonventionens

rätt till privatliv

- Att en abortlagsstiftning liknande den svenska införs på överstatlig nivå i EU 25

- Att det svenska bistånd som idag går till militära insatser istället satsas på utbildning för

flickor

- Att EU arbetar för att fler länder skall underställa sig den internationella

brottmålsdomstolen

- Att EU utökar sitt stöd till den internationella brottmålsdomstolen 30

35

40

45

50

13

Distriktsstyrelsens förslag till program: Internationellt

Solidaritet

Global solidaritet är en självklarhet för Socialdemokratin. Solidaritet för medmänniskor är inte bundet vid 5 landsgränser, utan tillhör den ideologi som tror på universella rättigheter och människovärde. Den socialdemokrati

tanken är internationell och internationell samverkan över landsgränser är en del av den socialdemokratin.

Det finns ett ömsesidigt beroende länder emellan och därmed är internationell politik

en förutsättning för skapandet av en rättvisare värld.

10 Tillgången på information är helt annorlunda än tidigare och gör så att tid och rum har fått en annan betydelse än

förut. Politiska beslut kan fattas tillsammans, och länder har större möjlighet till kommunikation och samarbete än

förr. Världsekonomin är mer sammanlänkad än tidigare och vi har fått ett bredare kulturellt perspektiv och en

större världsbild. Förenta Nationerna - FN bidrar till att länder samarbetar och för diskussioner.

FN såsom det ser ut idag fungerar inte optimalt. 15 Det finns stora demokratiska brister och organisationen står ofta handfallen på grund av vetorätten och

resursbrister. FN är den institution genom vilken vi skulle kunna föra en progressiv politik för en bättre värld.

Vår politik måste sträva efter att säkerställa länders hållbara utveckling. Detta innebär inte bara hållbar utveckling

ur ett ekonomiskt perspektiv utan även ur ett socialt perspektiv och ekologiskt perspektiv. Alla dessa tre är viktiga 20 aspekter är viktiga, hållbar utveckling är inte hållbar om den ena fattas och de förutsätter således varandra.

Klimathotet är en utav de största globala utmaningar vi står inför.

Konsekvenser är många, exempelvis att den långsiktiga avkastningen från jordbruk försämras, fattigdomen ökar

och biologisk mångfald hotas. Det behövs en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. 25

Världen ser annorlunda ut idag än vad den gjorde förut, det är inte lika lätt att dela in världens länder i olika

kategorier. Däremot finns en skillnad i levnadsstandard mellan olika delar utav världen. Obalansen i fördelningen

av makt i världen visar sig bland annat i de villkor till utlåning av pengar som världsbanken och IMF beslutat om,

där liberal politik och ett ovanifrånperspektiv dikterat villkor om hur länderna ska sköta sin politik, både vad 30 gäller vilka reformer som ska göras, hur detta ska ske, samt vad som ska göras med de utlånade pengarna.

Klimathot, urbanisering, hållbar utveckling är alla utmaningar som vi möter både lokalt och globalt –

internationella överenskommelser är nödvändiga och för det behövs ett starkare FN och EU. Den situation vi

befinner oss i idag är en konsekvens av den politik som förts och förs. Det behövs internationell samverkan för att 35 ta itu med den obalans som finns i världen och de internationella utmaningar vi står inför. Inget land klarar att stå

ensamt, utan vi är alla en del utav en global värld. Då behövs globala lösningar och en socialdemokrati med

internationellt fokus.

Globalrättvisa 40 I vår värld finns det gigantiska ekonomiska skillnader både inom och mellan länder. Den extrema fattigdomen har

minskat i absoluta tal och vi har på kort tid kunnat se ett ökat globalt välstånd. Många tidigare fattiga länder har

genomgått en snabb utveckling med ökat välstånd och stark tillväxt. Samtidigt finns det de länder som blivit än

fattigare. Utöver kommer det ökade globala välståndet inte alla till del. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar

avsevärt inom både rika och fattiga länder. Vi vill varken se en utveckling där välstånd och klyftor ökar eller en 45 utveckling där klyftor och välstånd minskar.

Vår vision är en hållbar utveckling som leder till både ökat välstånd och minskade klyftor.

För att åstadkomma en jämlikare värld behöver vi reformera de stora världsinstitutionerna. Världsbanken och den

Internationella Valutafonden har i uppgift att dels assistera länder i akut kris med stöd lån och dels att bistå de 50 fattiga länderna i deras utvecklingsarbete. Alltför ofta utgår institutionerna ifrån en liberal ekonomisk teori med

principer om privatisering, avreglering och offentliga nedskärningar. När dessa principer sedan omsätts i praktiken

har det lett till ökade klyftor och större social oro men i många fall har även tillväxten och det samlade välståndet

minskat. Det behövs en stor reformering av Världsbanken och den Internationella Valutafonden. Först, måste

institutionerna se på varje lands unika situation och förutsättningar utan utgå ifrån en hård liberal ekonomisk 55 doktrin. För det andra, måste beslutsfattandet inom institutionerna förändras.

Idag tillfaller rösterna medlemsländerna utifrån ekonomiskt stöd till institutionerna. En demokratisk princip om att

fördela rösterna utifrån befolkningsmängd måste istället tillämpas.

FN bör även inrätta ett ekonomiskt råd för att övervaka den globala ojämlikheten och agera för dess bekämpande.

I vår globaliserade tid agerar kapital och människor oberoende av nationsgränser. Därför är det av allra största 60

14

intresse för den internationella vänstern att samarbeta mer. Socialistinternationalen måste bli en aktiv aktör på

världsscenen och att koordinera medlemspartierna. Rådande finanskris och lågkonjunktur har gjort ett aktivt

samarbete socialdemokratiska partier emellan mycket önskvärt. Dels för att gränslösa ekonomiska kriser kräver ett

samlat politiskt gensvar från länder och dels för att den politiska vänstern behöver utmana den politiska högern i

fråga om optimal krishantering. Socialistinternationalen bör återigen gå i spetsen för att utforma 5 ett program för utjämning av ekonomiska klyftor mellan länder.

Den svenska socialdemokratin bör ta initiativ för bildandet av en ny internationell socialdemokratisk kommission

med syfte att ta fram ett uppdaterat program. Ett sådant program bör åsyfta en omfördelning av resurser och makt

mellan fattiga och rika länder, att få i stånd en hållbar utveckling inom fattiga länder och en ökad jämlikhet inom 10 alla länder. En värld med minskade klyftor och hållbar tillväxt kräver återigen att de rika länderna tar sitt ansvar i

form av betydande bistånd, rejäla skuldavskrivningar, rättvis handel och stöd till utveckling.

Klimatfrågan är i allra högsta grad en rättvisefråga. Den mänskligt orsakade accelerationen av

klimatförändringarna beror framförallt på de rika ländernas stora utsläpp av koldioxid. Dock så drabbar de 15 ödesdigra konsekvenserna av klimatförändringarna de fattiga länderna hårdast. I takt med att den ekonomiska

utvecklingen leder till större välstånd och större miljöpåverkan i många länder så måste dock alla länder ta ett

gemensamt ansvar för att bemöta klimathotet. Huvudprinciperna måste vara att de rika länderna och de länder med

störst utsläpp också tar största ansvar. Det ansvaret innebär även stöd om teknik och ekonomiskt bistånd från rika

till fattiga länder. Vi vill se en global överenskommelse som inkluderar en internationell prissättning av koldioxid, 20 bindande nationella åtaganden om utsläppsminskningar och ett globalt mål om hållbara nivåer av koldioxid i

atmosfären.

Sverige har en möjlighet och en plikt att gå före i omställningen till ett hållbart samhälle. Det ställer krav på att

människor förändrar sin livsstil och att beslutsfattare för en konsekvent politik för minskad miljö- och 25 klimatpåverkan. Det behövs en modig politik som hanterar de miljöfarliga och klimatpåverkande faktorerna

genom reglering och beskattning. För att en sådan politisk ska bli framgångsrik är det lika viktigt att politiken

främjar och stimulerar en hållbar utveckling. Att ta stort ansvar för vår miljö- och klimatpåverkan och därmed

agera som ett inspirerande föredöme för andra länder är den största insats Sverige kan göra.

Socialdemokratin ska eftersträva en global hållbar utveckling med ökat välstånd och minskade klyftor 30

Världsbanken och Internationella Valutafonden måste reformeras för en nyanserad ekonomisk politik och

en demokratisering av belsutsprocessen

Socialistinternationalen ska samordna medlemspartierna för att bli en aktiv aktör på världsscenen

Socialistinternationalen tillsätter en kommission med syfte att förbereda politik för en jämlikare värld

Koldioxid ska prissättas 35

Ett klimatavtal sluts med nationella åtaganden om utsläppsminskningar samt ett gemensamt globalt mål

om utsläppsminskningar

De rika länderna ska ta störst ansvar för klimatomställningen

Sverige ska gå före i klimatomställningen

40

15

Globaldemokrati

Den unipolära världsbild som dagens generation växt upp i håller nu på att förändras. Nya tillväxtmarknader

kräver större inflyttande samt roll i världspolitiken och den finansiella kris som uppstått efter finanskrisen 2008

tvingar rådande maktstrukturer att förändras, både nationellt och internationellt. 5

Det som är det påtagliga största skillnaden mellan finanskrisen 2008 och den kris som världen genomgår nu är att

finanskrisen 2008 handlade mest om den finansiella marknadens kollaps och brist på trovärdighet. Krisen idag

handlar mer om en politisk kollaps där visioner och konkreta förslag saknas. Både medborgare och marknader på

nationell och internationell nivå skriker idag efter politisk beslutsamhet. Stockholms läns SSU distrikt anser att 10 detta är en farlig situation som riskerar att skada den demokratiska statens trovärdighet och legitimitet. Nya

plattformar och samarbetsformer behövs för att klara av utmaningarna vi ställs inför

Det europeiska samarbetet har betytt mycket för Europas framtid. Öppna gränser och gemensamma lösningar på

framtidens utmaningar är bland fördelarna. Att områden som ekonomi, miljö, nationell säkerhet m.fl. blir allt 15 svårare för enskilda stater att hantera kräver nya verktyg. EU är det instrument som politiken behöver för att

bemöta den globala världens utmaningar. Här är det viktigt att komma ihåg att det europeiska samarbetet aldrig

blir något mer än vad vi själva anser det ska vara. Därför är det viktigt för både Sverige och socialdemokratin att

aktivt delta samt driva politik på denna nivå och använda detta instrument på ett adekvat sätt.

20 Den situation som det europeiska samarbetet befinner sig i är oroande. Att all fler ställer sig negativa till EMU är

befogad. Den stabiliseringspakt som ämnade åt att undvika enorma budgetöverskott har totalt misslyckats. Pakten

erhöll aldrig den respekt eller tilltro från medlemsstaternas sida för att lyckas. Dessutom kan man nu i efterhand

dra slutsatsen om att utvidgningen kunde ske mer försiktigt. Det finns ett starkt behov efter tätare samarbete, en

mer koordinerad marknad samt tydliga ramar för det ekonomiska arbetet. 25

Det är ett glädjande besked att regeringen tagit till sig det socialdemokratiska partiets krav för deltagande i det

finanspolitiska samarbetet. Socialdemokratin måste se detta som ett tillfälle för att skapa en politisk plattform som

lägger grunden för en hållbar framtid. Stockholms läns SSU distrikt menar att den socialdemokratiska rörelsens

grundprincip måste vara att förhålla sig positiva till nya 30 samarbetsformer som kan leda till djupare integration av det europeiska samarbetet.

De finansiella problemen som Europa står inför är stora och svåra. Sanering, nedskärningar och tuff

åtstramningspolitik kommer att leda till enormt missnöje hos invånarna i Europa. Det står klart att ett fördjupat

samarbete kommer att krävas för att den demokratiska statens trovärdighet ej ska skadas långsiktigt. Stockholms 35 läns SSU distrikt menar att det blir allt tydligare att det europeiska projektet behöver egna resurser för

krishantering. Däremot är det viktigt att ha en försiktig hållning till att ge EU beskattningsrätt, det måste

säkerställas att det reformutrymme som genereras utav skatter på EU nivå används för investeringar som

underlättar för rörlighet och fördjupad samarbete. Det är oroande att den europeiska arbetsmarknaden fortfarande

är stel. EU projektet måste därför även arbeta fram en tydlig social dimension i samtliga områden. Det är 40 problematiskt att den gemensamma arbetsmarknaden och välfärdspolitiken ej baseras på en kunskapsorienterad

ekonomi. Den europeiska unionen måste bygga på en stark välfärdsstat med utbildning som fokusområde.

Det fördjupade samarbetet kan inte stanna av kring de ekonomiska frågorna. Stockholms läns SSU distrikt oroar

sig över det demokratiska underskott som förknippas med det europeiska samarbetet. Att Europaparlamentet 45 fortfarande inte erhåller samma demokratiska befogenheter som nationella parlament är ett problem. Att

förslagsrätten enbart ligger hos kommissionen är inte förenligt med vår syn på demokrati. Kommissionen och

Europaparlamentet bör ha samma rätt att lägga förslag, därför bör parlamentet få förslagsrätt. Kommissionen

måste mer aktivt arbeta mot att fördjupa det europeiska samarbetet och leda integrationsarbetet. Utöver detta är

bristen på offentlighet oroväckande och skadar de europeiska invånarnas trovärdighet till institutionerna. Att 50 flertal möten hålls utan att protokollföras är beklagligt. Stockholms läns SSU distrikt vill se att en europeisk

offentlighetsprincip införs på samtliga EU institutioner för att säkerställa institutionernas legitimitet. I samband

med detta är det viktigt att fördjupa det politiska samarbetet, det måste finnas en koordination mellan den politik

som för på EU nivå och det finansiella ramverket som skall inrättas. Grundanalysen är att EU ' s och EMU ' s

kärnproblem är att samarbetet inte är tillräcklig fördjupad eller demokratisk. 55

EU måste bli ett demokratiskt föredöme som representerar våra gemensamma värderingar i världspolitiken. Det är

en fara för den demokratiska statens legitimitet när demokratiska stater använder sig tvivelaktiga metoder som

tortyr. EU måste vara en stark röst mot inhumana och antidemokratiska metoder i världen. EU ’ s väg mot mer

öppenhet är viktig, samtidigt är det av stort intresse att demokratisera andra internationella sammarbetsintitutioner. 60

16

Ett mer handlingskraftig och öppet FN är viktig för en demokratisk och humanitär utveckling i världen. Dock lider

FN av strukturella fel som skadar dess legitimitet. Ett första steg för att åtgärda detta bör vara att ta bort

vetoklausulen. Den vetokultur som råder i FN måste aktivt motarbetas för att säkerställa att majoritetsbeslut

implementeras. Stockholms läns SSU distrikt vill se ett starkt och demokratiskt FN, ett FN som ses som en garant 5 och pådrivare av demokratiska värderingar i omvärlden. Där de mänskliga rättigheterna bryts bör FN vara en

självklar försvarare av dessa. FN lider även av representationsproblem och det bör utredas hur den enskilda

människans röst ska representeras i kammarsystemet. En tvåkammarmodell grundat dels på enskilda länder och

dels på befolkningsstorlek skulle kunna vara en önskvärd lösning. FN behöver även mer resurser. Att

sidoorganisationer som UNICEF enbart finansieras utav privata medel är ett problem. 10 Samtidigt är det viktigt att poängtera att en sådan finansiering av

FN’s sidoorganisationer ej får styra den verksamhet som dessa sidoorganisationer bedriver. En utökad finansiering

ska enbart syfta till att stärka sidoorganisationens verksamhet ej att detaljstyra denna.

Den socialdemokratiska rörelsen i Europa måste inse i större uträckning EU’s betydelse för framtiden. Ska vi 15 säkerställa en framtid baserad på socialdemokratiska värderingar måste en gemensam tanke för Europa utformas.

Verktyget finns, nu behövs politiken.

Med bakgrund för detta föreslår distriktsstyrelsen distriktårskongressen att besluta följande:

Socialdemokratin principiellt är positiva till fördjupande samarbetsformer inom EU 20

Socialdemokratin ställer sig positiva till finanspakten

Ett beskattningssystem upprättas där EU kan erhålla egna resurser

Europaparlamentet ges förslagsrätt

En europeisk offentlighetsprincip inrättas inspirerad av den svenska offentlighetsprincipen

EU får en starkare kunskapsorienterad profil 25

Socialdemokratin i Europa formulerar gemensam politik till europaparlamentsvalet

Socialdemokratin bör ha som främsta mål att demokratisera EU

Globalfred 30 Socialdemokratin tror att världsfred är möjlig. Fred mer än bara frånvaro från krig. Det är en dynamisk process av

samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, nationellt självbestämmande,

jämlikhet och en rättvis fördelning av resurser. En förutsättning för att leva i fred är att

alla människors mänskliga rättigheter respekteras och tillgodoses. Det är i områden där respekt för mänskliga

rättigheter saknas som risken för konflikter är som störst. 35

Idag pågår dock fortfarande ett 30-tal väpnade konflikter runtom i världen. Väpnade konflikter resulterar i död,

förstörelse och djupa sår. Våld löser aldrig en konflikt och är inte ett medel för att nå en varaktig fred. Sanningen

är att våld föder våld, och inte sällan är det just sår orsakade av våld som leder till nya konflikter.

Krig ska alltid fördömas, aldrig underlättas. 40

Krigs negativa konsekvenser för civilbefolkningen är så stora att enskilda länder ska inte ska ha rätt att gå i krig

med varandra. FN är en unik församling världens länder är representerade och bör därför vara det organ som

beslutar om militära interventioner. I dagsläget saknar FN en egen militär styrka och måste vid genomförande av

en fredsframtvingande militär intervention be medlemsländerna att bistå med militär styrka. I dessa lägen bör 45 Sverige ställa upp. Verkligheten är att sådan att endast USA och NATO har tillräckliga resurser att bistå FN med

tillräcklig styrka. FN har därför i ökande grad blivit beroende av NATO, vilket påverkat insatsernas legitimitet.

För att kunna balansera NATO-dominansen inom FNs militära interventioner bör EU skapa en egen

17

fredsbevarande militär styrkar. Denna ska vara fredsbevarande samt fredsframtvingande

och ska inte användas för att bedriva egna anfallskrig.

Asyl betyder skydd och att söka asyl är en mänsklig rättighet. Idag befinner sig 44 miljoner människor, varav

hälften barn, på flykt i världen. Det finns flera orsaker till att människor tvingas fly. En anledning är som följd av 5 väpnade konflikter. Trots att civilbefolkning som lever under krig nekas sina mänskliga rättigheter räknas flykt

från en väpnad konflikt i dagsläget inte ett av asylskälen för att erhålla flyktingstatus. Det här måste ändras.

Världsfred går alltid före ekonomisk vinning. Vapen underlättar krigföring och motverkar fred. Sverige måste

prioritera den globala nedrustningen före egen ekonomisk vinning och avveckla sin vapenexport omedelbart. 10

För att förverkliga visionen om världsfred och i arbetet spela rollen som medlare, bör även denna aspekt tas i

hänsyn vid beslutandet om handelsavtal. Därför ska Sverige och EU ska inte delta i indirekt krigföring genom

förmånliga avtal med en krigsförande part. Därför måste det vara möjligt att omedelbart frysa handelsavtal om den

ena parten ingår i en väpnad konflikt. EU:s syfte att säkerhetskälla fred 15 motverkas när man underlättar utomeuropeisk krigföring. Europeisk mark och luftrum ska därför inte agera

transportväg eller rastplats för länder som befinner sig i en väpnad konflikt.

Ekonomiska sanktioner är ett sätt att sätta press på stater som förtrycker människor. Men det finns flera. Trots att

det existerar fler fredliga medel att bekämpa förtryck så används våltid och resurser till arbetet att utveckla nya 20 icke-militära fredsframtvingande åtgärder. De globala militära utgifterna är idag många gånger större än den totala

globala biståndsbudgeten. Stockholms Läns SSU-Distrikt är övertygad om att om de militära utgifterna användes

för att finansiera icke-militära fredsframtvingande insatser så skulle dessa ha bättre genomslag än de militära

insatserna i syfte att skapa en varaktig fred.

Sverige stödjer FN:s fredsbevarande och fredsframtvingande militära insatser 25

Väpnad konflikt ska skrivas räknas för att erhålla flyktingstatus och ge rätt till asyl

Avskaffa förstalandsprincipen i EU:s asylpolitik

Sverige avvecklar sin vapenexport

Det ska vara möjligt att frysa handelsavtal om den ena parten ingår i en väpnad konflikt

EU:s territorium aldrig användas av en utomstående militärmakt i syfte att bedriva krig. 30

Militära insatser aldrig ska ingå i den svenska biståndsbudgeten

Sverige ska vara drivande för bilaterala nedrustningsavtal av massförstörelsevapen

Mer resurser används till icke-militära fredsframtvingande insatser

35

40

45

18

Motion nr 1

Uppdatera det svenska djurskyddet

Dagens svenska djurskyddslagstiftning är från 1988. Under de decennier som har gått har både samhällets syn på

djurskydd förändrats och kunskapen på området ökat. Regeringen tillsatte därför en utredning i juni 2009 för att 5 förbättra det svenska djurskyddet. Utredningens betänkande, som presenterades den 28 november 2011,

innehåller flera angelägna förslag.

Det är viktigt att ha i åtanke att det här är en utrednings förslag, regeringen har inte lagt någon proposition. Därför

är det viktigt att Stockholmsläns SSU distrikt och Socialdemokraterna tar ställning för ett modernare och bättre 10 djurskydd. Utöver en bättre lagstiftning är det också avgörande att samhället följer upp lagstiftningen och ser till

att lagen följs. Den här motionen tar upp både de konkreta lagförslagen och på vilket sätt lagstiftningen bör

kontrolleras.

Dagens lagstiftning är som tidigare nämnts från 1988. Den är skriven i en annan tid och har flera brister om vi ser 15 på den utifrån dagens perspektiv. Lagen fokuserar på förbud mot att skada djur fysiskt och eller psykiskt (om

samhället inte anser att det är nödvändigt, till exempel när det gäller försöksdjur). Detta är viktigt men långt ifrån

tillräckligt. Flera problem täcks inte av lagstiftningen.

Ett av de problem som faller utanför dagens lagstiftning är sexuellt umgänge med djur. Det finns idag inget förbud 20 mot att ha samlag med djur eller utföra sexuella handlingar mot djur. (Enbart om ett djur tar fysisk skada –

djurplågeri - är det förbjudet.) Utredningen tar upp detta problem och föreslår ett förbud mot sexuellt umgänge

med djur.

Det finns de som påstår att djur kan tycka om att människor utför sexuella handlingar mot dem, exempelvis 25 landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I hans tal i Riksdagen den 6 maj 2008, beskriver han hur någon förgriper sig

på en hund men frågar sig om det ändå inte ska vara tillåtet.

Efter den debatten sa socialdemokraten Monica Green till Aftonbladet: ”Han blandade ihop människors sexualitet

med djurens sexualitet. Att göra som han sa med en hund är ju att utnyttja djuret för sina egna sexuella behov.” 30 Monica Green sammanfattar det väldigt bra. Att propagera för att det ska vara legalt att utföra sexuella handlingar

mot ett djur är att legalisera sexuella övergrepp på djur.

Utredningen riktar också in sig på att förhindra djurplågeri av husdjur. Det är till exempel vanligt förekommande

att husdjur som familjer tröttnar på sätts ut i det vilda, trots att de varken är anpassade för det svenska klimatet 35 eller klarar att leva i det vilda. Detta är en grov form av djurplågeri som leder till att djuren plågas till döds.

Utredningens förslag för att åtgärda detta problem är ett förbud mot att överge tamdjur i naturen.

Katter är ett av de djur som ofta blir övergivna. En anledning till det är att katten är ett djur som människor kan

köpa billigt eller till och med få gratis. Det är alltså ingen ekonomisk förlust att göra sig av med en katt. En 40 annan orsak är att det inte finns någon registrering av katter idag. Utredningen föreslår därför att en registrering av

katter sker på samma sätt som hundar registreras idag.

Samtidigt finns det djur som kostar desto mer och är efterfrågade av marknaden. Därmed blir det ekonomiskt

intressant att avla fram dessa djurarter. Tyvärr kan aveln – om den sker på fel sätt - bli skadlig för djuren i fråga. 45 Ett exempel på det är chiuauan. När hundrasens popularitet har ökat har även aveln ökat drastiskt. Det har gått så

snabbt att rasen tagit skada. Därför föreslår utredningen ett förbud mot skadlig avel.

Utredningens arbete rör enbart lagstiftningens utformning. Men lika viktigt är naturligtvis att lagstiftningen följs.

50 Ansvaret för att kontrollera till exempel djurhållning har under senare år förts över från kommunerna till

länsstyrelserna. Detta har lett till en mer jämn fördelning av kontrollerna (många kommuner struntade tidigare i

sitt ansvar), men samtidigt har antalet kontroller halverats. Roger Pettersson (tidigare ordförande för Djurens rätt)

föreslår därför att det finansiella stödet till länsstyrelserna ökar.

55 De här åtgärderna är viktiga för ett modernt och tryggt djurskydd. Genom dem går det att komma åt flera problem

som faller mellan stolarna i dagens lagstiftning.

60

19

Därför yrkar jag på:

att sexuellt umgänge och andra sexuella handlingar mot djur förbjuds

att avel med sådan inriktning så att den kan medföra lidande för moderdjuret (utöver det naturliga

under en förlossning) eller avkomman förbjuds. 5 att ett förbud mot att överge (hus)djur införs.

att ekonomiska medel förs till så att länsstyrelserna kan genomföra djurskyddskontrollerna

att ett krav på registrering av tamkatter genomförs.

Motionär Linnea Carlson SSU Täby 10 Motionen är antagen på SSU Täbys möte 2 feb 2012 och SSU Solnas möte 25 januari 2012.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 1

Svar på motionen ” Uppdatera det svenska djurskyddet” 15

Motionären lyfter upp i denna motion en strävan mot att modernisera det svenska djurskyddet som tillkom 1998.

Djurskyddet är en viktig lag och måste ständigt uppdateras för att bemöta de orättvisor som sker vid relationen

människa – djur.

20 En god fungerade djurskydd är ett viktigt instrument åt att bekämpa oetisk behandling av djur. Det finns en

benägenhet hos människor i dag att framställa synen på djur i förfluten tid som grymmare än dagens syn men man

har inte funnit att synen på djur på den tiden var råare eller okänsligare än idag. Tvärsom visar t.ex. vittnesmålen

på att allmänheten var uppmärksam på djurens välfärd, och faktorer som att selen var felvänd eller att det saknades

foder och vatten till hästen i kärran vid längre körningar. Även avvikande beteenden som ett kraftigt flåsande hos 25 en häst eller ett djurs hull kunde uppmärksammas och kunde leda till klander och anmälan.

När 1988 års djurskyddslag tillkom hade jordbruksföretagen blivit färre men större och produktionen hade blivit

alltmer specialiserad. Husdjursskötseln hade från att ha varit anpassad till klimatet och baserad på tidskrävande

omvårdnad, utvecklats mot att vara så rationell som möjligt och mer teknik- och ekonomianpassad. Utvecklingen 30 hade också förbättrat djurens förhållanden. Djurens näringsbehov tillgodosågs på ett mer tillfredsställande sätt än

tidigare. Sjukdoms- bekämpningen hade förbättrats genom bättre kunskap om djurens sjukdomar. Bättre kunskap

om närmiljöns inverkan på djuren hade lett till dragfria, ljusare och mer lättskötta stallar. Detta var dock inte

enbart till förmån för djurens välfärd. Rationaliseringen hade strävat efter att få in så många djur som möjligt per

ytenhet, sänka arbetsinsatsen för tillsynen och producera så billiga livsmedel som möjligt. Av denna orsak 35 infördes en ny bestämmelse som inte hade haft någon motsvarighet i 1944 års lag. Paragrafen hade lydelsen:

”Djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls ska hållas och skötas i en god

djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.”

40 Den infördes uttryckligen för husdjursproduktionen eftersom denna grupp av djur bedömdes vara särskilt utsatt på

grund av de ekonomiska intressen som ligger i djurhållningen. Övriga bestämmelser i den nya lagen som rör hur

husdjur ska hållas och skötas hade motsvarigheter i den tidigare lagstiftningen. Även om vissa av dem har

redigerats eller utvecklats så fanns ändå grundtankarna redan med i den tidigare lagstiftningen.

45 Distriktsstyrelsen anser att det är viktigt att djurskyddslagstiftningen vilar på en tydlig etisk grund och har en stark

förankring i samhället. Människan har i alla tider värnat om djur men de senaste decenniernas ökade kunskap om

djur och deras behov har ökat intresset för deras välfärd. Att de djur som människan håller har en god djurvälfärd

är i dag en viktig del av vår kultur och något som tas för givet i vårt samhälle.

50 Att djuren ges en god djurvälfärd är dock inte enbart viktigt ur ett moraliskt perspektiv utan även ur ett

folkhälsoperspektiv. Ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en god folkhälsa är starkt förknippade med varandra.

När djur ges en god djurmiljö och möjlighet att utrycka naturliga beteenden så leder det till friskare djur som inte

behöver behandlas med läkemedel Distriktsstyrelsen håller med om behövs tydligare regelverk vid situationer som

rör tvivelaktig hanterande av djur. Att krav som registrering av tamkatter ställs kommer att förbättra tamkatternas 55 levnadssituation och minskar möjligheterna till att spontant införskaffa tamkatt för att sedan överge husdjuret.

Distriktsstyrelsen ställer sig kritik däremot på hur man ska definiera ”att överge husdjur” här behövs precisering

och tydligare formulering för att säkerställa att det motionären eftersöker efterlevs.

60

20

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla att-sats 1, 4 och 5

att avslå att-sats 2 och 3

5 Distriktsstyrelsens föredragande – Cesar Vargas Iglesias

Motion nr 2

Replace, Refine, Reduce 10

Vi är många som brinner för djurens rätt, något vi visar på olika sätt. Vissa väljer att bli vegetarianer, vissa väljer

att sabotera pälsfabriker och minkfarmar, men vissa av oss väljer att se till att de djur som används i djurförsök får

ett så drägligt liv som möjligt och lider så lite som möjligt. Ett sätt att göra detta är att engagera sig i

djurförsöksfrågor och föra en politik som främjar djurskyddet. Denna motion hoppas jag kan vara en del av SSU:s 15 politik om djurskydd och djurförsök.

För ett bättre djurskydd så krävs det att vi alltid hittar alternativa metoder samt att vi utvecklar och förfinar de

metoder som används vid djurförsök idag. Ett sätt att göra detta på är att få allt fler som använder sig av djurförsök

att använda sig av 3R-metoden. 20

3R-metoden består av tre delar: replacement (ersättning), refinement (förfining) och reduction (minskning), i

Sverige utgår lagstiftningen kring djurförsök mycket kring 3R och vid djurförsöksansökningar beaktas i synnerhet

refinement – att djurförsöken utformas så att djuren som används lider så pass lite som möjligt och att

djurhållningen inte får djuren att känna stress, en stress som vanligen uppkommer vid exempelvis trång boyta och 25 dålig ventilation, eller på annat sätt lida. Replacement handlar i princip om att hitta alternativa metoder än att

använda sig av djur, exempelvis genom kemiska metoder. Detta då medan reduction innefattar att hålla antal djur

som används till ett minimum för att få fram relevant information, vilket avgör genom en uträkning hur många

djur som krävs för att göra ett djurförsök statistiskt säkert – vilket för mig är konstigt då ingenting någonsin kan

bli statistiskt säkert i dessa sammanhang. 30

Som sagt behövs ständigt en utveckling och förfining av dessa metoder. Ett förslag som kommit upp är att införa

ett 3R-center i Sverige som jobbar just med dessa frågor. Detta är i min mening en alldeles utmärkt idé och jag

skulle vilja se ett 3R-center som ansvarar för just dessa frågor. Detta 3R-center skulle då aktivt arbeta med 3R och

ansvarar för bland annat att forska vidare i 3R - hur man kan ersätta, förfina och minska bättre vid djurförsök, 3R-35 centret skulle också ansvara för spridandet av information kring 3R och ett internationellt utbyte av information

gällande 3R. Tanken är även att detta 3R-center skall vara till förfogande för de djurförsöksetiska nämnderna när

det behövs. Ett krav är givetvis att 3R-centret besitter spetskompetens- och kunskap i djurförsöksmetoder och är

kapabla till att utveckla 3R.

40 Med bakgrund av detta yrkar jag

att Stockholms läns SSU-distrikt förespråkar införandet av ett 3R-center i Sverige

Motionär: Fredrik Johansson, SSU Solna 45

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr2

Svar på motionen ” Replace, Refine, Reduce”

50 Motionären lyfter en mycket viktig fråga gällande djurförsök. För oss socialdemokrater har det alltid varit viktigt

att värna om såväl människor som djur och natur.

Djurförsök är en mycket svår fråga då det idag är nödvändigt för mycket av den medicinska forskningen.

Samtidigt måste vi värna om djuren och deras miljö. Distriktsstyrelsen delar motionärens mening om att vi måste

utveckla metoder för att genomföra forskning utan djurförsök, i den mån det är möjligt. 55

Samtidigt som vi arbetar med att finna lösningar för att minska djurförsöken är det viktigt att vi värnar om djurens

välmående och arbetar aktivt med ett starkt djurskydd. De djur som ingår i forskningsprojekt måste ha en bra

levnadsmiljö och undkomma så mycket lidande som är möjligt.

60

21

Motionären lyfter 3R metoden som handlar om att ersätta, förfina och minska. Att ersätta handlar då om att arbeta

fram metoder att genomföra forskning utan att använda sig av djurförsök. Att förfina handlar om att säkerställa

djurens välbefinnande. Lidandet ska minimeras och livsmiljön utanför testerna ska vara anpassande för djurens

välmående. Motionären lyfter exemplet med den stress små levnadsytor kan skapa för många djur. Minskning

handlar om att minimiera antalet djur som används inom forskningsprojektet till den nivå som krävs för 5 forskningens statistiska säkerhet.

Vidare påpekar motionären att vi i den svenska lagstiftningen till stor del utgår från metoden redan idag. Det gäller

även de direktiv EU tagit gällande djurskydd och djurförsök. Samtidigt lyfter motionären problematiken kring att

det inte sker tillräcklig forskning för att utveckla metoden. Även framtagandet av modeller för att säkerställa att 10 metoden följs behöver utvecklas.

Distriktsstyrelsen delar helt motionärens syn om 3R metodens betydelse och behovet av ett 3R-center för att

utveckla den samma.

15 Distriktsstyrelsen föreslår årskongressen besluta

att Bifalla motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Alexandra Völker 20

Motion nr 3

Gratis tandvård för studenter!

25 Alla barn och ungdomar i Sverige har gratis tandvård till och med det kalenderår de fyller 19 år. Detta innebär

vanligtvis en rutinkoll varje år och lagning et cetera som det behövs. Tandläkarbesöken får alla efter 19 års ålder

betala själva och det kan bli enormt dyra besök.

Som student har man tillgång till CSNs studiebidrag och lånedel, vilket inte är särskilt mycket. Det är knappast så 30 att man som heltidsstudent har råd att gå och få sina tänder checkade en gång per år och kanske knappt en gång

vart tredje år. Bra tandvård och att medborgarna har friska tänder är ett tydligt tecken på i vilken utsträckning ett

land är en välfärdsstat. För att studenters munhälsa ska bli bättre och för att bygga på den svenska välfärdsstaten

yrkar SSU Huddinge:

35 att alla som studerar på högskola och universitet på heltid ska få en gratis rutinkontroll hos tandläkaren

varje år

Motionär: SSU Huddinge

40 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 3

Svar på motion ”Gratis tandvård för studenter!”

Motionären lyfter upp en viktig fråga gällande den svenska tandvårdens höga kostnader. Såsom motionären

beskriver situationen erbjuds alla svenska barn och ungdomar gratis tandvård till och med det kalenderår man 45 fyller 19, efter detta debiteras man efter varje behandling.

Distriktsstyrelsen håller med om det problembeskrivning som motionären lyfter upp. Det studiebidrag och lån som

CSN erbjuder matchar inte upp med samhällets prisnivå vilket drastiskt minskar studenternas förmåga att klara av

oväntade kostnader. Däremot menar distriktsstyrelsen att en tandvårdsreform bör ej begränsas till en enskild 50 grupp. Välfärdsreformer bör vara generella, detta för att undvika att välfärden stämplas med ”något som enbart

fattiga behöver”. Snarare menar distriktsstyrelsen att studiebidraget och studielånet bör höjas för att matcha den

rådande prisnivån. Distriktsstyrelsen ser positivt på det socialdemokratiska partiets förslag om att höja

åldersgränsen från 18 till 25 gällande kostnadsfri tandvård. Långsiktigt vill distriktsstyrelsen se att tandvården

inkluderas i det allmänna sjukförsäkringssystemet. 55

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen att besluta:

att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande Cesar Vargas Iglesias 60

22

Motion nr 4

Subventionerade glasögon till ungdomar

5 Synfel är ett medicinskt problem som kan drabba vem som helst. Om synfelet är bestående fungerar glasögon som

hjälpmedel och bör betraktas som sådant.

Har man hörselskada idag så finns bidrag att söka, men så är inte fallet med glasögon.

Varför är det så att vissa sinnen är viktigare än andra?

Glasögon är en förutsättning för att barn och ungdomar med en synnedsättning ska klara av sin vardag. I skolan 10 måste man kunna se tavlan, läsa böcker och skriva. Som glasögonbärande gymnasieelev kan jag vittna om att en

dag utan glasögon kan ge både huvudvärk och svårigheter med inlärning.

Sverige är ett av världens rikaste länder, men samtidigt finns det stora klyftor mellan de fattigaste och rikaste

barnen i samhället. Enligt den senaste rapporten från Rädda Barnen1 så lever idag nästan en kvarts miljon barn i 15

Sverige i fattigdom. Många familjer kämpar för att överhuvudtaget få ekonomin att gå runt, hur ska dessa ha råd

med ett par glasögon? Det finns idag endast fyra landsting som erbjuder bidrag, Göteborg, Norrbotten, Kronoberg

och Västmanland men bara upp till barnet fyllt sju år2. Här bestämmer alltså var du bor om dina föräldrar ska ha

råd med dina glasögon.

20 Enligt en undersökning från 2008 uppgav fyra av tio tillfrågade föräldrar att de inte haft råd med glasögon trots att

deras barn varit i behov av dem2.

Jag anser att glasögon för barn och unga till och med artonårsålder ska subventioneras.

Regeringen har råd med skattesänkningar åt höginkomsttagare men verkar tydligen inte ha råd att ge fattiga barn 25 samma förutsättningar som deras rikare klasskamrater. Det är en fråga om prioriteringar. Som socialdemokrat ser

jag det som en självklarhet att barns möjlighet att ta sig ur sin fattigdom går före skattesänkningar åt de som redan

har.

Med stöd av ovanstående yrkar jag att: 30

att Barn och unga t.om 18 års ålder ska få sina glasögon subventionerade.

att Staten skall till viss del subventionera besök hos optiker.

1. Fattigdomen – Årsrapport 2010 (Rädda barnen) 35 2. Glasögon bör vara en rättighet för alla barn (Majblomman)

Motionär: Maria Lindholm, SSU Botkyrka

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 4 40 Svar på motion ” Subventionerade glasögon till ungdomar”

Distriktsstyrelsen tackar för en spännande och viktig fråga som berör oss alla. Delar av de sjukdomar eller hinder

som drabbar människor betalas idag gemensamt genom skatteintäkter. Principen om att betala efter förmåga och

få efter behov är en viktig hörnsten i det socialdemokratiska välfärdsbygget vars ambition är att skapa rättvisa 45 förhållanden för alla människor.

Välfärdens finansiering av medborgarnas problem och hinder är en levande debatt som aldrig kommer ta slut. Det

är viktigt och bra att diskussionen om vad som ska finansieras gemensamt och privat ständigt är levande.

Frågan är dock vart gränsen går. Hur mycket av våra bördor ska vi dela på gemensamt och hur mycket ska vi 50 betala för separat. Precis som motionären menar subventioneras idag de behov som uppstår för hörselskada. Ett

annat exempel är proteser som inte alltid finns av medicinska skäl utan av kosmetiska och som är kraftigt

subventionerade för att medborgare ska kunna bruka dessa. Ett annat, högst aktuellt exempel är tandvården som

efter 20 års ålder måste finansieras helt privat. Detta har lett till att många inte går till tandläkaren.

Vissa hävdar att det optimala är att välfärden finansierar alla de risker som kan drabba oss. Andra, ofta i nyliberal 55 skepnad, menar istället att så mycket som möjligt ska finansieras privat.

Som socialdemokrater finns det inget egenvärde i att vi betalar hög skatt för att finansiera varandras sjukdomar

därför att vi per definition är schysstare än andra. Vi tror på välfärdens gemensamma finansiering därför att den

omfördelar resurser och risker mellan människor. Den är effektiv därför att sjukvård som tar hand om så många

människor som möjligt också blir experter på medicinska områden. 60

23

Sverige är idag ett av de länder där läkare är mest framgångsrika på höftledsoperationer. Det beror inte på att

Sverige har haft turen att ha bättre läkare än andra länder, utan för att många patienter leder till stor erfarenhet.

Socialdemokratin kommer alltid försvara välfärdens syfte och mål. Men måste alltid ta till hänsyn andra faktorer.

Distriktsstyrelsen delar analysen att det är svårt att avgöra vart gränsen för offentlig eller privat finansiering går. 5 Ska inlägg i sulor som påverkar belastningar i ex. rygg finansieras gemensamt? Saxar för vänsterhänta? Det är

många kroppsliga funktioner som är svårare för vissa än för andra. Vi tycker heller inte att det är optimalt att

välfärden ska stå för alla dessa kostnader. Det offentliga åtagandets gräns skiftar hela tiden.

Vi menar dock i den här frågan att bristen på glasögon hos barn och unga är nära kopplat till den ökade 10 ojämlikheten och barnfattigdomen i vårt land. I grafen nedan representerar decil 1 den rikaste delen av

befolkningen och decil 10 den absolut fattigaste.

Glasögonen för barn är en konkret fråga där föräldrars storlek på plånboken påverkar barn och ungas möjligheter i 15 livet. Samtidigt som barnfattigdomen bekämpas och ojämlikheten minskar måste konkreta reformer till för att barn

ska ha jämlika förutsättningar.

Distriktsstyrelsen menar därför att det inte finns en motsättning i att bekämpa strukturella problem samtidigt som

vi genom reformer underlättar konkreta problem på individnivå.

20 Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktsårskongressen besluta:

att bifall motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Sara Yazdanfar 25

30

24

Motion nr 5

Frihet och Jämlikhet till unga i samhället

Med dagens regler och praxis gällande vilka gymnasieelever som får SL-skolkort så ökas segregeringen och

uppdelning i samhället. Dagens situation där elever innanför sexkilometersgränsen(i Stockholm, men liknande 5 avstånd i resten av landet) för att få ett kort inte har samma möjligheter som de som bor utanför kan omöjligen

vara önskvärd. När vissa får förmåner enbart för vilket område de bor i skapas en stor orättvisa som faktiskt

påverkar negativt på både ett socialt och ekonomiskt plan. Med mindre rörlighet för de elever som bor nära skolan

så kommer inte dessa ha samma möjligheter (så länge de inte spenderar hela studiebidraget på ett månadskort) till

att umgås med andra människor från områden utanför den här heliga cirkeln runt skolan. Att elever måste röra på 10 sig är ju ett faktum, och idag kostar års/månads-kort väldigt mycket pengar. Priserna är väldigt olika från stad till

stad men det pendlar runt 800-1000kr/månaden och för en gymnasieelev med ett studiebidrag på 1052kr/månaden

så kommer inte denna ha särskilt mycket att leva på efter att ha transporterat sig.

Sen att skolkortet har en tidsbegränsning på dygnet är enligt mig en katastrof och något som måste ändras på. Just 15 nu verkar det nästan som om skolan tog slut så fort man klev utanför dörren men så är det ju inte riktigt, vilket

varje gymnasieelev kan intyga. Läxor, projektarbeten och hemtentor arbetas med långt efter att skolan har stängt

för dagen. Ska man inte då kunna transportera sig till en klasskompis för ett grupparbete eller kanske ett bibliotek

för ett projektarbete? Sluta motarbeta eleverna! Hjälp dem istället!

20 Till det ska tilläggas följande argument:

Om alla elever skulle få ett kort skulle ungdomar från olika stadsdelar/områden ha lättare att umgås med varandra

vilket skulle hjälpa till att minska segregationen i många fall.

Om alla elever skulle få ett kort skulle ungdomars köpkraft öka eftersom de inte behöver lägga ner så mycket 25 pengar på transport, vilket hela samhället tjänar på eftersom det kommer kunna konsumeras mer istället för att alla

tillgångar går åt till ett årskort eller liknande.

Om alla elever skulle få ett kort så skulle kollektivtrafikens många fördelar med mer vardagsmotion, frisk luft och

samröre med andra människor främja ungas hälsa. 30

Om alla elever skulle få ett kort så skulle unga lära sig självständighet och stadsorientering mycket snabbare vilket

kommer ha en stor positiv inverkan på deras liv.

Om alla elever skulle få ett kort så skulle chansen att eleverna fortsätter åka kollektivt istället för att skaffa en bil 35 efter gymnasiet öka och därmed minska utsläpp och trängsel drastiskt.

Därmed yrkar jag

att alla gymnasieelever får lika rätt till kollektivtrafikens utbud av skolkort, i alla skolor. 40

att tidsbegränsningarna försvinner från skolkorten.

att SSU arbetar aktivt för att skapa en fri kollektivtrafik för ALLA.

Emil Wiström, SSU – Sigtuna

45 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 5

Svar på motionen “Frihet och Jämlikhet till unga i samhället”

Stockholm är en fantastisk stad. Men det är också en kraftigt segregerad stad. Inte minst märks detta inom

kollektivtrafiken. Segregationen är tydlig när det gäller vilka som använder bil istället för kollektivtrafik och den 50 blir särskilt tydlig i de många fall där människor tvingas avstå att åka kollektivt på grund av priset. Människan

måste i det moderna samhället kunna röra sig. Ett arbets- och studieliv och god fritid för alla är möjligt först när

alla människor fritt kan röra sig.

Stockholms Läns SSU-distrikt har varit en stark röst inom debatten om kollektivtrafiken. Vi motsätter oss starkt 55 prisökningar inom kollektivtrafiken. Istället vill vi se generella prisökningar och en generös enhetstaxa som

möjliggör resor till samma goda pris oavsett resans start och mål. Vårt långsiktiga mål är en avgiftsfri

kollektivtrafik möjliggjord främst effektiviseringar och offentliga omprioriteringar. Vårt växande Stockholm och

25

vår påverkan på miljö och klimat ställer samtidigt stora krav på en stor utbyggnad av kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken har framtiden framför sig och vår framtid som storstadsbor är beroende av en bättre och större

kollektivtrafik.

Motionären belyser alldeles utmärkt kollektivtrafikens olika tillkortakommanden som drabbar Stockholms barn 5 och unga. Distriktsstyrelsen uppskattar motionärens goda argumentation kring kollektivtrafikens goda resultat i

allt från större integration till bättre hälsa. Att dagens skolsituation i Stockholm kräver att gymnasieelever har

tillgång på SL-kort är ett solklart faktum. Därmed bör även Socialdemokratin i Stockholm betrakta SL-kortet som

en rättighet. Däremot tvingas distriktsstyrelsen att föreslå ett avslag vad gäller förslaget kring “fri kollektivtrafik”.

Motionären åsyftar troligtvis en avgiftsfri kollektivtrafik men den nuvarande utformningen är dessvärre för 10 otydlig. På det stora hela är det dock en välskriven motion och den väcker stor sympati för det politiska innehållet.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla att-sats 1 och 2 15 att avslå att-sats 3

Distriktsstyrelsens föredragande - Jesper Lindholm

20 Motion nr 6

Tjäna varandra, tjäna inte på varandra

Att privatisera äldrevården var ett misstag. Detta har vi sett under år 2011. Rätten att få god äldrevård och att inte

behöva bekymra sig för ålderns höst är inte längre självklart i Sverige. Arbetarrörelsen byggde upp den Svenska 25 välfärden under knappa förhållanden, ändå har vi alltid haft råd att ta hand om våra sjuka och äldre. Numera kan

inte ens detta grundläggande livsvillkor garanteras för de äldre i landet.

Carema har under 2011 visat på vad vinstintresset gör med ”god kvalité” . Kvalitén får alltid stå tillbaka när

vinsten skall beräknas. Blöjor skall användas till bristningsgränsen, våra äldre får sova på madrasser på golvet, en 30 annan får svälta ihjäl och en fjärde får dö ensam i smärtor framför en TV.

Detta är inte något som socialdemokratin eller SSU lenet kan ställa sig bakom. Därför måste vi förbjuda

riskkapitalbolag i äldrevården. Helst i hela sjukvården! På första maj har socialdemokratin haft en gammal devis

på sina fanor: Tjäna varandra, tjäna inte på varandra! 35

SSU-Haninge yrkar

att SSU Stockholms Län säger nej till vinster i välfärden

att SSU Stockholms Län säger nej till privatiseringar i välfärden 40

Motionär: SSU-Haninge

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 6 45 Svar på motion ” Tjäna varandra, tjäna inte på varandra”

Motionären lyfter problematiken kring privatiseringen inom välfärden och det vinstintresse flera företag drivs av.

Vidare lyfter motionären det som under hösten framkommit gällande standarden på flera av Caremas

äldreboenden. 50

Distriktsstyrelsen delar motionären frustration över utvecklingen inom äldrevården såväl som övriga

välfärdssektorn. Inom sjukvården i Stockholms regionen har fokus kommit att flyttas från brukarnas behov till

vårdgivarnas, då framförallt bolagens. Genom problematiska ersättningssystem och fri etableringsrätt har vården

kommit att bli allt mer segregerande. Vård ska alltid utgå från behov, allt annat finner vi oacceptabelt. I enlighet 55 med motionären vill distriktsstyrelsen se en välfärd som fokuserar enbart på behov och inte vinster. Samtidigt

menar distriktsstyrelsen att bolag måste få gå med vinst. Det distriktsstyrelsen ställer sig kritisk till är utplockning

av vinsterna till aktieägare.

26

Vad gäller privatiseringar inom välfärden delar distriktsstyrelsen motionärens mening om att det skett

oroväckande mycket privatiseringar. Distriktsstyrelsen menar att problemet framförallt handlar om den bristande

insynen i de privata bolagen samt det problematiska vinstintresset. Vi behöver ställa tydligare och mer specifika

krav på de bolag som vill bedriva välfärdsverksamhet. Distriktsstyrelsen anser inte att privata aktörer inom

välfärden behöver vara negativt, så länge det finns tydliga krav. 5

Röda korset har sedan länge bedrivit flera viktiga verksamheter inom Stockholms sjukvård. Tortyrverksamheten

där de är specialiserade på att behandla personer som utsatts för grov tortyr har stort erkännande inom Stockholms

läns psykiatri, oavsett om de drivs av privata aktörer eller i landstingets regi. Detsamma gäller deras

amputationsenhet där de innehar kompetens som inte går att finna på någon annan plats inom landstingets 10 sjukvård.

Distriktsstyrelsen menar att det viktiga är att det finns tydliga krav på vad verksamheterna ska uppnå, att insynen

ökar och att vården inte ska utgå från vinstintressen.

15 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta

att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Alexandra Völker 20

Motion nr 7

Psykisk hälsa-en uppgradering

25 Om det finns något som är tabubelagt i samhället, men ändå påverkar så otroligt många, så är det den psykiska

hälsan. Så många lider av depressioner, ätstörningar, självskadebeteende, självmordtankar, schizofreni och mycket

annat. Den psykiska hälsan är det som den moderna välfärdsstaten, med materiellt välstånd och med avancerad

medicinsk utveckling ändå inte råder på tillräckligt.

30 I Sverige har psykvården varit utsatt för ständiga nedskärningar i årtionden, samtidigt som man upplevt stora

omorganiseringar. Från de stora mentalsjukhusen till de tänkta små enheterna, som aldrig riktigt blev av, till det

lapptäcke av ofullständig och otillräcklig vård vi har idag.

Som timanställd mentalskötare har jag fått se de hemskaste saker, saker jag inte trodde förekom i Sverige. Jag har 35 fått se hur många som mår dåligt: alltifrån skolkamrater, vänner, vänners föräldrar, bekanta, politiska motståndare

och partikamrater. Alla har varit i kontakt med psykiatrin. Det i sig behöver inte vara någonting dåligt, de dåliga

symptomen består i att vi inte levererar den vård vi skulle kunna ge. Det känns hemskt, så jävla hemskt, att lämna

en gråtande äldre kvinna med självmordstankar på sitt rum med sina egna destruktiva tankar – bara för att vi på

avdelningen är underbemannande och måste göra andra saker. Eller det faktum att vi inte längre är tillräckligt 40 många för att gå på dagliga promenader med alla patienter (något som landstingets skylt på avdelningen

uppmuntrar patienterna att följa med på). Eller det faktum att vi inte kan erbjuda någon som helst sak att göra på

avdelningen förutom att fika och sitta och döda tid. Förvaring, under medicinsk inverkan, känner många patienter

igen sig i.

45 Men det allra värsta symptomet på att någonting är trasigt inom psykvården är såklart självmorden. Det är ett

enormt misslyckande att så många väljer att avsluta sina liv varje år, för att vi i välfärdslandet Sverige inte klarade

av att ge rätt vård.

Varför kastar vi pengar i sjön på RUT-avdrag och sänkt krogmoms, när vi egentligen borde investera allt vi kan i 50 vår psykiska hälsa? Det, om något, ger oss en samhällsekonomisk vinst. Samhällets kostnader för psykiska

sjukdomar är minst 75 miljarder enligt en studie. Det finns mycket pengar att spara, för att inte tala om alla

positiva effekter som uppstår av välmående.

I en artikel som publicerades i SvD den 25/7- 2011 föreslår Kungliga Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp några 55 förslag som jag nedan i de fem första att-satserna vill göra verklighet av.

Att de stora mentalsjukhusen pacificerade människor var absolut något av ondo, man var ibland alldeles för

separerad från samhället under en för lång tid. Men på den tiden fanns åtminstonde allting på samma plats.

Arbetsträning, medicinsk expertis, psykologer, rehabilitering, stora personalresurser och mycket mer. Det har helt 60

27

försvunnit idag när psykiatrin skulle decentraliseras och komma ut i samhället. Folk faller mellan stolarna, unga

flickor hamnar helt felaktigt på rättspsyk istället för på en specialiserad avdelning. Vi mentalskötare som är

timanställda av landstinget, har inte rätt att gå en enda fortbildning. Det är patetiskt. Och många, många fler dåliga

och hemska exempel.

5 Statens våldsmonopol vill borgarna luckra upp, och därigenom kunna tillåta att privata aktörer ska få ta hand om

våra sinnessvaga och psykiskt nedsatta medborgare som är under tvångsvård. Det är ett hån. Psykiatrin behöver

inte vinstkrav och ångestfylld personal, den behöver resurser, kunskap och en mänskligare utformning.

Jag yrkar med stöd av ovanstående på följande: 10 att: För att stimulera klinisk forskning inrättas nya tjänster för läkare som antas till

specialistutbildning i psykiatri (så kallade ST-block). Dessa tjänster innefattar 18 månaders

forskningstid

att: För att stimulera interaktion mellan psykiatrisk forskning, experimentell och klinisk

neurovetenskap samt epidemiologi förstärks och utbyggs doktorandprogrammen i psykiatri 15 att: För att förbättra rekryteringen av forskningsledare inom psykiatri tilldelas yngre lovande forskare

stipendier för att bedriva post-doktoral utbildning vid starka forskningsinstitutioner utomlands.

Stipendiaterna bör efter utvärdering få möjlighet till tjänst och startanslag när de återvänder till

Sverige

att: För att stärka forskningsmiljön och doktorandutbildningen anslås resurser för att inbjuda 20 framstående utländska forskare inom psykiatri att tjänstgöra som gästprofessorer i Sverige

att: Reformer enligt ovan skapar behov av nya slagkraftiga forskningsmiljöer som gemensamt drivs

av universitet och sjukvårdshuvudmän. Medel fördelas efter internationell utvärdering till två till

tre institutioner som visat sig särskilt framgångsrika att utveckla psykiatrisk forskning

att: En utredning tillsätts skyndsamt för att inventera nuvarande organisations svagheter, och med ad-25 hoc-lösningar åtgärda dessa fort

att Lanstinget omedelbart höjer personaltätheten och att Socialstyrelsen ser över så att detta

genomförs även bland privata aktörer

att Det omedelbart förs betydligt mer resurser till utbildning, fortbildning och att vidareutveckla

mentalskötarerollen 30 att Timanställda som är i aktiv tjänst också ska få ta del av utbildningar

att Socialstyrelsen skapar en nollvision för självmord

att Denna motion förs vidare till riksdagsgruppen för Socialdemokraterna

Motionär: Emil Claesson 35

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 7

Svar på motion ”Psykisk hälsa-en uppgradering”

Motionären lyfter i sin motion en hand för en av samhället svagaste grupper. Alla känner vi någon som någon 40 gång drabbats av en psykisk sjukdom eller åkomma. Depressionerna i Sverige är vanligt förekommande, och

många statliga institutioner saknar resurser, möjligheter eller kunnande att hantera dessa individer.

Motionären menar att han genom sitt arbete mött en vårdinrättning som saknar resurser och kunnande för att

hjälpa de i som behöver det allra mest. Undersökningen som hänvisas till är även den en mycket seriöst 45 genomförd och tung undersökning som pekar på brister i svensk psykiatrivård. Frågan om individer som faller

mellan stolarna är även de viktiga i sammanhanget. Allt för ofta hamnar personer med lättare psykiska besvär i

tyngre instanser beroende på okunskap eller en bristande förmåga på det kommunala planet, från socialtjänst,

rättsväsende eller liknande inrättningar.

50 Distriksstyrelsen anser att den problembeskrivning som görs faller väl ihop med socialdemokratisk politik på

området. Ökad resurser och bemanning för forskning, fler med fördjupad utbildning och ett krafttag när det gäller

mentalskötarna är viktiga delar för att förbättra den svenska psykiatrin på sikt.

Med en ökad expertis på området följer en bättre behandling. Men även de som ofta har den direkta kontakten, 55 mentalskötarna, är viktiga i sammanhanget. Motionären beskriver helt korrekt att dessa tas in under kortare

perioder med timsanställningar och otillbörlig utbildning. Möjligheten att satsa på fler heltidstjänster och vidare

utbildning för dessa är en mycket viktig del i att förbättra hanteringen av de som drabbats av en psykisk åkomma.

28

Trots detta väljer distriktsstyrelsen att avslå att-sats fem och sex eftersom att dessa inte kan stå för sig själva.

Distriktsstyrelsen ställer sig dock positiva till andemeningen i att-satserna.

Distriktsstyrelsen väljer även att avslå att-sats sju och åtta eftersom den syftar till omedelbara förändringar. Det är

ett arbete som bör utföras på sikt när det gäller landstinget för att få kontroll över kostnadsökningen det leder till. 5 Angående socialstyrelsens kontroll av privata företag inom den psykisk vård så anser distriktsstyrelsen att detta

genomförs bäst genom bra upphandlingar och senare uppföljning av upphandlingen från berörd instans i

landstinget.

Distriktsstyrelsen anser att att-sats elva är problematisk att genomföra eftersom möjligheten att driva motionens 10 andemening mot riksdagsgruppen och landstingsgruppen blir begränsad om inga ändringar i att-satserna får göras,

distriksstyrelsen avslår därför av princip alltid denna typ av att-satser.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

15 att bifalla att-satserna 1-5, 9-10

att avslå att-statserna 6-8 samt 11

Distriktsstyrelsens föredragande - Joakim Spångberg 20

Motion nr 8

Vad ska du bli när du blir stor?

25 Valen om vad vi ska göra när vi blir vuxna kryper allt lägre ner i åldrarna men det är inte alltid så lätt att veta vad

man vill göra när man blir äldre. Det val man gör i högstadiet påverkar inte bara vilket gymnasium man kommer

gå i, utan det kan även påverka vilken utbildning man skaffar sig efter gymnasiet, till exempel på universitet eller

högskola. Samtidigt går det att se att många elever idag inte är nöjda med de val de gör, vilket medför att de

exempelvis måste byta gymnasium och därmed gå om ett eller till och med ett par år. Detta kan betraktas som 30 dåligt både för den enskilda individen och för samhället som helhet.

På skolorna kan dock studievägledarna göra situationen mycket lättare för eleverna och göra dem tryggare i deras

val. Detta torde öka möjligheten för eleven att göra kloka och genomtänka val som de sedan blir nöjda med.

Val av utbildning är inte bara viktigt för eleverna själva utan även för samhället. Att ha rätt person på rätt plats vid

rätt tillfälle torde vara av största vikt ekonomiskt för att bidra till ett välfungerande samhälle. För att göra detta 35 möjligt yrkar SSU Huddinge:

att alla högstadier och gymnasieskolor ska ha minst en studie- och yrkesvägledare

Motionär: SSU Huddinge 40

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 8

Svar på motion ” Vad ska du bli när du blir stor?”

Motionären tar i sin motion upp den mycket viktiga och aktuella frågan om elevers rätt till studie- och 45 yrkesvägledare.

De senare åren har det skett en kommersialisering av utbildningsvalet. Lärosäten använder idag större medel än

tidigare på marknadsföring. Det finns hundratals olika lärosäten och mängder av utbildningar att välja bland.

Samtidigt har den Moderatledda majoriteten ändrat skollagen så att högskolebehörigheten avskaffats från flertalet 50 gymnasieprogram. Detta har, precis som motionären påpekar, lett till att avgörande karriärsval tvingats ner i

åldrarna.

Enligt skolverket byter var tionde elev gymnasieprogram. Orsakerna kan variera men en av de orsaker som

skolverket lyfter upp är bristande studie och yrkesvägledning. Ett felval kan påverka studiemotivationen negativt 55 då man halkar efter sina jämnåriga. En studie från skolverket visar också att av de elever som byter program får

bara 29 procent slutbetyg efter tre års studier. Det får negativa konsekvenser både för samhället och för den

enskilda eleven. För samhället innebär det en kostnad då byten gör det svårare att planera skolverksamheten och

att kostnaderna ökar till följd av längre studietid och för eleven blir konsekvensen inte enbart att man halkar efter

sin årskull utan man riskerar också att få lägre livslön. 60

29

För oss Socialdemokrater är det en viktig princip att alla elever ska ha samma möjlighet att få uppfylla sina

drömmar. I detta är utbildningsvalet en viktig del. De ungdomar som kommer från hem där föräldrarna har

akademisk bakgrund har ofta bättre kunskap om de olika valmöjligheterna än ungdomar från hem där föräldrarna

saknas akademisk utbildning. För att motverka detta strukturella klassproblem är det viktigt att alla högstadier och

gymnasieskolor har en studie- och yrkesvägledare som kan garantera att alla ungdomar gör sina val på likvärdig 5 kunskap.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktårskongressen besluta

att bifalla motionen.

Distriktsstyrelsens föredragande - Sara Kukka-Salam 10

Motion nr 9

Låt politiska partier komma in på skolorna!

Sedan det senaste riksdagsvalet 2010 börjar flera skolor, såväl högstadier som gymnasier, att stänga dörrarna för

politiska partier och politiska ungdomsförbund. Detta gör det därmed allt svårare att diskutera politik och nå ut 15 med politiska budskap till elever. Samtidigt tenderar allt färre personer engagera sig politiskt i jämförelse med för

ett tiotal år sedan och politikers och politiska besluts legitimitet minskar.

Det demokratiska system som vi har bygger på folkvalda representanter snarare än direktdemokrati och kräver

starka partier som kan fylla de många uppdrag som finns att tillsätta efter varje val. Redan nu ser vi att allt fler

partier börjar få svårt att fylla alla platser, och vi ser en kultur där allt fler politiska uppdrag centreras kring ett 20 fåtal politiker på kommunnivå. Ska vi kunna bryta denna trend måste partierna få fler platser att möta

medborgarna, inte färre.

När skolor väljer att inte släppa in politiska ungdomsförbund och partier stänger de även dörrar för elevernas rätt

att vara delaktig i det demokratiska samhället samtidigt som gapet mellan de som är politiskt aktiva och de som

inte är det ökar. Detta är inte bra för ett välmående samhälle och torde få konsekvenser i framtiden då 25 medborgarna inte känner sig varken delaktiga eller representerade och då många platser i de folkvalda organen

kommer att stå tomma. För att detta ska undvikas yrkar SSU Huddinge

att alla högstadieskolor och gymnasieskolor ska släppa in alla politiska partier

att Stockholms läns SSU distrikt antar motionen som sin egen och skickar den till

Socialdemokraterna i Stockholms läns partikongress 2013 30

Motionär: SSU Huddinge

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 9

Svar på motion ”Låt politiska partier komma in på skolorna!” 35

Motionären lyfter en av våra största organisatoriska utmaningar, möjligheten att nå fler och prata politik med de

som ännu inte är politiskt aktiva. Vår roll är att skapa debatt, väcka intresse och bygga engagemang. I det arbetet

är skolorna en av våra främsta arenor, det är där vi måste ta debatten och bygga politiken för framtiden.

40 För att framtidens politik ska bygga på kloka åsikter och att många människor ska vara med och utveckla

politiken. Distriktsstyrelsen delar oron för att detta inte ska kunna nås fullt ut när antalet politiskt aktiva ständigt

minskar och vi håller med om att vi måste ta kampen för ökad möjlighet att komma in i skolorna.

Vi måste fortsatt förhålla oss till rasistiska krafter, vi kan däremot aldrig tysta rasismen genom att blunda för den. 45 Att släppa in samtliga politiska partier blir därför en nödvändighet för att säkra det demokratiska samtalet. Vi vill

vara Sveriges främsta antirasistiska kraft och måste därför klara av att bemöta detta problem.

Vi hade önskar att hitta tydliga lösningar på dessa problem, och på möjligheten att komma in i skolorna. Frågan

måste drivas inte minst på lokal nivå gentemot utbildningsnämnder. En av de största svårigheterna är ikring 50

30

fristående skolor drivna av organisationer och företag. Att komma in på dessa kan vi endast göra genom att föra en

dialog med rektorer eller om en lagstiftning/förordning från utbildningsdepartementet skulle gå igenom. Det här

kräver aktivt arbete i våra arbetarekommuner och kommunpolitiken, ett arbete som distriktsstyrelsen inte enbart

kan stå för själva.

5 Distriktsstyrelsen vill inte binda upp nästa års styrelse till exakta formuleringar, argumentation eller hur frågan

drivs gentemot partidistriktet. Vi delar däremot motionärernas åsikt i sak.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta 10

att bifalla första att-satsen

att avslå andra att-satsen

Distriktsstyrelsens fördragande - Victor Harju 15

Motion nr 10

Hemlöshet – Ett problem som måste lösas i Stockholms Län

20 I Stockholms Län och Stad finns det nästan 3000 människor som är hemlösa. Under 2011 blev över 60 barn

hemlösa. Detta är något som SSU-länet måste motarbeta. SSU-Haninge önskar att SSU Stockholms Län under

kommande år belyser problematiken kring hemlöshet.

Det finns kring 18 000 hemlösa människor i Sverige. Det motsvarar nästan en hemlös per polis. SSU Stockholms 25 Län bör upplysa medborgarna i Länet på denna problematik. Samtidigt måste man utforma en politik att bemöta

dessa problem 2014.

SSU-Haninge yrkar

30 att SSU Stockholms Län tillsätter ett utskott som arbetar med hemlöshetsproblematiken under 2012

att Det skall finnas möjlighet för vanliga medlemmar att delta i utskottsarbetet, inte bara

distriktsledamöter

Motionär: SSU-Haninge 35

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 10

Svar på motion ” Hemlöshet – Ett problem som måste lösas i Stockholms Län”

40 Motionärerna lyfter upp ett väldigt viktigt ämne, den utbredda hemlöshet som finns i vårt land och är särskilt

förekommande i de större städerna, Stockholm är inget undantag. Som socialdemokrater kan vi aldrig acceptera att

människor saknar det mest basala för att kunna leva ett tryggt liv, nämligen tak över huvudet. Det är ett

misslyckande för samhället att vi inte kan skapa förutsättningarna för att alla ska kunna ha ett tryggt boende.

Problemet är oftast inte bara att de hemlösa saknar boende, utan ofta finns det ytterligare anledningar som gör att 45 personen har svårt att behålla eller få ett eget boende, samhället har ett socialt ansvar för detta också. Men vi

kommer inte ifrån det faktum att oftast krävs boende i ett första led.

Distriktsstyrelsen håller med om att det här är ett viktigt ämne, och det är av just den anledningen vi valde att ha

med hemlöshet som en del av det bostadsprogram distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen att anta som en 50 del av vårt politiska handlingsprogram. Detta program, som alla andra, har efter att distriktsstyrelsen antagit de i

ett första skede varit ute på remiss, alltså har alla medlemmar haft möjlighet att komma in med synpunkter och

ändringsförslag. Dessa förslag tas sedan upp av styrelsen innan de antas i en slutgiltig version som

distriktsstyrelsens förslag till distriktsårskongressen.

55 På distriktsårskongressen kommer det finnas utskott för varje program, där ombud får ytterligare en chans att

innan programmet behandlas av kongressen att komma med synpunkter och ändringsförslag. Efter utskotten

kommer distriktsstyrelsens föredragande att komma med en en eventuellt reviderad version som alla ombud får ta

del av innan programmet kommer upp som ett ärende och behandlas av kongressen i plena.

60

31

Distriktsstyrelsen anser att vi har lyft frågan om hemlöshet och att processen som leder fram till ett antagande av

ett handlingsprogram mot hemlöshet kommer att ha haft tillfredställande möjligheter för medlemmar och ombud

att påverka innehållet, särskilt med tanke på att det i slutändan är distriktsårskongressens ombud som antar vad

som ska stå i programmet.

5 Utöver detta vill distriktsstyrelsen betona att medlemmar och SSU-kommuner har rätt att anordna den verksamhet

de önskar att bedriva så länge det inte bryter mot SSUs stadgar. Distriktsstyrelsen uppmuntrar distriktets

medlemmar att ta fler egna initiativ för att bedriva just den verksamhet de själva vill se, distriktets medlemmar bör

inte fastna i ett tänk att verksamhet måste bedrivas av styrelsen om det ska ske.

10 Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen

Distriktstyrelsens föredragande - Youbert Aziz 15

Motion nr 11

Cirkulationsprogrammet

20 Cirkulationsprogrammet, är en idé om hur vi ska kunna utnyttja stadens ytor bättre – både i centrum och utanför.

Stockholm är en stad i ständig rörelse och expansion, och därför behövs dynamiska lösningar. Vi står vi inför en

framtid som både måste vara hållbar och mer inkluderande. Det kräver en stad som människor vill bo i – en stad

som är tät, grön och blandad.

25 Idag finns massor av ytor som ingen använder. Det rör sig både om underutnyttjade parkeringar, vattenytor och

trafikplatser som har ”blivit över”. Detta är orimligt i en stad som växer med Stockholms takt och där efterfrågan

på bostäder blir allt större. Behovet måste tillgodogöras bättre utan att luften försämras än mer eller genom att det

ekologiska fotavtrycket blir än större. Samtidigt ser vi också hur segregationen ökar: människor klumpas ihop

beroende på inkomst och härkomst. 30

Idén är att skapa ett antal moduler, i passande material och utformning, med kompakt boyta som räcker till en eller

två personer och som är lätta att flytta runt och placera på olika vis tillsammans. Modulerna kan sedan placeras på

ytor som frigörs – exempelvis genom att starta bilpooler för att minska utnyttjad parkeringsyta – eller på ytor som

redan existerar men inte används. Det är meningen att bostadsområdet ska vara i rörelse. Efter några år förflyttas 35 området till en annan plats i Stockholm. Detta skapar en cirkulation mellan olika områden, människor och mellan

centrum och förort. Fördelningen av bostäder ska också skapa förutsättningar för hyresgäster med olika bakgrund

– tänk en kö som är uppdelad på både tidsbestämda hyreskontrakt för studenter, jämte längre kontrakt som är

öppna för alla som söker bostad i Stockholm.

40 Idag är det långa köer till Stockholms kolonilotter. Samtidigt ser vi det populära fenomenet ”Urban Gardening”

som går ut på att gerilla-odla på stadens inklämda gröna ytor. Vi menar att detta är ett uppdämt behov hos

människor i städer av att få komma närmare miljön och ta hand om den. Vi föreslår därför att hyresgästen ska ha

tillgång till en Grönlottsförmedling. Det handlar om mark som är, eller som kan bli, odlingsbar i närheten av

platsen som området cirkulerat till. Vi tänker oss att storleken på varje lott varierar kring några kvadratmeter. 45

Ju fler som odlar, desto mer ökar engagemanget om miljön. Vi ser också taken på modulerna som möjliga

grönytor. Taken minskar avrinningen av dagvatten, minskar trafikbullret, binder koldioxid och smutspartiklar. Här

finns både ostörd plats, närhet till bostaden, bra odlingsytor, kompost och möjlighet för sammankomster och

interaktion mellan grannar. Taken har självklart staket kring kanterna och broar som kan förena flera hus bredvid 50 varandra.

Vår tanke grundar sig i frågan varför det bara är tvättstugan som är gemensam i de flesta bostäder. Vi tror på ett

bostadsområde som blir attraktivt därför att fler saker är gemensamma och därmed kan utnyttjas bättre: bilen,

cykeln och de gröna ytorna. Dessa delar tillsammans hjälper till att skapa förutsättningar för den sociala 55 infrastruktur som också är nödvändig för en attraktiv och långsiktigt hållbar stad.

Med stöd av ovanstående yrkar vi följande:

att Cirkulationsprogrammet utreds och vid konstaterad genomförbarhet därefter inleds 60

32

att en eller flera privata samarbetspartners till kommunal utförare utses och tillsammans utvecklar

moduler och formalia för boende

att en speciell form av bostadskö görs inom ramen för den kommunala bostadskön. Med en del

studentbostäder och en del hyresrätter

att en inventering görs av lämpliga områden för cirkulationsboenden 5 att i ett första steg kommunala fastighetsbolag i samarbete med kommunen upprättar en

Grönlottsförmedling, och att man sedan arbetar för att få med privata aktörer och markägare

Motionär: Emil Claesson och Simon Vinge

10

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 11

Svar på motion ” Cirkulationsprogrammet”

Det finns enorma problem med bostadsmarknaden idag. Det handlar bland annat om otrygga kontrakt, långa köer 15 och orealistiska hyror. Att dessa faktorer gör det extra svårt för ungdomar att få bostad är vi alla högst medvetna

om. Som ungdomsförbund är det av yttersta vikt att vi alltid ligger i framkant när det gäller bostadspolitik,

speciellt när det gäller bostäder för unga.

Distriktsstyrelsen tolkar motionen som ett förslag på hur segregation i bostadsområden ska förhindras och som ett 20 nytt sätt att bygga och bo på. Motionärernas strävan efter att tänka utanför de konventionella ramarna för

bostadspolitiken är väldigt föredömligt. Distriktsstyrelsen tror, likt motionärerna, att bostäder måste erbjudas i fler

former än i nuläget. Bostadspolitiken är i stort behov av nya reformer och originella förslag. Dock tror inte

distriktsstyrelsen att just ett flyttbart bostadsområde är den rätta lösningen för att förbättra bostadsmarknaden.

25 Distriktsstyrelsen förstår motionärernas poäng med de flyttbara bostäderna för att skapa blandade bostadsområden

som är attraktiva för människor i olika skeenden i livet. Att människor, som motionärerna också påpekar, bor

segregerat efter inkomst eller klass är ett reellt problem. Dock anser distriktsstyrelsen att problemet är mer

komplicerat och fodrar en djupare diskussion. Distriktsstyrelsen anser inte att motionen fullt ut tar hänsyn till de

problem som skapar bostadsbrist. Därför anser inte distriktsstyrelsen att motionen är ett hållbart förslag för 30 framtiden. Distriktsstyrelsen håller med motionärerna om att framtidens bostäder ska byggas på de platser som

idag står oanvända och att Stockholm ska förtätas samt att bostäder självklart ska byggas på höjden.

Ska problematiken med segregerade bostadsområden överhuvudtaget kunna lösas måste varje kommun ha en

mängd olika bostadsformer för att kunna tillgodose studenter lika bra som höginkomsttagare eller barnfamiljer. Vi 35 kan givetvis inte ha kommuner med nästan uteslutande villaområden och bostadsrätter. Vi är ett ungdomsförbund

och vi måste verka för att när ungdomar vill flytta hemifrån ska de ha en mängd olika möjligheter för att göra det.

När det diskuteras kring olika bostadsformer brukar en återkommande fråga vara kortsiktiga andrahandskontrakt

och tillfälliga bostadslösningar. Distriktsstyrelsen anser att vi måste vara tydligare med att det inte är acceptabelt 40 att ungdomar gång på gång måste bo under osäkra former. Att överhuvudtaget tillåta tredjehandskontrakt är

befängt. Distriktsstyrelsen anser att stabila och långsiktiga hyreskontrakt är den bästa modellen för både ung och

gammal.

Det grundläggande förslaget bakom all vår bostadspolitik måste alltid vara att det ska byggas fler bostäder. Vi kan 45 presentera nya idéer om studentboenden och hyror men själva kärnan ska alltid ligga i att bostäderna ska bli fler.

Distriktsstyrelsen anser även att vi måste fokusera på att presentera fler trygghetslösningar för unga.

Motionärernas förslag om att utnyttja de annars oanvända takytorna för grönområden är mycket positivt men

distriktsstyrelsen tycker att det är oturligt att förslaget lagts inom ramarna för cirkulationsprogrammet. Vi måste 50 alltid sträva efter en grönare stadsmiljö, oavsett bostadsformer, och takträdgårdar är ett exceptionellt förslag på hur

våra städer kan anpassas för en mer hållbar framtid. Potentialen som finns bland Stockholms oanvända ytor är

enorm och distriktsstyrelsen vill uppmuntra motionärerna att ytterligare utveckla sin tanke om fler gröna ytor för

alla bostäder.

55 Distriktsstyrelsen anser att ett cirkulationsprogram enbart skulle lösa de ytliga problemen som finns på

bostadsmarknaden. Distriktsstyrelsen tror inte på ett system som i grund och botten skapar fler tillfälliga lösningar

och tycker att det är olyckligt att vi som progressivt ungdomsförbund ska ge upp vår kamp om bostäder för alla.

Vi anser att vår politik alltid ska handla om att bygga schyssta bostäder för unga. Därför menar vi att

nödlösningar aldrig får vara en del av vår politiska agenda. 60

33

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen

5 Distriktsstyrelsens föredragande - Sara Nordmark

Motion nr 12

Avskaffa arbetsgivaravgiften 10 I dagens läge ligger man inte långt ifrån den historiskt djupa finanskrisen på 30-talet, vilket kräver en anpassad

politik för fler jobb och allt fler företag.

Därför behöver vi nu satsa mera på små och medelstora företag i Sverige och även på Sveriges ungdomar. På det

här sättet kan vi få en rikare och starkare nation, och på så sätt vågar allt fler företag anställa. Något som skulle

underlätta för både företagen och ungdomarna är avskaffandet av arbetsgivaravgiften för unga. 15 Arbetsgivaravgift är en form av avgift som betalas av en arbetsgivare ovanpå den lön som betalas till en

arbetstagare, normalt som ett procentuellt påslag att betalas in till skattemyndigheterna.

I Sverige år 2010 uppgick den lagstadgade arbetsgivaravgiften till 31,42 procent för dem anställda som är födda

mellan 1945- 83. För dem anställda som är födda under -85 ligger arbetsgivaravgiften på ca 15,49 procent.

Idag väljer företagen generellt sett den arbetstagare med mest erfarenhet vilket lämnar den unga arbetskraften ute 20 från arbetsmarknaden. Om arbetsgivaravgiften avskaffades för unga skulle detta vara ett incitament för företagare

att i allt högre utsträckning anställa yngre arbetskraft samtidigt som detta skulle underlätta ekonomiskt för

företagen. I Sverige ligger arbetslösheten bland unga i åldrarna 15 – 24 uppe i 20,8 procent. Genom att avskaffa

arbetsgivaravgiften ökas chansen för unga att utöka sina

arbetskompetenser och på så vis minskar svartarbete och samtidigt ökar den samhällsekonomiska effektiviteten. 25 Det är även så att arbetsgivaravgifterna är dold för den allmänna opinionen och därför inte uppfattas som

angelägna att sänka. Avskaffade arbetsgivaravgifter för unga skulle minska det "demokratiska underskott" som

den osynliga beskattningen utgör.

Det hela handlar endast inte endast om att underlätta för ungdomar och företag, utan även för samhället i sig. Utan

arbetsgivaravgiften lär nog ungdomarna att bli attraktivare på arbetsmarknaden.Jag anser att detta är en viktig 30 punkt som inte uppmärksammats och som kan vara en lösning på arbetslösheten bland ungdomar samtidigt som vi

hjälper företagen.

Därför föreslår jag distriktsårskongressen besluta:

35 att Arbetsgivaravgiften avskaffas för unga

Motionär: Gabriella Mirza, SSU-Upplands Väsby

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 12 40 Svar till motion ”Avskaffa arbetsgivaravgiften”

Motionären lyfter ett viktigt och aktuellt tema; ungdomsarbetslösheten. En ökad arbetslöshet ställer nya politiska

krav, inte minst på en jobbskapande politik för såväl stora som små privata företag och inom den offentliga

sektorn. Vi måste främja nya branscher och stärka företagande samtidigt som vi måste värna arbetsskyddet och 45 tryggheten för den enskilda.

Motionären beskriver arbetsgivaravgiften som en nyckel till att lyckas anställa fler, vi ser de ambitioner som finns

i motionen, men anser däremot inte att arbetsgivareavgifterna är rätt väg att gå. Socialdemokratisk politik måste ta

hänsyn till hur en så kraftig förändring påverkar statsbudgeten, men också hur många jobb som skapas per satsad 50 krona.

Vi har som ambition att reda ut arbetsgivareavgiften som begrepp, och kommer därför lyfta fram dess olika delar.

Arbetsgivaravgifternas sammansättning 2012 består av följande:

Ålderspensionsavgift 10,21 % 55

Efterlevandepensionsavgift 1,17 %

Sjukförsäkringsavgift 5,02 %

Föräldraförsäkringsavgift 2,60 %

34

Arbetsskadeavgift 0,30 %

Arbetsmarknadsavgift 2,91 %

Allmän löneavgift 9,21 %

Totalt 31,42 % 5

Ålderspensionsavgiften är för att du ska få en något bättre pension när du slutar jobba, utan denna summa under

sitt arbetsliv lever man ungefär försörjningsstöd/socialbidragsnivå. Efterlevnaspensionen är för att garantera att

dina närstående får en ekonomisk ersättning om du går bort, exempelvis barn som går i skolan. Sjukförsäkringen

är för att du inte ska stå utan ersättning om du får en allvarlig sjukdom. Föräldraförsäkringen är för att du och den 10 du skaffar barn tillsammans med ska kunna vara pappa eller mamma lediga. Arbetsskadeavgiften är som en

försäkring, om du skulle drabbas av en skada på arbetsplatsen och inte kan jobba. Arbetsmarknadsavgiften är

kostnaden för att saker på arbetsmarknaden ska fungera, tillsynen av Arbetslöshetskassorna (a-kassan),

aktivitetsstöd, arbetsmarknadspolitiksa åtgärder exempelvis. Allt detta är alltså konkreta

15 Det som inte är direkt kopplat till en utgift, utan som skulle kunna förändras i en direkt skattesänkning utan att

andra pengar behöver skjutas till är den Allmänna löneavgiften som beräknas dra in hela 93,5 miljarder till

statskassan.

Att avskaffa hela arbetsgivaravgiften för de födda efter 1986 skulle kosta staten ytterligare 9-10 miljarder kronor, 20 alltså totalt närmare 20 miljarder ur statskassan.Vi tror snarare på att avskaffa den ungdomsrabatt som redan finns

idag, för de jobb den skapar är väldigt dyra per ny anställd. Detta förslag skulle leda till att ett företag som Mc

Donnalds får ytterligare 200 miljoner i vinst årligen, detta utan krav på att ställa fler unga. Att istället investera

dessa 9-10 miljarder i jobbskapande åtgärder tror distriktsstyrelsen är en bättre väg att gå. Det kan handla om

sommarjobbs- och utbildningsgaranti, eller om temporära skattesänkningar för den som anställer 25 långtidsarbetslösa.

Trots alliansregeingens sänkning av arbetsgivareavgiften för unga till 15,49 procent så ligger

ungdomsarbetslösheten idag på rekordhöga nivåer. Denna reform har alltså inte lett till ökad anställning av

ungdomar, och främst inte den gruppen som stå längst ifrån arbetsmarknaden, det vill säga långtidsarbetslösa 30 ungdomar.

Anledningen till att arbetsgivaravgifterna/de sociala avgifterna innehåller en så stor andel försäkringsavgifter är

för att löntagarna och våra fackliga kamrater i en rad kollektivavtalsförhandlingar. Att ta bort dessa vore alltså att

köra över den svenska modellen och frånta alla som arbetar en rad rättigheter som de avstått i lön för att få. Som 35 LO:s ungdomsförbund måste vi hitta långsiktiga lösningar på arbetslösheten som garanterar schysta villkor på

arbetsmarknaden och en trygghet.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

40

att Avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Victor Harju

45 Motion nr 13

Pengar till välfärd, inte krogägarnas fickor

Den 23 november år 2011 fattade Sveriges riksdag beslut om att sänka restaurangmomsen i Sverige från 25 % till

12 %. Bakgrunden till detta beslut var att denna sänkning av restaurangmomsen skulle ge 10 000 nya jobb i 50 restaurangbranschen.

Idag ser vi, istället för de utlovade 10 000 nya jobben, billigare hamburgare på de största restaurangkedjorna vilket

är ett sätt för restaurangkedjorna att sälja mer och dra in mer pengar till ägarna. I ett samhälle med ökade

klassklyftor, sämre skolresultat och hög arbetslöshet behöver vi investeringar i jobb, skola och sjukvård, inte 55 billigare skräpmat! Utöver den billigare skräpmaten har nog ingen sett resultat av den sänkta restaurangmomsen

35

varken på priser eller personalstyrka på Sveriges krogar, det vill säga om man inte räknar Sveriges krogägare som

fått ett ordentligt klirr i kassan.

Jag vill vara en del av den kraft som gör sitt yttersta för att motverka klassklyftor och orättvisor, en kraft som vill

främja tillväxt och nya jobb, en kraft som på allvar vill satsa på välfärden. Denna vilja gör det idag motsägelsefullt 5 för mig att vara del av Stockholms läns SSU-distrikt som stödjer en sänkning av restaurangmomsen. Att föreslå

och anta en sänkning av restaurangmomsen istället för att driva igenom förslag som skapar jobbtillfällen,

förbättrar välfärden, eller till och med som främjar småföretagare är för mig obegripligt och något vi bör korrigera

snarast.

10 Därför yrkar jag:

att Stockholms läns SSU-distrikt inte förespråkar sänkt restaurangmoms

Motionär: Fredrik Johansson, SSU Solna 15

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 13

Svar på motion ” Pengar till välfärd, inte krogägarnas fickor”

20 Motionären lyfter en viktig fråga för arbetsmarknads- och skattepolitiken. Restaurangmomsens sänkning har varit

en het potatis för den borgerliga alliansens minoritetsstyre denna mandatperiod. I skuggan av uteblivna

arbetsgivaravgiftssänkningar har det varit den centrala reformen för att skapa nya arbeten. Socialdemokraterna har

motsatt sig denna sänkning efter valet, anledningen till detta är bristen på konkreta vetenskapliga bevis för att

reformen skapat arbeten samt att reformen även i sin mest optimistiska utvärdering så har sänkningen varit mycket 25 ineffektiv på att uppnå fler arbeten. Flertalet restauranger, däribland Max och McDonalds har gjort reklam för

denna sänkning. Detta är något som kan tyda på var någonstans det egentliga intresset ligger i denna sänkning. Det

enda som egentligen har påverkats är företagens vinstuttag.

Stockholms läns SSU distrikt ställer sig därför negativt till denna ineffektiva reform för att skapar arbeten. 30 Forskning visar att breda sänkningar som dessa är svåra att beräkna i ren arbetsmarknadstillväxt samtidigt som de

är mycket kostsamma för statskassan. Pengar som, precis som motionären föreslår, skulle kunna gå till välfärd,

plusjobb, fler utbildningsplatser, forskning eller andra reformer som har en tydligare effekt på arbetsmarknaden.

När det gäller klassaspekten så anser distriktsstyrelsen att restaurangjobben är ett bra sätt att komma in på 35 arbetsmarknaden för ungdomar. Men det är inte ett område som skapar lika stora möjligheter för klassresor som

exempelvis högre utbildning gör.

Samma år som Alliansen genomförde halveringen av krogmomsen gjorde man även en satsning på högskolan. I

verkligheten var detta en mindre återställning av en tidigare neddragning på densamma. Halveringen av 40 krogmomsen beräknades kosta mer än fyra gånger så mycket som högskolesatsningen, samt generera högst 3500

arbeten enligt Borg själv. Politik handlar ofta om prioriteringar, och skattepolitik handlar om ett bra och effektivt

system för att gynna landet på lång sikt. Ett förslag som detta uppfyller inte idén om en sammanhållen momsnivå

och ett begripligt och effektivt skattesystem.

45

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla motionen

50 Distriktsstyrelsens föredragande - Joakim Spångberg

Motion nr 14

Robin Hoods återkomst 55

Våra liv är oavsett om vi önskar det eller inte tätt kopplade till den finansiella marknadens öde, om man kommer

att få behålla sitt jobb, om man kommer att ha råd att betala sina bostadskostnader vid slutet av månaden, om man

kommer ha en trygg ekonomi vid ålderns höst. Allt beror på de spekulativa delarna av världsekonomin presterar.

Nyckfullla toppar och dalar, som kan orsakas av ett litet rykte, spådomar om statliga åtgärder och annat som inte 60

36

har mycket med hur verkligheten på företagens golv faktiskt ser ut. Det är en värld som länge levt sitt eget liv, och

för snart 4 år sedan bidrog till den djupaste ekonomiska krisen som skådats sedan den stora depressionen i slutet

av 20-talet. Än idag ser vi de djupa sår som drabbade världsekonomin, vi har fastnat i höga nivåer av arbetslöshet,

många länder skär ner på offentlig sektor och finansvärlden räds en "dubbel-dipp", att vi ska glida in i en ny

recession om Euron skulle krackelera helt. 5

När en sektor, som skapar så enorma värden för ett litet fåtal när det går bra, men som åsamkar resten av världen

så stor skada när det går dåligt, visar sig än en gång vara allt för instabil, så måste politiken finnas där för att i

högre grad tygla den. Lagstiftarna vars uppdrag det är att skydda sina uppdragsgivaren, folket, måste agera för att

förhindra fler ekonomiska härdsmältor men också göra något åt den snedvridna fördelningen av vinster och 10 förluster. Vi har tillfället nu att med folkligt stöd i större grad beskatta och reglera finansvärlden, det är dags att

internalisera finansvärldens negativa påverkan på världsekonomin. Vi bör agera för att införa en finansiell

transaktionsskatt likt den modell EU-kommissionen föreslagit, samt hårdare reglering så som höjda krav på

soliditet för banker genom högre reservkrav, ökade krav på transparens och övervakning från staten och EU.

15 Förslaget är att aktie- och obligationstransaktioner ska beskattas med 0,1 % och derivatkontrakt med 0,01 %. Detta

kan motsvara omkring 57 miljarder euro om året enligt EU-kommissionens beräkningar, skatten ska delas mellan

landet där säljande part är beläget samt EU. Skatten är utformad så att den inte beskattar förstahands marknaden,

alltså nyemissioner av aktier samt obligationer av centralbanker, inte heller beskattas dagliga transaktioner vid köp

och försäljning av konsumenter, lönetransaktioner eller lån mellan hushållen och finansiella instutioner. Skatten 20 betalas vid handel där ena parten är beläget i ett EU-land, alltså spelar det ingen roll på vilken marknad handeln

görs. Enligt EU-kommissionen skulle ungefär 85% av den finansiella marknaden påverkas av skatten, och

effekterna för hushållen skulle vara minamala.

Förslaget innebär att vinstmarginalerna skulle behöva vara högre vid de påverkade transaktionerna, detta skulle 25 sannolikt påverka systemed med automatiserad handel som genomförs i stor skala men med liten vinstmarginal.

Detta skulle också påverka den totala mängden av finansiella transaktioner. Detta gör att man beräknar att skattens

påverkan på lång sikt vore en minskad tillväxt på 0,5%, om man bortser från vilka effekter på tillväxt som

användningen av intäkterna skulle kunna innebära. Eftersom skatten förväntas ha en progressiv effekt, det är

främst stora finansistitut samt förmögna personer vars inkomst kommer från kapital snarare än arbete som skulle 30 betala skatten. Att investera dessa pengar i skola, infrastruktur och klimatanpassning skulle kunna innebära en

större positiv effekt på BNP än att vissa personer inte kan spara lika mycket pengar på banken.

Redan idag har ett flertal EU-länder olika variationer av FTT (Financial Transaction Tax), förslaget innebär alltså

en harmonisering av EU-ländernas olika skatter, för att undvika att man försöker smita undan skatten i annat EU-35 land. Tar EU första steget och inför FTT så lär fler följa efter, i USA har personer inom Obama-administrationen

utttryckt stöd för skatten, Obama själv har gjort det. Det krävs ett politiskt mod som har folkligt stöd, idag är

Sverige tyvärr ett av de länder som sätter stopp för en FTT i EU, till exempel Tyskland och Frankrike stödjer det.

Vid en eventuell Socialdemokratisk valseger bör ett införande aven europeisk FTT vara regeringens linje.

40 Med stöd av ovan yrkar jag

att en finansiell transaktionsskatt i likhet med den föreslagen av EU-kommissionen bör

införas

att intäkterna av en sådan skatt skall finansiera utbildning, grön teknik samt

infrastruktursatsningar 45 att reservkraven hos banker ska höjas

att öka kraven på transparens och övervakning av finanssektorn i EU

Motionär: Frida Nordström, SSU Nacka

50

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 14

Svar på motion ” Robin Hoods återkomst”

Motionären redogör i denna motion om vikten av att reparera den sargade finansmarknaden samt hur man ska 55 återfå förtroende för denna. I likhet med hur motionären beskriver den aktuella ekonomiska situationen menar

distriktsstyrelsen att politiken måste ta sitt ansvar för att få marknaden att åter fungera i Europa.

Den djupa kris som uppstått i Europa kan delas upp i två problemområden. Den ena handlar om det ekonomiska

systemets kollaps. I en kultur där snabb och överbelåning samt handel genom spekulationer förbisågs som ett 60

37

problem, skapades det ett ohållbart ekonomisk beteende där en finansiell bubbla hotade om inget åtgärdades. Det

andra problemområdet handlar om en politisk förtroendefråga där Europas medborgare saknar tilltro till politiken

och det politiska systemet. Detta bäddar för extremism som kan leda till oroligheter i samhället.

Båda dessa problemområden är angelägna att åtgärda, de hänger ihop men frågan är hur man löser detta. 5 Distriktsstyrelsen menar i det internationella programmet att den europeiska unionen behöver bland annat en

separat inkomstkälla. Här ser distriktsstyrelsen behovet att upprätta ett beskattningssystem. Det förslag som

motionären föreslår i denna motion menar distriktsstyrelsen vara en god beskattningsmodell. Däremot ställer

distriktsstyrelsen sig kritisk mot att reglera hur inkomsten av ett sådant system ska fungera. Den inkomst som

genereras utav en skatt ska gå till det som man anser kommer att frambringa mest nytta för samhället. Att binda 10 fast en inkomst vore oklok då samhället är föränderlig och kräver ständigt nya idéer för att förbättras. Detta ska

däremot inte tolkas som att distriktsstyrelsen är negativa mot att satsa på utbildning, grön teknik samt

infrastruktur. Tvärtom att dessa områden viktiga för en ökad tillväxt i samhället.

Distriktsstyrelsen är även kritisk till formuleringen att man ska höja reservkraven för banker. Idag har länder olika 15 nivåer för reservkrav hos bankerna, Sverige har 8 % medan USA har 10 %, det vore oklokt att ställa ett generellt

krav om en höjning. Dessutom menar distriktsstyrelsen att det måste preciseras vilken typ av höjning som man

från motionärens sida vill se. Distriktsstyrelsen ser även den kommande finanspakten som ett startskott för ett

förbättrat finansiellt system i Europa. Ett heltäckande paket behövs för att förhindra att sådana finansiella kriser

kan uppstå igen. 20

I likhet med motionären menar distriktsstyrelsen att den europeiska unionen lider utav brist på insyn. Detta skadar

unionens demokratiska legitimitet och leder till misstro samt skepticism från medborgarnas sida. Omfattande

arbete behövs för att öppna upp den europeiska unionen för samtliga EU’s medborgare. Distriktsstyrelsen vill

därför se att en offentlighetsprincip inspirerad av den svenska offentlighetsprincipen kan inrättas i samtliga EU’s 25 institutioner.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktårskongressen besluta

att bifalla att-sats 1 och 4 30 att avslå att-sats 2 och 3

Distriktsstyrelsens föredragande - Cesar Vargas Iglesias

35

Motion nr 15

Sharing is caring – Legalisera fildelningen av upphovsrättsskyddat material

I valrörelsen 2006 sa Fredrik Reinfeldt, Sveriges då snart blivande statsminister, att man inte skulle jaga en hel 40 ungdomsgeneration. Sällan har ett löfte så tomt som detta utlovats.

Med facit i hand så har vi nog alla en ganska klar bild över hur det gått sedan dess. Lagförslag efter lagförslag,

både på EU och riksnivå. Lagförslag som IPRED som kränker våra, medborgarnas, friheter för att skydda en

föråldrad mediaindustri från vårt nya moderna och uppkopplade samhälle. 45

Jag tvivlar inte en sekund på att du som läser denna motion känner någon som fildelat upphovsrättsskyddat

material. Du kanske rentav gör det själv. Faktum är att nästan en och en halv miljon svenskar beräknas fildela

upphovsrättsskyddat material. Och majoriteten av dessa är unga människor, precis som du och jag. Vi har alltså

fått de där lagarna som kriminaliserar en hel generation. Och straffen är höga. Mycket höga. 50

Det här rapporterats om fall där fildelare fått fängelsestraff för att ha laddat ner så få som tio filmer. Brott mot

upphovsrätten är numera alltså fullt jämförbart med misshandel, och andra våldsbrott som ger fängelse. Detta trots

att nästan allt pekar på att denna fildelning inte får några större negativa konsekvenser för någon.

55 Man tror, eller vill åtminstone tro, att ett brott som i lagens ögon är så grovt att det kan ge fängelsestraff skulle

orsaka samhället enorma problem. Kanske förlorar artisterna, de som skapar och som ju ska skyddas av denna

upphovsrättslagstiftning, enorma summor. Detta är dock lyckligtvis inte fallet. Faktum är att forskning pekar på

raka motsatsen. Det man kommit fram till i dessa undersökningar är att t.ex. illegalt nedladdad musik fungerar

som reklam för artisterna, som sedan tjänar ihop det de förlorat och mer därtill då de håller konserter. En 60

38

holländsk studie kom dessutom kommit fram till att de pengar som annars skulle gått till skivor istället läggs på

andra saker vilket måhända kan missgynna skivbolagen, men ur ett större perspektiv gynnar ekonomin som helhet.

Men vilka är det då som förlorar på fildelningen, om inte upphovsmännen? De stora mediajättarna. Därav deras

rabiata lobbyism och krav på lagstiftning. 5

Jag tror vi alla är överens om att i en marknadsbaserad ekonomi så ska företagen konkurrera med varandra om

konsumenterna. Företagen ska utveckla attraktiva produkter som gör oss intresserade och får oss att vilja

konsumera. Marknaden ska alltså anpassa sig efter dess konsumenter. Inte vice versa. Men upphovsrättslobbyns

lagförslag får den effekt att skivbolagen och övriga industrier slipper anpassa sig. Istället för att utveckla sitt utbud 10 av tjänster, anpassa sig till det nya digitalsamhället så försöker de hindra den naturliga utvecklingen.

Detta är inget nytt. Mediaindustrin försökte samma sak när radion kom, när kassettbanden kom och när mp3-

spelaren kom. Varje gång misslyckades de med att förhindra utvecklingen, turligt nog.

15 Sverige skrev nyligen under avtalet ACTA. Detta avtal innebär bland annat att du när du reser kan få din mp3-

spelare eller annan utrustning beslagtagen och genomsökt om den misstänks innehålla piratkopierade filer samt att

din internetleverantör är ansvarig för vad du gör på internet och därför tvingas övervaka dig. Det är ett

fruktansvärt integritetskränkande förslag, som dessutom är framtaget bakom kulisserna, bakom ryggen på folket

och utan demokratisk insyn. 20

Nu är det dags för oss socialdemokrater att ta ställning. När det står mellan de stora multinationella, föråldrade

mediajättarna och en och en halv miljon kulturälskande, fildelande medborgare tvivlar jag inte en sekund på att

svensk socialdemokrati ställer sig på medborgarnas sida. Låt oss inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration.

25 Med stöd av ovanstående yrkar jag:

att nedladdning av upphovsrättsskyddat material för privat bruk legaliseras.

att icke-kommersiell uppladdning av upphovsrättsskyddat material legaliseras.

att lagen IPRED rivs upp. 30 att Socialdemokraterna röstar nej till ACTA vid en eventuell omröstning i Sveriges riksdag.

att Socialdemokraterna röstar nej till ACTA i Europaparlamentet.

Motionär Thomas Vakili.

35

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 15

Svar på motion ” Sharing is caring – Legalisera fildelningen av upphovsrättsskyddat material”

Motionären lyfter en viktig fråga gällande kriminalisering av fildelning. Under 2000-talet har fildelning kommit 40 att bli en stor del av befolkningens vardag. Vi laddar ner tv-serier, några låter, böcker eller annat. Samtidigt att

framförallt skivindustrin men även andra upphovsmän arbetat aktivt för att skydda sina egna intressen genom

politiken. De lagförslag som utifrån dessa intressen tagit fram har således kommit att kriminalisera en stor del av

den svenska befolkningen.

Musikbranschen, som så många andra branscher, genomgår just nu en stor förändring. Med den teknologiska 45 framväxten blir det ohållbart att hindra delning av filer och annat material. Det innebär en utmaning för musik-

och filmbranschen. Samtidigt kan vi se att trots den enorma tillgången till filmer på nätet fortsätter biobesöken

öka. Musikbranschen får stor del av sina intäkter från konserter. Varken konsertbesöken eller biobesöken påverkas

alltså negativt av fildelning. Snarare kan det ge vissa positiva effekter då mindre, mer okända band och filmer ökar

sina möjligheter att nå ut till en bredare publik. Av den anledningen finns det flera artister som ställer sig positiva 50 till fildelning.

I den svenska upphovsrättslagen (URL) finns det en bestämmelse om inskränkning i upphovsrätten, d.v.s. när en

upphovsrättshavare helt enkelt får stå ut med att andra t.e.x. framställer exemplar av hens verk. För att

inskränkningen ska gälla måste det vara privatpersoner som gör det, det ska röra sig om offentliggjorda verk som

framställs i begränsat antal exemplar samt för privat bruk. Det måste även alltid tydligt framgå vem som är 55 upphovsmannen till verket. Naturligtvis finns det undantag från den här inskränkningen i upphovsrätten och ett av

dem är att framställa exemplar i digital form. Det är heller inte tillåtet att framställa exemplar av musikaliska verk

eller filmverk.

39

Distriktsstyrelsen anser att den inskränkning i upphovsrätten som nämnts ovan bör sträckas ut för att omfatta fler

områden men även regleras tydligare. Privatpersoner bör, i enlighet med motionärens linje, utan problem kunna

framställa ett eller ett par exemplar av t.ex. ett musikalbum som har blivit offentliggjort genom nedladdning, för

privat bruk. Utifrån detta ska det heller inte vara något olagligt att ladda upp material för fildelning, så länge som

detta sker i ett icke-kommersiellt syfte. Det skulle alltså heller inte vara tillåtet att dela med sig av ex. en biofilm 5 som inte kommit ut på bio än eftersom endast offentliggjorda verk får delas.

Människors tillgång till konst har förändrats och är i fortsatt förändring. Fildelning är idag något så enormt utbrett

att de lagar som antagits plötsligt gör en hel ungdomsgeneration till brottslingar. Det här är inte rätt väg att gå.

Distriktsstyrelsen anser precis som motionären att det främst är mediejättarna som förlorar pengar på fildelning

och att det därför är deras lobbyarbete som lett fram till dessa lagar. Men i en värld där utbud och efterfrågan 10 anses vara det som ska styra marknaden behöver företagen ta sitt ansvar.. Den digitala utvecklingen skapar både

möjligheter och utmaningar för marknaden. Det är en utveckling som kommer fortsätta och som konstant skapar

nya utmaningar. Det är nödvändigt att marknaden kan anpassa sig till denna utveckling. Lösningen kan varken

vara att hindra människor ta del av den tekniska utvecklingen eller inskränka människors integritet.

Som följd av detta lyfter motionären även farhågorna kring ACTA, Anti-Counterfeiting Trade Agreement. 15 Förslaget rikserar att leda till stora integritetskränkningar då den bland annat öppnar upp för möjligheten att i

tullen genomsöka privata datorer.

Avtalet är ett handelsavtal med syfte att samordna kampen mot varumärkesförfalskning över nationsgränser. Det

syftar även till att sätta gemensamma minimikrav för ett stort antal länder gällande upphovsrättsskydd. Avtalet har

tagits fram i förhandlingar mellan såväl EU-länder som USA, Japan, Mexiko m.fl. 20 Förutom kritiken om avtalets inskränkning på yttrandefriheten och den fria kommunikationen har det kraftigt

kritiserats för framtagningsprocessen. Förhandlingarna har skett under stort hemlighetsmakeri och insynen har

varit oerhört begränsad.

Distriktsstyrelsen delar således motionärens kritik gällande ACTA-avtalet. Däremot kan inte Stockholms läns

SSU-distrikts årskongress besluta om vad det Socialdemokratiska partiet ska rösta. 25

Distriktsstyrelsen föreslår årskongressen besluta

att bifalla att-sats 1-3

att avslå att-sats 4-5 30

Distriktsstyrelsens föredragande - Alexandra Völker

Motion nr 16 35 Förbättra nämndemannasystemet

Det svenska rättssystemet med nämndemän som tillsammans med en domare dömer i rättegångar har en lång

historia. Vi har nämndemän för att få en folklig förankring i rättssystemet, så att inte domstolarna blir en sluten

värld som existerar vid sidan av det övriga samhället. 40

Det finns dock problem med nämndemannakåren idag. Under det dryga år jag varit nämndeman har jag reflekterat

över nämndemannakåren och hur den kan förbättras. De problem jag har sett är att nämndemännen är för gamla,

mångfaldsgraden är för låg och att de inte får någon utbildning.

45 Det är meningen att nämndemannakåren ska spegla befolkningen i stort. Ändå är medelåldern i

nämndemannakåren 56.8 år, och bara 21 % av nämndemännen är under 45 år gamla.

Nämndemannakåren står idag långt ifrån de mångfaldsideal vi socialdemokrater kämpar för. Vi behöver

nämndemän från alla delar av samhället och från olika socioekonomiska bakgrunder. Det behövs nämndemän från

fler bakgrunder än medelsvenssons villa, vovve och Volvo. 50 SSU måste sätta press på partiet för att minska medelåldern och öka mångfalden i nämndemannakåren. Vi måste

agera som blåslampa på partiet och minska medelåldern.

Nämndemän förväntas idag gå till sin första rättegång utan någon utbildning utöver en valfri introduktionskväll.

Nämndemännen ska såklart inte behöva ha en lång juristutbildning bakom sig, men det behövs en grundkurs med 55 juridiska termer. Jag visste t.ex. inte vad villkorlig dom innebär i praktiken förrän jag dömde någon till det.

40

I samma utbildning bör det också ingå en del om hat- och sexualrelaterade brott ur ett genusperspektiv.

Nämndemän behöver veta mer för att kunna få en bild om vad som utgör ett hatbrott. De behöver också veta mer

om genus för att kunna döma rättvist i exempelvis våldsbrott i samkönade relationer.

Därför yrkar jag:

5 att SSU Stockholms län ska arbeta för att partiet ska ha som mål att hälften av nämndemännen från

partiet ska vara under 35 år gamla.

att SSU Stockholms län ska arbeta för en större mångfald i nämndemannakåren.

att SSU Stockholms län ska arbeta för att partiet lägger större fokus på mångfald i

rekryteringsprocessen av nämndemän. 10 att samtliga nämndemän ska få en grundläggande utbildning i juridiska termer och dess innebörd.

att samtliga nämndemän ska få en grundläggande utbildning gällande hat- och sexualrelaterade brott ur

ett genusperspektiv.

15 Motionär: Oskar Nerderström

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 16

Svar på motion ” Förbättra nämndemannasystemet” 20

Motionären tar i sin motion upp de problem som motionären ser med dagens nämndemannasystem. Systemet är en

del av en lång rättstradition i Sverige vars syfte är att ge allmänheten insyn i domstolarnas verksamhet och

rättskipningen, något som anses vara av stor vikt för att värna folkets förtroende för rättssystemet. De lagstadgade 25 reglerna för nämndemän finns i 4 kap rättegångsbalken.

En nämndeman är en person som tillsammans med juridiskt utbildad domare dömer i brottmål, framförallt i bl.a.

tingsrätten (den första av tre instanser i allmän domstol). Nämndemannen behöver själv inte ha någon juridisk

utbildning utan kan jobba med vad som helst eller vara studerande. Nämndemän nomineras och väljs i regel av de 30 politiska församlingarna (i vissa fall av kommunfullmäktige och i andra fall av landstingen beroende på vilken

instans det gäller) för en period om fyra år. För att kunna bli detta måste man vara folkbokförd inom

valförsamlingens område.

En nämndeman måste också uppfylla vissa lämplighetskrav, t.ex. god omdömesförmåga, självständighet och 35 laglydnad. Även mångfald i nämndemannakåren är något som man faktiskt lagstiftat om i 4 kap 7 § 4 st

rättegångsbalken:

"Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till

ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör 40 de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid."

Precis som motionären framhåller ser verkligheten annorlunda ut än vad citatet ovan eftersträvar och

distriktsstyrelsen håller med om att detta är problematiskt. Det är nämligen inte bara lagar som styr

rättstillämpningen utan även domar. Dessa kan, om de anses vara av stor vikt, påverka dels tillämpning och 45 tolkning av lagar, dels stiftandet av dem. Vill man att allmänheten ska ha inflytande över detta måste man även

aktivt se till att faktiskt hela allmänheten, inte en del av den, finns representerad i detta arbete. Detta är en oerhört

viktig fråga, inte minst för Stockholms läns SSU-distrikt som länge kämpat för en uppdaterad politik för ökad

mångfald i samhället. Precis som motionären beskriver det är det även vår roll som ungdomsförbund att driva

sådana här principiellt viktiga frågor i partiet och agera just blåslampa. 50

Nämndemännens juridiska kunskaper har nyligen varit uppe i debatten. Många är kritiska till

nämndemannasystemet just p.g.a. att nämndemän av många inte anses ha de juridiska kunskaper som krävs för att

döma i brottmål. Distriktsstyrelsen anser dock, liksom motionären, att nämndemannasystemet i grunden är något

bra för det folkliga inflytandets skull, men att det alltid kan förbättras. Att en blivande nämndeman genomgår 55 juridisk utbildning i proportion till sitt uppdrag är ett rimligt krav att ställa. Nämndemannen kommer fortfarande

att ha egenskap av lekman och bidra till processen som åsyftas, men kommer samtidigt att ha en ökad förståelse

för vad som sker och varför. Distriktsstyrelsen välkomnar förslaget om att nämndemän ska utbildas kring hat- och

sexualrelaterade brott ur ett genusperspektiv. Genusstrukturer påverkar strukturellt våra handlingar, vare sig det är

41

när människor begår brott eller dömer dem.

Att hälften av alla nämndemän ska vara under 35 år är naturligtvis önskvärt, men tyvärr tror distriktsstyrelsen att

detta kan bli svårt att leva upp till. Detta då det inte är säkert att det är möjligt att faktiskt fylla hälften av våra

nämndemannaplatser med personer under 35 år. Distriktsstyrelsen ställer sig dock klart positiva till föryngring i 5 partiet, vare sig det rör representation i riksdag eller domstol, och välkomnar därför en omskrivning av att-satsen

där föryngring fortfarande krävs.

Summan av kardemumman: nämndemannasystemet måste reformeras. I ett samhälle där alla människor oavsett

livssituation eller bakgrund kan ställas inför samma rätt ska alla människor också vara representerade i den 10 dömande verksamheten.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla att-sats 2-4 15

att avslå att-sats 1

Distriktsstyrelsens föredragande - Dilan Apak

Motion nr 17 20 Prata mera!

SSU är och ska fortsätta vara ett ungdomsförbund i framkant som ska driva på och påverka Socialdemokraterna i

alla led och i alla frågor. På våra egna distriktsårskongresser i Stockholms läns SSU distrikt är det möjlighet att

dra streck i debatten när fem personer av ett och samma kön har talat i talarstolen efter varandra men det finns mer 25 att göra för att belysa skillnader mellan könen för att komma till rätta med detta problem. Forskning (Lyn

Kathelen et al) visar på att kvinnor i talarstolen inte väljer att svara på motståndarens kritik lika ofta, att de ofta

blir tilltalade vid förnamn istället för efternamn och att de talar i mindre utsträckning än män. Detta mönster går

med största sannolikhet även att se på våra kongresser och för att åskådliggöra dessa skillnader för att vidare

kunna motverka dem yrkar SSU Huddinge: 30

att det ska samlas in talarstatistik baserat på kön vid Stockholms läns SSU-distrikts

distriktårskongresser

att den insamlade talarstatistiken ska presenteras i slutet av varje distriktårskongress

35 Motionär: SSU-Huddinge

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 17

Svar på motionen ”Prata mer!”

40 Motionären efterfrågan ökade insatser för jämställdhet i Stockholms läns SSU-distrikt och föreslår därför att det

ska samlas in talarstatistik baserat på kön vid distriktsårskongresser. I slutet av distriktsårskongressen ska denna

statistik redovisas.

Distriktsstyrelsen delar motionens uppfattning att det finns en skillnad i hur mycket killar och tjejer vågar ta för 45 sig i SSU. Erfarenheten säger att detta brukar märkas inte minst i samband med distriktsårskongresserna. Färre

tjejer skriver motioner samt deltar i motionsdebatterna. Det är ett demokratiskt problem Stockholms läns ssu-

distrikt bör göra allt för att förebygga.

Ett sätt att bryta negativa mönster att att synliggöra strukturer och på så sätt lyfta upp frågan på dagordningen. 50 Idag finns som motionen påpekar möjligheten till streck i debatten när fem personer av samma kön varit uppe i

talarstolen efter varandra. Ett sätt annat sätt att synliggöra strukturer kan som motionen föreslår vara att föra

statistik över antalet uttalanden baserat på kön. En sådan statistik skulle dessutom kunna fungera som underlag för

att efter distriktsårskongressen göra en djupare jämställdhetsanalys och förbättra jämställdheten inför kommande

distriktsårskongresser. Det kan också vara intressant att kunna följa utvecklingen i hur många tjejer respektive 55 killar som deltar i debatterna under distriktsårskongresserna.

42

Mot bakgrund mot ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsårskongressen besluta

att bifalla motionen

distriktsstyrelsens föredragande - Karin Ljung 5

Motion nr 18

Inför feminism på lenstrean

I SSU har vi tre grundkurser. Den tredje kursen, lenstrean, handlar om ideologier och vi fördjupar oss i socialism, 10 konservatism och liberalism. Däremot saknas en väsentlig ideologi: feminismen. Det är väldigt konstigt eftersom

Socialdemokraterna, SSU förbundet och SSU Stockholms län har antagit feminismen som ideologi.

Många i dagens samhälle har en felaktig bild av feminismen. Fördomar är vanligt förekommande. Även inom vårt

parti är det här ett stort problem - trots att vi antagit feminismen som ideologi. Den kända feministen Gudrun

Schyman har till och med påstått att Socialdemokraterna är det minst jämställda partiet i Sverige. Många kvinnor 15 inom socialdemokratin tycker att det är svårt att bli tagna på allvar, och åtskilliga SSU:are upplever att

feminismen är en fråga som värderas lågt.

Visst tar vi idag upp feminismen på lenstvåan. Men detta är inte tillräckligt! Feminismen bör läsas i sitt

sammanhang och få ett erkännande som en av ideologierna. 20

Det finns de som hävdar att det är svårt att inom SSU hitta föreläsare som kan feminismen så att det blir olika

föreläsare på de båda kurserna. Om det är så visar detta än mer hur viktigt det är för oss att ta upp frågan och lära

fler SSU:are om feminismen.

25 I ett flertal SSU-distrikt som till exempel Stockholms stad, Gävleborg och Södra Älvsborg ingår redan feminismen

i den tredje grundkursen. Vill vi verkligen vara sämre än de? Vi måste stå för våra ord och sträva efter att leva upp

till våra ideologier. Därför är det väldigt viktigt att vi har med feminismen på lenstrean. Det är helt absurt att vi

inom socialdemokratin har två ideologier, men att den ena inte anses vara tillräckligt viktig för att vi ska lära oss

om den på vår egen ideologikurs. 30

Därför yrkar vi:

att feminismen ska ingå i de ideologier som tas upp på lenstrean.

35 Av: Hanna Andersson och Linnea Carlson SSU Täby.

Motionen är antagen på SSU Täbys möte 2 feb 2012 och SSU Solnas möte 25 januari 2012.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 18 40 Svar på motion ”Inför feminism på lenstrean”

Samhället vi lever i idag är inte jämställt. Sverige ses som det land där jämställdhet mellan män och kvinnor

kommit längst, vilket ibland också alltför ofta leder till en slags tanke om att vi inte behöver kämpa särskilt

mycket mer. Den tanken är livsfarlig, och kan leda både till en apati inom rörelsen för att frigöra kvinnor och män 45 ifrån könsroller som hindrar dem från att nå sin fulla potential. Det som hindrar människor från att ses som individ

och egen person, framför att främst ses som kvinna eller man. Den tanken om att vi är ”klara” med

jämställdhetsarbetet är också det som kan leda till bakslag i den utveckling vi hittills nått på detta område. Vi kan

inte ta jämställdhet för givet, lika litet som vi kan ta demokrati och mänskliga rättigheter för givet. Dessa är

värderingar och ideal som vi ständigt måste kämpa för att uppnå, upprätthålla och utveckla. 50

En viktig del av detta är att utbilda oss, för att se de orättvisor som finns i samhället och veta hur vi kan bekämpa

dem. Inte minst för oss unga politiker som är de som dels ska kritisera partiet och dels påverka det i den riktning vi

vill se idag och i framtiden.

Det är otroligt viktigt att vi i SSU lär våra medlemmar och varandra om feminism, som är en självklar del utav 55 socialdemokratin. Samhället idag är inte jämställt och det märks även i vår organisation och i vårt moderparti.

Men kampen emot denna ojämställdhet är en kamp som vår organisation borde gå i bräschen för.

Att det idag i samhället finns en misstro gentemot feminismens ideologi och fördomar om vad den innehåller är ett

stort problem. Man kan tala om ett bakslag för den feministiska kampen, där tankarna om att skillnaderna mellan 60

43

kvinnor och män faktiskt är statiska vunnit lite av planhalvan i den mediala och samhälleliga debatten. Tidigare

var feminism lite utav en självklarhet, våra partiledare och andra partiers ledare kallade sig ofta feminister.

Oavsett hur politik sett ut ur ett feministiskt perspektiv, så är det en vinst vunnen när ideologin åtminstone funnit

gehör och ansetts allmängiltig. Idag är det inte lika självklart att kalla sig feminist som det var för några år sedan.

Detta är oroande. 5

Distriktsstyrelsen delar motionärens mening, om vikten av att ha feministiska pass på Lenets grundkurser. Därför

har sedan tidigare beslut tagits om att ändra studie mallarna för kurserna i distriktet. En utav de förändringar som

gjorts är att just feminism ska ha en självklar plats på Lenstrean.

10 Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att besvara motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Anna Larsson. 15

Motion nr 19

Rätten till självstyrelse

20 SSU-Haninge har haft en ordförande och en studieledare som tillika är ledamöter i distriktsstyrelsen. De är inte

bosatta i Haninge och en stor del av medlemmarna i SSU-Haninge hade inte någon vetskap om deras kandidatur

till SSU-Haninges kommunstyrelse. Detta är högst olyckligt ur ett demokratiskt perspektiv.

SSU-kommuner måste ha rätten att styra över sina SSU-föreningar själva. Distriktsstyrelsen kan inte och skall inte 25 ta över SSU-kommuner på detta sätt. Ytterst hålls ett disktrikt samman av respekten för de socialdemokratiska

värderingarna, jämlikheten och av respekten för självstyre.

De två sistnämnda värderingarna uppfylls icke när distriktet övertar en SSU-kommun.

Därtill finns det ett grovt legitimitetsproblem med att distriktsledamöter som inte är medlemmar i en SSU-30 kommun, styr den. På samma sätt som en person som inte bor i en kommun inte kan leda dess

kommunfullmäktige så är detsamma icke önskvärt i SSU lenet.

Medlemmar måste känna att de kan få ansvar för sina egna SSU-kommuner och att deras medlemskap i SSU är

värt något. Just på grund av våra upplevelser under föregående år så vill vi påverka distriktet åt ett annat håll. Vårt 35 distrikt skall hjälpa sina SSU-kommuner. Inte motverka dem eller styra dem.

SSU-Haninge yrkar

att Distriktsstyrelsen inte ställer upp med egna kandidater i SSU-kommunerna för att ta över dess 40 aktiva styre

Motionär: SSU-Haninge

45 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 19

Svar på motion ”Rätten till självstyrelse”

Motionären tar upp en aktuell fråga rörande hur långt distriktsstyrelsen har befogenhet att gå i sitt agerande för att

stabilisera en SSU-kommun. Motionären tar upp Haninge SSU-kommun där två av styrelsens tre ledamöter också 50 sitter som ledamöter i distriktsstyrelsen. Motionären anser det vara djupt odemokratiskt att ledamöter ur

distriktsstyrelsen ställer upp i valet till kommunstyrelse. Att det skulle strida mot grundläggande

socialdemokratiska värderingar som rätten till självstyre samt att det skulle handla om ett övertagande av SSU-

Haninge. Därför vill motionären att distriktsstyrelsen förbjuds ställa upp med egna kandidater till SSU-

kommuners styrelser. 55

Under 2011 har situationen i SSU-Haninge varit ohållbar, en stor slitning uppstod när två för kommunen nya

medlemmar uppviglat till konflikter med såväl sittande SSU-kommunstyrelse, andra medlemmar samt medlemmar

i det Socialdemokratiska partiet. Tidigare aktiva medlemmar skrämdes bort från verksamheten och det gick så

långt att den då sittande SSU-kommunstyrelsen valde att avgå under hösten. 60

44

Det är SSU-distriktets stadgeenliga uppdrag att ha ett samordningsansvar av de SSU-kommuner som utgör

distriktet och att ge SSU-kommunerna organisatoriska förutsättningar att driva bra verksamhet. Om det i en av

distriktets kommuner förekommer allvarliga konflikter och kränkningar så är det SSU-distriktets skyldighet att

agera.

5 Ledamöter i en SSU-kommunstyrelse kan enbart väljas på ett sätt, genom val på ett ordinarie eller extra årsmöte.

De som har rösträtt på ett sådant årsmöte är endast medlemmarna i SSU-kommunen. För att bli vald till ett

förtroendeuppdrag i en SSU-kommun krävs SSU-medlemskap, dock ej medlemskap i den aktuella SSU-

kommunen.

10 I fallet SSU-Haninge så stod vi inför situationen att kommunstyrelsen meddelat sin avgång och kallat till ett extra

årsmöte. Således fanns inget aktivt styre som motionären vill hävda. Distriktsstyrelsen såg det som nödvändigt att

för att lugna ned situationen och för att säkerställa att alla medlemmar åter hade tillgång till verksamheten så

måste distriktet under en period deltaga mer aktivt i SSU-Haninges verksamhet. Enskilda ledamöter i

distriktsstyrelsen ställde därför upp som kandidater till att sitta i SSU-Haninges kommunstyrelse fram till ordinarie 15 årsmöte 2012. Det extra årsmötet valde en styrelse bestående av tre ledamöter, två från distriktsstyrelsen och en

från SSU-Haninge.

Att motionären gärna vill tolka distriktsstyrelsens agerande som en attack mot och ett övertagande av SSU-

Haninge får stå för honom. Distriktsstyrelsen vill mena att det handlande om en räddningsaktion. Alla 20 räddningsaktioner är tillfälliga och målet är naturligtvis i det här fallet ett välmående SSU Haninge med en helt

lokal styrelse där alla medlemmar känner sig välkomna och där de socialdemokratiska värderingarna om jämlikhet

och respekt för sina medmänniskor får råda.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta 25

att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande – Gabriel Blomberg

30

Motion nr 20

Grundläggande rättsprinciper

SSU lenet bör följa vissa grundläggande rättsprinciper. En person som är målsägande i ett uteslutningsärende bör 35 få rätten att höras (av DS), innan distriktsstyrelsen väljer att förespråka en uteslutning av medlem. Allt annat är ett

grovt övertramp. Distriktsstyrelsen har valt att påbörja ett uteslutningsärende mot två av SSU-Haninges

medlemmar under föregående verksamhetsår. Omständigheterna kring uteslutningsärendet är och har varit okända

för ett flertal av SSU-Haninges medlemmar däribland de två målsägande.

40 Detta är något som står i bjärt kontrast mot distriktsstyrelsens uppgift. Distriktsstyrelsen har till uppgift att hålla

samman distriktet och att lösa konflikter ifall det uppstår sådana. Däremot kan inte distriktsstyrelsen välja sida i en

konflikt, utan att lyssna på vad båda sidorna har att säga.

Det är högst orimligt att utgå ifrån att distriktsstyrelsen kan få en nyanserad bild av en konflikt utifrån 45 informationen givet av enbart en part. Det är orimligt at distriktsstyrelsen väljer att försöka utesluta medlemmar

ifrån SSU utan att de fått en chans att till distriktet ge sin version.

Under gångna verksamhetsåret har vi gemensamt försökt att värva fler medlemmar till distriktet. Detta rimmar illa 50 med de arbetssätt som vår distriktsstyrelse har använt.

SSU-Haninge yrkar

att Medlemmar/medlem som är målsägande i ett uteslutningsärende skall få rätten att ge sin version till 55 distriktsstyrelsen innan DS går vidare med ärendet till förbundsstyrelsen.

att Distriktsstyrelsen följer grundläggande rättsprinciper, målsägande är oskyldig tills motsatsen har

blivit bevisad

Motionär: SSU-Haninge 60

45

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 20

Svar på motion ” Grundläggande rättsprinciper”

5 Motionären har helt rätt i sin syn på distriktsstyrelsens roll. Denna ska hålla samman distriktet och alltid se till

medlemmarnas och verksamhetens bästa. Att välja sida i konflikter mellan medlemmar är inte konstruktivt eller

givande, distriktsstyrelsen anser att det relevanta är att sikta mot lösningar på problem - inte vem som har rätt eller

fel. När man pratar om uteslutningsärenden ser saken dock annorlunda ut. Då har vi lämnat vad som kan kallas en

"vanlig" konflikt och hamnat i en allvarlig situation som alltid är den absolut sista åtgärden som vidtas. 10

Att utesluta en medlem från SSU är något som sker ytterst sällan av den enkla anledningen att det är något som

förbundet tar till i extrema fall där medlemmar t.ex. farit illa på något sätt. Initiativ till uteslutning kommer i regel

från medlemmar men förs av distriktsstyrelsen upp till förbundet där beslutet faktiskt fattas. Att faktiskt utesluta

en medlem är alltså något som ligger på förbundsnivå, i förbundsstyrelsens händer. Distriktsstyrelsen håller med

motionären om att man alltid ska se på sådana situationer objektivt men att ett uteslutningsärende i sig blir att ta 15 ställning i en fråga. Ett uteslutningsärende är alltså ett resultat av en objektiv process där distriktsstyrelsen mot

bakgrund av information som kommit fram och objektivt värderats, beslutat att saken ska föras vidare till

förbundet. Där är det upp till förbundsstyrelsen att objektivt granska informationen som lagts fram och bägge

parter i uteslutningsärendet hörs även av förbundsstyrelsen som ett led i processen.

Vidare blir användningen av begreppet målsägande problematiskt i motionen. Målsägande är ett 20 straffprocessrättsligt begrepp som enligt lag definieras som den eller de personer som blivit utsatt för, förnärmats

eller lidit skada av ett brott. En person som är målsägande har olika roller i straffprocessen beroende på vad det rör

sig om för brott. Vissa brott kan målsäganden själv väcka åtal kring medan för andra - som lyder under s.k.

allmänt åtal - måste åtal väckas av åklagare. Endast om åklagaren väljer att inte väcka eller lägga ner åtal rörande

dessa brott kan målsäganden ta över och fullfölja talan. Målsäganden kan också vara närvarande och delaktig 25 under processen. Då åklagare sköter åtalet är målsägandens roll i grova drag att styrka åklagarens linje. En

målsägande har även rätt till ett målsägandebiträde, ett slags ombud som hjälper målsäganden att driva sin sak i

processen samt yrka på enskilt anspråk (ex. en skadeståndstalan med anledning av brottet) om det är aktuellt.

Vad som sagts ovan om målsägande gör därför att det inte är möjligt att bifalla motionens andra att-sats.

Innebörden av denna är en grundläggande straffrättslig princip som dock rör den som är tilltalad för ett brott, inte 30 den som blivit utsatt för det. Här finns alltså två motsättningar: dels att det rör sig om

straffrättsliga/straffprocessuella begrepp, dels att principerna tillämpas på fel parter.

Begreppet målsägande används inte utanför det straffprocessrättsliga området av den anledningen att det är en roll

som enligt lag endast förekommer inom straffprocessen och ingen annanstans. Mot bakgrund av detta kan inte

distriktsstyrelsen föreslå att kongressen bifaller en motion där detta begrepp kopplas samman med 35 uteslutningsprocessen i ett politiskt ungdomsförbund - dessa två har inget samband i praktiken.

Distriktsstyrelsen ställer sig således bakom tanken för motionen; en distriktsstyrelse ska aldrig välja sida i

konflikter som kan uppstå i verksamheten. Styrelsens roll är att ständigt sträva efter lösningar och en verksamhet

där alla medlemmars intressen tas till vara på som ett led i att undvika konflikter och framförallt

uteslutningsärenden. Men, när saken gått så långt att en fråga om uteslutning blir aktuell och måste föras vidare till 40 förbundet har distriktsstyrelsen i sådana fall ansett att det har varit av vikt att detta sker.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande - Dilan Apak

45 Motion nr 21

Vem vare? Vem vare som skicka in motionen?

Idag finns det inte möjligheten att skicka in en motion anonymt. Vi anser att det är en nödvändighet att man som

motionär ska kunna få göra detta. Kanske är ens förslag kontroversiellt för de styrande, kanske är man van att få 50

46

sina motioner nedröstade på slentrianmässig basis (även fast de kanske är bra), kanske bara vill man se om andra

gillar förslaget innan man själv vill ställa sig där i talarstolen.

Vi anser efter en lång tankeprocess där vi bollat fördelar och nackdelar mot varandra att den bästa lösningen på

detta är att: man mailar in sitt förslag precis som vanligt till en ombudsman, under en inlämningsperiod, och

märker sitt mail med Anonymt. Motionären måste uppge sitt namn i mailet, men inte i motionen. Ombudsmannen 5 har en skyldighet att inte redovisa eller uppge namnet på motionären till någon annan.

Den enda gången ombudsmannen får frångå detta är ytterst sällan: när en motion tydligt strider mot SSU:s

värderingar, innehåller personliga kränkningar osv. När den situationen uppkommer måste ombudsmannen

meddela motionären om att motionen kommer bli offentlig om den inte dras tillbaka innan ett visst datum. Detta

för att undvika missbruk av systemet. 10 Möjliga motargument?

Att distriktsstyrelsen inte kan jämka förslaget med motionären. Det gör inget, den som skickar in anonymt får leva

med att det är en större chans att motionen avslås.

Att ännu mindre medlemmar går upp i talarstolen. Det är ännu värre att en medlem inte väljer att skicka in sitt 15 politiska förslag.

Vi är öppna för förslag. Har du/ni en grym ny att-sats. Give it to us babies!

Vi älskar frihet - ge oss rätten att välja!

Därför yrkar vi på följande: 20

att det ska vara möjligt att skicka in motioner anonymt till SSU Stockholms läns distriksårskongress

att man ska kunna märka sitt mail med ”Anonymt” under inlämningsperiod och därigenom få sin

motion behandlad med skyddad identitet utav ombudsmannen

att ombudsmannen endast får frångå detta då det är tydligt att motionen strider mot SSU:s värderingar 25 eller liknande. Då blir motionären upplyst om möjligheten att dra tillbaka sin motion innan den bli

offentlig.

Motionär: Emil Claesson och bästa Vesal Chorakchi

30

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 21

Svar på motion ” Vem vare? Vem vare som skicka in motionen?”

Motionärerna föreslår att det ska vara möjligt att skicka in motioner till distriktsårskongressen anonymt förutsatt 35 att förslagen inte står i strid med SSU:s grundläggande värderingar.

Alla medlemmar i Stockholms läns ssu-distrikt har rätt att skicka in motioner till distriktsårskongressen. Motioner

kan skrivas under med en eller flera medlemmars namn, en SSU-kommun eller ett nätverk. Det är alltså möjligt att

som SSU-kommun eller att nätverk skriva under en motion och på så sätt undvika personnamn.

40 När en motion skickats in till SSU-distriktet förblir motionärens namn dolt (undantaget ansvarig ombudsman till

vilken motionerna inkommer) fram tills att distriktsstyrelsens svarande tilldelats motionen. När distriktsstyrelsen

svarande blir tilldelad en motion anges alltså endast titel, att-satser och vilken kommun motionen skickats in ifrån

– inte vem/vilka som skickat in motionen. Vem/vilka som undertecknat en motion påverkar därför inte vem i

distriktsstyrelsen som svarar annat än att ansvarig distriktsstyrelseledamot bör undvika att svara på motioner från 45 sin egen hemkommun. Där av uppges från vilken ssu-kommun motionen inkommit när distriktsstyrelsen delar upp

motionerna mellan sig. I övrigt är motionerna dolda för medlemmarna fram tills att ombuden tilldelas

distriktsårskongressens handlingar.

Distriktsårskongressen är SSU-distriktets högsta beslutande organ. Respektive SSU-kommun utser sina ombud till 50 kongressen. Makten i SSU-distriktets högsta beslutande organ utgörs således av dess medlemmar. Detta betyder

också att det är upp till medlemmarna genom distriktsårskongressen att besluta om en motion är för kontroversiell

för att kunna bifallas.

Stockholms läns ssu-distrikt ska ha högt i tak i debatterna. Det är viktigt att medlemmarna känner att de både 55 vågar komma med egna förslag och diskutera andras. Det är i grunden en förutsättning för att den interna

demokratin ska fungera. Medlemmar ska därför uppmuntras att komma med förslag och argumentera för dem.

Flertalet möjligheter att diskutera politiska förslag finns genom till exempel medlemsmöten,

distriksårskongressen, nätverk och kurser. Tillfällena att kunna diskutera politik är således många.

47

Under distriktsårskongressens motionsdebatter är det de politiska förslagen som står i fokus. Det är när argument

för och emot ställs mot varandra som SSU-distriktets politik formas. Stockholms läns ssu-distrikt ska symboliseras

av en öppen och fri debatt där alla medlemmar vågar komma med politiska förslag. Motioner undertecknade

anonym riskerar att bli ett uttryck för motsatsen.

5 Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att Avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande – Karin Ljung 10

Motion nr 22

Kompostera mera!

15 Flera kommuner runt om i Sverige satsar på kompostering av hushållsavfall för att minska skadan på miljön (detta

är dock något som inte är särskilt utbrett i Stockholms län). För att slippa betala en avgift är alla hushåll förmådda

till att utöver den vanliga soppåsen slänga sina matrester (det som kan komposteras) i en annan påse av

naturvänligt material – en kompostpåse. Detta bidrar inte bara till att matresterna återvinns till nya saker så som

kompostjord, el eller fjärrvärme utan även till att öka medvetandet om vikten av sopsortering hos invånarna. Allt 20 organiskt material kan slängas i dessa kompostpåsar som kommunerna givetvis tillhandahåller invånarna gratis.

De vanliga soppåsarna slängs sedan i den gröna soptunnan som syns runt om i landet medan kompostpåsarna

slängs i en brun soptunna. Båda dessa töms sedan av sopbilen som vanligt (i olika fack). Detta kostar knappt

någon tid eller energi alls för de enskilda hushållen och samtidigt är de med och bidrar till ett mer hållbart

samhälle. Därför yrkar SSU Huddinge: 25

att Stockholms läns SSU-distrikt verkar för att alla kommuner i Stockholms län ska införa

komposteringssystem med hushållsavfall

Motionär: SSU Huddinge 30

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 22

Svar på motion ”Kompostera mera!”

Distriktsstyrelsen instämmed med motionens andemening om att verka för en högre grad av återvinning och 35 effektivt utnyttjande av det vi slänger. Ifall vi ska klara av de miljöutmaningar som står framför oss, med en större

befolkning på jorden och sinande naturrresurser, måste vi bli bättre på att återvinna och skapa hållbara sätt för att

kunna försörja våra behov.

Ett väldigt viktigt led i detta är att skapa återvinningssystem som tillåter oss att återanvända så mycket resurser 40 som möjligt samt att göra det på effektivaste sätten. Som motionären antyder så har idag kommuner ansvar för att

hushållsavfall forslas till behandlingsanläggningnar i den utsträckning som behövs för att tillgodose hälsoskydds-

och miljövårdskrav. Olika kommuner har olika lösningar på detta, ibland upphandlar kommuner dessa tjänster

från privata företag, och ibland sköts det av kommunen, oftast genom kommunägda bolag.

45 Motionären vill att hushållen i Stockholms län ska vara tvungna att utöver den sortering som idag oftast krävs av

olika sorters material, särskilja på det brännbara hushållsavfallet. Istället för ett kärl och en påse för brännbart

hushållsavfall, ska matrester slängas i en särskild kompostpåse i ett eget kärl. Detta för att möjligheterna att

återvinna det mer effektivt ökar, som kompostjord och energikälla för fjärrvärme.

50 Distriktsstyrelsen anser att detta kan vara positivt och ett bra led i att effektivisera återvinningen hos hushållen.

Det kan också öka förståelsen för hur vi påverkar naturen och miljön, och att vi lever i ett kretslopp. Flera

kommuner har som motionen påpekar redan infört dessa system, och exempelvis är Huddinge första kommun

inom SRV Återvinnings (återvinningsbolag med fem Södertörnskommuner som delägare) att införa detta system,

med syftet att expandera det till övriga kommuner. 55

Men distriktsstyrelsen har svårt att förhålla sig till huruvida detta system med särskilda kompostpåsar, sopkärl och

hanteringssystem är det allra bästa. Vår kunskap och tekniska utveckling leder ständigt till bättre och mer

raffinerade sätt att hantera avfall. Förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner, vissa avfallshanteringssystem

48

är dyra och komplicerade, och utan tillräckliga underlag är marginalnyttan för låg jämfört med den ekonomiska

kostnaden.

En annan metod var syfte är att till större grad utnyttja energin som finns hos matavfall är system med

avfallskvarnar och rötning av detta avfall som görs av företrädesvis vattenbolagen. Avfallskvarnar förekommer 5 idag inte till en högre grad hos svenska hushåll, det är däremot mer utbrett i andra länder. Av olika anledningar

slog det aldrig igenom i Sverige, mycket beroende på svenska myndigheters och kommuners skepsis. Men idag

har åsikterna kring nyttan hos avfallskvarnar ändrats, och för ett par år sedan slopades avgiften för att ha installerat

avfallskvarnar i Stockholm, och Stockholms Vatten kan idag nyttja avfallet som mals ned av kvarnarna för att

skapa biogas. Det finns alltså mer än ett sätt att återvinna matavfall som kan vara effektiva utöver kompostpåsar. 10

Distriktsstyrelsen är för sortering av matavfall och brännbart hushållsavfall, men menar att det är svårt att ställa

sig bakom ett system för en hel region, vi menar att den expertis som krävs för att fatta lokalt förankrade beslut

finns bäst hos de som har ansvaret i kommunerna. Vi förordar högt uppsatta krav på återvinningsgrad,

producentansvar och andra metoder för att nå de miljömål som vi har, men vilka metoder som används sedan är 15 nog de olika aktörer som finns i landet bäst lämpade om att besluta i slutändan. Fast när det kommer till förslaget

som motionären inkommit med väljer styrelsen att tolka själva sakförslaget som bredare än just det exempel

motionären nämner med kompostpåsen, och finner att avfallskvarnar är ett annat system för kompostering.

20 Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla motionen

Distriktsstyrelsens föredragande – Youbert Aziz 25

Motion nr 23

Socialdemokrati 2.0 – Ekonomiska förutsättningar för en ny reformistisk agenda

30 Socialdemokratin står inför stora utmaningar. Hur ska framtidens reformprogram se ut och hur ska det finansieras?

Genom historien har socialdemokratin använt marknaden som tillväxtmotor och i samarbete med näringslivet

skapat en allt större växande kaka som sedan kunde fördelas. Pengarna användes till breda reformer som kom alla

samhällsgrupper till del. Det socialdemokratiska projektet har genom historien varit en framgångssaga utan dess

like. Men när svenska folket fått semester, föräldraledighet, skola, studiebidrag, A-kassa, kollektivavtal, 35 socialförsäkringar, sjukvård, äldrevård och trygghetssystem i livets alla skeden, då tog idéerna slut. Vad finns kvar

att göra? Hur ska framtidens reformprogram se ut? Men framför allt, hur ska nya reformer finansieras?

Under socialdemokraternas storhetsperiod under 50-70- talet ökade skatten i Sverige från ca 20 till 55 %. 1989

hade vi den högsta skattenivån i världen: 56.6 %! Därefter kom 90-talskrisen och Reinfeldts nedskärningar. Idag 40 har vi kvar i stort sätt samma institutioner och reformer men betalar bara 45 % av BNP i skatt. Välfärden har fått

spara och skära ner för att anpassa sig till Reinfeldts budgetramar.

Offentliganställdas löneutveckling har halkat efter. Dagens glapp mellan offentliganställdas och

industritjänstemäns reallöner är så stort att lärarnas riksförbund kräver en höjning med 10 000 i månaden! För att 45 reparera den urholkade välfärd och ge de anställda skäligt betalt skulle vi behöva höja skatten till 55 %-nivån igen.

Annars kommer vi aldrig få råd att återställa de korta vårdköerna, de små skolklasserna, en välfungerande

kollektivtrafik samt en lugnet och tryggheten på offentliga arbetsplatser.

Men är skattehöjningar och tillbaks till guldåldern ett hållbart program att gå till val på? Vem vill betala mer i 50 skatt bara för att allting ska bli lite mer välskött och andra få lite högra lön? Vad händer med politiken när den

stora valfrågan blir vem som är mest kompetent att förvalta de institutioner och system vi redan byggt upp? Om

politiken bara ska handla om att administrera och förvalta effektivt är socialdemokratins roll definitivt förbi.

Socialdemokratin har bara vunnit val när man haft en tydlig vision med stora, kreativa välfärdsreformer på

dagordningen. 55

För att konstruera framtidens reformagenda är det nog klokt att både försöka lära av historien och blicka framåt.

1900-talet har i huvudsak handlat om tre reformområden: välfärdstjänster, försäkringar och

arbetstidsförkortningar. Finns det några nya välfärdstjänster vi kan införa? Statlig massage, individuell

hälsorådgivning, psykoterapi åt folket, eller varför inte Butlers i tunnelbanan? Nja, hittills har försöket att hitta nya 60

49

välfärdstjänster mest blivit ett fiasko. Människor verkar inte vilja ha fler välfärdstjänster utan hög kvalitet på

existerande tjänster.

Hur är det med försäkringssystemen då? Arbetslöshetsförsäkringar, skadeförsäkringar, sjukdomsförsäkringar osv.

Det tycks svårt att komma på någon ny revolutionerande försäkring utöver de som redan finns. Istället för att 5 införa en statlig ”blåmärkes-försäkring” så kanske vår huvuduppgift även här är att se till att de försäkringssystem

vi har är effektiva och att ersättningen ligger på en skälig nivå.

Hur är det med arbetstidsförkortningar, kan framtidens reformagenda ligga här? Av de traditionella

socialdemokratiska programpunkterna är arbetstidsförkortningar antagligen det enda som i nuläget faktiskt skulle 10 göra människors liv bättre. Mera fritid skulle i dagens stressiga samhälle göra mycket stor nytta och få stort

gillande (dessutom är det väldigt miljövänligt). Men hur ska vi finansiera mer semester och kortare arbetsdagar?

Reformer kostar pengar. Huruvida arbetstidsförkortningar är ekonomiskt realistiskt återkommer jag till. Här räcker

det med att konstatera att det är (utöver ständiga infrastruktursatsningar) den enda traditionellt socialdemokratiska

reformagenda vi skulle kunna återanvända från historien. 15

Men låt oss blicka framåt. Låt oss anta att överflödet är så stort att vi hade råd att restaurera välfärden plus sänka

arbetstiden och att vi dessutom fick pengar över, finns det några helt nya projekt vi skulle kunna satsa på? Ja, en

stat kan ju alltid bygga pyramider, investera i JAS-Gripen eller bygga några statyer. Eller varför inte satsa

pengarna på offentlig underhållning och offentliga fritidsaktiviteter som gratis badhus, bowling, parker, film-20 studios, teatrar och museer? Vi skulle kunna anställa pedagoger och fritidsledare som kan leda diverse workshops

och verkstäder dit människor kan gå och måla tavlor, fika, umgås och pilla sig i naveln. Ett sådant samhälle vore

onekligen mycket miljövänligt och trevligt men måhända inte ekonomisk realistiskt.

Följande är alltså de reformer som effektivast förbättrar livet för dagens: (1) Satsningar på upprätthållandet av en 25 välfungerande välfärd och marknad. (2) När detta uppdrag sköts galant och alla är nöjda kan vi använda resterande

pengar på att förbättra människors tillvaro genom arbetstidsförkortningar. (3) Statens huvuduppdrag är måhända

inte att bygga ett stort lyxigt äventyrsland åt medborgarna, men om pengar finns kvar efter genomförda

arbetstidsförkortningar kan staten i alla fall påbörja projekt ”Sverige - din äventyrspark”. Ett basalt utbud av kultur

och nöjen ökar människors möjligheter och berikar fritidslivet i samhället. 30

Frågan är dock om dessa reformer också är de som bäst skapar ett gott liv åt morgondagens generation. För att

undvika en ekologisk kollaps är det mycket möjligt att vi i västvärlden omedelbart borde lägga ner all produktion

utom den av mat och husrum och på ett politiskt plan sträva efter negativ tillväxt. Men att sätta miljön framför

människan är ingen traditionell socialdemokratisk punkt. Socialdemokratiska miljöförslag och satsningar har 35 därför alltid handlat om att kombinera miljötänkande med tillväxt och utveckling. Man satsar på grön teknik och

tillväxt i miljövänliga sektorer. Hittills har historien dock förklarat detta projekt misslyckat. För varje

effektivisering och miljövänlig investering har vi ökat den totala konsumtionen och därmed den totala mängden

utsläpp. Effektiviteten och den miljövänliga tekniken kommer aldrig hinna i kapp så länge tillväxten fortsätter.

(Konstant tillväxt på ett visst antal procent innebär att konsumtionen växer exponentiellt.) Längre ner kommer jag 40 att undersöka om det överhuvudtaget är teoretiskt och praktiskt möjligt med miljövänlig tillväxt.

Miljövänliga infrastruktursatsningar där kollektivtrafik ersätter bilen och tåg ersätter flyget kanske inte leder till

att utsläppen totalt sätt minskar, men det leder till att läget blir mindre illa än utan några investeringar alls. Att

tvinga folk sluta flyga och åka bil samt höja skatten för att satsa på att bygga massor med höghastighetståg, det 45 kanske inte är någon populär reform, men helt klart populärare än negativ tillväxt och helt klart bättre för miljön

än att låta allt fortsätta som nu.

Man kan vara oense om vad som bör göras och om det som bör göras också vinner val. Men en sak kan vi vara

ense om: om vi överhuvudtaget ska genomföra reformer måste dessa finansieras. Och mera pengar kräver på sikt 50 tillväxt. Socialdemokratins själva grundförutsättningar som reformistisk samhällsförbättrande rörelse är tillväxten.

I demokratins kärna ligger tanken på att vi människor ska fatta beslut tillsammans. För att det ska vara

meningsfullt att fatta beslut måste det finnas något att beslut om, det måste finnas nya frågor som kommer upp på

dagordningen, nya problem att lösa och nya samhällsprojekt att genomdriva. En stat som bara förvaltar är ingen

demokrati. I ett jämviktssamhälle utan tillväxt och utveckling där allting rullar på som det alltid gjort, där har 55 demokratin och den reformistiska socialdemokratin spelat ut sin roll. (Eftersom ingenting ska förändras och

förbättras krävs inga politiker, bara tjänstemän; staten behöver då bara administrera och fatta ”domstolsbeslut”.)

Om grundförutsättningen för hela det demokratiskt-reformistiska projektet är tillväxt, då krävs att vi

socialdemokrater sätter oss in i ekonomins förutsättningar på djupet. Vi måste vara analytiska, smarta och tänka 60

50

ett steg längre. Naturen sätter ytterst ramarna för vår ekonomi som sätter ramarna för det politiska projektet. Låt

oss granska ekonomins natur, själva förutsättningarna för vårt reformistiska projekt! Låt oss tränga in i de

påstående, sanningar, myter och fördomar (både socialistiska, konservativa och nyliberala) som presenteras i den

offentliga ekonomiska debatten!

5 Marknadens natur

I dagens ekonomiska debatt florerar många myter. En av de vanligaste är den felaktiga synen på ekonomi som ett

nollsummespel. Idén härstammar ytterst från vårt arv som jämlika jägare-samlare där all egendom var gemensam

och delandet en förutsättning för överlevnaden. Alla former av större anspråk på privat egendom och bunkrande

av resurser sågs som egoistisk stöld från det gemensamma. Föreställningen om det begränsade goda växte sig 10 ännu starkare i och med bondesamhällets uppdelning av privata begränsade marklotter. Någon kan inte bli rik utan

att sno skörd från grannen, i smyg byta till sig grannens bästa mjölkkossor eller roffa åt sig mer mark på andras

bekostnad. Uppstickaren med gott självförtroende och entreprenörsanda hölls i schack genom Jantelagen och folk

skröt om hur illa de hade det för att inte dra uppmärksamhet och det ”onda ögat” till sina värdefulla resurser. Vår

jämlika jägare-samlare natur kombinerat med arvet från bondekulturen har resulterat i en syn på rikedom som 15 tecken på snikenhet och tjuveri. Moraliserande sagor för barn med elaka rika stereotyper som Prins John och

Farbror Joakim bidrar till att upprätthålla synen att den som är rik också är dum.

När industrisamhället utvecklades inträdde historien i en ny fas där den enes bröd inte längre behövde vara den

andres död. De senaste århundradena har visat hur frihandel och kapitalism lyft världen ur fattigdom, svält och 20 förtryck. När människor fritt ägnar sig åt sina intressen och byter sina specialiteter med varandra blir marknaden

ett plussummespel alla tjänar på. Mänsklig initiativkraft och kreativitet har lett till enorma produktivitetsökningar

och medfört ett materiellt välstånd historien aldrig tidigare skådat. Produktivitetsökningarna har varit så gigantiska

att många länder kunnat gå från hela folket i matproduktion till några procent som försörjer en stor majoritet

sysselsatta i tjänstesektorn med mat, hus, bilar, elektronik och stora högar lyxprylar. 25

Särskilt strålande har utvecklingen varit i områden dit frisinnade, frihetslängtande och entreprenörsinriktade

nybyggare flyttade för några hundra år sedan. Lyckosökaren som flydde jantelagen och fattigdomen har lagt

grunden för bland annat USA:s, Kanadas och Australiens blomstrande ekonomier. När äventyrliga människor med

drömmen om ett bättre liv kommer samman blir följden oundvikligen väldigt individcentrerade kapitalistiska 30 kulturer.

Den fria marknaden kan alltså skapa ett enormt materiellt överflöd men dessvärre är kapitalismen blind för

människors långsiktiga välbefinnande. En individcentrerad framåtriktad kultur leder oss bort från vår naturliga

livsstil i varma social grupper. Människan är ett kollektivistiskt flockdjur och mår inte bra av den stressiga 35 karriärskarusellen. Själen skruvar på sig, fastlåst ensam bland betong, datorskärmar och högar av prylar medan

andra stressar förbi i sina ekorrhjul. Den starka drivkraften att tillhöra en stabil social grupp och känna sig som en

uppskattad omistlig del av en samarbetande helhet kan inte realiseras. Rastlöshet och känslan av att något inte är

som det ska leder till ett ständigt sökande efter något mera, något bättre och äkta. Det svarta hålet i själen skapat

av vår onaturliga jakt som ensamma vargar fyller vi med mera konsumtion och tillfälliga kickar. Artificiella 40 substitut i form av varumärken, subkulturer och virtuella nätverk där vi likt apor kan putsa varandra med ”gilla-

knappar” lindrar identitetskrisen något. Vi låter det yttre – kläder och materiella prylar – definiera oss. Sedan får

vi gå på kurser i meditation, yoga och mindfulness för att åter bygga upp vårt inre och lyckas närvara och vila nuet

en stund.

45 Individualismens kalla USA är världssämst på jämlikhet. De enorma klassklyftorna skapar avundsjuka, otrygghet

och ett sämre samhällsklimat för alla. Ett samhälle byggt på hierarkier och makt går stick i stäv med vår jämlika

jägare-samlare-natur och spär bara på människans identitetskris och konsumtionsbehov. USA har världens största

statsskuld och hushållen tar lån på bostaden för att ha råd med mera konsumtion. Denna onda cirkeln gör att den

materiella tillväxten ökar som aldrig tidigare. Men om inga trygghetssystem byggs raserar ojämlikheten förr eller 50 senare grundvalarna för samhällets existens. Avundsjukan och det osolidariska klimatet skapar kriminalitet,

inhägnande tomter, säkerhetsvakter och övervakningssystem. Tilliten sjunker och rädslan att bli anfallen,

attackerad och få sin egendom förstörd ökar. Otrygga människor sparar istället för att investera och tillväxten slår

knut på sig själv. USA:s tidigare självklara plats på den ekonomiska pyramidens topp är på väg att vittra sönder.

55 Marknaden som motor

De europeiska länderna med socialdemokratin i spetsen har försökt utnyttja den fria marknadens positiva

egenskaper och komplettera för dess brister. Med statliga trygghetsgarantier och omfördelning av egendom skapas

en stabil bas konsumenter som vet att de kommer ha råd att fortsätta konsumera även nästa dag. Man har insett att

den kapitalistiska brasan måste kontrolleras ; den får varken strypas eller sprida sig ohämmat och förorsaka en 60

51

okontrollerad skogsbrand som undergräver grundvalen för dess framtida existens. Matar vi den i jämn takt kan

kapitalismen generera en stabil evig tillväxt av det materiella välståndet som staten sedan kan omfördela.

Men det är svårt att kombinera individualismen och tillväxten med det varma solidariska ansvarstagandet. Den

nyttomaximerade konsumenten tenderar att förvandlas till antingen en skattesmitande miljonär eller också en lat 5 kalv som mjölkar mamma staten på näring. Den effektivaste staten är en svår balansgång: varken den som föds till

otrygghet och klassklyftor eller den som får allt serverat blir riktigt ekonomiskt lönsam.

Som komplement till den rationellt kalkylerande konsumenten har vi skapat den solidariskt drivna välfärden.

Flockmentaliteten som gällde för det lilla jägare-samlare-samhället utvidgas till att omfatta ett helt land på 10 miljontals invånare. På samhällsarenan förväntas en solidarisk skattebetalare som mer än gärna hjälper alla sina

medmänniskor. Vi avstår från kortsiktig vinst och egenintresset för att undervisa, bota sjuka, ta hand om varandra

och hjälpa den som har det svårt.

Men marknaden och våra gener är inte anpassade till att betrakta hela världen som vår stora familj. På en 15 välfungerande marknad krävs rationalism, nyttomaximering och egoism vilket kräver snäva gränser och små

grupper. Så snart de två världarna blandas och folk tjänar pengar på att undervisa, folk blir rika på att vårda äldre

och staten snedvrider marknadsmekanismerna genom subventioner av varor och verksamheter staten gillar, då blir

protesterna högljudda. Så snart marknadstänkandet smyger sig in på den samhälleliga arenan tränas människan i

att tjäna pengar på hjälpsamhet, medlidande och moral vilket leder till korruption. När är det tillåtet att gynna sig 20 själv på bekostnad av andra och när bör vi agera altruistiska gränslösa medborgare? När gränserna mellan

medborgarrollen och den egoistiska konsumenten grumlas upplevs några som snyltare, då minskar solidariteten

och viljan att bidra till det gemensamma. Misstänksamhet, kontrollsystem och mera byråkrati eller nedskärningar

blir följden. Förr eller senare raseras grunden för det gemensamma samhällsbygget och människor övergår till att

snickra på sina privata småstugor. Kvar står en fallfärdig välfärdsruin ingen tar ansvar för. Om inget görs väntar 25 USA:s framtid obönhörligt oss alla. Välfärdsstatens enda hopp då är att människors längtan efter något annat är

tillräckligt stark för att bryta den otyglade kapitalismens utveckling mot större ojämlikhet, konkurrens och stress

så vi kan reparera samhällsbygget och stödja upp kapitalismen i rätt riktning igen. Då kan vi förhoppningsvis

fortsätta de senaste hundra årens utveckling mot ökat välstånd.

30 Om vi definierar välfärd som psykiskt och fysiskt välbefinnande kan vi dra följande slutsatser: (1) Marknaden

genererar materiell tillväxt. (2) Materiell tillväxt under stressig konkurrens genererar inte ökad välfärd utan ohälsa

samt klyftor som på sikt underminerar marknadens existens.

(3) Kompletteras marknaden med jämlikhetsjusterande åtgärder samt trygghetssystem skapas ett stabilt

ekonomiskt system och kanske ökad välfärd på sikt. (4) En klar och tydlig gräns mellan rollen som medborgare 35 och rollen som konsument måste dras för att undvika korruption.

Sätter naturen gränser för tillväxten?

Under den moderna tiden har alltså frihandel och kapitalism skapat ett materiellt plussummespel. För att detta

materiella välstånd också ska leda till ökad välfärd samt hålla i sig i längden krävs väl avvägda 40 jämlikhetsjusterande åtgärder. Om vi bara följer de fyra råden från föregående avsnitt, väntar oss då en utveckling

mot en ständigt bättre framtid i all evighet? Många menar att vi lever över våra tillgångar och drastiskt borde

minska konsumtionen för att vår livsstil inte ska undergräva vår existens på sikt. Eftersom naturens tillgång på

material trots allt sätter en gräns för den materiella tillväxten måste väl ekonomin i slutändan vara ett

nollsummespel? 45

Ja, materiell tillväxt i meningen att vi konsumerar allt fler kilon begränsade resurser kommer inte kunna fortsätta

för evigt. Vi kan inte få ständigt fler, större och bättre prylar av ett begränsat material. Men människan har en

förmåga att ständigt skapa nya resurser och hitta ett användningsområde även för sådant vi tidigare inte visste vad

vi skulle ha det till. Vårt materiella välstånd kommer förändras och utvecklas i andra banor. Mänsklig kreativitet 50 leder till ständiga produktivitetsökningar, effektiviseringar och förbättringar av teknik och system. Med en

begränsad mängd resurser kommer vi alltså kunna producera fler, mindre, lättare, bättre och resurseffektivare

prylar.

Genom att minska ner de nya produkternas massa och använda nya material kommer antagligen den materiella 55 tillväxten fortsätta bra mycket längre än vi någonsin kunde ana. Men tillslut infinner sig en gräns. Jordens resurser

räcker inte till att producera extrema mängder produkter, även om de är mycket små. Dessutom är inte alla

material utbytbara. Människans kreativitet kan inte omvandla sten till mat och sand till bränsle. En

tillväxtekonomi som bygger på cirkulation av ständigt större och tyngre stenar är inte trolig med tanke på vår

mänskliga syn på vad som är värdefullt. Utöver den materiella gränsen finns alltså en psykologisk gräns; 60

52

människor har inte tid eller lust att konsumera vilka eller hur många produkter som helst, särskilt inte pyttesmå

produkter eller sten (Obelixs bautastenar sålde som alla vet inte särskilt bra ens på romartiden).

Även om vi kommer på nya fantastiska material och produktionsformer kommer alltså den allt högre

exploateringsgraden av de aktuella resurserna förr eller senare leda till att resurserna delas upp, begränsas och tar 5 slut. Vi kommer nå en situation där världens alla områden och resurser är uppstyckade likt bondesamhällets

marklotter; idén om det begränsade goda blir då återigen relevant. Ett lands bostäder och utemöbler kanske

innebär ett annat lands kalhyggen och markerosion, någons jättelika markegendomar som producerar etanol

kanske innebär svält och dyra matpriser för folket, något lands utsläpp kanske innebär ett annat lands förgiftade

luft, försurade sjöar och sämre klimat. Om jag tar guldgruvan finns ingen guldgruva kvar till dig. Hur långt 10 människans kreativitet kommer att hjälpa oss bevara tillväxtekonomin och plussummespelet kan vi bara spekulera

i. Det enda vi vet säkert är att förr eller senare kommer gränsen för den materiella tillväxten nås. Är människan en

girig hänsynslös varelse kanske vi utarmar och förstör jordens resurser och gräver vår egen grav ganska snart. Är

människan en långsiktig, kreativ och samarbetsvillig varelse kanske vi hittar på andra material, resurser och

produkter så vi kan ställa om till en långsiktig mer hållbar materiell tillväxt. 15

En marknad utan tillväxt?

Att den materiella tillväxten förr eller senare helt säkert kommer att upphöra ställer till det avsevärt för vårt

ekonomiska system. Grunden för vår samhällsekonomi är bankväsendet, aktiemarknaden, investeringar och

entreprenörskap. Lånegivare lånar bara ut om de tjänar pengar genom ränta. Ingen tar lån bara för att sedan 20 tvingas betala tillbaka mycket mer, människor tar lån för att göra långsiktiga lönsamma investeringar. Ett företag

startar, lånar pengar och investerar för att få igen pengarna många gånger om i framtida vinster. Både lånegivaren

och lånetagaren är delaktiga i ett ekonomiskt plussummespel. Men detta förutsätter tillväxt; företagen måste

ständigt växa, bli fler, gör mer vinst och arbeta effektivare. Ett företag som inte ökar sin omsättning går ”dåligt”

och kommer förr eller senare tvingas lägga ner. 25

I en ekonomi utan tillväxt blir allting ett nollsummespel. Nisses bilfabrik kan bara växa och sälja mer om

Ragnhilds häst-och-vagn AB säljer mindre och mindre. Nisse kommer aldrig effektivisera sin bilproduktion om

inte det leder till att Nisse kan tjäna mer pengar han kan använda till nya investeringar för att bli ännu rikare. I ett

samhälle utan tillväxt kommer ingen vilja ta ett lån, ingen kommer vilja låna ut, ingen kommer vilja investera i 30 nya projekt. Alla kommer hålla hårt på det de redan har och ekonomin kommer hamna i en djup depression,

arbetslöshet osv. Vill vi ha kvar dagens ekonomiska system måste vi alltså på någon mystiskt sätt se till så

tillväxten kan fortsätta i all oändlighet.

Tillväxt i tjänstesektorn? 35 Skulle inte miljövänlig tillväxt i tjänstesektorn kunna ersätta den materiella tillväxten och på så vis rädda vårt

ekonomiska system?

Det finns bara 24 timmar på ett dygn en människan har till sitt förfogande. En tjänst definieras bäst som handling

en människa beställer av en annan människa. I tjänstesektorn är den mänskliga kroppen produktionsmedlet. En 40 tjänsts maximala produktionshastighet är individbaserad och bygger på den tid det tar för en enskild individ att

utföra en viss handling. Den fysiska kroppen, tankeförmågan och människans biologi sätter en tydlig gräns.

Tjänstesektorn måste delas in i två kategorier: materiella och immateriella tjänster. Många arbeten i det som idag

kallas tjänstesektorn är materiella tjänster där fysiska ting behandlas. Ett exempel är gräsklippning. En 45 tjänsteproducent går till gräset, använder sin egen kropp som produktionsmedel och rycker av stråna. Detta går att

effektivisera med materiella hjälpmedel. Tjänsteproducenten kan införskaffa en lie och använder då en blandning

av sin kropp och lien som produktionsmedel. Eller ännu bättre, en gräsklippare! När den tidigare

tjänstekonsumenten till slut köpt in en gräsklipparrobbot får den gamle gräsklippar-gubben hitta på något annat

sätt att försörja sig. 50

Byggfirmor, hantverkare, avloppsrensare och sophämtare som sysslar med materiella tjänster kan effektivisera sin

tjänsteproduktion avsevärt. De har en konkret materiel uppgift som ska genomföras och därmed gäller nästan

samma villkor som för i den materiella produktionssektorn. Därför är det också omöjligt att rädda

plussummespelet genom evig tillväxt i den materiella tjänstesektorn. Förr eller senare tar materialet slut eller 55 tjänsterna som genomförs blir så urvattnade att de blir näst intill meningslösa (exempelvis grästoppsputsning för

en skinande bland gräsmatta).

Tjänstesektorn är därmed i högsta grad ett sorts nollsummespel. Det går inte att producera mer tjänsteutövning än

vad en individ (med tekniska hjälpmedel) genomför på ett dygn och det går inte att konsumera mer tjänster än att 60

53

sitta och bli omhändertagen konstant dygnet runt.

Att försöka tala om tjänsteutövning i termer av effektivitet är mycket problematiskt. Den maximalt effektiva

tjänsteproduktionen skulle i sådana fall vara något i stil med en stand-up-komiker som underhåller hela folket

konstant dygnet runt. Skulle hans tjänsteutövning betraktas som effektivare om han var roligare? Eller 5 ineffektivare om halva publiken gick ut? Han genomför fortfarande samma handling, står på en scen och pratar,

oavsett hur många som skrattar och hur många som sitter i salen.

Den maximalt ineffektiva tjänsteutövningen skulle på samma sätt vara en kung som satt still i sitt palats och blev

tvättad, matad, putsad, daltad med, sjungen och spelad för av massiva orkestrar på tusentals personer osv. Hela 10 folket är tjänsteproducenter för en enda tjänstekonsument. Några tusen frisörer som vardera ansvarar för ett klippa

ett av kungens hårstrå låter inte vidare effektivt. Men det tar ju den tid det tar att klippa av ett hårstrå och att spela

en violinkonsert i vilket fall som helst, varför skulle denna tjänsteproduktion vara mindre effektiv bara för att vi

har en enda konsument? Eftersom kungen lyssnar på 18 operor och 24 violinkonserter samtidigt som han blir

klippt, är han inte då en oerhört effektiv tjänstekonsument? En supereffektiv konsument + väldigt många 15 producenter kan tyckas vara bättre än många ineffektiva konsumenter och färre producenter.

Begreppet effektivitet verkar alltså fullständigt meningslöst när det gäller tjänsteyrken som lärare, guide, läkare,

konsult, psykolog osv. En patient behöver en viss tid för att bli sedd och känna sig tagen på allvar. Det mänskliga

mötet tar sin tid och går inte att effektivisera. En symfoniorkester kan inte spela snabbare och en guide hinner inte 20 säga mer på kortare tid utan att åhörarna slutar lyssna. Visserligen kan guiden ersättas av en inspelad röst, lärare

filmas och visas på bioduk för Sveriges elever, psykologer någon gång i framtiden ersättas av avancerade robotar

med artificiell intelligens, men frågan är om vi verkligen vill ha robotar som klipper vårt hår, lagar pizza, serverar

på restaurangen och undervisar i skolorna. Onödig administration, supportpersonal, byråkrati, formulär och viss

typ av kommunikation kan säkert ersättas effektivt av smarta internet-baserade system men det enda ett sådant 25 samhälle skulle resultera i är att vi får två klasser: klass A: tjänstekonsumenter (människor) och klass B

tjänsteproducenter (robotar). Tjänstesektorn skulle då kunna närma sig ”maximal effektivitet”: alla människor

konsumerar tjänster dygnet runt konstant.

Men skulle man inte kunna tänka sig en tillväxt baserad på ständiga förbättringar i tjänsteproduktionen? 30 Orkestrarna spelar vackrare och vackrare varje år, massage-stolarna blir skönare och Stand-Up komikerna

roligare? Möjligen skulle sådana kvalitetshöjningar kunna innebära att vi inte behöver lika mycket sjukvård, lika

mycket massage och lyssna på lika mycket musik för att känna oss nöjda. Alla tjänsters utövningstid skulle då

kunna kortas ner och vi skulle kunna köpa och sälja fler och fler tjänster varje år. Problemet är bara att detta aldrig

kommer innebära någon tillväxt utan bara ett nollsumespel med timmarna på dygnet. Istället för att gå på 35 konserter halva dagen och prata med psykologen andra halvan så väljer Arne både gå på konsert, gå i terapi och få

massage under samma dag. Gör alla som Arne blir resultatet att antalet psykologer och musiker får minska lite och

några fler får jobba som massörer.

Tillväxt genom konstgjorda immateriella värden? 40 Om plussummespelet inte kan fortsätta på tjänstemarknaden, kan vi inte då försöka ”kopiera” den materiella

produktionssektorn fast ersätta de fysiska produkterna med mjukvara, program, musikskivor, elektroniska butiker

med elektroniska produkter osv? Nej, immateriella värden är egentligen bara synnerligen ”effektiva” kollektiva

tjänster. En musikskiva kräver ett band som ägnar tid åt att spela in. Låtar kan inte produceras snabbare än tiden

det tar att spela låten live. Nya datorprogram kan inte produceras på löpande band, utan tar en viss tid att tänka ut 45 och programmera. När programmet är färdigskrivet är tjänsten utförd. Däremot kan hela folket konsumera tjänster

som datorspel och musik om och om igen dygnet runt precis som att allt från 10 till 1000 personer kan gå och titta

på samma teater.

Immateriella värden kan alltså betraktas som inspelade kollektiva tjänster som kan konsumeras i all oändlighet. 50 Men via effektiva kopieringsskydd och kontroll skulle man rent teoretiskt kunna införa en konstgjord begränsning

av antalet produkter så att individen måste betala varje gång tjänsten konsumeras. Det är dock omöjligt att hålla

uppe konkurrensen och priserna i längden; i takt med att fler konsumerar produkten ökar nämligen utbudet vilket

minskar produktionskostnaden per enhet vilket gör att priset asymptotiskt kommer närma sig noll. Denna

utveckling ser vi just nu på internet där priset på information av alla slag närmar sig noll. Detta skulle inte heller 55 lösa vår tillväxtproblematik eftersom det tar tid för den betalande konsumenten att konsumera tjänsten och

producera en tjänst i gengäld vilket för oss tillbaka till dygnets nollsummespel med timmar.

En lösning skulle kunna vara att vi köper fler och fler immateriella värden och bunkrar på hög utan att konsumera

dessa. Det skulle dock bara vara ett absurt spel med siffror. Nu har jag 3000 filmer på min dator och du har bara 60

54

2000, därför är jag rikare än dig. Det skulle snabbt gå inflation i värdet på de immateriella produkterna för att

anpassa dessa till deras faktiska värde som inspelade tjänster samt relatera dessa på rimlig nivå till fysiska,

materiella värden.

Baumols sjuka, välfärdsstatens stora dilemma 5 Lått oss nu sammanfatta läget. Inom den materiella produktionssektorn forsätter tillväxten tillsvidare. Än så länge

är marknaden på detta område ett plussummespel. Inom den materiella tjänstesektorn likaså. Men inom den

immateriella tjänstesektorn är och har marknaden alltid varit ett nollsummespel. Jag klumpar ihop de två första

sektorerna och pratar hädanefter om den materiella och immateriella sektorn.

10 Låt oss nu simulera ett tänkt minisamhälle kallat Ankeborg. I Ankeborg bor Nisse som äger en bilfabrik. Nisses

Bil AB producerar 20 bilar per år vilket är precis tillräckligt för att förse alla Ankeborgsbor med en fungerande bil

var. Nisse är en smart filur och effektiviserade sin bilproduktion enligt löpandebandetprincipen vilket ledde till en

produktivitetsökning på 100 % Nisse producerar nu 40 bilar per år. Detta symboliserar ett vanligt samhälle där

ekonomin rullar på och BNP växer. Efter dessa produktivitetsökningar inom den materiell produktionssektorn 15 finns tre teoretiska möjliga scenarior. (1) Folket blir konsumtionssugna och ökar sitt bilinnehav till i genomsnitt

två bilar per person. (2) Nisse rationaliserar bort hälften av de anställda så endast 20 bilar produceras. Nisse kan då

välja att ge sig själv en enorm löneökning, dubbla de anställdas lön eller halvera priset på bilarna och avstå från

alla vinster; i praktiken väljer ofta ett företag en blandning av dessa tre möjligheter för att tjäna maximalt i

konkurrens med andra. (3) Nisse kan korta arbetsdagen för de anställda så att alla får arbeta kvar med bibehållen 20 lön.

Låt oss bedöma vilken strategi ett företag rimligtvis borde välja. Alternativ (1) kräver köpsugna konsumenter. Men

människor vill bara ha mer till en viss gräns; varor har en avtagande marginalnytta. När man fått sin 7:e bil är

denna bil inte längre lika meningsfull och nyttig som den första bilen var när man skaffade den. När ekonomin 25 rullar på och produktionen blir allt effektivare kommer alternativ (1) för eller senare vara uteslutet. De alternativ

som återstår är (2) och (3). Eftersom Nisse i regel är en kapitalist ute efter att tjäna pengar kommer alternativ (3) te

sig som synnerligen korkat. Varför ge personalen extra mycket ledigt när det går att tjäna mer pengar? I en normal

tillväxtekonomi kommer företagen förr eller senare med största sannolikhet att välja alternativ (2). När människor

rationaliseras bort minskar andelen anställda inom den materiella sektorn ständigt. I Sverige har vi haft en 30 utveckling från i princip alla sysselsatta med materiellt jordbruk till ett samhälle där en överväldigande majoritet

arbetar inom den immateriella sektorn. Den materiella sektorn har gått från att vara en ineffektiv

fattigmansverksamhet till en miljardärsindustri där robotar producerar förmögenheter åt sina ägare.

Men den immateriella sektorn har inte effektiviserats; för att reallöneökningen inom den immateriella sektorn ska 35 hänga med reallöneökningen i den materiella måste den immateriella sektorn ta ut allt högre och högre priser utan

att producera eller åstadkomma mer. Utan att själv bidragit det minsta till utvecklingen måste bagare Bengtsson

kräva två cykelhjälmar i utbyte mot sin goda handbakade limpa istället för en cykelhjälm om han vill få ta del av

samhällets totala växande kaka. Cykelhjälmstillverkaren Sixten är dock väldigt nöjd med sina nya uppfinningar

och vill tjäna mer kosing. Han tänker inte sälja sina hjälmar mycket billiggare bara för att han kan producera 40 snabbare. Sixten rationaliserar bort sina anställda, ger bara Bengtsson en hjälm i betalning som vanligt och tjänar

det dubbla.

Några år efter de produktivitetsförbättrande åtgärderna är Sixten oerhört mycket rikare än Bengtsson. Dessutom

har Bengtsson fått ökad konkurrens av några avskedade hjälmarbetare som försöker slå sig fram på den 45 övermättade brödmarknaden. Frisören Frasse, Bagare Bengtsson, Guiden Gudrun och andra stackare inom den

immateriella sektorn kommer så småningom bli riktiga fattiglappar i jämförelse med Sixten & Co. Om inte

arbetarna inom den immateriella sektorn köper aktier och andelar i den materiella sektorn (eller gör kommunistisk

revolution) kommer samhället till slut bestå av 1 % som äger all materiell produktion (dvs. en uppsättning robotar

som producerar allting) och 99 % som ska konsumera detta och arbetar inom den immateriella sektorn. Denna 1% 50 materiella producenter måste konsumera ofantligt många och dyra tjänster för att den immateriella sektorn ska få

resurser att köpa allt som produceras.

Den immateriella sektorn består i Sverige till största delen av välfärdstjänster finansierade av skatter.

Vårdpersonal, lärare och dagisfröknar kan inte öka produktiviteten. För att offentliganställdas reallöner ska hänga 55 med i den materiella sektorns takt måste staten ta in mer skattepengar. Om skatten är procentuell ökar intäkterna

när den materiella sektorns intäkter ökar. Så länge staten enbart består av en offentlig skattefinansierad sektor och

en fast andel materiella producenter skulle inte de offentliganställdas reallöner halka efter; deras löner skulle ju

definieras av hur mycket producenterna tillverkar.

60

55

Men tyvärr är inte verkligheten så enkelt konstruerad. Det finns nämligen en privat tjänstesektor. Bagare

Bengtsson och Frisören Frasse måste ständigt förhandla upp sina priser, annars förlorar staten i skatteintäkter från

deras relativt sett lägre reallöner och realpriser vid försäljning av tjänsteprodukter. Så länge privata tjänstesektorn

är riktigt slipade förhandlare kommer skattesatsen inte behöva höjas. Men när ett restaurangbesök börjar bli

orimligt dyrt i förhållande till t.ex. en ny bil kommer den privata tjänstesektorn inte kunna driva upp priserna 5 ordentligt vilket leder till att staten får in mindre pengar och de offentliganställdas reallöner börjar halka efter.

(Långt dessförinnan har antagligen de flesta reallöner halkat efter på grund av människans konservativa tendenser

att ha kvar priserna på samma siffra, helst inte höja priset och kanske sänka priset.)

Den privata tjänstesektorns svårigheter i prisförhandlingarna är dock ett relativt litet problem. Det stora problemet 10 är att när företagen rationaliserar bort anställda minskar andelen anställda inom den materiella sektorn och då

måste dessa personer slukas upp av offentlig eller privat tjänstesektor. När staten ständigt får färre materiella

producenter att beskatta och fler att betala ut löner till blir det svårt att hålla uppe reallönerna inom offentlig

sektor. Resultatet har blivit kraftigt ökade klyftor mellan ingenjörer och lärare, sjuksköterskor och kemister,

cykelmekaniker och cykeltillverkare. Det är dyrare att äta ute nu än tidigare, men mycket billiggare att köpa mat. I 15 alla moderna välfärdsstater har vi sett hur tjänsteproduktion bara blivit dyrare och dyrare samtidigt som den

immateriella sektorn relativt den materiella sektorn blivit fattigare och fattigare.

Långsiktiga marknadskonsekvenser av produktivitetsökningar

På en ideal marknad finns alltid konkurrenter som ser till att pressa priserna enligt principen om tillgång och 20 efterfrågan. Marknaden kommer ballansera sig själv så att konsumenterna alltid har råd att köpa de produkter som

finns. Men ju färre företag som behövs för att producera det marknaden efterfrågar och ju mer avancerad teknik

som krävs för denna produktion, desto svårare blir det att skapa ett konkurrerande bolag. På dagens globala

marknad ser vi hur ägarna av materiell produktion blir allt färre rikare. Stora företag köper upp små företag, tar

patent på alla idéer och mutar innovatörer för att antingen använda idéerna själva eller också stoppa verksamhet 25 som kan hota deras dominerande ställning. På en fri marknad där ett mycket litet fåtal är materiella producenter får

dessa ett kraftigt maktövertag och bildar som rationella egoister karteller och skapar monopol.

På en marknad där en enda rik kapitalist äger all materiell produktion skulle kapitalisten behöva låta det totala

priset för allt han producerar under en dag gå mot värdet av kapitalistens tjänstekonsumerande vakna tid under ett 30 dygn för att uppnå en rimlig ballans på marknaden. Han skulle alltså behöva sälja allt, få en summa pengar och

sedan konsumera så många tjänster han kunde under en dag; vid dagens slut skulle alla pengar återgått till den

immateriella sektorn så att de kunde inleda nästa dag med att konsumera kapitalistens produkter.

Tyvärr har kapitalisten inga skäl att sätta sådana priser och byta t.ex. 5 bilar mot en hemlagad pizza. I brist på 35 konkurrens kan han höja priserna ordentligt och låta människor svälta och slava ihjäl sig för att få ta del av hans

jättelika produktion. Han kanske låter maten ligga och ruttna istället för att sälja ut den till de extremt låga priser

folket är kapabla att betala. Försöker någon odla mat själv kan han köpa upp marken och genom statens

våldsmonopol samt patent- och äganderegler fortsätta hålla massan i schack.

40 Vi kan nu försöka oss på att dra några slutsatser. Svaret på frågan huruvida nuvarande ekonomiska system ett

plussummespel som i all oändlighet kommer tillväxa och generera mer välstånd åt mänskligheten kräver ett

ganska komplicerat svar:

* Den immateriella sektorn är ett nollsummespel. 45 * Den materiella sektorn har varit, är och kommer fortsätta vara ett materiellt plussummespel antingen tills

resurserna tar slut eller också tills Baumols dilemma förorsakat så stora klyftor mellan den immateriella

och materiella sektorn att ekonomin brakar ihop.

* Materiell tillväxt genererar bara välstånd (psykiskt och fysiskt välbefinnande) om det som produceras fördela på

ett sådant sätt att det kommer alla till del och antalet av de olika produkttyperna/individ inte närmat sig 50 dess avtagande marginalnytta.

Givet att vi vill fortsätta mänsklighetens revolutionerande upptäckarresa bör vi försöka skapa ett långsiktigt,

välfungerande ekonomiskt system där det råder ballans mellan produktion och konsumtion och där tillväxten

genererar en ständig ökning eller åtminstone inte en minskning av välståndet. Miljödebatten har gjort klart att vi 55 måste hushålla bättre med naturens resurser, det tänker jag inte gå in närmare på. Men hur ska vi undvika Baumols

dilemma som genererar jättelika klyftor i samhället som både underminerar det psykiska välståndet samt raserar

ekonomins grundvalar? För att upprätthålla ballansen mellan reallönerna i nollsummespelets immateriella sektor

och reallönerna i plussummespelets materiella sektor kan vi välja mellan pest och flera varianter av kolera:

60

56

Skatterna höjs regelbundet i takt med att andelen anställda i den materiella sektorn minskar och i takt

med att den privata tjänstesektorn misslyckas i prisförhandlingarna. Nackdel: när skatterna börjar närma

sig orimliga nivåer kommer marknadsekonomin tyvärr kollapsa.

Istället för att höja skatten gör vi regelbundna personalnedskärningar i offentlig sektor så att

skatteintäkterna räcker för att betala ut en fullgod lön till de som är kvar. Nackdel: välfärdssystemen 5 havererar, klyftorna ökar och en ny lågavlönad privat tjänstesektor av sparkade lärare och sjuksköterskor

uppkommer som inte har råd att konsumera.

Vi genomför regelbundna arbetstidsförkortningar så att ingen arbetskraft behöver rationaliseras bort.

Andelen arbetare i immateriella och materiella sektorer förblir då konstant och skatterna behöver därmed

inte höjas för att olika sektorer ska hålla en jämn takt i reallöneökningarna. Vi får dock med tiden ett allt 10 torftigare tjänsteutbud med denna lösning. Den håller dessutom inte i längden när arbetsdagarna börjat bli

extremt korta.

Vi förstatligar produktionsmedlen och delar ut produktionens frukter jämnt över befolkningen.

Nackdelar: motivationen att driva och skapa nya företag minskar och den fria marknadens mekanismer

slås ur spel. Resultatet blir nolltillväxt och marknadskollaps. 15 Vi gör alla medborgare till aktieägare i alla materiella produktionsmedel så att avkastningen inte behöver

omfördelas via någon byråkratisk stat och köpkraften hålls uppe. Nackdelar: det är orealistiskt att nå detta

tillstånd utan att först konfiskera de rikas egendom och dela ut jämnt över befolkningen.

Vi käkar upp alla produktivitetsökningar i form av ökad materiell konsumtion. Då behöver inte företagen

rationalisera bort sina anställda utan folkets konsumtion ökar i takt med produktiviteten. En sund 20 konkurrens kommer då kunna upprätthållas. Nackdelar: den privata immateriella sektorn kan fortfarande

inte förbättra produktiviteten och får därför svårt att hålla uppe priserna. Den materiella tillväxten

kommer dessutom inte kunna fortsätta för evigt.

Tjänstesektorn jobbar längre, hårdare, snabbare bättre, mera, snyggare, vackrare osv. Vårdbiträden ersätts

successivt med robotar, lärare med filmvisning och frisörer med hårklippningsmaskiner för att 25 tjänstesektorn ska hålla tempot med den materiella produktionssektorn. Nackdelar: immateriella

produktivitetsökningar är omöjliga per definition. Att arbeta hårdare och bränna ut sig leder inte till

någon ”tillväxt” utan bara att en annan sorts tjänster konsumeras och produceras (”stressig hårklippning”

genomförs istället för den gamla tjänsten ”normal hårklippning”, ”robotvård” sker istället för ”mänsklig

vård” osv.). 30 Vi startar upp kollektivt ägda kooperativa företag som konkurrerar ut de privata företagen innan de blivit

för stora och mäktiga. Via bojkotter och stödköp kan vi uppmuntra lokalproducerat, stödja små företag

och blockera stora monopol. Nackdelar: svårt, orealistiskt.

Det bästa vore helt klart ett helt nytt ekonomiskt system. Tyvärr har inte jag eller några andra hittills

räknat ut någon bättre grundorganisation för ett samhälle än marknadsekonomin så av en uppsjö dåliga 35 alternativ förespråkar jag en blandning av de minst katastrofala. Mot bakgrund av ovanstående analys av

samhällsekonomins förutsättningar och framtid föreslår jag följande:

På kort sikt kan vi klara problemen genom att sänka arbetstiden. Då slipper vi arbetslös bortrationaliserad

arbetskraft och slipper därmed höja skatten. Alla arbetslösa kan som motprestation för olika former av

bidrag få arbeta med samhällsnyttiga projekt och kompenserar därmed för de minskade antalet arbetade 40 timmar inom välfärden. Visserligen krävs inte mer personal i skolan när arbetsdagen blir kortare, men

vården kommer kräva lika många arbetade timmar som tidigare. När arbetstiden minskats till ca 4-5

timmar kan vi därför befria människor från jobb som skoputsare, telefonförsäljare, hembiträden osv. och

istället anställa dessa inom offentlig sektor.

Efter att alla olönsamma getts arbetsuppgifter blir det dock svårt att gå vidare och sänka arbetstiden utan 45 att tvingas höja skatten. Den privata immateriella sektorn handlar nämligen med den materiella sektorn

och får på såvis del av de resurser den materiella sektorn har kvar efter skatt. Denna inkomst utgör den

privata immateriella sektorns lön som staten beskattar och får in nkomster på. Skulle staten sätta Frasse

och Bengtsson på att undervisa och vårda skulle staten förlora inkomster. En smart stat skulle kunna

kunna lösa detta genom att anställa Frasse och Bengtsson som statliga frissörer och bagare och garantera 50 att de inte säljer något till underpriser till den materiella sektorn genom att sätta ett relativt pris på deras

tjänster som bygger på den totala materiella produktionen dividerat med det totala antalet människor.

Detta skulle leda till högre inkomster för staten men löser inte vårt problem helt; Frasse och Bengtsson

forsätter ju vara frisör och bagare så de kan inte hjälpa till i vården när arbetstiden sänks. Staten skulle

visserligen kunna utnyttja dessa ökade inkomster till att låta Frasse och Bengtsson skära ner på sin 55 huvudsyssla och arbeta exempelvis 20 % med vård. Detta kan ske utan att någons löneläge blir sämre än

vad det var innan staten inkorporerade Frasses och Bengtssons verksamhet i den offentliga sektorn. Men

det var ju detta löneläge som rådde innan som var för lågt och som vi ville komma ifrån. Att låta staten

anställa Frasse och Bengtsson verkar således inte vara någon effektiv lösning. Med tanke på att staten

hittills inte visat sig vara den effektivaste aktören på tjänstemarknaden när det gäller att driva 60

57

frisörssalonger och bagerier (se experiment i Sovjet) är detta nog ingenting att rekommendera.

I vilket fall som helst, att sänka arbetstiden blir efterhand ett allt trubbigare botemedel mot Baumols sjuka. Ponera

att vi nått ett läge där alla arbetar 3 timmar om dagen; den immateriella sektorn består av vård, skola och omsorg

som finansieras av skatt på den materiella sektorn. När den materiella sektorn forsätter att effektivisera 5 produktionen kan vi inte längre korta arbetstiden och anställa fler inom offentlig sektor, det finns ingen privat

immateriell sektor eller några arbetslösa kvar! Då får vi övergå till ett betydligt sämre styrmedel: höja skatten. När

färre producerar allt mer måste de beskattas allt hårdare för att sprida välståndet jämnt. När vi börjat nå

skattenivåer på 70-90 % tror jag marknadsekonomins grundmekanismer hotas på allvar. Om ingen kommit på

något bättre system till dess får vi antingen inleda kommunistisk revolution eller också se på medan hela folket 10 tyranniseras allt värre av några extremt rika kapitalister.

För att skjuta upp detta framtidsscenario finns det en rad åtgärder vi kan börja vidta genast. Lyckas vi tillräckligt

bra med dessa kanske marknadsekonomin och tillväxten överlever ända tills jorden är helt utbränd på resurser. De

som är tillräckligt smarta kan komma över produktionsmedlen genom att investera i aktier. Resten av folket kan 15 börja handla av kooperativa företag, söka anställningar inom kooperationer samt försöka starta upp egna

kooperativa företag. Om bortrationaliseringarna kompenseras av att en allt större del av produktionsmedlen ägs av

människor som arbetar i den immateriella sektorn, samt om centraliseringen bryts genom att många människor blir

delägare i de stora företagen (alternativt produktionen fördelas på många små företag) då slipper tillväxten leda till

finansieringsproblem och behov av nedskärningar i välfärden. 20

Men absolut lättast för att slippa allt detta krångel vore att ersätta skattesystemet med några månaders

samhällstjänst per år då alla måste arbeta inom offentlig sektor. Dygnets 24 timmar och årets 365 dagar är ett

nollsummespel. Tvingar vi alla medborgare att arbeta exempelvis 3 månader per person och år kan vi garanterat

alltid finansiera välfärden oavsett konjunkturläge, samhällsklyftor, reallöner och ekonomiska teorier. Detta förslag 25 är dock förknippat med andra problem, exempelvis ineffektiv arbetsfördelning, vilket gör förslaget mindre

tilltalande.

För att möta framtidens ekologiska utmaningar yrkar jag:

30 att Sverige satsar på en kraftig expansion av kultursektorn.

att Sverige höjer skatten tillräckligt för att kunna genomföra århundradets investering på miljövänlig

teknik, infrastruktur, kollektivtrafik och grön energi samt finansiera motionens att-satser.

35 att Flygskatten chockhöjs

att Bensinskatten höjs stegvis till det dubbla över en 10-årsperiod.

att Avgifterna slopas på all buss- och tågtrafik i landet. 40

att ”miljövänlig materiell tillväxt” officiellt erkänns vara omöjligt i ett land på sikt (med undantag för

tillväxt i form av fler växande träd och växter)

45 För att möta framtidens ekonomiska utmaningar yrkar jag:

att SSU använder begreppen ”immateriell sektor” och ”materiell sektor” i sin analys av

samhällsekonomin.

50 att SSU betraktar den materiell sektorn som ett plussummespel vars gränser ytterst sätts av miljön och

jordens resurser, samt betraktar den immateriella sektorn som ett nollsummespel med timmarna på

ett dygn.

att SSU tar fram en långsiktig handlingsplan för hur Sverige ska hantera Baumols dilemma. 55

att Sverige tar ut produktivitetsökningarna i lagstadgade arbetstidsförkortningar med bibehållen lön

istället för i reallöneökningar (tills arbetsdagen kortats till ca 3-4 timmar).

att Offentlig sektor undviker att halka efter i reallöneökningarna genom att utgå från en standardlön

uttryckt i procent av BNP per capita. 60

58

att Sverige bör fortsätta höja skatten successivt först när vi kommit till ett läge då

arbetstidsförkortningar och ökad privat konsumtion inte längre är hållbart.1

att Sverige försöker bromsa behovet av skattehöjningar genom att betala tillbaka stadsskulden samt 5 genomföra lönsamma aktieinvesteringar i svenska bolag.

att Nystartsbidrag av olika slag avskaffas och ersätts med en särskild form av statliga investeringar.

Staten ska få tillbaka pengarna och gå med vinst om nystartade företag lyckas.

10 att Sverige verkar för att utveckla och uppmuntra en kollektiv, kooperativ företagsform där vinsterna

går direkt till de anställda.

att En könsneutral samhällsplikt inom offentlig sektor införs. Samhällsplikten ska genomföras första

året efter gymnasiet. 15

att SSU tar den internationella arbetarrörelsen och facket till hjälp för att motverka och balansera upp

storföretagens internationella maktmonopol.

att Sverige förbereder sig redan nu för att ersätta dagens ekonomiska system med en nytt, tillväxtfritt 20 system. Denna stabila jämviktsekonomi, där omsättningen av varor och tjänster stannar på en

ekologiskt och ekonomiskt hållbar nivå, ska införas först när skatterna börjar bli orimligt höga,

resurserna börjar ta slut och klyftorna mellan den materiell och immateriella sektorn underminerat

ekonomins grund.

25 Motionär: Samuel Kazen, SSU-Sigtuna

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 23

Svar på motion “Socialdemokrati 2.0 - Ekonomiska förutsättningar för en ny reformistisk agenda” 30 Framtidens välfärd och dess ekonomiska förutsättningar är det övergripande temat på motionen. Den inger hopp

om en politisk debatt där drömmar är möjliga och där samhällets granskas ärligt. Motionären efterfrågar nya

välfärdsreformer samtidigt som han söker efter en potentiell finansiering av dessa. Syftet är att tränga igenom

påstådda sanningar, myter och fördomar som framförs i den ekonomiska debatten. Utöver det ifrågasätts

marknadens förmåga att generera materiell tillväxt men slår fast att marknaden endast orsakar ohälsa samt klyftor. 35 Dessutom efterfrågas en tydlig gränsdragning mellan rollen som medborgare och rollen som kund för att undvika

korruption. Motionären ser sig framför en utveckling där materiell tillväxt ej längre är möjlig utan där människan

som girig hänsynslös varelse utarmar och förstår jordens resurser. I relation till resursförbrukning önskar

motionären att man skapar tydliga definitioner av materiella och immateriella värden. Mot bakgrund av de olika

problem och utmaningar som motionären ser med dagens marknadsekonomi samt politik ses 40 arbetstidsförkortningar och skattehöjningar som potentiella lösningar. Motionären målar även upp en vision av ett

samhälle där vi ersätter dagens skattesystem med att varje medborgare får ägna några månader per år till

samhällstjänst inom offentlig sektor.

Motionären vill se en stor satsning på kulturen i Sverige för att stärka alternativa värden än de kommersiella och 45 finna alternativ till dagens kortsiktiga tillväxt. Distriktsstyrelsen delar uppfattningen om att det finns ett stort

behov av att satsa på kulturen. Kulturen behövs i en demokrati som en illojal aktör som ständigt ifrågasätter och

gör sig obekväm gängse normer. Distriktsstyrelsen menar att kulturen är viktigare än någonsin i en tid då

människor utsätts alltmer av en synlig och osynlig kommersialisering.

50 Utöver det vill motionären se en mycket större beskattning av flygresor och bensin. Distriktsstyrelsen resonerar att

de stora utsläppskällorna i så stor utsträckning som möjligt måste börja uppbära sina egentliga samhällskostnader.

De brister som finns i en marknadsekonomi kräver en modig politik som vågar använda politiska instrument som

beskattning och reglering. I bakgrund av det moderna samhällets enorma miljöförstörelse och klimatpåverkar

behövs det en modern politik som vill ta stora steg mot ett hållbart samhälle. Stockholms Läns SSU-distrikt är för 55 en avgiftsfri kollektivtrafik men distriktsstyrelsen delar inte motionärens vilja om att slopa alla avgifter på all

buss- och tågtrafik. Ett sådant radikalt, omfattande förslag innebär dels en enorm kostnad som skulle omöjliggöra

många andra välfärdssatsningar och dels bör man kritiskt fråga sig om alla resor är av så stort samhällsintresse att

de bör finansieras helt av oss gemensamt.

60

59

Motionären vill i flera förslag på drastiska sätt totalförändra marknadsekonomin. Ett första förslag handlar om att

“officiellt” erkänna miljövänlig tillväxt som omöjlig på sikt. Distriktsstyrelsen ifrågasätter påståendet och

resonerar att Stockholms Läns SSU-distrikt är fel forum för odefinierade “officiella” erkännanden. Utöver det

anser distriktsstyrelsen att analys av samhällsekonomin utifrån “immateriell” och “materiell” sektor har många

brister men framförallt saknar en sådan analys träffsäkerhet. Att dela in alla producerade tjänster och varor i 5 enlighet med två så svårdefinierade kategorier är opraktiskt och kanske inte ens möjligt.

Motionären föreslår att produktivitetsökningar skall tas ut i form av lagstadgade arbetstidsförkortningar med

bibehållen lön istället för reallöneökningar och ser framför sig en arbetsdag motsvarande 3-4 timmar.

Distriktsstyrelsen anser att alla stora och radikala förslag förtjänar en ordentlig argumentation och gedigen 10 forskning bakom sig. I motionen återfinns inte en tillräckligt omfattande och övertygande argumentation för att

motivera förslaget. Framförallt refererar distriktsstyrelsen till Stockholms Läns SSU-distrikts beslutade princip om

att arbetstidsförkortningar ska vara branchbaserade och vila på förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Motionären önskar även att statliga inkomster i mindre grad ska vila på skatteintäkter och i högre grad tillkomma 15 genom investeringar i det privata näringslivet. Distriktsstyrelsen är kritiska till en generell princip om att staten

regelbundet och systematiskt ska använda skattepengar till osäkra aktieinvesteringar. Inte minst är rådande

finanskris ett varningstecken som måste tas på allvar: aktieinvesteringar är riskabla investeringar. I många fall kan

sådana investeringar vara gynnsamma och lönsamma men det kräver en fall-till-fall prövning istället för ett

systematiskt statligt aktieprogram. Utöver detta önskar motionären även ett avvecklande av nystartsbidrag för att 20 ersätta detta med statliga investeringar i företag med mål om statliga vinstuttag. Distriktsstyrelsen anser även här

att sådana stora politiska omvärderingar kräver noga beredning och gedigen analys. I motionen återfinns ingen

tillfredställande argumentation kring nystartsbidragens eventuella brister.

Motionären är föredömlig i sitt visionsarbete. Motionen inger hopp om en politisk debatt där drömmar är möjliga 25 och där samhällets stora bister ärligt granskas. Dock resonerar distriktsstyrelsen att alla politiska förslag kräver

noga beredning, gott underlag och stor diskussion. Särskilt när det gäller politiska förslag som skulle vara

samhällsomstörtande. Utöver det anser distriktsstyrelsen en tillfredsställande motionsbehandling omöjliggörs av

motionens många olika ämnena och omfattande, men spretiga argumentationen. Motionen skulle troligtvis må

mycket bättre av att delas in i flera separata motioner med tydliga teman. I motionens nuvarande form är det 30 nästintill omöjligt för distriktsårskongressen att ta en genomtänkt politisk ställning.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen 35

Distriktsstyrelsens föredragande – Jesper Lindholm

Motion nr 24 40 Modernisera tillväxten

Under större delen av 1900-talet har Socialdemokraterna styrt Sverige. Under den tiden har vi fört en seriös

ekonomisk politik och skapat en välfärd som omfördelats inom befolkningen. Detta samhälle har kunnat vara

möjligt att bygga upp tack vare den tillväxt som vi har haft och som fungerat som ett medel för att uppnå ett mål 45 (välfärdsstaten).

2006 tog de borgerliga partierna makten i Sverige. De gick till val på att ”inte sänka skatten så mycket”. Men de

har, nu med facit i hand, kan vi konstatera att moderaterna har gjort drastiska och oansvarsfulla skatteskänkningar.

Samtidigt har de avreglerat statliga bolag och urholkat välfärden. 50

Det är inte bara att ta tillbaka välfärdsstaten som är en av våra stora utmaningar idag. Vi har idag mer kunskap om

vilka konsekvenser dagens tillväxt har för miljön. Samtidigt som tillväxten bygger upp vårt samhälle så utgör den

ett hot, som den är utformad idag. Problemet är inte tillväxten i sig utan det faktum att den idag är uppbyggd på ett

ekologisk ohållbart sätt. 55

Vårt samhälle, styrt av alliansen, går ifrån att vara en kollektiv välfärdsstat till att bli ett nyliberalt samhälle där

den moderata ideologin går före vettig politik. Moderaterna för också en politik som inte tar något som helst

ansvar för miljön. Den svenska modellen håller på att urholkas, vilket leder till ökade klassklyftor, ett orättvisare

samhälle och ett samhälle med mindre frihet. Detta samtidigt som vi alla hotas av klimatförändringarna. 60

60

Det borgliga styret bedriver en politik som känns främmande för många medborgare. Trots detta har vi

socialdemokrater misslyckats med att vinna väljarnas förtroende, inte minst vad det gäller den ekonomiska

politiken. För att vi ska återvinna vårt förtroende är det av yttersta vikt att vi tar den ekonomiska politiken på

allvar. 5

Samtidigt är det inte bara ekonomin som är en viktig fråga för folket. I valet 2010 var miljön den viktigaste frågan

för ca 30 % av väljarna1. Därför är det viktigt att vi även erövrar miljöfrågorna. För att slå två flugor i en smäll bör

Socialdemokraterna presentera en miljövänlig, tillväxtbaserad välfärdspolitik.

10 Det finns de som hävdar att det inte går att göra tillväxten hållbar eftersom naturresurserna är ändliga och det inte

går att öka produktiviteten för tjänster bortom en viss gräns. Samtidigt måste vi minnas att tillväxten har byggt upp

vårt samhälle och vi bör därför istället för att lägga ner den, se över hur den kan byggas på ett kreativt och hållbart

sätt.

15 Andra hävdar att Socialdemokraterna inte ska ägna sig åt miljöpolitik utan lämna det åt miljöpartiet, att vi inte ska

nischa oss inom det området. Det är märkligt att säga så med tanke på att 30 % av väljarna anser att den här frågan

är den viktigaste. Det innebär att vi som Sveriges största parti vinner på och måste gå steget före klimatfrågan.

Socialdemokraterna måste bli ett seriöst regeringsalternativ inför valet 2014. För att vi ska bli det måste vi visa 20 både att vi tar ansvar för såväl Sveriges ekonomi, som för den gemensamt finansierade välfärden och att vi tar

ansvar för att göra samhället grönare. Integrerar vi dessa ämnen med varandra visar vi att vi har förmågan att leva

upp till de krav som ställs på ett regeringsalternativ idag.

Därför yrkar jag på: 25

att Socialdemokraterna fortsätter att utforma ett samhälle där tillväxten kommer alla till del.

att Socialdemokraterna tillsätter en utredning om hur tillväxten kan göras hållbar, förnyelsebar och

klimatsmart.

att tillväxten ses som ett medel (och inte ett mål) för att uppnå ett gemensamt välfärdssamhälle. 30 att Stockholms läns SSU distrikt antar motionen som sin egen och skickar den till Socialdemokraternas

partikongress i Stockholms län 2013.

Motionär: Linnea Carlson SSU Täby

Motionen är antagen på SSU Täbys möte 2 feb 2012 och SSU Solnas möte 25 januari 2012. 35

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 24

Svar på motion ”Modernisera tillväxten”

Motionären lyfter dels hur vi skapar en jämlik politik för ökade livschanser, med vilka medel i tillväxten detta ska 40 göras och hur det måste kombineras med en hållbar och klimatvänlig inriktning.

Distriktsstyrelsen delar motionärens oro över den negativa utveckling där samhället blir allt mer ojämlikt. Vi delar

även oron över en nationell miljödebatt som totalt har avstannat samt politiska förslag som inte räcker till eller får

gehör för att minska klimatpåverkningarna. 45

Precis som motionären menar, hävdar distriktsstyrelsen att jämlikhetsambitioner är nära kopplade till en hållbar

miljö. Det ojämlika och klimatovänliga samhället vi lever i arbetar i symbios. Det är den rika delen av världen

som producerar störst utsläpp genom produktion och levnadssätt. Samtidigt är det de absolut fattigaste länderna

som får ta konsekvenserna av dessa val genom till exempel stigande vattennivåer och sämre jordbruksmöjligheter. 50 Termen klimatflykting beskriver världens ekonomiskt fattigaste också är de som måste kompromissa med sina liv

då klimatpåverkningarna gör att man inte längre kan leva i vissa områden.

Samtidigt pågår en ekonomi och kapitalism i kris. Decennier av nyliberal politik har skapat en oreglerad ekonomi

som skapat otaliga bubblor som spruckit. Dom som får betala för kalaset i form av nedskärningar är bland annat 55 den europeiska befolkningen.

1 http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article12344214.ab

61

Liksom motionären banar väg för kommer diskussionen för eller tillväxt troligtvis aldrig ta slut. Frågan är

polariserad, där argument som främjar en hög tillväxt ofta blir utmålat för avsaknad av sociala förhållningssätt,

som vikten av omfördelning samtidigt som åsikter mot tillväxt framstår utvecklingshämmande.

Tillväxten är hela grundförutsättningen för utveckling. Den kommer alltid vara en inneboende drivkraft hos 5 människan därför att vi alltid drivs av ökad levnadsstandard.

Ofta sätts bilden av att tillväxt och hög ekonomisk utveckling är ett högerprojekt. Siffror och erfarenhet visar

motsatsen.

10

Ur ett nationellt perspektiv visar statistik att tillväxten allt för ofta har hämmats under borgerligt styre och att det

är under socialdemokratiska epoker som den ekonomiska utvecklingen har ökat. 15

Detta är ingen slump. En god tillväxt som inte bygger på utsugning av fattiga länder eller klimatet, kräver

jämlikhet för att existera. Ojämlika samhällen har också lägre utvecklingspotential eftersom stora delar av

befolkningen inte kan kräva förbättringar.

20 På 50-talet talade Tage Erlander om de stora förväntningarnas missnöje. Han menade att ett jämlikt samhälle där

befolkningen har hög levnadsstandard kommer göra att man får högre förväntningar på politiken, ekonomin och

samhället i stort. Jämlikhet har alltså en multiplikatoreffekt. Den sociala ingenjörskonsten – att aktivt arbeta för att

skapa det jämlika samhället genom konkreta reformer, gör också att människor kräver mer av samhällets

institutioner. Denna tes bekräftar bilden att ett solidariskt, jämlikt och rättvist samhälle kräver tillväxt. 25

Skillnaden mellan den borgerliga tesen och socialdemokratiska är att högern menar att hög ekonomisk tillväxt

självmant, och av sig själv kommer skapa jämlikhet. Om politiken bara ställer sig passiv så kommer

marknadskrafterna tillsammans med den ”osynliga handen” mätta befolkningens behov. Siffror sedan den

borgerliga alliansens tillträda hösten 2006 visar att den nyliberala ekonomiska teorin uppenbarligen inte stämmer. 30

62

Kurvan ovan visar motsatsen. En passiv politik och oreglerad ekonomi kommer inte alla till del. Detta, efterson

ekonomin och kapitalet inte tar hänsyn till sociala förhållanden eller villkor.

5 Som socialdemokrater vet vi att en aktiv politik behövs för att den tillväxt som skapas ska vara omfördelande. Det

finns ingen naturlag som skapar rättvisa förhållanden för människor. Där måste demokratin och politiken,

människor, lösa problemen.

I den jämlikhetsambitionen med aktiva reformer måste klimatfrågan ingå. Distriktsstyrelsen ställer sig mycket 10 kritiska till idén om att klimatsmarta lösningar är hämmande för samhällsutvecklingen. Tvärtom. Grön forskning

och teknikutveckling, aktiva satsningar på infrastruktur och klimatsmarta boendeformer är en förutsättning för ett

ökad utveckling och jämlikhet.

Här är socialdemokratin på sätt väg. Med moderna förslag på finansiella investeringar och en aktiv näringspolitik 15 finns stort reformutrymme. Stockholms läns SSU-distrikt måste vara i framkant i den debatten och därför tackar vi

för motionen.

Delar av de förslag motionen innehåller sker idag. Tillväxten är socialdemokratins medel för ökad jämlikhet och

är därför inte ett eget mål. Tillväxten ska omfördelas visa välfärden för att komma människor till del. Och 20 frågorna arbetas med i partiet strategiskt inför nästa val.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att besvara attsats 1 25 att avslå attsats 2-4

Distriktsstyrelsens föredragande - Sara Yazdanfar

30

Motion nr 25

Österleden

Den explosionsartade befolkningsökningen i Stockholms län under senare år har återigen lyft frågan om ny 35 infrastruktur över Saltsjö-Mälarsnittet. Idag finns endast sex broar över snittet; fyra för biltrafik och två för

spårbunden trafik och situationen har sett likadan ut sedan 1967 då Essingeleden öppnades. Under samma tid har

Stockholmsregionen vuxit med en halv miljon invånare; dock saknas fortfarande en förbindelse som kopplar

samman områdena kring saltsjön öster om Slussen.

63

Ett förslag som har funnits sedan 1800-talets slut är det som idag kallas för Östlig förbindelse eller Österleden. I

den form som vägverket nu utrett i en förstudie är Östlig förbindelse menat att bli en naturlig fortsättning på den

halva motorledsring som idag utgörs av Essingeleden, Södra länken och den påbörjade Norra länken. Den mest

troliga sträckningen innebär en nordlig anslutning vid Värtan, en tunnel under Djurgården och en sydlig 5 anslutning vid Sickla.

En förbindelse i området runt östra Saltsjön behövs men det finns flera briser med det liggande förslaget.

Ett uppenbart motargument mot den nu föreslagna leden finns att hämta i en rapport från Nacka Kommun

(Kapacitetsstark kollektivtrafik) där man bland annat utreder hur antalet resor med kollektivtrafiken förändras 10 gentemot antalet bilresor till 2030 om Östlig förbindelse byggs. Rapporten visar att kollektivtrafikandelen kraftigt

minskar, särskilt på Södermalm och inre söderort medan andelen biltrafik ökar mer än den redan kraftiga ökningen

som väntas till 2030. Detta rimmar illa med Stockholms läns ambitioner att öka andelen kollektivtrafikresor.

Kostnaden för Östlig förbindelse har beräknats till ungefär 10,5 miljarder kronor vilket kan jämföras med att

samma summa enligt rapporten Kapacitetsstark kollektivtrafik skulle räcka för att bygga ut tunnelbanas blå linje 15 från Kungsträdgården till Orminge, ett av de områden som skulle förlora mest på den trängsel som skulle uppstå

på Värmdöleden om Östlig förbindelse byggs.

Ett alternativ till den föreslagna motorleden är att förlänga den östliga delen av tvärbanan från Sickla udde till

Värtan. Utöver en mycket välbehövd förbindelse över Saltsjön så skulle detta innebära att pendlare från 20 framförallt Nacka och inre Söderort får möjlighet att ta sig kollektivt till arbetsområdena i Värtan, Kista och

Ulvsunda/Sundbyberg med enbart ett eller inga byten när Tvärbanans grenar till Solna och Kista är färdiga om ett

par år.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag: 25

att Stockholms läns SSU-distrikt ställer sig negativa till Östlig förbindelse som motorled.

att Stockholms läns SSU-distrikt ställer sig positiva till Östlig förbindelse som kollektivtrafikled.

Motionär: Jimmy Bergqvist SSU-Sigtuna 30

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 25

Svar på motion ”Österleden”

35 Motionären tar upp frågan upp frågan om de uppenbara brister som finns i infrastrukturen för persontransporter

över Mälaren-Saltsjösnittet. Särskilt öster om Slussen. Stockholmsregionen växer så det knackar och Nacka-

Värmdöområdet växer snabbast. Värmdöleden in mot Slussen är hårt belastad och något behöver göras för att

avlasta dagens infrastruktur.

40 Motionären tar vidare upp att detta är något man vetat om länge. Diskussionen kring hur man ska kunna leda bort

trafiken från centrala staden genom någon form av östlig led är gammal, mycket gammal.

De senaste planerna, som har sin grund i Dennispaketet från 1991, drivs idag av Trafikverket och ett antal

kommunpolitiker. De handlar om att sluta en motorvägscirkel runt Stockholm genom att koppla samman Norra

länken med Södra länken genom en sträckning över/under nationalstadsparken (Gärdet och Djurgården) med 45 anslutningar vid Värtan, Ladugårdsgärdet och Hammarby Sjöstad. Man har gjort några mindre förändringar sedan

dess och den föreslagna motorleden har bytt namn ifrån Österleden till ”Östlig förbindelse förslag D”.

En byggnation av den föreslagna motorleden skulle enligt motionären leda till att andelen resor med

kollektivtrafik skulle minska i förhållande till andelen resor med bil. Motionären lyfter sedan fram två alternativa

lösningar till den föreslagna motorleden som båda utgörs av spårbunden kollektivtrafik. En förlängning av 50 Tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården vidare ut mot Nacka och en sammankoppling av Tvärbanan och

Spårväg City från Sickla Udde till Värtan via Djurgården.

Vidare vill motionären att distriktårskongressen ställer sig bakom kravet på en östlig förbindelse som

kollektivtrafiksled och ställer sig negativ till en östlig förbindelse som motorled. 55 Distriktsstyrelsen hävdar att Östlig förbindelse som den är föreslagen av trafikverket inte är en förbifartsled som

leder bort trafik från Stockholms centrala delar utan en infartsled som kommer att öka trafiken i innanför tullarna

såväl som på motorlederna mot Stockholm. Vägverket (nuvarande Trafikverket) skriver själv i sin utredning från

2003 att Österleden inte avlastar infartsleder, inte ökar tillgängligheten i södra regionhalvan, inte stärker regionala

tillväxtcentra. Ändå väljer man nu att gå vidare i planeringen. 60

64

Distriktsstyrelsen ser en roll för bilen i framtidens Stockholm, främst i form av yrkestrafik, bilen får dock ej utgöra

basen för det dagliga pendlandet. En utbyggnad av nya motorleder uppmuntrar folk att ta bilen till arbetet vilket

gör att biltrafiken ökar i snabbare takt än om motorleden inte hade byggts. Det går helt enkelt inte att bygga bort

trängsel inom biltrafiken då ökad kapacitet alltid leder till ökad trafik. 5

Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att en utbyggnad av tunnelbanans blå linje från

Kungsträdgården till Orminge, och på sikt Gustavsberg, är en prioriterad åtgärd. En utbyggnad av Tunnelbanan

skulle ge en avlastning på övriga trafikslag med, under normaltrafik, upp till 13 000 resenärer i timmen och med

en maxkapacitet på upp till 50 000 resenärer i timmen. Kostnaden för en sådan utbyggnad av tunnelbanan skulle 10 som motionären också nämner motsvara kostnaden för utbyggnaden av motorledsalternativet.

Motionärens andra alternativ, en sammankoppling av Tvärbanan och Spårväg City med dragning över Djurgården

är också en intressant lösning. Dock är den inte utredd på samma sätt som utbyggnaden av tunnelbanan.

Utbyggnad av snabbspårväg (Tvärbanan) kostar normalt mindre än femtedel av kostnaden för utbyggnad av 15 Tunnelbana. Dock är driftkostnaden högre och kapaciteten lägre. Man skall också tillägga att den av motionären

föreslagna dragningen kräver en tunnellösning under Saltsjön, något som säkerligen inte är billigt. Förslaget

förefaller dock inte orealistiskt och diskuteras livligt i andra sammanhang. Det har även diskuterats framtida

ringleder för Tunnelbanan något som skulle kunna betyda en likartad dragning som den som motionären nu

föreslår för snabbspårvägen. 20

Det tycks som om politikerna i Stockholm Stadshus har fått en fix idé om att Stockholm minsann ska omges av

motorvägar, dock finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle vara en sund stadsplanering eller att det skulle

leda till önskvärd tillväxt. En utbyggnad av den spårbundna kollektivtrafiken däremot rustar Stockholm för

framtiden med ett effektivt, kapacitetsstarkt och miljövänligt alternativ som har kraften att driva på 25 stadsutvecklingen runt omkring sig. Se bara på hur den täta byggnationen i Stockholmsregionen idag ligger

samlad längs med Tunnelbane- och pendeltågsnätet.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

30 att bifalla motionen

Distriktsstyrelsens föredragande – Gabriel Blomberg

35 Motion nr 26

Små steg för EU – stora steg för legitimiteten

Vi måste vara ärliga. Det europeiska samarbetet idag är inte optimalt för fem öre. Hela idén om det enade Europa

håller på att rasa samman i bråk, statskonkurser och fascistiska rörelser. Vi socialdemokrater måste se, och vara 40 tydliga med att ett enat Europa är det första steget mot att avskaffa nationens gränser och därigenom genomföra

internationaliseringen.

Det viktiga är att vi lämnar den djävulska för eller emot-debatten bakom oss. Vi är med i unionen och den har

påverkat oss direkt i stor utsträckning i över 20 år. Allt har verkligen inte varit av ondo. Men EU behöver för att

överleva som projekt mer öppenhet, mer legitimitet, mer socialt engagemang och mer folkligt deltagande. Här är 45 några enkla förslag bland många:

Det saknas idag ett välutvecklat system för kontroll och ansvarsutkrävande av kommissionen och rådet,

något som kan ses som grundläggande uttryck för det demokratiska underskottet. Revisionsrätten och den

europeiska ombudsmannen måste både bli mer självständiga och få bindande maktbefogenheter. 50

Lagharmoniseringen är den viktigaste delen av den europeiska integrationen. Tänk att bli behandlad av

staten lika överallt, och veta vad som gäller, på hela kontinentalhalvön! Lagstiftningsprocessen är

däremot ett skämt. Den utdragna och hemliga processen har skapat en byråkratisk monsterhydra med

lobbyismen som ett sjukligt inslag. Ge därför det folkvalda parlamentet ensamt den lagstiftande makten. 55 Rådet och kommissionen kan gott bli initiativtagare, överläggande och förvaltare, bara.

Att så få röstar i valet till Europaparlamentet är ett stort underkännande av hela projektets legitimitet. Rör

man sig genom Europa när det är valtider märks ingen större kampvilja förutom någonstans här och där.

65

Låt oss istället ha ett gemensamt synkroniserat valdatum för alla länder i unionen. Det ökar

gemenskapskänslan och debatten blir relevant och kontinental.

Utrikesministeriet och den nya utrikesrepresentanten var en riktig flopp. Istället för att göra oss till en 5 tydlig röst och kraft i världspolitiken fortsätter vi att vara halvmjäkiga mesyrer. Skala bort alla extra

utrikesprofiler, och låt representanten företräda oss alla när det verkligen gäller.

Det har visat sig svårt att få fransmännen att gå med på att ändra den rådande ordningen med flyttear till

Strasbourg hela tiden. Medborgarna i unionen kan inte förstå vad det är för åsnor som styr kosan. Då 10 enlighet krävs enligt artikel 341 FEU för att ändra detta måste vi pröva nya metoder. Med ett stort folkligt

och medialt tryck går det dock att göra skillnad. Låt en allians av socialdemokrater och andra progressiva

runt om Europa kampanja och lyfta frågan om att stationera mötena permanent i Bryssel. Låt oss pröva

medborgarinitiativet! En miljon insamlande underskrifter och en publik debatt, och de franska

översittarna får gå längs Golgata. 15

Den svenska neutraliteten filas i kanten av globalisering och modern säkerhetspolitik, hur gör vi det bästa

av det? Hur undviker vi att det är Nato-trupper som får göra R2P-jobben på den globala arenan? Kan vi

samtidigt bygga upp en europeisk mentalitet och identitet? Ja, genom att erbjuda alla i lämplig ålder att

frivilligt genomgå en europeisk värnplikt. Träffa, träna, umgås och bo med människor ifrån 27 länder, det 20 skapar samhörighet. Genomför sedan ett första steg av försvarsintegrationen. Skapandet av de europeiska

trupperna för fred och folkrättens respekterande som en motvikt till Natotrupperna.

Idag är överläggningarna i EU-domstolen hemliga. Endast domarna själva är närvarande och skiljaktiga 25 meningar redovisas ej. Detta är såklart både dumt och oförsvarligt. Gör överläggningen offentlig, och

redovisa de skiljaktiga domarna så medborgare kan veta hur den juridiska makten tänker.

Därför föreslår jag följande enkla ändringar för att göra världen bättre: 30 att Revisionsrätten och den europeiska ombudsmannen får bindande befogenheter

att Parlamentet ensamt ges den lagstiftande rollen vid nästa fördragsskrivning och att kommissionen

och rådet blir mer verkställande och initiativtagande

att det införs synkroniserade valkretsar och ett gemensamt valdatum till Europaparlamentet i samtliga

medlemsländer 35 att Europeiska rådets ständige ordförande fråntas sin utrikesrepresenterande roll

att Kommissionens ordförande fråntas sin utrikesrepresenterande roll i frågor som rör exklusiv EU-

kompetens

att när uppenbara folkrättsliga brott mot EKMR och rättighetsstadgan görs ska EU:s

utrikesrepresentant på eget initiativ representera hela EU:s röst och ställningstagande 40 att Socialdemokraterna på nationell nivå i flera länder ska driva tillsammans med andra progressiva

rörelser frågan om permanent stationering i Bryssel, genom att utnyttja medborgarinitiativet

att överläggningarna i EU-domstolen blir offentliga och att skiljaktiga meningar redovisas

att en europeisk frivillig värnplikt instiftas, i syfte att skapa en europeisk identitet och samhörighet

att en europeisk fredsbevarande styrka inrättas, som ska kunna ta på sig ansvaret vid inventioner 45 orsakade av folkrättsliga brott och som ska kunna utgöra en bred bas i FN-samarbetet

Motionär: Emil Claesson

50 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 26

Svar på motion ” Små steg för EU – stora steg för legitimiteten”

Motionären belyser det mycket aktuellt ämnet om Europeiska Unionens, EU, bristande transparens, legitimitet och

demokrati. Detta blir extra angeläget i en tid av ekonomisk kris och där EU förväntas införa nya regelverk för att 55 förhindra framtida kriser. Vidare belyser motionären problematiken med att NATO-ledda militära styrkor ofta ger

ansvar för att leda globala militära insatser.

66

Europeiska revisionsrättens uppgift att göra en oberoende granskning av EU:s utgifter och inkomster.

Revisionsrätten kontrollerar även att förvaltningen av EU:s budget sköts på ett riktigt och effektivt sätt.

Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsland. De utses för sex år. En ledamot väljs till ordförande

under en treårsperiod. 5

Idag förvaltas EU:s budget primärt av kommissionen. De flesta av stöden går dock via medlemsländernas

myndigheter. Revisionsrätten granskar också denna del. I dagsläget har revisionsrätten inga dömande

befogenheter. Istället arbetar revisionsrätten genom att de anställda gör revisioner i EU:s institutioner och åker

även till medlemsländerna och granskar räkenskaperna på plats. Deras slutsatser presenterar sina siffror via 10 årsrapporter av EU:s budget. Utöver detta tar revisionsrätten fram särskilda rapporter där man granskar ett visst

politikområde eller specifika ekonomiska bidrag.

Den europeiska ombudsmannen arbetar idag med att utreda klagomål om administrativa missförhållanden inom

EU:s institutioner och organ. Europeiska ombudsmannen informerar berörda institutioner gällande klagomål. Om 15 ett fall inte blir löst under undersökningens gång så försöker ombudsmannen, om möjligt, att nå en vänskaplig

förlikning för att ställa till rätta det administrativa missförhållandet och tillmötesgå klaganden. Om institutionen

inte godtar rekommendationen kan ombudsmannen avlägga en särskild rapport till Europaparlamentet med förslag

för förändring.

20 Distriktsstyrelsen håller med motionären om att det finns ett demokratiskt underskott inom EU. Detta löses dock

inte genom att de den europeiska ombudsmannen eller revisionsrätten bindande befogenheter. En revision jobbar

med granskning. Det är viktigt att uppdraget fortsätter vara granskande för att behålla legitimiteten. Eventuella

missförhållanden bör sedan beslutas av en domstol. Distriktsstyrelsen anser vidare att bindande befogenheter ska

innehas av politiker och att ge den europeiska ombudsmannen bindande befogenheter vore att ge en 25 tjänstemannaorganisation politisk makt, vilket inte stärker demokratin inom EU. Demokratin gynnas av ökad

insyn. Att överläggningarna i EU-domstolen blir offentliga och att skiljaktiga meningar redovisas vore ett steg i

rätt riktning.

Det demokratiska underskottet i EU kan däremot stärkas genom att ge största möjliga beslutsfattande makt till 30 EU:s folkvalda parlament, Europaparlamentet. Distriktsstyrelsen är således positiv till att Europaparlamentet

ensamt ges den lagstiftande rätten.

I det senaste valet till Europaparlamentet var valdeltagandet lägre än femtio procent. Det låga valdeltagandet

underminerar demokratin och minskar legitimiteten för unionen. Distriktsstyrelsen tror att gemensamma valdatum

inom hela unionen kan ge valet större betydelse och öka kännedomen om dess betydelse. 35

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EMKR, är

Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Konventionen inkorporerades som svensk lag år1994.

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, även känd som rättighetsstadgan, är en stadga

som även henna innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter. Det är självklart att EU ska kritisera när länder 40 som skrivit under dessa bryter mot dem. Samtidigt är det viktigt att EU:s utrikespolitiskpolitiske röst är

gemensam. Med det menar distriktsstyrelsen att man vill se att EU:s utrikesrepresentant tar egna initiativ men

företräder majoritetens röst. När brott mot EKMR och rättighetsstadgan görs bör representanten genast samla

representanter från medlemsländerna och diskutera detta.

45 EU är en viktig röst i den globala debatten och det är människor som är intresserade av hur EU ställer sig i olika

frågor. Det är därför viktigt att den utrikespolitiske representanten samlar medlemsländernas utrikesministrar ofta

och diskuterar fram ett gemensam ställningstagande i aktuella utrikespolitiska händelser. Motionären lyfter upp att

det idag finns flera uppdrag inom EU som har en utrikespolitisk roll. Detta tror dock Distriktsstyrelsen är

nödvändigt då man vid olika tillfällen måste kunna representera EU:s hållning på olika ställen i världen samtidigt. 50 Det är därför bra med flera representanter. Dock är det viktigt att den gemensamma hållningen beslutas av

medlemsländerna och att den representerande personen i fråga håller sig till den.

Krigs negativa konsekvenser för civilbefolkningen är så stora att enskilda länder ska inte ska ha rätt att gå i krig

med varandra. FN är en unik församling världens folk är representerade och bör därför vara det organ som beslutar 55 om militära interventioner. I dagsläget saknar FN en egen militär styrka och måste vid genomförande av en

fredsframtvingande militär intervention be medlemsländerna att bistå med militär styrka. Verkligheten är att sådan

att endast USA och NATO har tillräckliga resurser att bistå FN med tillräcklig styrka. FN har därför i ökande grad

blivit beroende av NATO, vilket påverkat insatsernas legitimitet. I målet för en gemensam utrikes- och

säkerhetspolitik för EU, där medlemsländerna allt oftare har en gemensam policy finner vi att nästa steg är ett 60

67

införande av en gemensam fredsbevarande samt fredsframtvingande militär styrka som ska kunna användas vid

FN-interventioner men aldrig bedriva egna anfallskrig. Denna skulle balansera NATO-dominansen i FN. Syftet

med denna fredsbevarande och fredsframtvingande styrka ska vara att just bistå FN-insatser för att snabbt kunna

gripa in vid folkrättsbrott. Den syftar inte till att skapa en gemensam Europeisk identitet. Detta tror

distriktsstyrelsen att det finns andra sätt att göra. Exempel kan vara genom utbytesstudier och gemensamma 5 kulturella projekt. Inte militärt.

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att bifalla att-sats 2,3,7,8,10 10 att avslå att-sats 1,4,5,6,9

Distriktsstyrelsens föredragande – Sara Kukka-Salam

15 Motion nr 27

Marknadsför Stockholms Läns SSU-distrikt

Alla SSU-kommuner i Stockholms län planerar och genomför en rad aktiviteter för sina medlemmar. Aktiviteterna

genomförs både på kommunnivå, som samarbeten mellan kommuner och på distriktsnivå. För att få fler 20 medlemmar att komma på SSU-aktiviteter och för att kommunerna ska få fler aktiva medlemmar krävs det bland

annat att SSU-distriktet och SSU-kommunerna blir bättre på att marknadsföra sig.

I SSU:s fall behövs marknadsföringen därmed främst för två syften; för att lyckas värva så många medlemmar

som möjligt, och för att se till att så många som möjligt vill fortsätta vara (aktiva) medlemmar. Under hösten har 25 ett stort fokus legat på att värva nya medlemmar till distriktet och distriktet vann medlemsvärvartävlingen som

förbundet anordnade. Nu gäller det dock att hålla kvar medlemmarna och få dem att bli mer aktiva. För att vi ska

lyckas med detta behöver SSU:arna blir mer medvetna om och få bättre verktyg i marknadsföring. Därför yrkar

SSU Huddinge:

30 att SSU-distriktet upprättar en kurs i marknadsföring

att alla medlemmar i Stockholms läns SSU-distrikt ska få gå kursen

att kursen hålls under verksamhetsåret 2012/2013

Motionär: SSU Huddinge 35

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 27

Svar på motion ”Marknadsför Stockholms Läns SSU-distrikt”

Majoriteten av de som är medlemmar i SSU går i gymnasiet och delar sin tid mellan skolarbete och engagemang. 40 Det innebär att ibland måste vissa saker prioriteras framför andra och graden av aktivitet kan variera.

Distriktsstyrelsen håller självklart med motionärerna om att det är oerhört viktigt att värva och aktivera fler. Dock

vill distriktsstyrelsen betona vikten av att engagemang sker på ens eget villkor. Därför ska alla medlemmar, aktiva

som stödmedlemmar, respekteras.

45 Motionärerna framhäver vikten av marknadsföring för att kunna skapa ett starkare distrikt. Marknadsföring

innebär att ett företag eller en organisation anpassar sitt utbud av varor eller tjänster till det som människor

efterfrågar vilket i sin tur betyder att de ska vara det mest attraktiva alternativet. Det innebär även att göra reklam

för sig och specifikt rikta reklamen till den grupp av människor som man bedömer vara mest mottaglig för det

man erbjuder. 50

Distriktsstyrelsen anser att det blir komplicerat att använda begreppet marknadsföring när det i grund och botten

handlar om kampanjer för att värva och aktivera medlemmar i organisationen. Vårt distrikt är inte ett

vinstdrivande företag, vi är inte heller en organisation som är beroende av donationer från medlemmar mer än den

symboliska avgift som våra medlemmar betalar. Med andra ord finns det enbart ett syfte för oss om vi ska 55 positionera oss mot andra organisationer och det är att bygga ett ännu starkare distrikt inför framtiden.

Distriktsstyrelsen menar att denna positionering redan sker idag i den form som vi kallar för kampanj. Kampanj är

det vi gör när vi representerar vårt distrikt i till exempel skolor, på demonstrationer eller via insändare. Våra

kampanjer är ett forum där vi kan kontakta potentiella medlemmar men även för att aktiva medlemmar ska kunna

kämpa för de frågor som de anser är viktiga. 60

68

Distriktsstyrelsen håller med motionärerna om att vi alltid måste sträva efter att förbättra våra kampanjmetoder

och utveckla de sätt som vi når ut till nuvarande eller potentiella medlemmar. Medlemmarna är självklart

distriktets mest värdefulla tillgång och det är medlemmarna som bär distriktet framåt. Distriktsstyrelsen håller

dock fast vid att vi alltid ska arbeta med kampanjer och inte med marknadsföring. 5

Distriktsstyrelsen vill även hänvisa till principen om att det inte är distriktsårskongressen som beslutar om de

kurser som ska hållas under verksamhetsåret. Att avgöra vilka pass som ska ingå i våra eminenta kurser är en svår

process som kräver noga övervägande och planering och som tas på stort allvar. Distriktsstyrelsen menar att

fastställandet av kursernas innehåll även i fortsättning ska ske genom studieenheten. 10

Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen

15 Distriktsstyrelsens föredragande – Sara Nordmark

Motion nr 28

En distriktssång värdig namnet 20

Under årens gång har vi möts av hånskratt, dråpliga kommentarer och överlägsna sånger från andra SSU-distrikt,

allt detta för att vi har en distriktssång som inte är värdig namnet. Att vi fortfarande har kvar denna odiösa

distriktssång är för mig obegripligt, enkannerligen då Stockholms läns SSU-distrikt har många musikaliskt

begåvade människor som skulle kunna nyttjas för att skriva en distriktssång som vi alla kan vara stolta över. 25

Den distriktssång vi nu har är ytterst undermålig, enkannerligen då Stockholms läns SSU-distrikt använder sig av

sloganen ”Störst bäst och vackrast”, en slogan som jag själv står helt egal till. Men om vi så enträget skall använda

oss av denna slogan så kan vi omöjligt ha en sådan bedrövlig distriktssång.

30 Stockholms läns SSU-distrikt behöver en frapperande distriktssång som är värdig namnet, något som dagens

distriktssång inte kan leverera. Jag bestyrks i min övertygelse var gång Stockholms läns SSU-distrikt stämmer in i

sång och ur våra halsar kommer detta vidunder till komposition.

Därför yrkar jag 35

att Stockholms läns SSU-distriktsstyrelse till DÅK 2013 arbetar fram en ny distriktssång

Motionär: Fredrik Johansson, SSU Solna

40

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion nr 28

Svar på motion ” En distriktssång värdig namnet”

Framåt alltjämt för Stockholms Län! Så lyder första frasen i vår kära distriktssång. Ett budskap som heter duga. 45 Traditioner är viktiga och denna sång har anor långt bak i tiden. Det är värt att hedra. Sången har också en fin

klang, och en bra gemytlig text som visar på framåtanda och gemenskap.

”Det är här vi värvar systrar och bröder! Grabbar tjejer det tummar vi väl på att framåt ska det gå, därför sjunger vi

som så att det går framåt alltjämt för Stockholms län!” 50

Sången säger att vi är bäst, utan att vi blir förmätna. Den är även otroligt lätt att lära sig.

Motionären hävdar i sin motion att vi lenare möts av hånskratt och kommentarer från andra ssuare från andra

distrikt. Distriktsstyrelsen vill då påminna om att vi är överlägset bättre än dem, och därför inte behöver ta illa vid

oss av dessa kommentarer. En dock är ett sätt att undvika dessa kommentarer i framtiden kanske att satsa på mer 55 på sångövning så att alla våra musikaliska förmågor och stämmor når sin fulla potential. Men att vår kära

distriktssång är en vidunderlig komposition går inte distriktsstyrelsen med på.

Vi är sannerligen störst, bäst och vackrast, låt oss visa det genom att sjunga vår sång med stolthet! Framåt alltjämt!

60

69

Distriktsstyrelsens föreslår distriktsårskongressen besluta

att avslå motionen

Distriktsstyrelsens föredragande Anna Larsson. 5