SSU Värmland - DÅK #97

o

2 DÅK # 2014

Innehåll006 Verksamhetsberättelse 032 Stadgar008 Ekonomisk berättelse 034 Val till distriktets olika uppdrag013 Revisorernas berättelse 036 Medlemsavgift014 Valplattform 037 Ombudstak018 Verksamhetsplan 038 Mötesordlista021 Motioner

Har Du några frågor, kontakta Isabell Lindalen, ombudsman på tel: 072-536 05 55 eller via e-post: [email protected] www.fb.com/ssuvarmland

CL

# 2014 DÅK 3

Hela detta dokument innehåller DÅK-handlingar och information kring vistelsen i Karlstad. Alla handlingar följer dagordningens ordning och du hittar mer instruktioner och tips på hur du ska läsa dokumenten allt efter som. Det är viktigt att du som ombud läser igenom hela häftet och förbereder dig inför lördagen 8 mars. Om ni är fler ombud eller ersättare i din SSU-klubb, träffas gärna någon gång innan helgen för att gå igenom samtliga delar och diskutera hur ni ser på de olika frågorna som kommer att behandlas. Kom ihåg att syftet med hela årsmötet är att ni som ombud ska vara med och påverka verksamheten och se till att alla dokument är slagkraftiga och att ni kan gå med på allt som står. Alla planer, motioner och propositioner är till för att ändras, diskuteras och debatteras! Passa på att bestämma framtiden för SSU Värmland och påverka vilken riktning framtiden tar och vilka frågor vi ska fokusera på under supervalåret 2014!

<<->>

Du finner även mer praktisk information längre bak i doku-mentet. Är du osäker på alla mötesbegrepp som används finns det också en mötesordlista längst bak med de vanli-

gaste begreppen som kan vara bra att ha koll på.<<->>

Under årskonferensen kommer vi i år att anta en valplattform med 10 fokusreformer som ska ligga till grund för vårt valrörelsearbete under året. Likaså kommer verksamhetsplanen att behandlas där vi sätter mål för vad vi ska göra under 2014. Läs igenom och kom med förändringar! Någon speciell kurs som behöver hål-las eller kanske någonting annat som SSU Värmland ska göra? Fundera och kom med förslag!

Krångligt? Lugn, vi kommer gå igenom allt igen under distriktsårskonferensen och förklarar mer efter hand vi kommer till dessa punkter i möteshandlingarna!

Här har vi samlat grundläggande information kring vad som gäller vid Distriktsårkonferensen, tips och idéer inför, och lite hur arbetet är upp-lagt för att vi ska få en effektiv och demokratisk process genom mötet!

Hej där! vInformation om DÅK 2014

Isabell Lindalen Ombudsman SSU Värmland

4 DÅK # 2014

Lördag 8 mars09.00 Incheckning och fika

10.00 Konferensens öppnande

12.00 Lunch

13.00 Mötet återupptas

16.00 Paus

16.20 Mötet återupptas

19.00 Middag

21.00 Avslut

Schemat är preliminärt och en del förändringar kommer troligtsvis att ske beroende på hur mötet utvecklas. Självklart kommer det under dagen också finnas fika att tillgå så att vi står oss mellan måltiderna!

1. Inlägg görs från talarstolen.

2. Ordet begärs genom att sträcka upp handen och visa siffran på röstkortet tydligt för presidiet.

3. Förslag och yrkanden nedtecknas skriftligt och lämnas till presidiet, likaså eventuella reservationer. Lappar för detta finns att ta under mötet.

4. Årskonferensen använder två talarlistor. De som anmäler sig som talare för första gången har förtur.

5. Endast ombuden har rösträtt. Vid omröstning ska ombudskort/röstkort användas, vilka utkvitteras i konferensbyrån. Vid personval till SSU Värmlands distriktsstyrelse tillämpas sluten omrösning.

6. Samtliga närvarande som är medlemmar i SSU har yttrande- och förslagsrätt.

Read me xEn arbetsordning tar upp hur vi ska bete oss och handla under mötet. Här ser du kortfattat om vilka som har rätt att yttra sig, hur du ska göra om du vill begära ordet mm. Ett förslag på de regler presenterar här nedan. Du som ombud kommer att ta ställning till förslaget under punkt § 6 på dagordningen. Då får du möjlighet att komma in med ändringsförslag och synpunkter.

Schema

Arbetsordning

# 2014 DÅK 5

§ 1 Distriktsårskonferensens högtidliga öppnande

§ 2 Fastställande av ombudsförteckning

§ 3

§ 3.1§ 3.2§ 3.3§ 3.4

Val av mötespresidiumVäljer vem som ska leda mötet och vem som ska skriva protokollet. Justerarna kommer under mötet vara extra noggranna med vilka beslut som tas, för att sedan skriva under och intyga att protokollet är korrekt.

MötesordförandeSekreterareMinst två (2) JusterareMinst två (2) Rösträknare

§ 4 Årmötets behöriga utlysandeEnligt de regler som finns ska alla ombud ha fått en kallelse senast åtta (8) veckor innan mötet. Om detta är gjort kan mötet hållas.

§ 5 Fastställande av dagordningVill någon tillägga en punkt som ska tas upp på mötet ska detta framföras nu.

§ 6 Fastställande av arbetsordningArbetsordningen och information kring denna kan du se på föregående sida.

§ 7 Gästerna har ordet

§ 8 Val av redaktionsutskottEtt redaktionsutskott består av minst tre personer och får i uppdrag att ta intryck från mötet och författa ut-talanden grudat på de beslut ni ombud har fattat.

§ 9 VerksamhetsberättelseGenomgång om vad som har hänt och skett under föregående år i SSU Värmland.

§ 10 Ekonomisk berättelseVår kassör går igenom hur det står till med ekonomin och vilka ekonomiska utmaningar vi står inför i fram-tiden.

§ 11 Revisorernas berättelseRevisorerna presenterar sin genomgång av vår ekonomi och om allt har gått rätt till.

§ 12

Styrelsens ansvarsfrihetDetta gäller framför allt det ekonomiska och att styrels-en exempelvis inte har fuskat eller betett sig olämpligt med medlemmarnas pengar. Revisorerna granskar detta och kommer med förslag om beslut.

§ 13 ValplattformDet börjar dra ihop sig till valrörelse och här kommer ni bestämma vilka frågor som Värmland ska driva.

§ 14 Verksamhetsplan 2014Verksamhetsplanen fastställer vilket uppdrag styrelsen har under kommande verksamhetsår.

§ 15 MotionerHär behandlas de förslag som ni medlemmar lagt.

§ 16 Stadgarse Mötsordlista.

§ 17 Fastställande av antalet ledamöter till styrelsen

§ 18

§ 18.1§ 18.2§ 18.3

Val av distriktsstyrelseVal till distriktsstyrelsen sker genom sluten omröstning med valsedlar.

OrdförandeKassörLedamöter

§ 19 Val av revisorerRevisorer har till uppgift att granska vår ekonomi och verksamhet.

§ 20 Val av valberedningValberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från medlemmarna rörande personvals-frågor, och med utgångspunkt från detta bereda det personval som ska äga rum på nästkommande DÅK.

§ 21 Storlek på eventuell extra uttaxeringDet är upp till er ombud att bestämma om distriktet ska ta ut extra avgifter av medlemmarna, förutom medlems-avgiften under kommande år.

§ 22 Fastställande av ombudstakI dag finns det möjlighet för 41 ombud att delta under SSU Värmlands distriktsårskonferens. Under denna punkt är du med och bestämmer om antalet ska öka, minska eller vara kvar på samma nivå.

§ 23 Distriktsårskonferensens högtidliga avslutande

Dagordning

6 DÅK # 2014

§9 Verksamhets- berättelse

När vi tittar i backspegeln tillåter vi oss konstatera att distriktet idag står ännu starkare än för ett år sedan. I synnerhet när moderpartiet inte lyckas rekrytera och rusta tillräck-

ligt många nya medlemmar på egen hand. SSU Värmland står starka inför stundande valrörelse!

Samla Under året som gått har SSU Värmland ägnat stor vikt vid att vara ute och besöka gymnasiekolorna i Värmland. Att bedriva och institutionalisera utåtriktad rekryterings-verksamhet har fortsatt varit en central del av distriktets huvudverksamhet. De senaste årens stora medlemstillväxt har emellertid ställt nya krav på att garantera en bra och välkomnande introduktionsverksamhet för nya medlemmar.

Av den orsaken har distriktet lagt särskild vikt på att aktivera redan rekryterade medlemmar under året. Det har varit an-geläget särskilt med tanke på det stundande valåret. Egenvärdet i att samla många ungdomar är att vi stärker organisationens möjlighet att bilda opinion och påverka

Verksamhetsåret 2013 har varit ett intensivt år för SSU Värmland. Vi har lyckats stärka organisationen genom att ägna fokus åt det som är grunden i vår verk-samhet: att samla, skola och påverka. Det övergripande målet under året har varit att rusta organisationen för att stå stark inför supervalåret 2014. Den enskilt största händelsen under 2013 var SSU:s förbundskongress där distriktet röjde stora politiska framgångar.

närsamhället både på kort och lång sikt. Vi inser att vår återväxt är direkt avgörande för en stark arbetarrörelse i Värmland även i framtiden.

Skola Under 2013 har SSU Värmland fortsatt utveckla sin omfattande studieverksamhet. Distriktet har stärkt det studieorganisatoriska samarbetet med distrikten i Västra Götalandsregionen och fortsatt bedriva flera gemensamma studiesatsningar tillsammans. Under året har SSU Värmland bland annat arrangerat och bjudit in våra vändistrikt till sommarläger, storhelg och en spetskurs i främlings-fientlighet. Ökat samarbete har visat sig vara framgångsrikt då såväl kvalitén som antalet kurser har ökat markant under året.

Att knyta kontakter och lära av andra är både kul och lärorikt. På hemmaplan har vi fortsatt stärka vårt samarbete med ABF ute i kommunerna och det är ett arbete vi hoppas kunna fortsätta utveckla under det kommande verksamhetsåret. På sikt tror vi på ökad samverkan med fler aktörer inom fler verksamhetsområden. Vi är övertygade om att det är tillsammans vi bäst möter morgonda-gens utmaningar.

Påverka SSU Värmland har blivit tydligare i sin politiska profil både internt och externt under det gångna året. Vi har lyckats belysa de för un-gdomar viktiga frågor gentemot partiet och i den politiska mediede-batten. Årets viktigaste politiska händelse för SSU-distriktet var SSU:s 37:e förbundskongress som gick av stapeln den 9-12 augusti i Täby. Under kongressen befäste SSU Värmland sin ställning som

# 2014 DÅK 7

ett av de mest inflytelserika distrikten i Sverige genom att driva igenom flera viktiga frågor inom bland annat utbildn-ings- och miljöområdet. Distriktets motion om psykisk ohälsa var emellertid den fråga där Värmland tydligast vann gehör bland de övriga kongressombuden. För oss står det klart att ungdomars psykiska ohälsa är ett växande samhällsproblem som vi måste ta ett krafttag emot. Kongressens slutgiltiga höjdpunkt bestod i att vi lyckades få vår fd ombudsman, Philip Botström, invald som ordinarie ledamot i förbundssty-relsen.

Med nyttiga lärdomar och nya erfarenheter summerar vi verksamhetsåret 2013 och ser med tillförsikt på framtiden och de stundande valrörelserna. Tillsammans med moder-partiet ska vi vinna valet och vara med och forma morgonda-gens politik och framtidens lösningar. Tillsammans står vi starka.

Love aint got no color. Under vintern 2013 träffades SSU Värmland och AUF i Öst-fold för att diskutera framtida samarbeten. Träffen resulterade i en påbörjad kärlekskampanj för att tillsammans gå hand i hand emot vardagsrasismen. ”Love aint got no color” är en spin-off på den redan verksamma kampanjen ”Varför säger du så?” och syftar till att ungdomar ska gå samman över na-tionsgränserna för att bemöta vardagsrasismen med kärlek.

Kommunverksamhet Under året har ett av våra största fokusområden varit kom-munverksamhet. Vi har haft ett tydligt mål – att rusta kom-munerna inför stundade supervalår. Vi har också sett till att fånga upp de medlemmarna vi har i kommuner som ännu inte har en aktiv SSU-kommun. Arbetet har gett resultat och många SSU-kommuner kommer att starta upp sin verksam-het under 2014.

SSU-kongress #37 - 2013 Den 9-12 augusti samlades SSU i Täby för kongress. Kongressen var förbundets 37:e i ordningen och gick under parollen I Rörelse, ett tema som väl beskriver det framåtsy-ftande läget i SSU just nu. Den värmländska delegationen arbetade hårt och debatterade frenetiskt under de långa dagarna i utskottsrummen och plenumsalen. Detta result-erade i att distriktet fick igenom en stor andel av de politiska och organisatoriska riktlinjer som har arbetats fram under de senaste åren. Avtryck sattes såväl inom distriktets tradi-tionella paradgrenar, som arbetsmarknad, företagande och utbildning, som inom nya områden, där särskilt en reform om psykisk ohälsa fick stor uppmärksamhet.

Distriktsstyrelsen 2013Ordförande: David Hakula, Kristinehamn (omval)

Kassör: Anton Bergqvist, Karlstad (omval)

Ledamöter: Isabell Lindalen, Filipstad (omval) Alexander J Pettersson, Hammarö (omval)Indira Medjedovic, Årjäng (omval) Robin Angle, Kristinehamn (nyval)Sofie Halvarsson, Karlstad (nyal)

På årskonferensen valdes dessutom följande personer till övriga förtroende uppdrag:

Revisorer: Christian Norlin (omval), Mathias Casserlund (omval) Gunilla Svantorp (omval)

Valberedning: Sandra Ståhl (sam-mankallande, omval), Christoffer Sonesson (omval), Amanda Green (nyval).

Anställda personal:Philip Botström, ombudsman (fram till juli)Isabell Lindalen, verksamhetsutvecklare (från augusti)

DistriktsstyrelsenVärmlands SSU-distrikt

Distriktets största framgång var dock att vår alldeles egna Philip Botström valdes in i för-bundsstyrelsen, efter nomineringar från ett stort antal distrikt. Philip började sin SSU-bana i SSU Filipstad och har i hög grad bidragit till distrik-tets politiska och organisatoriska utveckling de senaste åren. En bättre avslutning på en redan fantastisk kongress är svår att tänka sig från ett Värmländskt perspektiv!

Med vänlig hälsning

8 DÅK # 2014

Ekonomiskberättelse

Vi har under verksamhetsåret 2013 haft ett klart fokus och en tydlig målbild som riktmärke genom hela årets ekonomiska beslut. Vi har från början av året vetat att detta är ett år

med något mindre ekonomiskt utrymme för att på så sätt kunna gå in i kommande valår med en starkare ekonomi. Detta givetvis utan att medlemsaktiviteterna blivit lidande.

Vi har bara valt att hålla en mer restriktiv ekonomisk hållning. Vi satte redan från början av året undan en relativt stor summa pengar som skulle gå till en valfond för att redan från början av året kunna veta hur mycket övrigt vi haft att röra oss med.Vi kan därför se att vi under året kunnat göra ett bra resultat och kommer att gå till valår med en bra ekonomi.

Read me x Den ekonomiska berättelsen handlar om hur styrelsen har prioriterat pengarna under föregående år samt hur framtidsutsikterna ser ut. Under Distriktsårskonferensen kommer berättelsen sättas i samband med revi-sionen. En balansrapport och resultatrapport presenteras på kommande sidor. Därefter följer revisionsberät-telsen där utomstående personer har granskat SSU Värmlands ekonomi för att se att allt har gått rätt till.

YrkandeStyrelsen yrkar:

att den ekonomiska berättelsen godkännes och läggs till handlingarna.

Karlstad 2014-02-21 Styrelsen genom Anton Bergqvist

§10

# 2014 DÅK 9

SSU VÄRMLAND873200-3721

Resultaträkning Not 2013 2012

Belopp i kr

Verksamhetens intäkter

Anslag+bidrag 829 981 765 629Lönebidrag 0 16 626Lottintäkter 0 33 730Övriga intäkter 10 000 0Summa 839 981 815 985

Verksamhetens kostnader

Material och verksamhetstjänster 187 389 120 722Lokalkostnader 28 662 27 160Personalkostnader 346 515 368 786Förvaltningskostnader 30 864 79 002Redovisningstjänster 39 549 38 127Övriga kostander (kontorskostn,tidskrifter medl.avg. mm) 77 995 125 125Summa 710 974 758 921

Verksamhetens resultat 129 006 57 064

Avskrivningar 3 149 3 149

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter 5 643 9 969

Rörelseresultat 131 500 63 884

Bokslutsverifikationer

Avsättning till valfond 125 000 60 000

ÅRETS RESULTAT 6 500 3 884

10 DÅK # 2014

# 2014 DÅK 11

12 DÅK # 2014

# 2014 DÅK 13

Revisorernasberättelse

Revisorernas uppgift är att granska distriktets skonomi och kontrollera att allt har gått rätt till och att det som presenterades i den ekonomiska rapporten faktiskt stämmer. Om styrelsen enligt revisorerna har skött distriktets ekonomi enligt alla regler, kommer revisorerna föreslå distriktskonferensen att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året.

§11

Undertecknade utsedda att granska 873200-3721 SSU Värmlands räkenskaper för verk-samhetsåret 2013 får efter verkställd revision avge följande berättelse:

Vi har tagit del av de handlingar som lämnar upplysning om föreningens verksamhet och ekonomi. Räkenska-perna är väl förda, inkomster och utgifter vederbörligen verifierade.

YrkandeMed hänvisning till ovanstående föreslår vi årsmötet besluta:

att fastställa resultat- och balansräkningen per den 31 december 2013

att bevilja styrgruppen ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar

Karlstad den 21 februari 2014 Christian Norlin Mattias Casserlund Gunilla Svantorp

Read me x

14 DÅK # 2014

§13 Valplattform

Proposition 1: Arbete - Alla ungdomar har rätt till meningsfull sysselsättningStyrelsens föredragande: Anton Bergqvist

För socialdemokratin har rätten till arbete alltid varit en av de viktigaste politiska prioriteringarna. Att så många som möjligt har ett arbete att gå upp till på morgonen innebär såväl ekonomisk

som social frihet för den enskilda människan, samtidigt som det är en förutsättning för utvecklingen av vår gemen-samma välfärd. På detta sätt är rätten till arbete en grund-bult i det socialdemokratiska samhällsbygget.

I 2010-talets Sverige ligger arbetslösheten på skyhöga nivåer. Utan politiska åtgärder riskerar den att bita sig fast och hänga kvar även efter det att den ekonomiska konjunk-turen har vänt. I detta allva-rliga läge måste politiken ta sitt ansvar. Detta gäller på alla nivåer; fastän det att regeringen bär ett stort ansvar måste också kommuner och landsting göra sitt yttersta för att bekämpa arbetslösheten bland unga. Ingen ung-dom ska behöva gå sysslolös – i det socialdemokratiska samhället behövs alla.

För att säkerställa att detta ansvar tas vill SSU Värm-land se att samtliga kommuner i Värmland antar mål om

att under mandatperioden 2014-2018 uppnå full sys-selsättning hos ungdomar mellan 19 och 25 år. Vi vill också se att handlingsplaner upprättas för hur målet ska uppnås. Detta är ett konkret sätt att säkra att kom-munerna avsätter ekonomiska resurser för att bekäm-

pa ungdomsarbetslösheten. I varje enskilt ärende måste kommunerna fundera på hur besluten som fattas påverkar ungdomars möjlighet till sys-selsättning.

Som en parallell satsning till detta, med syfte att underlätta det första inträdet på arbets-marknaden, vill vi se att kom-munerna i Värmland garanterar ungdomar i gymnasieåldern rätt till sommarjobb. Det är en

frihetsreform som innebär att eleverna får möjlighet till personlig utveckling, en egen ekonomi att hantera och, inte minst, en meningsfull sysselsättning över som-marmånaderna.

En sådan satsning bör också stimulera nyföretagandet. Därför vi vill se att kommunerna i Värmland ger ung-domar möjlighet att söka ett mindre startkapital, exem-pelvis på en summa om 5 000 kr, för att driva ett eget

Förslagen i SSU Värmlands valplattform är skrivna av styrelsen. När distriktsstyrelsen lämnar in förslag kallas det propositioner. Propositioner är precis som motioner, upplagda på ett sätt där avsändaren först inleder med argument om varför förslaget ska antas. I slutet finns ett sk yrkande där det klart och tydligt står vad avsändaren vill ha genomfört. Kom ihåg att det enbart är detta yrkande ni som ombud kan ta ställning till och ändra, avslå eller godkänna. Ni som ombud är också fria att föreslå ändringar i styrelsens förslag.

Read me x

» Samtliga kommuner i Värmland skall

anta mål om att de un-der mandatperioden 2014-2018 ska uppnå full sysselsättning hos ungdomar mellan 19 och 25 år.

# 2014 DÅK 15


att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland antar mål om full sysselsättning för ungdomar som är mellan 19 och 25 år samt upprättar handlingsplaner för hur detta ska uppnås. att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland garanterar ungdomar som är mellan 15 och 19 år möjlighet till sommarjobb samt möjlighet att under sommaren driva företag enligt den ovan beskrivna modellen att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland i högre grad stöttar organisationer som erbjuder hjälp vid nyföretagande.

företag under sommarlovet. För att få tillgång till pen-garna skall en seriös och noggrann affärsplan lämnas in till och godkännas av kommunen. Företagaren skall under och efter sommaren lämna rapporter om sin egen och företagets utveckling enligt en innan uppgjord peda-gogisk modell, samt ges coachning av sakkunniga på kommunen.

Tillväxt av nya jobb kräver dock arbete på fler fronter. Att starta ett företag innebär en snårig djungel av adminis-trativt arbete, ekonomiska frågeställningar och juridiska gråzoner. Enbart detta kan avskräcka människor med nog så goda idéer. Idag finns det dock en stor mängd or-ganisationer vars syfte är att hjälpa människor att gå från idé till handling. De spelar en viktig roll för framväxandet av nya företag och jobb. Därför vill SSU Värmland se att kommunerna i Värmland i högre grad stöttar den typen av organisationer.

Proposition 2: Skolan som arena för utjämnande av klassklyftor Styrelsens föredragande: Alexander J Pettersson

För socialdemokratin är utbildning ett av de vikti-gaste verktygen för att uppnå ökad frihet. Med kunskap följer större möjlighet att påverka sitt eget liv, vilket gör utbildningsväsendet till en

perfekt plattform för att öka människors egenmakt. Där-för vill vi bygga världens bästa skola; en skola där alla elever, oavsett social och ekonomisk bakgrund, får möj-lighet att uppnå sin fulla potential.

Ett av de största hindren i byggandet av världens bästa skola är de sjunkande kunskapsresultaten. Den senaste PISA-rapporten visar att Sverige är det OECD-land som har absolut sämst kunskapsutveckling. Framförallt är det de grupper som redan tidigare hade problem i skolan som idag halkar än längre efter. Alla tydligast är utveck-lingen för barn och ungdomar med tuff socioekonomisk bakgrund.

För en socialdemokratisk utbildningspolitik måste fokus ligga på att förändra detta. Visionen ligger fast: Samtliga elever, inte bara de som kommer från välbärgade hem, ska ha rätt till en fullgod utbildning. Nyckeln till detta lig-ger i satsningar på utbildningsväsendets viktigaste up-pgift: kunskapsinlärning anpassad efter varje elev.

Först och främst måste alla elever få tillräckligt med lärarledd lektionstid och arbetsro för att kunna utveck-las i sin egen takt. Sedan 90-talets ekonomiska kris har elevernas möjlighet till enskild hjälp blivit i allt mindre i takt med att klasstorlekarna har blivit allt större. För att ändra denna utveckling vill SSU Värmland se att Värm-lands kommuner antar forskningsbaserade mål om lärartätheten på grund- och gymnasieskolor.

Samtidigt sker en relativt stor del av dagens undervisn-ing utanför skolorna i form av läxor och hemarbeten. På grund av sociala och ekonomiska omständigheter sak-nar många elever möjlighet att få det stöd de behöver för den typen av uppgifter. För att stävja detta vill SSU Värmland se att kommunerna i Värmland garanterar alla grundskole- och gymnasieelever rätt till lärarledd läx-

» Samtliga elever, inte bara de som kommer

från välbärgade hem, ska ha rätt till en fullgod utbildning.

16 DÅK # 2014


att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland antar forskningsbaserade mål om lärarledd undervisnings- tid samt lärartäthet på grund- och gymnasieskolor att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland garanterar samtliga grundskole- och gymnasieelever rätt till lärarledd läxhjälp i anknytning till skoldagen att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland garanterar samtliga högstadie- och gymnasieelever rätt till personliga IT-verktyg

hjälp i anknytning till skoldagen.

Ytterligare ett led i att säkerställa alla elevers möjlighet att nå sin fulla potential handlar om tillgången till redskap för inlärning. I dagens allt mer IT-beroende samhälle krävs ofta att elever har tillgång till en dator eller surfplatta för att de ska kunna klara sina skolarbeten. Med ett peda-gogiskt lektionsupplägg kan sådana IT-verktyg bidra till att elever tar till sig kunskaper på helt nya sätt. Denna möjlighet till utveckling måste garanteras alla elever, inte bara dem vars föräldrar har tillräckligt med pengar. Där-för vill SSU Värmland se att kommunerna i Värmland ga-ranterar samtliga högstadie- och gymnasieelever rätt till personliga IT-verktyg.

Proposition 3: Välfärd – Den psykiska ohälsan måste få ett slut Styrelsens föredragande: Sofie Halvarsson

Under de senaste årtiondena har den psykiska ohälsan vuxit lavinartat i Sverige. Att allt fler mår dåligt och i det värsta scenariot väljer att avsluta sina liv är en fullständigt orimlig utveck-

ling, särskilt för ett så pass rikt land som Sverige. Värst är läget bland ungdomar, där många känner stor press och oro inför framtiden.

Trots denna alarmerande verklighet är den psykiska ohälsan fortfarande ett ta-bubelagt ämne. I stora delar av samhället medför okun-skap och fördomar att det inte är accepterat att prata om sin psykiska hälsa på samma sätt som den fy-siska; ett faktum som i sig medför att den psykiska ohälsan förvärras ytterligare genom social utpekning och stigmatisering.

För att komma tillrätta med denna utveckling vill SSU Värmland se att frågan prioriteras på alla nivåer av det

politiska beslutsfattandet. En viktig del handlar om det långsiktiga arbetet att förändra de normer som leder till stigmatiseringen av personer som drabbas av psykisk ohälsa. Detta kan och bör knytas samman med konkreta reformer som direkt syftar till att förbättra situationen för redan drabbade. Flera sådana reformer kan genomföras på kommun- och landstingsnivå:

Först och främst måste såväl de värmländska kommuner-na som landstinget ta tag i och på allvar uppmärksamma problemet. Det räcker inte med att det talas om utveck-lingen som pågår; konkret handling måste också till för att förändring ska kunna ske.

Därför vill SSU Värmland se att landstinget i Värm-land antar en väl utarbetad

handlingsplan med syfte att förebygga den psykiska ohälsan bland ungdomar. Vi vill också att denna kom-pletteras med upprättandet av en nollvision för antalet självmord.

» SSU Värmland se att landstinget i Värmland

antar en väl utarbetad handlingsplan med syfte att förebygga den psykiska ohälsan bland ungdomar..

# 2014 DÅK 17


att SSU Värmland skall verka för att landstinget i Värmland antar en handlingsplan med syfte att förebygga den psykiska ohälsan bland ungdomar att SSU Värmland skall verka för att landstinget i Värmland upprättar en nollvision för antalet självmord att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland samt landstinget i Värmland avsätter tillräckligt med resurser till verksam- heter som rör den psykiska hälsan att SSU Värmland skall verka för att kommunerna i Värmland tar beslut om att komplettera de fysiska hälsokontrollerna med kontroller av den psykiska hälsan hos en skolkurator.

För att sådana planer och mål ska bli till verklighet måste ett tydligt samarbete finnas mellan landstinget och länets kommuner. På båda nivåerna handlar det dock till sist och synes om att tillräckligt med resurser avsätts. Det är en förutsättning för nödvändiga satsningar på till ex-empel fler öppettider på ungdomsmottagningarna och kortare kötider till psykologer och annan psykisk hjälp.

Ytterligare en viktig prioritering för att nå de ungdomar som mår dåligt psykiskt handlar om att komplettera dagens fysiska hälsokontroller med kallelser till frivil-liga kontroller av den psykiska hälsan på högstadie- och gymnasienivå. På så sätt kan också kurator- och psykologsamtalen normaliseras och den nuvarande stigmatiseringen brytas.

18 DÅK # 2014

Läs och kolla om du tycker nästa års verksamhet på nästa sida ser bra ut eller om det finns något att tillägga eller ta bort. Finns det någonting speciellt som du vill göra under 2014 och som du tycker den nya styrelsen ska prioritera för att genomföra? Någon speciell kurs eller kanske någon kampanj som ska drivas? Var med och tyck till!

Är det någonting styrelsen har missat eller som du vill tillägga? Här kommer en kort sammafattning över hur du ska göra! Lycka till!

1 2

Läs igenom Verksamhetsplanen och markera meningar eller ord som Du tycker bör ändras. Diskutera gärna dina förslag i din klubb. Ta med dig alla ändringsförslag till Distriktsårskonfe-rensen.

På DÅK:en kommer du kunna skriva ett förslag på förändring. Kolla och fyll i vilken sida ändringen ska göras och vilka rader meningen är på. Skriv den mening som ska ändras och sedan ändringsförslaget. Under förslaget, skriv ditt namn eller om ni är överens i klubben, skriv klubbens namn. Ändringsförslag ska under konferensen lämnas in skriftligen.

Gå gärna upp i talarstolen och argumentera för ditt förslag! Försök att övertala de andra ombuden om att din ändring eller tillägg behövs.

3 4

Nu är det upp till bevis! Orginalförslaget som står i handlingar-na kommer ställas mot ditt förslag. Bifölls ditt förslag? Grattis! Du har haft ett grymt bra förslag och lyckats påverka SSU Värmlands framtid till det bättre!

Så kommer det gå till:

SSU Värmlands verksamhet 2014

Read me x

# 2014 DÅK 19

Under supervalåret 2014 är det mer än viktigt att SSU Värmland växer, både politiskt och som organisation. Samla, skola, påverka är det som sammanfattar varför SSU finns till. Vårt mål är att SSU ska vara det självklara valet för unga som vill engagera sig under supervalåret 2014.

Samla Det är viktigt att SSU är det självklara politiska alternativet för Värmlands alla unga människor. Vi måste vara många som engagerar oss, inte minst under de kommande valrörelser som stun-dar. För detta krävs en stark organisation med höga ambitioner att växa i såväl medlemsantal som i antalet aktiva SSU-kommuner. Vårt mål är att fortsätta expandera och göra SSU Värmland känt på alla nivåer i alla kanaler. Det är under su-pervalåret oerhört viktigt att kommuner med dri-vande unga får ett starkt stöd att såväl stimuleras och engageras.

• SSU Värmland ska ha en fungerande och uppdaterad hemsida

• SSU Värmland ska finnas på sociala medier, såsom Facebook, Instagram och Twitter

1

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

• SSU Värmland ska uppmuntra och vara be-hjälpliga till skolbesök ute i våra kommuner, samt besöka skolor där det ännu inte finns en SSU-kommun.

• SSU Värmland ska växa till 550 betalande medlemmar.

• SSU Värmland ska erbjuda alla våra med-lemmar att aktivera sig under valrörelserna.

• SSU Värmland ska erbjuda kontinuerliga träffar för nya medlemmar.

• SSU Värmland ska växa med minst 3 styck-en SSU-kommuner.

Skola För att vi ska kunna stimulera våra medlemmar under supervalåret är det viktigt att vi erbjuder aktuell studieverksamhet. Alla våra medlemmar ska få verktygen till att bedriva valrörelsearbete och känna att de fått möjligheten att utvecklas politisk. Att erbjuda våra medlemmar studier är av distriktets viktigaste verksamhetsmål. Vi ska erbjuda våra medlemmar att gå grundkurser,

En verksamhetsplan är en planering över vilken verksamhet SSU Värmland ska ha under 2014. Dessutom också ett uppdrag till Distriktsstyrelsen över vad de tillsam-mans, och genom arbetsledning av anställd personal, ska genomföra under året.

SSU:s verksamhet brukar enligt tradition handla om att samla, skola och påverka, vilket också är uppläg-get för årets verksamhetsplan. Planen är skriven av nuvarande styrelsen tillsammans med ombudsman i hänsyn till vad de ser behövs uträttas under året. Detta bland annat efter erfarenhet från föregående års styrelsearbete.

Verksamhetsplan§14

Likt motionerna inleds verksamhetsplanens respektive områden av en text som förklara målsätt-ningen och ställningstaganden med vad vi vill uppnå i verkamheten. Därefter följer konkreta punk-ter som styrelsen får i uppdrag att genomföra. Sambandet mellan dessa är att när punkterna är genomförda ska budskapet i texten vara uppfyllt.

Read me x

20 DÅK # 2014

SSU 1-3, men även erbjuda temakurser. Alla kur-ser under första delen av verksamhetsåret kom-mer ha fokus på val.

• SSU Värmland ska genomföra två SSU 1:or, två SSU 2:or och en SSU 3:a

• SSU Värmland ska genomföra en kommun-ledarutbildning för nya förtroendevalda.

• SSU Värmland ska genomföra en valkickoff inför riksdag,kommun och landstingsvalen.

• SSU Värmland ska uppmuntra och stödja egna studier i kommunerna.

• SSU Värmland ska erbjuda medlemmar att delta på kurser i andra distrikt och bjuda in andra distrikt att delta på våra kurser.

• SSU Värmland ska delta på förbundets kur-ser.

• SSU Värmland ska fortsätta delta i studie-samarbetet i väst.

• SSU Värmland ska kontinuerligt rapportera in studieverksamhet till ABF.

Påverka Att påverka är målet och vårt huvudfokus. Detta är varför vi både samlas och skolar oss till goda socialdemokrater. Kunskapen vi får använder vi för att kunna påverka. Det ska vi göra genom kampanjer både lokala på kommunnivå och på distriktsnivå samt aktivt deltagande i mediade-batten. Att vi får en socialdemokratisk regering i september är vårt mål och vi kommer jobba tätt tillsammans med vårt parti-distrikt under valrörel-serna.

• SSU Värmland ska uppmuntra och stötta lo-kala kampanjer ute i kommunerna.

• SSU Värmland ska vara det ungdomsför-bundet som syns och deltar mest i mediade-batten genom tex insändare, debattartiklar och på nyhetsplats.

• SSU Värmland ska arbeta efter vår valpro-gram.

• SSU Värmland ska vara en operativ resurs för Socialdemokraterna i Värmland under valrörelserna.

55

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125

• SSU Värmland ska stärka vårt samarbete med Värmlands S-kvinnor.

• SSU Värmland ska stärka vårt samarbete med Socialdemokrater för Tro och Solidari-tet i Värmland.

• SSU Värmland ska fortsätta upprätthålla mentorskapsprogram med Socialdemokra-terna i Värmland.

• SSU Värmland ska jobba aktivt för valvinst i såväl europaparlamentsvalet som i kom-mun, landsting och riksdagsval.

# 2014 DÅK 21

När motionerna kommer att behandlas på mötet är det styrelsens förslag som kommer vara huvudförslag. Om du som motionsskrivare inte är nöjd med styrelsens förslag, exempelvis om styrelsen har yrkat att din motion ska avslås måste du göra ett nytt skriftligt yrkande på mötet! Detta gör du under mötesförhandlingarna genom att skriva i en lapp om att du vill bifalla din egen motion. Dessa lappar finns att tillgå, väl utmärkta, under mötet. Det går givetvis också att skriva in yrkanden om att bifalla andras motioner som du inte tycker har bemötts riktigt av styrelsen.

Alla motioner här nedan är förslag från enskild person eller SSU-klubbar i Värmland. Förslaget kan innehålla allt ifrån åsikter, frågor vi ska driva till organisatoriska och utåtriktade projekt som ska genomföras.

Motioner är upplagda på ett sätt där motionsskrivaren först inleder med en text med argument om var-för motionen ska antas. I slutet finns ett sk yrkande där det klart och tydligt står vad avsändaren vill ha genomfört. Kom ihåg att det enbart är detta yrkande ni som ombud kan ta ställning till och ändra, avslå eller godkänna. Samtliga motioner har lästs av distriktsstyrelsen som också har kommit med kom-mentarer till dem och därefter ett förslag till beslut. Antingen vill styrelsen bifalla, avslå, se motionen som besvarad, eller bifalla med vissa ändringar i yrkandepunkterna (se Mötesordlista). Motioner som berör det handlingspolitiska programmets eller verksamhetsplanens område, behandlas i samband med dessa punkter. Blir din motion under mötet bifallen, kommer motionens yrkandepunkter läggas till i Valplattformen och/eller i Verksamhetsplanen.

§15 Motioner

Motion 1: Lär ut genus på gymnasienivå Motionär: SSU Karlstad

I Svenska B-läroplanen ingår det lektioner i sociologi, men det ingår inte lektioner i genus. Många miss-förstår feminism och genus och jag tycker att det är något viktigt och något som alla borde lära sig och inte

bara de som studerar vidare på högskolenivå.

Jag hade mina första föreläsningar om genus på hög-skola och kände att det är kunskaper alla borde få. Jag tycker därför att lektioner om genus borde läggas in i läroplanen för Svenska B eller något annat lämpligt ämne på gymnasienivå. Så för allmänbildningen och för att vi är ett feministiskt ungdomsförbund, borde Värm-lands

YrkandeMotionären yrkar:

att lektioner om genus läggs in i läroplanen för Svenska B på gymnasienivå. att lektioner om genus läggs in i något ämne på gymnasiet.

Read me x

22 DÅK # 2014

Genus är något för alla, en kunskap som alla bär med sig – inte bara för de som läser vidare i högskola. Dis-triktsstyrelsen håller med i att det bör föras in genus i ämnesplanen för gymnasiet så att fler nås av den viktiga kunskapen om grunderna i socialdemokratin: feminism och jämställdhet. Vi vill dock inte bara se lösningen att lägga den under första ämnet, utan vi vill istället ge de kunniga i ämnet – tjänstemännen fria händer att kunna bestämma vart det är bäst och lämpligast att lägga in genus i gymnasieskolan

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Alexander Johansson Pettersson


att avslå första att-satsen att bifalla andra att-satsen

Motion 2: Inför pant på glödlampor & batterier Motionär: SSU Karlstad

Det slängs för mycket glödlampor och batterier. För att få fler att slänga glödlampor och batter-ier till återvinning, tycker jag det borde införas pant på batterier och glödlampor. Det skulle

vara bra för miljön och locka fler människor till att inte slänga batterier och glödlampor i sina vanliga sopavfall.


att Värmlands SSU-distrikt verkar för att införa pant på batterier och glödlampor

Vi delar givetvis motionärens syn på vikten av korrekt sortering vid avfall. Vi anser att det är viktigt att vi som organisation inte bara driver frågan i politiken utan även i praktiken. Genom att vi på korrekt sätt sorterar avfall skulle minimera vår miljöpåverkan i samband med ak-tivitet.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Anton Bergvist


att Bifalla motionen i sin helhet

Motion 3: Utvidgande av den allmänna röst- rättens omfattningMotionär: SSU Karlstad

De som är födda 1996, innan valet i september, kommer att få rösta i år. De som är födda sam-ma år men en dag efter, en vecka efter och en månad efter kommer inte att få rösta.

Jag tycker att det är fel eftersom de som är födda i början av året förväntas ha lika mycket kunskaper i svenska, matematik, samhällskunskap och alla andra ämnen.

# 2014 DÅK 23

Distriktsstyrelsen håller med motionären i problemet, och så även lösningen. Vi håller med i att en sådan grundlagasändring kan göra röstsystemet mer rättvist och även öka intresset för de valen som vi genomför i Sverige. Därför bör vi ändra denna lag, ändra till att de som fyller 18 när ett valår faller in skall vara röstberät-tigad. Vi skall alltid stå för att fler skall få möjlighet att få påverka. Detta är ett förslag för ett mer rättvist röstsys-tem, för ett mer rättvist Sverige och ger mer människor en möjlighet att säga sitt och påverka.



att bifalla motionen i sin helhet..

Motion 4: Politisk utbildning är lika viktig som matematikMotionär: Laura Akimana

Det är rätt så vanligt inom de svenska högstadier och gymnasiala skolorna att den enda politiska utbildningen man får är exempelvis de olika partiernas namn och

dess översiktliga mål med deras politik. Problematiken blir att när det är väl dags att rösta går man utifrån de översiktliga ut-gångspunkterna som oftast ger en fel eller oklar bild av partierna som sedan gör att de som blir vald inte upp-fyller de behöver och krav man har. Sverige

är ett land som har nog med resurser för ett bredare och behövlig utbildning men som än idag verkar inte finnas inom vissa områden.

En anledning till att man inte får rösta det året man fyller 18, är för att man inte är myndig än. Men man förväntas kunna lika mycket kunskaper och man får till exempel rösta i kyrkovalet vid 16års ålder, när man inte heller är myndig än.

Jag tror också att det skulle skapa ett större intresse för valet om alla från en årskull får rösta. Större engage-mang och fler diskussioner och mer rättvist.


att den allmänna rösträtten vid val även skall omfatta de individer som fyller ”röstmyndig” ålder samma år som det allmänna valet skall hållas att de som blir röstmyndiga, de som fyller 18 år, samma år som allmänt val ska hållas ska också ha rätt att rösta i dessa val, även om födelsedagen infaller efter valdagen.


att SSU Värmland ska verka för och kräva för ett bredare utbildning inom politik i länet. att SSU Värmland skall ta upp denna förfrågan till SSU kongressen så att alla län och kommuner ska verka för och kräva för ett bredare utbildning inom politik

» Den enda politiska

utbildningen man får är ex-empelvis de olika partiernas namn och dess översiktliga mål

24 DÅK # 2014

Distriktsstyrelsen delar motionärens mening att det svenska utbildningsväsendets undervisning om politik måste förbättras. En väl fungerande demokrati kräver att medborgarna har god kännedom om hur samhället styrs och på vilka olika sätt det finns möjlighet att påverka de beslut som fattas. I grund och botten handlar det om att säkerställa att fler röster kommer till tals och på så vis utvidga det demokratiska deltagandet.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: David Hakula



Motion 5: Ett större Värmländskt SSU tack Motionär: Laura Akimana

För varje år växer SSU Värmland med diverse olika antal medlemmar, vilket är delvis bra med bättre kan vi göra. Därför skall SSU Värmland från och med nu satsa för ett ännu bredare

medlemsantal men också inom den aktiva området.

Med det menar jag att vi ska sträva efter att vär-va, utbilda alltmer män-niskor för att välutbildat engagemang främjar demokrati och bättre

sammanhållning i länet. Vi vet vad vi vill vi och nu ska vi säga till att andra får sina vilja genom. Okunskap kan leda till ett osolidariskt Värmland och Sverige.


att varje kommun i distriktet ska växa med 100 engagerade medlemmar varje år att Distriktet ska ansvaras för att dessa utbildas och ges chansen att påverka på distriktsnivå

Distriktstyrelsen delar motionärens åsikt om att SSU Värmland bör öka sitt medlemsantal och antal engag-erade medlemmar. Desto fler vi är, desto större chans har vi att påverka och driva våra reformer för ett bättre samhälle. Men hur många engagerade medlemmar var-je kommun ska öka med, är upp till kommunens medlem-mar själva att styra över och ingenting vi som distrikt kan besluta. Vi ser dock att distriktets medlemmar redan får

chansen att utbildas och påverka på distriktsnivå - och detta är givetvis någonting vi kommer fortsätta med.

Styrelsens svarStyrelsens föredragande: Sofie Halvarsson


att avslå motionen i sin helhet..

» Varje kom-mun i dis-

triktet ska växa med 100 engagerade medlemmar

# 2014 DÅK 25

Motion 6: Inför gratis kollektivtrafik för barn och ungaMotionärer: Ester Nilsson & Cecilia Stäher

Idag använder vi våra resurser som om vi skulle ha tillgång till en och en halv planet. En kan mätamän-niskans påverkan på miljön i ekologiska fotavtryck (globalhektar per person och år).

Genomsnittssvensken har ett ekologiskt fotavtryck på 5,9 ha per år men våra resurser räcker bara till att

genomsnittsindividen använder 1,8 ha per år. Riksdagen har beslutat att sätta upp 16 miljömål till 2020.Bara två av dessa kommer att uppnås. En stor anledning till detta är våra da-gliga utsläpp av fos-sila bränslen.Kolle-ktivtrafiken används

alldeles för lite jämfört med hur mycket den enskilda människan använder sin bil.

Detta tror vi beror på att kollektivtrafik ses som kostsamt och mindre tillgängligt än biltrafik. Vi anser att kollek-

tivtrafik ska löna sig eftersom det är så mycket bättre för miljön. Detta är extra viktigt för unga och studerande eftersom de ofta inte har egna inkomster och inte kan transportera sig på ett mer effektivt och miljövänligt sätt då de inte har egen bil.


att SSU Värmland ska verka för gratis kollektivtrafik för personer under 18 år att SSU Värmland ska förbättra kollektivtrafiken och göra den tillgänglig för alla att SSU Värmland ska verka för gratis kollektivtrafik för personer under 18 år även på riksnivå

Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om människans påverkan på klimatet. Att Sverige ser ut att misslyckas med en stor andel av de antagna miljömålen är ett faktum som i sig är orimligt. När detta dessutom sätts in i kontexten av att Sverige håller på att tappa le-dartröjan i en situation där de globala utsläppen snarare ökar än minskar kan inte allvaret nog understrykas; om inte ett land med så goda förutsättningar som Sverige kan ta täten, vilka ska då göra det?

Distriktsstyrelsen delar också motionärens uppfattning att kollektivtrafiken är ett viktigt redskap för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Däremot menar distriktsstyrelsen också att kostnaderna måste vägas mot vinsterna: i det allvarliga läge världen befinner sig i måste det säkerstäl-las att varenda skattekrona används på ett så miljöeffek-tivt sätt som möjligt för att minimera utsläppen. Att göra

all kollektivtrafik helt gratis för alla under 18 år skulle vara extremt dyrt och samtidigt bara innebära en marginell miljöförbättring. I korta drag skulle det alltså innebära att mindre pengar skulle kunna läggas på exempelvis for-skning, som är det viktigaste området för att säkerställa en hållbar värld.



att avslå första att-satsen att bifalla andra att-satsen att avslå tredje att-satsen

» Riksdagen har beslutat

att sätta upp 16 miljömål till 2020. Bara två av dessa kom-mer att uppnås.

26 DÅK # 2014

Motion 7: Satsa på tandvårdenMotionär: SSU Filipstad

Ett växande problem idag är att allt fler inte har råd att gå till tandläkaren eller att göra sina år-liga tandundersökningar. Allt fler unga studerar och många studenter har dåligt ekonom dessu-

tom är tandvård dyrt! Dålig munhygien kan även orsaka hjärtproblem och andra livshotande sjukdomar.

Genom att erbjuda alla en avgiftsfri kontroll årligen så kan man tidigt upptäcka dålig munhälsa och således även förebygga framtida hälsoproblem. Man sparar ock-så pengar i längden geno förebyggande arbete.

För en bra livsstil och hög levnadsstandard så behöver vi en bra och frisk mun. Att kunna få tandvård bör inte vara

en klassfråga, det bör vara en rättighet som vilken vård som helst. Många folkhälsosjukdomar såsom hjärt och kärlsjukdomar kan bottna i bristande munhälsa. Friska tänder medför friskare människor.

YrkandeMotionären yrkar: att Tandvården ska bli avgiftsfri till och med 25 år. att Årliga kontroller ska vara avgiftsfri för alla! att SSU Värmland antar denna motion som sin egen och driver den på kongressen.

Att människor dagligen måste säga nej till att kontrollera sina tänder på grund av ekonomiska skäl är helt absurt. Munhygien skall inte vara en klassmarkör. Vi måste se till att fler människor får möjligheten att kontrollera sin tandhälsa. Distriktsstyrelsen ser mycket positivt till detta förslag som ger fler möjligheten att kontrollera sin mun-hygien, men som också ger oss unga en längre möjlighet av fri tandvård.




Motion 8: Informationsinsats mot islamofobi Motionär: SSU Filipstad

I slamofobin är på frammarsch i Sverige, konspiration-steorier och hatkampanjer mot islam och muslimer sprids. Islam dikotomiseras, genom att tillskrivas at-tribut som framställs som oförenliga med västerländ-

ska värderingar. Vetenskapliga rapporter alarmerar, gång på gång, om människors negativa inställning, och bristande kunskap, om islam. Främlingsfientliga grupper använder människors okunskap om religionen, som ett verktyg, för att skapa hat och hets mot muslimer.

Detta kan ses på det ökande antalet våldsdåd, med is-lamofobiska motiv, som har ägt rum i Sverige under de senaste åren. Fördomar och diskriminering, som föds i okunskap om den Andre ökar avståndet mellan major-

itetsbefolkningen och den muslimska minoriteten. Histo-rien gör sig påmind, islamofobin tycks intensifieras och ideologiseras, likt antisemitismen en gång gjordes. Be-hövligheten av upplysning och demokratisk opposition är därför stor!

YrkandeMotionären yrkar: att en informationsinsats mot islamofobi utfor- mas. Innehållande kurser och informations- material. att SSU Värmland antar denna motion som sin egen och driver den på kongressen

# 2014 DÅK 27

Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt om att främ-lingsfientligheten är på frammarsch och att bristen på kunskap skapar avstånd mellan människor. Vi delar andemeningen och är övertygade om att information är rätta vägen att gå för att minska fördomarna. Vi är därför tacksamma att det redan finns så mycket bra informa-tionsmaterial till hands från bl.a. expo och andra källor och kan använda oss av det. Kampen mot Islamofobin är oerhört viktig, men precis som alla typer av diskrimi-nering och förtryck inom främlingsfientlighetens ramar. Därför är det svårt för oss att peka ut en specifik att ar-beta med.

Vi som distrikt brinner för alla människors lika värde och kampen mot främlingsfientlighet och därför startades kampanjen ”Love ain’t got no color” som handlar om att ifrågasätta vardagsrasism. Detta är vårt initiativ till en informationsinsats, vi inledde den med en kurs mot

främlingsfientlighet och här har vi även format vårt eget kampanjmaterial.

Vi hoppas givetvis att kampanjen ska få så stor spridning som möjligt och vi ser även att kampen mot Islamofobin ryms inom denna.



att avslå motionen i sin helhet..

Motion 9: Högre bidrag för alla studenterMotionär: Laura Akimana

Det lilla 2800 kr som en student på universitet får räcker knappast till böcker och andra me-del som behövs för att överleva. Visst kan en tanke vara att man väljer begagnade böcker

för mindre pengar men om allt fler gör det så finns det inga böcker kvar som är begagnad och då måste man köpa de nya och dyra böckerna. Vissa kurser kräver mer böcker och andra få. Saken är att alla ska kunna köpa minst köpa böcker och lunch för de pengarna


att SSU Värmland ska kräva på SSU kongressen att alla län står bakom idén om högre bidrag för studenter i Sverige att SSU Värmland ska arbeta fram en fungerande plan för högre bidrag för studenter att SSU Värmland utföra planen för högre bidrag för studenter tills den går igenom

Vi i distriktsstyrelsen delar helt och hållet motionärens problembeskrivning och studenters problematik i varda-gen. Vi tog bland annat på förra distriktsårskonferensen ett beslut om att studiestödet samt bidragsdelen i studi-estödet.

Det som däremot blir svårt för oss som distriktsstyrelse att förhålla oss till är att-satserna. Då kongressen är ett

demokratiskt organ har vi som distrikt förmånen att kun-na yrka på förändringar föra vår talan samt argumentera för de förslag som vi väljer att lägga fram. Vi kan däremot inte kräva förändringar då vi gemensamt fattar besluten.

Det är även svårt för oss att kunna ta fram en fungerande plan för hur detta skall genomföras då vi anser att detta skall ligga på professionella yrkesmänniskor med detta


28 DÅK # 2014


att avslå motionen i sin helhet

som verksamhet och kanske inte bäst utförs av ung-domar i ett politiskt ungdomsförbund.

Det blir också svårt för oss att genomföra den tänkta politiska reformen då är csn som idag betalar ut studi-estödet och det är även hos dem vi i distriktsstyrelsen anser att ansvaret skall ligga.

Motion 10: Våga vägra vargjakt Motionär: SSU Hammarö

Är det inte konstigt att vi i Sverige kan se ner på nationer som för jakt motrödlistade arter (ex valjakt och troféjakt på savanndjur) - men vi tillåter tydligen lagstadgad jakt mot varg. Är ett

djur i en såpass utsatt situation att det är utrotningshotat, så borde djuret skyddas - inte jagas.

Tidigare rovdjursutredningar har ansett att en stam på 450 individer är tillräckligt för att vargbeståndet ska klara sig på sikt, medan den nuvarande regeringen (2014-01) med stöd av SD anser att det räcker med en population på endast 170-270 djur. Trots flera undersökningar som

har påvisat inavel i vargstammen, så vill man minska antalet individer. Sedan tycker vi att jakt som inte är för att ge mat, utan för någons eget nöjes skull, är vidrigt.

Skyddsjakt? Ja. Nöjesjakt? Nej...

YrkandeMotionären yrkar: att SSU Värmland ska driva och verka för frågan att förbjuda jakt på rödlistade arter.

Det är viktigt för oss som organisation att ständig ta lärdom av de som lever och verkar inom de områden där vi lägger politiska förslag. Att vi i detta fall tar in de

som lever och verkar i natur och jordbruk. Framförallt de som driver gårdar med djur i vargnära områden. Då det visat sig med tydlighet att det inte finns några stängsel som med fullständig säkerhet kan benäm-nas som vargsäkra är det allt för vanligt att bönder förlorar djur till

vargen, djur som essentiella för verksamheten. Det har också visat sig svårt att få ut ersättning vid förlust av djur till varg då det kan vara svårt att bevisa exakt vad som föranlett djurets frånfall. Det har också visat sig att männ-iskor som rör sig ute i natur med hundar löper stor risk att förlora dessa till varg, i vissa fall har koppel hjälpt, men

i andra fall när det kommer till mindre skygga vargar har det visat sig att koppel snarare försatt även människor i fara. Något som givetvis är högst oönskat.

Eftersom Värmland är ett av de varg tätaste distrikten i Sverige och därmed ett av distrikt som drabbas hår-dast av vargens framfart anser vi att det är naturligt för oss att sälla oss till bönder och markägare som anser att vargen är ett stort problem för närings- och friluftslivet i Värmland.



att avslå motionen i sin helhet

» Det är naturligt för

oss att sälla oss till bönder och markägare som anser att vargen är ett stort problem

# 2014 DÅK 29

Motion 11: Utbilda lärare – ut med det gamla, in med det nya Motionär: Micaela Gustavsson

När du börjar skolan, vare sig det är årskurs 1 el-ler första året på gymnasiet så ska det vara en självklarhet att lärarna ska vara högutbildade. Många lärare sitter dock på en lång, lite äldre

utbildning och behöver fräschas upp lite.

Idag får inte alla elever den hjälp de behöver, då klas-serna är stora och alla får inte samma uppmärksamhet. Då är det väldigt viktigt om det finns speciallärare som kan ge dem med svårigheter samma förutsättningar som de övriga eleverna, och det blir i sig en ny erfarenhet för lärarna. Ska alla trivas i skolan måste skolan anpassa sig efter eleverna.


att redan utbildade lärare ska få ny, fräsch utbildning för de med specialhjälp att de som ska utbilda sig till lärare ska ha en studieplan som innefattar kunskaper om utlärning till personer med svårigheter att de som har en påbörjad lärarutbildning skall snabbt få utbildning i dessa kunskaper så de kommer ut i arbetslivet med allt de behöver

Distriktsstyrelsen delar motionärens mening att lärarkå-rens yrkeskunskaper spelar en avgörande roll för att alla elever ska få en god utbildning.

Som motionären nämner finns det idag stora brister i det stöd som, i bästa fall, ges till barn och ungdomar med olika inlärningssvårigheter. Det är av oerhörd vikt att det-ta stöd utvecklas och att lärarkåren genom sin utbildning får de kunskaper som är nödvändiga för att alla elever ska kunna nå sin fulla potential.



att bifalla motionen i sin helhet

Motion 12: Mer aktiva ungdomar Motionärer: Micaela Gustavsson & Pontus Pettersson

Idag sitter ungdomarna hemma framför datorn och får ständigt höra hur lata de är. Men har föräldrarna någon aning om att busskortet endast gäller till 20:00? Många har inte tid eller möjlighet att aktivera sig från

skolslut till åtta på kvällen, då de kanske pendlar eller har långa skoldagar.

Därför ska det förlängas eller gälla dygnet runt. För var-för gäller det endast till åtta? Så att busskortet inte miss-brukas? Ett busskort gör så att fler åker kollektivtrafik.


att Värmlandstrafik ska ändra sina skolbusskort så de gäller dygnet runt eller åtminstone till 22:00

30 DÅK # 2014

I dagens Värmland ser vi att många skolungdomar blir tvungna att sluta studera vid skolan, på bibliotek, på studiecenter eller att umgås med vänner på grund av att skolkorten inte räcker till. I många fall hinner inte många av de elever som finns bland alla våra skolor inte ens sluta innan skolkorten slutar att gälla. Vi ser också att fler och fler elever tvingas ta extra hjälp på helger för att klara skolan – men det kan inte åka dit på grund av skolkortens tidsgräns. Är detta värdigt Värmlands ung-domar? Det tycker inte vi. Disitriksstyrelsen tycker att reglerna för skolkorten bör ändras till att korten gäller

dygnet runt och även på helger – så att folk kan ta den hjälpen de behöver, så att alla elever hinner sluta och så att alla elever kan få göra sin läxa.



att bifalla motionen i sin helhet.

Motion 13: Gratis studier på universitet & högskolor Motionär: Micaela Gustavsson

Många studenter lever på nudlar och pant de sista dagarna på månaden, då de behöver bekosta dyr kurslitteratur och ev. hyror på studentlägenheter och busskort. Och vad

vore väl inte bättre än gratis kurslitteratur på högskolor och universitet, som på grundskolan? Då kanske man kan köpa lite dyrare nudlar eller slänga ihop en frisk och nyttig wok! Dessutom får studenterna mer frihet att göra något roligt med sina kompisar, så som gå på träningar eller gå ut på en rolig pub-kväll!


att all studentlitteratur ska bekostas av universitet och högskolor

att ha ett större sortiment på skolornas bibliotek

Distriktsstyrelsen delar motionärens mening om att den ekonomiska situationen för Sveriges studenter behöver förbättras. Däremot tror styrelsen att det finns effektivare sätt att stärka denna än att göra all studentlitteratur ko-stnadsfri. Eftersom delen obligatorisk respektive frivillig litteratur varierar mellan olika kurser, läsår och lärosäten samt ofta byts ut tror distriktsstyrelsen att de logistiska kostnaderna för förslaget skulle bli onödigt störa och leda till ineffektivitet. Ett billigare sätt att nå samma re-sultat är att höja nivån på studiebidraget från CSN, en reform som också skulle förflytta ekonomisk makt till

studenterna. Distriktsstyrelsen delar dock fullständigt motionärens mening att lärosätenas bibliotek bör ha ett större och mer tillgängligt sortiment.



att avslå första att-satsen att bifalla andra att-satsen

# 2014 DÅK 31

Motion 14: Antimobbningsgrupper över hela distriktet Motionär: Micaela Gustavsson

Mobbning förekommer överallt, både bland elever men även på arbetsplatser. Och vi har under en lång tid försökt förebygga mobbning genom olika medel. Men vad vi kanske inte

har provat ännu är att skolor/arbetsplatser har sina egna antimobbningsgrupper där man samlas någon gång per månad eller några gånger per år, och diskuterar vad som faktiskt KAN förebygga mobbning. Vad de även kan göra är att åka runt till andra kommuner och se hur de andra grupperna fungerar och lära av varandra.


att kommunerna tar tag i mobbningsfrågan på ett större allvar och ser till att alla har en bra arbetsmiljö på både skolor och arbetsplatser.

Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt om att mobbn-ing är något oerhört tragisk som sätter spår i människors liv och som vi måste förebygga. Många insatser görs men uppenbarligen inte tillräckligt. Vi håller med om att det skulle vara en bra idé att ha egna antimobbnings-grupper på skolor/arbetsplatser och även för att kunna lära av varandra.




32 DÅK # 2014

§5 SSU-distriktetSSU-kommunerna sammansluter sig i distrikt, vars områden fastställs av förbundskongressen. SSU-distriktet har till än-damål; att inom det område som förbundsstyrelsen fastställt samordna alla till förbundet anslutna SSU-kommuner, att samordna arbetsgivaransvaret samt skolningsarbetet inom det fastställda området, att upprätthålla ett nära samarbete med SSU-kommunerna och förbundsstyrelsen jämte närstående organisationer inom verksamhetsområdet, samt att värva fler medlemmar till SSU.

MOMENT 5.1 DistriktsstyrelsenÅrskonferensen ska välja en styrelse för ett (1) år. Styrelsen är ansvarig för verksamheten, administrationen och demokratin i organisationen. Distriktsstyrelse ska bestå av minst sju (7) ledamöter och bör bestå av ett udda antal ledamöter. Ord-förande och kassör väljs särskilt. I styrelsen ska ansvariga för studier samt för protokoll och organisationsfrågor för facklig/politisk verksamhet utses. Distriktsstyrelsen ska också utse ansvarig person för medlemsregistret.

Distriktsstyrelsen är mellan årskonferenserna distriktets högsta beslutande organ och ansvarar för studier, personalansvar och för att det upprättas en verksamhetsplan i distriktet. Styrelsen är inför årskonferensen ansvarig för förvaltningen. Distriktssty-relsen ska tillsända en redogörelse för verksamheten och den ekonomiska förvaltningen till förbundsstyrelsen senast den 15 maj.

Distriktsstyrelsen ska sammanträda minst sex (6) gånger per år. Styrelsen ska inför årsmötet skriftligen avge redogörelse över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Extra styrelsesammanträde ska hållas om en tredjedel (1/3) av styrelsens ledamöter så fordrar.

En styrelse är beslutför då mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

MOMENT 5.2 DistriktsstadgarDistriktets årskonferens skall fastställa stadgar för distriktet. Dessa ska utgå från förbundets normalstadgarför distrikt och eventuella tillägg får ej strida mot förbundsstad-garna. Tvister rörande tolkning och tillämpning av stadgarna hänskjuts till förbundsstyrelsen. I de fall distriktet ej antagit egna stadgar gäller förbundets normalstadga.

MOMENT 5.3 VerksamhetsårOm ej annat beslutats gäller att verksamhetsåret utgörs av kalenderår. Distrikt kan efter godkännande av förbundssty-relsen arbeta efter brutet verksamhetsår/räkenskapsår. I detta fall avslutas räkenskaperna per den 30 juni.

§6 DistriktsårskonferensDistriktets högsta beslutande organ är årskonferensen. Dis-triktets årskonferens väljer distriktsstyrelse och revisorer jämte ersättare för dessa. Årskonferensen ska sammanträda på tid och plats som bestäms av distriktsstyrelsen.

Distriktsstyrelsen är ansvarig inför årskonferensen och ska till denna avge rapport över det gångna verksamhetsåret samt berättelse över den ekonomiska förvaltningen. Distriktets årskonferens ska hållas före utgången av mars månad respek-tive september månad i det fall brutet verksamhetsår gäller. Kallelse ska vara SSU-kommunerna tillhanda senast åtta (8) veckor före dagen för årskonferensen.

Här nedan presenteras ett utdrag av de stadgar som antogs på SSU-förbundets kongress 2013. Utdraget gäller de delar i stadgan som innehåller regler och information kring distriktets verksamhet. En fullständig stadga kommer att finnas tillgänglig under Distriktsårskonferensen. Beslut om eventuella ändringar i nedanstående stadga görs på DÅK:en.

§16 Stadgar

Read me x

# 2014 DÅK 33

På årskonferensen ska följande frågor behandlas:a) Styrelsens berättelseb) Revisorernas berättelsec) Frågan om ansvarsfrihetd) Förslag och styrelsens utlåtande över dessae) Förslag från styrelsenf ) Stadgeenliga valg) Storlek på eventuell extra uttaxeringh) Ombudstak till nästkommande årskonferensi) Stadgar

SSU-kommunerna äger rätten att till varje distriktsårs-konferens sända ett (1) grundombud, utöver detta kan SSU-kommunen erhålla fler ombud som står i proportion till dess medlemsantal. Ombudsfördelningen utgår från det antal ombudsgrundande medlemmar som betalt sin medlemsavgift senast den 31 december föregående år. I SSU-kommuner med klubbar fördelas ombuden proportionerligt. I deSSU-kommuner där det både förekommer medlemmar som ej är med i klubbar och medlemmar som är med i klubbar fördelas ombuden proportionerligt mellan kommunen och klubbarna. Regler för ombudsfördelning ska finnas i SSU-kommunens stadgar. Fördelningen måste vara proportionerlig och även ge representation åt de medlemmar som inte är med i någon klubb. I SSU-kommuner utan styrelse ansvarar distriktsstyrelsen för att medlemmarna kallas till ett av distrik-tsstyrelsen arrangerat valmöte. I SSU-kommuner med styrelse ansvarar denna för att medlemmarna kallas till ombudsval. Röstlängd fastställs av styrelsen utifrån förbundets medlem-sregister vid samma tidpunkt som kallelsen skickas ut, en (1) vecka före ombudsvalet. Ombudsval kan genomföras på ett ordinarie medlemsmöte. Valda ombud och ersättare ska vara inrapporterade till distriktet 3 veckor.

SSU-distriktets årskonferens fastställer ombudstaket för nästkommande årskonferens. Inom detta ombudstak fördelar sedan distriktsstyrelsen antalet ombud mellan de olika SSU-kommunerna proportionellt. Distriktets regler för ombudsfördel-ning kan överklagas till förbundsstyrelsen som slutligt avgör frågan. En representant från förbundsstyrelsen äger rätt att närvara vid distriktets årskonferens och hardär yttranderätt. Distriktsstyrelsen, funktionärer och revisorer ska närvara vid årskonferensen och har där yttrande- och förslagsrätt. Medlem tillhörande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund som kan styrka medlemskap har tillträde till årskonferensen.

Endast ombud, som valts av SSU-klubb eller SSU-kommun tillhörande distriktet, har rösträtt. Distriktsstyrelsens ledamöter samt i SSU-distriktet anställda ombudsmän kan ej väljas som ombud.

MOMENT 6.1 Distriktsårskonferens i mindre distriktDistriktsårskonferens kan i distrikt som den 31 december föregående år har färre än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar besluta att på nästkommande distriktsårskonfe-rens inte tillämpa den representativa fördelningen av ombud såsom stadgas i §6. I sådana fall gäller istället att samtliga medlemmar i distriktet, utom distriktsstyrelsens ledamöter samt

i SSU-distriktet anställd personal, har rösträtt på årskonferens-en. Skulle SSU-distriktet före nästkommande årskonferens ha uppkommit i fler än sjuttio (70) ombudsgrundande medlemmar står distriktsårskonferensens beslut ändock fast. I övrigt gäller samma regler som i §6.

MOMENT 6.2 ValberedningÅrskonferensen väljer en valberedning om minst två (2) ledamöter varav en (1) sammankallande. Valberedningenhar till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kom-munerna rörande personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kom-mande årskonferens.

MOMENT 6.3 Rapport om verksamhetenDistriktsstyrelsen ska till förbundsstyrelsen avge rapport om verksamheten samt berättelse över den ekonomiska förvaltnin-gen. Förbundsstyrelsen äger rätt att ta initiativ till och med-verka vid granskning av distriktets räkenskaper och är skyldiga att göra detta då ansvarsfrihet ej beviljats av distriktsårskonfe-rensen.

MOMENT 6.4 KallelseKallelse till ordinarie årskonferens ska av distriktsstyrelsen utsändas till SSU-kommunerna senast åtta (8) veckor före konferensens öppnande. Vid extra årskonferens senast fyra (4) veckor före konferensens öppnande.

MOMENT 6.5 Frågor att behandlaAlla frågor avsedda att behandlas på distriktets ordinarie årskonferens ska vara distriktsstyrelsen skriftligen tillhanda senast fyra (4) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonfer-ens senast två (2) veckor före konferensens öppnande.

MOMENT 6.6 Utsändning av konferenshandlingar Förslag jämte distriktsstyrelsens utlåtande över dem samt distriktsstyrelsens förslag ska vara ombud och SSU-kommun tillhanda minst två (2) veckor före årskonferensen. Vid extra årskonferens senast en (1) vecka före konferensens öppnande.

MOMENT 6.7 Kostnader för årskonferensenOmbudens, distriktsstyrelsens och revisorernas resor b strids ur distriktskassan eller på sätt som årskonferensen beslutar.

MOMENT 6.8 Extra årskonferensExtra årskonferens kan sammankallas av distriktsstyrelsen eller då minst en tredjedel (1/3) av distriktets medlemmar, enligt den 31 december, så begär. Extra årskonferens kan endast behandla de frågor som föranlett dess inkallande. Vid extra årskonferens fastställer distriktsstyrelsen motionstid och tider för ombudsval.

34 DÅK # 2014

Förutom oss medlemmar och klubbar är Distriktsstyrelsen det viktigaste organet för SSU Värmland. Det är styrels-en som har ansvaret för SSU Värmland och att den verksamhet som ni ombud på DÅK:en beslutar om. Styrelsens uppdrag för året 2014 bestämmer ni i Verksamhetsplanen. Dessutom finns andra uppdrag reglerat i SSU Värm-lands stadgar, bland annat arbetsgivaransvar över distriktets anställda. Vi kommer under mötet välja en ny styrelse och därmed också en ordförande och kassör. De sistnämnda kommer väljas var för sig eftersom de har en viktig och central roll i SSU Värmlands styrelse.

Samtliga medlemmar i distriktet har haft möjlighet till att nominera vilka personer de tycker ska sitta i styrelsen. Under DÅK:en 2013 valdes en valberedning som i år har haft uppgiften att samla in alla nomineringar och utifrån olika kriterier lägga förslag på vilka personer som de, i samverkan med medlemmarna, ser som lämpliga att leda SSU Värmland under 2014.

Valet kommer ske genom sluten omröstning i tre etapper 1) Ordförande 2) Kassör och 3) Ledamöter. Du som om-bud kommer på valsedel att kryssa för vilken/vilka kandidater du tycker ska inneha respektive uppdrag. Under varje kategori kommer valberedningens förslag stå överst och markerat. Därefter följer andra nominerade till platserna.

Val till distriktets olika uppdrag

Fastställande av antalet ledamöter till styrelsen

§17

Valberedningen återkommer med förslag till antalet ledamöter i styrelsen.

Read me x

# 2014 DÅK 35

Valberedningen har bestått av Sandra Ståhl, Christoffer Sonesson och Amanda Green. Val-beredningens arbete pågår och ett förslag kom-mer presenteras inom kort och kommer inkluderas

i handlingarna. En uppdaterad version av möteshandlingar-na kommer alltså läggas upp på senare

Val av distrikts-styrelse

§18

Val av revisorer§19

Valberedningen har bestått av Sandra Ståhl, Christoffer Sonesson och Amanda Green. Val-beredningens arbete pågår och ett förslag kom-mer presenteras inom kort och kommer inkluderas

i handlingarna. En uppdaterad version av möteshandlingar-na kommer alltså läggas upp på senare

36 DÅK # 2014

Årskonferensen väljer en valberedning om minst två (2) ledamöter varav en (1) sammankallande. Valberedningen har till uppgift att efterhöra och samla in synpunkter från kommunerna rörande

personvalsfrågor, och med utgångspunkt från detta bereda de personval som ska äga rum på det kommande årskonfe-rens. Samtliga medlemmar kan nominera personer till val-beredningen under distriktskongressen 8 mars.

Val av valberedning

§20

Styrelsens föredragande: Anton Bergqvist

Tidigare har medlemsavgiften varit uppdelad i tre delar. Avgift till förbundet, distrikt och kommun. Vid förbundskongressen för två år sedan beslutades det om platt medlemsavgift, det vill säga enhetlig

avgift för alla SSUs medlemsavgifter. Avgiften är på 20 kro-nor och går till SSU förbundet.

Enligt stadgarna finns det möjlighet att ta ut en extra uttax-ering, vilket innebär att styrelsen kan föreslå att distriktsår-skonferensen beslutar om att medlemmarna ska bidra med mer pengar till kostnaderna för distriktets verksamhet. Dis-triktsstyrelsen ser inget behov av detta och föreslår att ingen uttaxering ska ske.

Storlek på ev. extra uttaxering

§21


att Ingen uttaxering ska utgå

# 2014 DÅK 37

Styrelsens föredragande: David Hakula

Distriktsårskonferensen fastställer varje år ombud-staket inför nästkommande årskonferens. Ombud-staket för 2014 var 41 stycken ombud.

Fastställande av ombudstak

§22


att Ombudstaket för 2015 års distriktsårs- konferens blir 41 ombud.

38 DÅK # 2014

Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ajournera Uppskjuta ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka etc. När mötet återupptas är det formellt samma möte som fortsät-ter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena.

Ansvarsfrihet En styrelse beviljas ansvarsfrihet av årsmötet sedan mötes-deltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser och därefter haft tillfälle till en fri och öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet beviljas en styrelse som har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Det innebär att styrelse-ledamöterna inte senare kan ställas till ansvar för något som hänt under det år de beviljats ansvarsfrihet för.

Att-sats Kärnan, själva kravet, i ett yrkande, en motion eller proposition, skrivs oftast i formen av en att-sats, en mening som inleds med ordet att.

Avslag Förkastande av yrkande, motion eller proposition.

Beslut Avgörande i en fråga, dvs det styrelsen eller mötet enats om.

Beslutsgång Sätt att fatta beslut på: vanligen försöker man först fatta beslut med acklamation, går inte detta görs en försöksvotering (öppen omröstning), om inte heller detta är möjligt tillämpas votering (sluten omröstning).

Besvarad En motion anses besvarad om man anser att kraven som ställs i densamma redan är tillgodosedda.

Bifall Accepterande, godkännande av yrkande, motion, eller proposition. Mot-satsen kallas avslag.

Bordläggning Beslut att uppskjuta ett ärende till ett senare möte.

Dagordning Förteckning över ärenden som ett möte ska behandla. Dagordnin-gen fastställs slutgiltigt av mötet. Kallas även föredragningslista. I vissa fall görs

skillnaden att föredragningslistan omfat-tar endast en dag medan dagordningen omfattar flera.

Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna.

Förslagsrätt Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har som regel förslagsrätt (genom att man kan motionera) till årsmöte inom sin förening, sin distriktsorganisation och den nationella organisationen.

Försöksvotering Brukar göras se-dan votering begärts för att man skall slippa sluten omröstning som är mer omständlig. Försöksvotering sker i regel med handuppräckning.

Justera Kontroll av att mötesprotokollet är riktigt, dvs att det överensstämmer med vad som verkligen beslutades. Ett protokoll är inte giltigt förrän efter juster-ing. Justering görs av person som mötet valt till justerare.

Jämkning Sammanförande av två likartade yrkande till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av dem som gjort yrkandena.

Kallelse Meddelande till medlemmarna om tid och plats för årsmötet.

Konsensus När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga.

Kontrapropositionsvotering Votering-ar som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget (i regel styrelse- eller utskottsförslaget) i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gån-gen tills ett enda förslag är kvar. Detta förslag ställs mot huvudförslaget.

Kontrareplik Kort inlägg av person som tidigare haft talan och som har bemöts av en replik.

Lägga något till handlingarna Innebär att ärendet noteras i protokollet utan att vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll och rapporter är exem-

pel på dokument/ärenden som oftast endast läggs till handlingarna.

Majoritet Flertalet vid en omröstning. Majoritet kan vara relativ, d v s innebära det förslag som har fått fler röster än övriga förslag; absolut majoritet (enkel majoritet), då det krävs flertalet av det sammanlagda antalet avgivna röster; eller kvalificerad, då det krävs 2/3 eller 3/4 eller 4/5 av de avgivna rösterna. Vid stadge- eller avgiftsbeslut är kvalificerad majoritet vanlig (anges oftast i stadgar).

Mandatperiod Tidsperiod, i SSU ett år, som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för.

Motion Förslag (oftast skriftligt) till tex. årsmötet från enskild person eller grupp av personer.

Nominering Förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot.

Omröstning Röstning. Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckn-ing, eller sluten, t ex med hjälp av rösts-edlar. Sluten omröstning förekommer vid personval.

Ordningsfråga Fråga som handlar om hur mötet genomförs, exempelvis yr-kande om streck i debatten, ajournering för lunch, sakupplysning eller proposi-tionsordning. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan.

Paragraf Man brukar dela in protokollet i paragrafer, d v s olika delar som behan-dlar en sak var.

Plenum Förhandlingar i plenum, innebär att alla röstberättigade samlas i kongres-salen för att fatta beslut.

Presidium De som leder ett större möte. Består ofta av ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare.

Proposition Styrelsens förslag till årsmöte, distriktsmötet. Proposition kan också allmänt betyda förslag.

Mötesordlista

# 2014 DÅK 39

Propositionsordning Den ordning i vil-ka framförda förslag ställs under beslut. Ordningen föreslås av ordföranden och fastställs av mötet.

Protokoll Skriftlig handling, förd av sekreterare, som är en redogörelse för vad som skett under ett möte. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även diskussionen refereras (dis-kussionsprotokoll). Protokoll skrivs helst ut på dator eller maskin och protokollen förvaras på säkert ställe. Protokollet måste justeras av justeraren för att bli giltigt. (se Justerare)

Redaktionskommitté Kommitté som, under distriktsårskonferensen, gör förslag till uttalanden samt justerar förslag till text inför beslut etc.

Remiss Överlämnande av ärende till någon instans, t ex styrelse, för utredn-ing eller kommentar. Kan också betyda själva resultatet av en utredning. Jämför återremiss.

Replik Kort inlägg av person som kän-ner sig personligt angripen från talarsto-len. Kallas även genmäle. Replik bryter talarlistan. Se kontrareplik.

Reservation Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man tydligt vill markera att man tar avstånd från beslutet. Reservation kan vara blank eller motiverad. Reservation skall tas till protokollet. En annan form av reserva-tion är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet.

Revision Granskning av styrelsens för-valtning. Granskningen omfattar främst den ekonomiska förvaltningen men även verksamheterna i övrigt, s k sakrevision. Revisionen görs av revisorer som väljs av årsmötet.

Revisor Se revision.

Röstlängd Förteckning över de röst-berättigade på ett årsmöte. Endast de personer som finns med i röstlängden har rösträtt och därmed möjlighet att fatta beslut på årsmötet.

Rösträkning Räkning av rösterna vid försöksvotering eller sluten omröstning (votering).

Rösträknare De personer som utses vid ett möte för att räkna samman de avgivna rösterna, vid eventuell försöks-votering eller sluten omröstning (voter-ing).

Rösträtt Rätt att rösta på t ex styrelse- eller årsmöte.

Sakupplysning Upplysning som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmötet; en sakupplysning går före i talarlistan.

Stadgar Handling som fastställer under vilka former en förening skall arbeta. Stadgarna skall finnas tillgängliga för varje medlem. Stadgeändring kan oftast ske endast genom kvalificerad majoritet.

Streck i debatten Om man anser att det pratats nog i en fråga kan streck i debat-ten begäras. Ordförande tar då upp denna fråga och om mötet bifaller detta avslutas debatten efter att alla yrkanden och talarlistan justerats, dvs alla som har yrkanden får presentera dem och därefter får alla som så önskar sätta upp sig på talarlistan. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan.

Styrelse De personer som utsetts av årsmötet att handlägga en förenings angelägenheter mellan årsmötena.

Suppleant Ersättare i t ex styrelse. Suppleant inträder för ordinarie ledamot då denne har förhinder. Suppleanterna kallas till alla sammanträden och har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Då suppleanten ersätter någon i styrelsen har de däremot även rösträtt. Talarlista Lista, som förs av mötesord-förande, över de som begärt ordet under ett möte.

Tilläggsatt-sats Ett tillägg till tidig-are yrkande, motion eller proposition. Tilläggsatt-satsen måste gå i yrkandets, motionens eller propositionens anda,

annars är den att betrakta som ny fråga.

Valberedning Kommitté, i regel utsedd av årsmötet, för utarbetande av förslag till val av bl a styrelseledamöter vid kom-mande årsmöte.

Verksamhetsplan Plan för hur förenin-gen/organistionen skall arbeta under det närmaste året/åren.

Verksamhetsberättelse Redogörelse från styrelse över viktigare händelser under det gångna året. Underställs årsmötet för godkännande.

Votering Räkning av rösterna. Skall alltid göras då någon begär det. Då vo-tering begärs görs först en s k försöks-votering genom handuppräckning. Begärs votering även efter detta sker voteringen (sluten omröstning). Jämför acklamation

Yrkande Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte.

Yttrande Styrelsens utlåtande över exempelvis en motion.

Återremiss Ett utrett förslag återförvisas för ytterligare utredning.

Klipp ut och vrid 180°tillsammans bygger vi Framtidens politik! #wefie2014 #värmdåk14 #ssu

Documents

SSU Värmland - DÅK #97