Politisk konsumtion som påverkansform

Sex unga vuxnas motiv för och emot politisk konsumtion

Political consumption as a tool for influence

Six youths and their motives for and against political consumption

Maria Härkänen

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Lärarprogrammet

Grundnivå, 15hp

Handledare: Anders Broman

Examinator: Roger Olsson

Datum: 2014-06-16

Abstract Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent

lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through

ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay’s participants’ manner of

expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for

political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim

to answer the following questions: In what manner do the participants express their political

consumption and what are their motives for and against political consumption?

In order to answer the essay’s purpose and questions, two focus group interviews have been

made. In these interviews, the participants explain how they express their political

consumption and their own motives for and against it. Furthermore, the participants where

then given the opportunity to discuss the motives from a broader, more common perspective

and a society-based perspective in order to broaden their own view.

The results show that the participants expressed themselves through boycotting, boycotting

and donations. They discovered a couple of different motives for and against political

consumption. Among other things, the participants considered political consumption as a

good complement to traditional politicians who wants to contact enterprises, whom today

have more authority than before. Furthermore, they considered that many motives are based

on egoistic thoughts or guilt and shame, as in that the participants’ own lifestyle is so much

better than other people that they would feel guilt and shame if they did not express

themselves. The biggest motive against political consumption was money and that the results

of their political actions do not affect anything worthwhile.

The analysis is based on Sociology, using two sociological theories by Giddens and Beck.

The analysis show that the participants’ motives relates to the creation of one’s own identity

rather than fear of social development. The motives coincide with other research done about

political activity, but differ significantly in one subject, namely how big of a factor their

political consumption is. Even though they all express political consumption, they rarely felt

that their actions affected the political situation. With that in mind, one can interpret that the

creation of one’s own identity weighs more than the political action.

Keyword: Political consumption, boycotts, buycotts. school, sociology.

Sammandrag

Politisk konsumtion är ett påverkanssätt som ökat i omfattning de senaste åren. Ungdomar

tycks vara den grupp som lockas mest av idén att uttrycka sig politiskt med plånboken. Syftet

med uppsatsen är att belysa intervjupersonernas konsumtionspolitiska uttryckssätt samt att

utifrån ett sociologiskt perspektiv analysera hur deltagarna diskuterar kring motiv för och

emot politisk konsumtion. För att nå syftet ämnar undersökningen besvara följande

frågeställning: På vilket sätt uttrycker individerna sin politiska konsumtion? samt vilka motiv

har de för och emot politisk konsumtion?

För att besvara syfte och frågeställning har två fokusgruppsintervjuer gjorts, där deltagarna

först besvarat vilka uttryckssätt de använder samt vilka motiv för och emot politisk

konsumtion de ser utifrån sig själva. Individerna har sedan fått diskutera motiv utifrån ett mer

generellt perspektiv samt utifrån samhället för att bredda sina tankar.

Resultatet visa att intervjupersonerna själva använde sig utav bojkottar, buycotts samt

pengadonationer som uttryckssätt. De fann ett antal olika motiv för och emot politisk

konsumtion. Bland annat ansåg individerna att politisk konsumtion är ett bra komplement till

den traditionella politiken för att nå företagen, som idag besitter större makt. De ansåg vidare

att det ofta finns egoistiska motiv bakom konsumtionsakten alternativt att det handlar om

skuld och skam för den egna livsstilen. De största motiven emot var pengar samt att resultaten

av en aktion inte påverkar nämnvärt.

Analysen har en sociologisk utgångspunkt och utgår ifrån två sociologiska teorier av Giddens

och Beck. Analysen visar att de motiv individerna tog upp kan kopplas tydligare till skapandet

av självidentitet hos individerna, snarare än utifrån rädslor kring samhällsutvecklingen.

Motiven överensstämde tills stor del med annan forskning kring politisk aktivitet, men skiljde

sig nämnvärt på en punkt, nämligen den faktiska påverkansfaktorn. Intervjupersonerna ansåg

inte att deras handingar sällan hade en nämnvärd påverkan i politiken men de väljer att

fortsätta konsumera politiskt. Detta kan tolkas som att påverkansfaktorn på individernas

identitetsskapande väger upp den faktiska politiska påverkan av deras handlingar.

Nyckelord: Politisk konsumtion, bojkott, buycott, skolan, sociologi.

Innehållsförteckning

Abstract

Sammandrag

1 Inledning .................................................................................................................................. 6

1.1 Ämnesval .......................................................................................................................... 6

1.2 Syfte och frågeställning .................................................................................................... 8

1.3 Teoretisk utgångspunkt..................................................................................................... 8

1.3.1 Sociologi ............................................................................................................................ 8

1.3.2 Politiks handling och politiskt engagemang...................................................................... 8

1.3.3 Politisk konsumtion ........................................................................................................... 8

1.3.4 Bojkott, Buycottning och produktmärkning...................................................................... 9

1.4 Disposition ........................................................................................................................ 9

2 Forskningsanknytning ........................................................................................................... 11

2.1 Aktiv eller passiv medborgare? ...................................................................................... 11

2.2. Individpolitik ur ett sociologiskt perspektiv .................................................................. 13

2.2.1 Identitet och livsstil ......................................................................................................... 13

2.2.2 risk och rädsla .................................................................................................................. 14

3 Metod .................................................................................................................................... 15

3.1 Val av metod och tillvägagångssätt ................................................................................ 15

3.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 16

3.3 Urval, avgränsningar och generaliseringar ..................................................................... 17

3.4 Material och Intervjupersoner ........................................................................................ 17

Grupp 1 ..................................................................................................................................... 17

Grupp2 ...................................................................................................................................... 18

3.5 Validitet och Reliabilitet ................................................................................................. 18

3.6 Etiska aspekter ................................................................................................................ 19

4 Reslutat .................................................................................................................................. 20

4.1 Resultat intervju 1 ........................................................................................................... 20

4.1.1 Individernas uttryckssätt ................................................................................................. 20

4.1.2 Personliga motiv för politisk konsumtion ....................................................................... 21

4.1.3 Personliga motiv emot politisk konsumtion .................................................................... 21

4.1.4 Politisk konsumtion och individen .................................................................................. 22

4.1.5 Politisk konsumtion och samhället .................................................................................. 23

4.2 Resultat intervju 2 ........................................................................................................... 24

4.2.1 Individernas uttryckssätt ................................................................................................. 24

4.2.2 Personliga motiv för politisk konsumtion ....................................................................... 25

4.2.3 Personliga motiv emot politisk konsumtion .................................................................... 26

4.2.4 Politisk konsumtion och individen .................................................................................. 27

4.2.5 Politisk konsumtion och samhället .................................................................................. 28

4.3. Sammanställning ........................................................................................................... 28

5. Analys ................................................................................................................................... 30

5.1. uttryckssätt ..................................................................................................................... 30

5.2. Motiv ............................................................................................................................. 31

5.2.1 Aktiv eller passiv? ........................................................................................................... 31

5.2.2. Mer för individens skull? ............................................................................................... 32

5.2.3. Rädsla för samhällets konsekvenser ............................................................................... 33

5.3 Slutsatser ......................................................................................................................... 33

6. Diskussion ............................................................................................................................ 34

6.1 Individernas motiv .......................................................................................................... 34

6.2 undersökningen i relation till skolan .............................................................................. 35

6.3 Fortsatt forskning ............................................................................................................ 35

Litteraturförteckning ................................................................................................................ 37

Bilagor

6

1 Inledning

1.1 Ämnesval

I dagens samhälle finns tendenser till ett minskat politiskt intresse bland medborgarna. Det

bristande engagemanget ses framförallt som ett minskat intresse för den traditionella och

representativa politiken (såsom minskad delaktighet i politiska föreningar och minskat

förtroende för politiker). Ungdomar är den grupp som utmålas som minst engagerade i

politiken. Då ungdomarna är framtidens politiker kan detta ses som ett orosmoment för den

representativa demokratin (Amnå 2008).

Men denna trend är inte särskilt förvånande då det idag finns en framåtskridanden

individualism i västvärlden, där individen dras längre ifrån gruppen och blir mer självständig.

Detta kan bero på att befolkningen i välståndsländer blir mindre beroende av gruppen för att

klara sig i vardagen (Amnå, 2008). Individualiseringen behöver inte betyda en ökning av

egoism, utan kan snarare visa tendenser på att individen inte längre vill låta sig bli

representerad i politiken. Det resulterar i att den representativa demokratin hamnar längre bort

från individen (Sörbom 2003). Därav menar vissa att det politiska engagemanget inte minskat,

utan snarare förskjutits från den traditionella politiken till mer individualistiska frågor och

handlingar som står individen närmre. Exempel på frågor kan vara livsstil-, miljö- och

jämställdhetsfrågor (Amnå 2008), och handlingar såsom källsortering och konsumtionsval

(Sörbom 2002). Denna uppsats har fokus på den mer individbaserade politiska aktivismen,

närmare bestämt den politiska konsumtionen.

Priser och tillgång på mat är en företeelse som sträcker sig långt tillbaka i tiden, och är något

som gett upphov till många revolutionära ansträngningar under historien. Detta kan ses som

en förfader till dagens politiska konsumtion, som begreppsmässigt är relativt nytt (Micheletti

2003). Människor ställer allt högre krav på konsumtionsvaror och internationella översikter

visar att västländernas invånare i allt större utsträckning kan tänka sig att delta i

konsumentbojkotter. Svenska undersökningar visar att den politiska konsumtionens som

påverkanssätt växer i betydelse. I en sifo-undersökning från 2001 tror 69 % av vuxna svenskar

att de kan påverka samhället genom att köpa varor/tjänster från företag med etisk orientering.

77 % tror att konsumenters val ger individen ansvar för samhällsutvecklingen och SNS

demokratirapport visar att 29 % av vuxna svenskar bojkottar varor av politiska skäl

7

(Micheletti 2003). Då fenomenet blivit allt vanligare med åren antas det att unga människor är

den grupp som i allt större utsträckning använder sig utav detta verktyg för att vara med och

påverka, även om forskningen också funnit att såväl utbildning, kön och politisk ståndpunkt

spelar en viss roll (Bengtsson 2007).

Med utgångspunkt i att politisk konsumtion är något som lockar den yngre generationen är det

av vikt att skolan uppmärksammar fenomenet och bedriver utbildning kring det. Jag anser att

skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför vuxenlivet och ge dem kunskaper som gör

att de klarar av de krav som ställs av dem i samhälle. De ska kunna ta ställning i olika frågor

och kunna delta i samhällslivet. Eleverna ska ha ett självförtroende kring hur politik fungerar,

vilka spelregler som finns och hur de politiska processerna fungerar för att aktivt kunna delta i

demokratin och politiken. Samhällskunskap som skolämne har till uppgift att ge eleverna

förutsättningar för att kunna bli aktiva och engagerade på olika vis. Idag har många unga

intresset men brister i själva engagemanget. (Långström & Virta 2011). Detta kan tolkas som

att det finns knappheter i hur politik- och demokratiundervisningen bedrivs.

Det finns konventionella former av politiskt deltagande och mer okonventionella. De

konventionella formerna kan exempelvis vara röstning, partimedlemskap, aktivitet i

folkrörelser eller olika frivilliga verksamheter. Till de mer okonventionella tillhöra

exempelvis protester, demonstrationer och bojkottning. Av ren tradition undervisar skolan

mer om de konventionella formerna, vilket även speglas i elevernas syn på demokrati och

politik. (Långström & Virta 2011). Dagens undervisning är därmed inte nyanserad i olika

politiska uttryckssätt och det finns därför en poäng att fördjupa sig ytterligare i den icke-

traditionella politiken, framförallt i tider där den individualiserade politiken tycks öka. Det

kan vara i de individualiserade uttryckssätten som vi kan finna det aktiva engagemanget hos

de unga.

Som blivande samhällskunskapslärare är det av vikt att vara väl insatt i växande fenomen

såsom politisk konsumtion. Det är viktigt att kunna nyansera och beskriva den politiska

uttrycksformen och faktorerna bakom. Detta för att främja den politiska aktiviteten hos

dagens ungdomar. Till denna uppsats ligger fokus på vilka olika konsumentpolitiska

uttryckssätts som används, samt vilka motiv individen har för konsumera politiskt. Detta för

att det tycks finnas en avsaknad av forskning kring ungdomars egna motiv och resonemang

kring politisk konsumtion.

8

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att belysa intervjupersonernas konsumtionspolitiska uttryckssätt samt

att utifrån ett sociologiskt perspektiv analysera hur deltagarna diskuterar kring motiv för och

emot politisk konsumtion. För att nå syftet ämnar undersökningen besvara följande

frågeställningar som sedan kommer att analyseras:

På vilket sätt uttrycker individerna sin politiska konsumtion?

Vilka motiv har de för och emot politisk konsumtion?

1.3 Teoretisk utgångspunkt

I den teoretiska utgångspunkten kommer ett antal begrepp att redovisas för att förtydliga

uppsatsen innehåll och skapa förståelse för forskningsområdet samt kommer valet av ett

sociologiskt förhållningsätt att beskrivas och motiveras.

1.3.1 Sociologi

Denna uppsats handlar utifrån ett sociologiskt perspektiv med sociologiska teorier. Med

sociologi menas kortfattat studiet kring individens sociala handlingar i samhället. Ämnet

behandlar varför och hur människan handlar, vilka sociala identiteter som skapas och hur

mänskliga relationer påverkar på individ, grupp och samhällsnivå (Giddens 2007).

Anledningen till att denna undersökning har en sociologisk utgångspunkt är då den syftar till

att se just hur ett mänskligt handlande, politisk konsumtion motiveras kunna påverka

individen och samhället. Teorin passar väl då undersökningen ämnar se varför individerna

motiverar politisk konsumtion såsom de gör.

1.3.2 Politiks handling och politiskt engagemang

En politisk handling är en handling som individen gör i syfte av att förändra något som berör

fler än individens närmsta krets. Förändringen ska direkt eller indirekt påverka den kollektiva

nivån. En politisk handling behöver inte kopplas till ett parti utan kan ske i den närmsta

vardagen genom exempelvis konsumtion eller källsortering. Politiskt engagemang syftar på

intressen och uppfattningar om hur man kan påverka eller förändra samhället. Detta kan

uttrycka sig på många olika vis, som att exempelvis rösta eller bojkotta något (Sörbom 2002).

1.3.3 Politisk konsumtion

Med politisk konsumtion avses konsumentens möjlighet att använda sin valfrihet inom

konsumtionen för politiska ändamål. Konsumenten kan välja mellan produkt och producent

för att påverka uppförandet hos marknaden och institution. Dessa val påverkas av individens

9

värderingar kring exempelvis rättvisa, eller etiska och politiska bedömningar av agerandet hos

företag. Politisk konsumtion kan förekomma individuellt hos individen eller som en kollektiv

handling. Politisk konsumtion kommer i många olika former som exempelvis bojkott,

buycotting, massdemonstrationer inriktade mot produktproducenter, skriva klagomål till

företag/institutioner, investera etiskt, stödja märkningssystem med mera (Micheletti 2003).

1.3.4 Bojkott, Buycottning och produktmärkning

Bojkott och Buycottning är två vanligt förekommande fenomen inom den

konsumtionspolitiska arenan. Bojkott är en protest mot sociala, politiska och miljömässiga

orättvisor. Pågrund av en bristande företagsprofil väljer individen att avstå konsumtion av

företagets produkter/tjänster tills företaget ändrat det individen anser är ett

tillkortakommande. Ofast är en bojkott organiserad och riktar sig till stora producenter, då

dessa är mer synliga i det offentliga. Syftet är att visa på de stora företagens sårbarhet för

konsumentpåverkan, med förhoppning om att andra företag tar efter (Micheletti 2003).

Buycotting syftar till att medvetet välja/välja bort varor på grund utav etiska och politiska

omständigheter, snarare än på ekonomiska grunder. Till detta kan konsumtion av märkta varor

inkluderas. Det finns olika former av märkning och kan exempelvis intyga goda

arbetsförhållanden, avsaknad eller innehållande av speciell ingrediens med mera. Exempel på

dessa är bra miljöval, kravmärkt och rättvisemärkt. Märkningen ger råd, information och

vägledning åt konsumenterna (Micheletti 2003).

1.4 Disposition

I punkt 1 återfinns inledningen, där ämnesval, syfte, frågeställning, begreppsgenomgång samt

dispositionen finns. Ämnesvalet ger en övergripande syn över hur det konsumtionspolitiska

fältet ser samt varför undersökningen bör genomföras, vilket leder till formandet av syfte och

frågeställning. Begreppsgenomgången ger läsaren förtydligande kring ett antal begrepp som

är relevanta för studien.

Punkt 2 är forskningsanknytningen där forskning kring individers politiska aktivitet

presenteras, samt två teorier kring varför individpolitik som fenomen uppstått. Punkt 3

presenterar metoden – fokusgrupper. Under denna punkt presenteras vad som menas med

fokusgrupper, för- och nackdelar med metoden i relation till undersökningen samt att en

presentation av intervjugrupperna ges. Här återfinns även undersökningens tillvägagångssätt,

urval, avgränsningar, generaliseringar, etiska aspekter, validitet och reliabilitet.

10

Under punkt 4 kan resultatet utläsas gruppvis. Denna punkt avslutas med en sammanfattning

av resultatet. Resultatet analyseras sedan under punkt 5: analys. Analysen är uppdelad i två

rubriker. Uttryckssätt och motiv. Motiv i sin tur är uppdelad i tre underrubriker Aktiv eller

passiv?, Mer för individens skull? Samt rädsla för samhällets konsekvenser. Detta avslutas

med en sammanfattning av slutsatserna. Avslutningsvis diskuteras resultat och analys under

punkt 6. Denna punkt är uppdelad i två rubriker. Dels ges en generell diskussion kring

slutsatserna samt att en diskussion i relation till samhällkunskapsundervisningen ges.

11

2 Forskningsanknytning

Här under kommer den forskningsanknytning som är relevant för undersökningen att

presenteras. Även om det idag finns en större bredd av forskning kring politisk konsumtion,

finns det en avsaknad av mer djupgående undersökningar kring motiv, tankar och idéer

individen har kring påverkanssättet. Därav kan forskningsanknytningen till undersökningen te

sig något tunn. Den forskningsanknytning som återfinns utgår ifrån ett mer helomfattande

politiskt område och är inte specifikt för politisk konsumtion. Den anknytning som kommer

att presenteras är dels Erik Amnå, som undersökt motiv för- och emot deltagande i politiken.

Sociologiska teorier av Anthony Giddens och Ulrich Beck, kring varför individen idag väljer

en mer individbaserad politik kommer att presenteras. Även Adrienne Sörboms undersökning

kring individualiseringen inom politiken kommer att tas upp.

2.1 Aktiv eller passiv medborgare?

Det finns många orsaker till att medborgare är aktiva eller passiva. Enskilda faktorer kan inte

förklara individens val. Erik Amnå har i sin bok Den jourhavande medborgaren undersökt

medborgares politiska deltagande och engagemang. Mer specifikt undersöker han vad det är

som driver på, respektive håller tillbaka samhällsengagemanget. Amnå kommer bland annat

fram till att det finns många olika faktorer som håller tillbaka engagemanget. De tre mest

framstående faktorerna till att inte engagera sig i samhället är:

Att det är för tidskrävande att engagera sig

Deltagarna hade inte lust att engagera sig

De ville inte engagera sig om det kostade pengar

Vidare visade även forskningen att de individer som inte var aktiva saknade:

Tilltro på sina egna politiska förmågor och resurser

Tro på att deras politiska handlande gör skillnad

Moralen räckte inte som enskild faktor för att stimulera ett engagemang. Det krävs mer än

vetskap kring ett politiskt dilemma för att engagera sig ansåg de passiva individerna i

undersökningen (Amnå 2008).

12

De individer i Amnås forskning som hade ett aktivt samhällsengagemang trodde sig ha

möjligheten att påverka och såg sig själva som betydelsefulla resurser. Amnå kunde urskilja

ett antal motiveringar till varför dessa individer engagerade sig:

Det är något man bör göra

Det är något man måste göra

Det är något som behövs göras

Det är något som går att göra

Det är något som ger meningsfullhet att göra

Att vara passiv eller aktiv har alltså inte enbart med moralen att göra. Självförtroende men

också förmågan att bidra ses som viktiga faktorer (Amnå 2008).

Amnås forskning pekar på ytterligare en intressant tendens i samhällsengagemanget. Detta är

att individer som just nu inte anser sig vara engagerade ändå kan tänka sig att i framtiden, vid

behov bli aktiva om de ser anledning till det. Dessa väljer han att kalla för jourhavande

medborgare. Dessa har ett samhällsengagemang som uppdateras genom diskussioner eller

mediebevakning. Den jourhavande medborgaren är beredd att bli aktiva när något händer.

Dessa använder sig till stor del av sin hushållsbudget för att exempelvis bojkotta eller

stödköpa varor för att markera sin politiska uppfattning (Amnå 2008).

I Adrienne Sörbom bok Vart tar politiken vägen? undersöker hon motiven till den

individualisering vi idag kan se i den politiska sfären. Sörbom tittar på vad det är som gör att

individen intresserar sig mer för de individuella uttryckssätten snarare än den traditionella

politiken (Sörbom 2005).

Det Sörbom uppmärksammar är att individerna i henne undersökning som engagerar sig i det

mer individualistiska uttryckssätten känner ett stort personligt ansvar för det som händer

runtomkring dem. Detta ansvar är enligt intervjudeltagarna så pass stort att de inte är bekväma

med att låta någon annan ansvara över det. Deltagarna menar inte att den representativa

demokratin inte fyller sin funktion, utan att individen själv bör ansvara för vissa politiska

frågor. Det är inte bara politiker som har ansvar för politiska frågor, utan individen har ett

vidare ansvar för politiken utöver att utöva sin rösträtt. Intervjupersonerna anser att det är

viktigt med en egen åsikt i politiska frågor (Sörbom 2005).

13

2.2. Individpolitik ur ett sociologiskt perspektiv

Nedan kommer två teorier kring varför en individ väljer att aktivt handla att presenteras.

Dessa två teorier är skapade av Giddens respektive Beck och ämnar förklara bakgrunden till

varför individpolitiken ökar och varför/vilka bakomliggande motiv individen har för att

bedriva en mer individnära politik. Dessa teorier har en sociologisk anknytning då det kändes

mest lämpat utifrån undersökningens syfte. Teorierna kommer i analysen att kopplas med

intervjupersonernas motiv i ett försök att se utifrån vilken teori intervjupersonerna handlar.

Vilken bakomliggande orsak finns till att individerna bedriver individpolitik.

2.2.1 Identitet och livsstil

Idag är individen och samhället kopplat till det globala på grund utav globaliseringen. Och

alla individer påverkas av det modernitet kan skapa såsom miljöförstöring, kärnvapenkrig och

katastrofer. Människan måste därmed kunna motivera på något vis, vad denne gör och varför.

Denna reflexiva medvetenhet karaktäriserar det mänskliga handlandet (Giddens 1999).

Anthony Giddens beskriver en så kallade ”självförverkligande poltik”. Giddens teori handlar

om att det idag kan vara svårt att veta vad som är ens egen identitet. Som människa bygger

man in olika rutiner i sin vardag. Dessa val av rutiner blir till individens livsstil, exempelvis

vart man bor, äter och så vidare, och dessa handlingar blir till en slags säkerhet som kallas

ontologisk säkerhet. Att ha en ontologisk säkerhet är nödvändigt på grund av fyra tendenser vi

ser i samhället. Den första är våra förlorade traditioner. Traditioner har idag fått en mindre roll

som skapar hål i våra rutiner. För det andra har vi idag fler livsvärldar: vi förflyttas mellan

hem, skola, arbete och olika aktiviteter vilket gör att vi måste finna de gemensamma

nämnarna mellan alla sfärer. För det tredje har individen ett behov av att vara fri och få

kunskap utan auktoriteter som har kunskap åt oss. Slutligen finns idag en ökning av media

som influerar individen att söka sin egen identitet som knyts samman med världen på ett nytt

plan (Giddens 1999).

Dessa tendenser menar Giddens, skapar en större valmöjlighet och fler alternativ för individen

att bygga sin identitet och livsstil. Och bygger inte individen sin livsstil får denne existentiell

ångest som annars hålls i tillbaka med hjälp av vardagliga rutiner. Att kunna förändra sin

identitet på detta vis påverkar individens sätt att se på politiken. Ens identitet och livsstil i

förhållande till samhället skapar den så kallade livsstilspolitiken (Giddens 1999).

14

2.2.2 risk och rädsla

Beck menar att det skett en övergång från det gamla industrisamhälle till, vad han kallar, ett

risksamhälle. Individen konfronteras med sina egna konsekvenser i risksamhället, jämfört

med det tidigare industrisamhället där det fanns färdig kontroll- och säkerhetsinstitutioner.

Detta resulterar i att individen, ibland tillsammans med andra måste hitta eller uppfinna nya

självklarheter för livet. Risksamhället är en utvecklingsfas i det moderna samhället där

förnyelse skapar sociala, politiska och ekologiska risker. Problemet med moderniteten är att

ekologiska, kemiska och genetiska faror utlöses av människan och mänskliga beslut (Beck

1996).

Denna individualisering betyder inte att individen blir ensam och isolerad, menar Beck. Utan

att individen måste iscensätta och bygga sitt egna liv. Detta är ett tvång och ingenting

individen kan välja själv att göra, eller inte göra. Och även om individen gör personliga val

blir den ej privat utan i en ny politisk mening. Vidare är individen fortfarande delaktig i den

traditionella politiken även fast de drar sig till sin egen existens, då det ej handlar om ett

bristande engagemang eller politisk trötthet. Individen får uppfinna det politiska. Denna

självskapande politik, bildar strukturer inom och utanför det politiska systemet.

Självorganisationen är kärnan, med mindre maktinstanser. Det offentliga och ekonomiska

vävs ihop och konsumenter organiserar sig. Med reflexiv modernisering menas inte reflektion,

utan en själkonfrontation. Denna reflexivitet i samband med individualiseringen gör att

politikerna i sin tur får större motstånd från medborgarinitiativ och industrierna får möta

motstånd från exempelvis konsumentbojkotter (Beck 1996).

Med subpolitik, menar Beck, att det finns aktörer utanför det traditionella politiska systemet

som uppträder i samhället. Detta subpolitiska samhälle är etablerat och handlar om politik

som kommer nerifrån exempelvis miljöpolitiska rörelser eller högerradikala grupperingar.

Detta skapar en minskning i det centralistiska styret, men i varierande grad (Beck 1996).

Även Giddens diskuterar risk, dock i mindre omfattning än Beck. Han menar att det, precis

som Beck säger finns ett behov av riskhantering i det moderna samhället. Tillit att hantera risk

skapar individen genom sitt skapande av livsstil (Giddens 1999).

15

3 Metod

I detta avsnitt kommer val av metod, urval, generaliseringar och avgränsningar att presenteras.

Samt kommer forskningens validitet, reliabilitet och etiska aspekter problematiseras och

diskuteras. Vidare kommer en presentation av intervjugrupperna att ges.

3.1 Val av metod och tillvägagångssätt

Vald metod för denna undersökning är kvalitativa fokusgrupper. Fokusgrupper används för att

se hur individerna i egenskap av gruppmedlem diskuterar en viss fråga. Deltagarna väljs ut då

de har erfarenhet av ett specifikt ämnesområde, vilket i detta fall är politisk konsumtion.

Fokusgrupper karakteriseras av ostrukturerade kvalitativa intervjuer i syfte av att låta

deltagarna lyfta fram de som dem anser är viktigt i ämnesområdet. Detta för att försöka ta

reda på varför deltagarna tycker som de gör. Med kvalitativa intervjuer menas just att

undersökningen inte har fokus på kvantifiering av resultatet, utan fokus ligger på vad

fokusdeltagarna berättar och vad som kan tolkas utifrån det (Bryman 2012). I denna intervju

handlar det om hur intervjupersonerna ger skäl för sina motiv för- och emot politisk

konsumtion. Kriterierna för att delta i denna studie är följande: Personerna ska ha någon form

av konsumtionspolitisk erfarenhet och vara mellan 18 till 23 år. Motivet till åldersgruppen är

att dessa är i sluttampen av eller har avslutat gymnasiet. Förhoppningen är att se om motiven i

någon form kopplas till deras skolgång eller undervisningen i skolan. Syftet med det är enbart

för att kunna koppla det till slutdiskussionen kring politisk konsumtion och undervisning.

En fördel med vald metod, i relation till undersökningen är flexibiliteten under

intervjutillfällena. Det finns möjlighet att utveckla frågorna (och därmed svaren) samt

utveckla diskussionen under tiden som intervjun pågår för att få ytterligare aspekter och

inriktningar till undersökningen. En annan fördel med att använda sig av fokusgrupper är att

man får fram en variation av motiv då gruppen hjälper varandra att få en bredd i svaren och

ett djup i motiven. Fokusgrupper, till skillnad från enskilda intervjuer ger individerna

möjlighet att utveckla sina resonemang med hjälp av andras infallsvinklar. Intervjupersonerna

bygger själva intervjun då det är dem som diskuterar. Detta är även något som Denscombe tar

upp. Han menar att fokusgrupper främjar diskussionen då respondenten får möjlighet till att få

alternativa synpunkter eller få stöd för sin egen synpunkt alternativt möjligheten att ifrågasätta

andras synpunkter (Denscombe 2009)

16

Nackdelen med att använda sig av fokusgrupper är att dess ostrukturerade karaktär ger

forskaren mindre kontroll på utfallet av intervjuerna. Risken att intervjuerna byter spår och

blir avvikande från ämnet utgör svagheten. Detta är anledningen till att det finns ett färdigt

frågeschema till denna undersökning, för att enkelt kunna styra tillbaka intervjupersonerna till

ämnet. Dessa frågor behandlar tre ”teman”. Politisk konsumtion i relation till sig själva,

individen och samhället. Det första temat syftar till att få svar på vilka uttryckssätt de

använder sig utav och vilka motiv de ser till politisk konsumtion. Intervjuerna kommer även

ha sin start i att de får börja berätta om deras uttryckssätt. En diskussion utifrån ”individen”

motiveras med att temat öppnar upp för intervjupersonerna att diskutera ämnet utifrån ett mer

allmänrådande perspektiv, än utifrån sig själva. För att på så vis kunna diskutera motiv, de

inte själva nyttjar, men som de kan tänka sig att andra upplever. Samhällsperspektivet ifall det

behövs ett förtydligande kring konsumtionspolitiska motiv ur ett större perspektiv.

Avgränsningar kring specifika frågor kring företag olika grupperingar, politisk påverkan har

skett, men kan dock bli omnämnda i resultatet ändå beroende på hur individerna motiverar sin

politiska konsumtion. Undersökningen ämnar dock ej gå in djupare på dessa.

Ytterligare en nackdel kan vara att gruppdynamiken kan hämma deltagarnas svar, om

exempelvis en deltagare tar för mycket plats eller tvärtom att någon deltagare är för tystlåten.

I ett försök att undvika detta, har ett antal ”grundregler” skapats för att det ska vara god

stämning under intervjuerna. Dessa finns att läsa under etiska aspekter. Enligt Denscombe

finns ytterligare saker som kan hämma intervjun nämligen den konstlade intervjusituationen

(Denscombe 2009). Något som kan vara svårt att förebygga.

3.2 Tillvägagångssätt De olika intervjuerna kommer gå till på liknande sätt. Intervjuerna kommer att spelas in och

sedan transkriberas, såvida inte någon deltagare uppger att denne inte vill detta. Detta är

önskvärt då det finns en svårighet i att hinna skriva exakt vad deltagarna säger och vem som

säger vad. Att be respondenterna att vänta kan bryta interaktionen i intervjun. Detta är

framförallt önskvärt i fokusgrupper då risken att intervjudeltagarna pratar i mun på varandra

finns (Bryman 2012).

Sammanlagt kommer två gruppintervjuer att ske, där varje grupp innehåller 3-4

intervjupersoner. Respondenterna får välja den tid och plats de uppfattar som mest bekväm.

17

Intervjuerna startar med en kort inledning där en presentation av arbetet görs samt att de innan

intervjun tagit del av undersökningens tema.

3.3 Urval, avgränsningar och generaliseringar

Intervjuerna har avgränsats till två stycken med 3-4 personer i varje grupp. Denna

avgränsning har gjorts med hänsyn till det begränsade tidsutrymmet som finns för

undersökningen samt utifrån undersökningens storlek. Vidare har även en avgränsning i

antalet intervjupersoner i varje grupp gjorts. Detta för att intervjupersonerna ska uppleva att

de får uttrycka sina ståndpunkter. En avgränsning i antalet intervjupersoner kan enligt Bryman

gynna undersökningen då intervjupersonerna med större bekvämlighet vågar yttra sina

personliga åsikter (Bryman 2012)..

Undersökningen utgår ifrån individernas egen uppfattning kring politisk konsumtion och bör

ej ses som ett allmänrådande tycke kring politisk konsumtion. Inga generaliseringar bör göras,

utan resultatet bör enbart ses som subjektiva åsikter som kan råda kring politisk konsumtion.

Eventuellt kan uppsatsen komma att visa tendenser som kan anses vanliga inom

forskningsområdet. Det är vidare viktigt att ha i åtanke att undersökningen presenteras utifrån

ett sociologiskt perspektiv. Detta leder till att antagande kring slutsatser får en sociologisk

betoning. Möjligheten finns att en analys ur ett annat perspektiv såsom ett politiskt eller

ekonomiskt skulle leda till andra slutsatser.

3.4 Material och Intervjupersoner

Nedan kommer en beskrivning av de olika grupperna och intervjupersonerna samt en

beskrivning av när, var, och hur intervjun ägde rum. Alla intervjupersoner har fingerade namn

i undersökningen.

Grupp 1

Grupp 1 består av tre tjejer – Edith, Andrea och Ida. som alla går tredje året på gymnasiet där

de läser Samhällskunskapsprogrammet. Dessa tre tjejer känner varandra då de går i samma

klass och umgås på fritiden. Intervjun med dessa ägde rum en eftermiddag på deras skola där

vi fick låna ett klassrum. Ingen av intervjupersoner ser sig är särskilt insatta i politisk

konsumtion men anser att de i viss mån är politiska konsumenter och att de då och då handlar

politiskt.

18

Grupp2

Grupp 2 består av två tjejer och en kille – Greta, Elsa och Filip som alla precis nyligen gått ut

gymnasiet. Ingen av dem har för närvarande valt att studera vidare utan arbetar. Dessa tre

känner varandra och umgås ofta. Intervjun ägde rum hemma hos en av intervjudeltagarna.

Elsa och Filip är insatta i politisk konsumtion och anser sig vara politiska konsumenter,

medan Elsa känner sig ganska insatt men anser sig inte bedriva politisk konsumtion i någon

större mån.

3.5 Validitet och Reliabilitet

Med reliabilitet menas i vilken mån en undersökning kan replikeras med ett liknande resultat.

I en kvalitativ undersökning är reliabiliteten problematiskt att nå, då dessa speglar sig i en viss

social miljö och med den miljöns sociala betingelser. Skulle en forskare vilja replikera en

kvalitativ undersökning måste denna se rådande kontext för att kunna uppnå likande resultat.

Istället för att bedöma reliabilitet, menar Bryman att man in kvalitativa undersökningar, kan

se till tillförlitligheten istället. Med tillförlitlighet menar han överförbarhet, trovärdighet samt

pålitlighet. Överförbarheten handlar om hur överförbart resultatet i studien är i en annan

situation. (Bryman 2012). Denna studies överförbarhet kan te sig något vag då det handlar om

enstaka individers motiv och åsikter. Dock finns vissa aspekter som stärker överförbarheten,

nämligen frågeschemat som styr diskussionen åt rätt håll samt att intervjudeltagarna är

utvalda efter specifika kriterier. Resultatets trovärdighet har säkerställts genom att låta

deltagarna i undersökningen ta del av såväl transkriberingar som färdig resultat. Pålitligheten

handlar om såväl resultat som resterande delen av studien (Bryman 2012). Resultatet

diskuteras i stycket nedan. Pålitligheten för resterande undersökning, får anses hög då den har

en utgångspunkt och är knuten till erkänd forskning.

Med validitet som menas i vilken utsträckning den insamlade data kan ses som riktiga och

korrekta. Alla metoder har viss problematik i sin validitet. Kvalitativa intervjuers största

validitetsproblem kan ses vara huruvida intervjupersonerna svarar uppriktigt. Detta är svårt att

kontrollera (Bryman 2012). Validiteten kan och har, dock kontrolleras under själva intervjun

då man har direktkontakt med respondenten (Denscombe 2009). Förtydligande och

följdfrågor ställs. Vidare kommer intervjupersonerna få ta del av resultatdelen, för att

säkerställa att deras svar framställts på ett korrekt vis.

19

3.6 Etiska aspekter

Då undersökningen kan komma att spegla en del personliga åsikter som för vissa individer

kan uppfattas som privata, kommer individernas identitet att hållas anonyma. Alla som deltar i

undersökningen kommer att ges ett nytt namn och inga bostadsorter eller annan information

som kan avslöja intervjupersonernas identitet kommer att avslöjas. Ålder och kön på

intervjupersonerna kommer att finnas med i undersökningen. Undersökningen i sig kommer

inte att göra några jämförelser mellan kön eller ålder på grund av arbetes begränsade storlek,

men det kan finnas ett intresse i att få en liten inblick i ”vem” det är som pratar.

Då intervjuerna görs i grupp finns det dock ett större antal personer som kan varandras

identitet än vid en intervju forskare och intervjuperson emellan. Därför kommer en del

”grundregler” för intervjuerna att sättas upp. Dessa får deltagarna reda på innan

intervjutillfället startar och måste godkänna för att få vara en del av intervjun. Dessa

”grundregler” är att en intervjuperson när som helst kan välja att avstå ifrån en fråga eller ett

diskussionsområde. Alla intervjupersoner ska kunna beskriva sina åsikter utan att bli

påhoppade eller nervärderade. Samt att det som sägs i intervjun stannar hos intervjudeltagarna

och det finns ingen anledning att diskutera andras intervjusvar utanför undersökningstillfället.

Alla intervjupersoner har valt att delta i undersökningen och ingen har blivit tvingad till

deltagande.

.

20

4 Reslutat

Syftet med undersökningen är att se vilka konsumtionspolitiska uttryckssätt individerna

använder sig utav eller har använt sig utav. Vidare ska intervjupersonerna diskutera motiv för-

och emot politisk konsumtion som påverkanssätt. Intervjupersonerna har fått diskutera

politisk konsumtion först utifrån sig själva för att tydliggöra deras motiv och uttryckssätt. Sen

har intervjupersonerna diskuterat konsumtionspolitiska motiv utifrån ett mer generellt

perspektiv samt ur ett samhällsperspektiv, detta för att ytterligare finna motiv till att

konsumera politiskt. Resultaten är en sammanställning av transkriberingarna samt

anteckningarna från de olika intervjuerna och avsnittet är uppdelat dels i två avsnitt; Resultat

intervju 1 och Resultat intervju 2. Dessa är sedan uppdelade i underrubrikerna Individernas

uttryckssätt, Personliga motiv för politisk konsumtion, personliga motiv emot politisk

konsumtion samt politisk konsumtion och samhället.

4.1 Resultat intervju 1

4.1.1 Individernas uttryckssätt

Edith försöker i största möjliga mån att köpa ekologiska produkter. Som det ser ut idag har

hon inte möjlighet att köpa allt ekologiskt utan har riktat in sig på vissa varor såsom

exempelvis kakao, ägg och mjölk. Hon har valt dessa varor för att hon någon gång hört att

dessa produkter bör köpas ekologiskt. Ibland när hon går i affären kan hon köpa andra

ekologiska varor också, det beror på lite hur mycket pengar hon har eller hur mycket tid hon

känner att hon har att välja varor.

Ida bojkottar H&M. Dock handlar hon där ändå när hon behöver ett plagg till lite lägre pris.

Hon får då samtidigt dåligt samvete, eftersom hon vet att det är fel. Hon började bojkotta

H&M efter att hennes mamma berättat om att villkoren för H&Ms arbetare var undermåliga.

Andrea säger att hon aldrig skulle köpa pälsprodukter, hon väljer att bojkotta

pälsproduktionen. Hon kan inte minnas att hon någonsin ägt eller köpt ett pälsplagg. Detta är

något hon kan fortsätta att göra hela livet då hon känner att päls inte är något hon saknar eller

är i behov av. Ida och Edith instämmer i detta. Päls är enligt Ida, någonting man alltid fått

höra är fel och onödigt. Eftersom så många är emot det är det ingenting man känner att man

vill ha. Dessutom menar hon, finns det många alternativ till det.

21

4.1.2 Personliga motiv för politisk konsumtion

Ida menar att det är positivt med politisk konsumtion för självkänslan och känslan av att

”göra det rätta”. Skänker man exempelvis pengar är det inte bara positivt för dem som får

pengarna utan även för sig själv menar hon. För att man känner sig som en bra människa.

Andrea håller med och säger att det nästan handlar mer om sig själv och att skänka pengar blir

en egoistisk tanke, snarare än en akt för att hjälpa till och förändra.

Andrea fortsätter sen och säger att man kanske även blir lite av en besserwisser som bara

”tjatar” om hur duktig man är och vill framställa sig själv som lite bättre än alla andra.

”Skrytfaktorn är hög” säger Edith och menar på att man blir ”dryg” mot andra för att man

själv engagerar sig och då ”inte kan förstå” hur inte andra gör det.

Alla tre är dock överrens om att det egentligen inte ska handla om sig själv som individ, utan

vad det blir för positiva effekter på samhället. Avslutningsvis lägger Andrea till att en positiv

personlig effekt kan vara friheten att få uttrycka sig och sin ståndpunkt på olika sätt och få

känna sig mer aktiv i samhället än innan.

4.1.3 Personliga motiv emot politisk konsumtion

Alla tre tjejer skulle kunna tänka sig att använda sig utav politisk konsumtion både idag och i

framtiden, men det finns många hinder. Alla tre nämner och instämmer att pengar är det

största problemet. Ida säger att det inte känns troligt att hon idag skulle kunna lägga ner mer

pengar för att handla exempelvis bättre kläder, då hon idag inte har mycket pengar att röra sig

med. Hon menar att hon i framtiden kanske kan engagera sig mer men samtidigt inte för

mycket. Hon tror att det krävs ett ordentligt engagemang för att ”hålla på” med detta och hon

är osäker på hur mycket hon som vuxen sen orkar ”hålla på” men just politisk konsumtion.

Det finns andra saker som Ida tror engagerar mera i det vardagliga livet.

Edith tror att hon kan tänka sig att handla mer märkta varor när hon blir äldre, då märkningen

underlättar så att hon inte behöver sätta sig in i det så mycket, utan bara veta vad märkningen

står för. Dock tror hon inte att hon kommer köpa alla varor, då det nog kan bli väldigt dyrt i

längden. ”Vara engagerade med måtta. Alltså att inte alltid tänka på det men göra det då och

då.”

Andrea avslutar med att säga att hon vill vara med och påverka genom sin konsumtion men

att hon samtidigt är för bekväm och inte vill ”offra för mycket” av sitt liv genom att lägga mer

pengar, sätta sig in i olika situationer eller avstå från produkter hon är van och vill använda.

22

Både Ida och Edith håller med Andrea om att det kan vara så. ”Man har tanken men inte

viljan”.

Politisk konsumtion är bra för självkänslan men inte för plånboken menar Ida. Men allt

handlar om i vilken utsträckning man väljer att vara en politisk konsument menar Andrea. Är

man i den mån att det inte tar för mycket tid och energi blir det ingen extra påfrestning för ens

övriga liv och då är det bara positivt. I det stora hela tror de tre intervjupersonerna att politisk

konsumtion i ”lagom utsträckning” är en bra idé för ”de flesta”. ”Det är ju ett bevis på att

man bryr sig lite grann” menar Ida. Nackdelen menar tjejerna kan vara att välja vad man ska

fokusera på. De tror att det är svårt att helhjärtat försöka konsumera positivt för mänskliga

rättigheter, djurens rätt, miljön och så vidare. De menar att man knapp får äta eller handla då.

4.1.4 Politisk konsumtion och individen

Ida tror att många individer intresserade av politik nog kan intressera sig för politisk

konsumtion. ”har man redan bra kunskap om politik har man nog en ganska klar bilda av

vad man tycker.. bra och dåligt.. då kan man nog välja noggrannare vad man handlar”.

Andrea tänker sig att det fortfarande dels är en egoistisk tanke, att man gör det för att man

själv mår bra av det. Edith tänker sig att de flesta nog bojkottar eller har bojkottat något för att

det är ett enkelt sätt att visa sin ståndpunkt – ”det gör man nog typ.. av ren ilska om man läser

nått dumt om ett företag typ”.

Gruppen har svårt att se någonting negativt om en individ vill använda sig utav politisk

konsumtion. Ida menar att precis som för deras egen del är det nog mest plånboken som

stoppar individen från att nyttja sig av politisk konsumtion. Edith fortsätter och säger att om

en individ använder sig av politisk konsumtion förbättras nog dennes självkänsla på ett

positivt sätt men att ett allt för starkt ”intresse” för politisk konsumtion kan leda till något

negativt. ”Att i varje sekund liksom tänka på vad man köper och inte köper.. jag tror att man..

tillslut inte klarar av mer.. engagemanget blir för stort och man märker att man inte kan göra

allt själv.. då blir det tvärtom istället att man inte vill göra någonting för att man offrar så

mycket för så lite.. resultat eller vad man ska säga”. Hon menar alltså att om en individ gör

en för stor personlig uppoffring i sitt konsumtionsbeteende kan det leda till ett slags bakslag

om individen inte ser de resultat denne förväntat sig. Detta leder till att individen tappar

intresset för att använda plånboken i politiskt syfte.

23

Andrea å andra sidan hävdar att det kanske inte är just det politiska resultatet som lockar en

individ att fortsätta utan snarare känslan av att kunna bestämma själv och att kunna göra

själva ställningstagandet som är det som lockar. Hon menar att det inte nödvändigt vis är så

att en individ måste se ett politiskt resultat i form av nya lagar och regler för att känna att den

politiska konsumtionen har ett syfte, utan att det räcker med känslan en individ får av att ha

gjort det hen tror är rätt. Däremot är de överens om att det, för individen har stor betydelse då

en enskild person kan agera direkt i en hjärtefråga utan att behöva ansluta sig till något större

som exempelvis en organisation eller parti och på så vis behöva ”gå med på” eller ”köpa” ett

paket av politiska idéer.

4.1.5 Politisk konsumtion och samhället

”För samhället är det väl bara positivt.. eller? Hur skulle det kunna bli negativt av att typ..

man inte köper besprutade produkter eller nå?” anser Edith. Hon menar att om fler valde att

bry sig skulle samhället bli bättre. ”Det skulle bli mindre miljöförstöring exempelvis”

fortsätter Ida. ”Men det skulle inte va lika kul att shoppa [skratt]” säger Andrea och menar att

det då troligtvis skulle finnas ett mindre utbud av varor att välja mellan när man skulle handla.

Ida håller med och menar att alla politiska konsumenter nog är mer sparsamma med

konsumtionen överlag och Edith fyller i, och säger att det skulle dels kosta mer och finnas ett

mindre utbud, vilket skulle resultera i en mer sparsam konsumtion. Vilket i sig inte skulle vara

något problem då överkonsumtion också är en del av problemet med dagens marknad. Hon

menar att det i samhället finns en ”trend” av att man ska äga mycket och gärna ha fyndat

produkterna, vilket resulterar i att folk hellre köper mycket och billigt istället för lite dyrare,

bättre och mindre ”resursslösande”.

Om alla människor i ett samhälle däremot skulle välja att politisk konsumera mindre menar

alla i gruppen att samhället skulle förändras mot det sämre då ekonomiska vinning skulle gå

ut över exempelvis miljön och mänskliga rättigheter. Ida menar att det uppenbarligen ”saknas

något” eftersom politisk konsumtion har blivit ett begrepp. Om det inte hade funnits ett

problem eller ett behov av det, hade inte denna typ av politik varit aktuell. Detta måste även

betyda att det saknas fungerande verktyg för dessa typer av frågor. Då det uppenbarligen finns

ett problem är det även en fara om människor skulle sluta bry sig, menar hon. . Andrea

fortsätter och säger att det kanske sällan syns en tydlig politisk förändring tack vare politisk

konsumtion utan att det snarare kanske handlar om ett samhällets attityd till dessa politiska

frågor.

24

Alla i gruppen är överens om att politisk konsumtion måste ske i stor skala och mer

mobiliserat för att det ska märkas en skillnad i ett helt samhälle. ”om det är i en stad och en

person slutar handla på H&M för att de har slavarbetare skulle ju inte affären stänga igen

för att en person inte tycker om dom.. hela staden måste ju visa att nej vi tänker inte handla

här så ni behöver inte ha någon affär i vår stad” säger Ida. Edith och Andrea håller med och

menar att för att man ska kunna se effekten hos ett helt samhälle måste fler personer vara

engagerade. Handlar det om en persons politiska konsumtion ser man bara positiva effekter

hos just den personen. ”skulle bara en person i hela världen konsumera politiskt skulle det ju

inte märkas.. den personen kanske skulle må bättre i sig själv men det skulle inte förändra

något i samhället liksom” menar Andrea.

4.2 Resultat intervju 2

4.2.1 Individernas uttryckssätt

Elsa ser sig själv som en väldigt aktiv politisk konsument. Hon väljer bland att bojkotta

massproducerade skönhetsprodukter, då dessa innehåller många olika tillsatser och onaturliga

ämnen. Hon väljer då att köpa ekologiska och naturliga produkter i stället. Vidare berättar hon

att hon inte köper saker så som palmolja eller produkter som påverkar regnskogen. Dock,

menar hon är vissa val hon gör ganska lätta då det inte påverkar hennes livsstil såsom

produkter från regnskogen som inte är svårt att avstå. Vidare försöker hon att i största mån

avstå från fläskprodukter, då med tanke på djurhållningen kring grisuppfödning. Hon försöker

över huvudtaget tänka på sin matkonsumtion men menar att det är svårt då det lätt blir dyrt.

Greta menar att hon försöker att i alla situationer tänka lite på hur hon konsumerar men menar

att hon tycker att det är svårt att alltid veta vad som är rätt val och vad som är fel val. Hon har

dock valt att ta ställning och skaffat ett fadderbarn.

Filip försöker att alltid köpa svenskt kött. Detta för att han tänker på miljön, djurhållning och

för att han vill stödja den svenska marknaden. Han fortsätter och berätta om att han är kluven

i frågan kring att köpa produkter gjorde av personer med dåliga arbetsförhållanden, han tänker

främst på barnarbete. ”Köper man inte grejerna av barn måste de då gå och prostituera sig

istället? För då har de ju inge jobb över huvudtaget”. Elsa håller med om att detta är ett

dilemma och att lösningen kanske kräver mer än bara konsumenternas åsikter. Filip tror nog

att han skulle köpa produkterna ändå, av rädsla för att arbetarna skulle få det sämre. Greta

däremot håller inte med, hon skulle hellre avstå produkten. ”Vet jag att det är barnarbete och

25

köper det då känns det som att jag stödjer.. att jag tycker att det är okej med barnarbete”.

Elsa fortsätter och menar att det är problematiskt för även om affären garanterar att deras

arbetare har bra villkor brukar det för eller senare visa sig att det inte är sant.

Greta håller med, hon är medlem i Greenpeace1 och berättar att hon får hem informationsblad

från organisationen där det står om olika överenskommelser de försöker göra med olika

företag och i många företagsnamn som dyker upp trodde hon inte var så dåliga.

4.2.2 Personliga motiv för politisk konsumtion

Alla tre intervjupersoner anser att politisk konsumtion tillför någonting positivt. Elsa menar

att hennes val av skönhetsprodukter är ett sätt för henne att visa företagen att hon inte är

intresserad av onaturliga produkter. Även om företagen i sig troligtvis inte påverkas av en

persons bojkott menar hon att det ger någonting positivt för henne då hon känner att hon gör

det som hon kan för att förbättra. Vidare anser hon att diskussionen kring onaturliga produkter

borde bli en större debatt bland politiker.

Filip tycker det är positivt att stödja företag med bra produkter då det ger en chans för dessa

att expandera och bli lite billigare. Greta håller med Filip och menar att även om dessa företag

alltid kommer att ha lite dyrare produkter så om de kan bli något billigare så kan hon fortsätta

utöka sin politiska konsumtion och gynna fler företag.

Att konsumera politiskt får Greta att känna sig duktig. Hon mår bra av att känna att hon gör

någonting bra. Greta förklarar vidare att även fast hon är medlem i Greenpeace ställer hon sig

skeptisk till organisationen. Hon menar att det är svårt att verkligen veta vart pengarna

hamnar i en sådan stor organisation, men att hon samtidigt fortsätter skänka pengar för att det

känns bra för henne, hon blir glad. Men hon tror också att människor kan göra det av skuld: ”

alltså att man skäms över sig själv typ så.. nej men att man kanske inte är medveten eller

orkar inte vara så medveten eller har inte tid eller pengar och sånt där och då kan det vara

skönt att amen göra något” Den man känner skuld inför är sig själv och skäms för sin egna

levnadsstandard, eller att man inte har tid eller råd att vara väldigt engagerad.

När det kommer till att just skänka pengar tänker Elsa att det är lätt just för att man inte aktivt

behöver bry sig om vart pengarna hamnar. Greta fyller i och menar att pengarna dras bara från

1 Greenpeace är en miljöorganisation. http://www.greenpeace.org/sweden/se/

26

kontot och man kan ha gott samvete. Filip avslutar med att hålla med: ”Generellt sätt är nog

alla lite lata.

Filip tycker däremot att det inte är köpet av en bra produkt som får honom att känna något

utan snarare köpet av en dålig produkt. ”Jag tror snarare att jag känner inget speciellt när

jag köper en bra produkt utan köper jag en dålig så känner jag mig inte okej.. som om jag har

sabbat något”.

Greta däremot tycker att det är svårt att veta vad som är rätt och fel och att hon tycker om när

folk delar med sig av information kring vad man ska och inte ska köpa. Hon ger exempel på

när hon såg en grupp på facebook som var emot jätteräkor där hon gick in och läste och sedan

valde att sluta äta jätteräkor. Elsa håller med och menar att man inte orkar forska allt för

mycket och att man ibland gör vissa val utan att fundera på varför, utan bara för att någon sagt

att det är fel.

Generellt tycker hela gruppen att politisk konsumtion som politiskt styrmedel är positivt. Filip

förtydligar: ”Som idé är det ganska schyst. Det är så stort inflytande dit pengar går och det

är där världen styrs”. Elsa menar att det är ett enkelt sätt för folk att säga vad de tycker då

”dom som är bra får pengar och dom som inte är bra inte får pengar”. Filip säger att politisk

konsumtion i vissa fall kan få större effekt än att exempelvis rösta då det kan få direkta

effekter om många exempelvis bojkottar samtidigt. Greta instämmer med både Filip och Elsa.

4.2.3 Personliga motiv emot politisk konsumtion

Alla tre kan tänka sig att utöka sin politiska konsumtion ytterligare än deras utsträckning nu.

Elsa säger att om hon bara hade råd kunde hon tänka sig att bara köpa ekologiska,

närproducerade och fairtrade-märkta varor. Både Filip och Greta håller med om att

konsumtionen är en kostnadsfråga och alla är överrens om att det inte vore för pengarna, är

politisk konsumtion något som skulle passa in i deras livsstilar.

De negativa aspekterna de kan se med politisk konsumtion är just priset samt att det är svårt

att vara insatt i allt och veta om man gör rätt eller fel. ”Man gör ett val som man tror är rätt

men sen visar det sig att det är fel.. då har man gjort det värre” säger Greta. Sedan är det en

fråga om tillit, att pengarna går dit de ska och att varor som lanseras som bra verkligen är bra.

Greta tar utgångspunkt i sitt fadderbarn och berättar att valet av organisation var det hon fann

svårast. Hon menar att hon hört mycket negativt om de större organisationerna och litade inte

på att hennes pengar skulle nyttjas till någonting bra. Därför valde hon en mindre

27

organisation. Hennes storasyster har varit ner till organisationens bas i Uganda och själv tittat

på verksamheten, hon får hem dokumentationer och uppföljningar via brev, bilder och

facebook. För henne känns det då som att hon stödjer på riktigt och att hon stödjer ett barn

och inte en organisation. Elsa följer upp och menar att man som välgörenhetskonsument inte

vill hamna i situationen som uppstod med Röda korset för några år sedan2.

Ett annat problem som kan uppstå enligt Elsa är att vissa produkter hon är ute efter finns i ett

sådant litet utbud att dem ofta är slut. Då blir hon tvungen att köpa märken hon egentligen inte

vill stödja. Filip håller med och berättar att han under sommaren känt av att det kan vara svårt

att få tag på svenskt, kravmärkt kött i butikerna. ”Men för sin egna morals skull, skulle man

egentligen vara vegetarian” fortsätter Filip. ”Men så långt har man inte kommit än”. Även

Greta har tänkt i banorna att sluta äta kött, men menar att det är komplicerat att byta matvanor

då hon måste lära sig äta för att få i sig rätt mängd vitaminer och mineraler samt lära sig laga

en massa ny mat. ”Man är helt enkelt för lat”. Filip fortsätter och säger att det är så enkelt

och gott med kött men att det samtidigt är ”moraliskt betungande för kött är ett djur”. Hela

gruppen kommer överens om att den största faktorn till att man inte slutar äta kött är för att

det är bekvämt. Matlagningen blir krångligare när man är van att konsumera kött.

4.2.4 Politisk konsumtion och individen

Gruppen har många idéer på varför en individ väljer att konsumera politiskt. Elsa tänker att

när det kommer till att skänka pengar kanske det är för att man inte vill eller tycker det är

svårt att veta hur man ska hjälpa till. Då är det lättare att ge bort sina pengar och låta någon

annan bestämma vad dem ska gå till. Sen finns det vissa saker man vill lägga sina pengar på

men inte kan. Därför skänker ibland Elsa till läkare utan gränser3 då deras jobb inte är något

hon själv kan engagera sig i.

Att göra någonting menar Filip ”booztar” självkänslan. Greta håller med, hon köpte ett år

välgörenhetsgåvor4 och även fast hon inte vet om pengarna egentligen går dit dem säger

kändes det ändå bra för henne att ge bort dem. Elsa fortsätter och säger att alla val man gör på

ett eller annat sätt blir egoistiska även om de även hjälper människor eller miljön tillexempel.

2 Röda korset kritiseras för att ha ett för högt ordförandearvode.

3 Läkare utan gränser = organisation som gör medicinska insatser i utsatta områden.

http://www.lakareutangranser.se/ 4 Med gåvokort menas kort som kan köpas av olika organisationer där man köper en donation i någon annans

namn som exempelvis present.

28

Men hon tror också att det måste var enkelt för att människor ska orka engagera sig. Det är

därför produktmärkningen bra, då det är enkelt. Hon ger exempel till det nya systemet när

man betalar med mobilen. I och med det nya systemet minskade spontanskänkningar

drastiskt. Gruppen enas i alla fall om att ”de flesta” hellre öppnar plånboken än att göra

någonting ”praktiskt” själv. Filip säger: ”deras vardag är lite för stressade och jobbig ändå

liksom så dom vill inte engagera sig i massa annat”. Men politisk konsumtion kräver ändå ett

visst engagemang men att man själv kan välja hur mycket tid och energi man lägger ner och

att man själv kan välja när man ska vara engagerad och inte säger Greta. Elsa instämmer och

menar att vissa saker inte så svårt att göra, ”det är ju bara att byta på hyllan liksom det gamla

mot det nya”.

4.2.5 Politisk konsumtion och samhället

Gruppen tycker det är svårt att se politisk konsumtion från ett samhällsperspektiv. Greta

tänker sig att ett mer medvetet samhälle kanske skulle gynna politiken då det krävs att folk

pratar mer och uppdaterar sig oftare om vad som händer i världen och i olika politiska frågor.

Däremot om alla i ett samhälle skulle välja att i mindre utsträckning konsumera med

plånboken tror Filip att företagen skulle få större makt i samhället. Produkter skulle fortsätta

att vara billiga men de skulle samtidigt bli sämre och sämre menar Elsa. Greta fyller i att det

finns en samhällsfara med att folk inte bryr sig. ”då skulle folk som bara bryr sig om att tjäna

cash bestämma och dom struntar ju egentligen i oss”.

4.3. Sammanställning Alla intervjupersonerna i båda grupperna kunde i någon mån komma på olika

konsumentpolitiska val de gör eller har gjort. Intervjupersonerna nämner bojkott, buycotts

samt pengadonationer till intresse- och välgörenhetsorganisationer som de uttryckssätt de

själva använder sig utav. Flera av dem beskriver också att de försöker ha ett allmänt etisk

förhållningssätt när de handlar.

Tillsammans kunde intervjupersonerna se ett antal motiv till varför man bör konsumera

politiskt. Politisk konsumtion är ett sätt att gynna de företag man tycker om alternativt visa

företag att konsumenten inte är intresserad av deras produkter. Det behövs ett uttryckssätt som

ger företagen mindre makt över ekonomin och resurser. För individen är det positivt för

självkänslan, samvetet och det är ett sätt att få uttrycka sig och vara aktiv i samhället.

Fördelen är att ett resultat syns på en gång. Det beskrivs även en enkelhet i att konsumera

politiskt, framförallt när det handlar om att donera pengar eller köpa märkta varor. Dock tror

29

intervjupersonerna att det även kan handla om skuld över att man själv har det gott ställt, eller

för att kunna separerar sig från andra och känna sig ”bättre” eller mer insatt jämfört med

andra människor. De kan även tänka sig att det handlar om lathet, det är ett lätt sätt att lindra

skuldkänslorna. Ur ett större perspektiv kan politisk konsumtion vara av värde för att

komplettera där den vanliga politiken inte når. Det skulle även bli ett minskade på

resursslösandet.

Intervjupersonerna kan även se ett antal motiv till att inte konsumera politiskt. Pengar är

övervägande det största motivet till att avstå. Att konsumera politiskt blir för kostsamt då

substituten till det man bojkottar uppfattas som dyrare och märka varor kostar mer. Vidare

anser vissa av deltagarna att det är tidskrävande. För att kunna göra bra konsumtionsval krävs

det att man är insatt, vilket kräver tid och engagemang. Det kan krävas stora förändringar i

ens livsstil vilket blir för obekvämt för individen. Det finns även en rädsla för tilliten på sig

själv – att göra rätt beslut, samt tillit till organisationer – att bli lurad. Ur ett större perspektiv

anser intervjupersonerna att det är svårt att få effekt såvida inte aktionen är arrangerad. Vidare

kan även utbud av varor komma att minska. Det diskuteras även huruvida vissa aktioner

skadar mer än gynnar exempelvis gynnas inte barnarbetare personligen av en bojkott.

30

5. Analys

5.1. uttryckssätt

Det uttryckssätt intervjupersonerna använder sig mest utav är bojkott. Det näst vanligaste

uttryckssättet hos intervjupersonerna var buycotts, som också är vanligt förekommande i

politisk konsumtion. Även om det enbart är en intervjuperson som aktivt donerar pengar är

det ett uttryckssätt som diskuteras återkommande i intervjuerna. Dessa tre uttryckssätt är

intervjupersoners vis att visa en aktiv politisk ståndpunkt.

Att bojkott just är det vanligaste motiv kan bero på att bojkott är ett välkänt fenomen att

använda sig utav som politisk aktion. Vidare kräver bojkott sällan pengar, något som

intervjupersonerna anser är det största motivet till varför deras politiska konsumtion inte är

mer utbredd. Det blir då mer lättanpassligt att bojkotta varor för att det inte kräver någon

ekonomisk uppoffring för individerna, om man bortsett från att de i vissa fall måste köpa

dyrare substitut för de varor de bojkottar. En annan anledning kan ses att bojkott var de

uttryckssätt där individerna behövde göra minst uppoffring i sitt vardagsliv. Flera av

intervjupersonerna hävdar att de inte behöver göra någon uppoffring alls när det bojkottar,

något som också efterfrågas.

Bycotting kan ses som attraktivt hos intervjupersonerna då det är enkelt, framförallt när det

handlar om att specifikt välja märkta varor. Då har en institution/organisation gjort förarbetet

åt individerna och de själva behöver enbart aktivt välja att köpa dessa produkter. Anledningen

till att inte buycott ligger högst på listan kan bero på att det är alltid är ett aktivt val, som kan

kräva uppoffring, till skillnad från vissa bojkottar som inte krävde något alls av

intervjupersonerna.

Att donera pengar till välgörenhets- och intresseorganisationer kan ses som något mindre

attraktivt att göra då det är svårt att se exakt vad som händer med pengarna. Bojkottar eller

buycottar individen finns det en tydlig koppling var individens pengar går, eller inte går

medan donationer har en mer luddig insyn. Att donationer ändå används motiveras med en

enkelhet att visa sitt ställningstagande.

31

5.2. Motiv

5.2.1 Aktiv eller passiv?

Utgår man ifrån det resultat som Erik Amnå fick i sin undersökning kring politisk aktivitet

kontra passivitet, kan man se att intervjupersonerna svar till viss mån motsvarar de resultat

Amnå fick. Intervjupersoner anser att politisk konsumtion är något som behövs göras. Det

behövs för att fylla glappet mellan politik och näringsliv. Intervjupersonerna anser även att

det är något som man bör göra, men inte rimligt vis något man måste göra. De diskuterar en

skuld/skam över sitt egna liv som de måste råda bot på. Politisk konsumtion ger individerna

meningsfullhet, även om det i största mån handlar om en meningsfullhet för den egna

identiteten. Huruvida det är någonting som går att göra, finns en tvekfullhet i

intervjupersonernas svar. De anser att det är görbart, men att utfallet inte har den politiska

påverkan de önskar. Själva akten är görbar, men inte i den bemärkelsen att utfallet blir det

som individerna vill att de ska bli. På så vis liknar resultatet av denna intervju det resultat som

Erik Amnå fick.

Även fast intervjupersonerna till viss mån är aktiva erkänner alla att de har en passiv

förhållning till att utöka sin politiska konsumtion. Även här kan intervjupersonernas motiv

knytas till Erik Amnå’s undersökning. Ett motiv till varför intervjupersonerna inte använder

sig utav politisk konsumtion är pengar. I båda intervjuerna återkommer bristen på pengar som

en anledning till varför individerna inte konsumerar mer politiskt. Amnå menar att om det

krävs pengar för att engagera sig finns risken att individen väljer att avstå. Ett annat motiv

som hämmar den politiska konsumtionen är brist på kunskap eller avsaknad av tillit till sin

egen politiska förmåga eller till Gretas brist på självförtroende kan enligt Amnå, även hålla

henne tillbaka, då självförtroende och förmåga att bidra har visat sig vara viktiga

komponenter till att bli aktiv politisk. I intervjun finns tydliga tendenser på att det är så. Amnå

beskriver vidare att passiviteten kunde uppstå när individen inte ansåg att ansträngningen gav

ett tillräckligt stort resultat. Intressant i denna undersökning är att ingen av intervjupersonerna

upplever att deras konsumentpolitiska aktion gör stor nytta. Men samtidigt väljer de att

fortsätta konsumera politiskt.

Ingen av intervjupersonerna verkar se det som sin plikt att vara med och påverka. Resultatet

kan därmed inte jämställas med Sörboms forskning. Dock verkar intervjupersonerna känna att

de måste vara med och påverka i ett vidare sammanhang utöver den traditionella politiken.

32

5.2.2. Mer för individens skull?

Under första intervjun diskuterar tjejerna att det nog ofta handlar om självkänslan. Även Greta

säger att hon känner sig duktiga av att konsumera politiskt. Även om intervjugrupp ett, är

överens om att det egentligen ska handla om politiken, tror de ändå att det är för individen den

politiska konsumtionen har sin största påverkan. Diskussioner kring självkänsla samt att få

uttrycka sin egen ståndpunkt är återkommande i resultatet. Även diskussionerna kring

individens lathet, skuldkänslor och dåliga samvete är också uttryckta som att det handlar mer

om individens egna välmående än den faktiska politiska påverkan. Att använda sig av politisk

konsumtion för att separera sig från andra människor och grupperingar, är ett intressant motiv

då intervjupersonerna menar att motivet överhuvudtaget inte har med politik att göra, utan

enbart individens vilja att framställa sig själv på ett speciellt sätt, för att kunna avgränsa sig

ifrån andra. Detta kan tydas ha med identitetsskapande att göra. Individen vill skapa sig en

identitet som tydligt visar och avgränsar sig själv och sin politiska ståndpunkt mot andra. Det

kan tyckas långsökt att detta skulle vara ett motiv för att politiskt konsumera, men samtidigt

är det möjligt att det finns viss prestige i att kunna visa sin politiska ståndpunkt på fler olika

vis. Vad är egentligen skillnaden mellan att ha kravmärkt mjöl hemma eller ett partimärke på

jackan? Båda exemplen visar på ett ställningstagande och ett hävdande av den politiska

identiteten.

I den tidigare forskningen återfinns två teorier om varför en individ bestämmer sig för att

bedriva livsstilspolitik som Giddens kallar det eller subpolitik som Beck namngett det. I

denna undersökning lutar individerna åt att i större mån bedriva livsstilspolitik utifrån

Giddens teori. Giddens, som menar att individen gör vissa val aktiva för att skapa sig sin

identitet och livsstil är väl överens med intervjupersonernas motiv kring politisk konsumtion.

Undersökningen visar att intervjupersonernas motiv till största del är egoistiska, eller utifrån

dem själva, och ett återkommande tema är att det är bra för individen själv, är för individens

skulle eller gynnar individen mest. Deltagarna pratar om det egna samvetet, känsla av att få

delta, skuld och skam. I analysen kan det konstateras att det enligt intervjupersonerna främst

om att bygga sin identitet och sekundärt om den politiska dimensionen.

Under intervjun påpekas att det är enkelt att politisk konsumera. Intressant i undersökningen

är dock att intervjupersonerna har en motsägelsefull syn på den politiska konsumtionen. Å ena

sida diskuteras enkelheten i att donera pengar och köpa märkta varor, som sedan kontras med

bristen på tid, motivation och engagemang. Det är som att två dimensioner, eller steg av

33

politisk konsumtion finns. Där ett första steget är enkelt och kräver föga intresse för den

faktiska politiska konsekvensen av ens handlande medan ett andra kräver en mer djupgående

insikt i dilemma och åtgärd. Kan det första steget av politisk konsumtion handla mer om att

stilla individen eget samvete medan det andra steget har en tydligare politisk koppling? Att

brist på motivation och engagemang ses som anledningar till att inte konsumera politiskt kan

även här kopplas ihop med Giddens teori. Politisk konsumtion passar inte fullt in i individens

identitet. Den politiska konsumtionen i vidare betydelse ligger för långt ifrån deras identitet.

Diskussionen kring barnarbete belyser en problematisk aspekt med politisk konsumtion. Görs

aktionen för individens egen skulle eller utifrån det faktiska utfallet av aktionen? Greta som

inte vill köpa kläder från barnarbete faller tydligare under Giddens teori. Det handlar om

hennes egen självbild. Filip som räds över konsekvenserna kan tydligare kopplas till beck

teori.

5.2.3. Rädsla för samhällets konsekvenser

I undersökningen finns inte lika tydliga kopplingar till Becks teorier om människans

konfrontation med risksamhället och Giddens tankar kring risk. Ingen av intervjudeltagarna

visar tydlig rädsla för eventuella konsekvenser av deras egen påverkan på samhället. De

diskussioner som kan ses utifrån riskteori är diskussionen kring konsekvenserna kring bojkott

och barnarbete samt att det finns en rädsla för att företagen besitter för mycket makt, vilket

skulle tära på världens resurser. Därav anser intervjupersonerna att det är viktigt att ”gynna”

bra företag och hämma ”dåliga”.

5.3 Slutsatser

Bojkott, buycott och donera pengar är de uttryckssätt individerna använder sig utav.

De flesta av individernas motiv kan kopplas till skapandet är av deras egen identitet

snarare än rädslor för vart världen är på väg. Även om det även visar tendenser på

tankar kring risksamhället.

Intervjupersonerna är alla aktiva och motiverar det på ett liknande sätt som Erik Amnå

och Adrienne Sörbom uppfattat individens engagemang i sina undersökningar.

Dock väljer intervjupersonerna i denna undersökning att agera konsumtionspolitiskt

fastän de inte har ett särskilt positivt förväntat utfall, något som gjorde Amnå’s

intervjupersoner passiva. Detta skulle kunna bero på att det finns en identitetsskapande

aspekt i den politiska konsumtionen som väger tyngre.

34

6. Diskussion

6.1 Individernas motiv

Några intressanta diskussionspunkter dyker upp i samband med analysen. I

begreppsgenomgången återfinns att en politisk handling är baserad på en handling som görs

för kollektivets bästa. I Resultatet framkommer det ett flertal gånger att många av

intervjupersonerna anser att motiven till handlingarna blir egoistiska. Även i analysdelen har

samma slutsats dragits. Individerna förklarar oftast den politiska tanken bakom sina aktioner,

men uttrycker ofta att tanken är politisk samtidigt som den är egoistisk. Detta är en intressant

aspekt att ta hänsyn till kring diskussionen om politisk konsumtion. Är politisk konsumtion en

uttrycksform som gynnar kollektivet eller en uttrycksform som gynnar individen? Utifrån

uppsatsen resultat kan det tyckas finnas ett slags mellanting eller kombination av dessa. En

konsumentpolitisk handling har ett kollektiv och ett individualistiskt motiv. Och kanske är det

så, att när den privata sfären möter den kollektiva och ens politiska handling blir

individualistisk, är det svårt att utföra aktioner som inte i någon mån är för sin egen vinning.

Oavsett om det handlar om ett stärkande av livsstilen, för att motverka sina egna rädslor eller

för att stilla sitt dåliga samvete. I en livsstilspolitik, blir det inte naturligt att en del av ens

motiv förblir egoistiskt även fast man har en vilja att arbeta för det kollektiva bästa?

Intressant är också det faktum att intervjupersonerna fortsätter utöva sina politiska aktioner

fastän de är skeptiska till utfallet. Detta är också ett tecken på att den identitetsskapande

aspekten är viktigare än den politiska.

Dock går det att diskutera huruvida det i slutändan egentligen spelar någon större roll. Är det

inte bättre att en individ oavsett kollektiva eller egoistiska motiv, samt oavsett ansträngning är

med och påverkar på alla vis möjliga? Även fast motiven på sikt blir egoistiska påverkas

fortfarande orsaken? Och intervjupersonerna har samtidigt motiveringar i vilket syfte de

använder aktionen samt är väl pålästa om olika samhällsproblem. Det blir även samtidigt en

slag symbolisk aktion som kan anses vara viktig utöver individens egen identitet. Även fast

aktionen inte ger något större utfall har individerna tagit politisk ställning och är aktiva

politiska individer med ett politiskt intresse.

35

6.2 undersökningen i relation till skolan

I början av denna undersökning debatterades det om att denna undersökning bör vara av

intresse för samhällskunskapsundervisningen. Med detta resultat kan samhällskunskapsläraren

nyansera politisk konsumtion som påverkanssätt. Undersökningen har visat ett

identitetsskapande i det politiska uttrycket som kan tas i hänsyn i undervisningen kring

politisk konsumtion. Det är viktigt att skolan visar för- och nackdelar samt faktiska motiv

bakom olika politiska uttryckssätt. Vidare är det dags att dagens samhällkunskapslärare

utvecklar politikundervisningen och upplyser sina elever även om de okonventionella

politiska aktionerna. Som lärare kan man inte ligga efter i utvecklingen kring ungdomars

politik.

En förhoppning som fanns var att någon av intervjupersonerna skulle nämna något om att

skolan eller att en lärare haft en inverkan på deras uttryckssätt eller motiv, så var inte fallet.

Det som återges är en mammas påverkan samt media. Undersökningen i sig ämnar inte

undersöka varifrån dessa individer skapat sina åsikter, men valet av ungdomar, var som

tidigare nämnt för att de genomgått hela sin skoltid. Detta med förhoppning om att

diskussionen åtminstone delvis skulle falla på skolan som någon form av socialisationsagent.

Detta i sig är intressant och något som bör kunna utvecklas i framtida forskning.

6.3 Fortsatt forskning Framtida forskning kan bestå av att se vilka socialisationsagenter det är som främjar en

individs politiska konsumtion. I denna undersökning är det en intervjuperson som nämner sin

mamma som en socialisationsagent samt även Facebook dyker upp. Det finns inga kopplingar

överhuvudtaget på att skolan är en socialisationsagent till dessa individer. Därav skulle det

vara intressant att fördjupa sig i varifrån dessa motiv kommer ifrån. Är det skolan, hemma,

vänner, media?

Vidare skulle det även vara intressant att undersöka om det överhuvudtaget läggs någon vikt

vid politisk konsumtion i exempelvis samhällskunskapsundervisningen. Här skulle man kunna

antingen göra en kvalitativ intervju med ett antal lärare för att se om de undervisar om politisk

konsumtion och i så fall vilken mån? Samt låta dem motivera varför alternativt varför inte?

Men man skulle också kunna göra en enkätundersökning för att få en överblick över den

konsumtionspolitiska undervisningen utan att gå djupare på hur lärarna motiverar sina val.

36

Samma undersökning som denna skulle även kunna utföras, fast med individer som aldrig

konsumerar politiskt eller kanske till och med anser att det är fel att konsumera politiskt.

Detta för att se om det skiljer sig i motiven och om tyngdpunkten läggs annorlunda när man

aktivt valt att inte konsumera politiskt.

Slutligen bör även nämnas att samma undersökning skulle kunna utföras men med ett annat

forskningsperspektiv. Som tidigare nämnt har denna uppsats ett sociologiskt perspektiv.

Väljer man att byta perspektiv eller inriktning på undersökningen är det möjligt att få fram

andra intressanta aspekter av individers politiska konsumtion. Andra perspektiv skulle kunna

vara exempelvis ekonomiska, politiska eller demokratiska perspektiv.

37

Litteraturförteckning

Artiklar

Micheletti, Michele. Shopping som uttryckssätt. Axess, 2003.

Sörbom, Adrienne. Den enskildes demonstrationståg. Axess, 2003

Böcker

Amnå, Erik. Jourhavande medborgare: samhällsengagemang i en folkrörelsestat. Lund:

studentlitteratur, 2008.

Beck, Ulrich. Att uppfinna det politiska : bidrag till en teori om reflexiv modernisering.

Göteborg: Daidalos, 1996.

Bengtsson Åsa. Politiskt deltagande. Lund: Studentlitteratur. 2007.

Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, 2012.

Denscombe Martyn. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, 2009.

Giddens, Anthony. Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna

epoken. Göteborg: Daidalos, 1999.

Giddens, Anthony. Sociologi. Lund: Studentlitteratur, 2007.

Långström, Sture & Virta, Arja. Samhällskunskapsdidaktik: Utbildning i demokrati och

samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur, 2011.

Sörbom, Adrienne. När vardagen blir politik. Stockholm: Atlas, 2005

Sörbom, Adrienne. Vart tar politiken vägen: om individualisering, reflexivitet och görbarhet i

det politiska engagemanget. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 2002.

38

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuschema

1. Använder ni er av eller har ni någon gång använt er av politisk konsumtion?

Varför gjorde ni det? /Varför har ni valt att avstå?

Vilken typ av politisk konsumtion?

2. Skulle ni kunna tänka er att använda er mer/mindre av politisk konsumtion idag?

Varför/varför inte? Vilken typ?

3. Skulle ni kunna tänka er att använda mer/mindre politisk konsumtion i framtiden?

Varför/varför inte? Vilken typ?

4. Varför passar/passar inte politisk konsumtion in i era liv?

5. Vilka positiva/negativa konsekvenser ser ni med politisk konsumtion för er egen del?

6. Motivera hur tycker ni det är/verkar vara att vara en aktiv politisk konsument.

Känslan av att konsumera politiskt? (roligt, tråkigt osv)

7. Hur tror ni politisk konsumtion påverkar/skulle påverka ert egna liv?

8. Motivera tycker ni personligen om politisk konsumtion som idé? (bra/dålig osv)

9. Varför tror ni vissa individer väljer att vara politiska konsumenter?

Vilka motiv finns för bojkott?

Vilka motiv finns för buycotting?

10. Hur tror ni samhället skulle kunna förändras om fler valde att konsumera politiskt?

11. Hur tror ni samhället skulle kunna förändras om färre valde att konsumera politiskt?

12. Vilka positiva/negativa konsekvenser tror ni en individ kan uppleva vid politisk

konsumtion?

13. Vilka positiva/negativa konsekvenser tror ni ett samhälle kan uppleva vid politisk

konsumtion?

14. Vilken betydelse tror ni politisk konsumtion ha för en individ eller för ett samhälle?