Vad är

piteandan?

läs mer på sidan 19

PitekvartenEn tidning för alla medarbetare på Piteå kommun • Nr 3 2011

3 8 14E-lönEbEskEd... I höst upphör lönebesked i pappersformat för många av oss

ny organisation...Översyn för att vi ska kunna möta framtiden på bästa sätt

insPirationsdagar... 24–25 oktober kan du ta del av utställningar och goda exempel

Norrsken ger inspiration och nya möjligheter. sidan 10-11

2 Pitekvarten 3/2011

innEhåll

Höstrader från redaktionenE-lönebesked, organisationsöversyn, glada måndagar och sunda sats-ningar som Norrsken och ungdomsjobb. Ja, att vi har en varierande vardag i våra verksamheter råder det ingen tvekan om. Fortsätt att höra av er med tips och idéer via länken på Insidan, och känner ni för att skriva några rader, kontakta Susanne Jacobsson på tel 0911-69 62 03 eller mejla susanne.jacobsson@pitea.se

lEdarE – omvärldsspaning

Pitekvarten är Piteå kommuns personaltidning. Den ges ut fyra gånger per år och produceras av kommunledningskontoret i samarbete med förvaltnings-informatörer och Skribenten i Piteå AB. Pitekvarten publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten. Ansvarig utgivare: Gerd Sävenstedt tel 0911-69 60 41, gerd.savenstedt@pitea.se Layout: Susanne Jacobsson, Piteå kommun. Tryck: Accidenstryckeriet Piteå. Detta är nr 3 årgång 12, oktober 2011.

MATS BErGKommunchef

3 E-lönesbesked för många

4-5 Ny etapp i Uthållig kommun

6 Ungdomsjobben, hur gick det?

7 Stifta bekantskap med nya samhällsbyggnadsenheten

8 Uppdrag organisationsöversyn

9 Smart och förnybart

10-11 Norrsken inspirerar

12 Personalklubben på utflykt

13 Inspirationsdagar

13 Vänortsjubileum

14 Pensionär efter 26 år på soc

16 Hur gick elspartävlingen?

17 SKTF har bytt namn

18 Är vi redo när krisen kommer?

i VarjE nummEr:7 Konsumentrundan

18 Arikvhörnan

19 Kommunklara

20 Ungas tankar

Efter en sommar fylld av sol och möjligheter till bad och allmän rekreation, har vi nu varit tillbaka i verkligheten ett tag. Förutom det fantastiska vädret (jag väljer konsekvent att inte nämna det hysteriska regnande som ägt rum sedan mitten av augusti) har sommaren också varit turbulent.

Det är svårt att inte tänka på den fruktansvärda händelsen i Norge när en dåre väljer att först spränga delar av centrala Oslo i bitar, för att sedan meja ner ofattbart många oskyldiga och oskyddade människor. När sådant händer är det lätt att bli ödmjuk inför vad som är stort och smått, viktigt och mindre viktigt i vår vardag.

Även om det ibland känns overkligt, som i ovanstående fall, är det viktigt att reflektera över vad som händer i omvärlden och hur det kommer att påverka oss. Vi i kommunen har ett väldigt öppet och fritt förhållande till det omgivande sam-hället och det är för oss en oerhört viktig fråga att vi kan fortsätta att ha det så, för att inte avskärma oss från piteborna och omvärlden i övrigt. Det är ändå viktigt att inte naivt gå vidare som att inget hänt, utan att analysera och fundera över vilka vägval vi gör. Besluten ska vara resultatet av ett ställningstagande och inte av låt-gå-mentalitet. Det handlar om ett avvägande mellan risk och öppenhet.

Ett annat skeende som accelererat är oron på världens finansiella marknader. I den allt mer komplexa omvärlden, där vi bara är några knapptryckningar från an-dra sidan jordklotet, påverkas vi på ett påtagligt sätt. Både som individer och som del av organisationen Piteå kommun. Den finansiella oron kommer att påverka oss som kommun, framförallt beroende på att den finansiella turbulensen har sin grund i nationalekonomiska samband och att länder som Grekland, Italien, Spanien, Ir-land, Island och Lettland inte har ordning på sina statsfinanser. Banker och finans-marknader kommer att ligga i riskzonen om dessa länder får problem med betal-ningarna av sina statsskulder. Skulle detta uppstå kommer även finansiellt sunda länder att beröras kraftfullt. I förlängningen innebär det att tillväxtprognoser skrivs ner, arbetslösheten ökar och våra skatteintäkter minskar. Bara sedan i juni har det-ta faktum gett Piteå kommun cirka 17 mkr mindre skatteintäkter för 2012.

Listan på omvärldsfaktorer som påverkar oss i vår vardag blir allt längre och vi måste vara vaksamma och ta fram strategier för att möta dessa. Det är viktigt att vi har en organisation där alla, oavsett var vi jobbar och vad vi gör, funderar över vad som händer i omvärlden och hur det påverkar oss.

Ett sätt att möta den allt mer komplexa omvärlden och de allt snabbare föränd-ringarna som vi ställs inför är att anpassa vår organisation till detta. Mot bakgrund av det har jag fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra en organisationsö-versyn. Bakgrunden är alltså inte att vi gör någonting i dagsläget som inte är till-räckligt bra, utan att vi behöver rusta oss för framtidens utmaningar. Utgångspunk-terna för denna översyn är att bygga en organisation som på ett effektivt och flexibelt sätt kan ta hänsyn till ekonomisk, ekologisk och social uthållighet i vårt samhällsplanerande. Vi ska forma ett kommunledningskontor som på ett tydligare sätt kan arbeta strategiskt, ingen kommer att bli av med sitt jobb men någon/några kan få ändrade arbetsuppgifter.

Någon färdig lösning finns inte från min sida, varför processen är öppen och vi har i skrivande stund haft två kvällsaktiviteter dit samtlig berörd personal varit inbjuden. Syftet är att fånga in så bred kunskap som möjligt och att få hög grad av delaktighet i arbetet. Erfarenheten från dessa två kvällar var mycket positiv, med livliga diskus-sioner och många synpunkter. Med utgångspunkt från det som kommit fram vid dessa tillfällen, kommer processen att fortsätta med intervjuer, i grupp och/eller indi-viduellt, beroende på frågans bredd.

På Insidan finns en flik ”Organisationsöversyn” och under den kan ni följa arbetet allt eftersom det fortskrider.

Avslutningsvis vill jag tacka er som hittills deltagit i pro-cessen och att ni kommer att visa samma engagemang även fortsättningsvis.

3Pitekvarten 3/2011

3 E-lönesbesked för många

4-5 Ny etapp i Uthållig kommun

6 Ungdomsjobben, hur gick det?

7 Stifta bekantskap med nya samhällsbyggnadsenheten

8 Uppdrag organisationsöversyn

9 Smart och förnybart

10-11 Norrsken inspirerar

12 Personalklubben på utflykt

13 Inspirationsdagar

13 Vänortsjubileum

14 Pensionär efter 26 år på soc

16 Hur gick elspartävlingen?

17 SKTF har bytt namn

18 Är vi redo när krisen kommer?

I oktober händer det. Att de allra flesta av Piteå kommuns anställda inte får sitt lönebesked med posten. Vi övergår nämligen från lönebesked i pappersfor-mat till e-lönebesked via Internetbank.

– Förra hösten när funktionen e-lön total er-bjöds kommuner som använder Aditros lö-nesystem var vi en av de första som nappa-de, förklarar Siw Larsson, systemadmi- nistratör på personalkontoret.

Varför inför ni e-lönebesked?– När möjligheten kom kändes det som en självklarhet och helt klart i linje med ”Uthål-lig kommun”, säger personalchefen Stefan Larsson Det blir både minskade kostnader för utskick och ett minskat resursutnyttjande i form av påverkan på miljö och klimat.

Med septembers lönebesked följde ett in-formationsbrev där personalkontoret förkla-rade hur det kommer att fungera och vart man vänder sig om man har frågor.

– E-lönebeskedet innehåller samma infor-

mation som det tryckta lönebeskedet. Och vi hoppas även att alla som har tillgång till Självservice nyttjar den tjänsten bättre. Där under fliken lönelista kan man nämligen se sina lönebesked både bakåt och framåt i tid, och det är lätt att hålla koll, förklarar Siw.

Får alla sitt e-lönebesked elektroniskt? – Alla månadsavlönade och förtroendevalda ansluts automatiskt och får kontakta oss om de inte vill ha e-lönebesked. Förutsättningen för att inte ha det är att man varken har Inter-netbank eller tillgång till Självservice. Tim-anställda, valförrättare, uppdragstagare och anställda under 18 år ansluts inte automa-tiskt utan får meddela oss om de vill ha e-lönebesked, säger Siw Larsson som ser många fördelar med det nya systemet:

• Dina lönebesked samlas på ett ställe och de kan sparas där i 18 månader.

• Via Internet har du tillgång till dina löne-besked var du än befinner dig.

• Du bidrar till att minska pappersförbruk-ning och transporter.

Så här hittar du ditt e-lönebesked:Får du din lön insatt på konto i Swedbank, Sparbank eller Nordea, ansluter du dig till e-lönebesked via Internetbanken, där du också kommer att se dina e-lönebesked. Får du din lön insatt på konto i någon annan bank anmäler du dig via www.swedbank.se/edokument.

För att göra anmälan till annan bank be-höver du en e-legitimation Har du frågor om e-legitimation kontaktar du din bank.

Frågor om e-lönebeskedMer information om e-lönebesked hittar du på Piteå kommuns intranät, Insidan. Har du frågor om ditt e-lönebesked är du välkommen att kontakta banken eller perso-nalavdelningens kundtjänst.

Mailadress: kundtjanst.loner@pitea.seTelefon: 0911-69 61 90

TExT ocH FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

har du e-lön eller? Siw Larsson, systemadministratör på personalkontoret, hoppas att många ser nyttan och fördelarna med Självservice och e-lönesbesked.

4 Pitekvarten 3/2011

Piteå är en av landets 31 kommuner som gått vidare i Energimyndighetens program för Uthållig kommun.

– Uthållig kommun är ett välkänt begrepp för de flesta i Piteå och det känns kul att enga-gemanget och tänket lever vidare i våra verk-samheter, säger Åsa Wikman, koordinator för Uthållig kommun och samhällsutvecklare i kommunens samhällsbyggnadsenhet.

Piteå har varit med i Energimyndighetens andra etapp av Uthållig kommun sedan 2008. Där var ett av målen var att ta fram en klimat- och ener-gistrategi med inriktning på social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling med fokus på energi. Nu är det dags för en tredje etapp som innebär fokus på två spetsområden, energi kopp-lat till fysisk planering och till näringslivspolitik.

Hur kommer ni att jobba i etapp tre?– När det gäller fysisk planering kommer vi främst att fokusera på det nya bostadsområdet Lusthusbacken på Furunäset, och när det gäller näringslivspolitik vill vi utveckla ett Energicen-trum, en plats för forskning och företagande kring hållbar utveckling och förnyelsebar energi, säger Åsa.

Vilka utmaningar ser du?– Att jobba med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet följer inte alltid traditionell plane-ring… Man belyser och lyfter in fler perspektiv i en fråga. Vid exempelvis en trafiklösning är det inte självklart att bilarna ska prioriteras utan man ser till helheten och kanske prioriterar männis-korna som rörs i området i första hand, förklarar Åsa.

Piteås uthållighet ger effektPiteå har även klättrat i miljöranking och ham-nade på 49:e plats i den senaste mätningen.

– Kommunens mål att alla leasingbilar ska vara miljöklassade är ett jättebra initiativ, säger Åsa och avslöjar att kommunens cykelpool ock-så kommer att ge ringar på vattnet...

– Ja, det har precis blivit klart att vi ska pla-cera en Piteåcykel på busstationen i Luleå. När någon kommunanställd tar bussen till Luleå för ett möte så finns det en cykel där som personen kan använda, säger Åsa nöjd.

åsa ser fram emot nya uthålliga utmaningar – Social, ekonomisk och ekolo-gisk hållbarhet följer inte alltid traditionell planering...

5Pitekvarten 3/2011

åsa ser fram emot nya uthålliga utmaningar

ungdomsjobbEn en satsning som ger mersmakSex miljoner kronor till ungdomsjobb. En spännande satsning som startade förra hösten. Visst vill du veta hur det har gått?

– Över förväntan om du frågar oss, säger yrkesvägledarna Sten Andersson och Anette Myrestam på Vägledningscentrum, som tillsammans med arbetsför-medlingen jobbat med att hitta och matcha ungdomar till olika jobb.

Sten och Anette tycker att det har varit riktigt roligt att få erbjuda unga en sexmånaders anställning och lön, inte bara åtgärder och bidrag.

– Ungdomarna får chans att visa vad de går för och får en inblick i arbetsli-vet, samtidigt som arbetsgivaren får in ungdomar i sin verksamhet. En riktigt ”win-win-situation”, säger Anette.

Under perioden 31 augusti 2010 – 14 september 2011 har 56 ungdomar varit inskrivna som ungdomsjobbare i Piteå. 24 är fortfarande kvar som ungdoms-jobbare och 32 har avslutat sin anställning.Inom vilka verksamheter har de fått ungdomsjobb? – Oj, det är spridda skurar, säger Anette och kollar igenom listan. Skola, vård, IT, städ och vaktmästeri, integrationsprojektet STOP, verkstadsjobb hos tek-nik- och gatukontoret, vatten- och avloppsplanering hos miljö- och bygg, brandman hos räddningstjänsten, administrativa tjänster hos olika verksamhe-ter, bland annat kultur och fritid, överförmyndarnämnden och receptionen i stadshuset.

17 av de som avslutat sitt ungdomsjobb har gått vidare till arbete, tre har börjat studera och resterande tolv är mest troligt inskrivna hos arbetsförmed-lingen.

– Att 36 procent av ungdomsjobbarna har gått vidare till jobb eller studier är oerhört glädjande. Den här satsningen gynnar ju flera, både ungdomarna, ar-betsgivaren och på sikt hela samhället, säger Sten Andersson som tycker att ungdomsjobben bör permanentas i Piteå kommun.

– Det signalerar ju att vi vill bidra till de ungas yrkesval och utveckling, samtidigt som vi får chans att visa upp oss som attraktiv arbetsgivare, säger Sten.Har de kommunala bolagen också tagit emot ungdomsjobbare?– Nej, tyvärr. Om de också var med skulle det bidra till att utöka människors möjligheter markant, säger Sten.Hur har intresset varit ute bland förvaltningarna?– Från början var det lite segt, men sedan vi väl kom igång har det gått betyd-ligt lättare. Och nu ringer det folk till oss och frågar efter ungdomsjobbare. Bara efter semestern har jag fått sju samtal från olika arbetsplatser som vill ta emot ungdomsjobbare, säger Anette.

Av 56 ungdomsjobbare är det bara en som själv valt att sluta. Den sista de-cember i år fasas de sista ungdomsjobbarna i Piteå kommun ut. Men om Sten och Anette får bestämma så kommer det helt klart en fortsättning.

TExT ocH FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

– Jag blir glad när folk tagit till sig tänket med uthållig kommun och har med det i sin vardag.

Yrkesvägledarna Sten Andersson och Anette Myrestam

Klimatsmartare resor i jobbet Den nya rese- och transportpolicyn som började gälla 1 januari 2011 innebär också riktlinjer för hur vi ska tänka och agera när vi reser i jobbet.

– I första hand ska vi gå och cykla kortare sträckor, vi ska bli bättre på att nyttja distansöverbryggande teknik och åka kollektivt. Varje förvaltning ska ha tillgång till eget busskort som gäller för Länstrafiken, säger Åsa.

Nytt för i år är också resvaneundersökningen som ge-nomförs under hösten. En till alla kommunanställda, och en till tre tusen utvalda pitebor mellan 16–84 år.

– Vi vill se hur man reser, vilken attityd och inställ-ning piteborna har, säger Åsa som hoppas att många svarar på enkäten.

Resultatet från resvaneundersökningen kommer att bli ett bra underlag för planeringen och utvecklingen av hållbara resor.

TExT ocH FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

6 Pitekvarten 3/2011

– Piteå har länge varit inne i ett expansivt skede och vi fort-sätter att expandera ännu mer kommande år. Det är roligt att det går bra för Piteå men det ställer också högre krav på kommunen. Satsningarna kring samhällsbyggnad blir alltmer komplicerade och berör allt fler, såväl internt på förvaltning-arna som externt bland näringslivet och andra intressenter, säger Ulf Hedman, miljö- och byggchef och ansvarig chef på den nybildade samhällsbyggnadsenheten.

Samhällsbyggnadsenheten sorterar under kommunledningskontoret och enheten kommer att agera utifrån direktiv från kommunstyrel-sen. Politikens vilja och målsättningar ska hanteras och projektledas av fem personer knutna till verksamheten. Ulf Hedman är ansvarig chef, David Sundström samhällsstrateg och Anna Mård, Åsa Wik-man och Helena Lindehag samhällsutvecklare.

– Enheten kommer att hantera frågor och projekt som gäller direkt fysisk planering men också projekt där man ska ta hänsyn till mer mjuka värden som t.ex. sociala miljöer, skola och kultur, säger Ulf. Personalen på enheten har också en bred kompetens som motsvarar både de hårda som de mjuka kriterierna i samhällsbyggnadsfrågor.

– Vi kommer att gå in som samordnare och samla och koncen-trera krafterna för viktiga utvecklingssatsningar. Vi identifierar och

sammanför olika kompetenser, personer och nätverk och när frågan sedan kommer till genomförande går vi till nästa uppdrag, förklarar Ulf. Vi kommer inte att ta över något ansvar från förvaltningar eller befintliga organisationer. Det andra gör bättre ska inte vi göra.

En gemensam resurs och drivkraftUlf nämner Norrbotniabanan som ett exempel där samhällsbyggnadsenheten har en roll. Projektet har redan ledning och mandat att driva frågan om drag-ning av järnvägen längs Norrlandskusten. Men under processen tillkommer frågor som måste hanteras på lokal nivå, till exempel planeringen för ett resecen-trum. Här kan samhällsbyggnadsenheten vara en re-surs som samordnare och drivkraft.

Markbygden är ett annat exempel där planeringen och byggnationen av en av Europas största vindkrafts-parker är i full gång. Här ska samhällsbyggnadsenhe-ten samordna och kraftsamla de boende och politiker-na och hur de tycker att samhället i Markbygden ska utvecklas i framtiden.

– Visionsarbete är viktigt och det är många gånger

det vi jobbar med, säger Ulf. Hur ska Norrstrand och Noliaområdet utvecklas? På vilket sätt ska Solander Science Park fortsätta expandera? Haraholmens industri-område och Bondön? Vi har även tagit på oss att sam-ordna revideringen av översiktsplanen för Piteå stad.

Har sett behovet längeUlf ger många exempel på viktiga framtida satsningar för tillväxt och samhällsbyggnad där enheten kommer att ha en drivande roll.

– Allt har blivit så mycket större och arbetet med samhällsbyggnadsfrågor omfattar allt fler kompetenser, säger Ulf som ser sitt uppdrag som ansvarig chef på samhällsbyggnadsenheten som ett komplement till sin tjänst som miljö- och byggchef. Jag har sett behovet un-der en lång tid och det känns spännande att ta tag i dessa frågor. Piteå har aldrig haft så goda möjligheter som vi har idag med tillväxt inom förnyelsebar energi, växande turism, ökat nyföretagande och ökad befolkning. Nu måste vi se till att vi bygger samhället i samma takt som tillväxten i övrigt.

TExT: MArIE LINDGrEN

FoTo: MArIA FÄLDT

”Det andra gör bättre ska inte vi göra.” ulf hedman

Stora satsningar i Piteå ställer höga krav på kommunen

Samhällsbyggnadseneheten består av: Åsa Wikman, Helena Lindehag, David Sundström, Ulf Hedman och Anna Mård

7Pitekvarten 3/2011

Vad händer om du inte betalar en räkning?Har du fått en faktura på något du inte beställt eller har du missat att betala räkningen i tid? Många tror att en betalningsanmärkning lurar runt knuten direkt påminnelsen dimper ned. Här kommer lite fakta om vad som egentligen händer:

Om du fått en faktura för något du inte anser att du ska betala är det vik-tigt att skriftligt protestera mot kravet. Väljer du att inte göra något alls kan det mycket väl sluta med ett betalningsföreläggande från kronofog-den och därmed en betalningsanmärkning.

När ett företag skickat en räkning till dig och du inte betalat i tid eller protesterat mot räkningen kan företaget skicka en betalningspåminnelse till dig. Företaget har rätt att ta ut en avgift på max 50 kr för detta. Det finns inget krav på att företaget måste skicka en påminnelse – även om de flesta företag ändå gör det.

Om du fortfarande inte betalar kan företaget antingen själv eller genom att anlita ett inkassobolag skicka ett inkassokrav till dig. För inkassokra-vet kan företaget ta en avgift på 160 kr. Endast i undantagsfall får företag låta bli att skicka inkassokrav innan de lämnar in ansökan om betalnings-föreläggande till kronofogden. Om du anser att kravet är felaktigt är ska du skriftligt protestera till den som skrivit inkassokravet (är det skickat från ett inkassobolag är det till dem och inte företaget som står för det ursprungliga kravet som du skickar din protest). Om du protesterar får inte ärendet drivas vidare till kronofogden.

Om du ändå skulle få ett brev från Kronofogden om att företaget an-sökt om betalningsföreläggande är det viktigt att du skriftligen protesterar till kronofogden. Du måste göra detta inom 10 dagar efter att du fått bre-vet. Gör du detta skickar Kronofogden tillbaka ansökan till företaget och du får ingen betalningsanmärkning. Vid en ansökan om betalningsföre-läggande till Kronofogden kan företaget ta en avgift på 640 kr för arvode och ansökningsavgift. Om du inte hör av dig till Kronofogden fastställs betalningsföreläggandet och du får ytterligare en avgift på 600 kr för in-drivning av skulden. Du får även en så kallad betalningsanmärkning.

Sammanlagt blir den extra kostnaden 1 450 kronor + dröjsmålsränta. Betalningsanmärkningen finns kvar i 3 år innan den försvinner.

Har du protesterat mot ansökan om betalningsföreläggande och Kro-nofogden skickat tillbaka ansökan till företaget har företaget att välja på att stämma dig i Tingsrätten eller lägga ned sitt krav.

Har du fler frågor om detta så hör gärna av dig till oss på konsument-vägledningen. www.pitea.se/konsument

Anita GranqvistKonsumentvägledare

kons

umentrundan

det vi jobbar med, säger Ulf. Hur ska Norrstrand och Noliaområdet utvecklas? På vilket sätt ska Solander Science Park fortsätta expandera? Haraholmens industri-område och Bondön? Vi har även tagit på oss att sam-ordna revideringen av översiktsplanen för Piteå stad.

Har sett behovet längeUlf ger många exempel på viktiga framtida satsningar för tillväxt och samhällsbyggnad där enheten kommer att ha en drivande roll.

– Allt har blivit så mycket större och arbetet med samhällsbyggnadsfrågor omfattar allt fler kompetenser, säger Ulf som ser sitt uppdrag som ansvarig chef på samhällsbyggnadsenheten som ett komplement till sin tjänst som miljö- och byggchef. Jag har sett behovet un-der en lång tid och det känns spännande att ta tag i dessa frågor. Piteå har aldrig haft så goda möjligheter som vi har idag med tillväxt inom förnyelsebar energi, växande turism, ökat nyföretagande och ökad befolkning. Nu måste vi se till att vi bygger samhället i samma takt som tillväxten i övrigt.

TExT: MArIE LINDGrEN

FoTo: MArIA FÄLDT

Stora satsningar i Piteå ställer höga krav på kommunen

Samhällsbyggnadseneheten består av: Åsa Wikman, Helena Lindehag, David Sundström, Ulf Hedman och Anna Mård

8 Pitekvarten 3/2011

Vi vill att människor ska välja Piteå. Som bostadsort, som utbildningsort och som etableringsort. Vi vill också att männis-kor ska välja Piteå kommun som arbets-givare. Mats Berg har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att göra en organisa-tionsöversyn för att se hur vi på bästa möjliga sätt kan få en organisation som underlättar att möta framtiden.

Kan vi bygga en organisation som skapar förutsättningar för att lättare samordna och nyttja våra resurser? Som tar strategiska hel-hetsgrepp i samhällsplanering redan från början? Som bygger en organisation som ger ökade förutsättningar för både samhälls-byggnad och verksamhetsutveckling?

Politikerna tror det och har därför gett kommunchef Mats Berg i uppdrag att göra en organisationsöversyn där alla förvaltning-ar utom socialtjänsten och barn och utbild-ning primärt är berörda. Piteå har idag en traditionell organisation där varje förvaltning

har ett begränsat ansvar samtidigt som det finns ett ökat tryck på strategisk samhälls-byggnad med krav på större flexibilitet.

– Mycket är redan bra, men de många och snabba föränd-ringarna i vår omvärld gör att vi måste bli ännu bättre. Mer flexi-bla och mer effektiva, för att nå riktigt långt och kunna stå oss bra i konkurrensen måste vi bli ännu bättre på att samarbeta, både inom kommunen och med andra spelare i samhällsutveck-larlaget.

– Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp redan från början där de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna finns med, säger Mats som ser fram emot den process som nu har startat.

Åsikter och tankar från personalenI slutet av september bjöds alla berörda in till en kväll på Nolia där man fick chansen att

framföra sina åsikter och funderingar bland annat kring vilka strategiska funktioner som behövs på ett kommunledningskontor och

vilka funktioner som är viktiga att ha med när man talar om so-ciala, ekologiska och ekonomis-ka aspekter. Åsikterna var många och de finns med som en del i det underlag som ska ligga till grund för det förslag som fullmäktige ska besluta om i december.

– Det är Anna-Lena Pogulis och Leif Wågman som genomför översynen som kommer att vara en rätt snabb process. Sen kom-mer detaljarbetet att ta längre tid, säger Mats Berg som ser framför

sig en kommun med fortsatt hög kvalitet i verksamheterna och där samverkan och vi-sionärt tänkande är en bas för samhällsbyg-gandet. Allt för att vara en kommun byggd av människor, för människor. Där man vill bo och vara delaktig i samhällets utveckling

TExT ocH FoTo: GErD SÄVENSTEDT

organisationsöversyn för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möjliga sätt

– Mycket är

redan bra, men

förändringarna i

vår omvärld gör

att vi måste bli

ännu bättre. mats berg, kommunchef

En kväll i september var Lena Sturk, Krister Vikström, Elisabeth Caesar, Lena Stenberg, Erik Persson med och tyckte till om organistationsöversynen. Agnetha Johansson, till höger i bild, var bordsvärd.

9Pitekvarten 3/2011

organisationsöversyn för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möjliga sätt

Anna-Lena Pogulis har lång erfarenhet inom Piteå kommun där hon framförallt arbetat med utvecklings- och utred-ningsarbeten samt organisationsutveck-ling. Anna-Lena är utbildad fritidspedagog och även ekonom – med inriktning mot organisation. Nu arbetar hon som kom-munstrateg på kommunledningskontoret.

Leif Wågman har mångårig erfarenhet från universitetet och projektverksamhet där fokus också legat på utveckling av arbetsorganisation och ledningssystem. Med en licentiatexamen i psykologi som bakgrund har han undervisat i organisa-tionsanalys och organisationsutveckling. Nu kvalitetssamordnare på nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning.

Det blåste frisk vind vid invigningen av projektet Smart och förnybart. Invigningen skedde vid ett av vindkraftverken på Bondön i septem-ber. På plats fanns barn och lärare från Sjulnässkolan, barn- och utbildningschef Ingemar Jernelöf, Erik Persson, utvecklingschef för industri- och energifrågor och projektsamordnare Fredrik Marklund med flera.

Syftet med projektet är att sprida kunskap om förnyelsebar energi och håll-bar utveckling till Piteås barn.

– Vi vill att Piteås barn ska stå väl rustade inför framtiden när det gäller klimat- och energifrågor. Såväl för egen del som för yrkeslivet, säger Fredrik Marklund.

För att nå ut till barnen tar man hjälp av barnen själva i första hand. Projektet påbörjas i Infjärdens skolor. Tillsammans med barnen och skolans personal kommer man bland annat att ta fram läromedel, en webbsida och , kompostguide för elever.

– Mycket kommer att handla om hur mycket energi som vi gör av med i vårt vardagsliv, berättar Christoffer Backlund, en av rektorerna för Infärdens skolor. Till exempel kommer energimätare med tydliga displayer som visar energiåtgången i skolan att sättas upp. Vi kommer också att prata mycket om konsumtion.

Samverkan med företag och organisationerParallellt med detta kommer man också att arbeta tillsammans med, och i, företag och organisationer i kommunen. Barnen kommer att göra studiebe-sök, fotografera och dokumentera och sedan ge tillbaka till företagen. På så sätt får de deltagande organisationerna och företagen ett informationsmate-rial anpassat till barn och ungdom.

– Det är otroligt motiverande för barnen att jobba i ”skarpt länge”. Inte med någon skapad mottagare, säger Fredrik Marklund.

Man kommer också att anordna återkommande lärardagar med målet att lärarna i Piteå ska vara Sveriges mest uppdaterade och kunniga på energi- och hållbarhet. Tillsammans med Teknikens hus kommer också en utställning att tas fram som senare ska turnera i kommunen och även visas upp på andra ställen i landet.

Projektidén väcktes här i Piteå och finansieras av Piteå kommun och Energimyndigheten. Projektet kommer att pågå fram till 21 september 2013. Erfarenheterna från Piteå kommer troligtvis att stå som förebild för fler skolor i landet.

TExT ocH BILD: ENErGINyTT.SE

bra drag för smart och förnybart

Invigningen av projektet ”Smart och förnybart” skedde genom att knyta ihop projektets viktigaste delar – barnen.

Mer information om organisations- översynen hittar du på Insidan under fliken ”Styrning och ledning ”

10 Pitekvarten 3/2011

Han är ung, driftig och idérik. Han är arrangör tillika utbildad barnskötare och svetsare. Men han är också en som fick gå när tiderna blev kärvare, som fick slut stämpeldagar och tvingades söka försörjningsstöd. Efter endast två månader i projekt Norr-sken har han nu fast jobb.

Projekt Norrsken riktar sig till de som hamnat – eller riskerar hamna – ut-anför den ordinarie arbetsmarknaden. Somliga har livslång problematik att tampas med, medan andra tvingats söka försörjningsstöd på grund av sjuk-dom eller arbetslöshet. Ett mål är att hälften av deltagarna ska vidare till jobb eller studier.

Vi utgår från den enskilde individen och kartlägger behov, förutsätt-ningar, intressen och möjligheter att närma sig den öppna arbetsmarkna-den. Sen erbjuder vi ett utbud av aktiviteter som kan hjälpa personen vi-dare, berättar Ylva Lindström, projektledare hos Arbetsmarknad och vuxenutbildning som är projektägare.

Totalt sysselsätter projektet åtta tjänster, drygt sex i Piteå och knappt två i Arvidsjaur. Med stort engagemang och tro på individernas förmåga erbju-der projektmedarbetarna bland annat vägledning, praktikplatser, arbetsträ-ning, föreläsningar, studiebesök och personlig utveckling.

– Deltagarna kan även få prova på att studera, att känna sig för. Det är värdefullt eftersom många har dåliga erfarenheter med sig från skoltiden, säger Viktoria Wikström, vägledare.

”Det är nåt som inte stämmer”Vid behov kan projektgruppen anlita en psykolog för utredningar, främst av osynliga funktionshinder som dyslexi, ADHD. Flera deltagare har där-efter fått hjälp av psykiatrin och kan tack vare medicinering få livet att fungera.

–Vissa har konstaterat att varken jobb, familj, skola eller relationer fungerat, men har aldrig fått en förklaring. Det är sorgligt att vissa levt med den ovissheten i 50 år, konstaterar Urban Noren, vägledare.

Norrsken – ett ljus med många nyanserFör Anders Lindgren räckte det med två månader i projektet. Idag jobbar han på Datakometen.

Projektmedarbetarna jobbar hårt för att hitta lämpliga insatser för varje enskild individ. Från vänster vägledarna Urban Noren och Viktoria Wikström samt projektledaren Ylva Lindström.

11Pitekvarten 3/2011

Möjligheten att komma ut i arbetslivet och möta människor i olika sam-manhang, är ovärderligt för deltagarna. Många saknar de sociala samman-hang och nätverk som vi tar som en självklarhet, vilket gör att utvecklingen för deltagarna ser väldigt olika ut. För Anders tog det två månader att komma till anställning, medan det kan ta över ett år för en annan innan det ens är aktuellt med arbetsträning eller praktik.

– Vi utgår från individen och försöker tillföra inslag som kan inspirera, öppna upp och ge värdefull kunskap om livet och arbetslivet. Dessutom är det viktigt att deltagarna får den tid de behöver, säger Ylva.

Skeptisk i börjanAnders Lindgren, 27, var tveksam när socialsekreteraren förde Norrsken på tal. Men han läste om projektet på nätet och insåg att han inte hade något att förlora. Han ville ju ha en förändring.

I mars skrevs han in i projektet och sen i maj jobbar han på Data Kometen med bland annat försäljning, marknadsföring och plockar varor i butiken.

Dessutom bidrar han med ett ungdomligt perspektiv till arbetsgruppen.– Jag är grymt nöjd med Norrsken, de har stöttat mig och trott på mig.

Jag har fått nycklar till de rätta dörrarna, för ibland kan det ligga en i fatet att man är driftig, berättar Anders, som just nu håller på att planera Sveri-ges näst största lanfestival som går av stapeln på Piteå havsbad i mars.

Även arbetsgivare som projektmedarbetarna haft kontakt med är posi-tiva över möjligheterna att ta emot praktikanter och förhoppningsvis bidra till att deltagarna rustas inför arbetslivet.

En byggföretagare berättade om allt det positiva som en praktikant med invandrarbakgrund bidragit till. Även Anders chef konstaterar att vi har mycket att vinna när vi öppnar upp arbetsplatser för personer som hamnat lite ”vid sidan om”.

– De som var sämst i skolan var de som var snabbast att ta körkortet. Då hade de motivation och eget intresse att lära sig. Samma är det i arbetsli-vet, säger Jan Öhlund, vd Data Kometen.

TExT ocH FoTo: ANN-SoFIE BoHMAN

FAKTA om projekt NorrskenProjektpartners: Piteå kommun, Arvidsjaurs kommun och ArbetsförmedlingenFinansiering: ca 35 miljoner kronor, varav ca 14 miljoner från ESF.Målgrupp: Personer 16–64 år med försörjningsstöd.Antal deltagare: Målet är 200 personer, ca 140 i Piteå. Idag är 38 personer inskrivna i Piteå, fyra med invandrarbakgrund. 14 har skrivits ut under det första året.

Norrsken – ett ljus med många nyanserProjektmedarbetarna jobbar hårt för att hitta lämpliga insatser för varje enskild individ. Från vänster vägledarna Urban Noren och Viktoria Wikström samt projektledaren Ylva Lindström.

Tack vare praktikplatsen fick Datakometen en medarbetare som tillför ett ungdomligt perspektiv, berättar Jan Öhlund, VD.

12 Pitekvarten 3/2011

redo för nya vägar?Är du sugen på att bredda din kompetensprofil? Kombinera jobbet med studier? Hitta nya sätt att utvecklas? På Vägledningscentrum kan du ventilera dina tankar och få hjälp att ta dig vidare. Det gäller även dig som jobbar inom Piteå kommun. Vi hjälper dig framåt.Vägledningscentrum erbjuder:• kostnadsfri vägledning• kunskap och information om utbildningsvägar och

arbetsmarknadens behov• teoretiska och yrkesinriktade gymnasiala kurser

och utbildningar• universitetskurser och utbildningar på distans• service, teknik och lokaler för distansstuderande• lyhördhet för synpunkter och önskemål för att bredda

vårt utbildningsutbud• hjälp att hittat flexibla studieformer som underlättar ditt

personliga livspussel• information om och möjlighet till validering, för att omsätta

erfarenhet och praktisk kunskap till intyg, betyg etc.

Boka tid på 69 77 00 eller besök oss på Olof Palmes gata 2. Drop in: måndag och fredag 10–12, onsdag 13–15www.pitea.se/vux

För andra året i rad anordnas Inspirationsdagarna för alla anställda i Piteå kommun. I år äger de äger rum den 24 och 25 oktober och det blir två innehållsrika eftermiddagar med seminarier och utställningar från flera förvaltningar.

Målet med dagarna är att dela med sig och få ta del av erfarenheter och utvecklingsarbeten från kommunens olika verksamheter som vi själva kan inspireras och ta lärdom av.

Seminarierna utgår från tre teman: ”Brukardialog/bemötande”, ”Uthållig kommun” och ”Från idé till verklighet”. Program för da-garna hittar du på Insidan där även anmälan till de olika seminari-erna görs. Kommunchef Mats Berg kommer att inleda dagarna med att prata kring ”vikten av att skapa ett klimat där verksamhets-utveckling utgör ett naturligt inslag i arbetet” och dagarna avslutas med en paneldebatt med våra förvaltningschefer.

Till utställningarna behövs ingen anmälan. Det kommer att ser-veras fika och möjlighet till mingel och träffa andra medarbetare. Dagen riktar sig till alla kommunens anställda.

Anmäl dig till de seminerier du vill lyssna på via Insidan se-nast den 17 oktober. Vid frågor är du välkommen att kontakta niklas.risberg@pitea.se

Inspirationsdagar24 och 25 oktober

Personalklubben ger sig ut på svampäventyr...

Solen skiner och det känns som om de sista resterna av sommaren håller sig kvar. Ett förväntansfullt gäng samlas vid Hortlax centralskola för att ge sig ut på en guidad tur i svampskogen. Vi är elva stycken som väntar in vår kursledare Chatrine Augustsson. När hon kommer meddelar hon att det är älgjakt i området så vi åker till Vallsberget istället.

Vid Vallsberget får vi några korta instruktioner om hur man plockar svamp och sedan släpps vi ut i skogen för att samla på

oss de svampar vi kan hitta. Spända kliver vi in i skogen med blickarna stint riktade mot backen för att inte låta några svampar komma undan. Många av de gulbruna löven som ligger på backen ser ut som svampar.

Det skapar förhoppningar om att hitta en sällsynt kantarell eller en smakrik sopp, men ofta går man bet. Efter en timmes travande upp och ner för backen vid Vallsberget återsamlas vi med våra fynd. Chatrine sorterar svamparna i sorter och grupper och lägger upp dem i en lång rad. De enklaste matsvamparna först och de giftiga sist.

Medan vi har traskat omkring i skogen med våra skorgar, har Chatrine och hennes medhjälpare (man och dotter) gjort upp eldar och kokat en underbar svampsoppa med hembakta ostfrallor till förrätt och börjat förbereda varmrätt bestående av svampomelett. De har inte riktigt litat på vår förmåga att hitta ätliga svampar och har därför helgarderat sig genom att ha med sig både torkad Karljohans-svamp och Trattkantareller som de själva plockat. I det skarpa skolskenet sitter vi sedan och njuter av en doftande svampsoppa på torkad Karljohanssvamp och konstaterar lyckligt ”att vi hade i alla fall tur med vädret”.

Sedan följer en fullständig genomgång av alla svampar vi har plockat, fakta om var de växer, hur man använder svampen, vilka de eventuellt kan blandas ihop med och vilka svampar man överhuvud-taget inte ska plocka och äta.

– När det gäller svamp så tar man det säkra före det osäkra – tänk vad många olika sorter vi hittade, säger Kia som arbetar på Norrby-skolan i Hortlax.

Fastän klockan passerat fyra, då det var sagt att vi skulle vända hemåt, har deltagarna lite svårt att slita sig från solen, maten och det trevliga sällskapet. Det här är definitivt något som vi ska göra om nästa år! TExT ocH FoTo: LENA STUrK, orDF. I PErSoNALKLUBBEN rENEN

13Pitekvarten 3/2011

utlandspraktik – ett stort kliv för individenLärande handlar inte bara om formella utbildningar i skol-bänken. För många kan en kortare utlandspraktik förkorta vägen till egen försörjning – en vinst för både den enskilde och samhället.

Det är syftet med det tvååriga projektet Step Forward som riktar sig till deltagare i Arbetsmarknad och vuxenutbildnings aktiviteter. Här ges deltagarna möjlighet att göra tre veckors praktik i Litauen eller Belgien. Ambitionen är att skicka iväg fyra deltagare vid fyra tillfäl-len, två till varje land. Första gruppen åker till staden Scherpenheu-vel, ca 50 km öster om Bryssel, i slutet av oktober. Där ska delta-garna jobba med bland annat skogsvård, återvinning och butiksarbete. Innan avresa träffas gruppen ett par gånger för att för-bereda sig både språkligt och kulturellt.

Målsättningen är att projektet ska stimulera deltagarna till nya vä-gar på vägen till egen försörjning. Projektet delfinansieras av EU:s program för livslångt lärande med inriktning mot utveckling av yr-kesutbildningar i Europa, Leonardo Da Vinci Mobilitet.

insidan är till för digFörhoppningsvis möts du av kommunens Insida varje gång du slår på datorn. Har du upptäckt till vilken hjälp den är? En portal till en hel mängd resurser och verktyg av olika slag som vi har nytta av i vårt jobb. Här finns både det som gäller alla och det som är viktigt för just dig eller din arbetsgrupp.

Insidan ger dig också möjligheten att nå kollegor. Du kan både läsa andras meddelanden och själv skriva meddelanden till den mottagargrupp som du vill nå. Avsätt gärna en stund och bli både bekant och vän med den här sidan – en vänskap som kan göra vardagen lättare.

ny teknik ger bättre tillgänglighetUnder sommaren har besökare på pitea.se kunnat chatta direkt med personalen på turistbyrån. Direktchatten startades som ett test för att hitta nya vägar att kommunicera med den alltmer digi-tala besökaren.

– Chatten har varit öppen under våra öppettider under somma-ren och främst personalen på Jävre Turistbyrå har funnits tillgäng-liga för online-frågor, berättar Katarina Johansson, ansvarig på Turistbyrån. Vi fick idén från Göteborgs hemsida och tyckte att det kunde vara ett bra komplement till mail och telefon. Frågorna har varit av olika karaktär och tjänsten har varit uppskattad, vi kommer att fortsättamed vår livechat och till nästa säsong ska vi marknads-föra den ännu bättre på våra turistsidor avslutar Katarina.

VänortsjubileumI år har Piteå och Kandalaksha varit vänorter i 25 år. Tack vare människors engagemang, dörrar som öpp-nats, förståelse som ökat, gemensamma frågor som förenat har vänskapsband knutits och förändringar skett som påverkat människor både här och där.

En som varit med nästan från start är Annie Persson, tidigare kommunalråd och nu en 82-årig krutgumma som sedan start är ordförande i Kandalaksha vänner.

– Första gången jag träffade en ryss ville jag inte ta i hand, säger hon som på alla sätt visar att åren och 84 resor till vår ryska vänort har förändrat hennes inställning.

Trots bristande språkkunskaper så gör hon sig förstådd och i Kandalaksha är Annie en nästan mytomspunnen per-son. Men det krävs mer än en persons engagemang för att ett vänortssamarbete ska utvecklas och bli bestående.

Idag finns två föreningar som engagerar många pitebor. Förutom Kandalaksha Vänner finns Kulturföreningen som arbetar för ett kulturellt utbyte och för att man ska lära av varandra och tillsammans. Dessutom har det periodvis fun-nits ett starkt engagemang i flera av kommunens skolor där man besökt varandra, förundrats och lärt av varandra. Olika kommunala projekt har genomförts, men även ett flertal fri-villigorganisationer, fackföreningar och kyrkan har också hittat vägar till varandra där man mötts och arbetat med frå-gor som varit gemensamma.

De personliga mötena ger mestMen det är nog ändå de personliga mötena människor emel-lan som betyder allra mest, att få lära känna varandras livs-villkor och mötas bakom språkbarriärer, att kunna samtala om saker som verkligen betyder någon-ting och att få dela på drömmar och visioner.

Nu har vi firat 25 år av vänskap mellan de två kommunerna. Då för 25 år sedan handlade det till stor del om humanitär hjälp från Sverige. Nu när den ryska kommunledningen var på besök handlade diskussionerna om att få ett utbyte när det gäller energifrågor och politisk organisationsutveckling.

Men visst är vän-skapsbanden som knyts idag lika viktiga som då för 25 år sedan, för att förstå, få insikter och kunna mötas i det mänsk-liga.

TExT ocH FoTo: GErD SÄVENSTEDT

Piteå och Kandalaksha – vänorter i 25 år.

14 Pitekvarten 3/2011

alla dessa dagar...– 26 år inom socialtjänsten kan tyckas länge för en del, men vi har haft många som job-bat betydligt längre. Sylvie Lindström, som avtackas samtidigt som mig har jobbat i nästan 40 år, säger Ulf Holmberg.

1985 när Ulf Holmberg började bestod social-tjänsten av äldreomsorgen (ÄO), individ- och familjeomsorgen (IFO), barnomsorgen samt en administrativ avdelning. På den tiden var social-tjänsten kommunens också största förvaltning.

– Jag minns när datorerna gjorde inträde i verksamheten i slutet på 80-talet, socialbidragen började registreras på data och vi införde doku-mentation i vår verksamhet. Ett intressant arbete som jag fick vara med och leda, säger Ulf.

Förutom avdelningschef för den administra-tiva avdelningen var Ulf även ekonom för äldre-omsorgen, barnomsorgen och administrationen, socialtjänstens arbetsmiljöansvarige och IT-ut-vecklingsansvarige.

– ”Man tager vad man haver” enligt Kajsa Wargs recept, säger Ulf och skrattar.

Minns datorernas intåg och babyboomenEfter datorernas intåg i verksamheten fick social-tjänsten ett eget IT-stöd, som fungerade som av-lastning mot den centrala IT-avdelningen, och så småningom också egna personalhandläggare.

– Ett stort lyft för verksamheten, enligt Ulf som dock upplever att den största utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen skett i den öppna verksamheten, dvs. fältassistenter, hemma-hos-verksamhet, familjerådgivning, alkoholmottag-ning, ungdomsmottagning, kvinnojouren, gråzons-ärenden samt specialiseringen i tjänster mellan ekonomiskt stöd kontra vård och behandling.

Inom barnomsorgen var det 80-talet och bör-jan av 90-talet som innebar den stora ”boomen”.

– Köerna till barnomsorgen skulle byggas bort

Efter 26 roliga år i socialtjänsten prioriterar Ulf Holmberg sin hälsa och väljer att bli pensionär.

Sylvie Lindström 64 år och Ulf Holmberg 61 år har jobbat tillsammans länge. Sylvie blev pensionär den 1 juli i år och hon trivs. ”Det är skönt att bara få vara. Jag tycker om att läsa och kommer nog att vara en trogen kund på biblioteket.” säger Sylvie. Ulf Holmberg som blev pensionär den 1 oktober lär inte helller ha svårt att fylla tiden. ”Jag kommer att byta ut socialtjänstens siffror mot bygdeforskning, en hobby som jag haft sedan 60-talet och som ligger mig varmt om hjärtat.”säger Ulf.

15Pitekvarten 3/2011

alla dessa dagar...

med hjälp av lagstiftad skyldighet. Flera nya av-delningar tillkom varje år. Behovet av platser till placerade barn brottades med besparingar via regelverk, större barngrupper, förändrade taxor, förklarar Ulf, som också minns när diskussionen gick het om föräldrars rätt att ha barnen på dagis även om de var arbetslösa: ”Det är som att de inte vill ha sina barn hemma!” konstaterade nämn-dens dåvarande ordförande Sven-Olov Enmark, berättar Ulf.

1997 överfördes barnomsorgen till skolför-valtningen som det hette på den tiden, och som därigenom blev kommunens största förvaltning. Politiken bytte då också namn till barn- och ut-bildningsnämnden.

Hemtjänsten bestod av två personerNär Ulf började var hemtjänsten och äldreboen-dena två stora verksamheter inom socialtjänsten.

– I motsats till min företrädare, Greta Carlsson som när hon började 1948 berättade att ”hem-tjänsten bestod av två personer, en för södra delen av kommunen och en för norra”, så skedde en kraftig ökning av de som fick hemtjänst under 1980-talet, säger Ulf.

I början av 90-talet tog kommunen över lång-vården från landstinget och Ulf var den som fick uppdraget att representera kommunernas ekono-mer i länet med det arbetet.

– En spännande och mycket lärorik tid. Furu-näset lades ned, Berggården byggdes, för att ta några exempel, säger Ulf som även har upplevt hur äldreomsorgens område breddats genom åren: mycket dagverksamhet och öppen verksam-het har tillkommit, samarbete med landstinget och bra kontakt med frivilligorganisationer.

– Kompetensen hos personalen har höjts åtskil-ligt, men många som arbetat länge i äldreomsor-gen kan också vittna om tyngre och tyngre arbets-innehåll, med ständiga besparingar, säger Ulf.

En positiv förändring inom hemtjänsten som Ulf lyfter fram är införandet av vårdbiträdes-grupper.

– En gemensam grupplokal som innebar att de fick se och träffa sina arbetskamrater. Genom åren har vi också fått betydligt förmånligare an-ställningsvillkor och ökat medinflytande. Hel-delprojektet, som innebär rätt till heltid men möjlighet till deltidsanställning under viss tid, med bibehållen heltidstjänst i grunden, blev ett rejält lyft, säger Ulf.

Gammalt och nytt i minnesbanken– I all expansion är det lätt att glömma bort de verksamheter vi upphört med under åren...fotvår-dare, snöröjning, flyktingadministration, Bryg-gan, Reprisen, hemvårdarinnor, fältassistenter, familjebidrag till värnpliktiga, kommunalt bo-stadstillägg för pensionärer, bidrag till pensio-närsbostäder och bostadsförmedling, säger Ulf.

I början av 2011 skedde en sammanslagning av två olika kulturer, individ- och familjomsor-gen och handikappomsorgen, och som idag he-ter stöd och omsorg.

– Det har inneburit strukturella anslagspro-blem som verkar vara svåra att rätta till, säger Ulf.

Ja, som ni förstår är det skett massor under Ulfs år på socialförvaltningen. Många intres-santa och spännande minnen som inte vi rymde här.

– Mina minnen tar jag gladeligen med mig till livet som pensionär. Men jag funderar redan nu på hur det fungerar när jag om några år kan-ske behöver hemtjänst. Vem svarar när jag ringer? Ha det gott. För det tänker jag ha, säger Ulf.

TExT ocH FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

Efter 26 roliga år i socialtjänsten prioriterar Ulf Holmberg sin hälsa och väljer att bli pensionär.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

600

650

700

750

800

850

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2010

(+BO

)

Milj

oner

kro

ner

Socialtjänstens nettokostnad

-9,0%

-8,0%

-7,0%

-6,0%

-5,0%

-4,0%

-3,0%

-2,0%

-1,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

10,0%

11,0%

12,0%

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Proc

ent

Socialtjänstens resultat i förhållande till budget

DIAGrAM SoM VISAr KoSTNADEr ocH rESULTAT

För SocIALTJÄNSTEN GENoM årEN.

”läsartipset”

Det här tipset kom från

Agnetha Johansson som

belönas med en trisslott

16 Pitekvarten 3/2011

Många nya ansikten, men också en del bekanta. Ja höstens introduktion för nyanställda bjöd som sig bör en allmän del men också några nya inslag. Gemensam lunch och guidad tur i Piteå med omnejd. Ingela Holmberg, som lämnat Västerbotten och nu jobbar som projektadministratör på Norrbotniabanan, tar oss med på en kort resumé.

Torsdag den 28 september blev en dag med mycket nyttig information och som för min del avslutades med en rundtur i Piteå. Morgan, vår guide, kom i en hyrd minibuss och hämtade upp fyra nyfikna, och ett par av oss, rela-tivt nyblivna pitebor.

Vi började med en tur till Norra hamnen där vi fick en tillbakablick på hur staden såg ut för inte alltför länge sedan med en kanal som gick där vi nu har Sundsgatan. Kanalen fylldes igen så sent som 1924… häpnadsväck-ande!

Vi åkte vidare till Pite Havsbad där vi fick ett varmt mottagande av Bos-se som visade oss runt i den enorma konferensanläggningen. Vi avslutade besöket med en hisstur upp till bastu- och relaxavdelningen och den mag-nifika utsikten över havet.

Ett stopp i Öjebyn och kyrkstugorna där vi blev bjudna på fika i kafé Humlan, även detta nytt för mig!

Rundturen avslutades med en biltur runt Infjärden och alla fina byar som man bara hade hört namnen på och så naturligtvis ett stopp i Svensbylijda och en nostalgitripp tillbaka till svunna tider.

Vi hade TUR med vädret, efter regn kom det faktiskt solsken så Piteå visade upp sig från sin bästa höstsida. TExT: INGELA LINDBErG FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

En varierande dag för nya på jobbet

hur gick det i Elspartävlingen? I våras pågick det en energispartävling bland 24 stadshus runt om i landet. Trosa kommun kammade hem segern medan Piteå stadshus hamnade på en hedrande 6:e plats.

– Vår elanvändning ökade under maj månad. Hade vi fortsatt att minska även i maj, kunde vi ha vunnit hela tävlingen, säger Halldo Lundgren, energiingen-jör, Piteå kommun.

I samband med elspartävlingenet utlystes även en intern tävling där personalen fick komma med förslag som bi-drar till minskad elförbrukning. Fastighetskontoret har fått in 38 förslag och några har belönats med tårta.

Vinnare i den interna tävlingen blev elektriker Kjell Granberg som kom med förslaget att minska belysningen i stadshusets foajé till en tredjedel, samt tidsstyrning av garagebelysningen. På andra plats kom Leif Lundberg, Sture Lindkvist och Stefan Bergstedt, driftomtrådes-anasvariga, som genom fintrimning av drifttider minskat el- och energianvändningen i stadshuset, men också ge-nom målmedveten driftoptimering i hela vårt bestånd.

Tredje bästa förslag kom från IT-chefen Sune Lind-ström som föreslår att man ska undersöka möjligheten att installera en jättevärmepump med slangar ut i fjärden vid stadshuset.

– Sedan har våra städerskor flera gånger påtalat hur otroligt dåliga vi är på att släcka efter oss. Vi kan konsta-tera att vi allihop i stadshuset är oerhört dåliga på att släcka lampor när vi går hem, det lyser i tid och otid, säger Halldo Lundgren.

Energisparprojektet Självklart ska leda till att vi mins-kar energiförbrukningen i kommunens fastigheter med 30 procent och fram till 2020.

– Vi har även öppnat en brevlåda för energispartips där vem som helst kan höra av sig med tips och synpunkter, säger Halldo.

Läs mer på www.pitea.se/energisparprojekt.

TExT: SUSANNE JAcoBSSoN

Guiden Morgan Stenberg visade pitebygden för Jens Sperens, Vindfyrprojektet, Ingela Lindberg, Norrbotniabanegruppen, Johannes Räftegård och Theres Pettersson, miIjö- och byggkontoret.

17Pitekvarten 3/2011

Fackförbundet SKFT som haft samma namn i 75 år fick in 1 200 namnförslag när de utlyste en namntäv-ling bland sina medlemmar. Och i september presen-terades förbundets nya namn – Vision.

Idag har Vision ca 160 000 medlemmar runt om i landet och 368 av dessa är anställda av Piteå kommun och tillhör Vi-sion avdelning 42.

– Det gamla namnet SKTF, som stod för Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet, kändes inte rätt. Idag har förbundet medlemmar inom både landsting, privat sektor, kommunala bolag, kyrkan och andra aktörer säger Peter Forss, klubbordförande för avdelning 42, Piteå kommun.

Hur upplevs det nya namnet bland medlemmarna?– Olika. Jag upplever att det ofta är äldre medlemmar som

föredrar SKTF, medan de yngre tycker att Vision säger be-tydligt mer om vad vi vill och vad vi står för, säger Peter.

– Trots generationsavgångar så ökar vi i medlemsantal, och jag upplever att det är fler unga som hör av sig. Det känns jättekul, säger Peter.Varför tror du att fler unga hör av sig?

– Dels har vi nog blivit bättre på att synas och höras ute på arbetsplatserna, vi har en bra dialog med arbetsgivaren kring fackliga frågor och dels erbjuder vi förmåner som tilltalar våra medlemmar, säger Peter.

Det är inte bara namnet som är nytt. Nytt är också att Vision har specifika yrkesombudsmän för visstidsanställda, personalutvecklare och ingenjörer och tekniker. ”Glada måndagar” är också ett nytt begrepp som några av oss förhoppningsvis får stifta bekantskap med här framöver.

– Jajjamän,i styrelsen smider vi planer för ”glada måndagar”. Och den 21 november bjuder vi våra medlem-mar på hotellfrukost på Skoogs. Men vi tar gärna emot förslag på aktiviteter från våra medlemmar också, säger Peter.

TExT ocH FoTo: SUSANNE JAcoBSSoN

nytt namn nya visioner och glada måndagar

Peter Forss: började på Piteå kommuns IT-avdelning 1997, blev avdelningsordförande för SKTF avdelning 42 i april 2008. Idag ägnar han 80 procent åt sitt fackliga uppdrag.Ditt första jobb? Började som 16-årig springschas på Assi Karlsborg, fick dela ut post och koka kaffe till disponenter och kontorsfolk. Då gick jag med i SIF, sedan blev det industrijobb och fackförbundet Pappers. Fritidsintresse: Att fiska och vara ute i naturenVad betyder vision för dig? Att blicka framåt, ha visioner och komma med idéer. Man försöker se lösningar istället för problem.

Glada miner när Peter Forss pratar vision med Anette Myrestam.

18 Pitekvarten 3/2011

Klockan är åtta. Krisledningsstaben har åter-samlats för att få rapporter från både Pireva och miljö- och byggkontoret om vattensitua-tionen i Piteå kommun. Regnet piskar mot rutan som det gjort nästan varje dag hela som-maren. En sommar som gett höga vattenflö-den och fått hus att leva farligt. Det har aldrig regnat så mycket i Norrbotten sedan SMHI började mäta. Vi är trötta efter en sommar där ingen av oss i ledningsstaben haft mer än nå-gon enstaka semesterdag. Vi längtar efter torrt väder och vi längtar efter vila. Då kommer beskedet från Vattenfall.

Porjusdammen brister...Dammen i Porjus har brustit och om mindre än ett dygn kommer vattnet i Boden att ha stigit mer än nio meter och i Luleå fem meter några timmar senare. Vi tror att vi med all sannolikhet kommer att få ta emot minst 10 000 tillfälligt hemlösa. Klarar vi det?

Det var scenariot vid krisövningen i mit-ten av september. Samtidigt som krisled-ningsstaben satte sig för att planera började

telefonerna ringa. Samtal från orolig per-sonal och oroliga medborgare, folk som ville hjälpa till och samtal från pressen. Telefon-samtal som vi behövde hjälp att besvara. You Call, som också övade blev en värdefull re-surs som kunde besvara en del, dirigera an-dra rätt och ge oss utrymmet att göra det vi var satta att göra.

Kan vi ta emot 10 0000 hemlösa?Med skulle vi kunna ta emot 10 000 männis-kor på så kort tid? Och dessutom människor från särskilda boenden och äldreboenden? Förvaltningarna fick i uppdrag att inventera sina resurser när det gällde boende, mat och hygien utrymmen.

Under ett par timmar pågick ett intensivt arbete, i den egna organisationen och utanför. Piteå Summergames organisation som är vana engagerades och en inventering gjordes av kapaciteten på hotell och stugbyar. Hur många platser fanns just idag, i verkligheten? 7 500

plus 4 000 till, om det krisade skulle vi kunna husera just den här dagen och mat för 10 000 var också möjligt att ordna fram.

Då kom samtalet vi väntat på. Hur stort behov av vår hjälp hade man i Bo-den och Luleå? Kan ni ta emot 1 200? frågade Luleå kommun. Vi satt där med förvånade miner och undrade om vi hört rätt. Boden hade beslutat att skicka sina 24 000 evakuera-de österut och i Luleå beräknade man att det var 5 000 som behövde evakueras.

Adrenalinet som pumpat i oss några tim-mar sjönk rejält. Vi tittade ut på regnet som strilade ner och insåg att hade det varit på riktigt hade vi blivit lättade. Nu fick vi en nyttig övning som gett oss anledning till re-flektioner och förslag till förbättringar men också insikt om att vi har en organisation som också skulle fungera i en kris.

TExT ocH FoTo: GErD SÄVENSTEDT

När krisen kommer...

Per Isaksson, Räddningstjänsten i Piteå, var stabschef en av dagarna under den stora övningen Barents Rescue.

I september genomfördes Barents Rescue, en övning i krisberedskap, där vi framförallt övade samverkan mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Förutom Sverige deltog även Norge, Finland och Ryssland. Erfarenheten visar att vi är duktiga på att ge hjälp men sämre på att ta emot...

Till vänster i bild syns före detta folkskolan, utefter dåvarande Uddmansgatan i kvarteret rönnen, och till höger syns nuvarande christinaskolan. Skolbyggnaden ritades av arkitekt Viktor åström och stod klar 1904. Skolan kom senare i folkmun att kallas för ”Alaska” på grund av att byggnaden var iskall och dragig samt att den hade brister ur brandsynpunkt. 1953 var den nya folkskolan (Norrmalmskolan) nybyggd och därefter användes den äldre byggnaden som reservlokal för gymna-sieskolan bland annat. Byggnaden revs 1979. TExT : ANNIKA MArKLUND FoTo: PEr-GörAN LUNDH

ARKIVhörnan

Folkskolan ”Alaska” i Piteå stad.

19Pitekvarten 3/2011

Glad besökare i Piteås monter på Flygets dag i Luleå 2011.

Att piteandan verkligen finns konstateras efter att Anna-Lena Pogulis på kommunledningskontoret analyserat den varumärkesundersökning som utfördes i våras. I alla fall om piteandan står för att piteborna är självständiga, har humor och värdesätter vänskap och familjerelationer.

Jämför man med svenskar i allmänhet är det just orden självständig och vänskap som avviker från den typiske svensken som istället väljer orden anpassningsbarhet och omtanke. Men piteborna är inte bara självständiga. Högst på listan anges humor och glädje följt av familj och ansvar. Ärlighet och en positiv attityd tillsammans med medkänsla och rättvisa är också kännetecknande för en pitebo.

När det gäller orten Piteå tycker de som svarat på undersökning-en att vår stad mest av allt kännetecknas för sin lokala stolthet, något som också stärker bilden av att piteandan existerar.

– Man upplever att Piteå har en stark lokal stolthet, är hemtrev-ligt och att det finns attraktiva boendemiljöer här, jag tolkar det som att visionen ”det är hit man kommer när man kommer hem” är rätt för Piteå och tydligen har haft ett visst genomslag, säger Anna-Lena.

Ord som kan uppfattas som mer negativa är arbetslöshet, tradition (en baksida av piteandan?), centralstyrning och byråkrati men jäm-fört med Sverige kommer byråkrati lägre i Piteå än på Sverigelistan.

Arbetstillfällen, attraktiva boenden och omsorg Inte helt oväntat kommer arbetstillfällen upp på första plats i Piteå, samma placering som Sverige, när piteborna tycker till om vad som ska känneteckna Piteå i framtiden. Tätt följt av attraktiva boende-

miljöer och omsorg om äldre, ansvar för kommande generationer, sjukvård, ekonomisk stabilitet och livskvalitet ger det en bild av ett attraktivt och uthålligt samhälle med plats för både ”hårda” och ”mjuka” satsningar.

– Piteå kommuns initiativ med Piteå attraktiv och uthållig har kommit till just av den anledningen, hur kan vi utveckla Piteå till en mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt uthållig stad, säger Anna-Lena.

Varumärkesundersökningen är en del av uppdraget för en arbetsgrupp i nätverket för attraktiv och uthållig, och ligger till grund för arbetet att ta fram en ambassadörsväska.

TExT ocH FoTo MArIE LINDGrEN

Piteandan finns

ILLUSTrATIoN: MArIE LINDGrEN

Med ett stort intresse för att resa har Elin Skoog, varit till jordens alla hörn. Till ställen som vissa bara kan drömma om. På den övriga fritiden är hon med kompisar, spelar golf eller bara tar det lugnt hemma i Piteå. Jag träffade henne för att ställa några frågor om hennes fritid och vad hon gör när hon inte är i skolan och pluggar stenhårt på Strömbackaskolans medieprogram.

På resande fotElin är en glad 17-årig tjej som gillar att resa och som re-dan nu varit till dem flesta ställena i världen, bland annat Spanien, USA, Frankrike, Norge, Danmark, Finland, Grekland, Österrike, England och Italien. Det är hennes favoritsyssla.

Några ställen som hon helst skulle vilja resa till i fram-tiden är Afrika och Australien.

– Därför att det är ballt! Jag har alltid velat resa dit.

Geo cachaBortsett från att resa gillar hon att göra saker med kompi-sar eller spela golf. Hon satsar rätt hårt på golfen och täv-lar rätt mycket.

– Jag skulle vilja se hur långt jag kan ta mig, men jag tror inte jag kommer kunna försörja mig på det, säger hon.

Hon brukar även syssla med ”Geo caching” ibland, det är när man söker efter så kallade ”skatter” som är utplace-

rade överallt i naturen över hela världen och som man söker reda på via en applikation i mobiltelefonen.Tycker du fritiden är värdefull och skulle du vilja ha mer fritid?

– Ja! Det är ju det bästa man har, då skulle man ju kun-na resa jämt, säger hon glatt.På frågan vad som finns att göra här i Piteå svarar hon:

– Jaa du, inte så mycket. Som i de flesta andra städer, inget som enbart finns här i Piteå tror jag. Man kan gå på bio eller bada till exempel.

TExT: JESPEr JoHANSSoN

ungas tankar...Här skriver elever som går på Mediaprogrammet på Strömbacka texter kring olika teman. Den här gången handlar det om vikten av att ha en bra fritid och Jesper Johansson har träffat en resglad tjej för att höra vad hon helst gör när hon är ledig...

PS. I Pitekvarten publicerar vi en krönika i verje nummer men om du går in på www.pitea.se/ungastankar kan du ta del av fler intressanta texter som ungdomar på Mediapro-grammet skrivit.

Elin Skoog går andra året på Strömbackaskolan och gillar att göra allt från att resa till att gå en runda på golfbanan.

Foto: Eva Wiklund

En resglad golfares fria tid