Press på kostnader · 2017. 6. 3. · Kina sker en inbromsning i eko-nomin. Det har medfört sänkta priser på bland annat järnmalm. Än så länge vet vi för lite om den kommande

Press på kostnaderLKAB 370 startar Sid 4

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 6 # AUGUSTI 2012

LKAB ser om sitt hus

Anders Kitok, sid 2

05 LKAB seglar i blått 08 Minelco skeppar effektivare 19 Ny utfrakt i Svappavaara

02 VECKOBLADET # NR 6 2012 VECKOBLADET # NR 6 2012 03

SVARAR

Hur använder du din LKAB-ryggsäck?

Oro i världen – vi ser om vårt hus

IKina sker en inbromsning i eko-nomin. Det har medfört sänkta priser på bland annat järnmalm.

Än så länge vet vi för lite om den kommande utvecklingen, men marknaden känner oro och läget är avvaktande.

LKAB har fortfarande goda margi-naler och en god vinstnivå. Första kvartalet var mycket starkt. Andra kvartalet har priserna och vårt re-sultat fallit men vi har fortfarande god vinst.

LKAB är ett företag som behöver en hög vinstnivå. Vi återinvesterar i stort sett hela vår vinst. Vi har stora åtaganden i samhällsomvandlingen eftersom våra gruvor är på väg in under den nuvarande bebyggelsen. Vi investerar i nya huvudnivåer för framtiden och för tillväxten i LKAB 37. Att vi kan växa är helt avgöran-de för LKAB:s utveckling.

Konjunkturläget påverkar oss nega-tivt. Men det finns områden vi kan påverka själva. Det ena är vår leve-ransförmåga. Störningar av olika slag förorsakar stora kostnader och minskade volymer att leverera. Uteblivna leveranser är detsamma som uteblivna inkomster. Varje ton påverkar resultatet.

Det andra området vi kan påverka själva är vårt kostnadsläge. Därför startar LKAB nu Program LKAB 370. Vi skall ned till en kostnad på 370 kr per ton.

När vi klarat det är vi konkurrens-kraftiga och motståndskraftiga även om konjunkturen viker ytterligare.

Vi måste bli så starka att vi både kan stå emot konjunkturnedgångar och klara våra åtaganden för sam-hällsomvandling, framtidsinveste-ringar och tillväxt.

Att minska våra kostnader är ett sätt att se om vårt hus. Det kan vi göra själva.

StArK oro råDer inom värLDShAnDeL och global ekonomi. Europa har stora bekymmer med krisen i medelhavsländerna och eurovalutan. Krisen är inte löst och Europa mår inte bra. Det skapar en oro på marknaden som påverkar stålkonsumtio-nen. 70 procent av LKAB:s försäljning finns idag i Europa.

”Ingen ska behöva skada sig på jobbet i LKAB”GRETE SOLVANG-STOLTZ, Personaldirektör

CITATET

Georgeta Ceauca, smörjare i anrikningsverket,

Svappavaara:– Jag använder ryggsäcken på fritiden. Den är

jättebra. Den är stor och har många fack.

Paulus Kuoljok, planerare/beredare i pelletsverket,

Svappavaara:– Jag har den som fiskeryggsäck. Den är stor och rymmer

många lådor med drag.

Lars-Göran Flyckt, mekani-ker och vice skyddsombud,

Kiruna:– Den har legat i garderoben ett tag men nu ska den få

följa med till stugan. Jag ska ha fika i den när jag går ut i skogen.

LEDARE NYHETER REPORTAGE EKONOMI SAMTALET LOGISTIK HÄLSA

KIRUNA. Alla som ska passera den nya Speed Gaten som installerats i receptionen FK i Kiruna måste ha ett giltigt passerkort. Detta gäller an-ställda och konsulter, samt gäster/besökare.

Alla tillfälliga gäster/besökare måste därför i god tid föranmälas via mail till SE SM Besök FK Krn.

Följande uppgifter ska finnas med:• Namn på besökaren• Företaget där den besökande arbetar• Vem besöket sker hos på LKAB• Besöksdag (Passerkort kan endast fås för 1 dag åt gången. Upphör att gälla vid dygnsgränsen)• Klockslag för besöketUtförligare information finns att läsa på Insidan.

Ska du ta emot gäster/besökare till FK i Kiruna?

KIRUNA. Alvar Jansson-målningen Ripjakt hängde tidigare på LKAB Fritid i Kiruna. Nu är tavlan nerplockad och restaurering inledd.

När restaureringen är klar kommer Ripjakt att hängas i Stadshuset.

– Eftersom LKAB Fritid-huset ska rivas har vi kommit överens med Kiruna kommun om att Stadshuset är tavlans framtida hem. Det känns bra, säger Barbro Rönnfors, projektle-dare LKAB.

tinA BenSon

Ripjakt restaurerasKonservator Karin Hermerén arbetar i Stadshuset. Foto: TINA BENSON

KIRUNA. Just nu står en radar-utrustning för vindmätning, en sodar, på grå-bergsupplaget i Kiruna. Mätning-arna ska pågå under minst ett år. Samtidigt görs en förstudie kring en fram-tida vindkrafts-park på området.

Vindkraftsparken på Kiirunavaara skulle kunna leverera ungefär tre procent av LKAB:s nuvarande behov av el. Det motsvarar hushållsel till 9 000 villor.

tinA BenSon

Vindkraft på Kiirunavaara?

Att minska våra kostnader är ett sätt att se om vårt hus. Det kan vi göra själva.

ANDERS KITOK, DiREKTöR MiNiNg

TummEn upp … för anrikningsverk 3 och kulsinterverk 4 i Kiruna, KA3/KK4, som slog nytt produktionsrekord 7 juli med 18 719 ton/dygn.

Sodar på gråbergsupplaget Kiruna-vaara. Foto: Roger Karlsson/Lars Erkki.


SVARAR

Hur använder du Självhjälpsportalen på Insidan?Karin Jonasson, metodutvecklare, Kiruna:

– Jag hittade information om telefo-nen genom tips från Logica.

Emma Andersson, laboratorietekniker, Kiruna:

– Finns det en sådan? 1900 funkar fint!

Erik Hjärtström, laborant, Kiruna:

– Den är säkert praktisk, men jag har aldrig hört talas om den.

18 719 ton – Nytt produktionsrekord i KA3/KK4KIRUNA. Pelletsproduktionen i Anrikningsverk 3, KA3, och Kulsinterverk 4, KK4, i Kiruna har gått för högtryck i juli. Må-naden toppades dessutom med ett dygnsrekord. Med samtliga

kvalitetsparametrar godkända uppgick den totala pelletsproduk-tionen den 7 juli till 18 719 ton.

– Det känns glädjande att vårt arbete bär frukt och all personal ska ha en stor eloge,

säger Per-Ola Olsson, ställföre-trädande sektionschef KA3/KK4.

Det gamla rekordet är från 17 augusti 2010. Då levererade verken tillsammans 18 689 ton.

ULriKA WeSterBerg

Fakta om LKAB:s bogser-flotta:

Namn: RombakDeplacement: 506 ton bruttoLängd: 35,9 mBredd: 11 mDjupgående: 3,4 mMaskin: 2 x 1950 hk Rolls RoyceMaxfart: 12,4 knopDragkraft: 47 tonByggår: 1976

Namn: RallarenDeplacement: 503 ton bruttoLängd: 35,9 mBredd: 11 meterDjupgående: 3,4 meterMaskin: 2 x 1800 hk Rolls RoyceMaxfart: 12,4 knopDragkraft: 43 tonByggår: 1973

Namn: Anna RebeckaDeplacement: 276 ton bruttoLängd: 28,5 mBredd: 9,5 meterDjupgående: 4,5 mMaskin: 2 x 1800 hk CaterpillarMaxfart: 13,5 knopDragkraft: 40 tonByggår: 2008

Nu seglar LKAB i det blå…

Bogserbåten Rombak i Narviks hamn. Foto: FREDRIC ALM

NARVIK. tala om flaggskepp. eller vad skall man kalla LKAB:s bogserbåts-flotta i narvik. nu seglar de i blå färger på fjorden. Bogserbåtarna har fått LKAB:s moderna utseende med blått, svart och vitt och den nya logotypen. Däcken har dessutom fått LKAB:s röda dekorfärg, helt enligt nya varu-märkeshandboken.

Rombak är en av de tre båtarna. – Jag gillar de nya färgerna. Vi lyser

upp lite på fjorden och båtarna syns bra från land. De bryter traditionerna, men jag gillar färgerna, säger skeppa-ren Bjørnar Johansen.

han får medhåll av Per Magne Simon-sen, besättningsman som gör klart skeppet för en tur på fjorden.

Geir Wallenius, maskinchef är mera traditionsbunden:

– Båtar skall vara svarta och vita. Så har det alltid varit. Men man vänjer väl sig.

Geir är mycket stolt över båtens ma-skineri med två stora Rolls Royce die-selmotorer på 1900 hk vardera. Båten, motorer och kraftöverföring har fått

en total genomgång och renovering. Motorerna har fått nya kolvar, lager och cylinderfoder, och är nu i skick som ny. Med den nya LKAB-anpassade målningen är förnyelsen fullbordad, och Rombak lyser i sin färd på fjorden.

ombord på LKAB:s tre bogserbåtar i Narvik arbetar 15 personer med tre man på varje båt. De går i skift indelat i ett schema med en normalvecka med dagtidsarbete, en veckas beredskap 24 timmar per dygn från hemmet och en ledig vecka.

– Under beredskapen skall vi infinna oss inom en timme. Skeppningen sker alla tider under dygnet alla dagar om året, säger Bjørnar Johansen.

Bogserbåtarna möter anländande båtar ute på fjorden eller hämtar dem från sin ankringsplats och bogserar dem till kaj. För båtar upp till 75 000 ton används två bogserare. För större båtar krävs alla tre bogserarna.

– Då har vi en som drar i fören, en i aktern och en på mitten av båtarna, säger Bjørnar Johansen.

mAUritz mAgnUSSon

LKAB. i juni 2010 beslutades LKAB:s strategiska plan som skall öka LKAB:s försäljning av pellets/fines till 37-40 miljoner ton per år. Syftet är att bli större som företag ge-nom att växa med kundernas ökade behov av järnmalm. De ökade volymerna hjälper LKAB att sänka sina kostna-der i kronor per ton. nu startas effektivise-ringsprogrammet LKAB 370 för att sänka de operativa kostnaderna.

– Genom våra investeringar blir vi ett större och starkare företag. Starkare genom att nå kostnadsmålet om 370 kronor per ton. Vi prognose-rar att det är den kostnad vi behöver ha när produktio-nen av järnmalm i värl-den ökar och är lika med efterfrågan av järnmalm. Då sjunker priset, säger vd Lars-Eric Aaro.

– Hittills i år har vi dessutom kostnader i LKAB som överskri-der våra planer, så det finns skäl

att fokusera på kostnaderna ytterligare, säger han.

LKAB 370 är ett program för kostnadssänkning och ef-fektivisering som skall nå full effekt 2015.

– Vi fortsätter att investera för ett starkt LKAB som har kostnaderna under kontroll och konkurrenskraft över konjunkturcykler, säger Lars-Eric Aaro.

Programchef för LKAB 370 blir Per-Erik Hjerpe, till var-dags chef för pelletsverken MK3 och Bandugnsverket i Malmberget.

– Pressen på LKAB har ökat. Vi har som mål att till 2015 uppnå en nominell kostnads-

nivå på 370 kronor per ton, säger Per-Erik Hjerpe.

– Då kan vi säkra vår framtida kon-kurrenskraft. Att få ned våra kostnader är något vi själva

kan styra, säger Per-Erik Hjerpe.

Projekt LKAB 370 har redan

startats med fokusområden och nyckelpersoner.

Fokusområden som pekats ut är:• Operationell effektivitet• Effektivare energianvänd- ning• Stabila processer• Kostnadseffektiv berg- säkerhet• Transport och entrepre- nader• Inköp

Styrgruppens ordförande är Anders Kitok. I styrgruppen ingår cheferna för gruvor, pelletsproduktion, fackliga representanter, forskning, in-köp, logistik och controllers.

– På alla dessa områden skall vi jobba fram en nulä-gesbeskrivning och sedan ut-arbeta åtgärder för att minska LKAB:s kostnader. Det kan till exempel betyda att vi skall se över våra arbetssätt, titta på andra energislag än dem vi idag använder och ta en diskussion med våra leve-rantörer. Alla berörs på något sätt, säger Per-Erik Hjerpe. mAUritz mAgnUSSon

Jakt på effektivare processer startar med LKAB 370

Per-Erik Hjerpe, programchef för LKAB 370, som skall sänka kostnaderna med 15 procent. Foto: FREDRIC ALM



Maritha Mossberg: Guldkant och nya vanor

Vi ska komma ihåg att ledigheten inte vore så mycket värd om vi alltid var lediga

Samtidigt som den riktiga som-marvärmen kom började björ-karnas blad bli höstgula. Den

magiska semesterbubblan som jag levt i under några veckor har fått ge vika för vardagen. Visst kan det kän-nas tufft och lite jobbigt att falla in i vardagslunken med rutiner och tider att passa. Men vi ska komma ihåg att ledigheten inte vore så mycket värd om vi alltid var lediga. Jag känner mig ödmjukt tacksam för att jag och mina nära är friska, att jag har en bra bostad, och att jag också kan unna mig en liten guldkant på tillvaron ibland. En guldkant som kan vara en spontan fika på ett kafé. Allt detta för att jag har ett jobb att gå till.

Sommaren som många av oss för-modligen minns som kall och regnig erbjöd inte så många stunder i häng-mattan. Däremot har jag ätit många jordgubbar med ovispad grädde

17 miljoner meter har LKAB borrat med Wassara-tekniken sedan starten i början på 90-talet. 1-2% är normal hålavvikelse för

Wassara-tekniken vid långa borrhål.

Wassara utvecklar i MalmbergetMALMBeRget. Wassaras nya borrtekniska center fokuserar på produkt- och teknikutveck-ling av Wassara borrsystem, men också utveckling och opti-mering av brytningsprocessen i skivraset hos LKAB.

– Både Wassara och LKAB kommer att vinna på den nya utvecklingsavdelningen säger Lars Öderyd, chef för centret. Samtidigt som vi utvecklar våra produkter i produktionsmiljö får LKAB möjlighet att använda våra borrmetrar till utveckling och optimering av brytnings-processen, till exempel inom spränghålsdiametrar, fragmen-tering, borr- och laddplaner. LKAB får också ett välbehövligt tillskott av borrmetrar till sin produktion.

Avdelningen skall få en pro-duktionsrigg som är avsedd för

Forskning och utveckling. En mindre rigg, avsedd för mindre håldimensioner, har också be-ställts till utvecklingsavdelning-en. Det finns gott om uppgifter. Arbetet pågår med att ta fram nästa generation borrhammare, som förväntas få 30 procent snabbare borrsjunkning.

– När den här tekniken är utvecklad och klar kommer den att spara många miljoner åt LKAB varje år. Naturligtvis vill vi få igång volymtesterna på den borrhammaren så snart som möjligt, säger Lars.

På längre sikt är utvecklingen av en indexhammare den största utmaningen. Då borr-kronan roteras av borrkraften behöver man inte rotera hela borrsträngen, istället kan ett böjbart stålrör användas som kan rullas upp som en vatten-slang. Borrning utan skarvning

kommer att ge produktiviteten en dramatisk ökning.

– Lyckas vi med det revolu-tioneras hela borrningsvärlden. Borrningskostnaderna för LKAB kommer att minska betydligt, säger Lars Öderyd.

Wassaras vd, Peter Schmid, säger att den nya avdelningen är strategiskt viktig ur flera perspektiv. Johan Jeansson, FoU-chef på Wassara, ser fram emot ett högre tempo på pro-duktutvecklingen.

Lars Öderyd har jobbat inom LKAB-koncernen sedan 1985, i huvudsak med borrning av olika slag.

– Nu ser jag fram emot att fokusera på det borrtekniska utvecklingsarbetet. Det känns skönt att veta att ledningen för båda företagen verkligen står bakom oss i det här arbetet.

Kent BoStröm

Lars Öderyd är chef för Wassaras borrtekniska centrum i Malmberget. Här tillsammans med Mikael Duvmo som servar en borrhammare. Foto: FREDRIC ALM

INVIGNING INVIGNING

INVIGNING

INVIGNING

INVIGNING

Invigning

Invigning INVIGNING

INVIGNING

INV

IGN

ING

Invig

ning

INVI

GNIN

G

Invigning

INVIGNINGKIRUNA NYA JÄRNVÄGVälkommen på invigning av

31 AUGUSTI 2012

INVIGNINGInvig

ning

INVIGNINGINVIGNING

INV

IGN

ING

Invig

ning

Boka in 31 augusti och var med på vår festliga invigning av Kiruna Nya Järnväg. Titta på tåg, var med på allmänhetens åkning av den nya sträckningen och delta i andra roliga aktiviteter på järnvägsstationen. Det här får du inte missa!

Mer information kommer i nästa nummer av annonsbladet.

FAKTA KIRUNA NYA JÄRNVÄGÄnda sedan LKAB startade malmbrytningen i Kiruna har malmen forslats med järnväg. Nu, mer än hundra år senare, inviger vi en ny järnvägssträckning. Anledningen är att järnvägen är ett av de områden som påverkas först av markrörelserna som gruvbrytningen orsakar. Arbetet med planering och projektering av en ny järnvägssträckning påbörjades redan 2005. Bygget av den nya järnvägen startade 2009 och är ett unikt samarbete mellan Trafi kverket och LKAB.

NU VÄXLAR VI SPÅR!

och agavesirap. Jag har läst många böcker. Sista semesterhelgen åkte jag iväg och plockade jordgubbar. Nu är frysen fylld med årets jordgubbar lämpliga att tas fram när sommaren bara är ett minne och kyliga vin-tervindar blåser. De blev inte billiga men oj så goda och söta de är. Också en guldkant att unna sig.

en tid av ledighet ger perspektiv på tillvaron och möjlighet till att lättare åstadkomma förändringar i varda-gen. Det sägs att det behövs cirka tre veckor att skapa nya vanor. Just nu jobbar jag på vanan att cykla till job-bet. Sträckan har jag mätt upp till 3,6 kilometer, tur och retur. Hemfärden som är en enda nedförsbacke ger i alla fall frisk luft och uppvägs väl av uppförsbackarna till jobbet.



6,3miljarder kronor blev LKAB:s nettoomsättning andra kvar-talet 2012, en minskning med 23 procent. 2,3

miljarder kr blev LKAB:s rörelseresultat andra kvartalet 2012, en minskning med 1,7 miljarder kronor.

Fokus på säkerhet skall minska olyckornaLKAB. 16 olycksfall med konsekven-sen sjukskrivning inträffade under juni och juli i år.

– LKAB har kommit långt i säker-hetsmedvetande. Men det gäller att inte tappa skärpan i säkerhetsarbe-tet under semesterperioden. Jag ser väldigt allvarligt på det här. Vårt mål inom LKAB är noll olycksfall och att våra medarbetare inte ska behöva skada sig på jobbet, säger personaldirektör Grete Solvang Stoltz.

en snabbanalys av 13 av olycksfal-len har gjorts och den stora skill-naden mot andra månader är att dessa olycksfall till stor del har skett under något arbetsmoment. Övrig tid på året dominerar förflyttningso-lyckorna.

– Vi tycker oss kunna se brister i beaktande av riskerna och tror att det kan bero på att instruktionerna inte är lika tillgängliga under som-maren, säger Jim Kostet, sektions-chef på Företagshälsovården.

Han fortsätter:– Normalt är riskerna något man

ofta går igenom muntligt i arbetet tillsammans med en rutinerad medarbetare som har riskmedve-tandet i ryggmärgen. Men rutiner, instruktioner och riskanalyser finns dokumenterade och går att läsa sig till för den som vill friska upp minnet. Vi vill påminna om att det är viktigt att gå igenom dessa innan ett arbetsmoment utförs. Det är även viktigt att ta sig tid att göra en 30-sekunders riskanalys på plats, använda sitt sunda förnuft och fråga om något känns osäkert.

KAJSA LinDmArK

Det gäller att inte tappa skärpan under semesterperioden

NARVIK. minelco satsar på större båtar för skepp-ning av specialprodukter via narvik. Det har frigjort kapacitet vid kajen så att mer pellets kan skeppas ut. Det hjälper LKAB att öka leve-ransvolymerna.

– Vi har lagt om logistiken. Istället för att gå med många små båtar med specialprodukter från Nar-vik satsar vi på färre men större båtlaster, säger Michael Lindman vid Minelco.

Det har givit ett bra resultat. Antalet ”Minelco-dagar” vid kajen i Narvik har minskat med två tredjedelar. Istället kan skeppslastaren användas för att öka exporten av pellets och fines i LKAB:s ”dominerande” sortiment. Det bidrar till ökad ka-pacitet i arbetet med att nå LKAB 37 miljoner ton.

– LKAB lagrar 130 000 ton specialprodukter för Minelco i en stor silo i SILA-anläggningen i Nar-vik. Dessutom finns två mindre silos för mindre kvantiteter. LKAB levererar till Minelco fob, fritt ombord på båten. Allt är sammankopplat och lastas via det ordinarie systemet med den stora skeppslastaren vid Kaj 5, säger Michael Lindman.

Tidigare kunde små båtar på i medeltal 4 000 ton användas. Idag används båtar på 25 000 till 50 000 ton.

– Båtarna går till Minelcos mellanlager i Rostock, Tyskland, där en del av lasten lossas. Resterande del går till lagret i Moerdijk i Hol-land. Därifrån går sedan små båtar på max 5 000 ton till Grimsby i England, som inte kan ta emot större båtar. Från mellanlagren går specialpro-dukterna därefter till olika distributörer och slutkunder, säger Michael Lindman.

– Allt är ett samspel. Många små båtar tar mycket tid vid kaj, till exempel för rengöring. Större båtar blir effektivare. Då får vi ut mer pellets och fines från samma kaj, säger Torje Johansen, kvalitetstekniker vid LKAB-hamnen i Narvik.

– Den minsta båt vi lastat tog 190 ton. Själva lastningen gick på ett ögonblick. En stor båt som dagens 25 000-tonnare kan lastas på tio timmar. Det skulle ta flera dygn att lasta många småbåtar för samma volym, säger Torje Johansen.

mAUritz mAgnUSSon

Effektivare skeppning hos Minelco

– LKAB har kommit långt i säkerhetsmedvetande. Men det gäller att inte tappa skärpan under semesterperioden. Foto: SUSANNE LINDhOLM

Större last med färre båtar frigör hamn-

kapacitet i Narvik. Foto: FREDRIC ALM


10 VECKOBLADET # NR 6 2012

” DET HAnDLAr om omTänKSAmHET” SlutaStreSSa,taredapåSåmycketdukanomriSkernaidittarbete

Namn: Namn: Carina ElfvingÅlder: 44Yrke: Process-operatör KK2/KK3 och skyddsombudAnställd inom LKAB sedan: Maj 2004Bor: KirunaFamilj: Tre sönerFritid: Umgås med barnen och tränar bågskytteBästa med Kiruna: Det är så vackert! Jag är från Örnsköldsvik men flyttade till Kiruna 2003 och tycker att naturen här uppe är svårslagenÖvriga meriter: Scout sedan barnsben

KIRUNA. Carina elfving sätter säkerheten först i alla lägen. hon ser med med stor oro på sommarens olycksfallstrend. i rollen som process- operatör och skyddsombud uppmanar hon alla medarbetare att göra en snabb riskbedömning innan ett nytt arbetsmoment påbörjas.

1 vad betyder säkerhet för dig?– Omsorg om andra. Jag anser att

vi ska kunna komma till jobbet, göra vårt arbete och gå hem lika friska och fräscha.

2 hur ser du på den olycks-fallsutveckling som

drabbat LKAB under sommaren?– Jag tror att det många gånger handlar om stress. Men det finns inget som är så viktigt att man måste stressa. Att gå vägen förbi förrådet innebär inte en omväg. Jobbet får vänta – säkerheten först. Samtidigt kanske vi måste hitta nya vägar för att nå fram med informationen.

3 hur tror du att vi kan vända olyckstrenden?

– Jag skulle gärna se att vi skydds-ombud fanns med redan vid intro-duktionen av nyanställda. På den nyanställdas första dag på jobbet helt enkelt! Det skulle ge oss möjligheten att presentera oss och vårt arbete och redan i ett tidigt skede visa att LKAB prioriterar säkerheten.

4 vilket säkerhetstänk är viktigt just i ditt arbete som

processoperatör?– Jag vill framföra vikten av att lämna arbetsbesked till oss processoperatörer

VECKOBLADET # NR 6 2012 11

i kontrollrummen. Arbetsbeskedet är ett fysiskt bevis på att du som person befinner dig ute i verket. Det är vik-tigt när vi stannar och startar maski-

ner men också vid en större händelse när arbetsbeskeden överlämnas

till räddningsledaren som ska räkna in alla personer i verket.

– Utöver det tycker jag att alla verk borde ha samma slags rutiner och arbetssätt – det skulle stärka säkerheten.

5 tummar du själv aldrig på säkerheten?

– Jag är absolut inte den som med-vetet skulle krypa under en avspärr-ning eller liknande. Men visst kan även jag glömma. För en tid sedan stod jag i hissen med en kollega och påminde honom om skyddsglasögonen när han påpekade att jag hade glömt mina. Men det är ju det säkerhetsar-bete handlar om – om omtänksamhet.

6 vilken uppmaning vill du ge dina medarbetare?

– Sluta stressa, ta reda på så mycket du kan om riskerna i ditt arbete innan du påbörjar det och var inte rädd för att påpeka brister!

ULriKA WeSterBerg

Jag skulle gärna se att vi skyddsombud

finns med redan vid introduktionen

av nyanställda


Carina Elfving, skyddsombud: – Sluta stressa - kolla av riskerna.

Foto: G. Rúnar Gudmundsson

ANSVAR


Vi finns för både planerade och akuta jobb

Verkstan hittar felen innan de uppstårKIRUNA. tack vare säkerhetsbesiktningar var 16:e vecka har Fordonsverkstaden lyckats höja standarden på LKAB:s for-donspark i Kiruna. – vi jobbar för att avhjälpa eventuella fel redan innan de orsakar driftstörning-ar, säger Bobby nilsson, verkmästare på Fordonsverkstaden.

I Fordonsverkstaden arbetar 21 medarbe-tare med att hålla närmare 500 fordon i skick. Här utförs alltifrån service, felsökningar och komponentreparationer till broms- och avgastester och säkerhets-besiktningar.

– Tidigare var traditionen att komma till Fordonsverkstaden när bilen var okör-bar. Men ståtiderna blev ofta långa och det var besvärligt både för kunden och för mekanikern, berättar Bobby Nilsson.

För 2,5 år sedan införde därför Fordons-verkstaden säkerhetsbesiktningar var 16:e vecka i samband med service för samtliga fordon. Säkerhetsbesiktningen följer i stort sett Bilprovningens besiktning men har också anpassats efter LKAB:s verksam-het.

– Idag har vi fått en betydligt högre standard på fordonen. Det kräver förstås en hel del administrativt arbete men vi ser stora fördelar med att jobba med det förebyggande arbetet. Vi höjer säkerheten och minskar kostnaderna.

För att bibehålla den höga standarden på fordonsparken är det extra viktigt att brukaren kommer i tid till utsatt service.

– Har man inte möjlighet att komma till den tilldelade tiden är man välkom-men att avboka den och få en ny. Då har vi möjlighet att erbjuda tiden till någon annan.

men Bobby nilsson och hans kollegor vill även uppmana till att direkt ta kontakt med Fordonsverkstaden om till exempel något lampa indikerar fel eller om as-sistans behövs.

– Det kan handla om att få hjälp med att byta en lampa eller fylla på olja. Vi finns här både för planerade jobb och för akuta.

Tips från Fordonsverkstaden: Håll din bil ren, på så vis ökar du trivseln och mins-kar slitaget! Underredestvätt rekommen-deras en gång i veckan och finns på flera LKAB-orter ovan och under jord.

Kom ihåg: Varje fordon är registrerat i det mobila maskinregistret. Meddela därför alltid Fordonsverkstaden vid ändrade ägarförhållanden, så att rätt fordonsägare lätt kan nås vid behov.

ULriKA WeSterBerg

Personalen i Fordonsverkstaden i Kiruna utför årligen cirka 1 200 serviceåtgärder på

alltifrån tunga lastbilar till gräsklippare. André Raattamaa kollar bromsarna.

Foto: G. RúNAR GUDMUNDSSON

Bobby Nilsson, verkmästare på Fordonsverk-staden. Tack vare säkerhets-besikningar var 16:e vecka har Fordonsverksta-den lyckats höja standardern på LKAB:s fordons-park i Kiruna.


ENGAGERAD


KIRUNA. i fordonsverkstadens stora hall står bilar uppradade. Bakom en dörr lite längre in i hallen arbetar glenn isaksson, roger Lundh och olle Auoja. Det är en trivsam verkstad. inte så stor men anpassad för ändamålet. Att repa lastmaskinsaxlar.

De har byggt upp verksamheten från grunden. Olle var med från början och han berättar att de själva har utvecklat verktygen de använder.

– Vi hade nästan ingenting och var tvungna att hitta lösningar, först för att få isär axlarna och sedan för att få ihop dem, säger Olle, eller Sven-Olof, som han egentligen heter.

De ger sig inte förrän konstruktionen är perfekt, testar, justerar och testar igen.

– Det är självklart att vi vill göra grejerna så bra som de kan bli. Slutmå-let är att vi ska slippa se axlarna igen på många år och då är det viktigt att vi har bra verktyg att jobba med. I början kom samma typ av jobb in hela tiden och vi började fundera på vad det var som var fel, säger han.

verkstaden genomgick en revision och betyget blev bra, ”Bättre än tillver-karen!”.

– En representant för tillverkaren av lastmaskinsaxlarna från USA suckade

avundsjukt när han såg våra verktyg, säger Glenn stolt.

Dessvärre hittades ett konstruktions-fel på axeln. Det har teamet utvecklat en fungerande lösning på och nu åker de ner till leverantören av lastmaski-ner i Finland och justerar inför varje leverans för att spara tid. De gör också en besiktning på axeln för att de ska veta att allt ser bra ut före montering.

Senaste utvecklingen är en hjulnavs-fräs. Den kom till när storsvarven på mekaniska verkstaden i Kiruna var trasig och det visade sig att det skulle ta ett tag innan den var tillbaka i drift. Ett spår i hjulnavet behövde fräsas för att kunna fästa dammskyddstätningen (även det en egen uppfinning) och säkerställa rullmotståndet i lagren. Genom att bygga en anpassad fräs kan det 500 kilo tunga navet färdigställas på plats i verkstaden, i dag tar det mel-lan 30 och 60 minuter att fräsa spåret. Hela axeln tar ungefär 120 timmar att renovera.

Alla förbättringar har tillsammans lett till minskad ståtid för lastmaskinerna och ungefär en halvering av kostnaden per ton.

Det här är gänget som älskar att utveckla men hatar datorer och de får verkligen ta sig själva i kragen och tillsammans sätta sig ner för att formu-lera förslag på saker de har uppfunnit.

– Vi har utvecklats på skrivfronten också, förr skrev vi kort och inte sär-skilt beskrivande nu anstränger vi oss att hitta bättre ord och förklaringar för att den som inte är insatt ska förstå. Vi skickar med bilder och filmer också, säger Roger.

– Det bästa är ändå när man får komma och presentera sitt förslag muntligt. Det är lättare när de kan ställa frågor direkt, tillägger Glenn.

Förslagsskrivandet har gett utdelning då de en gång har fått LKAB:s pris för årets förslag. De har även fått Kiruna kommuns pris för årets innovation för några år sedan.

– Men den största belöningen är när man ser att grejerna fungerar och uppfyller sitt syfte. Det borde ingå i alla jobb att utveckla och när företaget tjänar på det är det bra att förslagen belönas, säger Glenn.

KAJSA LinDmArK

Belönade för axelrenoveringGlenn Isaksson, Olle Auoja och Roger Lundh jobbar med att renovera lastmaskinsaxlar och utvecklar hela tiden sin arbets-metod, men även axlarnas konstruktion. Detta har lett till minskad ståtid av lastmaskinerna. Foto: KAJSA LINDMARK

EM-KVAL I BORDTENNIS!Se Sveriges herrlandslag möta Spanien! KIRUNA SPORTHALL A-HALLENTISDAG 4:E SEPTEMBER KL 18:30Förköp 110 kr på www.kebnebtk.se eller SportiadenEntre 150 kr

PÄR GERELL

HUVUDSPONSOR:

Fri entre för LKAB-anställda mot uppvisande av LKAB ID-kort.

Damernas turMALMBERGET. Nu kommer även våra kvinnliga anställda att kunna prova damstorlekar hos skyddsförrådet i Vitå-fors. Under hösten kommer en provkollektion för da-mer att köpas in till Malmberget. Det lovar Mats Niemi, sektionschef för materialförsörjningen, LKAB. Platsbrist har tidigare varit orsaken till att en damkollektion har saknats. I Kiruna finns sedan tidigare en kollektion av skyddskläder i damstorlekar att prova. mArithA moSSBerg

Roger Lundh lyf-ter upp hjulnavet för att fräsa den ojämna ytan.

HälsokickoffLKAB. Veckorna 40 och 41 kommer vi att ha hälsoveckor på LKAB. De anläggningar vi samarbetar med ska komma och visa upp sig och få fler inspirerade till att träna.

Vi är i Svappvaara och Malmberget vecka 40 och i Kiruna vecka 41. Mer infor-mation kommer på Insidan.JAnA StriDFeLDt BJUhr, häLSoUtveCKLAre


NYTÄNKANDE


Ett svennestycke för utlastning och miljö

I höst slutförs också arbetet med att bygga om siktstationen så att den svarar mot moderna miljökrav med minskade stoftutsläpp och bättre miljö för personal och närboende i Narvik.

Skeppslastaren råkade ut för sprick-bildningar i mars förra året. Nu är den renoverad och moderniserad så att hissmaskineriet på maskinen kan drivas säkert.

Projektet genomfördes under tio da-gar i maj och gick mycket bra. Nu har skeppslastaren en ny bärande ram för hissmaskineriet och ett nytt maskineri med modern teknik för att höja och sänka den långa armen med en mjuk-startande frekvensomriktare som en teknisk finess.

– Med mjukstarter och mjuka stopplägen slipper vi häftiga knyck i lastarearmen. Påkänningarna tidigare har varit stora. Med de nya delarna har skeppslastaren fått en uppgradering. Elektronik och omprogrammering var en viktig del av jobbet, säger Harald Strømsnes.

Den uppgraderade skeppslastaren påverkar inte miljön vid hamnen i Narvik, men det gör arbetena med att isolera siktstationen. Den har nu fått ny fasad med tjock isolering.

– Isoleringen gör att vi kan rengöra stationen med vatten även vintertid och förhindra att siktarna sätts igen av frusen malm. Vattnet samlas upp i botten av siktstationen och pumpas till sedimentering. Det har också god effekt på miljön eftersom siktstationen

blir tät och inte släpper ut stoft till omgivningen.

Magne Leinan pekar på den rad av miljöförbättrande åtgärder som genomförts vid LKAB:s malmhamn i Narvik. Den största miljöinvesteringen är hela SILA-projektet, en satsning på närmare två miljarder kronor. Med SILA har LKAB byggt in hela malm-lagret i ett slutet system. Tömningen

av tågen sker nu i tolv silos insprängda i berget. Lundbergsjakta, ett extra malmlager, fick en ny fasad och är numera helt tätt. Stoftet invändigt tas omhand av stoftutsug och reningsfil-ter. Siktstationen är den tredje som ger en miljövinst.

– Visst har vi haft en del störningar under byggperioden, men när allt är klart och intrimmat har vi eliminerat

tre stora stoftkällor i hamnen. Det har redan givit tydliga minskningar på våra mätvärden.

– Om vi lyckas bekämpa stoftet har vi gjort ett riktigt svennestycke även för miljön, säger Magne Leinan.

PS: ”Svennestycke” är ett norskt uttryck för ett riktigt bra mästarprov.

mAUritz mAgnUSSon

Ombygg-naden ger säker utlastning i hamnen

Det blir en god miljö-förbättring

Tor Pedersen vid siktstationen i Narvik, som fått ny isolering.

Marthe Bruksås, operatör, har milsvid utsikt från skeppslastarens manöverrum.

Torje Johansen är nöjd med den förbättrade arbetsmiljön vid LKAB:s malm-hamn i Narvik.

– ett riktigt svennestycke!Det betyget ger platschefen Magne Leinan vid LKAB:s hamn i Narvik. Han syftar på bragden att klara reparation och förstärk-ningar i den gigantiska skepps-lastaren i hamnen i våras. Jobbet klarades på tio dygn mot planerade två veckor.

Skeppslastaren i Narvik fick en genomgripande renovering på tio dagar mot planerade två veckor. Foto: FREDRIC ALM


ENGAGERAD


Stora malmbåtar från Luleå till kontinentenLKAB. i år går ett antal större båtar från Luleå på hamnar i nordeuropa. Båtarna går med pellets från LKAB malmhamn i Luleå till främst rostock, Bremen och ijmuiden.

Det beror på en tillfällig minskad ef-terfrågan hos LKAB:s nordiska kunder. Pellets går istället till nordeuropeiska stålkunder.

– Vi har en minskning av leveranser till den nordiska stålmarknaden med omkring tio procent. Eftersom vi inte har järnvägskapacitet att dirigera om malmtågen från Malmberget till Nar-viks djuphamn, uppstår ett överskott i Luleå malmhamn. Den mängden kan

Johan Heyden vid LKAB Marknad och Logistik.

Ö/ystein Bugge, provtagare, Narvik:

– Det är många år sedan, inget jag minns. Jag är försik-tig när jag börjar ett nytt arbetsmoment.

när var du med om ett olyckstillbud på jobbet senast?Marianne Mölderup, provtagare, Narvik:

– Jag har arbetat här tre år och klarat mig hittills. LKAB har en bra säkerhets- och

skyddsutbildning.

Sindre Nordvik, operatör, Narvik:

– Jag klämde ett finger vid ett rull- byte i somras, inget att tala om.

SVARAR

Torje Johansen, kvalitets-tekniker, Narvik:

– Jag har väntat på sol vid stugan i Saltvik. Solen kom till sist i augusti.

Hur har din sommar varit?Roar Remman, operatör, Narvik:

– Jag har målat huset de dagar då det inte regnat.

Marthe Bruksås, operatör, Narvik:

– Jag har jobbat och rest. Kom hem precis till solen.

SVARAR

vi styra om till våra nordeuropeiska järnmalmskunder, främst tysk stålin-dustri, säger Johan Heyden vid LKAB Marknad och Logistik.

i ett normalt konjunkturläge går all pellets från Malmberget och en viss an-del från Kiruna till SSAB och Ruukki. Nu har SSAB minskat behov av pellets under sommaren. Dessutom ställdes en masugn vid Koverhar i södra Fin-land av innan stålföretaget FN Steel till sist gick i konkurs. Uteblivna leveran-ser till Koverhar bidrar också till ett pelletsöverskott i Luleå. Därmed har en större volym blivit ledig för övriga LKAB-kunder i Europa. Att sälja pel-

letsöverskottet vidare har hittills inte varit något problem för LKAB:

– Trogna kunder och hög, jämn kva-litet borgar för att vi fortfarande kan leverera allt vi kan tillverka. LKAB är fullbelagt året ut. De flesta kunder har LKAB:s pellets som sitt förstaval. Dess-utom har vi kunnat leverera till en del nya kunder, som vi haft på väntelista tidigare, säger Johan Heyden.

För skeppningen till Nordeuropa används större båtar än de pråmar på 13 000 tons lastkapacitet som går till Finland och Oxelösund. Nu används så kallade PanMaxbåtar som kan lasta 75 000 ton eller mer. Båtarna kommer

till Luleå ofta med kol till SSAB. Att lasta pellets från LKAB:s malmhamn i Luleå passar in fint.

– Det blir ju en effektivare skepp-ning som kan ge en lägre fraktkostnad. Då behöver de inte gå tomma från Lu-leå. I år är 15-20 stora båtar aktuella för att lasta pellets, säger Johan Heyden.

De stora båtarna i Luleå går dock inte att lasta fulla. Oftast måste man stanna vid 55 000 ton. Det beror på att farleds-djupet till Luleå bara är 12 meter.

– Omdirigeringen har fungerat mycket bra. I augusti nu råder full fart på malmexporten från Luleå, säger Johan Heyden.

mAUritz mAgnUSSon

Trogna kunder och hög, jämn kvalitet borgar för att vi fortfarande kan leverera allt vi kan tillverka

Malmhamnen LKAB Luleå. Maritime King lastas. Foto: LENNART JÖNSSON



Kom ihåg att tömma fickorna

Lars Eriksson på skyddsförrådet i Kiruna upp-manar alla att tömma fickorna innan de smut-siga kläderna lämnas in.

LKAB. över tusen skyddsplagg hante-ras varje vecka i LKAB:s klädautoma-ter. här kan kläder bytas ut alla dagar under året, hela dygnet.

– Men alla måste komma ihåg att tömma fickorna. Vi hittar knivar, svetsglas och olika verktyg men även personliga tillhörigheter som mobil-telefoner, nycklar och plånböcker, säger säger Anna Johansson Miettinen, produktionschef CF i Vitåfors.

Kvarglömda saker i fickorna är en fara för både människor och maskiner och kan ställa till stora skador. Den automatiska klädutlämningen innebär bland annat en bättre kontroll på antalet kläder. Något som gynnar både användarna och de som arbetar med klädautomaterna. I Malmberget jobbar Arne Abrahamsson och Joakim Wettai-nen från Samhall med klädautomaten. Automaten läser av plaggets kod och sorterar in på rätt plats.

– Vi har förbättrat systemet för att undvika brister och byggt ut det för

skyddsförråden. Och i sommar har det fungerat riktigt bra, understryker Mats Niemi.

Klädautomaten räknar antal plagg och inte det kompletta ombytet med jacka och byxor. En byxa eller jacka motsvarar ett klädesplagg och så vidare.

– För att varje person ska få rätt an-tal kläder från automaten krävs att alla följer instruktionerna för att systemet ska fungera, påpekar Anna Johansson Miettinen, produktionschef för materi-alförsörjningen i Malmberget.

Systemet med klädautomater startade i Kiruna hösten 2009 och hösten 2011 kom det igång i Malmberget. Mats Niemis vision är att hela skyddsför-rådet i Vitåfors som nu finns inrymt i centralförrådet ska kunna flyttas till Vitåfors manskapshus.

– Att få ha skyddsförrådet och klädautomaten i nära anslutning till varandra skulle underlätta för alla parter, säger Mats Niemi.

mArithA moSSBerg

Anna Johansson Miettinen, produktionschef CF i Vitåfors, Joakim Wettainen, Samhall, Malin Rova, CF, Arne Abrahamsson, Samhall och Malin Backman, CF. Foto: MARIThA MOSSBERG

Vi har förbättrat systemet för att undvika brister

Svappavaaras nya utfrakt tas i drift

SVAppAVAARA. LKAB vässar klorna över hela produktionskedjan och logistiken. ett av exemplen är den nya utfrakten från pelletsverket i Svappavaara. till den första septem-ber är den nya anläggningen klar att tas i drift.

– Vi ser fram emot den nya anlägg-ningen. Vi får både högre kapacitet och bättre arbetsmiljö, säger Bertil och Conny Fredriksson, underhållsingenjö-rer vid LKAB i Svappavaara.

I den nya anläggningen ingår band-matare, bandtransportörer, siktstation, provtagningsanläggning och en järn-vägsficka med kapacitet för två fulla tåg av den nya, moderna typen.

– Det ökar kapaciteten för utlastning så att vi kan klara vår del av LKAB 37 miljoner ton, säger Bertil Fredriksson.

– Det var hög tid att bygga nytt. Den gamla utfrakten är sedan pelletsverket byggdes 1969 och utsliten med buller, damm och rost. Den nya anläggningen är isolerad, tystare, har stoftutsug och reningsfilter och en provtagningssta-tion med modern arbetsmiljö. Det blir skönt, säger han.

Projektet innehåller både maskiner, elutrustning, styrning, byggnader och stålkonstruktioner.

– Vi startade bygget i januari. Det blir klart inom utsatt tid. Bygget har gått mycket bra, inte minst montaget av de kinatillverkade bandgångarna som skeppades från Shanghai via Piteå och på lastbil hit till Svappavaara, säger Alf Johansson, byggledare.

Projektledare för den nya utfrakten i Svappavaara är Mikael Alldén.

mAUritz mAgnUSSon

Det var hög tid att bygga nytt

Slutskede av montage inför drifttagningen av nya utfrakten. Foto: MAURITZ MAGNUSSON

– Stålkonstruktionen från Kina passade perfekt vid montaget, säger ALf Johansson, byggledare.

– Skönt att vi får en ny utfrakt i Svappavaara med modern standard på arbetsmiljön.


Tack!Ett stort tack till er som jag har haft nöjet att samarbeta med under mina år i LKAB och till er som uppvaktade mig vid min pensionsavgång.Signar NygårdEtt stort tack till vår fd kollega Erik Johansson för den tårta du över-raskade oss med som vi sent kommer att glömma! Vi vill även tacka Ida Johansson på styrcentralen som bakat konstverket. Den var riktigt god och så fin att vi nästan inte kunde skära i den.Hälsningar från hela gänget på CF/Anna Tjuoiki.Tack LKAB, arbetskamrater och övriga för presenter och uppvaktningen vid min pensionering.Sune Fjellborg, MalmbergetEfter 47 år i bolaget vill jag tacka alla mina tidigare arbetskamrater. Ett särskilt tack vill jag rikta till medarbe-tarna på CF, centralförrådet, i Kiruna.Tord HaaraJag tackar alla mina arbetskamrater för uppvaktningen vid min pensions-avgång.Sigurd PekkariJag tackar för min tid på världens bästa företag, LKAB, från 17 november 1975 till 30 april 2012. Många stora tack till alla mina arbetskamrater, för presenter och festen.Kent AlmevallTack ALLA ni som jag har jobbat med och haft kontakt med under 22 fantastiska år i LKAB. Tack för alla hälsningar och presenten. Den kom-mer väl till pass på BAMM i höst.Åke KruukkaTack till alla på lokstallarna som tog väl hand om min tågentusiastiska pappa och särskilt tack till Lina Ny-berg! Även tack till LKAB Malmtrafik

AB och Green Cargo för ett oförglöm-ligt besök.Anna AhlgrenTack LKAB och alla ledarna för ett jätteroligt sommarläger.Hälsningar Annie W Ett stort tack till alla som kom ihåg mig på min 50-års dag!Reidar KemiEtt stort tack för uppvaktningen av min 50- årsdag.Sakari Alanko

Det Händer i LKAB30/8: Jägarmilen Kiruna.31/8: Kiruna, Ny Järnväg invigs den 31 augusti.4/9: Kiruna, lansering av LKAB malm-vagn nr 1 000.4/9: Kiruna, EM-kval i bordtennis.7-8/9: Stockholm, LKAB deltar vid Career Days. 14/9: LKAB framtid nr 5 distribueras ut till hushållen i Malmfälten.21/9: Kiruna, Svenskt näringsliv besöker LKAB.27/9: Malmberget, Invigning av Was-sara borrtekniskt center.

LKAB från InsidanMåNADERNA SOM GICK:22/8: LKAB håller Öppet hus vid FoU-center och Besökscenter med gruvturer i Malmberget för anställda, familjer och allmänheten15/8: LKAB delårsrapport för andra kvartalet 2012. 9/8: Gällivare-tjejerna Sofia Matts-son och henna Johansson tävlar i OS. Brottarna stöds av LKAB. 8/8: Juli 2012 blev bästa trans-portmånaden mot Narvik för LKAB Malmtrafik sedan 1998.13/7: LKAB får klartecken att påbörja tömningen av Leveäniemigruvan i Svappavaara.

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.


6/7: Daniel Dyrander tog SM-guld på 20 km tempocykling i härnösand, i klassen h40.28/6: LKAB Fastigheters nya webb lanseras (www.lkabfastigheter.se)27/6: Speed gate på Förvaltningskon-toret i Kiruna i drift.

Lediga jobbIngenjör, underhåll, Svappavaara. Ingenjör, logistik, Kiruna. Bergarbetare, Malmberget. Gruvmätare, Malmberget. Produktionschef, Kiruna. Tekniker, kvalitet, Kiruna. Logistikutvecklare, Malmfälten. Ingenjör, process, Malmberget. Planerare, transportservice, Malmberget. Servicemontör, Malmberget.

På Nytt JobbDan Kjellin produktionschef vid PKU KA1/KA2, Kiruna. Anders Tano produktionschef vid PNB Produktionsstyrning, Kiruna.

BowlingTräningstid: Tisdagar kl: 17.00-19.00.Plats: Bowlinghallen i Kiruna. Anmälan för LKAB fritids seriespel senast 22 sept. Frågor ring Lennart Skogfält 19578, 070-321 06 48, Valter Sonderegger 070-514 09 10. Välkommen! LKAB fritid Bowlingsektion

TerränglöpningLKFF- Gården, Kiruna: Tisdag 28/8 kl 18.00. Klasser: herrar o Pojkar 2,5, 4,8, 7,4 km. Damer o Flickor 2,5, 4,8, 7,4 km. Fika o Bastu. Prisutdelning direkt efter tävlingen. OBS! Endast för LKAB Fritids medlemmar.Hjärtligt Välkomna! Gå Lunka Löp

SOVRAT

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 28 september. Manusstopp 19 september.

UlrikaWesterberg

0980 – 713 59070 – 342 13 59

Mauritz Magnusson

0970 – 765 22076 – 844 57 92

KajsaLindmark

0970 – 767 78070 – 363 55 70

JohannaFogman

0980 – 714 75070 – 342 14 75

Maritha Mossberg

0970 – 766 44073 – 074 36 45

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Luleå Grafiska och Nortrykk

AndersLindberg

0980 – 783 55072 – 717 83 55

LKAB. har du tagit semester från träningen? Då är det dags att börja igen. LKAB erbjuder många träningsmöjligheter för sina anställda.

Fram till den sista september kan du delta i ”Cykla eller gå till jobbet”. Att cykla eller gå till jobbet är en del av den

Dags att börja träna igenviktiga vardagsmotionen. Ta trapporna istället för att åka hiss. Ja listan kan göras längre på den typen av motion.

Genom friskvårdssatsningen som har startat för hösten under vecka 34 kan alla få prova på olika träningsformer vid träningsanläggningarna på våra olika verksamhetsorter. Gå

– visst har vi gjort en presta-tion! vi tog oss i mål, om än en av oss blev skadad. Det säger Bente grande som till-sammans med Anne-grethe grande och Liv oddrun isaksen vid LKAB i narvik cyklade Lav-karittet i Skibotn i augusti.

Fyra stronga kvinnor och en man har tränat tillsammans i sex år för bättre hälsa. I februari i år bestämde de sig för att satsa på ett tävlingslopp, Lavkarittet. Tre av kvinnorna ställde upp i tävlingen som är

Trio cyklade 68 km i terränglopp

in på Insidan under rubriken Hälsa så kan du läsa mer om träningsmöjligheterna för LKAB-anställda.

Kom ihåg att all träning sker utanför arbetstid. Ta med din LKAB-legitimation när du besö-ker träningsanläggningarna.

mArithA moSSBerg

på 68 kilometer och går över både fjäll, skog och den sista milen på landsväg. Stigningen upp på fjället är 1 700 meter. Färden ned är vansklig och det finns stenar och många hinder på vägen.

– Det är ett extremt lopp och en utmaning att genomföra det. Men vi har klarat det. Nu gör i vart fall inte jag om det. Möjligen någon annan tävling, säger Bente Grande.

– Stigningen upp på fjället var svår. Vi tävlade i turklassen, och jag gick uppför den branta

Tre starka kvinnor cyklade Lavkarittet i Skibotn i augusti, en stor utmaning. – Men hälsan är den största vinsten, säger Bente Grande, till höger och fr v Liv Oddrun Isaksen och Anne-Grethe Grande. Foto: SyNNE KVAM

stigningen för att spara krafter till de andra etapperna. Det var ganska farliga hinder på vägen ned, så det gällde att se upp. Tyvärr skadades en av oss, och måste bryta 1,5 mil från mål, men det är ändå en prestation säger Bente.

Under de sex år de tränat har de hunnit skaffa sig god fysik.

– Hälsan är ju det stora målet. Idag känner jag mig i god form och har en bra koll på min hälsa. Det är ju det goda med utmaningen!

mAUritz mAgnUSSon


Tina Benson

0980 – 710 85070 – 342 10 85

24 VECKOBLADET # NR 6 2012

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m juli

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

tkr

2012: 22 649 kr 2011: 29 271 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 5 aug

KIRUNA

Pelletsverk KK2 2 236 1 809



Anrikningsverk special 516 489

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 1 995 2 305

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 001 1 748

Pelletsverk MK3 2 063 1 846

Anrikningsverk till fines ANR 933 1 444

Totalt förädlade produkter 15 564 15 251

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 14 115 13 317

Fines (inkl. KMR) 1 449 1 933Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 31 juli

2012 2011

2012 2011Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 5 aug

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

K-värde juli 2012:92 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 31 juli

2012 2011

Totalt 2011:49 st

KOMMENTARERPeriod: 23 juli - 5 aug

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 109,8

Pelletsverk KK2 + 9,5

Pelletsverk KK3 + 16,0

Pelletsverk KK4 - 12,4

Svappavaara - 5,4

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm -44,0

Fines (MAF + MAC) - 1,1

MPBO BUV - 4,2

MPBO MK3 - 3,2

9 31

89

305

15 59

4

15 71

1

¹) Skut & häng, bergbrist, elavbrott, lokbrist.²) Kabelskada, kabelbrand, flera korta stopp.³) Elavbrott4) Lastplatsbrist, Rep kross 64, Alliansspelet.

¹

²

³

4

5

6

7

10 79

0

4 73

5

10 39

6

5273

15 6

59

15 6

69

26

40

5) Rågodsbrist.6) Sligbrist. 7) Sligbrist.

Documents

Press på kostnader · 2017. 6. 3. · Kina sker en inbromsning i eko-nomin. Det har medfört sänkta priser på bland annat järnmalm. Än så länge vet vi för lite om den kommande