De Ungas KyrKomöte

motIoner+

motIonssVar

De Ungas KyrKomöte- en röst aV nörDar och wannabes

På Svenska Kyrkans Ungas stora årsmöte 2005 antog rörelsen ett uttalande om att prio-ritera unga i Svenska kyrkan. Uttalande innehåller en rad viktiga saker, bland annat ett krav på att unga ska få en tydlig plats på kyrkomötet. Barn och unga är inte bara kyrkans framtid, utan även en del av dess nutid. Det du nu håller i din hand är ett resultat av det uttalandet. Sedan 2008 har Svenska Kyrkans Unga arrangerat De Ungas Kyrkomöte med inspiration från Norska Kyrkan, så även detta år.

Förra året då Svenska Kyrkans Unga deltog på Kyrkomötet kom en ledamot fram till mig och hävde argt ur sig ”Svenska Kyrkans Unga är en samling med nördar och Wannabes”. Jag vet inte varför ledamoten kände att det var en nödvändig kommentar och när det skedde så tog jag och mina kollegor illa upp men nu, när jag tänkt på den där händelsen under närmare ett år då och då så inser jag ju att det är sant. Det är bara den arga tonen som inte stämmer. De Ungas Kyrkomöte är ett utmärkt exempel på när Svenska Kyrkans Unga visar sin rätta sida som nördar och wannabes!

Lördagen den 25e augusti i år samlades ungdomar runt om i Sverige och talade om kyrko-mötets motioner, motioner som de inte har någon formell beslutanderätt i. De samlades i Göteborg, Växjö och Uppsala via videokonferens och diskuterade, debatterade och tyckte till kring frågor som rör Svenska kyrkan. Det är vad jag kallar nördigt men det också att vara wannabes. Det visar på att de som är unga inte vill vara en separat del av kyrkan utan de vill vara en naturlig och inflytelserik del av den del av Kristi kropp som de tillhör. Vi i Svenska Kyrkans Unga hoppas på att även ni som det högsta beslutande organet i Svenska kyrkan ska inse detta och i framtiden ge unga lika stor möjlighet som vuxna att påverka, nördar kommer vi alltid vara men Wannabes blir vi bara om vi får stå bredvid.

Johan Boj GardeFörbundsstyrelseledamotsVensKa KyrKans Unga

motIonssVar tILL motIon 2012:07 VaD natIoneLL nIVå Kan göra för att stöDja stIft och församLIngar I arbetet mot prostItUtIon och traffIcKIng

Vi i Svenska Kyrkans Unga förstår problematiken och ser nödvändigheten i kyrkans närvaro bland människor som är utsatta för prostitution och trafficking, men vi tror också att Svenska kyrkan har mycket att lära och ta del av från redan befintliga organisationer. Det kan ibland vara svårt att som kyrka vara ute på fältet och försöka hjälpa människor som kanske inte alltid vill ha hjälp från just en kyrka. Vi tycker därför att ett ökat engagemang i redan förekommande samarbeten som med t.ex. ECPAT är den rätta vägen att gå.

motIonssVar tILL motIon 2012:09sVensKa KyrKan bör ta ett större mILjöansVar än anDra

Miljöfrågor är viktiga och de är väldigt aktuella i samhället idag. Hur framtiden ska se ut är det vi som påverkar nu. Att se till de stift som blivit miljödiplomerade är en bra början för att sedan fortsätta med ett aktivt tänk kring miljön.

En av grunderna i vår tro är Guds skapelse och att bevara den. Därför bör Svenska kyrkan ligga i fram-kant i ansvaret vi har för vår jord. Gud skapade en biologisk mångfald av djur och växter. Vi har fått jorden och att bevara den biologiska mångfalden är då en del av det ansvar som vi bör ta. Vi ser gärna att en plan för bevarandet av den biologiska mångfalden görs men att det blir på stiftsnivå då det är de som känner sin skog. Det som bör ske på nationell nivå är hur Svenska kyrkan ställer sig rent etiskt och moraliskt till innehållet i denna plan.

En fortbildning på nationell nivå för alla nivåer ser vi som en bra väg att gå. Om utbildningen är på nationell nivå blir kunskapen samma för alla, och genom att den är fortbildande så fortsätter vi hålla en hög kunskapsnivå på personalen som jobbar inom dessa områden.

Vi sitter tyvärr inte på all kunskap och forskning kring hur många procent skog vi måste avvara men i övrigt är vi positivt inställda till motionen.

motIonssVar och motIon 2012:12 De gömDa och gLömDa I sVerIge

Som kyrka i Sverige möter vi alla sorters människor och samhällets alla grupper. Vi kan skapa en trygghet i många människors liv där otryggheten råder, en grupp av dessa är de gömda och glömda som motionären talar om.

Frågan kring de gömda och glömda är viktig men svår. Många församlingar arbetar idag med asyl- och flyktingfrågor, det finns gömda barn och ungdomar som befinner sig i kyrkans verksamhet på ett eller annat sätt. Även i Svenska Kyrkans Ungas möter vi i våra verksamheter barn och ungdomar som faller mellan stolarna. Vi får helt enkelt inte kontakt med dessa grupper. Lagar, regler och kommunika-tionssvårigheter tror vi är en del av problemet som gör frågan svår.

Vi tror att utbildning, fortbildning och information är en viktig grund i att förstå problematiken inom detta område. Därför tror vi att en nödvändig början är att utbilda i dessa frågor för att stötta an-ställda, förtroendevalda och ideella.

I många stift arbetar man redan idag med flyktingfrågor, i form av handläggare eller projekt, vilket vi tycker är positivt. Vi har också tagit del av materialet VÄGLEDNING i flykting-, migrations- och integrationsfrågor för dig som arbetar i en församling i Svenska kyrkan och ”Detta vill vi” kyrkorna och migrationsfrågorna, och där finner vi också många tankar om asyl- och flyktingfrågor. Att upp-märksamma det materialet i församlingar tror vi också är ett steg på vägen mot ökad kunskap och förståelse.

motIonssVar och motIon 2012:37 LoKaLIserIng aV KyrKLIga UtbILDnIngar

De Ungas Kyrkomöte väljer att titta på motionen utifrån ett barn- och ungaperspektiv.En fördel med flera utbildningsplatser är att det kan avgöra huruvida man som blivande student väljer att gå en kyrklig utbildning eller ej men också att det skulle gynna barnfamiljer då den studerande föräldern skulle kunna dagspendla istället för att veckopendla. En annan fördel med flertalet platser är det faktum att det ger en mångfald vilket i de allra flesta fall är utvecklande och berikande.

Fördelen med en utbildningsplats är att man på så sätt kan samla spetskompetens på ett ställe vilket skulle ge en högkvalitativ utbildning, något som många studenter finner attraktivt. Det skulle även bli en plattform för möten och erfarenhetsutbyte bland de studerande samt även en resurs för i landet då det blir lättare att vända sig till en institution.

motIonssVar tILL motIonssVar 2012:08 förDjUpaD KUnsKap I eKoLogI och mILjöKUnsKap I Våra oLIKa UtbILDnIngar

Då vi i De Ungas Kyrkomöte läst motionen gläds vi åt önskan till ett ökat miljöansvar. Vi anser att det är viktigt då vi ”med Kristus i centrum och med dopet som grund vill verka i hela Guds skapelse” (ur Svenska Kyrkans Ungas syftesparagraf). Vi har lite svårt att förstå vad motionären menar i sin första att-sats då hon skriver om miljö- och naturkunskap, men vi stödjer tanken i den andra att-satsen på att satsa ytterligare på eko-teologi och kopplingarna mellan etik, ekologi och ekonomi. Detta efter-som vi, som Kristi lärjungar, i alla åldrar, skall värna den skapelse vår Herre givit oss som gåva och att detta är något man måste tänka mer på genom teologiska reflektioner och sedan rent praktiskt agera utifrån i de lokala församlingarna.

Eftersom det är svårt att få in detta i profilyrkenas grundutbildningar, då t.ex. en diakon kan ha sjuksköterskeutbildningen som grund, tänker vi att man istället kan se över möjligheten till att få in dessa moment i de avslutande profilkurserna, som bedrivs utav kyrkliga aktörer. Dessutom skulle vi se positivt på att man satsade mer på att få in dessa perspektiv i fortbildningar som är tillgängliga för samtliga anställda och ideella krafter i Svenska kyrkan, där man kan arbeta både med den teologiska reflektionen och dess praktiska konsekvenser. Kanske kan man, exempelvis, på nationell nivå se hur man kan stödja den utbildning som ges i samband med miljödiplomeringen.

motIonssVar tILL motIon 2012:17 KVaLItetsVerKtyg I KonfIrmanDarbetet

De Ungas Kyrkomöte tror att utvärdering är en form av delaktighet som får deltagare att känna sig behövda och bekräftade. Vi ser också att kontinuerligt förd statistik fyller en viktig funktion för för-samlingars, stifts och andras utveckling av olika verksamheter. Det är också viktigt att ha ett hållbart utvecklingsperspektiv i frågan och med även detta i åtanke tror vi att enkäter bäst fylls i digitalt.

De Ungas Kyrkomöte tror däremot att man inte kan förhålla sig till digitala enkäter så som man för-håller sig till de i pappersform. Vi tror att nya arbetssätt måste utarbetas och en stor del av Svenska kyrkans anställda måste lära om vad gäller hanteringen av enkäter. Detta ser vi dock som en investe-ring för framtiden.

motIonssVar tILL motIon 2012:18 sVensKa KyrKans KonfIrmanDarbete och UnDerVIsnIng I aLLa åLDrar

De Ungas Kyrkomöte har läst motionen om Svenska kyrkans konfirmandarbete och undervisning i alla åldrar och vill dela en framtidsvision.

Vi ser att pedagogisk verksamhet är mycket mer än traditionell undervisning. Bland unga idag efter-frågas framför allt de pedagogiska samtalen som metod att finna en fördjupad tro. Att leda denna typ av samtal och att utföra ett långsiktigt pedagogiskt arbete i församlingarna kräver kompetenta medarbetare och därför ser vi en stor vinst i att inrätta den typ av religionspedagogiskt institut som motionären föreslår. Detta skulle ge en möjlighet till en kompetensutveckling och en kompetens-breddning för anställda och institutet skulle med fördel ha en tydlig koppling till och ett nära samar-bete med pastoralinstituten.

Vidare hoppas De Ungas Kyrkomöte också att det glapp som idag finns i den röda tråd, som den kyrkliga undervisningen skulle kunna skapa är ett minne blott. Många unga vuxna tappar idag kon-takten med kyrkan när de blivit för gamla för församlingens ungdomsgrupp men ännu inte fått barn och är välkomna i grupperna för småbarnsföräldrar. Vår förhoppning är att man med ”alla åldrar” fortsättningsvis menar att skapa mötesplatser även för unga vuxna utan barn.

motIonssVar tILL motIon 2012:27 renässans för trohet och trohetsLöftena - för barnens trygghet I famILjen

De Ungas Kyrkomöte har läst motionen och ser mycket positivt på den vilja motionären visar att stärka barns trygghet och ställning. Däremot ser vi motionens perspektiv på barns vardag som allde-les för snävt och vi vill bredda bilden.

Äktenskapet är en vacker gåva från Gud som ska vårdas, det håller vi med om! Däremot ser vi ett problem med att särskilja olika levnadsformer och upphöja äktenskapet som den bästa grunden för barns liv. Att göra detta skapar hierarkier mellan familjer och mellan människor.

I de fall där människor tilldelas olika status ser vi att det är barnen som påverkas mest. Genom att upphöja äktenskapet sänker man andra familjekonstellationers status. På detta sätt gör man de barn som lever i andra familjekonstellationer utsatta.

Som kyrka måste vi värna barnen ställning på riktigt och vi får inte bli blinda för hur vi önskar att familjer skulle se ut. Vi ser att barn har ett behov av de föräldrar de växt upp med förutsatt att dessa varit positiva förebilder. Detta är oavhängigt av antalet föräldrar, oavsett om det är en, två, tre el-ler fyra föräldrar är det förlusten av en förebild som kan skada ett barn. I många skilsmässor skiljs de vuxna som vänner och båda har en fortsatt god kontakt med barnet eller barnen. Oftast ser vi att detta gagnar barnet då föräldrarnas negativa förhållande till varandra inte längre kommer i vägen för deras kärlek till sitt/sina barn.

Vi ser en stor betydelse i att som kyrka stödja och hjälpa föräldrar i sina relationer både till varandra och till sina barn, oavsett hur familjeförhållandena ser ut. De Ungas Kyrkomöte vill dock poängtera att vi inte tror att det är brutna trohetslöften och skilsmässor som skadar barn. Vi ser att det är för-luster av förebilder och att tvingas befinna sig i trasiga och negativa relationer som hindrar barn att få tillgång den trygghet som de har rätt till.

twIttra:

Barn i skadade familjerelationer är sällan vinnare!

”Gör inte skillnad på människor” Jakobsbrevet 2:1

motIonssVar tILL motIon 2012:33 ett enKLare och mer LogIsKt KyrKoår

De Ungas Kyrkomöte har svårt att se hur man skall kunna följa upp förslaget som att-satsen nu är formulerad. Vi tänker också att det finns en stor poäng i att vara tydlig med kyrkoårets olika delar. Kyrkoåret är ett instrument för vår andliga utveckling och det är en hjälp för oss, som kristna, att få leva i kyrkoårets olika skeenden, där även trefaldighetstiden utgör en viktig del, i sin fokusering på andlig mognad.Vi vill även problematisera nödvändigheten av att ersätta nuvarande system med ett som vi upple-ver skulle bli precis lika krångligt. Detta eftersom många av oss inte lever med en veckoplanering, där veckans nummer är en självklar kunskap för oss. Även om man besitter denna kunskap innebär det inte att man skulle känna till söndagarnas teman.

Ur ett pedagogiskt perspektiv, tänker vi att man med detta förslag missar att kyrkoåret börjar med första advent och inte med nyårsdagen. Dessutom, vilket motionären själv kommenterar, är det så att söndagen är veckans första dag, vilket inte kommer att stämma överens med söndagens namn, eftersom den sekulära veckan slutar på denna dag. Om den dimensionen av söndagen förloras mis-sar vi en god teologisk poäng med att se Herrens dag som den första i den nya skapelsen. Vi anser att det skulle vara mycket mer praktiskt, och i längden mer hållbart, att sprida informationen om kyrko-året, så att man vet vad det innebär och kan leva sig in i dess drama. Vi tror inte att alla kommer lära sig kyrkoåret utantill, utan att det är bättre att göra tydlig information mer lättilgänglig, exempelvis genom olika typer av media.

motIonsVar tILL motIon 2012:62 VägVaL KonfIrmatIon

De Ungas Kyrkomöte tänker, efter att ha läst motionen, att det är bra om man ser över den grund-läggande teologin bakom konfirmationen och vi vill dessutom stödja allt sådant som möjliggör ett inflytande från konfirmanderna själva i utformningen utav konfirmationsgudstjänsten, men det blir konstigt om man skall behandla konfirmationen på ett annat sätt än andra kyrkliga handlingar. Det rimliga är att remissvaren på handboksförslaget inväntas för att se vad dessa säger och vad man där upplever bör förändras. Denna motion tycks mer vara ett remissvar än något annat.

Vi tolkar det som att motionären vill ta itu med ett upplevt problem kring konfirmationsgudstjänsten, att man där gör lite som man vill i församlingarna utan att följa ordningen. Detta kommer man inte komma åt genom att ändra från en fast ordning till konstitutiva punkter, eftersom man kan komma runt även dessa. Förhållandet mellan fast ordning och konstitutiva punkter är något som man, i så-dana fall, bör diskutera igenom angående hela handboken, med alla dess ordningar.

motIonssVar tILL motIon 2012:01 fLerårsKonfIrmatIon

Redan idag finns det möjlighet till att använda sig av flerårskonfirmation. Svenska kyrkan har riktlin-jer om hur konfirmationen bör utföras. Riktlinjerna är framtagna nationellt men beslutade om i varje stift, det gör att stiften kan bevilja undantag för konfirmationen. Exempel på undantag som görs idag är konfirmation från årskurs sju.

Idag erbjuds inte alltid ungdomar i 12-14 årsåldern någon plats i den kyrkliga verksamheten, men att införa flerårskonfirmation som komplement till nuvarande konfirmationsmodeller tror inte vi är lös-ningen för att de ska stanna kvar i kyrkan. Att binda upp sig för en sådan lång period som tre år kan vara väldigt svårt, inte minst för en tolvåring. I den åldern sker det ofta mycket förändringar i livet till exempel kanske man byter skola och flyttar till en annan stad. Då kan det vara svårt att fullfölja den konfirmationsläsning som man påbörjat. De som ska vara ledare eller dylikt för konfirmanderna kanske försvinner någon gång under de tre åren, av olika skäl, vilket inte är speciellt bra då det stör undervisningen. Vi ser även att intensivläsning, till exempel sommarkonfirmation på några veckor, är mer populärt än konfirmationsläsning som pågår under ett helt år. Att satsa på en konfirmationsmo-dell som pågår under tre år tycker vi därför inte känns som en rimlig lösning. I stället tror vi att någon annan slags undervisning eller verksamhet, exempelvis i Svenska Kyrkans Unga, skulle vara ett bättre koncept; något som inte är bindande för en längre tid.

Vi ifrågasätter hur kostnaderna skulle se ut för en församling om de skulle använda sig utav model-len flerårskonfirmation. I och med att man har flera konfirmationsgrupper igång samtidigt kräver det mycket arbetstimmar för att det ska gå ihop. Eller ska de slås ihop till en enda stor grupp med flera olika åldrar för att hålla nere med kostnaderna? Kommer de äldre i gruppen att vilja vara i samma grupp som de yngre?

Grundtanken med motionen är god. Vi behöver fundera på vad det finns för fler konfirmationsalter-nativ, undersöka om de fungerar och dela med oss av erfarenheterna.

twIttra:

”Flerårskonfirmation - kanon eller kalkon?”

”Fler varianter = fler konfirmander?”

”Är du 12 år? Vet du vad du gör om 3?”

motIonssVar tILL motIonerna 2012:22&23 mIssIon I sVerIge

Vi tycker att det är mycket positivt att man lyfter problematiken kring begreppet mission och vad det innebär. Att göra en tydligt skillnad mellan mission i Sverige och mission utomlands tror vi inte kommer att göra någon nytta. Ämnet misson ingår redan idag i de kyrkliga utbildningarna och där ingår såväl lokalt, nationellt som internationellt perspektiv. Bland de mål som finns för prästkandida-terna på pastoralinstitutet är många kopplade till mission; i alla fall om man menar mission som ”att i dialog med andra, gestalta och levandegöra kristen tro och trostradition”.

Genom ett biskopsbrev kan man väcka diskussion och tankar kring hur man på olika sätt kan utveckla arbetet med mission i Sverige och även lyfta fram alla de goda exempel som finns över hela landet på hur det går att jobba med mission på hemmaplan. Dock bör inte beslut om ett sådant brev komma från kyrkomötet men vi hoppas att biskoparna utifrån motionen och detta svar ser att behovet av ett biskopsbrev på detta område.

twIttra:

”Missionera mera. - Matt 28:18-20”

”Mission är vår ”misson” oavsett var i världen”

”Hur arbetar din församling med mission?”

”När missionerade du senast?”

”Skulle du läsa ett biskopsbrev om mission i Sverige?”

”Hur kan sociala medier användas för mission?”

”Mission - Inte Mission impossible!”

motIonssVar tILL motIon 2012:46 ”angåenDe sVensKa KyrKan och fn:s barnKonVentIon”

När man ser tillbaka på äldre diskussioner och beslut i liknande frågor har man på kyrkomötet 2009 beslutat att arbeta fram en paragraf om barnkonsekvensanalys som ska föras in i kyrkoordningen. Detta är ett beslut som vi tycker är mycket klokt och oerhört viktigt och vid en Barnkonsekvensana-lys, där man ser till barns bästa, är det naturligt att man har barnkonventionen i åtanke. Vi känner inte att det är meningen att Barnkonventionen som helhet ska skrivas in i kyrkoordningen, det är inte rätt forum, men att barnkonsekvensanalysen är en utförligare lösning där man gör innebörden av Barn-konventionen till en aktiv handling.

Svenska kyrkan stöder kravet att FN:s barnkonvention blir svensk lag. Både Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga är med i Nätverket för Barnkonventionen. Vi anser att försöka få in barnkon-ventionen i svensk lag är en mycket bra och viktig fråga att driva. Vi anser att det är av stor vikt att inom såväl kyrkan som samhället i stort skapa medvetenhet om barnkonventionen och det är lämpligt att utbilda anställda i ämnet. På så sätt kan vi som kyrka verka som en förebild i samhället.

twIttra:

När gjorde du en barnkonsekvensanalys senast?

Sprid Barnkonventionen!

En barnkonsekvensanalys ger inget om ingen vet vad den är – kunskap är viktigt!

Innebär förslaget till beslut att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?

Vad skulle kyrkomötet få för betyg i en barnkonsekvensanalys?