Prata Pedagogik - pdf bok

1

Prata PedagogikKvalitetsförbättring genom disciplinerade samtal

John Steinberg & Michael Steinberg

32

John Steinberg John Steinberg är fil.dr. i pedagogik och författare till 45 böcker om skolan, inlärning, värderingar, ledarskap och kommunikation. John är känd för sitt engagerande och praktiska sätt att både skriva och leda kurser och studiedagar.

www.steinberg.se Via Johns hemsida kan du prenumerera på Johns månadsbrev med tips om skolutveckling. På hemsidan finns aktuell information om kurser och böcker.

www.facebook.com/johnsteinberg1 Följa John på Facebook. John använder Facebook som blogg med regelbundna inlägg och tips om t. ex. metoder, nya böcker, länkar, föreläsningar, kurser som kan bidra till din och skolans utveckling. Du kan lägga in kommentarer och ha en dialog med John och andra som följer John. Gilla den!

@johnsteinberg1 är Johns Twitter-adress

www.laromedia.se/steinberg. Här kan du beställa Johns tryckta böcker och få tillgång till olika typer av kostnadsfria och nedladdningsbara tips.

Michael SteinbergMichael Steinberg är ”life-style” fotograf med ”människor i miljö” som sin specialitet.

Michael har många års erfarenhet av bl.a. fotografering av barn och personal i skolans miljöer. Michaels bilder används till hemsidor, informationsmaterial och som utsmyckning i skolans och förskolans olika lokaler.

www.arbetsnarkomanBesök gärna Michaels hemsida www.arbetsnarkoman.se.

©2013 Eldsjälsförlaget som tillhör Steinbergs Utbildnings AB, John Steinberg

ISBN 978-91-88822-46-8Bokbeställningar:www.laromedia.se/steinberg eller via LäroMedia, [email protected], www.laromedia.se, 019/260015

Kontaktinformation: John Steinberg: www.steinberg.se, [email protected]: Michael Steinberg: www.arbetsnarkoman.se, [email protected]: Jessica Edlom, www.metryck.com

Bildspelen som visas i denna bok kan hämtas gratis från www.laromedia.se/steinberg. Se fliken med pdf och tips. Bildspelen kan även hämtas gratis på www.jlutbildning.se Var god och respektera gällande copyright-bestämmelser om boken. Bildspelen är fria att sprida till vänner och kollegor.

54

innehållInledning

1. De stora frågorna 17

2. Skapa system för lärande 25

3. Utnyttja din scen 34

4. Oroliga barn och elever 49

5. Miljön påverkar mer än vi tror 59

6. Dra fördel av den nya tekniken 71

7. Individen och kollektivet 83

8. Råd för skolutveckling 95

9. Hitta styrkorna 109

10. Kräv kvalitet 121

Bok- och kursinformation 132

Inledning

Vi ropar efter bättre skolor, ännu mer pedagogiska förskolor och varje dag önskar vi oss meningsfulla och utvecklande aktiviteter på fritis.

Vi vill helt enkelt få bättre effekt av och bättre resultat från våra pedagogiska ansträngningar.

Om vi nu vill bli bättre på det vi gör som pedagoger, hur ska vi göra? Svaret är följande: Om vi vill utveckla vår kompetens som pedagoger måste vi prata med varandra om hur vi gör.

• Vad fungerar?• Vad ger bästa effekten?• Vilka hinder kan vi undanröja?• När blir vi positivt överraskade?• När det blir som bäst, vad händer då?• Hur bedömer vi våra resultat?• Hur sprider vi goda idéer?• Hur hjälper vi varandra?• Vilka är våra förväntningar som påverkar våra resultat?• Hur följer vi upp?• Hur samarbetar vi med föräldrarna?• Hur kan vi agera i samklang med våra värderingar?• Hur bemöter vi barn och ungdomar med inlärningsutmaningar?• Hur kan vi vara bättre resurser för varandra inom pedagoggruppen?• Hur tar vi reda på vad andra skolor gör som fungerar bra?• Hur stöttar vi och uppmuntrar vi varandra?• Hur utnyttjar vi ny teknik som hjälpmedel?• O.s.v.

Listan kan göras lång. Flera uppslag kommer i denna bok.

76

Listan över hinder kan bli ännu längre, exempelvis:• Brist på tid• Skolledare som inte prioriterar pedagogisk utveckling• Brist på pengar• Utmaningar i upptagningsområdet• Många barn med många olika utmaningar• Alltmer administration• Brister i lokalerna• Brister i tekniken och materialet• Ständiga organisationsförändringar• Ständiga anpassningar till nya regler, lagar och läroplaner• Brist på motivation • Den egna tröttheten• Demografiska och samhälleliga förändringar som påverkar• Språkliga brister hos ungdomarna• O.s.v.

Alla som känner till skolan som institution vet att utmaningarna är komplexa. Det är mycket som påverkar skolans och därmed pedagogernas möjligheter att lyckas med sitt uppdrag. Sveriges ekonomi, kommunernas ekonomi, bostadspolitiken, migrationspolitiken, politiska beslut, lokalernas beskaffenhet, teknikutvecklingen, värderingsförändringar – ja, även denna lista skulle kunna vara mycket lång.

Och så sitter du där på din skola eller förskola och känner ibland maktlöshet och uppgivenhet. ”Jag ger järnet varje dag och ändå känner jag att stenen jag rullar upp för berget rullar tillbaka och över mig.”

Du har valt ett tufft yrke i en komplex organisation, utsatt för många samhällsförändringar.

Men du håller dig fast där eftersom du har sett och ser kontinuerligt den där glimten i elevens ögon som säger, ”Tack. Nu förstår jag.” eller ”Tack. Nu kan jag detta” eller ”Tack. Jag prövar igen.” eller ”Tack. Det är skönt att känna ditt stöd.”

Nog är det dessa blickar som säger så mycket som håller oss

kvar och så kämpar vi och utvecklar oss vidare.Du är kvar i ditt yrke eftersom du vet och du känner att du kan

göra stor skillnad i många ungdomars liv. I 40 år har jag observerat skolutvecklingen i Sverige. Jag har

mött tiotusentals lärare genom mina kurser och studiedagar. Så gott som varje år har jag skrivit en ny fortbildningsbok som i bästa fall når fram till ytterligare några tusentals pedagoger. Jag har observerat hundratals lektioner och jag diskuterar pedagogik med alla jag kan – både de som jobbar inom skolbranschen och de som jobbar utanför den som undrar vad det är som händer därinne.

Dessa observationer har lett mig till följande slutsats:

Om utveckling ska ske, så måste pedagogerna själva ta tag i den.

Hjälp kommer inte utifrån. Snarare tvärtom. De höga ambitionerna som våra skolpolitiker har snarare en negativ effekt. Varför? Därför att flertalet av de s. k. skolreformerna som har genomförts de senaste fyrtio åren har sina grunder i politik inte pedagogik. Konsekvensen är att man tror att man påverkar skolutveckling genom nya lagar, nya styrdokument, nya mål och hundratals nya projekt.

Ambitionen och viljan är det inget fel på. Men man utvecklar en verksamhet genom följande:1 Definiera uppdraget.2 Utbilda för uppdraget.3 Utnyttja kompetensen på rätt sätt.4 Låt dem som har kompetensen göra det som de är till för.

Med andra ord bör vägen till skolutveckling gå via kompetens-utveckling och kompetensutnyttjande.

Dagens pedagoger drunknar i projekt. Det är inte fler projekt

98

som behövs, utan möjlighet att utnyttja och utveckla sin kompetens .

Hur gör man det? Det gör man genom att pedagogerna själva tar tid (du får aldrig tid, du måste ta den) för att på ett disciplinerat och professionellt sätt diskutera idéer och tillvägagångssätt för att höja kvaliteten på sin undervisning eller sina aktiviteter (förskolan, fritis).

I princip alla mina böcker är studiecirkelböcker eftersom det är en mycket djupt grundläggande värdering hos mig att jag som ”expert” och observatör inte har alla lösningarna. Jag är en igångsättare och möjligtvis en inspiratör. Men det är inte jag som gör jobbet.

Mitt uppdrag är att ge dem som läser mina böcker, lyssnar på mina föredrag eller deltar i mina kurser modet att själva ta tag i sin arbetssituation. Det är mitt uppdrag. Visst ger jag tips, metoder, modeller och annat som man kan ha nytta av, men framför allt vill jag att de som möter mig eller läser mina böcker och följer mina inlägg på Facebook/Twitter m.m. ska känna, ”Jag har kraften att påverka.”

Ja, kära läsare, du har kraften att påverka din arbetssituation.

Det enklaste sättet att påverka utvecklingen så att det blir ännu bättre resultat på din skola är att samla kollegor omkring dig och prata med varandra!

Det låter enkelt och i grunden är det enkelt. Men det finns en hake. För att en utveckling ska ske behöver dessa samlingar och samtal vara disciplinerade.

Vad menas med disciplinerade samtal? • Att man håller sig till frågor som berör verksamheten• Att man håller fast vid ett tema och inte sprätter iväg åt fem olika håll• Att dessa samlingar och samtal sker med regelbundenhet och tas på allvar

• Att det ni kommer fram till antecknas och dokumenteras på ett enkelt sätt, men tillräckligt bra så att en utomstående eller en ny medlem i gruppen kan få en bra bild av vad ni har pratat om och vad ni har kommit fram till• Att var och en i gruppen drar konkreta slutsatser – ”Detta ska jag pröva på tisdag kl 10.30.”• Att ni följer upp allas löften och slutsatser från gången ni senast träffades• Att ni för vidare era tankar till skolledningen• Att ni betraktar det ni gör som ett arbetspass, inte en fikastund• Att ni utser någon som ledare som håller i planeringen och som påminner alla att hålla sig till veckans tema samt ser till att alla kommer till tals.

Jag erkänner – detta är inte lätt. Jag säger bara som det är. Du kan fråga vilken idrottsman eller idrottskvinna, konstnär, musiker eller författare som helst. De allra, allra flesta har någon form av talang att bygga på, men den talangen har man förädlat genom disciplinerad träning under lång tid.

Pedagoger är artister. Att stå inför 25 individualister, alla med olika behov, intressen, lärstilar, begåvning, bakgrund och motivation, och få dem att vara en välfungerande grupp kräver stort artisteri.

Artister tränar på sin konst, lär av sina misstag, prövar sig fram, lånar idéer från andra, hittar en stil och ett personligt uttryck som passar och utnyttjar sina styrkor och talanger.

När man ändrar styrdokument, lagar, bedömningssystem, m.m. vad politiker egentligen försöker åstadkomma är att skapa bättre förutsättningar och en bättre s. k. infrastruktur som ska underlätta för kvalitetsutveckling. Jag antar de flesta förstår den positiva intentionen bakom detta.

Cirkusartisten som går på lina 25 meter över marken litar helt på att säkerhetskontrollerna är genomförda, att utrustningen är i perfekt ordning och att det finns ett säkerhetsnät om det värsta

1110

skulle hända. Med det i ryggen kan han eller hon fokusera på sin talang, sitt uppdrag att underhålla och utnyttja det faktum att tio tusen timmar (minst) av träning gör att man kan lyckas.

Skolan har ett tydligt infrastrukturproblem i Sverige. Det är därför politiken i nästan desperation kommer med nya initiativ och projekt. Infrastrukturen underlättar artisteri.

Så visst – arbeta med infrastrukturen på din skola och se till att det finns fungerande lokaler med god ventilation och ljus. Se till att tekniken fungerar och ni har rätt material till hands. Klappa om kopieringsapparaten och önska den God morgon varje dag! Jobba med schemat. Effektivisera era möten. Skaffa en skolledare som är på plats. Förenkla administrationen och dokumentationen så gott ni kan.

Men glöm aldrig bort att ni är artister som inte går på lina 25 meter över marken, men som går på lina framför 25 ivriga och olika elever. Det är stor konst att lyckas med det.

Därför måste ni hjälpas åt.Hur? Genom att prata pedagogik, prata kvalitet, prata resultat,

prata om det som fungerar, prata om goda idéer, prata om andra som lyckas, ge ett erkännande till dem inom gruppen som lyckas och genom att skapa en skolkultur av uppmuntran.

Börja med dem som villJag har full förståelse för om din entusiasm och ambition leder dig till att dra slutsatsen, ”Alla måste vara med”, om vi ska prata pedagogik och höja våra resultat. Denna tanke är beundransvärd men samtidigt vilseledande. Faktum är att om du ”tvingar” dem som inte har lust eller känner behov att vara med, gör du samma misstag som våra politiker gör när de inför förändringar som inte är förankrade i verkligt upplevda behov.

Nej, börja med dem som vill. Bilda en liten pratgrupp av kollegor som delar din ambition

och vilja att höja kvaliteten på er undervisning och era aktiviteter. Tala om för skolledaren vad ni tänker göra och be om utrymme att få göra det. Bjud gärna in skolledaren till era sessioner.

• Sätt igång.• Pröva er fram.• Omsätt idéer i praktiken.

När andra ser att ert prat faktiskt leder till konstruktiva och resultatgivande handlingar väcks deras nyfikenhet. Berätta vad ni gör, bjud in fler till samtal eller hjälp dem att starta egna ”Prata pedagogik”-grupper. Jag menar bara att förutsättningarna att lyckas sprida denna form av disciplinerade samtal blir mycket bättre om de som vill är med.

Ska man helt strunta i dem som inte vill? Nej. Men fokusera på dem som vill. Min bestämda uppfattning efter åratal av skolobservationer och några år som rektor är att det värsta man kan göra för att utveckla en organisation är att tvinga alla att vara med på något som har bestämts över deras huvud. Detta är en grundläggande princip om motivation.

Du väcker nyfikenhet och motiverar genom att påvisa resultat, inte genom vackra löften och vackra ord. Energin ska gå till konstruktiva lösningar, inte för att övertyga dem som inte har lust. De kommer när de ser fördelarna. De kommer när de ser att det händer något.

Hur du använder denna bokDenna bok är en igångsättare. Här finns 10 teman. Varje tema illustreras med hjälp av Michael Steinbergs fina bilder och mina korta texter. Utifrån varje tema finns mängder av olika möjligheter för samtal om goda idéer och lösningar. Mitt uppdrag är att hjälpa er att komma igång. Ert uppdrag är att fullfölja på ett sådant sätt att någonting konstruktivt händer som en konsekvens av era samtal.

Jag är en ”ord-människa” men denna gång hoppas jag att bilderna kan vara i fokus och att de föder goda idéer och ger inspiration.

Rusa inte genom boken utan fullfölj de olika temana i en takt som garanterar att det händer någonting som en konsekvens av

1312

era samtal. Det ska gå olika fort i olika grupper.Samtidigt ska ni vara medvetna om att denna bok kan kompletteras (eller ersättas) med många andra böcker och idéer som underlättar samtal om pedagogik.

• Lesson studies• Learning studies• Lärgrupper

Dessa modeller erbjuder ett strukturerat sätt att granska undervisningen och era pedagogiska tillvägagångssätt.

Jag passar på att rekommendera flera av mina böcker som ger mer kött på benen så att säga med mängder av goda uppslag för samtal, t. ex. •Lektionenärhelig:Närundervisningenståricentrum. Boken består av 42 uppslag för samtal. Lärarförbundets förlag, 2011.•Hittalärarnasguldstunder:Närhandledningochutvecklingstår icentrum. Här ger jag konkreta modeller bland annat för kollegial handledning. Lärarförbundets förlag, 2011. • Attvändaenklass:frånorotillfokus(med Åsa Sourander). Boken ger praktiska råd och viktiga principer för att förändra en svår grupp till en konstruktiv grupp. (Gleerups/Epago, 2010.)

En annan möjlighet heter Studiedagar i egen regi som du kan läsa mera om på min hemsida, www.steinberg.se.

Sedan finns mängder av möjligheter att få inspiration till pedagogiska samtal i den digitala världen – genom att följa bloggar, Twitter, Facebook, m. m. Det finns många pedagoger som skriver bra bloggar. Själv använder jag Facebook som blogg med korta inlägg flera gånger i veckan om pedagogiska tankar jag har eller saker jag har läst eller sett (www.facebook.com/johnsteinberg1). Jag skriver på engelska på Twitter, @johnsteinberg1 och retweetar mest artiklar och annat jag hittar på nätet på engelska.

Som sagt – det är vad jag har att erbjuda, men jag är knappast ensam om att ge underlag för samtal om pedagogik. Sök och använd det som du tycker passar dig och dina kollegor bäst.

Men gör något!! Gör det inte bara lite på skoj, utan organisera era samtal på ett

disciplinerat sätt – med struktur, med uppföljningar, med ett allvar som säger att ”vi tar oss själva och vår profession på allvar. Vi ämnar utveckla oss själva till bästa möjliga pedagoger i en viktig, om än komplex, institution.”

Jag avslutar ofta inledningarna i mina böcker med att säga, ”Lycka till”! Men inte denna gång. Lycka är oftast ett resultat av hårt arbete och stort engagemang.

Därför avslutar jag så här: Var disciplinerade!

JohnSteinberg

PS Om du vill ha bilder av barn och personal i sin rätta ”miljö” till skillnad från vanliga skolfotografier, ta gärna kontakt med Michael på den kluriga webbadressen, www.arbetsnarkoman.se eller direkt [email protected]. Bilderna kan användas i skolkataloger, på webben, i korridorer, m.m.

1514

1 de stora frågorna

1716

Vad ska jag prioritera?Vad krävs det av mig i mitt yrke? Vilka saker ska jag lägga mest energi på?

Hur vill jag att mina elever ska minnas mig? När jag träffar några av mina barn eller elever i olika årskurser tio årsenare, vad vill jag att de ska säga till mig, om mig?

När jag träffar några av mina barn eller elever i olika årskurser tio år senare, vad vill jag att de ska säga till mig, om mig?

3

1918

Vad är absolut viktigast?Bland allt som är viktigt, vad är det allra viktigaste som jag gör i mittmöte med barn, ungdomar och unga vuxna?

Vad ska skolan handla om? Det sägs att vi utbildar för demokrati. Vad krävs för att kunna fungeraväl i vår demokrati? Vad ska skolan handla om egentligen?

2120

Hur förbereder vi våra ungdomar för att möta framtiden?Vilka kunskaper och kompetenser kommer att behövas om tio, femton år?

Vad vill du göra oftare? Pedagoger kläms mellan det man bör göra och det man skulle viljagöra. Vad vill jag göra mera av eller mindre av i mitt arbete med barnoch elever i olika åldrar?Sök sammanhang som fungerar

Identifiera tider, platser och aktiviteter där eleven hittar ro, välmående, flow och goda resultat. Är det möjligt att allt oftare placera eleven i ett sammanhang som fungerar?

3

2322

Vad ser jag?Vad ser jag när jag stannar upp, tar en kort paus och verkligen tittar på några av de barn, ungdomar och unga vuxna som jag jobbar med?

Ge andra hoppEtt sätt att beskriva uppdraget är att ”Ge andra hopp” – hopp att de kan lära sig, må bra, bidra till samhällsutvecklingen och se en positivframtid. Håller du med?

2524

2 skaPa system för lärande

2726

Att knäcka kodernaDet här är Terry, lärare i årskurs 1 i USA. Sexåringarna hon jobbar med läser, skriver och räknar. Terry underlättar detta genom att ge sina elever system för att knäcka de olika koderna för att läsa, skriva och räkna.

Noterar att Terry sätter sig själv i centrum för uppmärksamheten och alltid har en s. k. visuell representation av det hon pratar om. Det innebär att hon kompletterar det hon säger med ikoner, bilder, gester och texter. Hon poängterar hur man ska tänka och göra det som ska läras.

2928

Terry visar att när man läser en bok ska man tänka på fyra saker, t. ex. att kolla bilderna för att få en uppfattning om vad boken handlar om och att leta ord som man känner igen. Notera att Terry tittar på och pekar på det hon vill att eleverna ska lägga märke till. Då går blickarna till instruktionerna och exemplen. Om hon tittar på barnen samtidigt som hon pekar på tavlan blir det dubbla budskap. Vem eller vad ska jag egentligen titta på?

Positiv förstärkningTerry använder mycket positiv förstärkning. Uppmuntran och att peka på vad eleverna gör rätt sitter i ryggmärgen. Hon tackar. ”Tack för att du räckte upp handen, Tomas. Vad har du för fråga?” Hennes systematiska tänkande och angreppssätt gäller även ”spelregler” för hur man umgås och turas om.

Lågupplöst!

3130

Tydliggör processer för lärande Nu syns två system. Ett visar hur man klarar ett skrivuppdrag. Jag säger meningen. Du skriver ner den. För att göra det: lyssna, säg högt, skriv och kolla vad du har skrivit. Här finns en bild av lässystemet. När vi läser gör vi så här.

Denna bild beskriver skrivprocessen hon lär ut till dessa sexåringar. Det låter avancerat, men Terri lägger grunden till det eleverna har nytta av under resten av sin skolgång. Tänk ut vad du vill skriva. Gör ett första utkast. Visa och berätta för mig. Revidera och förbättra. Skriv ut slutversionen - snyggt. Lägg till illustrationer. Gör det bästa du kan.

3332

Var systematiskDet finns en systematik i allt Terry gör. Vänligt, bestämt och utifrån sin ledarposition i rummet beskriver hon hur man gör för att lösa nästa utmaning.

Vilka system lär du ut till dina elever? Hur kan du arbeta ännu mera med detta systemtänkande? Hur kan eleverna få visuella representationer av hur de ska göra och vad de ska göra? Ledarskap i klassrummet handlar delvis om att lära ut system så att eleverna kan arbeta självständigt och växa in i sitt ansvarstagande.

3534

3 utnyttja din scen

3736

Fånga uppmärksamhetenDagens pedagoger är artister. Artisteriet består i att fånga och behålla uppmärksamhet, att skapa goda relationer och förklara passets spelregler, mål och syfte - ofta i stora grupper där elever har olika behov och önskemål.

Ta platsKatedern är borta hos de flesta, men det finns en självklar platsför att påkalla uppmärksamhet. Stå i mitten av din ”scen”, näradin grupp, med en ”stolt” hållning, stabilt på marken. Visatydligt att du är ledaren.

3938

Tydlighet och spelreglerOavsett vilken metod du använder - förmedlingspedagogik, temaorienterat eller entreprenöriellt lärande - krävs tydlighet om mål, ramar, förväntningar, spelregler och hur kunskapen ska redovisas. Faktum är att den moderna pedagogiken kräver mer ledarskap, struktur och uppföljning än den gamla pedagogiken.

Goda relationerDe flesta barn och ungdomar idag är beroende av goda relationer. Det innebär att de är känsliga för hur de blir bemötta, sedda och uppmuntrade. Eleverna vet hur en bra pedagog ska vara: sträng men snäll, med ramar och kramar. Det är ingen nyhet, men ändå något att sträva efter som ledare.

Sök sammanhang som fungerarIdentifiera tider, platser och aktiviteter där eleven hittar ro, välmående, flow och goda resultat. Är det möjligt att allt oftare placera eleven i ett sammanhang som fungerar?

3

4140

Våga vara ledareFramför allt betyder det att våga vara ledare, och sköta det snyggt.

Var tydligStå stadigt. Fäst blicken. Använd uppåt- och utåt-gester. Visa tydligtnär du vill ha uppmärksamhet. Höj rösten. Pausa. Använd en normalröst. Prova dig fram till vad som fungerar utan stress, irritation,uppgivenhet eller översitteri.

4342

Ta ansvarHur jag leder gruppen påverkar till stor del hur gruppen i sintur bemöter mig. Jag tar ansvar för det jag kan ta ansvar för -mitt eget ledarskap, de relationer jag utvecklar och denatmosfär jag skapar i gruppen.

Sök sammanhang som fungerarDet är bara att erkänna att gruppen läser av mig och hela tiden görbedömningen: ”Är detta en person jag vill följa?” En del gör det av plikt men allt fler gör det endast av lust. Jag vill få mina elever att välja mig. Återigen står relationer i centrum som en förutsättning för lärande och följsamhet.

Byta ut? Finns redan.

4544

Utnyttja din scenScenen är min. Det är jag som leder och sätter struktur på verksamheten. Ibland vill jag berätta. Ibland vill jag organisera ett projekt. Ibland ska eleverna lyssna på varandra. Ibland skapar

jag förutsättningar för kreativitet och magi. Oavsett metod och innehåll behöver jag ta min plats, ta min scen och inse att det är jag som leder gruppen.

4746

4 oroliga barn och elever

4948

Observera när och var det händerIdentifiera tider, platser och aktiviteter där eleven blir orolig, agerar utåt eller tappar koncentrationen. Finns det vissa platser eller aktiviteter som kan undvikas eller miljöer som kan förbättras?

Sök sammanhang som fungerarIdentifiera tider, platser och aktiviteter där eleven hittar ro, välmående, flow och goda resultat. Är det möjligt att allt oftare placera eleven i ett sammanhang som fungerar?

5150

Observera när och var det händer Identifiera tider, platser och aktiviteter där eleven blir orolig, agerar utåt eller tappar koncentrationen. Finns det vissa platser eller aktiviteter som kan undvikas eller miljöer som kan förbättras?

2

Ge omställningstidNär elevens bild av vad som ska hända inte stämmer överens med verkligheten blir det oftare problem. Informera om förändringar, t. ex. i schemat, vem som leder aktiviteten, lektionens innehåll,

i så god tid som möjligt. Ge eleven tid att ställa om sig till andra förutsättningar. Det löser inte allt, men det hjälper.

5352

Möt Olle vid grindenMöt eleven vid grinden – bokstavligen – på gården, i korridoren och innan passen börjar, för att hälsa, kolla av känslostämningen och få eleven att få en så positiv start som möjligt.

Säg ifrån, men först när eleven är mottagligVisst beteende är oacceptabelt och man måste säga ifrån. Men gör det först när eleven är mottaglig, d v s avspänd och lugn. När känslostormen utbryter, handskas med den så gott du kan men det är fel tillfälle för tillsägelser.

5554

Hjälp eleven att identifiera risksituationerHjälp eleven att känna igen hur kroppen reagerar när han eller hon blir arg. ”I vilka situationer brukar du bli mycket besviken, ledsen eller arg?” Denna medvetenhet lindrar inför framtiden.

Ge strategier för att möta känslostormarGe eleven konkreta strategier för att handskas med sin ilska eller besvikelse, t ex att ”När du känner att känslostormen inom dig kan leda till en konflikt, sätt dig i grupprummet ett tag.” Nej, det fungerar inte varje gång, men sakta men säkert lär sig eleven att det finns annat att göra än att slå, skrika eller få ett utbrott. Det räcker inte att säga, ”sluta” utan någon specifik strategi eller handling.

5756

Förstärk ansträngningenVarje gång du ser en s. k. riskelev handskas väl med en känslig situation, påtala detta. Var generös med beröm och uppmuntran. Förstärk det som fungerar.

Stärk relationenUtnyttja lugna perioder för att stärka relationen, kommentera det positiva och tacka för deras ansträngningar. Trygghet med dig som person och förtroende för dig som person underlättar när det blir tuffare.

5958

5 miljön Påverkar mer än vi tror

6160

Gör en miljövandringGå ut på gården, helst tillsammans med kollegor. Låtsas att ni är elever som kommer på morgonen. Vad ser ni, hör ni, känner ni? Hur tror du att eleverna upplever sin färd till skolan, skolgården, skolans korridorer och olika rum?

Identifiera orosplatsernaIdentifiera platser där konflikter och oro äger rum. Typiska områden är omklädningsrum, matköer, korridorer och skolgårdar. Vad kan ändras som möjligtvis minskar sannolikheten att konflikter uppstår?

6362

Identifiera omedveten påverkanVi påverkas av färgsättning, dofter, utsmyckning, ljus och ljud ofta utan att tänka på det. Vad tror du påverkar elevernas sinnesstämning och koncentration? Vad kan förbättras?

Var noggrann med placeringVisst vill vi att alla ska kunna samarbeta med alla, men hur jag placerar eleverna tillsammans har ändå en stark påverkan på stämningen.

6564

Var noggrann med möbleringDet är inte alltid vi kan välja möbler eller ens möblering, men detta har ett stort inflytande på känslostämningen och påverkar sannolikheten för konflikter eller oro. Hur kan du bättre utnyttja rummet så att det underlättar för eleverna att koncentrera sig?

6766

KlassrumsmiljönObservera miljön eleverna vistas i. Vad kan du göra för att öka sannolikheten för koncentration och fokus? Hur kan man utsmycka för att påverka på ett positivt sätt?

Höj skolans estetiska nivåOro i gruppen förstärks när det är skräpigt i skolans lokaler. När saker är sönder, när klotter sitter kvar och när tavlorna (och basketkorgarna) sitter snett har det en negativ inverkan på känslostämningen och försvårar strävan till arbetsro.

6968

Se elevernaIbland är det bra att utsmycka med konst (affischer) av erkänt duktiga konstnärer. Det är suggestivt och lyfter den estetiska nivån. Ibland är det bra att utsmycka med exempel på elevarbeten av hög kvalitet. (Och som synes på bilden, ibland räcker det med att utsmycka rummet med nyfikna barn.)

7170

6 dra fördel av den nya tekniken

7372

Hur viktigt är det?Ska mobiler tillåtas i klassrummet? Ska varje elev få en egen dator?Kommer läromedel att flytta in i läsplattor? På en skala 1-10, hurteknikberedd är din skola? På en skala 1-10, hur viktigt tycker dudet är att din skola utnyttjar den nya tekniken?

Ge några exempel på kunskaper om IT och digitalt lärandesom du och kollegorna behöver skaffa er.

7574

Vad kan eleverna om IT? Intervjua några elever om hur de använder datorer hemma. Alla har inte datortillgång, men allt fler har det. Vad använder de datorerna till hemma? Spel, chat, programme-ring, Internetsökning, att skapa musik eller spela musik? Vilka färdigheter lär de sig? Kunskapen kan variera mycket beroende på tekniken hemma, föräldrarnas intresse och vad eleverna väljer att utnyttja datorer till. Kolla vad de kan – och inte kan.

Förändras pedagogiken? En del menar att datorer i skolan inte har inneburit några större förändringar av pedagogiken. Håller du med? Berätta om goda exempel som ni känner till där teknik har stöttat lärande och utveckling i skolmiljöer.Identifiera orosplatserna

dentifiera platser där konflikter och oro äger rum. Typiska områden är omklädningsrum, matköar, korridorer och skolgårdar. Vad kan ändras som möjligtvis minskar sannolikheten att konflikter uppstår?

3

7776

Hur kan lärande stärkas? Spekulera kring hur pedagogiken bör förändras om man i högre grad skulle utnyttja datorer, läsplattor och mobiler. I vilka sammanhang kan lärande stärkas med hjälp av dessa verktyg? Projektarbete? Presentationer? Forskning? Skapande? Ge exempel. Fundera på specifika möjligheter, t. ex. i samband med prao, i samband med språkövningar, m.m.

Är du aktiv i sociala medier? Är du aktiv i sociala medier, som t. ex. Facebook? En del skulle aldrig kunna tänka sig vara ”vän” med sina elever på Facebook. Andra menar att det är ett utmärkt sätt att skapa goda relationer. En del skapar Facebooksidor för sin klass där man bl. a. kan påminna om läxor och instruktioner. Vilka är fördelarna och nackdelarna?Identifiera orosplatserna


3

7978

Vad kan man göra med mobiltelefoner? Snart har en majoritet av våra elever med sig en s. k. smartphone till skolan, en mobil med dygnet-runt-uppkoppling till nätet. Undersök allt som kan vara skolrelaterat och där mobilen kan vara ett verktyg, t. ex. för att söka information, skriva, ta bilder, spela in intervjuer, m. m. Hjälp varandra inom arbetslaget att bli mer ”mobil”-kunnig.

Hur kan mobilen underlätta repetition? Det finns många som spelar in videos som det går att se via mobilen eller datorn, med lärare som förklarar viktiga principer. Diskutera olika sätt att utnyttja den nya tekniken till fördel för dig som pedagog och till fördel för lärandet. Hur kan repetition underlättas? Var kan man hitta bra videofilmer på nätet som förklarar innehållet i dina pass eller hjälper eleverna att förbereda sig för ett prov?

8180

Variera! Naturligtvis gäller det att blanda undervisningsformer. Man ska ju berätta ibland, diskutera med hela klassen ibland och läsa klassiker och ta del av referensböcker ibland. Men det kommer

att bli allt svårare att säga till eleverna ”Nej, du får inte ha tillgång till all världens litteratur, muséer, radiostationer, hemsidor och möjligheter att nå människor från hela världen.” Det gäller att ta vara på fördelarna med det nya. Håller du med?

8382

7 individen och kollektivet

8584

VärderingarDet var inte så länge sedan som de rådande värderingarna ibarnuppfostran handlade om ordningsamhet, renlighet och punktlighet. Man skulle ju anpassa sig till kollektivet och underordna sig auktoriteter. Vilka var de rådande värderingarna när du växte upp?

IndividualisterMånga menar att barn och ungdomar idag fostras till att vara ”lustorienterade” och individualister. ”Följ ditt hjärta.” ”Ta vara på dina passioner och styrkor.” ”Utnyttja din egen lärstil.” ”Lär dig vad du har lust till.” Det är allt gott och väl men skolan är fortfarande en ”kollektiv” arbetsplats som kräver en hel del anpassning.

8786

KonsekvenserDet är bra att ifrågasätta auktoriteter ibland. Det är bra att ha en egen vilja och starka intressen. Men många lärare lever idag i korselden mellan att få gruppen (kollektivet) att fungera samtidigt som individen ska synas och stärkas. Hur får vi denna ekvation att gå ihop?

Lagidrott som metaforFotboll, hockey och andra lagsporter har samma dilemma. Laget behöver fungera som helhet för att lyckas. Alla behöver hjälpas åt mot ett gemensamt mål. Individerna i laget måste ta initiativ och vara kreativa för att laget ska lyckas. Det må vara lättare i idrott med bestämda regler, men utmaningen för en pedagog liknar delvis utmaningen för en idrottscoach - en god balans mellan laget och ”jaget”.

8988

Stärk gruppenTeater, musikföreställningar, idrottsaktiviteter, s. k. skarpa projekt och vissa slags grupparbeten stärker gruppen och sammanhållningen i klassen. Hur kan vi främja den viktiga tanken: ”En för alla, alla för en?”

Stärk individenTa reda på elevernas intressen, kompetenser, erfarenheter och styrkor. Försätt så många elever som möjligt i en situation som ökar sannolikheten både att de lyckas och bidrar till gruppens utveckling. Ett teaterprojekt är ett exempel. Det är ett s. k. skarpt projekt med en deadline, alla behövs på olika sätt för att ro det i hamn – från skådespelare till scenarbetare och publicister.

9190

Fråga om kollektivetEn vanlig fråga till en elev är ”Vad har du gjort i skolan idag?” eller ”Vad var roligt idag?” Föräldrar (och lärare ibland via utvärderingar) bör även ställa frågan som stärker kollektivet. ”Hur har du hjälpt din lärare idag?” ”Hur har du hjälpt dina klasskamrater idag?” ”Vad har dugjort så att klassen ska kunna fungera ännu bättre?”

Gruppen går före individenIndividen och den individuella utvecklingen är självklart en prioritet. Däremot är det viktigt att tänka på att individen har svårt för att må bra och prestera bra om inte gruppen fungerar. Stärk gruppen och den kollektiva lagandan. Håller du med om att gruppen ibland är viktigare än individen?

9392

Stärk skolidentitetenHur stärker ni känslan som varje elev har för hela skolan? Hur får skolan ett gott rykte? Hur blir eleverna ännu mer stolta över sin skola? Hur jobbar ni med utåtriktade aktiviteter som stärker skolans ”varumärke”? En stark skolidentitet stärker även klassen som enhetoch därmed även individen.

9594

8 råd för skolutveckling

9796

1. Tro att ni kanSkolutveckling börjar med en övertygelse att ni kan påverka er vardag.”Offermentaliteten” som innebär att man känner sig maktlös att handskas med alla krav utifrån från skolpolitiker, skolförvaltningen ochmedia gagnar ingen. Det finns mycket ni kan påverka bara ni bestämmer er för att ni kan.

2. Börja småttEtt stort misstag man gör i förändringsarbete är att tro att man måste ändra allt – och helst på en gång. Börja med små saker där det är lätt att se en skillnad. Ett exempel: utsmyckning i korridorer, i personalrummet eller skoland/förskolans entré. Ett annat exempel: Rutiner kring föräldramöten.

9998

3. Börja med det som är möjligt. Börja inte med de största problemen och de största hindren för er utveckling. Börja med något ni är överens om att det är möjligt att göra. Ett exempel: Att möblera annorlunda i klassrummen, i matsalen, i personalrummet. Eller att gå ”laget runt” inom arbetslaget så att alla kommer till tals.

4. Börja med dem som villLägg inte ner energi på att få alla i personalgruppen med på allt. Börja med dem som vill. Samlas, kartlägg behov, bestäm en inriktning, bestäm en första åtgärd, bestäm vem som gör vad, bestäm när ni träffas igen och följer upp.Identifiera orosplatserna


3

4. Börja med dem som villLägg inte ner energi på att få alla i personalgruppen med på allt. Börja med dem som vill. Samlas, kartlägg behov, bestäm en inriktning, bestäm en första åtgärd, bestäm vem som gör vad, bestäm när ni träffas igen och följer upp.

5

101100

5. Dokumentera på ett enkelt sättInom Reggio Emelia- pedagogiken lär man sig att dokumentera barnens ”processer” och hur de gör. Gör likadant. Dokumentera ”före,” ”under” och ”efter” med några rader och några bilder. Då blir det lättare att ”se” vad som händer och kunna visa andra.

6. Var disciplinerade i era samtalDet finns mycket att prata om på en skola eller förskola. Den saken är klar. Säg till att ni ska samtala om det som ni betraktar som viktigt. Våga säga, ”Nu hållervi oss till ämnet,” eller ”Det kan vi prata om efteråt,” eller ”Var detta det som vi allra helst ville prata om?”

103102

7. Förankra uppåtBjud gärna in arbetslagsledare och skolledare till era samtal om utveckling. Om de inte kan delta, informera dem om vad ni pratar omoch vad ni föreslår för förändringar. Det är viktigt att förankra det ni gör uppåt i organisationen.

8. Engagera elevernaPrata gärna med eleverna om vilka förändringar niförsöker åstadkomma för att utveckla verksamheten. Hör med dem om vad de tycker och föreslår. Låt dig överraskas av deras engagemang att konstruktivt bidra med idéer.Identifiera orosplatserna


3

105104

9. Stärk skolans varumärkeHur stärker ni känslan som varje elev har för hela skolan? Hur får skolan ett gott rykte? Hur blir eleverna ännu mer stolta över sin skola? Hur jobbar ni med utåtriktade aktiviteter som stärker skolans ”varumärke”? En stark skolidentitet stärker även klassen som enhetoch därmed även individen.

107106

10. Ha ”förbättringshjulet” i åtanke. Fortsätt framåt.

11

10. Ha ”förbättringshjulet” i åtanke. Fortsätt framåt. Utveckling börjar med en tro att man kan påverka.

109108

9 hitta styrkorna

111110

Fokusera på styrkorDet är lätt att fokusera på vad man inte är bra på istället för det man är bra på. Så görvi med oss själva. Tittar du i spegeln varje morgon och säger, ”Kul att se dig! Hur ska du utnyttja dina styrkor idag?” Nehej… Prova!

Traditionella styrkorSkolan och samhället fokuserar på s.k. traditionella styrkor. Om man är bra i idrott, musik, dans eller som skribent upptäckts detta ofta och uppmuntras. Om man har bra korttidsminne och koncentrationsförmåga uppskattas detta i skolan.Identifiera orosplatserna


3

113112

Otraditionella styrkorOtraditionella styrkor är det som ibland är svårt att sätta ord på och absolut inget man sätter betyg på men som kan vara grunden för att klara sig och lyckas i livet. Till exempel – att vara en lojal kompis, att se och uppmuntra andra, att vara social och ha lätt att konversera, att vara den som håller ihop en grupp, att vara en ”Fixare” och bra organisatör.

LivsstyrkorMånga egenskaper hos barn och ungdomar som är bra för livet kan vara problematiska i skolan, till exempel envishet och ettrighet, att vägra göra som alla andra, att göra experiment, att vara lite tokig, att ta nya och ovanliga initiativ, att vara pratsam eller att ständigt vara i rörelse.Identifiera orosplatserna


3

115114

Vilka är dina styrkor?Vilka styrkor har du som person? Vilka egenskaper har hjälpt dig framåt i livet? Är det din sociala förmåga, din kreativitet, din uthållighet, din ordningsamhet, ditt engagemang eller en speciell kunskap eller talang du har?

Vilka är dina styrkor som pedagog?Vilka egenskaper, styrkor och talanger gör att du kan möta skolans eller förskolans alla utmaningar? När det fungerat som bäst, hur har du gjort? Vad är det som kanske är svårt att sätta ord på mensom ändå bär dig framåt i ditt yrke?Identifiera orosplatserna


3

117116

Utnyttjas dina styrkor på ditt arbete?I regel kan man säga att arbetsplatser där medarbetarna uppmuntras att göra det de är bäst på också utvecklas snabbast och bäst. Varför? Därför att man utnyttjar varandras talanger på bästa möjliga sätt. Vilka av dina styrkor och talanger skulle man bättre kunna tillvarata på just din arbetsplats?

Inventera och utnyttja kompetenser, styrkor och talangerTa tid att inventera varandras kompetenser, styrkor och talanger inom arbetsgruppen. Upptäck nya sidor hos varandra och låt dessa sidor få mer utrymme i vardagen. Du må ogilla dokumentation – men kanske någon annan är snabb och bra på det. Du må ha svårt för svårhanterliga barn, men din kollega trivs allra bäst med de barn som är utmanande och testar gränserna.

Identifiera orosplatserna dentifiera platser där konflikter och oro äger rum. Typiska områden är omklädningsrum, matköar, korridorer och skolgårdar. Vad kan ändras som möjligtvis minskar sannolikheten att konflikter uppstår?

3

119118

Tala om vad du uppskattar Gå laget runt och berätta vad du uppskattar hos dina kollegor. Jo, jag vet – det är ovanligt och kan kännas konstigt att göra så. Poängen är bara att du mår bra av att veta att andra ser dig och kan sätta ord på det du är bra på. Det kommer att kännas svårt, men också ”gott.”

Omvandla en svaghet till en styrkaJag har svårt för detaljer och är ibland för snabb för mitt eget bästa – men det innebär att jag får mycket ur händerna. Varje nackdel har ofta en fördel. Det gäller såväl för dig, dina kollegor och för eleverna du arbetar med. Omvandla en svaghet till en styrka för egen del och tänk denna tanke också vad gäller eleverna – vad har du svårt för idag som kanske i ett annat sammanhang skulle vara bra?

121120

Kräv kvalitetPrata Pedagogik, Nr 10 © 2012 John Steinberg, författare och Michael Steinberg, fotograf.

Fri spridningsrätt medges. Skicka runt till kollegor och vänner.

1

10 kräv kvalitet

123122

KonkurrensVi här i Norden ska möta konkurrensen från länder som tidigare kallades utvecklingsländer men som idag har miljontals välutbildade medborgare beredda att arbeta hårt och länge för att komma framåt. Hur ska vi möta denna utmaning?

Kvalitet som grundEn sak är säker – vi kan bara möta konkurrensen om detvi skapar och producerar (både produkter och tjänster) är av världsklass eftersom vi konkurrerar på en världsmarknad. Varje gång vi släpper igenom elevarbeten som är gjorda halvdant, utan engagemang och utan passion gör vi eleverna en björntjänst. Vi förbereder dem inte för framtiden.

125124

Ställ kravVisst ska du vara uppmuntrande som pedagog, men du ska också ställa krav. De pedagoger som har hjälpt dig framåt i dina studier och i ditt liv var sällan de som ställde sig i ett hörn som ”resurspedagoger”. Nej, de utmanade dig och var tuffa mot dig på ett hårt, men konstruktivt sätt. Var inte rädd att ställa krav och be eleverna göra om, förbättra och klara flera detaljer bara du gör det så att de känner att du vill dem väl.

Var motståndsrörelseEn lärares uppdrag idag är att vara motståndsrörelse! Mot vad? Mot fördomarna. Mot okunskap. Mot likgiltighet. Mot brist på ansträngning. Mot brist på kvalitet. Mot eleven som inte vill eller säga sig kunna. Det är ditt uppdrag. Var besvärlig!

127126

Beundra kvalitetTa med ett exempel på ett bra elevarbete till ditt arbetslag. Visa de bästa exemplen och analysera varför de är bra. Visa vad eleverna kan åstadkomma i sina bästa stunder.

Visa kvalitetVisa vad du menar med ett kvalitativt bra arbete för de barn och ungdomar som du arbetar med. Låt dem bekanta sig med det tankearbete och den ansträngning som finns bakom det som är bra.Identifiera orosplatserna


3

129128

Analysera förebildernaKvalitet är en förutsättning för att en idrottsman, musiker, skådespelare, författare, spelutvecklare, dataprogrammerare ska lyckas. Berätta exempel på förebilder som du beundrar. Ta en diskussion även med eleverna. Vad ligger bakom framgången? Hur mycket har de tränat? Hur fokuserade har de varit? Hur har de utvecklat sin professionalitet?

Nöjd med resultatetSamtala med kollegor om någonting du har lyckats åstadkomma med eleverna som du tycker höll hög kvalitet. Det blev ett lyckat resultat, helt enkelt. Analysera varför det gick bra och hur du kan dra fördel av den erfarenheten i nya utmaningar du möter, nya projekt du leder, och nya lektioner du planerar och genomför.

131130

Uthållighet Berätta om ett exempel på din egen uthållighet. Även de som har en talang måste träna för att förädla sin talang. Berätta om exempel på uthållighet – där det till slut gick bra – med elever, med skolutveckling eller någonting utanför skolans ram. Håll samma samtal med eleverna och hör hur de berättar och analyserar.

UtvecklingInom vilket område skulle du vilja vara ännu mer kompetentoch professionell på en hög nivå? Var konkret. Det kan gälla i ditt yrke eller någonting du sysslar med utanför ditt yrke. Vad vill du bli bättre på, helt enkelt, och vad krävs för att komma dit du vill?Identifiera orosplatserna


3

133132

John Steinberg

John Steinberg håller utbildningar i bland annat:• Att handleda pedagoger – vad man tittar på vid ett verksamhetsbesök och hur man coachar pedagogerna efter besöket.• Ledarskap i klassrummet – hur pedagoger kan vinna gruppens förtroende och leda från oro till fokus.• Hitta styrkorna – hur utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och vardagssamtal kan berikas med frågor som letar efter elevernas eller personalens motivation, drivkraft, värderingar och styrkor.• Lektionen är helig – hur vi kan återupprätta lärarprofessionens dignitet och sätta undervisningen i centrum• Digital flow – om flow-begreppets betydelse, om lyckat projektarbete och hur den nya tekniken kan bidra till lärande

Några aktuella böcker av John Steinberg Panikiskolpolitik:enannanvägförsvenskskolutveckling.Steinbergs Utbildnings AB, 2013. Hittalärarnasguldstunder, Lärarförbundets förlag, 2011Lektionenärhelig, Lärarförbundets förlag, 2010Attvändaenklass:frånorotillfokus (med Åsa Sourander), Epago (Gleerups), 2010Professionellasamtal–attledamedarbetarsamtal, Gleerups, 2008Professionellasamtal–attledautvecklingssamtal, Gleerups, 2008Professionellasamtal–attledautvecklingssamtalpåförskolan, Gleerups, 2008Ledarskapiklassrummet–kursbok. Gleerups, 2005Världensbästafröken–Närmodernpedagogikfungerar, Gleerups, 2004

135134

136

Prata Pedagogik

Det är först när lärare i förskolan och skolan samlas för disciplinerade samtal om pedagogik som en kvalitets- och resultatförbättring kommer att äga rum.

Denna bok innehåller tio teman för pedagogisk utveckling om bland annat ledarskap, lärande, arbetsro, explosiva barn och samverkan med föräldrar. Syftet är att ge inspiration till samtal om kvalitetsförbättringar.

www.steinberg.se

Documents

Prata Pedagogik - pdf bok