Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Preoperativ nutritionsbehandling
Optimala förutsättningar inför kirurgi
Författare
Carolina Edström
Maria Pihlanen
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2017
Handledare
Kerstin Lugnet
Examinator
Ulrika Pöder
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Preoperativ nutritionsbehandling har en betydande effekt på den postoperativa
återhämtningen och hälsan hos patienten. Syfte: Beskriva i vilken utsträckning patienter,
vilka genomgår elektiv kirurgi, får evidensbaserad omvårdnad i form av preoperativ
nutritionsbehandling och vilka hinder som kan finnas för att följa riktlinjerna enligt de
inkluderade sjuksköterskorna. Eventuella skillnader i genomförandet av den preoperativa
nutritionsbehandlingen, beroende på om kirurgin utförs tidigt på morgonen eller inte, har
också beskrivits. Metod: Deskriptiv med egenkonstruerad enkät. Enkäten innehåller fem
frågor med förutbestämda svarsalternativ samt möjlighet till fri text. Fyra kirurgiska enheter
sammankopplade på centraloperation på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförde 114
elektiva operationer under datainsamlingsperioden. Av de 114 operationerna inkluderades
totalt 103 enkäter. Resultat: 17,5 % av patienterna erhöll preoperativ nutritionsbehandling.
Vid 8,7 % av operationerna visste inte ansvarig sjuksköterska om patienten fått behandlingen.
Bland de orsaker som sjuksköterskor angav då någon av rekommendationerna inte följdes var
“annan rutin på avdelning” (53,9%) mest förekommande. Nollhypotesen förkastas eftersom
den preoperativa nutritionsbehandlingen genomförs oftare för patienter innan klockan 08.30
(30,7%) till skillnad från efter klockan 08.30 (4%). Slutsats: Evidensbaserade
rekommendationer beträffande preoperativ nutritionsbehandling genomförs i låg
utsträckning. Det förekommer också omvårdnadskillnader angående nutritionen över dygnet.
Resultatet visar på bristande implementering och uppföljning av rutiner samt otillräckligt
uppdaterad personal. Det är av betydelse att erinra sjuksköterskan om hennes
kärnkompetenser och vad det innebär att tillgodose patienten en god vård, för att upprätthålla
liv, främja hälsa och öka välbefinnande.
Nyckelord
Preoperativ nutritionsbehandling, kirurgi, omvårdnad, nutrition, evidens.
ABSTRACT
Background: Preoperative nutrition therapy has a significant effect on the postoperative
recovery and health of the patient. Objective: To describe the extent patients, undergoing
elective surgery, receive evidence-based preoperative nutrition treatment. Also to describe
any possible barriers, by asking included nurses, why the guidelines were not executed. The
aim was further to describe if there may be any differences in the implementation of the
preoperative nutrition treatment, depending on if the surgery is planned before 8.30am or
after. Method: Descriptive and the questionnaire was designed for this study. Four surgical
units at Uppsala University Hospital performed 114 elective operations and a total of 103
questionnaires were valid data. Result: 17,5% of elective surgical patients received
preoperative nutrition treatment. Among the reasons nurses indicated, when one of the
recommendations was not executed, was the most common "other routines by department"
(53.9%). In addition, the zero hypothesis is rejected because the preoperative nutritional
treatment is performed more often for patients before 8:30 am (30,7%) compared to after
(4%). Conclusion: Recommendations based on evidence and regarding preoperative nutrition
treatment are conducted to a limited extent. There are also differences regarding the nutrition
care throughout the day. The result shows lack of implementation and control of routines and
insufficiently updated staff. It is important to remind the nurse of her core competencies and
what it means to provide the patient with a good care in order to maintain life, promote health
and increase well-being.
Keywords
Preoperative nutrition treatment, surgery, nursing, nutrition, evidence.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ......................................................................................................................................... 1
Metabolism vid kirurgi ....................................................................................................................... 2
Preoperativ nutritionsbehandling ........................................................................................................ 3
Evidensbaserad vård som grund för kliniska riktlinjer ....................................................................... 4
Vård på lika villkor oavsett arbetsklimat ............................................................................................ 5
Problemformulering ............................................................................................................................ 5
Syfte .................................................................................................................................................... 6
Frågeställningar................................................................................................................................... 7
METOD ................................................................................................................................................. 7
Design ................................................................................................................................................. 7
Urval ................................................................................................................................................... 7
Inklusionskriterier ........................................................................................................................... 7
Exklusionskriterier .......................................................................................................................... 7
Datainsamlingsmetod .......................................................................................................................... 8
Tillvägagångssätt ................................................................................................................................ 8
Bearbetning och analys ....................................................................................................................... 9
Forskningsetiska överväganden ........................................................................................................ 10
RESULTAT ......................................................................................................................................... 11
DISKUSSION ...................................................................................................................................... 14
Resultatdiskussion............................................................................................................................. 14
Metoddiskussion ............................................................................................................................... 21
Datainsamlingen ........................................................................................................................... 21
Enkätens styrkor & svagheter ....................................................................................................... 21
Reliabilitet & Validitet .................................................................................................................. 23
Etiska överväganden ..................................................................................................................... 23
Projektets betydelse & behovet av vidare forskning ..................................................................... 24
Slutsats .............................................................................................................................................. 24
REFERENSLISTA ............................................................................................................................. 26
Bilaga 1 – ENKÄT .............................................................................................................................. 30
Bilaga 2 – INFORMATIONSBLAD .................................................................................................. 31
1
DEFINITIONER
Centraloperation på Akademiska sjukhuset: Inkluderar de fyra kirurgiska enheterna;
urologen, ortopeden, övrig kirurgi och transplantation.
Klara drycker: Te, kaffe, vatten, saft (ej röd), juice utan fruktkött, sportdryck eller buljong.
Preoperativ nutritionsbehandling: Patienten tillåts äta fast föda fram till sex timmar före
operation och erbjuds preoperativ dryck kvällen innan (max 800ml) samt två timmar innan
(max 400 ml) operation.
BAKGRUND
Vid ett kirurgiskt ingrepp förändras en individs miljö och omständigheter, såsom att läggas in
på sjukhus med de nya fysiska begränsningarna det innebär, på den nivån att det kan leda till
ohälsa. Nutrition är en del av generell omvårdnad och av stor betydelse för patientens
förmåga att uppnå hälsa och välbefinnande vid kirurgi (Berntzen et al., 2011).
Sjuksköterskans roll och identitet
En legitimerad sjuksköterska ska arbeta efter sex kärnkompetenser för att erhålla patienten en
vård av kvalité och säkerhet. De sex kärnkompetenserna är: personcentrerad vård, säker vård,
informatik, förbättringskunskap, samverkan i team, och evidensbaserad vård. Sjuksköterskans
identitet kan också formas av olika omvårdnadsteorier (Rosén, 2009).
I Kirkevold (2009) beskrivs Virginia Hendersons omvårdnadsteori som att sjuksköterskans
främsta uppgift är att hjälpa patienten att tillgodose sina grundläggande behov, när eller om
en eventuell sjukdom hindrar henne att vara självständig. Genom adekvata
omvårdnadshandlingar kan sjuksköterskan hjälpa patienten att upprätthålla hälsa i en
försvårad situation. Med sin teori har hon framställt 14 punkter där hon identifierat områden
där sjuksköterskan kan vara till god assistans för patienten. En av dessa 14 punkter beskriver
det grundläggande behovet av att äta och dricka. Nutritionen har således en viktig roll i
omvårdnaden av en människa (i Kirkevold, 2009).
Hartweg (1991) presenterar en annan omvårdnadsteori av Dorothea Orem som beskriver
betydelsen av sjuksköterskans assistans vid patientens bristande förmåga till egenvård.
Hennes definition av omvårdnad liknar Virginia Hendersons, att sjuksköterskan har en
betydelsefull roll att assistera vid bristande förmåga hos patienten, men poängterar också
2
vikten av patientens eget engagemang och egenvård för sin hälsa och sitt upplevda
välbefinnande. Egenvård enligt Orem är praktiserandet av aktiviteter som individer initierar
och utför för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Fortsatt lyfter Hartweg (1991) att
Orems teori också påpekar hur individens förmåga av egenvård påverkas av omständigheter,
kultur och miljö.
Orem presenterar en pyramid vilken förklarar individens process för att uppnå hälsa och
välbefinnande genom egenvård. Pyramiden är uppdelad i tre delar. Basen är individens
genetiska förutsättningar för grundläggande förmåga att utföra generella handlingar.
Mellandelen innehåller 10 komponenter, vilka sammanfattas som kunskap, attityd och
förmåga, vilka tillsammans är en förutsättning för egenvård. Brister någon av dessa
komponenter är det sjuksköterskans roll att stötta och undervisa. Basen och mellandelen leder
till toppen av pyramiden. Egenskaperna där handlar om att förstå sin hälsa, kunna reglera
samt bedöma vad som behöver göras för att uppnå välbefinnande. Denna modell kräver stort
ansvar av individen för att främja sin hälsa, varför sjuksköterskans roll enligt Orem har stor
betydelse (i Hartweg, 1991).
Hendersons modell beskriver en process där nedsatt fysisk och psykisk kraft, vilja och
kunskap kan leda till ohälsa (i Kirkevold, 2009). I enlighet med Orems pyramidmodell när
kunskap, attityd och förmåga brister, leder det till ohälsa om inte sjuksköterskan i ett sådant
läge assisterar individen till egenvård för att uppnå hälsa (i Hartweg, 1991). Således bekräftar
både Henderson och Orem att sjuksköterskans roll är att bistå med omvårdnad och stötta till
egenvård för främjandet av hälsa, dels generellt men också när patientens förmåga brister vid
speciella situationer, exempelvis vid kirurgi (i Hartweg, 1991; i Kirkevold, 2009).
Nutritionen som Henderson belyser vara en av omvårdnadens 14 grunder blir således en
viktig uppgift för sjuksköterskan vid omvårdnaden av kirurgiska patienter (i Kirkevold,
2009).
Metabolism vid kirurgi
Enligt ESPEN Guideline: Clinical Nutrition in Surgery reduceras effekten av metabol
stressrespons när rekommenderad preoperativ nutritionsbehandling ges (Weimann et al.,
2017). Den metabola stressresponsen kan delas upp i tre faser, vilka är chockfasen, katabola
fasen och den anabola fasen (Stubberud, Almås & Kondrup, 2013)
3
Chockfasen är ett svar på det trauma kroppen utsätts för vid kirurgi. Kroppen fokuserar då på
att överleva och behöver inte mer tillskott av energi än det basala behovet. Hur länge
chockfasen pågår är individuellt, men följs av katabola fasen inom 24 timmar. Katabola fasen
kännetecknas av att kroppen bryter ned muskelmassa för att kompensera för det ökade
proteinbehovet som uppstår i och med kirurgisk vävnadsskada. På grund av bland annat
postoperativt illamående ökar också risken för en generell obalans mellan patientens intag
och faktiska behov av energi. Detta leder till en förvärrad katabolism och därför är
preoperativ nutritionsbehandling en viktig preventiv åtgärd inför kirurgi. Ett vanligt tecken på
katabola fasens aktivitet är hyperglykemi, vilket beror på den insulinresistens som
uppkommer. Stressresponsen leder till minskad produktion av insulin, samtidigt som kroppen
ökar glukosproduktionen. Den katabola fasen förstärks av smärta, virus, bakterier, toxiner,
nekrotisk vävnad och nedsatt intag av näring. Dessa är alla vanligt förekommande i samband
med kirurgi. Därför är det av betydelse att arbeta preventivt med smärtbehandling, tidig
mobilisering, basala hygienrutiner och en god nutrition. Katabola fasen följs av anabola fasen
vilken kännetecknas av återuppbyggnad och sår som läker fint. Rätt näring i denna fas är
avgörande för återhämtningen eftersom proteinbehovet är större än normalt (Stubberud et al.,
2013).
Preoperativ nutritionsbehandling
Enligt European Society for Clinicial Nutrition and Metabolism, ESPEN, bör patienter tillåtas
att äta fast föda fram till sex timmar före operation. Detta gäller all typ av kirurgi där generell
anestesi tillämpas. Utöver det uppmanas patienten att dricka preoperativ dryck kvällen innan
och två timmar före operation, då det minskar effekten av den metabola stressresponsen och
katabolismen samt den följande insulinresistensen. Därtill förebygger det stress och ökar
patientens välmående då hunger och törst reduceras. Vid viss kirurgi såsom laparoskopisk
kolecystektomi minskar också risken för postoperativt illamående. Det har också påvisats att
energi- och proteinrika kosttillägg i samband med geriatrisk ortopedisk kirurgi har lett till
kortare vårdtider och ett mer framgångsrikt resultat av kirurgin (Weimann et al., 2017). En
systematisk litteraturstudie (Smith et al., 2014 i Weimann et al., 2017) beskriver också de
förkortade vårdtiderna hos de elektiva kirurgpatienter som erhåller preoperativ
nutritionsbehandling. Resultatet presenterar en tidigare hemgång på upp till ett halvt dygn i
jämförelse med placebo eller fasta från midnatt.
4
Enligt ESPENs riktlinjer angående nutrition vid kirurgi, finns det ingen evidens på att
patienten löper större risk för aspiration om de fastar tolv timmar innan ingreppet, i relation
till om patienten får dricka klara drycker upp till två timmar före elektiv kirurgi. Detta beror
på att klara drycker lämnar ventrikeln inom 60–90 minuter efter intag. Upp till 800 milliliter
kan intas kvällen innan ingreppet och 400 milliliter två timmar innan utan att risken för
eventuell aspiration ska ökas (Weimann et al., 2017). Preoperativ dryck är iso-osmolära klara
kolhydratrika drycker som är särskilt framtagna för att drickas inför kirurgi (Dietisternas
riksförbund, 2017). Om patienten inte har möjlighet att tillgodose sig drycken är det
motiverat med en intravenös dos av 200 gram glukos preoperativt. Glukoslösningen har
också visats ha positiva effekter och en reducerad metabol stressrespons (Weimann et al.,
2017).
Redan år 2001 genomfördes en studie (Hausel et al., 2001 i Weimann et al., 2017) som lyfter
fördelarna med preoperativ nutritionsbehandling. Studien undersökte om preoperativ
nutritionsbehandling kunde reducera upplevt obehag hos elektiva kirurgpatienter
preoperativt. Patienterna delades in i tre grupper. En grupp fick fasta från midnatt inför
kirurgi. En annan grupp fick 800 ml preoperativ dryck kvällen innan och 400 ml preoperativ
dryck två timmar innan kirurgi. Den tredje gruppen fick placebo vilket var samma mängd
dryck, men färgat vatten. Det upplevda välbefinnandet bedömdes genom elva parametrar,
vilka var törst, trötthet, illamående, obehag, koncentrationsförmåga, ångest, hunger, upplevd
svaghet, allmäntillstånd, depression och smärta. Resultatet visade att smärtan bedömt genom
visuell analog skala (VAS) inte skiljdes åt grupperna emellan. Däremot upplevde gruppen
som fick preoperativ dryck mindre hunger och ångest i jämförelse med de två andra
grupperna. Trender visade också att denna grupp upplevt mindre törst, hunger, ångest, obehag
och allmän svaghet. Gruppen som erhöll placebo upplevde minskad svaghet och obehag
medan illamående, trötthet och nedsatt koncentrationsförmåga ökade. Den grupp som fastade
från midnatt upplevde en ökad hunger, törst, trötthet, svaghet och nedsatt
koncentrationsförmåga. Studien visar därmed på att den preoperativa drycken signifikant
minskar preoperativt obehag för patienten utan att äventyra säkerheten (Hausel et. al, 2001 i
Weimann et al., 2017).
Evidensbaserad vård som grund för kliniska riktlinjer
Att som sjuksköterska arbeta evidensbaserat förbättrar vårdkvalitén (Flodgren, Rojas-Reyes,
Cole & Foxcroft, 2012). Grol & Grimshaw (2003) konstaterar också att evidensbaserad vård
5
leder till en mer säker, effektiv och omsorgsfull vård för patienten. ESPEN arbetar med
sammanställandet av aktuell evidens inom nutrition för att skapa ett material som är
lätthanterligt för vårdgivare att utgå ifrån i skapandet av kliniska riktlinjer. Socialstyrelsen
skapar sedan nationella riktlinjer utifrån sådan evidens som bland annat ESPEN
sammanställer (Socialstyrelsen., 2017). Vårdgivare i sin tur utgår från Socialstyrelsens
rekommendationer för att skapa kliniska riktlinjer som sedan finns att hämta som beslutsstöd
för vårdprofessionerna ute i verksamheten (Region Uppsala, 2017) .
I enlighet med Grol & Grimshaw (2003) är en av de viktigaste faktorerna för implementering
av evidens i verksamheten att kliniska riktlinjer är uppdaterade. Studiens resultat visar också
att vårdpersonal genomför evidensbaserad vård i högre utsträckning med hjälp av dessa givna
riktlinjer. Ytterligare en översiktstudie (Wuchner, 2014) bekräftar betydelsen av att som
vårdpersonal ha ett pedagogiskt material som både är uppdaterat och hjälpsamt för att
underlätta implementeringen av evidensbaserad vård. ESPENs sammanställningar kan
således vara ett stöd i utformandet av det materialet. Eftersom Socialstyrelsen utgår från
aktuell evidens vid framställandet av nya riktlinjer kommer studien baseras och utgå primärt
från evidens som i år publicerats av ESPEN (Weimann et al., 2017) angående den
preoperativa nutritionsbehandlingen.
Vård på lika villkor oavsett arbetsklimat
Enligt flera studier som undersökt sjuksköterskors arbetsklimat uttrycker sjuksköterskor att
de upplever stress på grund av en hög arbetsbelastning, brist på rätt produkter, personalbrist
och bristande överlämningsprocedurer vid personalbyten (Happell et al., 2013; King &
McInerney, 2006; Nyathi & Jooste, 2008; Sveinsdóttir, Biering & Ramel, 2006). Ett sådant
arbetsklimat kan enligt Nyathi & Jooste (2008) resultera i en sämre vårdkvalité för patienten
då bristande arbetsmotivation från sjuksköterskan kan uppstå. Enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) har dock alla patienter i Sverige rätt till en vård på lika
villkor. Vidare nämner lagen att vården alltid har i skyldighet att arbeta för att främja hälsa,
öka vårdkvalitén och tillgodose adekvat patientsäkerhet. Utöver detta kräver även lagen att
det ska finnas personal, produkter och lokaler som behövs för att uppnå detta.
Problemformulering
En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är att arbeta efter evidensbaserad vård (Rosén,
2013). Det är således en plikt att som legitimerad sjuksköterska följa de evidensbaserade
6
riktlinjer som finns för att uppnå den bästa möjliga omvårdnaden utifrån patientens
perspektiv. Detta eftersom evidensbaserad omvårdnad höjer vårdkvalitén (Flodgren et al.,
2012). Enligt aktuell evidens framställd av ESPEN (Weimann et al., 2017) försämras
patientens möjlighet till återhämtning och tillfrisknande om den preoperativa
nutritionsbehandlingen brister. Utöver det påverkas upplevt välbefinnande hos elektiva
kirurgpatienter samt längden på postoperativa vårdtider (Hausel et al., 2001; Smith et al.,
2014 i Weimann et al, 2017) vilket också påverkar samhällsekonomiska förhållanden i
samhället. Studien eftersträvade därför att belysa betydelsen av den del av omvårdnaden som
berörde den preoperativa nutritionsbehandlingen genom att kontrollera om behandlingen
genomfördes. Utöver det kunde studien eventuellt uppmärksamma vilka brister som kunde
förhindras i nutritionsbehandlingen för patienten inför kirurgi. Enligt Grol & Grimshaw
(2003) är identifieringen av hinder en förutsättning för framgångsrik implementering av
evidens.
Utöver detta har alla patienter i Sverige rätt till lika vård (SFS, 1982:763), det bör således
vara likvärdig vård oavsett när på dygnet operationen genomförs eller oberoende av
avdelningens arbetsklimat. Dock uttrycker sjuksköterskor (Happell et al., 2013; King &
McInerney, 2006; Nyathi & Jooste, 2008; Sveinsdóttir, Biering & Ramel, 2006) att
arbetsklimtatet kan orsaka stress på grund av hög arbetsbelastning, personalbrist och
bristande överlämningsprocedurer såsom vid personalbyte av ett arbetspass. När kirurgi
planeras till morgonen antogs det därför bli svårigheter i genomförandet av preoperativ
nutritionsbehandling, då människor generellt sover nattetid samtidigt som det sker två
personalbyten under detta arbetspass. På grund av en eventuell upplevd stress och att
patienten i vissa fall sover timmarna före kirurgi var det därför relevant att undersöka om
preoperativ nutritionsbehandling skiljde sig mellan tidiga morgnar och resterande
dagverksamhet.
Syfte
Att beskriva i vilken utsträckning patienter, vilka genomgår elektiv kirurgi, har fått
evidensbaserad omvårdnad i form av preoperativ nutritionsbehandling och vilka hinder som
kunde finnas för att följa riktlinjerna enligt de inkluderade sjuksköterskorna. Eventuella
skillnader i genomförandet av den preoperativa nutritionsbehandlingen, beroende på om
kirurgin utfördes tidigt på morgonen eller inte, har också beskrivits.
7
Frågeställningar
1. Hur många av patienterna som genomgår elektiv operation får den preoperativa
nutritionsbehandling som ESPEN rekommenderar i sina riktlinjer?
2. Vilka orsaker bedömer ansvarig sjuksköterska att det finns om rekommendationerna
inte följs, utifrån alternativen: tidsbrist, annan rutin på avdelning, slut på produkt på
avdelning, medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare, slut på produkt, patient vill
ej ta emot och annan orsak?
3. Kan nollhypotesen; att det inte finns skillnader på om den preoperativa
nutritionsbehandlingen ges lika ofta inför de operationer som genomgås innan
klockan 08:30 i relation till de operationer som genomgås efter klockan 08:30,
förkastas eller bekräftas?
METOD
Design
Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en enkätstudie (Kristensson, 2014).
Urval
Urvalsgruppen är vald genom en icke-slumpmässig konsekutiv metod (Kristensson, 2014).
Fyra kirurgiska enheter, vilka alla utför operationer på centraloperation, valdes ut från
Akademiska sjukhuset i Uppsala. De enheter som inkluderats är urologenheten,
kirurgenheten, ortopedkirurgenheten och transplantationsenheten.
Inklusionskriterier:
1. Alla sjuksköterskor vars patienter tillhör någon av de fyra kirurgiska enheterna på
Akademiska Sjukhuset i Uppsala, som lämnas på centraloperation för att genomgå en
elektiv operation.
Exklusionskriterier:
1. Alla sjuksköterskor vars patienter ska genomföra akut eller urakut operation via
centraloperation på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
8
Datainsamlingsmetod
Enkäten (bilaga 1), vilken är framtagen för denna studie, innehåller fem frågor som
tillsammans förväntas besvara studiens frågeställningar och syfte. Frågorna ett till tre ställs
med bestämda svarsalternativ samt möjlighet till fri text. Fråga fyra och fem ställs med
bestämda svarsalternativ.
Målet med fråga ett, två och tre i enkäten är att besvara frågeställning ett, om hur många av
de genomförda operationerna som följer rekommendationerna om preoperativ
nutritionsbehandling. Fråga ett, två och tre har svarsalternativen “Ja”, “Nej” och “Vet ej”.
Alternativet “Vet ej” ger även möjlighet till fri text. Om svaret skulle vara ”Nej” följer
följdfrågor. Dessa frågor syftar till att besvara frågeställning två, vilken ämnar förklara vilka
hinder sjuksköterskorna upplever om rekommendationerna inte följs. Följdfrågorna
innehåller bestämda svarsalternativ samt ett alternativ med möjlighet till fri text, om inget av
de bestämda alternativen stämmer in. Detta för att eventuellt uppmärksamma ett resultat som
inte gått att förutse. Svaren i fri text redovisas genom kategorisering. Fråga fyra syftar till att
kunna härleda vilken enhet patienten tillhör. Det förekommer nämligen att andra enheter
lånar operationssalar på centraloperation och därför är frågan till för att säkerställa att
inklusionskriterierna för studien följs. Fråga fyra består således av fyra olika förutbestämda
svarsalternativ, en för varje inkluderad kirurgisk enhet. Fråga fem i enkäten är en dikotom
fråga som syftar till att besvara frågeställning tre vilken eftersträvar att bekräfta eller förkasta
nollhypotesen (Kristensson, 2014). Nollhypotesen är att tiden på dygnet inte skall påverka
genomförandet av preoperativ nutritionsbehandling. Tidsgränsen sattes till 08.30. Frågan är
utformad med två svarsalternativ “Ja” alternativt “Nej”.
Tillvägagångssätt
Verksamhetscheferna för de fyra inkluderade kirurgiska enheterna i studien gav ett
preliminärt godkännande av studiens genomförande via telefon eller e-post. Efter
examination av projektplan kontaktades verksamhetscheferna igen för att tilldelas mer
utförlig information i form av fullständig projektplan, enkät (Bilaga 1) och skriftligt
informationsblad till personal (Bilaga 2). Därefter inhämtades ett formellt godkännande av
respektive verksamhetschef. Efter det formella godkännandet av verksamhetscheferna
besöktes alla enheters tillhörande avdelningar där ett möte med respektive avdelningschef
eller administratör genomfördes. De fick utförlig information i form av fullständig
9
projektplan, enkät (Bilaga 1) och skriftligt informationsblad till personal (Bilaga 2) via e-
post, samt möjlighet till att ställa eventuella frågor. Informationsblad (Bilaga 2) lämnades på
alla berörda avdelningar.
Datainsamlingen planerades pågå måndag till fredag mellan klockan 7–16 under två veckors
tid på centraloperation på Akademiska sjukhuset i Uppsala. På grund av försenade möten
med verksamhetschefer brast tidsplanen och första måndagen av datainsamling ställdes in.
Data samlades därför in under nio arbetsdagar istället för tio. För att exkludera akut och
urakut kirurgi tillfrågade studieförfattarna receptionist eller ansvarig sjuksköterska om
operationen var elektiv innan enkät delades ut. Detta gjordes i direkt anslutning av
patientanmälan inför operation. Vid elektiv kirurgi tillfrågades sjuksköterskan att fylla i en
enkät. Den ifyllda enkäten lämnades sedan i en försluten postlåda under
överlämningsproceduren av patienten på centraloperation. Bortfall av sjuksköterskor
antecknades av studieförfattarna på särskilda blanketter som räknades i samband med
sammanställning av data. Bortfall orsakades av att sjuksköterskor valde att avstå deltagandet.
Informationsblad om studien samt ansvariga för studien fanns tillförfogande på
centraloperation för eventuella frågor under hela insamlingsperioden. Efter sammanställandet
av resultat och examinerad uppsats kommer enkäterna och blanketterna att förstöras.
Bearbetning och analys
Analysmetoden är deskriptiv statistik då målet med resultatet var en beskrivning om huruvida
riktlinjerna kring preoperativ nutritionsbehandling genomförs eller inte. För att undersöka
eventuella signifikanta skillnader i resultatet beroende på vilken tid operationen utförs på
dygnet används Chi-två-test (Polit & Beck, 2013). Signifikansnivån resultatet utgår ifrån är p
<0,05 (Ejlertsson, 2012). Analyserna utfördes i statistikprogrammet Statistical Packages for
social sciences (SPSS). Resultatet från svarsalternativen med fri text kategoriserades.
Tvetydigt ifyllda enkäter eller specifika svarsalternativ som lämnats tomma har räknats som
bortfall. Om någon enkät besvarats med både tydliga och otydliga svar har endast de tydliga
svaren inkluderats. Vid utförandet av chi-två-test bedömdes ett internt bortfall. Detta innebär
att enkäten svarade på alla frågor utom frågan angående när på dygnet operationen utfördes.
Därmed kunde enkäten inkluderas i studiens övriga analyser men kunde inte delta i chi-två-
testet. Det räknades således till ett internt bortfall. När svarsalternativet “Nej, medicinskt
motiverad orsak bedömt av läkare” fyllts i har detta registrerats som att de inte genomgått
10
preoperativ nutritionsbehandling. Däremot anses patienten ha fått den optimala preoperativa
behandlingen som anpassats för individen. Detta då det bedömts finnas legitima hinder mot
ESPENs rekommendationer.
Om sjuksköterskan fyllt i någon del “Ja” och någon del “Vet ej” har detta registrerats som att
sjuksköterskan inte vet om patienten erhållit den preoperativa nutritionsbehandlingen. Då
sjuksköterskan fyllt i “Vet ej” har det även erbjudits möjlighet till fri text för att eventuellt
kunna få insikt i orsaken till det. De svaren har kategoriserats.
I de fall då sjuksköterskan fyllt i att patienten ej erhållit en eller flera delar av den
preoperativa nutritionsbehandlingen så har de fått möjlighet att besvara varför med hjälp av
förutbestämda svarsalternativ samt en möjlighet till annan orsak med fri text. Den fria texten
har sedan kategoriserats och sorterats under följande kategorier: “Fastar från midnatt”, “Oklar
operationstid”, “Patient kommer hemifrån”, “Patient gör ERCP”, “Glukosinfusion pågår”,
“Ej motiverat vid denna operation”, samt “Vet inte”.
“Glukosinfusion pågår” angavs som 1,3 % av orsakerna till att den preoperativa
nutritionsbehandlingen inte genomförts. Enligt ESPENs rekommendation är 200 gram
intravenös glukos ett motiverat andrahandsval om patienten inte kan tillgodogöra sig
nutritionsbehandlingen per os. Varför det inte räknats till en genomförd preoperativ
nutritionsbehandling beror på att det inte angetts varför eller hur mycket glukos som givits
Forskningsetiska överväganden
Tillstånd från verksamhetschefer inhämtades efter examinerad projektplan. Deltagarna i
studien var anonyma och kategorisering baserades endast utefter vilken typ av enhet som
patienterna tillhörde. Materialet förvarades slutet och otillgängligt för obehöriga. Efter att
studien examinerats förstördes materialet. Inga personuppgifter har antecknats eller använts i
studien. Kravet enligt Nürnbergskodexet 1947, på informerat samtycke, har uppnåtts genom
skriftligt informationsblad och frivilligt deltagande. Då studien baserades på frågor som rör
hur sjuksköterskan följer sin arbetsplikt i form av att arbeta evidensbaserat kunde det orsaka
forskningsetiska svårigheter. Risken fanns för att frågorna skulle kunna skapa negativa
känslor såsom exempelvis skam, otillräcklighet och rädsla. Det hade kunnat riskera ett ökat
11
bortfall. Det var en risk som fanns med i beräkningen. Studien uppfyllde därmed de fyra
forskningsetiska principerna om informations-, samtyckes-, konfidentiell- och
nyttjandekravet (Ejlertsson, 2012).
RESULTAT
Under nio dagar mellan 07–16 samlades 103 enkäter in på centraloperation vilka
sammanställts i tabellerna nedan. Bortfallet räknades till 11 stycken enkäter.
Andelen elektiva kirurgpatienter som erhöll den preoperativa nutritionsbehandling som
ESPEN rekommenderar i sin riktlinje
Resultatet visar att 17,5 % av de elektiva kirurgpatienterna fick preoperativ
nutritionsbehandling. Resultatet visar också att de tre rekommendationer som den
preoperativa nutritionsbehandlingen består av genomförts i olika utsträckning (tabell 1).
Tabell 1. Följsamhet till preoperativ nutritionsbehandling.
Ja
n (%)
Nej
n (%)
Vet ej
n (%)
Bortfall
n (%)
Totalt
n (%)
Tillåtits äta fast föda fram
till 6 timmar före
60 (60,2) 27 (26,3) 13 (12,6) 1 (0,9) 103 (100)
Erhållit preoperativ dryck
kvällen före
27 (26,2) 61 (59,2) 14 (13,6) 1 (1) 103 (100)
Erhållit preoperativ dryck
två timmar före
26 (25,2) 75 (72,8) 2 (2%) 0 (0) 103 (100)
Erhållit preoperativ
nutritionsbehandling
18 (17,5) 76 (73,8) 9 (8,7) 0 (0) 103 (100)
Vid 8,7% av operationerna visste inte ansvarig sjuksköterska om patienten erhållit
preoperativ nutritionsbehandling. Vanligaste orsaken till att sjuksköterskan inte vet varför
patienten inte erhållit preoperativ nutritionsbehandling är "Okänd orsak" (75,9%). De nämnda
orsakerna var "Jag är bara chaufför" (17,2%) och "Finns ej dokumenterat" (6,9%). Se tabell 2.
12
Tabell 2. Sjuksköterskans anledning till varför kännedom saknas om varför elektiv
kirurgpatient ej erhållit preoperativ nutritionsbehandling.
Sjuksköterskan vet inte om behandlingen
uteblivit därför att
Antal orsaker n (%)
Okänd orsak 22 (75,9)
Jag är bara chaufför 5 (17,2)
Finns ej dokumenterat 2 (6,9)
Total 29 (100)
Typvärde: Okänd orsak
Orsaker som ansvarig sjuksköterska bedömt att det funnits då rekommendationerna
inte följts
Det vanligaste hindret som ansvarig sjuksköterska uppgav då patienten inte erhållit
preoperativ nutritionsbehandling var "annan rutin på avdelning" (53,9%). Den näst vanliga
förekommande orsaken var "vet inte" (11,7%). Alternativen "Tidsbrist" och "Slut på produkt
på avdelning" angavs aldrig (tabell 3).
Tabell 3. Sjuksköterskans anledning till varför elektiv kirurgpatient inte fått preoperativ
nutritionsbehandling.
Angiven anledning till att patient inte erhållit
preoperativ nutritionsbehandling
Svarsfrekvens n (%)
Annan rutin på avdelning 83 (53,9)
Vet inte 18 (11,7)
Okänd orsak 13 (8,5)
Patient kommer hemifrån 9 (5,8)
Medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare 8 (5,2)
Oklar operationstid 6 (3,9)
Fastar från midnatt 5 (3,2)
Ej motiverat vid denna kirurgi 4 (2,6)
Patient gör ERCP 4 (2,6)
Glukosinfusion pågår 2 (1,3)
Tog kl. 06.00. Op-tid kl. 12.30 1 (0,6)
13
Patient vill inte ta emot 1 (0,6)
Slut av produkt på avdelning 0 (0)
Tidsbrist 0 (0)
Totalt antal orsaker 154 (100)
Typvärde: Annan rutin på avdelning.
Omvårdnadskillnader för patienter som har operationstid innan klockan 08.30 på
morgonen i jämförelse med efter klockan 08.30
Ett chitvåfördelningstest har utförts. Totalt 102 av 103 enkäter ingick i analysen, då en av
enkäterna var ett internt bortfall. Tabell 4 presenterar fördelningssiffrorna medan tabell 5
presenterar chitvåfördelningen samt P-värdet. I detta fall var P-värdet <0,05 vilket resulterade
i att nollhypotesen kunde förkastas. Det var alltså omvårdnadsskillnader vid preoperativ
nutritionsbehandling över dygnet, då fler patienter fick preoperativ nutritionsbehandling när
de opererats innan kl. 08.30 (n16) än vad det var om kirurgin planerats att utföras efter kl.
08.30 (n2).
Tabell 4. Fördelning av elektiva kirurgpatienter som erhållit preoperativ nutritionsbehandling
före kl. 08.30 och efter kl. 08.30.
Har erhållit preoperativ
nutritionsbehandling
n (%)
Nej, har ej erhållit
preoperativ
nutritionsbehandling
n (%)
Vet ej om patient
erhållit preoperativ
nutritionsbehandling
n (%)
Totalt
n (%)
Operation innan
kl. 08.30
16 (30,7) 31 (57,7) 5 (9,6) 52 (100)
Operation efter
kl. 08.30
2 (4) 44 (84) 4 (8) 50 (100)
Tabell 5. Chi-två test.
Värde Frihetsgrad (df) Signifikansnivån (p-värde)
Chi-två-fördelning 13,219 2 0,001
Antalet faktorer i testet 102
14
DISKUSSION
Studiens resultat visar att majoriteten (73,8%) av de elektiva kirurgpatienter som inkluderats i
studien inte erhållit preoperativ nutritionsbehandling. Studien visar också att resultatet skiljer
sig mellan de tre rekommendationerna som ESPENs riktlinje (Weimann et al, 2017) består
av. Följsamheten till riktlinjen var följande: 60,2% av patienterna fick äta fast föda fram till 6
timmar innan operation, 26,2% fick preoperativ dryck kvällen innan och 25,2% fick
preoperativ dryck två timmar innan. Andelen patienter som erhållit alla de tre
rekommendationerna och därmed den preoperativa nutritionsbehandling var 17,5%. Det var
nio patientfall (8,7%) då sjuksköterskan inte visste om patienten erhållit preoperativ
nutritionsbehandling, av dem var anledningen till det oftast okänd (75, 9%). Bland de orsaker
som sjuksköterskor angivit då någon av rekommendationerna inte följts var det mest
förekommande annan rutin på avdelning (53,9%). Några intressanta oförutsedda upplevda
anledningar som sjuksköterskor uttryckte i fri text var patient kommer hemifrån (5,8%), oklar
operationstid (3,9%) och ej motiverat vid denna kirurgi (2,6%). Utöver detta visar resultatet
att den preoperativa nutritionsbehandlingen genomförs oftare för patienter som opererades
innan klockan 08.30 (30,7%) till skillnad från efter kl. 08.30 (4%).
Resultatdiskussion
Andelen elektiva kirurgpatienter som får den preoperativa nutritionsbehandling som ESPEN
rekommenderar i sina riktlinjer.
Med hjälp av forskning som i år sammanställts till ESPENS rekommendationer rörande
nutrition vid kirurgi, belyses återigen betydelsen av sjuksköterskans roll angående nutritionen
som en del av omvårdnaden (Berntzen et al, 2011; i Kirkevold, 2009; i Hartweg, 1991). En
bristfällig eller utebliven nutritionsbehandling vid kirurgi förvärrar patientens metabola
stressrespons. Det leder till fördröjd återhämtning och onödigt långa vårdtider (Berntzen,
2011; Weimann et al, 2017). Därför är det relevant att arbeta preventivt med utbildning,
implementering och uppföljning av omvårdnad vid kirurgi. Det är nämligen en förvånansvärt
låg andel (17,5 %) av patienterna i studien som erhållit den preoperativa
nutritionsbehandlingen.
I studien av Reid, Briggs, Carlisle, Scott & Lewis (2017) framgår betydelsen av att
sjuksköterskor får adekvat utbildning om evidensbaserad vård i sin yrkesutbildning. Enligt
15
resultatet leder det till en positiv effekt på sjuksköterskans tilltro kring evidensbaserad
omvårdnad vilket leder till en ökad implementering av evidensen i verksamheten. Eventuellt
kan detta vara en av anledningarna till att implementeringen av evidensbaserad vård sker i låg
utsträckning (17,5%) idag. En spekulation är att olika generationers
sjuksköterskeutbildningar kan ha fokuserat olika mycket på betydelsen av evidensbaserad
vård, vilket skulle kunna förklara olika sjuksköterskors olika nivå på förförståelsen för
implementeringens betydelse, vilket i så fall bekräftas av Reid och medarbetare (2017). Detta
poängterar också Pravikoff, Pierce & Tanner (2005) då de belyser att den äldre generationen
sjuksköterskor inte har en lika omfattande teknisk utbildning i att söka efter ny forskning via
databaser och internet. Detta kan således leda till att den äldre generationen sjuksköterskor
eventuellt har en lägre tilltro till evidensbaserad vård och därför upplever det svårare att
implementera ny forskning i verksamheten. Det blir därför ytterligare en utmaning för yngre
sjuksköterskor, med en bättre teknisk utbildning, att informera, utveckla och implementera
vården efter den evidens som kontinuerligt utvecklas.
Studieresultatet visar på en tydlig skillnad mellan antalet patienter som erhållit någon del av
den preoperativa nutritionsbehandlingen. De flesta som erhållit någon av
rekommendationerna har fått äta fast föda fram till 6 timmar innan operation (60,2%). Detta
till skillnad från antalet patienter som erhållit preoperativ dryck kvällen innan (26,2%) och de
som fått samma dryck två timmar innan kirurgin (25,2%). Antagandet är att de flesta elektiva
kirurgpatienter, på grund av dygnsrytmen, sover timmarna före operation. Alternativet att låta
patienten äta fram till 6 timmar innan kräver således inte någon aktiv handling från
sjuksköterskan. Elektiva operationer schemaläggs nämligen oftast tidigt på morgonen. Detta
skulle kunna förklara att fler registrerats som att de fått äta fram till 6 timmar innan kirurgi
(60,2%). Sjuksköterskan kan således ange att patienten fått tillåtelse att äta och därmed utfört
sin uppgift, utan att aktivt behöva utföra någon omvårdnad. Resultatet visar nämligen att när
en aktiv handling krävs; att erbjuda, informera och se till att patienten fått den preoperativa
drycken, sjunker andelen från 60,2 % till 26,2 respektive 25,2 %. Detta skulle eventuellt
kunna härledas till sjuksköterskors upplevda arbetsklimat vilken uttrycks vara stressfylld och
tidsbegränsad (Happell et al., 2013; King & McInerney, 2006; Nyathi & Jooste, 2008;
Sveinsdóttir, Biering & Ramel, 2006). Anledningen till att det endast är 60,2 % som fått
tillåtelse att äta 6 timmar innan kirurgin förklaras med att avdelningen har annan rutin
(53,9%) eller att patienten fastar från midnatt (3,2%). Detta är inte medicinskt berättigat
(Weimann et al, 2017) och därför något som inkluderade enheter bör utreda och följa upp.
16
Resultatet visar också att sjuksköterskor inte vet om deras patienter erhållit preoperativ
nutritionsbehandling (8,7%). Oftast rör det rekommendationerna om 6 timmars fasta (12,6%)
och preoperativ dryck som bör ges kvällen innan (13,6%). Den preoperativa drycken som ska
ges två timmar innan var det däremot bara 2 % av sjuksköterskorna som inte visste om deras
patienter erhållit. Det är en tydlig skillnad jämfört med de två andra rekommendationerna. Att
sjuksköterskan inte är informerad om huruvida patientens nutrition handlagts före sitt
arbetspass tyder på bristande dokumentation och rapportering, alternativt ett ointresse hos
ansvarig sjuksköterska. Enligt Happell och medarbetare (2013) kan bristande rapportering
vara till följd av en bristande överlämningsprocedur som orsakas av stress. För att patienten
ska kunna tillgodogöra sig bästa möjliga vård vore det fördelaktigt om passbyten fungerar, så
att den nya sjuksköterskan tar vid där den föregående slutade, och därmed slutför
omvårdnadsprocessen (Florin, 2009).
Av de nio patientfallen där sjuksköterskan inte visste om deras patient erhållit behandlingen
kunde endast 24,1 % av dem ange en anledning till deras ovisshet. Detta är alarmerande. Av
de 24,1% som gav en förklaring till sin ovisshet var ansvarsfördelning, att någon blivit
skickad som chaufför, den vanligaste orsaken (17,2%). Också det strider mot ansvaret
sjuksköterskan har för sin patient. Ansvarig sjuksköterska bör alltid lämna och hämta sin
patient vid operation. Detta för att säkerställa att korrekt vård och omvårdnad ges till den
enskilda patienten. Den andra anledningen som nämnts då sjuksköterskan inte vet hur
patienten är förberedd inför sin kirurgi är bristen på dokumentation. Det är alltså återigen
bristande kommunikation mellan arbetslagen då skiftbyte sker. Sjuksköterskan ansvarar för
patientens omvårdnad (Rosén, 2013; i Kirkevold, 2009: i Hartweg, 1991) och därför bör den
finnas dokumenterad samt muntligen rapporteras vid varje skiftbyte. Varje sjuksköterska bör
annars se det som sin yrkesuppgift att ta reda på patientens planerade och givna omvårdnad.
Detta problematiseras även i studien av Urquhart, Currell, Grant & Hardiker (2009) som
uppmuntrar till ett förbättringsarbete i huruvida sjuksköterskan dokumenterar och rapporterar
omvårdnaden av patienten.
Utifrån ett patientperspektiv bör det dock vara ett gemensamt ansvar för vårdteamet att arbeta
efter den evidens som finns. Det är därför inte endast sjuksköterskans skyldighet att agera
utifrån sina kärnkompetenser, eller initiera till förändrad vård, även om det är mycket viktigt.
Påverkan från läkarens arbete, att medicinskt kontrollera sina ordinationer, samt
17
verksamhetschefers roll och ansvar är också av relevans. Enligt Kyungmi, Gvira & Dawn
(2017) är det också av stor betydelse att undersköterskor får adekvat utbildning då de utför en
stor del av omvårdnaden kring patienten. Deras roll i vårdteamet är således av vikt i
säkerställandet av vårdkvalitén. Därtill bör verksamhetschefer följa upp och utvärdera
arbetslagets implementering av evidens som personal inom vården har i uppdrag att arbeta
utifrån (Socialstyrelsen, 2017). Samarbetet mellan vårdprofessionerna och
verksamhetscheferna är således en förutsättning för att fler än 17,5 % ska få den preoperativa
nutritionsbehandling som ESPENs riktlinje presenterar (Weimann et al, 2017).
Vilka orsaker bedömer ansvarig sjuksköterska att det finns då rekommendationerna inte följs,
utifrån alternativen: tidsbrist, annan rutin på avdelning, slut på produkt på avdelning,
medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare, patient vill ej ta emot och annan orsak.
Den vanligaste anledningen till att patienten inte erhållit nutritionsbehandlingen bedömdes
vara “annan rutin på avdelning” (53,9%). Bland de orsaker som formulerats i fri text förekom
det även oväntat många “patienten fastar från midnatt”. Resultat från studier publicerade
redan i början på 2000-talet (Hausel et al., 2001 i Weimann et al., 2017) visar att patienter
upplever ett betydligt mindre lidande utan att riskera säkerheten när de erhåller preoperativ
nutritionsbehandling i jämförelse mot just “fasta från midnatt”. Artikeln är 16 år gammal,
vilket visar att det tar lång tid att implementera ny kunskap i vårdverksamheten och att
förlegade rutiner tenderar att leva kvar. Det bekräftas i denna studie då 53,9% hänvisar
bristen på evidensbaserad vård till “annan rutin på avdelning”. Vid närmare undersökning av
det inkluderade sjukhusets lokala rutiner (Juhlin, 2016) verkar sjuksköterskorna ha fel, den
kliniska riktlinjen hävdar nämligen att preoperativ nutritionsbehandling skall ges i enlighet
med ESPENs rekommendationer. Således förekommer inte några andra rutiner på avdelning.
Alternativt hänvisar sjuksköterskorna till pågående rutiner vilka är förlegade i relation till de
övergripande kliniska riktlinjer som finns. Det är i ett sådant fall angeläget att
verksamhetschefer för implementeringen vidare till avdelningarna. Därför befinner sig
sjukvården i en ständig utmaning. Som tidigare nämnts är det ett delat ansvar professioner i
mellan att genomföra evidensbaserad vård. Rutiner behöver också efterföljas för att ge effekt.
I enlighet med Rosén (2013) är två av sjuksköterskans kärnkompetenser att arbeta
evidensbaserat och samverka i team. Om rutiner finns men är förlegade behöver således
sjuksköterskor initiera till förändring. Detta presenterar Atkinson (2008) vara problematiskt
då det under arbetstid inte finns utrymme för att söka ny evidens och således kunna initiera
18
till förändring. Nya idéer om förbättringar och implementering av dem blir sekundärt i
förhållande till arbetsbelastningen. Det raderar dock inte ansvaret att söka evidensbaserad
vård, trots att det kan vara problematiskt, utan belyser endast betydelsen av att eftersträva
teamsamverkan för att utveckla, utföra och uppdatera nya rutiner. Detta för att utifrån ett
patientperspektiv uppnå bästa möjliga vård.
Det är sällan patienten inte önskar ta sin dryck (0,6%), vilket är ett positivt resultat, då det
tyder på en informerad patient som tar emot vården som ges. I enlighet kärnkompetensen
informatik tillsammans med Hendersons och Orems omvårdnadsteorier kan man då
identifiera att sjuksköterskan har uppfyllt sin uppgift och roll. Detta genom att sjuksköterskan
funnits som stöd då patientens förmåga brustit för att upprätthålla egenvård vid förändrade
fysiska förutsättningar, såsom att ställas inför ett kirurgiskt ingrepp (i Kirkevold, 2009; i
Hartweg, 1991). En individ utan sjukvårdsutbildning blir med bristande kunskap oförmögen
att handla utefter sitt bästa, varför sjuksköterskan då aktivt kan hjälpa till med att informera
och undervisa patienten. En undervisad och informerad patient blir i sin tur mer förmögen att
sköta sin egenvård samt ta emot den vård som erbjuds, i detta fall preoperativ
nutritionsbehandling.
Att 2,6% av orsakerna till att preoperativ nutritionsbehandling uteblivit angavs som "Ej
motiverat vid denna kirurgi" tyder på bristande kunskap hos sjuksköterskorna eftersom
ESPENs rekommendationer gäller all typ av elektiv kirurgi (Weimann et al., 2017). I enlighet
med Stokke, Olsen, Espehaug & Nortvedt (2014) framgår det att kunskap är en viktig faktor i
implementeringen av evidensbaserad vård. Trots att det är en låg andel (2,6%) som brister i
kunskap belyser detta behovet av förnyad utbildning och således ökad kunskap.
En oväntad upptäckt under sammanställandet av studiens resultat var att flera sjuksköterskor
angivit “patienten genomgår ERCP” som orsak till varför preoperativ nutritionsbehandling
inte genomförts. ERCP står för endoskopisk retrograd cholangeo-pankreatografi och är en
endoskopisk undersökningsmetod. ESPENS riktlinjer (Weimann et al., 2017) nämner inte att
ERCP skulle vara ett hinder för att erhålla den preoperativa nutritionsbehandlingen, varför
förförståelsen för detta hinder inte fanns. I samband med ERCP tillämpas i vissa fall generell
anestesi på grund av den vävnadsskada som uppstår vid undersökningen, vilket skulle kunna
motivera preoperativ nutritionsbehandling. Då ERCP ibland genomförs utan generell
anestesi, samt att ERCP inte alltid innebär behandling (kirurgi) utan främst är en
19
undersökningsmetod, öppnas dock alternativet till att inte genomföra preoperativ
nutritionsbehandling. Dessa orsaker försvårade bedömningen om de skulle inkluderas eller
exkluderas från studien. ESPENs rekommendationer berör all form av elektiv kirurgi när
generell anestesi tillämpas (Weimann et al, 2017). Akademiska Sjukhusets kliniska riktlinjer
för preoperativ kolhydratladdning (Juhlin, 2016) nämner heller inte att ERCP skulle vara ett
motiverat hinder. Därför var det en oväntad upptäckt att sjuksköterskor registrerat ERCP som
ett hinder till genomförandet av preoperativ nutritionsbehandling. Detta kanske beror på att
det ibland behövs preoperativ nutritionsbehandling medan det i andra fall är omotiverat
beroende på om generell anestesi planerats eller inte. Detta har medfört att alla patienter som
genomgår ERCP (n3) inkluderats i studien då det av enkäterna inte framgick om de kunde
exkluderas.
De förutbestämda alternativen “tidsbrist” och “slut på produkt på avdelning” angavs aldrig
som orsak till att sjuksköterskan inte följt rekommendationerna. Detta är en intressant
upptäckt då yrket ofta associeras med tidsbrist och ekonomiska hinder, såsom att rätt
produkter inte finns eller att det är brist på arbetskraft. Detta är omdiskuterat i media och
bekräftas i studierna av Happell och medarbetare (2013), King & McInerney (2006), Nyathi
& Jooste (2008) och Sveinsdóttir och medarbetare (2006). Resultatet av denna studie visar
tvärtemot att “tidsbrist” och “slut på produkt” inte upplevs vara ett hinder till att följa
rekommendationerna som finns. Därför anses det vara viktigt att ta reda på de faktiska
orsakerna till bristande preoperativ nutritionsomvårdnad. Studien av Grol & Grimshaw
(2003) bekräftar behovet av att identifiera vilka hinder som finns för att kunna motverka
deras hämmande effekt av implementeringen. Det är lätt hänt att ursäkta upptäckta brister
med tidigare vedertagna förklaringar istället för att försöka identifiera de egentliga
problemen. Tid och ekonomi behöver således inte vara svaret på alla brister inom vården.
Finns det skillnader på om den preoperativa nutritionsbehandlingen ges lika ofta inför de
operationer som genomförs innan klockan 08:30 i relation till de operationer som genomförs
efter klockan 08:30.
Det framgår av studiens resultat att fler patienter får preoperativ nutritionsbehandling som
genomgår operation före klockan 08.30 på morgonen än de patienter som genomgår
operation senare under dagen. Det betyder att nollhypotesen kan förkastas. Det är alltså en
skillnad på preoperativ nutritionsomvårdnad mellan patienter som fått operationstid på
20
morgonen kontra eftermiddagen och således även en skillnad i förutsättning till återhämtning.
Detta strider mot lagen om en vård på lika villkor (SFS, 1982:763). Orsaken till detta framgår
inte av studiens resultat och kan således inte förklaras av teorier om personalbyte eller att
patienten har sovit nattetid. En vård på lika villkor ska förutsättningslöst ges oavsett
operationstid. Det finns heller ingen evidens som styrker att patienter som opereras senare
under dygnet inte bör erhålla preoperativ nutritionsbehandling. En del sjuksköterskor hade
angivit “oklar operationstid” (3,9%) som orsak till varför den preoperativa
nutritionsbehandlingen inte fullgjorts. Detta skulle eventuellt kunna förklara varför 6 timmars
fasta och den preoperativa drycken 2 timmar före operation varit svåra att genomföra. Att
operationstiden inte är fastställd innebär således en risk att patienten nutritionsmässigt inte är
förberedd på bästa möjliga vis inför operation. Vilket omvandlar en organisatorisk fråga till
en patientsäkerhetsfråga.
Faktumet att det nästan förekommer lika många elektiva operationer före kl. 08.30 som efter
kl. 08.30 (52/50) gör också detta till en samhällsekonomisk fråga. Eftersom preoperativ
nutritionsbehandling i studier har visat sig förkorta vårdtiderna (Smith et al., 2014 i Weimann
et al., 2017) bör det vara av intresse att nästan alla patienter som opererats efter 08.30 inte har
fått preoperativ nutritionsbehandling (84%) och således inte fått ett optimalt utgångsläge.
Detta skulle kunna härledas till ett organisatoriskt problem då det är en markant skillnad
mellan genomförd preoperativ nutritionsbehandling för de patienter som opereras innan
klockan 08.30 jämfört med efter klockan 08.30. I denna studie bekräftas detta då
sjuksköterskor uttrycker att alla operationstider inte är bestämda (3,9%), vilket försvårar
förberedelserna för patienterna, däribland den preoperativa nutritionsbehandlingen. Enligt
Flodgren och medarbetare (2012) hävdar sjuksköterskorna att implementeringen av ny
evidens kan begränsas av den organisatoriska strukturen. I de fall då operationstiden inte är
fastställd skulle det kunna bero på brister i den organisatoriska strukturen. Verksamhetschefer
bör således se över hur rutiner kan formuleras för att underlätta implementeringen av ny
evidens istället för att begränsa den. Om fler patienter som opereras efter klockan 08.30 får
preoperativ nutritionsbehandling kan samhället gynnas av att patienten snabbare kan återgå
till arbetslivet och att vårdens omkostnader reduceras. Med hänsyn till den hälso-och
sjukvårdskris som råder idag bör det därför vara extra angeläget att göra vad man kan för att
effektivisera sjukvården.
21
Metoddiskussion
Fyra kirurgiska enheter på ett universitetssjukhus i en mellanstor stad i Sverige inkluderades i
studien. Sjuksköterskor tillfrågades på centraloperation att svara på en kort enkät, fem frågor,
för att undersöka huruvida ESPENs rekommendationer angående preoperativ
nutritionsbehandling genomförs. En jämförelse mellan resultatet hos de kirurgpatienter som
opererades innan klockan 08.30 på morgonen i relation till de som opererades efter klockan
08.30 har också utförts. Valet av design som deskriptiv tvärsnittsstudie genom en
egenkonstruerad enkät bedöms varit framgångsrik och legitim. På grund av en
tidsbegränsning för genomförandet av studien blev valet av tvärsnittsstudie och urvalets
begränsning naturlig. Vidare var valet av enkätstudie gynnsamt då det bedömdes öka
mängden giltig data. Resultatet hämmades inte på grund av metodval utan underlättade
istället bearbetningen av data och arbetet i stort.
Datainsamlingen
Eftersom datainsamlingstiden förkortades till nio dagar istället för tio så blev studien mindre
än förväntat. Insamlingen begränsades dessutom till kontorstid. Detta antas ha haft liten
påverkan på studien eftersom majoriteten av den elektiva kirurgin planeras in under dagtid
måndag till fredag. Antalet insamlade och giltiga enkäter blev 103 stycken, medan bortfallet
räknades till 11 stycken. Det låga bortfallet uppskattas bero på att de ansvariga för studien
befann sig på centraloperation och tillfrågade varje sjuksköterska personligen om de kunde
delta i studien. Detta uppskattas ha reducerat risken för bortfall då frågor vid behov kunde
ställas direkt till de ansvariga. Deltagarna kan möjligen ha känt större motivation att delta då
de kontinuerligt träffade de ansvariga för studien. Information hade även skickats ut innan
datainsamlingens start, till alla avdelningar och avdelningschefer, vilket var förberett för att
öka chanserna för ett ökat antal deltagare. En annan anledning till det höga deltagandet tros
kunna bero på att enkäterna var korta och med relativt enkla svarsalternativ. Det fanns dock
med i beräkningen att förutbestämda svarsalternativ eventuellt ökar risken för styrda svar. För
att undvika det i största möjliga mån öppnades möjligheten för fri text, då de förutbestämda
alternativen eventuellt inte skulle upplevas stämma överens med sjuksköterskans egentliga
tänkta respons.
Enkätens styrkor & svagheter
Enkätens första fråga, om patienten fått äta fast föda fram till 6 timmar innan operation,
kunde ha omformulerats och förtydligats. Några sjuksköterskor uttryckte den otydliga
22
formuleringen när de fyllde i enkäten och den kan ha orsakat felaktigt ifyllda enkäter. Frågor
ställdes angående om patienten faktiskt ätit 6 timmar innan eller om frågan endast menade
om patienten tillåtits äta fram till 6 timmar innan kirurgin. Rekommendationen hävdar att
patienten bör tillåtas äta eftersom ett intag 6 timmar innan skulle optimera patientens
förutsättningar (Weimann et al., 2017). På grund av patientens autonomi är det däremot
patientens eget val (SFS, 2014:821). I enlighet med både Orem och Henderson (i Hartweg,
1991; i Kirkevold, 2009) är det dock sjuksköterskans roll att bland annat bistå med
information för att stödja patienten till egenvård, välbefinnande och hälsa. Med ökad kunskap
får patienten därmed bättre förutsättningar till att uppnå hälsa inför kirurgi. God informatik
som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser (Rosén, 2013) är således av betydelse för att
öka patientens medvetenhet och kunskap för att uppnå hälsa.
Enkäten utformades också med två förutbestämda svarsalternativ som aldrig användes,
istället framkom trender av andra svarsalternativ när sjuksköterskorna skrev i fri text. Detta
kan anses som en nackdel för studien då författarna förutsett två helt felaktiga orsaker till
varför sjuksköterskan inte följt rekommendationerna. Att sjuksköterskan själv behövt
analysera och formulera ner sitt svar i fri text kan ha gett upphov till ett ökat bortfall än om
alternativet funnits förutbestämt.
“Medicinskt motiverad orsak bedömt av ansvarig läkare” anses som ett legitimt skäl att inte
följa rekommendationerna, då vården anpassats till individens liv, hälsa och välbefinnande.
Däremot “annan rutin på avdelning”, som också registrerats som att patienten inte erhållit
preoperativ nutritionsbehandling, har ändå bedömts som ett negativt resultat då det inte gått
att urskilja ett giltigt skäl. Ibland är avdelningsrutiner baserade på medicinskt motiverade
orsaker bedömt av läkare, vilket kan medföra en konflikt med vilken ruta på enkäten som
skulle markeras. Återigen skulle enkäten kunna ha förtydligats mellan två alternativ för att
reducera eventuella felvärden.
Att orsakerna ”Medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare”, ”Glukosinfusion pågår” och
”Patient gör ERCP” registrerats som att patienten inte erhållit preoperativ
nutritionsbehandling skulle kunna ha orsakat ett falskt negativt resultat. Detta eftersom
omvårdnaden kan ha anpassats efter individens omständigheter. Därmed kan patienten ha fått
optimala förutsättningar utan att ha erhållit den specifika preoperativa
nutritionsbehandlingen. Eftersom studien inte efterfrågade någon patientinformation i övrigt
23
var detta omöjligt att urskilja, varför de endast registrerats som att de inte erhållit
behandlingen. Hade dessa patientgrupper tillsammans varit större hade studien förmodligen
fått ett falskt negativt resultat vilket hade varit en svaghet för studien och försämrat
validiteten. Nu utgjorde dessa tre orsaker totalt en liten del (9,4%) av alla nämnda orsaker,
varför studien inte tros ha påverkats mycket av det.
Reliabilitet & Validitet
Studiens reliabilitet och validitet kunde ha förbättrats om en pilotstudie av enkäten först
genomförts. Det hade kunnat öka kvalitén på enkäten och förmodligen minskat antalet
möjliga feltolkningar. Innan studien startade bedömdes detta inte behövas då frågorna ansågs
vara kortfattade och enkla. Vid sammanställandet och insamlandet av resultatet tydliggjordes
det dock att justeringar av enkätens frågor hade kunnat underlätta sammanställandet och ökat
reliabiliteten. En del funderingar kring enkäten uppkom nämligen under insamlingen och
studieförfattarna blev tvungna att förtydliga på plats. För att höja reliabiliteten ytterligare
hade enkäten också behövts förtydligas i frågan om ERCP, så att en tvist i huruvida dessa
skulle inkluderas eller exkluderas inte hade kunnat uppstå. Det hade ökat reliabiliteten om det
i enkäten framgick om generell anestesi tillämpats eller inte. De svar som angetts i fri text
och sedan kategoriserats hade, utöver tidigare nämnda riskfaktorer, möjligtvis kunna
kategoriserats annorlunda av andra författare. Därtill är det möjligt att studien skulle ha visat
ett annat resultat under annan tid på året. Trots detta bedöms reliabiliteten vara på en
acceptabel nivå då studien inte gav utrymme för många tolkningar i och med sina
förutbestämda svarsalternativ. Studiens validitet bedöms också vara på en acceptabel nivå då
resultatet tydligt presenterar svar på studiens samtliga frågeställningar.
Etiska överväganden
Det finns en risk att sjuksköterskan upplevde enkäten, med frågor som rör yrkesutövandet,
som ett hot gentemot sin personliga prestation och identitet i yrkesrollen. Anonymiteten kan
även ha försämrats under studiens datainsamling. Sjuksköterskorna träffade nämligen
studieförfattarna under tiden de fyllde i enkäten vilket gör att deras anonymitet blev
begränsad. Känslan av att inte vara helt anonym i samband med en eventuell rädsla att göra
fel i sin yrkesroll, kan möjligtvis ha påverkat sjuksköterskans ifyllande av enkäten, vilket ur
en etisk synvinkel är en svaghet med studien.
24
Projektets betydelse & behovet av vidare forskning
Med hänsyn till all den forskning som redan finns inom området och som kontinuerligt
presenteras i nya riktlinjer är det definitivt motiverat med uppföljning av kliniska rutiner samt
att i högre utsträckning arbeta med implementering av evidensen i verksamheten. Därför
anses denna studie, med deskriptiv metod och numeriskt framtagen statistik, vara fördelaktig
för att kunna tillgodogöra sjukvården huruvida dagens situation angående preoperativ
nutritionsbehandling faktiskt ser ut. Studien kan även vara till stöd för förbättringsarbete.
Behovet av vidare forskning i området tydliggörs genom presentationen av resultatet. Den
preoperativa nutritionsomvårdnaden brister och bland annat konsekvenserna av det skulle
vara av relevans att undersöka. Förslagsvis kan studier med prospektiv design vara
fördelaktigt då patienten följs över tid för att eventuellt kunna se hur preoperativ
nutritionsbehandling påverkar individer på sikt. Ett annat förslag är att replikera denna studie
om något år för att kunna identifiera någon utveckling. Således anses behovet av vidare
forskning inom detta område existera.
Slutsats
Av denna studie framgår det att knappt var femte patient får den preoperativa
nutritionsbehandling som ESPENs framställda evidens rekommenderar. Sjuksköterskors
upplevda anledningar till varför inte alla patienter erhåller den evidensbaserade behandlingen
beror främst på att de hänvisar till att andra avdelningsrutiner följs. Annan anledning till den
bristande nutritionsomvårdnaden är att de faktiskt inte vet varför patientens behandling
uteblivit. Utöver detta framkommer det också att det är omvårdnadsskillnader mellan de
patienter som planerats genomföra kirurgi tidigare än klockan 08.30 jämfört med de som
planerats opereras efter. Detta anses vara ofördelaktigt både för den enskilda patienten men
också utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det riskerat att öka patientens
lidande och förlängda vårdtider.
För att förbättra genomförandet av den preoperativa nutritionsbehandlingen kan det behövas
ett bättre samarbete vårdprofessioner i mellan, samt att vårdgivare arbetar med bättre
implementering och uppföljning av ny evidens. Utöver detta kan det behövas utbildning i att
förstå sin yrkesroll och därmed vilka kärnkompetenser sjuksköterskorna och andra
vårdprofessioner är legitimerade att arbeta utifrån. Det är av betydelse att sjuksköterskan
25
förstår sin uppgift och identitet för att kunna tillgodose patienten en evidensbaserad och god
vård, för att upprätthålla liv, främja hälsa och öka välbefinnande.
26
REFERENSLISTA
Atkinson, M. (2008). Overcoming barriers to research in a Magnet community hospital.
Journal of Nursing Care Quality, 23(4), 362-368. doi:
10.1097/01.NCQ.0000336675.48466.37
Berntzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A.M., Dörve, S., Giskemo, A., Dåvöj, G. & Grönseth,
R. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D. Stubberud & R.
Grønseth (Red.) Klinisk omvårdnad. 2. (2.uppl., ss. 269-333). Stockholm: Liber.
Dietisternas riksförbund (2017). Stark inför kirurgi - stark för livet. Hämtad från
http://www.drf.nu/wp-content/uploads/2016/11/Stark-f%C3%B6r-livet-Stark-f%C3%B6r-
kirurgi-F%C3%A4rdig.pdf
Ejlertsson, G., (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (2. uppl.). Lund:
Studentlittentlitteratur AB.
Flodgren G., Rojas-Reyes XM., Cole N. & Foxcroft DR. (2012). Effectiveness of
organisational infrastructures to promote evidence-based nursing practice. Cochrane
Database of Systematic Reviews, 2012(2):CD002212. doi:
10.1002/14651858.CD002212.pub2.
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. Ehrenberg, A & Wallin, L. (Red.). Omvårdnadens
grunder - Ansvar och utveckling. (ss. 47-81). Lund: Studentlitteratur AB.
Grol, R. & Grimshaw J. (2003). From best evidence to best practice: effective
implementation of change in patients' care. The Lancet, 362(9391), 1225-1230. doi:
10.1016/S0140-6736(03)14546-1
Happell, B., Der, T., Reid-Searl, K., Burke, KJ., Caperchione, CM. & Gaskin, CJ. (2013)
Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing
Management, 21(4), 638-647. doi: 10.1111/jonm.12037
27
Hartweg, D.L. (1991) Dorothea Orem self-care deficit theory. (Vol 4). USA: Sage
Publications, Inc.
Hausel, J., Nygren, J., Lagerkranser, M., Hellström, P., Hammarqvist F., Almström
C.,...Ljungqvist, O. (2001). A carbohydrate-rich drink reduces preoperative discomfort in
elective surgery patients. Anesthesia and Analgesia, 93(5), 1344-1350. doi:
10.1097/00000539-200111000-00063
Juhlin, C. (2016). Kolhydratuppladdning preoperativt. Landstinget i Uppsala län:
Akademiska sjukhuset. Hämtad 5 okt 2017, från:
http://publikdocplus.lul.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-
640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-9742&docId=DocPlusSTYR-9742
King, LA. & McInerney PA. (2006) Hospital workplace experiences of registered nurses that
have contributed to their resignation in the Durban metropolitan area. Curationis, 29(4), 70-8.
Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. (2.uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. (1. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Kyungmi, W., Gvira, M. & Dawn, D. (2017) Characteristics of quality improvement
champions in nursing homes: a systematic review with implications for evidence-based
practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 0(0), 1–7. doi: 10.1111/wvn.12262
Nyathi, M. & Jooste, K. (2008). Working conditions that contribute to absenteeism among
nurses in a provincial hospital in the Limpopo Province. Curationis, 3(1), 28-37.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. (8th ed.) Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Pravikoff, DS., Pierce ST. & Tanner A. (2005). Evidence-based practice readiness study
supported by academy nursing informatics expert. Nursing Outlook, 53(1), 49-50. doi:
28
10.1016/j.outlook.2004.11.002
Region Uppsala (2017). Programråd och kliniska riktlinjer. Hämtad den 30 augusti, 2017,
från http://www.lul.se/sv/Extranat/For_vardgivare/MOT-PATIENTEN/Vardprogram/
Reid, J., Briggs, J., Carlisle, S., Scott, D. & Lewis, C. (2017). Enhancing utility and
understanding of evidence based practice through undergraduate nurse education. BMC
Nursing, 16(1), 58. doi: 10.1186/s12912-017-0251-1
Rosén, M. (2013). Evidens och evidensbaserad vård. J. Leksell & M. Lepp. Sjuksköterskans
kärnkompetenser. (1. uppl. ss. 201-217) Stockholm: Liber.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--
och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Smith, M., McCall, J., Plank, L., Herbison, G P., Soop, M., Nygren, J. (2014). Preoperative
carbohydrate treatment for enhancing recovery after elective surgery. Cochrane Database of
Systematic Reviews, 2014(8), CD009161. doi: 10.1002/14651858.CD009161.pub2
Socialstyrelsen (2017). Riktlinjer. Hämtad den 30 augusti, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer
29
Stokke, K., Olsen, NR., Espehaug, B. & Nortvedt, MW. (2014). Evidence based practice
beliefs and implementation among nurses: a cross-sectional study. BMC Nursing, 13(1), 8 .
doi: 10.1186/1472-6955-13-8
Stubberud, D-G., Almås, H & Kondrup, J. (2013). Nutrition vid sjukdom. I H. Almås, D.
Stubberud & R. Grønseth (Red.) Klinisk omvårdnad. 1. (2.uppl., ss. 471-498). Stockholm:
Liber.
Sveinsdóttir, H., Biering, P. & Ramel, A. (2006). Occupational stress, job satisfaction, and
working environment among Icelandic nurses: a cross-sectional questionnaire survey.
International Journal of Nursing Studies, 43(7), 875-889. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2005.11.002
Urquhart, C., Currell, R., Grant, MJ. & Hardiker, NR. (2009). Nursing record systems to
improve nursing practice and health care. Cochrane Database of Systematic Reviews,
2009(1). doi:10.1002/14651858.CD002099.pub2
Weimann, A., Braga, M., Carli, F., Higaschiguchi, T., Hübert, M., Klek, S.,... Singer, P.
(2017). ESPEN guideline: clinical nutrition in surgery. Clinical Nutrition, 36(3), 623-650.
Wuchner, SS. (2014) Integrative review of implementation strategies for translation of
research-based evidence by nurses. Clinical Nurse Specialist, 28(4), 214-223. doi:
10.1097/NUR.0000000000000055
30
Bilaga 1 – ENKÄT
1. Har patienten fått äta fram till 6 timmar innan operationen?
ð Ja
ð Nej
ð Vet ej, kommentar: _____________________________
Om Nej, varför?
ð Tidsbrist
ð Annan rutin på avdelning
ð Medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare
ð Annan orsak: _____________________________
2. Har patienten fått en preoperativ dryck kvällen innan operationen?
ð Ja13
ð Nej
ð Vet ej, kommentar: _____________________________ Om Nej, varför?
ð Tidsbrist
ð Annan rutin på avdelning
ð Medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare
ð Slut på produkt på avdelning
ð Patient vill ej ta emot
ð Annan orsak: _____________________________
3. Har patienten fått en preoperativ dryck två timmar innan operationen?
ð Ja ð Nej
ð Vet ej, kommentar: _____________________________
Om Nej, varför?
ð Tidsbrist
ð Annan rutin på avdelning
ð Medicinskt motiverad orsak bedömt av läkare
ð Slut på produkt på avdelning
ð Patient vill ej ta emot
ð Annan orsak: _____________________________
4. Vilken kirurgisk enhet tillhör patienten?
ð Urologen
ð Ortopeden
ð Övrig kirurgi
ð Transplantation
5. Opereras patienten kl.8:30 eller tidigare?
ð Ja ð Nej
31
Bilaga 2 – INFORMATIONSBLAD
Studie av preoperativ nutritionsbehandling
När du lämnar en patient på central-op kommer en kort enkät på fem frågor att delas ut till
dig som sjuksköterska. Det är helt frivilligt att svara på frågorna och ditt deltagande
kommer att vara anonymt.
Varför behöver jag svara på dessa frågor?
Du bidrar till sjukvårdens utveckling, patienternas framtida hälsa och Akademiska sjukhusets
utveckling på sikt.
Vilka är ni och vad är syftet med studien?
Vi läser till sjuksköterskor vid Uppsala Universitet och skriver nu kandidatuppsats. Syftet
med studien är att undersöka om patienter, vilka opereras på centraloperation på Akademiska
sjukhuset i Uppsala, får preoperativ nutritionsbehandling inför elektiv kirurgi. Samt vilka
orsaker som kan vara ett hinder till att följa riktlinjerna. Eventuella skillnader i
genomförandet av den preoperativa nutritionsbehandlingen, beroende på om kirurgin sker
tidigt på morgonen eller inte, kommer att undersökas.
Vad är en preoperativ dryck?
Det finns flera olika sorter men gemensamt är att de ska vara klara, iso-osmolära
kolhydratrika drycker.
Hur får jag ta del av resultatet?
Resultatet av studien kommer att presenteras i en kandidatuppsats vilken kommer sändas till
ansvarig verksamhets- och avdelningschef efter examinerad uppsats. Önskas mer information
är ni välkomna att kontakta oss.
Har ni frågor eller funderingar så är ni välkomna att kontakta oss.
Tack för att ni är med och utvecklar vården till det bättre!
Carolina Edström och Maria Pihlanen
Carolina Edström Maria Pihlanen
Telefon: XX-XXXXXX Telefon: XX-XXXXXX
E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]
Handledare: Kerstin Lugnet
E-mail: [email protected]
