Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet

Utbildningsstyrelsen

Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen 2014

InnehllKAPITEL 1 DEN LOKALA LROPLANENS BETYDELSE OCH UPPGRANDET AV DEN71.1 Grunderna fr lroplanen och den lokala lroplanen71.2 Principer fr uppgrandet av den lokala lroplanen71.3 Utvrdering och utveckling av den lokala lroplanen91.4 Uppgrandet av den lokala lroplanen och centrala beslut gllande undervisningen9KAPITEL 2 DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN SOM GRUND FR ALLMNBILDNING112.1 Frpliktelser som styr undervisningen112.2 Vrdegrunden fr den grundlggande utbildningen122.3 Synen p lrande142.4 Frgor som avgrs p lokal niv15KAPITEL 3 DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH ALLMNNA ML163.1 Den grundlggande utbildningens uppdrag163.2 Nationella ml fr undervisning och fostran173.3 Mngsidig kompetens som ml183.4 Frgor som avgrs p lokal niv23KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLGGANDE UTBILDNING244.1 Verksamhetskulturens betydelse och utvecklandet av den244.2 Principer fr utvecklandet av verksamhetskulturen254.3 Lrmiljer och arbetsstt284.4 Helhetsskapande undervisning och mngvetenskapliga lromrden304.5 Frgor som avgrs p lokal niv32KAPITEL 5 SKOLARBETE SOM FRMJAR LRANDE OCH VLBEFINNANDE335.1 Gemensamt ansvar fr skoldagen335.2 Samarbete345.3 Fostrande samtal och disciplinra tgrder365.4 Olika stt att anordna undervisningen375.5 Annan verksamhet som stdjer mlen fr undervisning och fostran415.6 Frgor som avgrs p lokal niv44KAPITEL 6 BEDMNING AV LRANDE466.1 Bedmningens syften och bedmningskultur som stdjer lrande466.2 Bedmningens karaktr och allmnna principer fr bedmningen476.3 Freml fr bedmning496.4 Bedmningen under studierna506.4.1 Bedmningen under lsret506.4.2 Bedmningen vid lsrets slut516.4.3 Studiegngen i den grundlggande utbildningen526.4.4 Bedmningen vid etappmlen536.5 Slutbedmningen i den grundlggande utbildningen546.5.1 Bildandet av slutvitsord546.5.2 Intensifierad undervisning och slutbedmning566.6 Betyg och betygsanteckningar i den grundlggande utbildningen566.7 Srskild examen och betyg ver studier som slutfrts genom srskild examen606.8 Frgor som avgrs p lokal niv61KAPITEL 7 STD FR LRANDE OCH SKOLGNG617.1 Principerna fr std627.1.1 Handledning i samband med std627.1.2 Samarbete mellan hem och skola i samband med std637.2 Allmnt std637.3 Intensifierat std647.3.1 Pedagogisk bedmning657.3.2 Plan fr elevens lrande inom intensifierat std657.4 Srskilt std677.4.1 Pedagogisk utredning677.4.2 Beslut om srskilt std687.4.3 Individuell plan fr hur undervisningen ska ordnas697.4.4 Individualisering av lrokursen i ett lromne och befrielse frn studier717.4.5 Frlngd lroplikt727.4.6 Undervisning enligt verksamhetsomrde737.5 Stdformer som faststlls i lagen om grundlggande utbildning757.5.1 Stdundervisning757.5.2 Specialundervisning p deltid757.5.3 Tjnster och hjlpmedel som frutstts fr elevens deltagande i undervisningen767.6 Frgor som avgrs p lokal niv77KAPITEL 8 ELEVVRD798.1 Yrkesvergripande samarbete inom elevvrden808.2 Gemensam elevvrd818.3 Individuell elevvrd828.4 Elevvrdsplaner848.5 Frgor som avgrs p lokal niv och uppgrandet av en skolspecifik elevvrdsplan84KAPITEL 9 SRSKILDA FRGOR SOM ANKNYTER TILL SPRK OCH KULTUR889.1 Samer och samisktalande899.2 Romer899.3 Teckensprkiga909.4 Andra flersprkiga elever909.5 Frgor som avgrs p lokal niv91KAPITEL 10 UNDERVISNING P TV SPRK9110.1 Ml och utgngspunkter fr undervisning p tv sprk9210.1.1 Omfattande undervisning p tv sprk9310.1.2 Mindre omfattande undervisning p tv sprk9510.2 Frgor som avgrs p lokal niv95KAPITEL 11 UNDERVISNING SOM BASERAR SIG P EN VISS VRLDSSKDNING ELLER PEDAGOGISK PRINCIP9611.1 Principer fr undervisningen9611.2 Frgor som avgrs p lokal niv96KAPITEL 12 VALFRIHET I DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN9712.1 Valfria timmar i konst- och frdighetsmnen9712.2 Valfria mnen9712.3 Frivilliga och valfria lrokurser i frmmande sprk9812.4 Frgor som avgrs p lokal niv98KAPITEL 13 RSKURS 1210113.1 vergngen frn frskoleundervisningen till den grundlggande utbildningen och uppdraget i rskurs 1210113.2 Mngsidig kompetens i rskurs 1210213.3 Frgor som avgrs p lokal niv10513.4 Lromnen i rskurs 1210513.4.1 MODERSML OCH LITTERATUR10713.4.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRKET13213.4.3 FRMMANDE SPRK13513.4.4 MATEMATIK13613.4.5 OMGIVNINGSLRA13913.4.6 RELIGION14313.4.7 LIVSSKDNINGSKUNSKAP14913.4.8 MUSIK15113.4.9 BILDKONST15413.4.10 SLJD15713.4.11 GYMNASTIK16013.4.12 ELEVHANDLEDNING162KAPITEL 14 RSKURS 3616514.1 vergngen mellan rskurs 2 och 3 och uppdraget i rskurs 3616514.2 Mngsidig kompetens i rskurs 3616614.3 Frgor som avgrs p lokal niv16914.4 Lromnen i rskurs 3-617014.4.1 MODERSML OCH LITTERATUR17114.4.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRKET21714.4.3 FRMMANDE SPRK24314.4.4 MATEMATIK26114.4.5 OMGIVNINGSLRA26614.4.6 RELIGION27514.4.7 LIVSSKDNINGSKUNSKAP28414.4.8 HISTORIA28814.4.9 SAMHLLSLRA29214.4.10 MUSIK29614.4.11 BILDKONST30014.4.12 SLJD30414.4.13 GYMNASTIK30914.4.14 ELEVHANDLEDNING314KAPITEL 15 RSKURS 7931715.1 vergngen mellan rskurs 6 och 7 och uppdraget i rskurs 7931715.2 Mngsidig kompetens i rskurs 7931815.3 Frgor som avgrs p lokal niv32215.4 Lromnen i rskurs 7-932315.4.1 MODERSML OCH LITTERATUR32415.4.2 DET ANDRA INHEMSKA SPRKET37015.4.3 FRMMANDE SPRK39815.4.4 MATEMATIK42915.4.5 BIOLOGI43515.4.6 GEOGRAFI44115.4.7 FYSIK44715.4.8 KEMI45415.4.9 HLSOKUNSKAP46115.4.10 RELIGION46715.4.11 LIVSSKDNINGSKUNSKAP47515.4.12 HISTORIA47915.4.13 SAMHLLSLRA48315.4.14 MUSIK48815.4.15 BILDKONST49315.4.16 SLJD49815.4.17 GYMNASTIK50215.4.18 HUSLIG EKONOMI50715.4.19 ELEVHANDLEDNING513BILAGA 1 ML, INNEHLL OCH BEDMNING AV ELEVENS LRANDE I UNDERVISNING I SAMISKA SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN518BILAGA 2 ML, INNEHLL OCH BEDMNINGEN AV ELEVENS LRANDE I UNDERVISNING I ROMANI SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN528BILAGA 3 ML, INNEHLL OCH BEDMNINGEN AV ELEVENS LRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSML SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN535

KAPITEL 1 DEN LOKALA LROPLANENS BETYDELSE OCH UPPGRANDET AV DEN1.1 Grunderna fr lroplanen och den lokala lroplanen

Styrsystemet fr den grundlggande utbildningen ska garantera jmlikhet och kvalitet i utbildningen samt skapa goda frutsttningar fr elevernas vxande, utveckling och lrande. Styrsystemets normdel bestr av lagen och frordningen om grundlggande utbildning, statsrdets frordningar, grunderna fr lroplanen samt den lokala lroplanen och lsrsplanerna som baserar sig p den. Syftet med revideringen av styrsystemet r att undervisningen bttre ska kunna ta hnsyn till frndringarna i omvrlden och att strka skolans uppdrag att bygga en hllbar framtid.

Grunderna fr lroplanen bygger p lagen och frordningen om grundlggande utbildning och p statsrdets frordning som faststller mlen och timfrdelningen[footnoteRef:1]. Grunderna fr lroplanen r en nationell freskrift utfrdad av Utbildningsstyrelsen enligt vilken den lokala lroplanen grs upp[footnoteRef:2]. Syftet med grunderna fr lroplanen r att stdja och styra undervisningen och skolarbetet samt frmja en enhetlig grundlggande utbildning p lika villkor. [1: Lag om grundlggande utbildning (628/1998), Frordning om grundlggande utbildning (852/1998), Statsrdets frordning om riksomfattande ml fr utbildningen enligt lagen om grundlggande utbildning och om timfrdelning i den grundlggande utbildningen (422/2012 och 378/2014) och Statsrdets frordning om ndring av frordningen om grundlggande utbildning (423/2012)] [2: Lag om grundlggande utbildning 14 2 mom. och Statsrdets frordning (422/2012) 13 ]

Den grundlggande utbildningen r en helhet som omfattar undervisning och fostran dr mlen och innehllet fr olika delomrden hr samman och bildar en grund fr undervisningen och verksamhetskulturen. Drfr innehller grunderna fr lroplanen utver freskrifter om ml och innehll ven text som belyser dessa. Grunderna fr lroplanen innehller ocks, till de delar det behvs, hnvisningar till den lagstiftning som grunderna baserar sig p.

Den lokala lroplanen r en viktig del av styrsystemet. Den beskriver och styr genomfrandet av svl nationella ml som ml och uppdrag som anses viktiga p lokal niv. Den lokala lroplanen ger en gemensam grund och riktlinje fr det dagliga skolarbetet. Den r ett strategiskt och pedagogiskt verktyg som styr utbildningsanordnarens verksamhet och skolornas arbete. Lroplanen frenar skolornas verksamhet med vrig lokal verksamhet som ordnas fr att frmja barnens och de ungas vlbefinnande och lrande.

1.2 Principer fr uppgrandet av den lokala lroplanen

Utbildningsanordnaren ansvarar fr att gra upp en lokal lroplan och utveckla den[footnoteRef:3]. I lroplanen bestms om det fostrande arbetet, undervisningen, bedmningen av lrande och om hur std, handledning och elevvrd, samarbete mellan hem och skola samt vrig verksamhet ska ordnas och frverkligas. Dr kompletteras och prioriteras ur ett lokalt perspektiv de ml, riktlinjer och centrala innehll samt vriga frgor som gller undervisningen som faststlls i grunderna fr lroplanen. Utbildningsanordnaren ska utarbeta lroplanen med beaktande av elevernas behov, lokala srdrag samt resultat frn utvecklingsarbete och intern utvrdering. [3: Lag om grundlggande utbildning 15 1 mom. ]

Lroplanen ska frmja en fortlpande utveckling av undervisningens kvalitet och strka utbildningens kontinuitet. Den ska skapa en god grund fr vergngen frn frskoleundervisningen till den grundlggande utbildningen och frn den grundlggande utbildningen till fljande utbildningsstadium. Lroplanen ska utarbetas med hnsyn till vriga lokala planer, ssom

eventuell plan fr smbarnspedagogik

frskoleundervisningens lroplan

eventuell plan fr undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen

eventuell plan fr morgon- och eftermiddagsverksamheten

vlfrdsplan fr barn och unga enligt barnskyddslagen[footnoteRef:4] [4: Barnskyddslagen (417/2007) 12 och Lag om elev- och studerandevrd (1287/2013) 12 ]

likabehandlingsplan enligt lagen om likabehandling[footnoteRef:5] [5: Lagen om likabehandling (21/2004) 4 ]

eventuell plan fr hllbar utveckling, kulturell fostran och vriga planer och beslut som utbildningsanordnaren fattat i synnerhet angende utbildning, barn, ungdomar och familjer.

Utbildningsanordnaren ska godknna lroplanen separat fr undervisning p svenska, finska eller samiska samt vid behov fr undervisning p ngot annat sprk[footnoteRef:6]. Utbildningsanordnaren kan utarbeta en gemensam lokal lroplan fr alla sina skolor eller en plan som innehller bde utbildningsanordnarens gemensamma delar och delar som r gemensamma fr flera skolor och/eller skolspecifika delar. Utbildningsanordnaren fattar sjlv beslut om hur lroplanen utarbetas. Utbildningsanordnare kan ocks komma verens om grnsverskridande samarbete och gemensamma regionala riktlinjer fr lroplanerna. [6: Lag om grundlggande utbildning 15 1 mom. ]

Nr lroplanen uppgrs beaktas att undervisningen kan vara huvudsakligen indelad i lromnen eller frverkligas genom helhetsskapande undervisning. Om undervisningen r helhetsskapande kan ocks rskurshelheterna i lroplanen vara helhetsskapande.

Elevernas alla individuella planer ska utarbetas utgende frn den gemensamma lroplanen[footnoteRef:7]. I lsrsplanen ska preciseras hur lroplanen kommer att genomfras i den enskilda skolan under lsret. Frordningen om grundlggande utbildning frpliktar utbildningsanordnaren att informera eleverna och deras vrdnadshavare om centrala frgor som faststlls i lsrsplanen.[footnoteRef:8] [7: Lag om grundlggande utbildning 16 a , 17 och 17 a (642/2010)] [8: Frordning om grundlggande utbildning 9 ]

Samarbete kring lroplanen och lsrsplanen bidrar till att alla parter frbinder sig till de gemensamma mlen och kar enhetligheten i undervisningen och det fostrande arbetet. Utbildningsanordnaren ska se till att personalen inom undervisningsvsendet har mjlighet att delta i samarbetet samt frmja samarbetet bde mellan lromnena och mellan aktrer inom olika sektorer. Det ska finnas mjlighet att delta oberoende av hur planerna utarbetas. Eleverna ska enligt lagen ges mjlighet att delta i beredandet av lroplanen och de planer som anknyter till den[footnoteRef:9]. Det r viktigt att ocks vrdnadshavarna har mjlighet att delta i lroplansarbetet, utarbetandet av lsrsplan och i planeringen av skolans verksamhet, i synnerhet gllande mlen fr fostran, verksamhetskulturen och samarbetet mellan hem och skola. Det r srskilt viktigt att eleverna och vrdnadshavarna kan delta i arbetet p ett meningsfullt och mngsidigt stt. Elevernas utvecklingsstadium ska beaktas d man planerar deras delaktighet. [9: Lag om grundlggande utbildning 47 a 1 mom. (1267/2013)]

Samarbete med aktrer utanfr skolan berikar skolarbetet och knyter det till det omgivande samhllet. Till de delar lroplanen berr elevvrd och samarbete mellan hem och skola frpliktar lagen om grundlggande utbildning utbildningsanordnaren att utarbeta lroplanen i samarbete med de myndigheter som ansvarar fr social- och hlsovrden i kommunen[footnoteRef:10]. Det behvs ven samarbete med vriga frvaltningar fr att kunna garantera alla elevers skolgng, trygghet, skerhet och vlbefinnande. Samarbete med andra organisationer och olika experter frbttrar ytterligare kvaliteten p planerna och skolarbetet. [10: Lag om grundlggande utbildning 15 2 mom. (477/2003)]

En elev har enligt lagen om grundlggande utbildning rtt att varje skoldag f undervisning enligt lroplanen[footnoteRef:11]. Utbildningsanordnaren ska se till att denna rttighet uppfylls och alla som arbetar med eleverna ska verkstlla den lroplan som utbildningsanordnaren godknt och flja vriga normer som reglerar arbetet. [11: Lag om grundlggande utbildning 30 1 mom. (642/2010)]

1.3 Utvrdering och utveckling av den lokala lroplanen

Utbildningsanordnaren ska utvrdera sin utbildning och utbildningens effekt och delta i extern utvrdering av sin verksamhet. Syftet med utvrderingen r att utveckla utbildningen och frbttra frutsttningarna fr lrande.[footnoteRef:12] Uppfljning, regelbunden utvrdering och utveckling av den lokala lroplanen och lsrsplanen r en del av denna utvrderingsskyldighet. [12: Lag om grundlggande utbildning 21 1 och 2 mom. (1296/2013)]

I utbildningsanordnarens och skolornas interna utvrderingar kan resultaten frn nationella utvrderingar och utvecklingsprojekt och de nationella kvalitetskriterierna fr den grundlggande utbildningen anvndas[footnoteRef:13]. Samarbete med eleverna, vrdnadshavarna och andra aktrer frmjar ppen och konstruktiv sjlvvrdering. [13: Kvalitetskriterier fr den grundlggande utbildningen, undervisnings- och kulturministeriet 2012: 29]

ndringar i lroplansgrunderna frutstter att motsvarande ndringar grs i den lokala lroplanen och omstts i praktiken. Utbildningsanordnaren kan granska sin lroplan och frbttra dess kvalitet och ndamlsenlighet utifrn lokala behov och genom att utnyttja resultaten frn utvecklingsarbete.

1.4 Uppgrandet av den lokala lroplanen och centrala beslut gllande undervisningen

Den lokala lroplanen, de lsrsplaner som frtydligar denna och vriga planer ska uppgras med beaktande av ovan beskrivna ml och principer p det stt som utbildningsanordnaren beslutar. Utbildningsanordnaren kan besluta om att till skolorna delegera beslut som ingr i lroplanen och om uppgrandet av en skolspecifik lroplan.

I detta underkapitel anges de frgor som ska avgras lokalt och beskrivas i lroplanen, som inte tas upp i andra kapitel. I varje huvudkapitel i grunderna fr lroplanen anges nrmare vilka frgor som ska avgras och beskrivas i ifrgavarande kapitel i den lokala lroplanen.

Utbildningsanordnaren ska besluta om lsningar och frfaringsstt i anslutning till uppgrandet av den lokala lroplanen:

om den lroplan som utarbetas ska vara gemensam fr skolorna, helt eller delvis skolspecifik, regional eller om man lser det p annat stt

fr vilka undervisningssprk lroplanen utarbetas och godknns (svenska, finska, samiska och vid behov fr ngot annat undervisningssprk)

lroplanens struktur, i vilken ordning behandlas frgorna och i vilken form publiceras lroplanen

hur personalen och eleverna och deras vrdnadshavare r delaktiga nr lroplanen utarbetas, utvrderas och utvecklas och hur vrdnadshavarnas olika mjligheter att delta beaktas

hur samarbetet med frskoleundervisningen och vrig smbarnspedagogik samt med lroanstalter som representerar utbildning som fljer efter den grundlggande utbildningen ordnas d lroplanen utarbetas

vilka andra aktrer som deltar d lroplanen utarbetas och frverkligas och hur samarbetet ordnas

hur lokala srdrag och behov, information frn utvrderingar och utvecklingsarbete samt ml fr utveckling och vriga lokala planer beaktas d lroplanen utarbetas

om den skolspecifika jmstllhetsplanen i enlighet med lagen om jmstlldhet mellan kvinnor och mn ska ing i lroplanen eller om den ska utarbetas som en fristende plan

enligt lagen ska en jmstlldhetsplan utarbetas rligen i samarbete med personalen och eleverna; i stllet fr en rlig genomgng kan planen utarbetas fr hgst tre r i snder.

Utbildningsanordnaren ska i lroplanen besluta och beskriva fljande om uppgrandet och utvecklingen av lroplanen:

hur samarbetet med social- och hlsovrdsmyndigheterna ordnas nr man gr upp de avsnitt som behandlar elevvrd och samarbete mellan hem och skola

hur man fljer upp att lroplanen genomfrs och hur lroplanen utvrderas och utvecklas

vilka r de lokala planer och program som kompletterar och frverkligar lroplanen (till exempel plan fr morgon- och eftermiddagsverksamhet, program fr hllbar utveckling, jmstlldhetsplan, plan fr kulturell fostran, informationsstrategi).

Utbildningsanordnaren ska i lroplanen besluta och beskriva fljande om hur undervisningen ska ordnas:

hur man frmjar enhetligheten i den grundlggande utbildningen och samarbetet i vergngsskedena (inom den grundlggande utbildningen, med frskoleundervisningen och vrig smbarnspedagogik och med lroanstalter som representerar utbildning som fljer efter den grundlggande utbildningen)

om undervisningen eller en del av den ordnas i sammansatt klass (se ven underkapitel 5.4 och 5.6)

om undervisningen eller en del av den ordnas som undervisning enligt rskurs eller som rskursintegrerade studier eller som studier enligt elevers eget studieprogram (se ven underkapitel 5.4 och 5.6)

om undervisningen ordnas huvudsakligen indelad i lromnen eller helt eller delvis som helhetsskapande undervisning; vilka r huvuddragen fr hur eventuell helhetsskapande undervisning ordnas

hur undervisningstimmarna frdelas per rskurs mellan gemensamma lromnen, de valfria timmarna i konst- och frdighetsmnen och valfria mnen i enlighet med statsrdets frordning (lokal timfrdelning)[footnoteRef:14] [14: Statsrdets frordning (422/2012)]

utbildningsanordnarens sprkprogram, p vilken rskurs undervisningen i de olika sprken inleds (se ven avsnitten om det andra inhemska sprket och frmmande sprk samt kapitel 12)

vilka valfria mnen som erbjuds eleverna och p vilka rskurser de undervisas (se ven kapitel 12)

eventuell intensifierad undervisning och hur den genomfrs; hur intensifieringen syns i timfrdelningen och i undervisningens ml och innehll (se ven kapitel 12)

hur elevhandledningen ordnas

i handledningsplanen ska beskrivas elevhandledningens struktur, frfaringsstt, arbets- och ansvarsfrdelning, arbete i sektorsvergripande ntverk, samarbete mellan hemmet och skolan i frgor som gller handledning, samarbete med arbetslivet samt arrangemang fr arbetsorientering (se ven den uppgiftsbeskrivning fr elevhandledningen som ingr i rskurshelheterna).

KAPITEL 2 DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN SOM GRUND FR ALLMNBILDNING

Den grundlggande utbildningen ska lgga grunden fr elevernas allmnbildning. Kommunen r skyldig att ordna grundlggande utbildning fr de barn i lropliktsldern som bor inom kommunens omrde[footnoteRef:15]. Frpliktelserna som styr den grundlggande utbildningen grundar sig p grundlagen, lagen och frordningarna om grundlggande utbildning, statsrdets frordning och grunderna fr lroplanen. Ocks frpliktelser som grundar sig p annan lagstiftning och internationella avtal som Finland frbundit sig att flja ska beaktas d undervisningen ordnas. Den grundlggande utbildningen bygger p en gemensam vrdegrund och syn p lrande. [15: Lag om grundlggande utbildning 4 1 mom. ]

2.1 Frpliktelser som styr undervisningen

Den grundlggande utbildningen ska flja de enhetliga nationella grunderna fr lroplanen enligt lagen om grundlggande utbildning. Utbildningen ska ordnas utgende frn elevernas lder och frutsttningar och frmja en sund uppvxt och utveckling. Utbildningen ska genomfras i samarbete med hemmen.[footnoteRef:16] [16: Lag om grundlggande utbildning 3 2 och 3 mom. ]

Eleverna har rtt att f undervisning enligt lroplanen samt elevhandledning och tillrckligt std fr lrande och skolgng genast nr behov uppstr[footnoteRef:17]. Undervisningsgrupperna ska sammansttas s att mlen i lroplanen kan ns i undervisningen[footnoteRef:18]. Eleverna har rtt till avgiftsfri undervisning, avgiftsfria lrobcker och andra lromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial. Eleverna har dessutom rtt att avgiftsfritt f den elevvrd som frutstts fr att de ska kunna delta i undervisningen samt studiesociala frmner och tjnster enligt lagen.[footnoteRef:19] Elevvrden regleras av lagen om elev- och studerandevrd[footnoteRef:20]. Den som deltar i utbildning har rtt till en trygg studiemilj[footnoteRef:21]. Eleven ska varje skoldag avgiftsfritt f en fullvrdig mltid som r ndamlsenligt ordnad. Mltidssituationen ska vara vervakad.[footnoteRef:22] [17: Lag om grundlggande utbildning 30 1 mom. (642/2010)] [18: Lag om grundlggande utbildning 30 2 mom.] [19: Lag om grundlggande utbildning 31 1 mom. (477/2003)] [20: Lag om elev- och studerandevrd (1287/2013)] [21: Lag om grundlggande utbildning 29 1 mom.] [22: Lag om grundlggande utbildning 31 2 mom.]

Enligt Finlands grundlag och lagen om likabehandling fr ingen utan godtagbart skl srbehandlas p grund av kn, lder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, sprk, religion, vertygelse, sikt, sexuell lggning, hlsotillstnd, handikapp eller av ngon annan orsak som gller hens person.[footnoteRef:23] Jmstlldhetslagen frpliktar alla lroanstalter att se till att alla har lika mjligheter till utbildning, oberoende av kn. Undervisningen och lrostoffet ska stdja syftet med jmstlldhetslagen[footnoteRef:24]. [23: Finlands grundlag (731/1999) 6 2 mom. och Lag om likabehandling 6 1 mom. ] [24: Lag om jmstlldhet mellan kvinnor och mn (609/1986) 5 ]

Undervisningen ska dessutom ordnas med beaktande av bestmmelser om undervisningspersonalens antal och behrighet och freskrifter om bl.a. skerhet och arbetarskydd, anvndning av personuppgifter, offentlighet och integritetsskydd, upphovsrtt samt bestmmelser om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn.

FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna r en grundlggande historisk och etisk tolkning av betydelsen av mnskliga rttigheter[footnoteRef:25]. Finland har frbundit sig att flja de flesta internationella avtal om mnskliga rttigheter som frutstter att varje barns lrande och vlbefinnande ska tryggas. De mest centrala r FN:s konvention om barnets rttigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter det vill sga den s.k. ESK-konventionen, Europakonventionen samt FN:s konvention om handikappades rttigheter[footnoteRef:26]. Fr att trygga samernas rttigheter ska dessutom FN:s deklaration om urfolkens rttigheter beaktas[footnoteRef:27]. [25: FN:s deklaration om de mnskliga rttigheterna 1948] [26: FN:s konvention om barnets rttigheter FrdrS 5960/1991, ESK-konventionen FrdrS 6/1976, Europakonventionen FrdrS 8586/1998 och FN:s konvention om rttigheter fr personer med funktionsnedsttning] [27: FN:s konvention om urfolkens rttigheter 2007 ]

FN:s konvention om barnets rttigheter ger juridisk grund fr den grundlggande utbildningen. Enligt konventionen r alla som arbetar med eller fr barn skyldiga att flja avtalets grundlggande principer, som r att alla barn har samma rttigheter och lika vrde, att barnet ska skyddas mot diskriminering, att barnets bsta ska beaktas vid alla beslut som rr barn, att alla barn har rtt till skydd, omvrdnad och utveckling och att alla barn har rtt att uttrycka sin mening och f den respekterad. Enligt konventionen har varje barn rtt till ett gott liv och till individuell, fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling.

2.2 Vrdegrunden fr den grundlggande utbildningen

Grunderna fr lroplanen har utarbetats i enlighet med den vrdegrund som beskrivs hr.

Alla elever r unika och har rtt till god undervisning

Den grundlggande utbildningen bygger p vertygelsen om att barndomen har ett egenvrde. Varje barn r unikt och vrdefullt i sig. Var och en har rtt att vxa till sin fulla potential som mnniska och samhllsmedlem. I detta behver eleven uppmuntran och individuellt std. Eleven behver knna sig hrd och uppskattad i skolgemenskapen samt knna att hen fr std fr sitt lrande och vlbefinnande. Lika viktigt r ocks erfarenheten av delaktighet och av att tillsammans bidra till det gemensamma arbetet och vlbefinnandet.

Varje elev har rtt till god undervisning och att lyckas i skolarbetet. I takt med att eleverna lr sig formar de sin identitet, mnniskosyn, vrldsbild och vrldsskdning samt sin plats i vrlden. Samtidigt skapar eleverna en relation till sig sjlva, andra mnniskor, samhllet, naturen och olika kulturer. Att marginaliseras frn lrande innebr att rtten till bildning inte frverkligas och detta utgr ett hot mot vxande och utveckling. Den grundlggande utbildningen ska skapa mjligheter fr livslngt lrande, som r en frutsttning fr ett gott liv.

Betydelsen av vrdegrundsarbetet i skolan kar i en vrld, dr det multimediala informationsfldet, globala ntverk, sociala medier och kamratrelationer formar barnens och de ungas vrderingar. Vrdediskussioner som frs tillsammans med eleverna ger dem frutsttningar att knna igen och definiera vrden och vrderingar som de konfronteras med samt att kritiskt reflektera kring dem. Eleverna ska f std i att utveckla sin egen vrdegrund. Gemensam reflektion kring vrderingar i skolan och hemmen och det samarbete som bygger p denna bidrar till att trygga elevernas helhetsmssiga vlbefinnande. Skolans personal ska bemta hemmens olika religioner, skdningar, traditioner samt hemmens olika syn p fostran med ppenhet och respekt fr att skapa frutsttningar fr konstruktiv kommunikation.

Humanitet, bildning, jmlikhet och demokrati

Den grundlggande utbildningen ska stdja elevernas utveckling till humana mnniskor som strvar efter sanning, godhet och sknhet samt rttvisa och fred. I denna utveckling r motsttningar mellan strvan och rdande verklighet oundvikliga. Bildning innebr bland annat att kunna hantera dessa motsttningar p ett etiskt och empatiskt stt och vga frsvara det goda. Bildning innebr att bde individuellt och i grupp kunna fatta beslut utgende frn etisk reflektion, en annan mnniskas situation och kunskap. Etiska och estetiska aspekter ger upphov till reflektion ver vad som r vrdefullt i livet. Bildning syns i sttet att frhlla sig till sig sjlv, till andra mnniskor, till omgivningen och till kunskap samt i sttet och viljan att agera. En bildad mnniska strvar efter att handla rtt och att respektera sig sjlv, sin omgivning och andra mnniskor. En bildad mnniska kan anvnda information p ett kritiskt stt. Bildning innefattar ocks strvan till sjlvreglering och ansvar fr sin egen utveckling och sitt eget vlbefinnande.

Den grundlggande utbildningen grundar sig p respekt fr liv och mnskliga rttigheter och p att man frsvarar dessa. Den grundlggande utbildningen ska frmja vlbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhllet. Jmlikhet och en allmn princip om alla mnniskors lika vrde r ett centralt ml fr den grundlggande utbildningen. Undervisningen ska frmja ekonomisk, social och regional jmlikhet och jmstlldhet mellan knen. Undervisningen ska vara religist, konfessionellt och partipolitiskt obunden. Skolan och undervisningen fr inte anvndas som kanal fr kommersiell pverkan.

Kulturell mngfald r en rikedom

Den grundlggande utbildningen bygger p det mngskiftande finlndska kulturarvet som har formats och kontinuerligt formas genom vxelverkan mellan olika kulturer. Undervisningen ska stdja elevernas kulturella identiteter och sporra dem att aktivt delta i egna kulturella och sociala gemenskaper och ocks till att de intresserar sig fr andra kulturer. Samtidigt ska undervisningen strka uppskattningen fr kreativitet och kulturell mngfald, frmja kulturell och interkulturell kommunikation och p s stt lgga grund fr en kulturellt hllbar utveckling.

Inom den grundlggande utbildningen mts mnniskor med olika kulturell och sprklig bakgrund och bekantar sig med olika seder och bruk, synstt och livsskdningar. Eleverna ska handledas att lra sig att se saker utifrn andra mnniskors livssituationer och frhllanden. Att lra sig tillsammans ver sprk-, kultur-, religions- och livsskdningsgrnserna skapar frutsttningar fr genuin kommunikation och gemenskap. Den grundlggande utbildningen ska ge en grund fr ett vrldsmedborgarskap som respekterar de mnskliga rttigheterna och som sporrar till positiva frndringar.

Ndvndigheten av en hllbar livsstil

Mnniskan r en del av naturen och helt beroende av livskraftiga ekosystem. Att frst detta r centralt i att vxa som mnniska. Den grundlggande utbildningen ska frmja en hllbar livsstil och eko-social bildning. Hllbar utveckling och livsstil kan ses ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Den ledande tanken inom eko-social bildning r att skapa en livsstil och kultur som vrnar om mnniskans okrnkbara vrde och ekosystemens mngfald och frmga att frnya sig samt att samtidigt bygga en kunskapsbas fr en cirkulrekonomi som grundar sig p hllbar anvndning av naturresurser. Eko-social bildning innebr frstelse i synnerhet fr allvaret i klimatfrndringen och en strvan att frmja en hllbar livsstil.

Mnniskan utvecklar, anvnder och fattar beslut om teknologi utifrn sina vrderingar. Mnniskan br ansvar fr att styra teknologin i en riktning som tryggar mnniskans och naturens framtid. Inom den grundlggande utbildningen ska man reflektera ver konflikter mellan konsumtions- och produktionsstt som str i strid med en hllbar framtid. Dessutom ska man tillsammans frska hitta och tillmpa lsningar, som korrigerar en icke-hllbar livsstil. Den grundlggande utbildningen ska ppna perspektiv mot ett globalt ansvar som strcker sig ver generationer.

2.3 Synen p lrande

Grunderna fr lroplanen har utarbetats utgende frn en syn p lrande dr eleven har en aktiv roll. Eleven ska lra sig att stlla upp ml och lsa problem bde sjlvstndigt och tillsammans med andra. Lrandet r en oskiljbar del i den process d individen vxer som mnniska och d man skapar ett gott samhllsliv. Att anvnda sprket, kroppen och olika sinnen har stor betydelse fr tnkande och lrande. Eleven tillgnar sig nya kunskaper och frdigheter och lr sig samtidigt att reflektera ver sitt lrande, sina upplevelser och sina knslor. Positiva knslor, gldje ver att lra och nyskapande verksamhet frmjar lrandet och sporrar eleven att utveckla sin kompetens.

Lrandet sker genom kommunikation med andra elever, lrare och andra vuxna samt i olika grupper och sammanhang och i olika lrmiljer. Lrande innebr individuellt och gemensamt arbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mngsidig utvrdering av dessa processer. Drfr har elevernas vilja och vxande frmga att arbeta och lra sig tillsammans stor betydelse fr lrprocessen. Eleverna ska ocks lra sig att beakta fljderna av sitt arbete och hur det pverkar andra mnniskor och omgivningen. Gemensamt lrande frmjar elevernas problemlsningsfrmga och frmga att tnka kreativt och kritiskt samt frmgan att frst olika perspektiv. Det bidrar ocks till att vidga elevernas intresseomrden. Lrande r mngfacetterat och knutet till det som eleven ska lra sig, till tid och plats.

Att utveckla frdigheter att lra sig r grunden fr mlinriktat och livslngt lrande. Drfr ska eleven uppmuntras att reflektera ver sina stt att lra sig och att anvnda denna kunskap till att frmja sitt lrande. En elev som r medveten om och tar ansvar fr sin lrprocess lr sig att handla allt mer sjlvstndigt. Under lrprocessen utvecklas elevens frmga att arbeta och tnka och eleven lr sig att frutse och planera olika faser i lrandet. Fr att eleverna ska kunna lra sig nya begrepp och frdjupa sin frstelse fr det som de lr sig, ska de handledas att koppla innehllet och de nya begreppen till sina tidigare kunskaper. Lrande r en kumulativ process som ofta krver lng och ihrdig trning.

Lrprocessen och motivationen styrs av elevens intressen, vrderingar, arbetsstt och knslor samt erfarenheter och uppfattningar om sig sjlv som lrande individ. Elevens sjlvbild i kombination med sjlvknslan och tron p sin egen frmga inverkar p hurdana ml eleven stller upp fr sig. Uppmuntrande respons under lrprocessen strker elevens tro p sina egna mjligheter. Att ge och f mngsidig, positiv och realistisk respons r en viktig del i en kommunikation som bde stdjer lrandet och vidgar intresseomrdena.

2.4 Frgor som avgrs p lokal niv

Vrdediskussionerna utgr grunden bde fr uppgrandet av lroplanen och fr det gemensamma undervisnings- och fostringsarbetet. Man beslutar lokalt om hur vrdediskussionerna ska frverkligas vid uppgrandet av lroplanen och i vrigt regelbundet under skolarbetets gng. Samtidigt besluts ocks om hur man skapar mjligheter fr personalen, eleverna och vrdnadshavarna samt andra eventuella samarbetspartner att delta i diskussionen.

I lroplanen ska utbildningsanordnaren besluta och beskriva

eventuella lokala aspekter eller prioriteringar som kompletterar den grundlggande utbildningens vrdegrund och syn p lrande och hur dessa kommer till uttryck (till vriga delar kan den text som finns i grunderna fr lroplanen gllande vrdegrunden och synen p lrande anvndas som sdan)

hur man fljer upp och utvrderar att vrdegrunden och synen p lrande frverkligas.

Eventuella skolvisa kompletteringar skrivs in i skolans lroplan och/eller lsrsplanen i enlighet med utbildningsanordnarens beslut.

KAPITEL 3 DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH ALLMNNA ML 3.1 Den grundlggande utbildningens uppdrag

Den grundlggande utbildningen r stommen i utbildningssystemet och samtidigt en del av den kontinuerliga utbildningsprocess som brjar i frskolan. Den grundlggande utbildningen ska ge eleverna mjlighet att lgga grunden fr en bred allmnbildning och att fullgra sin lroplikt. Den ska ocks ge eleverna frutsttningar och behrighet fr studier p andra stadiet. Den ska hjlpa eleverna att hitta sina egna styrkor och att med hjlp av lrandet bygga en framtid.

Den grundlggande utbildningen har frutom uppdraget att undervisa och fostra ett samhlleligt uppdrag, ett kulturellt uppdrag och ett framtidsuppdrag. Den grundlggande utbildningen ska utvecklas enligt principen om inkludering. Man ska se till att utbildningen r tillgnglig och fri frn hinder.

Varje skola som ger grundlggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Detta innebr att varje elevs lrande, utveckling och vlbefinnande ska stdjas i samarbete med hemmen. Den grundlggande utbildningen ska erbjuda eleverna mjlighet att p ett mngsidigt stt utveckla sin kompetens. Den ska ge eleverna en positiv identitet som mnniskor, lrande individer och samhllsmedlemmar. Undervisningen ska frmja delaktighet och en hllbar livsstil samt stdja elevernas utveckling till medlemmar i ett demokratiskt samhlle. Den grundlggande utbildningen ska fostra eleverna till knnedom om de mnskliga rttigheterna och till att de hgaktar och frsvarar dem.

Den grundlggande utbildningens samhlleliga uppdrag r att frmja jmlikhet, likabehandling och rttvisa. Den grundlggande utbildningen kar humankapitalet och det sociala kapitalet. Humankapitalet bestr av kompetens och det sociala kapitalet av kontakter, kommunikation och frtroende mellan mnniskorna. Tillsammans frmjar de individens och samhllets vlbefinnande och utveckling. Den grundlggande utbildningens uppdrag r att fr sin del frebygga ojmlikhet och utslagning och att frmja jmstlldhet mellan knen. Den grundlggande utbildningen ska p ett jmlikt stt uppmuntra flickor och pojkar i studierna i olika lromnen och ka kunskapen och insikten om knets mngfald. Varje elev ska f hjlp med att upptcka sina mjligheter och skapa sin lrstig utan knsbundna rollmodeller.

Den grundlggande utbildningens kulturella uppdrag r att frmja mngsidig kulturell kompetens och en hgaktning av kulturarvet samt att stdja eleverna att forma egna kulturella identiteter och egna kulturella kapital. Undervisningen ska ka frstelsen fr kulturell mngfald och hjlpa eleverna att se kulturer som en obruten fljd av det frflutna, nutiden och framtiden, dr var och en aktivt kan medverka.

Omvrldens frndringar pverkar oundvikligen svl elevernas utveckling och vlbefinnande som skolans verksamhet. I den grundlggande utbildningen ska eleverna lra sig att vara ppna fr frndringsbehov, bedma dem kritiskt och ta ansvar fr val som pverkar framtiden. Global fostran i den grundlggande utbildningen skapar frutsttningar fr en rttvis och hllbar utveckling i enlighet med FN:s ml fr utveckling. Skolorna ska i mn av mjlighet samarbeta med skolor och utbildningsutvecklare i andra lnder. Den grundlggande utbildningen ska inverka positivt och konstruktivt p samhllsutvecklingen bde nationellt och internationellt.

3.2 Nationella ml fr undervisning och fostran

De nationella mlen fr undervisning och fostran regleras i lagen om grundlggande utbildning och mera ingende i statsrdets frordning[footnoteRef:28]. Mlen ska styra utarbetandet av samtliga delar av grunderna fr lroplanen. Mlen ska ocks styra det lokala lroplansarbetet och skolarbetet. [28: Lag om grundlggande utbildning 2 och Statsrdets frordning (422/2012) 2 - 4 ]

Utveckling till humana mnniskor och samhllsmedlemmar

I 2 i statsrdets frordning framhlls betydelsen av undervisning och fostran. Det centrala mlet r att stdja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhllsmedlemmar. Undervisningen och fostran ska ocks stdja att eleverna utvecklas till harmoniska mnniskor med god sjlvknsla. Enligt frordningen ska undervisningen frmja frstelsen fr och knnedomen om kulturer samt traditioner som baserar sig p ideella, ideologiska och religisa, ssom kristna, grunder. Vidare ska undervisningen frmja knnedomen om och frstelsen fr den vsterlndska humanistiska traditionen. Eleverna ska lra sig att respektera livet, andra mnniskor och naturen men ocks mnniskovrdets integritet, de mnskliga rttigheterna och demokratiska vrden i det finlndska samhllet, ssom jmlikhet och jmstlldhet. I bildning ingr ocks samarbete och ansvar, frmjande av hlsa och vlbefinnande, ett gott uppfrande och strvan efter en hllbar utveckling.

Behvliga kunskaper och frdigheter

Enligt 3 i frordningen r det huvudsakliga mlet med undervisningen att eleverna ska f en bred allmnbildning samt vidga sin vrldsbild. Det frutstter svl kunskaper och frdigheter inom olika vetenskapsgrenar som tvrvetenskapliga kunskaper och kunskaper som kombinerar olika vetenskapsgrenar. Betydelsen av frdigheter kar. I frordningen konstateras att den kunskap som lrs ut ska st p vetenskaplig grund. I frordningen faststlls ocks om ml och anordande av undervisning som ges p annat sprk n modersmlet och undervisning som baserar sig p en viss vrldsskdning eller pedagogisk princip.

Frmjande av bildning, jmlikhet och livslngt lrande

I 4 i frordningen beskrivs de ml och principer som ska ligga till grund fr undervisningen och fostran samt elevvrden. All verksamhet ska strka jmlikhet och likabehandling i utbildningen samt frbttra frdigheten att lra sig och frutsttningarna fr livslngt lrande. I frordningen betonas att lrmiljerna ska vara interaktiva och att lrande utanfr skolan ska ses som en resurs i undervisningsarbetet. ven betydelsen av en verksamhetskultur som frmjar vxande och lrande och av en fungerande elevvrd betonas.

Utgende frn mlen i statsrdets frordning ska undervisningen ses som en helhet som ska utveckla sdan allmnbildning som behvs i den tid vi lever nu och som skapar grund fr livslngt lrande. Utver kompetens inom olika vetenskapsgrenar ska man strva till en mnesverskridande kompetens. Drfr faststller grunderna fr lroplanen svl ml och innehll fr gemensamma lromnen som ml fr kompetensomrden och mngvetenskapliga lromrden som frenar olika lromnen. Fr att mlen ska ns krvs systematiskt samarbete och utvrdering av hur mlen frverkligats.

3.3 Mngsidig kompetens som ml

Med mngsidig kompetens avses en helhet som bestr av kunskaper och frdigheter, vrderingar, attityder och vilja. Kompetens innebr ocks frmga att anvnda sina kunskaper och frdigheter p det stt som situationen krver. Elevernas vrderingar, attityder och vilja att agera pverkar elevernas stt att tillmpa sina kunskaper och frdigheter. Behovet av mngsidig kompetens uppstr ur de frndringar som sker i den omgivande vrlden. Att vxa som mnniska, att studera och arbeta samt att fungera som samhllsmedborgare frutstter bde nu och i framtiden en bred kompetens som verskrider och frenar olika vetenskapsomrden.

Vrdegrunden, synen p lrande och verksamhetskulturen lgger grund fr utvecklingen av kompetens. Varje lromne bygger upp kompetensen genom att tillmpa innehllet och metoderna inom den egna vetenskapsgrenen. Hur kompetensen utvecklas beror p bde de innehllsomrden man behandlar och i synnerhet hur man arbetar och hur kommunikationen mellan eleven och omgivningen fungerar. Responsen som eleverna fr samt handledningen och stdet fr lrande inverkar framfr allt p attityderna, motivationen och viljan att agera.

I det fljande beskrivs de sju delomrdena inom mngsidig kompetens och deras betydelse. Kompetensomrdena har flera berringspunkter med varandra. Det gemensamma mlet fr dem str i samklang med den grundlggande utbildningens uppdrag och med beaktande av elevernas lder att stdja utvecklingen som mnniska samt frmja kompetens som frutstts fr delaktighet i ett demokratiskt samhlle och en hllbar livsstil. Srskilt viktigt r att eleverna uppmuntras att lra knna sig sjlva och sin personlighet, sina styrkor och utvecklingsmjligheter och att vrdestta sig sjlva.

Mlen fr mngsidig kompetens preciseras i rskurshelheterna i kapitlen 13, 14 och 15. Mlen har beaktats vid beskrivningen av ml och centralt innehll fr lromnena. Sambandet mellan lromnets ml och mngsidig kompetens framgr ur lromnesbeskrivningarna.

Frmga att tnka och lra sig (K1)

Tankefrmga och frdighet att lra sig lgger grunden fr utveckling av all vrig kompetens och livslngt lrande. Tnkandet och lrandet pverkas av hur eleverna uppfattar sig sjlva som lrande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt r ocks hur de lr sig att gra iakttagelser och ska, bedma, bearbeta, producera och dela information och ider. Eleverna ska handledas att upptcka att kunskap kan byggas p mnga olika stt, till exempel genom att medvetet dra slutsatser eller intuitivt med hjlp av egna erfarenheter. Underskande och kreativa arbetsstt, samarbete och mjlighet att frdjupa sig och koncentrera sig frmjar utvecklingen av tnkandet och frdigheten att lra sig.

Det r viktigt att lrarna uppmuntrar eleverna att lita p sig sjlva och sina sikter och att samtidigt vara ppna fr nya lsningar. Uppmuntran behvs ocks fr att kunna frhlla sig till otydlig och motstridig information. Eleverna ska uppmuntras att betrakta saker ur olika perspektiv, ska ny information och utifrn den reflektera ver sitt stt att tnka. Eleverna ska ges utrymme att frga och de ska sporras att ska svar och lyssna p andras sikter och samtidigt fundera ver den kunskap de sjlva har. De ska sporras att hitta ny kunskap och nya synstt. Elevernas frmga att agera strks nr de som medlemmar i skolgemenskapen fr std och uppmuntran fr sina ider och initiativ.

Eleverna ska f lra sig att anvnda kunskap p egen hand och tillsammans med andra fr att lsa problem, argumentera och dra slutsatser och fr att gra innovationer. Eleverna ska ha mjlighet att kritiskt analysera det innehll som behandlas ur olika perspektiv. Fr att hitta innovativa lsningar frutstts att eleverna lr sig att frdomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och anvnda sin fantasi fr att verskrida existerande grnser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetsstt frmjar gldjen i lrandet och strker frutsttningarna fr insikt och kreativt tnkande. Frmgan att tnka systematiskt och etiskt utvecklas gradvis, nr eleverna lr sig att se vxelverkan och samband mellan olika saker och att uppfatta helheter.

Alla elever ska f hjlp med att iaktta hur de lr sig och att utveckla sina lrstrategier. Frdigheten att lra sig utvecklas nr eleverna fr stlla upp ml, planera sitt arbete, utvrdera sina framsteg och anvnda tekniska och andra hjlpmedel i sina studier p ett fr ldern lmpligt stt. Under den grundlggande utbildningen ska eleverna stdjas s att de utvecklar en god kunskaps- och frdighetsgrund och en bestende motivation fr fortsatta studier och livslngt lrande.

Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)

Eleverna vxer upp i en vrld som knnetecknas av kulturell och sprklig mngfald och av olika religioner och skdningar. Att leva p ett kulturellt hllbart stt i en mngfacetterad milj frutstter kulturella frdigheter grundade p respekt fr mnskliga rttigheter samt frmga att kommunicera p ett hnsynsfullt stt och kunna uttrycka sig sjlv och sina sikter p olika stt.

I den grundlggande utbildningen ska eleverna f hjlp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen i omgivningen och att bygga en egen kulturell identitet och ett positivt frhllningsstt till omgivningen. Eleverna ska f lra knna och uppskatta sin livsmilj och dess kulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religisa, skdningsmssiga och sprkliga bakgrund. Eleverna ska uppmuntras att fundera ver betydelsen av sin egen bakgrund och ver sin roll i generationskedjan. De ska lra sig att se kulturell och sprklig mngfald och olika skdningar som en positiv resurs. Samtidigt ska de f lra sig att knna till hur kulturer, religioner och skdningar pverkar samhllet och vardagen och hur kulturen omformas av media. De ska ocks f fundera ver vilka saker man inte kan acceptera p grund av att de strider mot de mnskliga rttigheterna. Genom samarbete i och utanfr skolan lr sig eleverna att lgga mrke till kulturella srdrag och att fungera p ett smidigt stt i olika miljer. De ska fostras att bemta andra mnniskor med respekt och att iaktta goda vanor. Eleverna ska f mjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. De ska ocks f lra sig att frmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptcka deras betydelse fr vlbefinnandet.

Skolarbetet ska erbjuda eleverna gott om tillfllen dr de fr va sig att framfra sina sikter p ett konstruktivt stt och att handla etiskt. Eleverna ska lra sig att stta sig in i andras situation och granska frgor och situationer ur olika perspektiv. Skolarbetet ska systematiskt frmja knnedom och respekt fr de mnskliga rttigheterna, i synnerhet barnets rttigheter och att man handlar enligt dem. Respekten och frtroendet fr andra mnniskogrupper och folkslag ska strkas i all verksamhet, ocks i det internationella samarbetet.

Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har ocks fr den egna utvecklingen. De ska f trna sina sociala frdigheter, lra sig att uttrycka sig p olika stt och att upptrda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stdjas s att de utvecklas till skickliga sprkbrukare som anvnder bde sitt modersml och andra sprk p ett mngsidigt stt. Eleverna ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig ven med hjlp av ringa sprkkunskaper. Lika viktigt r det att lra sig att anvnda matematiska symboler, bilder och andra visuella uttryck, drama, musik och rrelse fr att kommunicera och uttrycka sig. Skolarbetet ska ocks ge eleverna mngsidiga mjligheter att arbeta med hnderna. Eleverna ska lra sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att anvnda den fr att uttrycka knslor och sikter, tankar och ider. I skolarbetet ska de uppmuntras att anvnda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. De ska lra sig att frmja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer.

Vardagskompetens (K3)

Fr att klara sig i livet och i vardagen frutstts allt mngsidigare frdigheter. Det handlar om hlsa, skerhet och mnniskorelationer, motion och trafik, att fungera i en teknologiserad vardag och att kunna hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sdant som pverkar en hllbar livsstil. I den grundlggande utbildningen ska elevernas framtidstro stdjas.

Skolgemenskapen ska hjlpa eleverna att frst att var och en med sitt eget agerande pverkar svl sitt eget som andras vlbefinnande och sin egen och andras hlsa, trygghet och skerhet. Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig sjlva och andra. De ska sporras till att va frdigheter som r viktiga fr deras eget liv och vardag och till att bidra till kat vlbefinnande i sin omgivning. Eleverna ska under den grundlggande utbildningen lra knna och frst vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt p vlbefinnande och hlsa och inse betydelsen av vlmende, trygghet och skerhet samt lra sig att hitta information om dessa. De ska ges mjlighet att ta ansvar fr eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala frmga och frmgan att hantera sina knslor. Eleverna lr sig att inse betydelsen av mnskliga relationer och msesidig omsorg. De ska ocks f lra sig att hantera tid, vilket r en viktig del av vardagskompetens och sjlvreglering. Eleverna ska ges tillflle att va sig att i sitt agerande beakta sin egen och andras trygghet och skerhet i olika situationer, ocks i trafiken. De ska f lra sig att frutse och klara av risksituationer p ett ndamlsenligt stt. De ska ocks f lra sig att knna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet och skerhet och att skydda sitt privatliv och sin personliga integritet.

Eleverna behver grundlggande kunskap om teknologi och dess utveckling och effekter inom olika livsomrden och i omgivningen. De behver ocks handledning fr att gra frnuftiga teknologiska val. Teknologins mngfald ska behandlas i undervisningen och eleverna lr sig frst principerna fr hur den fungerar och vad den kostar. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfull anvndning av tekniken och att reflektera ver etiska frgor gllande den.

Eleverna ska f hjlp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina frutsttningar att skta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter. De ska ocks f kunskap om sina rttigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk anvndning och mttlighet. Eleverna uppmuntras till att dela med sig och vara sparsamma. Under den grundlggande utbildningen fr eleverna lra sig att gra val och att leva i enlighet med en hllbar livsstil.

Multilitteracitet (K4)

Med kompetens i multilitteracitet avses frmgan att tolka, producera och vrdera olika slag av texter i olika medier och miljer. Denna kompetens gr det mjligt fr eleverna att frst mnga olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade text- och sprkbegreppet. Med texter avses hr olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleverna behver ha kompetens i multilitteracitet fr att kunna frst och tolka vrlden omkring sig och skapa sig en bild av den kulturella mngfalden. Kompetens i multilitteracitet innebr att kunna ska, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjlp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar ven till att utveckla ett kritiskt tnkande och studiekompetens det vill sga att lra sig att lra. I denna kompetens ingr ven etisk och estetisk lskunnighet. Det r viktigt att eleverna fr mjlighet att trna sin mngsidiga lskunnighet bde i traditionella lrmiljer och i multimediala lrmiljer dr man anvnder digitala verktyg p mnga olika stt.

Eleverna ska utveckla mngsidig lskunnighet inom alla lromnen via vardagssprket fr att kunna behrska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackomrden. Fr att eleverna ska n kompetens i multilitteracitet krvs en mngsidig textmilj, en pedagogik som utnyttjar denna och samarbete mellan olika lromnen och andra aktrer. Eleverna ska ges mjlighet att anvnda, tolka och producera olika slag av texter bde individuellt och tillsammans med andra. Olika slag av multimodala lromedel ska anvndas och man ska gra det mjligt fr eleven att frst de kulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflektera kring texter som r autentiska och meningsfulla fr eleverna. P detta stt blir det mjligt fr eleverna att anvnda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehll som intresserar dem samt att delta aktivt och pverka.

Digital kompetens (K5)

Digital kompetens r en viktig medborgarfrdighet, bde i sig och som en del av multilitteraciteten. Den r bde freml och redskap fr lrandet. I den grundlggande utbildningen ska alla elever ha mjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Informations- och kommunikationsteknik ska systematiskt anvndas i den grundlggande utbildningens alla rskurser, i de olika lromnena, i de mngvetenskapliga lromrdena och i det vriga skolarbetet.

Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudomrden: 1) Eleverna fr lra sig att frst centrala begrepp och principerna fr hur digitala verktyg anvnds och fungerar och ges mjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens nr de utarbetar egna produkter. 2) Eleverna fr handledning i hur man anvnder digitala verktyg p ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt stt. 3) Eleverna fr lra sig att anvnda digitala verktyg som hjlpmedel i informationshantering och i underskande och kreativt arbete. 4) Eleverna fr erfarenheter och vning i att anvnda digitala verktyg fr att kommunicera och bilda ntverk. Inom alla dessa fyra omrden r det viktigt att eleverna r aktiva och ges mjlighet att vara kreativa och hitta arbetsstt och lrstigar som lmpar sig fr dem. Det r ocks viktigt att de upplever gldje ver att arbeta tillsammans och upptcka vrlden tillsammans, vilket pverkar studiemotivationen. Anvndningen av digitala verktyg ger eleverna mjligheter att synliggra sina tankar och ider p olika stt. P s stt utvecklas ocks deras frmga att tnka och lra sig.

Eleverna ska f bekanta sig med tillmpningar och anvndning av olika digitala verktyg fr olika syften och lra sig se deras betydelse i vardagen och i kommunikationen mellan mnniskor och som medel fr att pverka. Man ska tillsammans fundera ver varfr digitala verktyg behvs i studierna, i arbetslivet och i samhllet och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de allmnna frdigheter som behvs i arbetslivet. Eleverna ska lra sig att bedma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hllbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. Eleverna ska under den grundlggande utbildningen f anvnda digitala verktyg ven i internationell kommunikation. De lr sig att uppfatta deras betydelse, mjligheter och risker i en global vrld.

Arbetslivskompetens och entreprenrskap (K6)

Arbetslivet, yrkena och arbetets karaktr frndras bland annat p grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svrare att frutsp arbetskraven n tidigare. Eleverna ska i den grundlggande utbildningen utveckla allmnna frdigheter som frmjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det r viktigt att eleverna fr erfarenheter som hjlper dem att inse betydelsen av arbete och fretagsamhet och mjligheterna till entreprenrskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhllet. Skolarbetet ska ordnas s att eleverna kan utveckla sin knnedom om arbetslivet, lra sig entreprenrskap samt inse betydelsen av de kunskaper som inhmtas i skolan och p fritiden fr den egna karriren.

Eleverna ska f lra sig vad som r utmrkande fr nringslivet i nrmiljn och vilka de centrala branscherna r. Under den grundlggande utbildningen ska eleverna bekanta sig med arbetslivet och f erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktrer utanfr skolan. P detta stt fr eleverna trning i sakligt uppfrande och samarbetsfrmga som behvs i arbetslivet och upptcker vikten av goda sprkkunskaper och kommunikationsfrdigheter. Frmga att sysselstta sig sjlv, entreprenrskap och frdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklas genom olika projekt. I skolan ska eleverna va sig att arbeta i grupper, med projekt och inom ntverk.

Eleverna ska ges mjlighet att va sig att arbeta sjlvstndigt och tillsammans med andra och att arbeta metodiskt och lngsiktigt. Nr eleverna arbetar tillsammans kan var och en se sitt arbete som en del av helheten. De lr sig ocks msesidighet och att anstrnga sig fr att n ett gemensamt ml. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lra sig att planera arbetsprocesser, stlla upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. De var sig att uppskatta tid och se vriga frutsttningar fr arbetet och att hitta nya lsningar om situationen frndras. Samtidigt lr sig eleverna frutse eventuella svrigheter i arbetet och att hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthlliga och slutfra sitt arbete samt att vrdestta arbetet och resultatet av det.

Eleverna ska uppmuntras att frhlla sig ppet till nya mjligheter och att handla flexibelt och kreativt om situationen frndras. De ska lra sig att aktivt ta initiativ och att ska olika alternativ. Eleverna ska f hjlp med att upptcka yrken som intresserar dem och att vlja lmpliga fortsatta studier utgende frn sina egna frutsttningar, medvetna om traditionella knsrollers och andra rollmodellers inverkan.

Frmga att delta, pverka och bidra till en hllbar framtid (K7)

Den grundlggande frutsttningen fr demokrati r att mnniskorna deltar i verksamheten i samhllet. Fr att lra sig att delta och pverka och frhlla sig ansvarsfullt till framtiden krvs vning. Skolan erbjuder trygga ramar fr detta. Samtidigt ger den grundlggande utbildningen eleverna en kunskapsgrund fr att vxa till aktiva medborgare som utvar sina demokratiska rttigheter och friheter p ett ansvarsfullt stt. Skolan ska strka varje elevs delaktighet.

Den grundlggande utbildningen ska skapa frutsttningar fr eleverna att utveckla intresse fr frgor som gller skolan och samhllet. Deras rtt att delta i beslutsfattande enligt sin lder och utvecklingsniv ska respekteras i skolan. Eleverna ska delta i planeringen, frverkligandet och utvrderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lrmiljn. De ska f kunskaper och erfarenheter av olika stt att delta och pverka i medborgarsamhllet och av gemensamt arbete utanfr skolan. Genom att eleverna fr ett personligt frhllande till naturen inser de betydelsen av naturskydd. Eleverna fr lra sig att bedma mediernas pverkan i samhllet och att anvnda sig av de mjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lr sig eleverna att pverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lr de sig att uppfatta betydelsen av regler, verenskommelser och frtroende. Genom att delta i skolan och utanfr skolan lr sig eleverna att uttrycka sina sikter p ett konstruktivt stt. De lr sig att arbeta tillsammans och fr tillflle att va sig att frhandla, medla och lsa konflikter samt att frhlla sig kritiskt till olika fenomen. Eleverna ska uppmuntras att reflektera ver sina stllningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jmlikhet, jmstlldhet och rttvisa och med tanke p en hllbar livsstil.

Under den grundlggande utbildningen ska eleverna fundera ver sambandet mellan det frflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. De ska lra sig frst betydelsen av sina val, levnadsstt och handlingar, inte bara fr det egna livet, utan ven fr den nrmaste omgivningen, samhllet och naturen. Eleverna ska f frdigheter att utvrdera och frndra bde sina egna, skolans och samhllets frfaringsstt och verksamhetsstrukturer s att de bidrar till att bygga en hllbar framtid.

3.4 Frgor som avgrs p lokal niv

Vid uppgrandet av den lokala lroplanen ska man diskutera vad den grundlggande utbildningens uppdrag och de nationella ml fr undervisning och fostran som faststlls i statsrdets frordning innebr p det lokala planet. Man ska ocks fundera ver vad som krvs fr att undervisningen ska kunna frverkligas enligt de faststllda nationella mlen och enligt mlen fr mngsidig kompetens och mlen fr lromnena, som r hrledda ur de nationella mlen. Dessutom ska man fundera ver vilka krav mlen stller p ledarskap och p skolarbete.

I lroplanen ska utbildningsanordnaren besluta och beskriva

lokala perspektiv som eventuellt kompletterar den grundlggande utbildningens uppdrag och syns i det praktiska genomfrandet (till vriga delar kan texten i grunderna fr lroplanen anvndas som sdan; uppdraget kan ocks konkretiseras och frverkligas med hjlp av planer som kompletterar lroplanen ssom till exempel program fr hllbar utveckling eller plan fr kulturfostran, dessa ska i s fall omnmnas i lroplanen)

eventuella lokala prioriteringar som gller mngsidig kompetens som faststlls i grunderna fr lroplanen och hur prioriteringarna tar sig uttryck (i vrigt kan texten i grunderna fr lroplanen anvndas som sdan)

arrangemang och tgrder med vilka man stdjer och fljer upp att mlen fr mngsidig kompetens uppfylls (noggrannare ml fr mngsidig kompetens faststlls i rskurshelheterna, se kapitel 13-15).

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLGGANDE UTBILDNING4.1 Verksamhetskulturens betydelse och utvecklandet av den

Den grundlggande utbildningen ska utvecklas som en lroplansmssigt och pedagogiskt sammanhngande helhet. Den grundlggande utbildningen indelas enligt statsrdets frordning i helheter som bestr av rskurserna 12, 36 och 79. rskurserna ska bilda en enhetlig didaktisk och logisk pedagogisk kontinuitet. Samarbete med frskoleundervisningen kar lngsiktigheten i arbetet. Utbildningsanordnaren ska garantera samarbete och enhetlighet i undervisningen, oberoende av om frskoleundervisningen och den grundlggande utbildningen eller olika rskurser i den grundlggande utbildningen administrativt fungerar i olika enheter eller byggnader. I mn av mjlighet ska man ven samarbeta med lroanstalter inom fljande utbildningsstadium.

Verksamhetskulturen spelar en central roll nr det gller att skapa enhetlighet i den grundlggande utbildningen. Den inverkar alltid p hur eleverna upplever kvaliteten i skolarbetet[footnoteRef:29]. En skolas verksamhetskultur r dess historiskt och kulturellt formade stt att arbeta. Verksamhetskulturen kan utvecklas och frndras. Den r en helhet som bygger p [29: Kvalitetskriterier fr den grundlggande utbildningen, undervisnings- och kulturministeriet 2012: 29]

tolkning av de normer och ml som styr arbetet

ledning samt organisering, planering, genomfrande och utvrdering av arbetet

kompetens som finns i skolan och hur man utvecklar skolans verksamhet

pedagogik och professionalitet

kommunikation, atmosfr, daglig praxis och lrmiljer.

Verksamhetskulturen formas av bde medvetna och omedvetna, och ibland ven oavsiktliga, faktorer. Verksamhetskulturen pverkar alla som tar del av den, oberoende av om de r medvetna om dess betydelse och effekter eller inte. De vuxnas stt att agera verfrs till eleverna, som tillgnar sig skolans vrden, attityder och vanor. Till exempel verfrs modeller fr kommunikation och sprkbruk samt knsroller till eleverna. Fr att utveckla verksamhetskulturen r det viktigt att fundera ver verksamhetskulturens inverkan och lgga mrke till icke-nskvrda drag och korrigera dem.

Verksamhetskulturen syns mest i de gemensamma handlingsstten. All verksamhet i den grundlggande utbildningen ska utformas s att den stdjer mlen fr undervisning och fostran. Skolans verksamhetskultur ska stdja att alla frbinder sig till mlen och frmja att den gemensamma vrdegrunden och synen p lrande frverkligas i skolarbetet. En frutsttning fr att utveckla verksamhetskulturen r en ppen, interaktiv diskussion dr alla r delaktiga och dr man uppskattar varandra och skapar frtroende fr varandra.

4.2 Principer fr utvecklandet av verksamhetskulturen

Principerna fr utvecklandet av verksamhetskulturen i den grundlggande utbildningen ska hjlpa utbildningsanordnarna och skolorna att styra sin verksamhet. Principerna beskrivs i synnerhet utifrn skolans perspektiv. Utbildningsanordnaren ska skapa frutsttningar fr att skolorna ska kunna tillmpa principerna och utveckla sin egen verksamhetskultur i samma riktning. Mlet r att skapa en verksamhetskultur som frmjar lrande, delaktighet, vlbefinnande och en hllbar livsstil. Fr att principerna ska kunna frverkligas krvs att man beaktar lokala behov och mjligheter, att man samarbetar med vrdnadshavarna och andra samarbetspartner och att eleverna p riktigt fr vara med och utveckla skolgemenskapen.

En lrande organisation r krnan i verksamhetskulturen

Skolan ska fungera som en lrande organisation som stdjer alla sina medlemmar i lrandet. Den lrande organisationen ska utvecklas genom dialog. Samarbete och delaktighet strker gemenskapen. Att man reflekterar ver mlen och regelbundet utvrderar det egna arbetet och att man kan arbeta i lugn och ro frmjar lrandet i skolgemenskapen. Respons frn hemmen och andra samarbetspartner stdjer lrandet. Det r ocks viktigt att utnyttja resultat frn utvecklingsarbete, utvrderingar och forskning. Betydelsen av pedagogiskt och delat ledarskap betonas och ledarskapet inriktas framfr allt p att trygga frutsttningarna fr lrande.

En lrande organisation ska skapa frutsttningar fr medlemmarna att lra sig tillsammans och av varandra. Den ska ocks skapa frutsttningar fr underskande och experimenterande arbete och ge erfarenheter av att knna sig inspirerad och av att lyckas. En lrande organisation ska uppmuntra alla sina medlemmar att frska och att lra sig ocks av misstag. Den ska ge medlemmarna lmpliga utmaningar och hjlpa dem att hitta och dra nytta av sina styrkor. Som medlemmar i gemenskapen kan eleverna skapa en positiv och realistisk bild av sig sjlva och utveckla sin naturliga vilja att experimentera och underska. I en lrande organisation inser man att fysisk aktivitet har betydelse fr lrandet och strvar till att frigra sig frn en stillasittande livsstil. Den ska vrdestta att man frdjupar sig i arbetet, anstrnger sig i lrandet och slutfr arbetet.

Vlbefinnande och en trygg vardag

Strukturerna och verksamhetsstten i en lrande organisation ska frmja vlbefinnande och trygghet och p s stt skapa frutsttningar fr lrande. Dessa tv aspekter ska beaktas i allt skolarbete och styra allas arbete. Medlemmarna ska ses som individer och behandlas jmlikt men ocks gemenskapens behov ska beaktas. Skoldagens verksamhetsstt ska vara smidiga och mjliggra en mngsidig verksamhet. Motion och gemensamma aktiviteter som frmjar det psykiska vlbefinnandet ska utgra en naturlig del av varje skoldag. Gemensam elevvrd r en viktig del av verksamhetskulturen.

Eleverna ska ha jmlika mjligheter att f handledning och std fr sin utveckling och sitt lrande, bde som individer och som medlemmar i gruppen. Vlvillighet och vnlighet ska vrdesttas. Mobbning, vld, rasism eller annan diskriminering ska inte accepteras och man ska genast ingripa vid osakligt beteende. I skolarbetet ska man strva efter att frutse vardagen s att den lper harmoniskt. Att bli hrd och uppleva rttvisa skapar frtroende. En lugn och accepterande atmosfr, goda sociala relationer och en trivsam milj frmjar arbetsron.

Kommunikation och mngsidiga arbetsstt

Kommunikation, samarbete och mngsidiga arbetsstt frmjar hela gemenskapens lrande och vlbefinnande. En lrande organisation ska identifiera olika former av lrande och kunskapsbyggande och fungera smidigt. Den uppmuntrar till att prva och experimentera och ger utrymme fr aktivitet, kreativitet, motion, lek och upplevelser som r karakteristiskt fr olika ldrar och elever.

I skolarbetet ska man systematiskt anvnda sig av olika arbetsstt och lrmiljer och strva till att regelbundet fra ut undervisningen ur klassrummet. Man ska skapa mjligheter till projektbaserat arbete och helhetsbaserat lrande samt till samarbete bde inom skolan och med aktrer utanfr skolan. Samarbetet och kommunikationen mellan vuxna i skolan och med det omgivande samhllet strker elevernas frmga att kommunicera och samarbeta. Nr eleverna arbetar tillsammans lr de knna sig sjlva och sin personlighet och att arbeta konstruktivt tillsammans med mnga olika slags mnniskor. Informations- och kommunikationsteknik ska anvndas fr att frmja kommunikation och multisensoriskt arbete via olika kanaler.

Kulturell mngfald och sprkmedvetenhet

Skolan som en lrande organisation r en del av ett kulturellt frnderligt och pluralistiskt samhlle, dr det lokala och det globala verlappar varandra. Olika identiteter, sprk, religioner och skdningar lever sida vid sida och r i vxelverkan med varandra. Internationalisering p hemmaplan r en viktig resurs i skolan. Som lrande organisation tar skolan tillvara och uppskattar landets kulturarv och nationalsprk samt den egna och omgivningens kulturella, sprkliga, religisa och skdningsmssiga mngfald. Den lyfter fram den samiska och andra minoriteters betydelse i Finland. Den utvecklar frstelsen och respekten mellan individer och grupper och ett ansvarsfullt agerande gentemot varandra. Rtten till det egna sprket och den egna kulturen r en grundrttighet som man i skolan medvetet arbetar utgende frn. I skolan ska man bekanta sig med kulturella traditioner, diskutera olika tanke- och handlingsmnster p ett konstruktivt stt och tillsammans skapa nya sedvnjor.

Flersprkighet r en form av kulturell mngfald. Varje gemenskap och varje medlem i gemenskapen r flersprkig. Det ska vara naturligt att anvnda olika sprk parallellt i skolans vardag och sprk ska vrdesttas. I den sprkmedvetna gemenskapen diskuteras attityder gentemot sprk och sprkgrupper och man frstr sprkets centrala betydelse fr lrandet, fr kommunikation och fr samarbete samt fr identitetsskapandet och integreringen i samhllet. Varje lromne har sitt eget sprk, textbruk och begreppssystem. De olika vetenskapsgrenarnas sprk och symbolsystem ppnar olika perspektiv p samma fenomen. Undervisningen ska g frn vardagssprk mot mera abstrakta begrepp. I en sprkmedveten skola r alla vuxna bde sprkliga modeller och sprklrare i det lromne de undervisar.

Delaktighet och demokrati

Den lrande organisationens verksamhetsstt ska utvecklas gemensamt. En demokratisk verksamhetskultur som frmjar delaktighet och uppfyller de mnskliga rttigheterna ger eleverna frutsttningar att vxa till aktiva medborgare.

Eleverna ska enligt sin utvecklingsniv f vara med och planera, utveckla och utvrdera verksamheten. De ska f uppleva att de blir hrda och uppskattade som medlemmar i gemenskapen. Gemenskapen ska uppmuntra demokratisk dialog och delaktighet och utveckla sdana verksamhetsstt och strukturer som det frutstter. Elevkrsverksamheten erbjuder ett viktigt forum fr elevernas delaktighet. Ocks andra verksamhetsformer ssom stdelevs- och fadderverksamhet och engagemang i frivilligt arbete och hllbar utveckling kar elevernas delaktighet. Samtidigt strker de samarbete och vxelverkan i hela skolgemenskapen. Samarbete med olika frvaltningar, frsamlingar, organisationer, fretag och andra aktrer frdjupar bilden av samhllet och verksamheten i medborgarsamhllet. Kontakten med skolor i olika lnder kar frmgan att komma till rtta i en globaliserad vrld.

Likabehandling och jmlikhet

En lrande organisation ska frmja likabehandling och jmlikhet. Medlemmarna ska bemtas och behandlas likvrdigt oberoende av faktorer som hnger samman med personen i frga[footnoteRef:30]. Likvrdighet betyder inte att alla r likadana. Likabehandling frutstter bde att man garanterar grundlggande rttigheter och mjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov. [30: Lag om likabehandling (21/2004)]

Under grundskoletiden utvecklas elevernas uppfattning om sin egen sexuella identitet och sexualitet. En lrande organisation frmjar genom sina vrderingar och sin praxis jmstlldhet mellan knen och stdjer eleverna i deras identitetsskapande. Undervisningen ska ha ett knssensitivt frhllningsstt. Skolan ska uppmuntra eleverna att upptcka sina egna mjligheter och att frhlla sig till olika lromnen, gra val och binda sig till studierna utan knsbundna rollmodeller. Genom val och utveckling av lrmiljer, arbetsstt och undervisningsmaterial ger man synlighet t och visar respekt fr den mnskliga mngfalden.

Ansvar fr miljn och en hllbar framtid

En lrande organisation ska i all sin verksamhet fsta uppmrksamhet vid ndvndigheten av en hllbar livsstil. Genom sina val och sitt handlande i vardagen visar skolan ett ansvarsfullt frhllningsstt till miljn. Materialval och handlingsmnster som innebr slseri med rmaterial, energi och biologisk mngfald ska frndras s att de blir hllbara. Betydelsen av immateriella vrden fr vlbefinnandet och en hllbar livsstil lyfts fram och dessa vrden ges tid och synlighet i det dagliga skolarbetet. Eleverna r med och planerar och frverkligar en hllbar vardag.

En lrande organisation ska inge hopp om en bra framtid genom att skapa en kunskapsgrund fr eko-social bildning. En realistisk och praktisk attityd till frutsttningarna fr en bra framtid strker utvecklingen till ansvarsfulla medlemmar i gemenskapen, kommuninvnare och medborgare. Det sporrar eleverna att bemta vrldens mngfald ppet och nyfiket och att arbeta fr en rttvisare och hllbarare framtid.

4.3 Lrmiljer och arbetsstt

Lrmiljer

Med lrmiljer avses de lokaler, platser, grupper och aktiviteter, dr studierna och lrandet sker. Lrmiljer innefattar ocks redskap, tjnster och material som anvnds i undervisningen. Lrmiljerna ska stdja elevernas individuella och gemensamma utveckling, lrande och kommunikation[footnoteRef:31]. Alla medlemmar i skolgemenskapen pverkar lrmiljerna genom sitt agerande. Vlfungerande lrmiljer frmjar kommunikation, delaktighet och kollaborativt kunskapsbyggande. De ger ocks mjlighet till aktivt samarbete med utomstende aktrer eller sakkunniga. [31: Statsrdets frordning (422/2012) 4 ]

Mlet med utveckling av lrmiljerna r att de bildar en mngsidig och flexibel pedagogisk helhet. Nr man utvecklar lrmiljerna ska man beakta olika lromnes specialbehov. Lrmiljerna ska ge mjlighet till kreativa lsningar samt till att analysera och underska freteelser ur olika perspektiv. Dessutom ska man nr man utvecklar och vljer lrmiljer beakta att eleverna tillgnar sig nya kunskaper och frdigheter ocks utanfr skolan.

Utrymmena ska utvecklas, planeras, utformas och anvndas s att de r ergonomiska, ekologiska, estetiska och tillgngliga, ljusa, trivsamma, vlordnade och rena, de akustiska frhllandena r goda och inomhusluften av god kvalitet. Skolans utrymmen, inklusive mbler, utrustning och redskap ska ge mjlighet att stdja den pedagogiska utvecklingen av undervisningen och elevernas aktiva deltagande. Mlet r att eleverna ska ha tillgng till utrymmen, redskap, material och bibliotekstjnster s att de ocks har mjlighet att studera sjlvstndigt. Utver skolans utrymmen och skolgrden ska naturen och den byggda miljn anvndas i undervisningen. Bibliotek, motions-, konst- och naturcenter, muser och mnga andra samarbetsparter erbjuder mngsidiga lrmiljer.

Informations- och kommunikationstekniken r en viktig del av mngsidiga lrmiljer. Elevernas delaktighet och frmga att arbeta kollaborativt ska strkas och elevernas personliga lrstigar stdjas med hjlp av digitala verktyg. Nr man utvecklar lrmiljerna ska man beakta den mngformiga mediekulturen. Nya digitala verktyg ska tas i bruk fr att frmja och stdja lrandet. Elevernas egna digitala verktyg kan anvndas som std fr lrandet enligt vad man kommer verens med vrdnadshavarna. Samtidigt skerstller man att alla elever har mjlighet att anvnda digitala verktyg.

Erfarenheter och upplevelser av att lyckas i olika miljer och lrsituationer sporrar eleverna att utveckla sina kunskaper. Eleverna ska delta i utvecklingen av lrmiljerna. Lrmiljerna ska planeras utifrn elevernas individuella behov.[footnoteRef:32] P det viset kan man frebygga behovet av srskilt std fr lrande och skolgng. Lrmiljer som skrddarsys utifrn behovet av std kan utgra en del av en elevs planenliga std. [32: Statsrdets frordning (422/2012) 4 ]

Lrmiljerna ska utvecklas med beaktande av varje elevs och hela skolans totala vlbefinnande. Miljerna ska vara trygga och hlsosamma och frmja elevernas sunda utveckling och vlbefinnande i enlighet med deras lder och frutsttningar [footnoteRef:33]. Eleverna ska lra sig att handla p ett ansvarsfullt och tryggt stt i alla lrmiljer. Arbetsro och en vnlig och lugn atmosfr stdjer lrandet. [33: Statsrdets frordning (422/2012) 4 ]

Arbetsstt

Utgngspunkt fr valet av arbetsstt r de ml som stllts upp fr undervisningen samt elevernas behov, frutsttningar och intressen. Varierande arbetsstt stdjer och styr svl undervisningsgruppens som den enskilda elevens lrande. Arbetsstt som lmpar sig fr olika ldrar och olika undervisnings- och lrsituationer ska anvndas i undervisningen. Genom mngsidiga arbetsstt och bedmningsmetoder fr eleverna mjlighet att visa sina kunskaper p olika stt. Vid val av arbetsstt ska man strva efter att identifiera och frndra knsbundna attityder och rutiner.

Mngsidiga arbetsstt bidrar till gldje i lrandet och till att eleverna upplever att de lyckas samt stdjer kreativ verksamhet som r karakteristisk fr olika ldrar. Erfarenhetsbaserade och aktiverande arbetsstt samt rrelse och anvndningen av olika sinnen berikar lrandet och strker motivationen. Ocks arbetsstt som stdjer sjlvreglering och knslan av att hra till gruppen strker motivationen. Drama och andra konstnrliga uttrycksformer hjlper eleverna att lra knna sig sjlva och att utvecklas till kreativa mnniskor med sund sjlvknsla. Det ger eleverna frutsttningar att uttrycka sig mngsidigt och kommunicera konstruktivt med olika mnniskor och grupper. Genom valet av arbetsstt kan man ocks stdja kollaborativt lrande, dr kunskap och frstelse byggs upp genom interaktion med andra. Eleverna ska f agera i olika roller, dela uppgifter med varandra och ta ansvar fr bde individuella och gemensamma ml.

Vid val av arbetsstt ska olika lromnens srdrag och utvecklingen av mngsidig kompetens beaktas. Genom att anvnda arbetsstt som r typiska fr olika lromnen hjlper man eleverna att bde strukturera sina kunskaper och tillgna sig frdigheter. Viktiga frdigheter med tanke p lrandet r frmga att ska, behandla, analysera, presentera, tillmpa, kombinera, bedma och skapa information. Underskande och problembaserat arbete, lek, anvndning av fantasi och konstnrlig verksamhet utvecklar abstrakta och metodiska kunskaper, kritiskt och kreativt tnkande och frmga att tillmpa sina kunskaper.

Differentiering i undervisningen ska styra valet av arbetsstt. Differentieringen ska grunda sig p knnedom om eleverna och vara ett centralt pedagogiskt perspektiv i all undervisning. Differentiering berr studiernas omfattning och djup, arbetsrytm, arbetsgng och elevernas olika stt att lra sig. Differentieringen ska utg frn elevens behov och mjligheter att sjlv planera sina studier, att vlja olika arbetsstt och studera i egen takt. Elevernas individuella olikheter och skillnader i elevernas utveckling ska ocks beaktas vid valet av arbetsstt. Genom differentiering stdjer man elevens sjlvknsla och motivation och tryggar arbetsron. Differentiering bidrar ocks till att frebygga behov av std.

ven en helhetsskapande undervisning styr valet av arbetsstt. Helhetsskapande undervisning behandlas i det fljande underkapitlet 4.4.

En mngsidig och ndamlsenlig anvndning av informations- och kommunikationsteknik kar elevernas mjligheter att utveckla sitt arbete och sin frmga att skapa ntverk. Det kar deras frmga att ska, behandla och producera information p ett kreativt, sjlvstndigt, interaktivt och kritiskt stt. Vid valet av arbetsstt ska man anvnda sig av de mjligheter som spel och spelifiering erbjuder.

Lraren ska vlja arbetsstt i samrd med eleverna och handleda dem i synnerhet i anvndningen av nya arbetsstt fr att de p s stt ska bli mera sjlvstndiga och mlinriktade i sitt stt att arbeta. Frmgan att lra sig lra utvecklas bst nr lraren ocks uppmuntrar eleverna att planera och utvrdera sina arbetsstt. Det motiverar och hjlper eleverna att ta ansvar fr lrandet och arbetet i skolgemenskapen. Gemensam reflektion kring ml och bedmningsgrunder frbinder till mlmedvetet arbete.

4.4 Helhetsskapande undervisning och mngvetenskapliga lromrden

Helhetsskapande undervisning r en viktig del av den verksamhetskultur som stdjer pedagogisk enhetlighet i den grundlggande utbildningen. Mlet r att gra det mjligt att frst frhllandet mellan olika fenomen och p vilket stt de r beroende av varandra. Helhetsskapande undervisning ger eleverna bttre mjligheter att kombinera kunskaper och frdigheter frn olika vetenskapsgrenar och att i vxelverkan med andra strukturera dem till meningsfulla helheter. Arbetsperioder d eleverna undersker helheter och kombinerar och undersker olika vetenskapsgrenar ger dem mjlighet att tillmpa sina kunskaper och fr dem att knna sig delaktiga i att bygga upp gemensam kunskap. Detta strker elevernas frmga att uppfatta vilken betydelse det som de lr sig i skolan har fr det egna livet och den egna gruppen och i ett vidare perspektiv fr samhllet och mnskligheten. Samtidigt fr eleverna redskap fr att vidga och strukturera sin vrldsbild.

Helhetsskapande undervisning frutstter ett pedagogiskt grepp, som rr bde undervisningens innehll och arbetsmetoder, dr man inom undervisningen i varje lromne och i synnerhet ver lromnesgrnserna studerar olika teman eller freteelser i den verkliga vrlden som helheter. Omfattningen och sttet p vilket man frverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende p elevernas behov och mlen fr undervisningen. Undervisningen kan t.ex. genomfras genom att

samma tema studeras parallellt i tv eller flera lromnen samtidigt

innehll som hr till samma tema delas in i perioder som fljer p varandra

ordna aktiverande evenemang ssom temadagar, olika tillstllningar, kampanjer, studiebesk och lgerskolor

planera mngvetenskapliga lromrden som omfattar en lngre period och flera lromnen och som kan innehlla ovannmnda helhetsskapande metoder

skapa helheter dr mnga lromnen samverkar

erbjuda samordnad undervisning, s att all undervisning r helhetsbaserad ssom i frskoleundervisningen.

Fr att kunna garantera att alla elever har mjlighet att ta del av arbete med lromrden och att f underska det som de r intresserade av ska utbildningsanordnaren se till att elevernas studier innehller minst ett mngvetenskapligt lromrde per lsr. Om de mngvetenskapliga lromrdenas ml och innehll och om hur de frverkligas ska beslutas i den lokala lroplanen och preciseras i skolans lsrsplan. Den tidsmssiga omfattningen av ett lromrde ska planeras s att eleverna har tid att frdjupa sig i innehllet och att arbeta mlinriktat, mngsidigt och uthlligt. I den lokala lroplanen och i lsrsplanen kan man ocks besluta om andra stt att gra undervisningen mera helhetsskapande.

De mngvetenskapliga lromrdena ska frmja den grundlggande utbildningens ml och i synnerhet utvecklingen av mngsidig kompetens. Innehllet i lromrdena ska planeras lokalt s att de terspeglar de principer fr verksamhetskulturen som beskrivs i kapitel 4.2.

De mngvetenskapliga lromrdena ska planeras och genomfras utgende frn de lokala resurserna och mjligheterna. Lromrdena erbjuder ett bra tillflle fr samarbete mellan skolan och det vriga samhllet. Lrarnas och elevernas motivation kar nr de mnen som behandlas har lokal anknytning, r aktuella och har samhllelig betydelse. Det r viktigt att eleverna deltar i planeringen. Syftet med lromrdena r att konkret behandla sdant som ingr i och som vidgar elevernas erfarenhetsvrld, varvid mlet r att

strka elevernas delaktighet och ge dem mjligheter att vara med och planera mlen, innehllet och arbetsstten i studierna

lyfta fram frgor som eleverna upplever som viktiga och skapa tillfllen att behandla och pverka dem

ka elevernas mjligheter att studera i olika grupper och med elever i olika ldrar och att arbeta med mnga olika vuxna

ge eleverna mjligheter att kombinera lrande utanfr skolan med skolarbetet

ge utrymme fr intellektuell nyfikenhet, upplevelser och kreativitet samt skapa mnga olika slag av kommunikations- och sprksituationer

gra det mjligt att tillmpa kunskaper och frdigheter i praktiken och ge vning i att handla i enlighet med en hllbar livsstil

sporra eleverna att handla p ett stt som gynnar skolgemenskapens och samhllets bsta.

Planeringen och frverkligandet av mngvetenskapliga lromrden frutstter samarbete mellan lromnen som representerar olika perspektiv samt att skolans vriga verksamhet utnyttjas. Alla lromnen ska i tur och ordning delta i genomfrandet av ett lromrde p det stt som respektive lromrde frutstter. Innehllet i lromrdena ska vljas enligt principerna fr verksamhetskulturen och s att det intresserar eleverna och lmpar sig fr samarbete mellan lromnen och lrare. I studierna utnyttjas de infallsvinklar, begrepp och metoder som r knnetecknande fr de olika lromnena.

Eleverna ska ges respons under den tid man arbetar med lromrdet och deras kunskaper och frdigheter ska beaktas i den verbala bedmningen eller nr man ger vitsord i de lromnen som varit involverade i lromrdet.

Mngvetenskapliga lromrden (ML) r helhetsskapande studieperioder som grundar sig p samarbete mellan lromnena. Lromrdena ska avspegla skolans vrden och syn p lrande. De ska terspegla principerna fr utvecklandet av verksamhetskulturen i den grundlggande utbildningen och stdja utvecklingen av mngsidig kompetens.

Ml fr undervisning och fostran

Verksamhetskultur

Vrden ochsynen p lrande

Synen p lr

Skolarbete

Mngsidig kompetens

ML

ML

Lromnen

Lromnen

Uppdrag

Grund fr arbetetArbetsredskap Ml fr arbetet

4.5 Frgor som avgrs p lokal niv

Reflektion kring principerna fr utvecklandet av verksamhetskulturen r en viktig del av lroplansarbetet och samtidigt en frutsttning fr en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Man ska lokalt besluta om p vilket stt eleverna och vrdnadshavarna deltar i utvecklingen av verksamhetskulturen och om vilka andra aktrer man ska samarbeta med fr att utveckla verksamhetskulturen. I planeringen ska man ocks beakta att verksamhetskulturen ska vara kontinuerlig frn frskoleundervisningen till den grundlggande utbildningen och under olika skeden inom den grundlggande utbildningen.

I lroplanen ska utbildningsanordnaren besluta och beskriva

hur utbildningsanordnaren och skolorna frmjar och utvrderar att principerna fr utvecklandet av verksamhetskulturen frverkligas; vilka r de eventuella lokala tyngdpunktsomrdena och hur syns de i praktiken (texten i grunderna fr lroplanen kan anvndas som sdan fr att beskriva principerna fr verksamhetskulturen)

vilka de lokala ml och specifika frgor som styr val, anvndning och utvecklandet av lrmiljer och arbetsstt r

hur en helhetsskapande undervisning frverkligas i praktiken

hur de mngvetenskapliga lromrdena frverkligas

lokala ml fr hur lromrdena frverkligas (texten i grunderna fr lroplanen kan anvndas som sdan fr en allmn beskrivning)

principer och stt att frverkliga lromrdena (om man till exempel i den gemensamma lokala lroplanen beslutar om teman fr lromrdena och i den skolspecifika lroplanen eller lsrsplanen om noggrannare ml och innehll; hur man garanterar att det i varje elevs studier ingr minst ett lromrde per lsr; direktiv om lromrdenas omfattning och elevernas delaktighet i planeringen osv.)

ml och innehll (precisering antingen i lroplanen eller i lsrsplanen enligt utbildningsanordnarens beslut)

praxis fr bedmningen (hur man garanterar att de kunskaper och frdigheter som eleverna visat under arbetet med lromrdena beaktas vid bedmningen i de mnen som varit delaktiga)

hur man fljer upp, utvrderar och utvecklar frverkligandet av lromrdena.

Utbildningsanordnaren ska se till att varje skola preciserar mlen fr utvecklandet av sin verksamhetskultur, sina lrmiljer och arbetsstt, de gemensamma verksamhetsprinciperna, samarbetet och det vriga praktiska genomfrandet. Utbildningsanordnaren ska ocks se till att planering, precisering av ml och innehll, genomfrande, uppfljning och utvrderingssamarbete gllande de mngvetenskapliga lromrdena och eventuell annan helhetsskapande undervisning preciseras skolvis. Det r viktigt att skolvis beskriva samarbetet och arbetsfrdelningen mellan de olika lromnena och skolans vriga verksamhet vid genomfrandet av lromrdena och att precisera hur bedmningen av lrandet ska ske i anslutning till lromrdena. Preciseringarna skrivs in antingen i skolans lr