Embed Size (px)
Citation preview
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för vårdvetenskap
Personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt
En litteraturstudie
Viktoria Norén Anna-Lena Carlsson
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp
Handledare: Åsa Hedlund & Maria Wejåker
Examinator: Kerstin Hedborg
Sammanfattning
Bakgrund
Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland både män och kvinnor.
Hjärtrehabilitering är en viktig funktion för att förbättra personens fysiska status och
undvika återinsjuknande i hjärtinfarkt. Personen genomför en hjärtrehabilitering som
innebär ett övervakat program i flera steg, där målet är att kunna återgå till sitt normala
liv. I sjuksköterskans roll ingår bland annat att informera patienten om tillståndet samt
stödja och uppmuntra personer till nödvändiga livsstilsförändringar.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av rehabilitering efter
hjärtinfarkt.
Metod
En beskrivande litteraturstudie utifrån en sammanställning av 12 kvalitativa
vetenskapliga artiklar.
Huvudresultat
Socialt stöd från familj, vänner, vårdpersonal och kamrater upplevdes värdefullt.
Hjärtrehabiliteringen hade en positiv inverkan på personernas hälsa tack vare kunskap
och information. Önskemål om familjens delaktighet i rehabiliteringen framkom.
Personliga copingstrategier användes för att hantera situationen som uppstått i livet.
Upplevelser av rädsla vid fysisk aktivitet var vanligt hos personerna där pulsökningen
förknippades med ännu en hjärtinfarkt. Även rädsla över att vara ensam upplevdes.
Slutsats
Personerna upplevde hjärtrehabiliteringen mestadels positiv där det sociala stödet var
avgörande. Även negativa upplevelser som rädsla och brist på information var
framträdande. Resultatet speglade hur personen hanterade sina livsstilsförändringar med
hjälp av olika copingstrategier. Det framkom även att familjen önskades vara mer
involverad i processen. Sjuksköterskans roll i hjärtrehabiliteringen upplevdes
betydelsefull, dock finns det utvecklingsområden som hälso- och sjukvården bör
uppmärksamma och ta hänsyn till gällande personernas individuella behov under ett
hjärtrehabiliteringsprogram.
Nyckelord
Hjärtinfarkt, hjärtrehabilitering, personer, stöd, upplevelser
Abstract
Background
Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden amongst men and
women. Cardiac rehabilitation is an important function to improve the persons physical
status and avoid relapse in myocardial infarction. The person goes through cardiac
rehabilitation which involves a supervised program in several steps, the goal being that
the person should be able to return to a normal life. The nurses role comprises for
instance to inform the patient about the condition, and also support and encourage to
necessary lifestyle changes.
Aim
The aim of this study was to explore how persons experienced the rehabilitation after a
myocardial infarction.
Method
A descriptive literature study based on 12 qualitative scientific articles.
Results
The social support from family, friends, health professionals and peers was experienced
as valuable. The cardiac rehabilitation had a positive impact on the person's health
thanks to knowledge and information. Wishes for family involvement in the
rehabilitation also emerged. They used personal coping strategies to deal with the
situation that have occurred in life. Fear of physical activity was common and also fear
of being alone.
Conclusion
The person experienced the cardiac rehabilitation mostly positive where the social
support was crucial. Also negative experiences such as fear and lack of information
appeared. The result reflected how the person handled the lifestyle changes and also
found that the family wished to be more involved in the process. The nurses role in the
cardiac rehabilitation was important. However there is areas of development that the
public health care should pay attention to and take into consideration about the persons
individual needs.
Keywords
Myocardial infarction, cardiac rehabilitation, persons, support, experiences
Innehåll
1. Introduktion .................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................... 1 1.2 Hjärtinfarkt ................................................................................................. 1
1.2.1 Symtom och riskfaktorer ............................................................................. 1 1.3 Rehabilitering ............................................................................................ 2
1.3.1 Hjärtrehabilitering ......................................................................................... 2 1.3.2 Hjärtrehabiliteringsprogram i Europa ........................................................ 3 1.3.3 Deltagande i hjärtrehabilitering .................................................................. 3 1.3.4 Hjärtrehabiliteringens innehåll ................................................................... 3 1.3.5 Fysisk aktivitet .............................................................................................. 4 1.3.6 Effekter av hjärtrehabilitering ..................................................................... 4
1.4 Teoretisk referensram ............................................................................... 5 1.5 Sjuksköterskans roll .................................................................................. 5 1.6 Problemformulering .................................................................................. 6 1.7 Syfte.......................................................................................................... 6
2. Metod ............................................................................................................. 7
2.1 Design ......................................................................................................... 7 2.2 Sökstrategi ................................................................................................ 7 2.3 Urvalskriterier ............................................................................................ 9 2.4 Urvalsprocess ........................................................................................... 9 2.5 Dataanalys .............................................................................................. 11 2.6 Forskningsetiska överväganden ............................................................. 11
3. Resultat ....................................................................................................... 12
3.1 Betydelse av socialt stöd för personens rehabilitering ............................ 12 3.1.1 Familj och vänners betydelse för personen ........................................... 12 3.1.2 Vårdpersonal och kamraters betydelse för personen .......................... 14
3.2. Upplevelser av hälsa.............................................................................. 15 3.3 Copingstrategier ..................................................................................... 15 3.4 Upplevelser av rädsla ............................................................................. 17
4. Diskussion .................................................................................................. 18
4.1 Huvudresultat .......................................................................................... 18 4.2 Resultatdiskussion .................................................................................. 18
4.2.1 Stöd i tillvaron ............................................................................................. 18 4.2.2 Värdefull kunskap ...................................................................................... 20 4.2.3 Hantering av livet ....................................................................................... 20 4.2.4 Obehag och trygghet ................................................................................. 21
4.3 Metoddiskussion ..................................................................................... 22 4.4 Kliniska implikationer .............................................................................. 24 4.5 Förslag på fortsatt forskning ................................................................... 24 4.6 Slutsats ................................................................................................... 24
5. Referenser ................................................................................................... 25
6. Bilagor ......................................................................................................... 32 Bilaga 1. ...................................................................................................................... Bilaga 2. ...................................................................................................................... Bilaga 3. ...................................................................................................................... Bilaga 4. ......................................................................................................................
1
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Hjärt-kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall bland olika grupper av sjukdomar, vilket är 33 %
av dödsfallen enligt statistik om dödsorsaker 2018 (Socialstyrelsen 2019b). Hjärtinfarkt ingår
i denna grupp av sjukdom där de Nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård utifrån
Socialstyrelsen (2018) uppger ett betydligt lägre dödsfall under de senaste 20 åren. Dödsfallen
har halverats och överlevnaden för en hjärtinfarkt har kraftigt stigit. Vidare förklarades en
förbättring och utveckling inom vetenskapsbaserad diagnostik och behandling samt att
personers beteenden gällande riskfaktorer för hjärtinfarkt har förbättrats.
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver folkhälsan i Sverige gällande hjärtinfarkt under 2017.
Människor som insjuknade i hjärtinfarkt var i åldern 30 år och äldre där åldern 65 år och äldre
var vanligast då insjuknandet är vanligare i högre ålder. Åldersgruppen över 85 år drabbades
högst, där 1772 människor insjuknade per 100 000 invånare. En könsskillnad har visats vid
insjuknande i hjärtinfarkt. Kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt var lägre, 192 per 100 000
invånare, än bland män, där 335 per 100 000 invånare insjuknade under 2017. En skillnad i
utbildningsnivå kunde även ses där personer med förgymnasial utbildningsnivå drabbades
mer än de med eftergymnasial utbildningsnivå. Antalet insjuknande med förgymnasial nivå
var 661 per 100 000 invånare och de med eftergymnasial utbildningsnivå var 154 per 100 000
invånare.
1.2 Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom som enligt Ericson och Ericson (2012) innebär att syrebrist
uppstår i hjärtmuskeln på grund av ett stopp i hjärtats blodkärl, och en hjärtinfarkt uppstår.
Det är hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, som ger syrerikt blod till hjärtmuskeln. När en
hjärtinfarkt uppstår är det dessa blodkärl som skadas. Det bildas då en propp i ett blodkärl
som ger upphov till symtomen nedan.
1.2.1 Symtom och riskfaktorer
Vanliga debutsymtom som kan uppstå vid en hjärtinfarkt är främst bröstsmärtor som kommer
plötsligt och kan vara ihållande eller återkommande. Ett tryck eller smärta i bröstet kan
upplevas i vila eller vid ansträngning och smärtan kan stråla ut i bland annat vänster arm.
2
Andra diffusa symtom är att personen kan må illa, börja kallsvettas eller få ångest och
andfåddhet (Ericson & Ericson 2012).
Påverkbara riskfaktorer för hjärtinfarkt innefattar rökning, högt blodtryck, stress, fysisk
inaktivitet, diabetes och övervikt. Riskfaktorer som inte går att påverka kan till exempel vara
ålder, manligt kön och ärftlighet (Ericson & Ericson 2012).
Boyde et al. (2015) framförde att personerna efter utskrivning från sjukhuset hade en
bristande kunskap gällande symtomen på hjärt-kärlsjukdomar, inklusive hjärtinfarkt. Däremot
visades en ökad kunskap om symtomen vid hjärtinfarkt under uppföljningen jämfört med i
början av sjukdomen. Även livsstilsförändringarna hade förbättrats efter utskrivningen där
flera personer uppnådde rökstopp och följde en hälsosam kost. Därmed påvisades att
personers kunskap, attityder och övertygelser över den hjälp de erbjöds hade ökat vid
uppföljningen.
1.3 Rehabilitering
World Health Organization (2019) definierar rehabilitering som olika insatser vilka är till
hjälp när upplevelse av begränsning i vardagen uppstår på grund av personens ålder eller ett
nedsatt hälsotillstånd. Rehabilitering möjliggör för personer att bibehålla eller återgå till sitt
dagliga liv och uppnå största möjliga välbefinnande.
Svensk Ordbok (2009) definierar upplevelse som en händelse personen upplevt, en
helhetskänsla, som kan vara både positiv och negativ.
1.3.1 Hjärtrehabilitering
Hjärtrehabilitering är ett övervakat program som är en hjälp i återhämtningen av personens
fysiska, psykiska och sociala funktion hos personer med hjärt-kärlsjukdomar (Balady et al.
2011).
Fridlund (2002) studie belyste hjärtrehabiliteringsprogram (HRP) och dess tre steg. Faserna
genomförs under olika tidsperioder av personens återhämtningsprocess. Särskilda mål och en
individanpassad plan utvecklas under hjärtrehabiliteringen. Första fasen innefattar alla
rehabiliterande åtgärder som sker i ambulansen och sjukhuset. Andra fasen påbörjas efter
utskrivningen och pågår 3-6 månader. Under denna fas utvecklar personen sin fysiska
förmåga och får verktyg till att fortsätta sin livsstilsförändring på lång sikt.
3
Fas två avslutas när personen känner sig fysiskt stabil och har den kunskap som behövs för att
upprätthålla den hälsosamma livsstilen. Den tredje och sista fasen i HRP innefattar resterande
av personens liv där den fysiska och psykiska förmågan bibehålls samt att riskfaktorerna för
hjärtinfarkt undviks hos personen.
1.3.2 Hjärtrehabiliteringsprogram i Europa
Ett brett HRP fanns enligt Bjarnason-Wehrens et al. (2010) tillgängligt i Europa där 16 länder
erbjöd hjärtrehabilitering grundat på nationella riktlinjer. Fas ett erbjöds av 86 % av länderna
till inneliggande personer. Fas två fanns tillgänglig, men skilde i typ och varaktighet bland
länderna. Personer från 11 länder deltog i ett HRP under sjukhustiden. Resultatet visade att de
olika faserna används i Europa, men mindre av fas tre erbjuds i olika länder. Vidare uppgavs
att mindre än hälften av personerna med hjärtinfarkt utnyttjade hjärtrehabiliteringen i de flesta
europeiska länder.
1.3.3 Deltagande i hjärtrehabilitering
McKee et al. (2014); Peters och Keeley (2017) belyste faktorer som gjorde att personer deltog
eller inte deltog i hjärtrehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Personer med högre
utbildningsnivå, vilket innefattade gymnasial nivå eller högre, deltog i större utsträckning i
hjärtrehabiliteringen än personer med lägre utbildningsnivå. McKee et al. (2014) framförde
faktorer som gjorde att personer inte deltog i hjärtrehabiliteringen efter en hjärtinfarkt, vilka
var bland annat avsaknad av intresse, missuppfattningar, för stort ansvarstagande angående
hjärtrehabiliteringen, tidsbrist eller kunskapsbrist. En betydande faktor till att delta berodde på
ålder och anställningsstatus (Lee et al. 2017; McKee et al. 2014; Peters & Keeley 2017).
1.3.4 Hjärtrehabiliteringens innehåll
Första steget i behandlingen av en hjärtinfarkt är medicinsk och/eller kirurgisk. Nästa steg i
behandlingen handlar om rehabilitering och livsstilsförändring hos personen som är en viktig
behandlingsform (Ericson & Ericson 2012).
Motivation till egenvård och förebyggande åtgärder är viktigt för personen i rehabiliteringen.
Personer blir erbjuden hjärtrehabilitering i grupp tillsammans med andra kamrater eller
individuellt där HRP kan hjälpa personer förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. I HRP ingår
träffar med sjuksköterska, dietist, fysioterapeut, läkare och kurator. Diskussioner om till
exempel levnadssätt och krisreaktioner är vanligt förekommande under gruppträffarna.
4
Ett mål med hjärtrehabiliteringen är att personen ska få en bättre kunskap om sitt hjärtas
prestationsförmåga och vad personen klarar av. Målen ska även vara individanpassade samt
att personen ska återgå till sitt normala liv. Hjärtrehabiliteringen kan därmed ge positiva
förebyggande effekter hos personen. Innan utskrivning från sjukhuset genomförs ett
arbetsprov i form av cykling eller gång i trappa för att undersöka hjärtats kapacitet och
reaktion (Ericson & Ericson 2012).
I hjärtrehabiliteringen ingår även vårdpersonalens förmedling av socialt stöd, utbildning och
information gällande livsstilsförändringar och riskfaktorer för hjärtinfarkt, både till patienten
och familjen. Detta innefattar vägledning för att undvika beteenden som ökar riskfaktorerna,
till exempel råd om att sluta röka, minska alkoholvanorna och äta en hälsosammare kost
(Fridlund 2002).
1.3.5 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som en “viljemässig kroppslig rörelse vilket skapas genom
muskelaktivitet och ökar energiomsättningen i kroppen.” (Arbetsmiljöverket 2015, s. 12).
Viktiga åtgärder att ta till för att förebygga ännu en hjärtinfarkt är bland annat att börja utöva
fysisk aktivitet. För att motivera personen i sin rehabilitering och livsstilsförändring kan
fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivas på ordination där den fysiska aktiviteten anpassas efter
personens individuella hälsotillstånd (Ericson & Ericson 2012).
Studier visade att fysisk aktivitet som är en del av rehabiliteringen, ledde till minskad
dödlighet (Ekblom, Ek, Cider, Hambraeus & Börjesson 2018; Ji, Fang, Yuan & Zhang 2019;
Xia et al. 2018). Fysisk träning hade även en positiv inverkan på män och kvinnors inställning
till deras mål i livet (Korzeniowska-Kubacka, Bilińska, Piotrowska, Wolszakiewicz &
Piotrowicz 2019). Trots det goda vetenskapliga underlag som finns gällande vikten av fysisk
aktivitet som en del i livsstilsförändringen menar Socialstyrelsen (2018) att fysisk aktivitet
som behandling vid kranskärlssjukdom är underutnyttjad.
1.3.6 Effekter av hjärtrehabilitering
Choo et al. (2018); Lee et al. (2017); Ul-Haq et al. (2019) poängterade att
hjärtrehabiliteringen ledde till en förbättrad fysisk och psykisk hälsa och högre livskvalitet.
Vidare hävdade Ul-Haq et al. (2019) en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet hos personer
som genomförde och avslutade ett HRP jämfört med de som inte deltog i
hjärtrehabiliteringen.
5
1.4 Teoretisk referensram
Coping är en del av rehabiliteringen då sjukdomen är en krishanteringsprocess och kan leda
till sämre livskvalitet. Definitionen av coping enligt Lazarus och Folkman (1984) förklarades
som realistiska och flexibla tankar och även handlingar som löser problem och därmed
reducerar stress. Folkman (1997) uppgav att personer som till exempel överlever en
hjärtinfarkt ofta finner en mening i det som har hänt och får en klarhet i vad som är viktigt i
livet. Det finns olika copingstrategier personer tar till för att skapa mening i stressfulla
situationer. Strategierna består bland annat av positiv omvärdering, problemfokuserad coping,
andlig övertygelse och att fylla vardagliga händelser med positivt innehåll. Vidare utvecklade
Folkman (1997) förhållandet mellan att hitta en positiv mening i en särskilt stressfull situation
och uppnå ett psykiskt välbefinnande, vilket har studerats bland annat hos personer som
överlevt en hjärtinfarkt.
Coping som teoretisk referensram stämde bra överens med föreliggande litteraturstudie.
Situationen att överleva en hjärtinfarkt och därefter genomföra en rehabilitering kräver att
personen använder copingstrategier för att hantera situationen på bästa sätt. Det är flera delar i
livet som ska hanteras efter en hjärtinfarkt vilket medför att tillämpande copingstrategier
används medvetet eller omedvetet under hela rehabiliteringsprocessen.
1.5 Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans ansvar är att alltid sätta patientens hälsa och välbefinnande i centrum samt att
förebygga ohälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
Sjuksköterskan har en viktig roll under alla tre faserna i hjärtrehabiliteringen där samordning
och ansvar för patienten ingår. Kunskapen förmedlas av sjuksköterskan som har en nära
kontakt med patienten och fungerar som en coach under hjärtrehabiliteringen. Sjuksköterskan
ger utbildning och stöd till att genomföra livsstilsförändringarna och upprätthålla en hälsosam
livsstil, vilket sker i grupp eller enskilt med patienten. Genom att se patienten bakom
sjukdomen ges en förståelse för patienten och dennes behov och beteende (Fridlund 2002).
Ericson och Ericson (2012) beskrev sjuksköterskans roll i vårdandet efter en hjärtinfarkt som
bestående av många delar. Information som är tydlig och ges vid upprepade tillfällen skapar
ett förtroende till patienten. En hjärtinfarkt är ofta en dramatisk händelse för den drabbade och
en krisreaktion är vanlig. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll att informera patienten om
symtomen och ge en förståelse för de faser som genomgås vid en krisreaktion.
6
I linje med detta framhävde Goddard, Hill och Morton (2015) hur sjuksköterskan kunde
hjälpa och stötta personers hjärtrehabilitering. Sjuksköterskan behöver ta reda på vilken
kunskapsnivå personen har när det gäller sjukdom, behandling och livsstilsförändring. Detta
är av vikt för att minska sjukdom och dödlighet och förbättra livskvaliteten hos personen.
Sjuksköterskan kan nå fram till patienten och motivera denne att vilja förändra sin livsstil och
undvika riskfaktorer genom att tillämpa motiverande samtal (MI). Detta är en metod som gör
att motivationen främjas och ger upphov till beteendeförändring (Socialstyrelsen 2019a). MI
innefattar att sjuksköterskan bland annat lyssnar, ställer öppna frågor till personen, samarbetar
samt ger råd (Folkhälsomyndigheten 2018).
Dahlberg och Segesten (2010) förklarade patientens behov som grundläggande i vårdandet
där målet med vården är hälsa. Vårdande, som tillhör de bärande begreppen inom omvårdnad,
medverkar till hälsa och välbefinnande och grundas i att den som vårdar har insyn i patientens
livsvärld. Patienterna stöttas till att anamma en hälsosam livsstil, som innefattar till exempel
kostens betydelse, behov av sysselsättning och motion såväl som vila och återhämtning. En
kommunikation mellan sjuksköterska och patient är a och o för att erhålla kunskap om
patientens situation. Genom att stötta patientens egna resurser kan sjuksköterskan involvera
och stimulera patienten att ta eget ansvar för sin hälsa. Vidare förklarade Dahlberg och
Segesten (2010) att sjuksköterskan bör uppmärksamma även de närståendes perspektiv.
1.6 Problemformulering
Hjärtinfarkt ses som den vanligaste dödsorsaken i Sverige. För de flesta som överlever tack
vare utvecklad och förbättrad hjärtsjukvård är hjärtrehabilitering samt främjande av personens
egenvård av betydelse för rehabiliteringen och för att undvika återinsjuknande. Kunskapen
om personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt är belyst i enskilda studier eller i
kombination med andra ämnen, men färre sammanställda studier av ämnet finns. En
fördjupad kunskap om hur personerna upplever rehabiliteringen är därför viktigt att ha
vetskap om. Detta kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan att stötta och motivera personer
att påbörja ett hjärtrehabiliteringsprogram. Dessutom kan denna litteraturstudie ge en
möjlighet för hälso- och sjukvården att förbättra rehabiliteringsprocessen hos personerna.
1.7 Syfte
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt.
7
2. Metod 2.1 Design
En beskrivande litteraturstudie. Polit och Beck (2017) uppgav att litteraturgranskning är en
sekundär källa där en annan person utarbetar studien av den ursprungliga forskarens text.
2.2 Sökstrategi
Strategin som användes för att söka empirisk forskning var att utföra sökningar i
bibliografiska databaser vilket Polit och Beck (2017) framförde som en god och användbar
strategi. Sökningar av relevanta artiklar gentemot studiens syfte genomfördes i databaserna
Pubmed via MedLine och Cinahl för att få en bred sökning. Sökord valdes utifrån
nyckelbegreppen i syftet vilka var upplevelser, hjärtrehabilitering och hjärtinfarkt. Ytterligare
sökord valdes relaterat till syftet vilka var fysisk aktivitet och träning eftersom det är en stor
del av rehabiliteringen och relevanta till föreliggande studie.
Begränsningar som användes för att få fram artiklarna valdes inom en viss tidsram där de fem
senaste åren användes i databasen PubMed och åren 2014-2019 i databasen Cinahl.
Socialstyrelsen (2018) rapporterade att forskningen kring hjärt-kärlsjukdomar går framåt och
utvecklas ständigt och därför valdes artiklar av senaste tillgängliga kunskapen. Sökningarna
begränsades även till engelskspråkiga artiklar samt Högskolan i Gävle för att få fri tillgång till
alla artiklar. I Cinahl användes begränsningen “linked full text” och artiklar som genomgått
en ”peer reviewed” för att få tillgång till artiklarnas fullständiga text samt att artiklarna var
granskade av andra forskare innan publicering (Polit & Beck 2017).
MeSH-termer valdes ut i sökningarna då MeSH ger ett metodiskt sätt att inhämta information.
Olika termer kan användas i samma koncept och är en hjälp till att få fram nyckelord för sina
artiklar. De booleanska söktermerna AND och OR användes, där AND används för att
avgränsa en sökning, och OR, för att utöka sökningen. Tydliga avgränsningar krävdes för att
studien skulle kunna göras om av en annan person vilket betydde att reproducerbarhet
säkerställdes (Polit & Beck 2017).
Fyra sökningar genomfördes i PubMed och en sökning skedde i Cinahl. Sökningarna inleddes
med att endast söka på enskilda sökorden som därefter kombinerades. Sökorden som
användes var myocardial infarction, physical activity, exercise, rehabilitation, cardiac
8
rehabilitation, experiences, perceptions och views. Dessa sökord kombinerades i MeSH-
termer eller i fritext med hjälp av booleanska söktermer. Se Tabell 1, nedan. En manuell
sökning genomfördes utifrån referenslistan från funnen artikel bland databassökningarna,
vilket genererade i en artikel. Sökningarna resulterade i 30 möjliga artiklar utifrån databaserna
PubMed och Cinahl.
Tabell 1. Söktabell
Databas Begränsningar,
sökdatum
Sökord och
söktermer
Antal träffar Möjliga
artiklar,
exklusive
dubbletter
Utvalda
artiklar
Medline via
PubMed
5 år, engelska,
Högskolan i
Gävle
200126
Myocardial
infarction
[fritext] AND
Physical
activity OR
exercise
[fritext] AND
Rehabilitation
[fritext]
280 9 2
Medline via
PubMed
5 år, engelska,
Högskolan i
Gävle
200126
Myocardial
infarction
[MeSh] AND
Cardiac
rehabilitation
[MeSh] AND
Rehabilitation
OR cardiac
rehabilitation
[fritext]
87 4 2
Medline via
PubMed
5 år, engelska,
Högskolan i
Gävle
200126
Myocardial
infarction
[fritext] AND
Cardiac
rehabilitation
[fritext] AND
Experiences
OR views OR
perceptions
[fritext]
25 4 2
Medline via
PubMed
5 år, engelska
200126
Cardiac
rehabilitation
[fritext] AND
Experiences
[fritext]
87 8 5
CINAHL År 2014-2019,
engelska,
Linked full text,
Peer reviewed
200126
Rehabilitation
OR cardiac
rehabilitation
[fritext] AND
Myocardial
infarction
[fritext]
261 4 0
Medline via
PubMed
200203 Manuell
sökning
1 1
= 30 = 12
9
2.3 Urvalskriterier
Inklusionskriterier: Artiklarna av empiriskt material från primärkällor användes i
litteraturstudien vilket Polit och Beck (2017) förklarade som en beskrivning av den
ursprungliga studien där den framställts av forskaren som utförde studien. Både män och
kvinnor oavsett ålder inkluderades i litteraturstudien där personerna skulle ha upplevt en
hjärtinfarkt samt deltog eller hade deltagit i en hjärtrehabilitering.
Exklusionskriterier: Faktorer för exkludering av artiklar var review-artiklar, artikelns titel,
abstract eller resultat som inte stämde in mot syftet eller att de inte gick att öppna. En annan
faktor var att artiklarna inte skulle vara mer än fem år. Artiklarna som exkluderades handlade
exempelvis om djurstudier, medicinsk inriktning eller närståendes uppfattningar av personens
rehabilitering efter hjärtinfarkt. Andra studier som exkluderades var inriktade på det akuta
skedet efter en hjärtinfarkt i stället för hjärtrehabiliteringen samt artiklar som till exempel
handlade om sjuksköterskans perspektiv i rehabiliteringen och inte patientperspektivet.
2.4 Urvalsprocess
De möjliga artiklarna till föreliggande litteraturstudie var av kvalitativa och kvantitativa
ansatser, även en mixad ansats valdes. Dessa ansatser valdes därav att behållas till relevans-
och kvalitetsgranskningen eftersom artiklarna ansågs relevanta i detta urval. Artiklar som
valdes bort i sökningarna svarade inte mot litteraturstudiens syfte. I utfallet av möjliga artiklar
framkom totalt 740 identifierade artiklar i sökningarna där titel och/eller abstrakt lästes
igenom. Av dessa exkluderades 592 på grund av att de inte var relevanta mot syftet då titeln
inte stämde överens. Artiklarna som föll bort utifrån titeln handlade om till exempel
djurförsök, medicinsk inriktning eller andra hjärtproblem än hjärtinfarkt. Av de återstående
148 artiklarna valdes 34 artiklar bort utifrån abstract då de inte svarade mot syftet. De
handlade om bland annat närståendes perspektiv gällande rehabiliteringen, effekter av
hjärtrehabilitering, sjuksköterskans perspektiv vid hjärtrehabiliteringen eller om
administrativa åtgärder. Antalet dubbletter som exkluderades var 50. Ytterligare 32
exkluderades på grund av att de var reviews. Tre artiklar saknade abstract och det blev
nödvändigt att läsa resultatet. Därefter valdes dessa tre artiklar bort på grund av att resultatet
inte stämde mot syftet. Ytterligare en artikel hittades via manuell sökning. Återstående 30
artiklar bestod av 19 kvalitativa artiklar, tio kvantitativa och en artikel med mixad ansats.
Dessa relevansbedömdes utifrån en relevansgranskningsmall för att få en bättre överblick på
10
artiklarnas relevans i förhållande till litteraturstudiens syfte, se Bilaga 1. Här exkluderades 18
artiklar med hjälp av relevansgranskningsmallen. Anledningar var till exempel att artiklarna
jämförde könsskillnader eller att resultatet var hämtat utifrån register. Andra orsaker till
exkluderingen var att deltagarnas egna upplevelser inte beskrevs utan det var utifrån
sjuksköterskornas perspektiv eller att undersökningsgruppen inte stämde in mot det aktuella
syftet. En av artiklarna beskrev personers upplevelser av livet efter hjärtinfarkten i stället för
upplevelser av rehabiliteringen efter hjärtinfarkten. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning av
de återstående 12 artiklarna utifrån kvalitetsgranskningsmallen, se Bilaga 2 och 3. Artiklarnas
kvalitet bedömdes utifrån syfte, metod, resultat och diskussion. I kvalitetsgranskningen var
alla artiklar av god kvalitet och därför exkluderades ingen utifrån detta.
En av artiklarna (Ellis et al. 2018) som däremot valdes ut till litteraturstudien bedömdes vara
delvis relevant utifrån relevansgranskningsbedömningen, men av god kvalitet utifrån
kvalitetsgranskningsbedömningen. Artikeln handlade om personer med hjärtsjukdom och
lungsjukdom där hjärtinfarkt var en av de mest förekommande sjukdomarna. Studien uppgav
att 56,7 % av deltagarna hade genomgått en rehabilitering på grund av en hjärtsjukdom och
motsvarade en majoritet av de upplevelser som framkom i studiens resultat. Detta är också
anledningen till att den valdes till föreliggande litteraturstudie. Artikeln beskrev även
relevanta delar i resultatet som flera andra artiklar poängterade gällande personer med
hjärtinfarkt och deras upplevelser av rehabiliteringen.
Därmed valdes 12 kvalitativa artiklar ut som var relevanta för studiens syfte. Polit och Beck
(2017) belyste att kvalitativa studier använder en framväxande design. Vidare
karaktäriserades kvalitativ design som flexibel med en helhetsförståelse och ett holistiskt
fokus.
Figur 1. Flödesschema
740 artiklar
lästes
592
exkluderades
utifrån titel
114 möjliga artiklar
50
dubbletter exkluderades
148 abstract
lästes
34
exkluderades
32 möjliga
artiklar
3 exkluderades
utifrån resultat
64 möjliga
artiklar
32 reviews
exkluderades
29 möjliga artiklar
1 möjlig artikel
inkluderades via
manuell sökning
30 möjliga artiklar
18 exkluderades efter relevans-
granskning
12 artiklar
kvalitetsgranskades
0 exkluderades
12 kvalitativa
artiklar valdes
11
2.5 Dataanalys
En innehållsanalys användes till litteraturstudien som enligt Evans (2002) beskrevs som en
analys där data bearbetas systematiskt och objektivt. Resultatet grupperades och delades in i
teman och underteman (Evans 2002). De valda artiklarna till studien analyserades och
sammanställdes utifrån artiklarnas resultat. Aveyard (2019) menade att detta ingår i
analysprocessen där även en kritisk granskning av artiklar var ett viktigt steg i dataanalysen.
De 12 utvalda artiklarna lästes igenom individuellt, där relevanta delar i resultatet
färgmarkerades. Sedan jämfördes och sammanställdes resultatet av färgmarkeringarna.
Artiklarna diskuterades tillsammans och beslut om översättning av relevanta delar ur
resultatet i artiklarna bestämdes. Dessa delar översattes därefter för att få en bättre överblick
på studiens resultat. Analyseringen av artiklarna genomfördes med noggrann läsning
individuellt av båda författarna för att artiklarnas resultat skulle stämma överens med vad som
skrevs i föreliggande litteraturstudie samt att undvika misstolkningar. I linje med detta innebar
dataanalys enligt Polit och Beck (2017) att tolka, strukturera och analysera insamlat material.
Delarna som översattes analyserades genom färgkodning och därefter diskuterades resultatet
av denna kodning som delades upp efter färg. Detta analyserades i flera omgångar och
användes för att kategorisera informationen i artiklarnas resultatdel för att slutligen komma
fram till relevanta teman och underteman. Utöver färgkodningen användes också en
nummerkodning på den utvalda datan för att underlätta referenshanteringen. Kodning av data,
i form av ett kodningsschema, är en användbar metod när artiklar ska analyseras och granskas
(Polit & Beck 2017). Dataanalysen resulterade slutligen i fyra huvudteman och två
underteman.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Artiklarna lästes och analyserades noggrant och individuellt av båda författarna till
föreliggande litteraturstudie för att undvika oredligheter och dålig forskning. Därför gjordes
även en noggrann översättning och redovisning av texten för att undvika plagiat, fabrikation,
förfalskning och misstolkningar av datan som redovisades i artiklarna (Polit & Beck 2017).
12
3. Resultat
Resultatet i föreliggande litteraturstudie presenteras utifrån det resultat som framkommit i 12
sammanställda vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Vid dataanalysen framkom fyra
huvudteman och två underteman. I Figur 2 presenteras resultatets huvudkategori med
efterföljande huvudteman och underteman. Artiklarna i föreliggande litteraturstudie
presenteras i Tabell 2 under Bilaga 4 och Tabell 3 under Bilaga 5.
Figur 2. Resultatöversikt
3.1 Betydelse av socialt stöd för personens rehabilitering
3.1.1 Familj och vänners betydelse för personen
Socialt stöd från familj och vänner har visats vara en viktig och betydelsefull del i personens
rehabiliteringsprocess. Detta bekräftade Ellis et al. (2018); Holder, Young, Nadarajah och
Berger (2015); Jones, Williams, Bydalek, Elkins och Fruh (2019); Nadarajah, Buchholz,
Wiegand och Berger (2017); Nicolai et al. (2018); Simonÿ, Dreyer, Pedersen och Birkelund
(2015a); Smith, Banwell och Rakhit (2017); Wieslander, Mårtensson, Fridlund och Svedberg
(2016) där majoriteten av studierna beskrev detta viktiga stöd för personerna som drabbats av
en hjärtinfarkt och genomgått eller genomförde en hjärtrehabilitering.
Personers
upplevelser av
rehabilitering efter
hjärtinfarkt
Betydelse av socialt
stöd för personens
rehabilitering
Uppleveler av hälsa
Upplevelser av rädsla
Copingstrategier
Vårdpersonal och
kamraters betydelse
för personen
Familj och vänners
betydelse för
personen
13
Stödet från familj och vänner gav trygghet och motivation till att utföra livsstilsförändringar
(Ellis et al. 2018; Jones et al. 2019; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Smith, Banwell
& Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016). Personerna upplevde även känslomässigt stöd från
familj och vänner där familjens närvarande skapade säkerhet (Nicolai et al. 2018).
Uppskattning av familj och vänner upplevdes under rehabiliteringen. Händelsen förbättrade
relationen till varandra medan andra tyckte att relationerna kvarstod som innan (Smith,
Banwell & Rakhit 2017).
Enligt Ellis et al. (2018); Holder et al. (2015); Simonÿ, Pedersen, Dreyer och Birkelund
(2015b); Wieslander et al. (2016) gav barn och barnbarnen motivation till personen att
genomföra hjärtrehabiliteringen. De var ett viktigt livsvärde och värderades som högsta
prioritet av personerna. Även familj och vänner värderades som en hög prioritet i andra
studier och personerna blev positiv till hälsosamma livsstilsförändringar (Ellis et al. 2018;
Holder et al. 2015; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al 2015a; Smith,
Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016).
Stödet inkluderade också att dela aktiviteter i vardagen, motivera till att upprätthålla
livsstilsförändringar, uppmuntra vid återfall i gamla vanor och uppmärksamma
familjemedlemmarna vilket hjälpte personerna att återgå till vardagen (Holder et al. 2015;
Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018). Känna sig respekterade och bli lyssnade på,
samtala och spendera tid med familj och vänner, få hjälp med hushållssysslor och känna stöd
från arbetskollegorna och kyrkan upplevdes som ett bra stöd och stärkte den inre styrkan
(Wieslander et al. 2016).
Hinder upplevdes trots relationen och stödet från familj och vänner under hjärtrehabiliteringen
(Holder et al. 2015; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Smith, Banwell & Rakhit
2017). Ingen börda ville läggas på familj och vänner, däremot förstod personerna att de
behövde sin familj och vänners stöd (Holder et al. 2015; Smith, Banwell & Rakhit 2017).
Personerna förmedlade också familjens osäkerhet när dem inte fick delta i HRP eftersom det
endast var riktat mot personerna som hade drabbats av hjärtinfarkten (Nicolai et al. 2018).
Önskemål framkom om att HRP kunde varit längre och att familjen varit mer involverade
(Ellis et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a). Samtidigt uppgav Wieslander et al. (2016) att familjen
fick vara involverad i HRP tillsammans med personerna och utifrån Yates et al. (2018) deltog
partners i hjärtrehabiliteringen. Långsammare återhämtning upplevdes enligt Nadarajah et al.
(2017) vilket ansågs vara på grund av brist på stöd eller uppmärksamhet från
familjemedlemmar.
14
3.1.2 Vårdpersonal och kamraters betydelse för personen
Under personernas rehabilitering efter hjärtinfarkten var även vikten av stöd från vårdpersonal
och kamrater i HRP framträdande i de sammanställda studierna. Hjälpen och stödet från dessa
människor upplevdes värdefull och främjande för rehabiliteringsprocessen (Ellis et al. 2018;
Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b; Smith,
Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016; Yates et al. 2018).
Vårdpersonalen som inkluderades i hjärtrehabiliteringen bestod av främst sjuksköterskor och
fysioterapeuter. Även läkare och kuratorer ingick i teamen (Hellem & Bruusgaard 2018;
Nadarajah et al. 2017; Simonÿ et al. 2015a; Smith, Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al.
2016). Vårdpersonalens kunskap, information och handledning inspirerade personerna att
fortsätta HRP. Trygghet och ett väl omhändertagande upplevdes samt en varm atmosfär där
vårdpersonalen uppmärksammade personen vilket skapade en säkerhet (Nadarajah et al. 2017;
Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b; Smith, Banwell & Rakhit 2017;
Wieslander et al. 2016). Mer specifikt upplevde personerna att de behandlades med respekt.
Vårdpersonalen fokuserade inte bara på diagnosen hjärtinfarkt, utan även på personen bakom
sjukdomen (Wieslander et al. 2016). Personerna hade upprepad kontakt och möten med
vårdpersonalen under HRP (Simonÿ et al. 2015a; Wieslander et al. 2016; Yates et al. 2018).
Vårdpersonalens hjälp var viktig och medförde att personerna upplevde ett stärkt förtroende
och träningen fullföljdes även efter utskrivningen (Simonÿ et al. 2015a; Wieslander et al.
2016).
Däremot upplevdes långsam återhämtning enligt Nadarajah et al. (2017) på grund av brist på
stöd eller uppmärksamhet från sjuksköterskor. Det fanns studier som uttryckte ett ytterligare
behov av stöd och personlig information (Ellis et al. 2018; Nicolai et al. 2018; Yates et al.
2018). Brister i stödet kunde handla om utebliven information om hur träningsmaskiner
fungerade (Nadarajah et al. 2017). Ett fåtal studier (Nadarajah et al. 2017; Yates et al. 2018)
beskrev personers upplevelser av att HRP inte kunde leva upp till deras förväntningar och att
vissa delar i programmet var anpassade för en annan åldersgrupp än den personen tillhörde.
Det sociala relationerna i HRP upplevdes lika viktiga som den fysiska delen i
hjärtrehabiliteringen. Dessa relationer upplevdes också som en underskattad motivationsfaktor
i personens hjärtrehabilitering, trots att det var en motiverande faktor till att fortsätta
rehabiliteringen. Hjärtrehabiliteringen gav glädje, energi och hopp och personerna fick ut
både träning och något socialt vilket upplevdes positivt. Kamraterna från HRP var viktiga för
15
personerna och gav dem trygghet. Det var givande att dela erfarenheter och tankar med andra
kamrater som befann sig i samma situation. De förstod varandra och stärktes av att träna
tillsammans. Vidare upplevdes en lägre ensamhet i utmaningarna under hjärtrehabiliteringen
och personerna klarade av mer än vad de trodde i sin träning (Ellis et al. 2018; Nicolai et al.
2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b; Smith, Banwell & Rakhit 2017; Wieslander
et al. 2016). Personerna påminde varandra om att uppskatta varje ny dag (Simonÿ et al.
2015a).
3.2. Upplevelser av hälsa
Flertalet av studierna visade att personerna upplevde hjärtrehabiliteringen värdefull.
Hjärtrehabiliteringen upplevdes vara ett första, viktigt steg i återhämtningen. Konkreta
förbättringar av personernas hälsa och välmående kopplades till hjärtrehabiliteringen. Genom
deltagandet i HRP upplevdes känslor av trygghet och ett ökat självförtroende. Motion blev en
del i det nya hälsosamma livet. Personerna upplevde att HRP gav resultat och hjälpte dem att
uppnå sina mål på ett säkert och tryggt sätt (Ellis et al. 2018; Jokar, Yousefi, Yousefy &
Sadeghi 2017; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Wieslander et
al. 2016; Yates et al. 2018). Informationen och kunskapen som förmedlades till personerna
uppskattades specifikt (Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Wieslander et al. 2016).
Personerna insåg att kunskaperna från HRP behövde införas i deras liv (Jokar et al. 2017).
Direkta förbättringar som gjordes i den fysiska hälsan tillskrev Ellis et al. (2018); Jones et al.
(2019) träningen och/eller kostförändringar vilket upplevdes som motiverande för att undvika
återfall av sjukdomen. Genom rehabiliteringen rapporterade Nadarajah et al. (2017); Yates et
al. (2018) att flera personer upplevde sig vara i bättre form efter hjärtrehabiliteringen jämfört
med innan hjärtinfarkten, men även att personer hade svårt att ta hälsosamma beslut angående
kosten.
3.3 Copingstrategier
En utmanande uppgift som upplevdes av personerna efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt var
att hitta strategier för att hantera faktorer som var utanför deras kontroll (Simonÿ et al. 2015a;
Smith, Banwell & Rakhit 2017). Känslan av att ha kontroll upplevdes som en nyckelfaktor,
och flera personer beskrev hur de tog sig an livet med en ny syn. Osäkerhet hanterades med
16
inre styrka och ett positivt tänkande. En öppenhet för förändring i tankesätt och mönster
bidrog till förståelse och omvärdering av livet. Olika strategier förutom att tänka positivt
kunde vara att acceptera det som har hänt och försöka göra det bästa av situationen. Inriktning
på möjligheter istället för hinder, tala med sig själv och sätta ord på saker samt prata bort
problemen var andra strategier (Hellem & Bruusgaard 2018; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et
al. 2018; Smith, Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016).
Återhämtningen bestod inte endast av det fysiska utan också om de existentiella frågorna.
Andligt sökande och religiös utövning, yoga, djupandning, musik och promenader upplevdes
som metoder för att hantera situationen. Däremot var inte religiös utövning en copingstrategi
för alla (Nadarajah et al. 2017).
Ytterligare en nyckelfaktor som upplevdes av personerna var att ta ett aktivt beslut om att
fortsätta leva och genomföra rehabiliteringen och nödvändiga livsstilsförändringar. Disciplin
och viljestyrka upplevdes vara avgörande för denna process såväl som attityd. Det var viktigt
att ha en positiv syn och övertygelse för att hantera de utmaningar som personerna ställdes
inför och bibehålla livsstilsförändringarna. Den positiva synen upplevdes påskynda personens
känslomässiga och psykosociala rehabilitering (Jokar et al. 2017; Nadarajah et al. 2017;
Nicolai et al. 2018).
Holder et al. (2015); Jones et al. (2019); Simonÿ et al. (2015b); Wieslander et al. (2016)
hävdade att personerna upplevde en annorlunda prioritering och satte sig själv i centrum.
Livsstilsförändringar som genomfördes kunde handla om att sluta röka, ändra sin diet och
börja motionera. Andra aktiviteter som upplevdes vara en prioritering bestod av att sjunga i
kör, läsa böcker, lösa korsord eller handarbeta. Även nya fysiska aktiviteter som cykling,
träna på gym, simning, ridning, yoga och dans infördes i personernas liv.
Detta bekräftade Hellem och Bruusgaard (2018); Nadarajah et al. (2017) som beskrev hur
personer genom HRP upplevde nya insikter om att göra något meningsfullt med den tid som
fanns kvar att leva. Personerna använde hjärtinfarkten som en ursäkt för att undvika relationer
som inte upplevdes tillräckliga eller att relationerna tog tid från den viktiga
rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringen underlättades tack vare att personerna hade ett
arbete att återvända till, vilket upplevdes som en motiverande faktor (Ellis et al. 2018;
Wieslander et al. 2016). I motsats till detta valde andra personer att gå ned i arbetstid eller
slutade arbeta helt och prioriterade rehabiliteringsprocessen (Nadarajah et al. 2017;
Wieslander et al. 2016).
17
3.4 Upplevelser av rädsla
En rädsla över personens situation och att göra fel under hjärtrehabiliteringen var vanligt
bland personerna som hade drabbats av en hjärtinfarkt. Oro över framtiden upplevdes och
rädslan över att drabbas av ännu en hjärtinfarkt. Likaså rädslan över träning som skapade
hjärtklappning och pulsökning vilket förknippades med ett hot från hjärtat. Flera studier
uppgav att personerna upplevde osäkerhet under träning. De upplevde en fysisk begränsning
och ville avbryta träningen på grund av svårigheter att andas. Ovisshet över hur kroppen
skulle reagera och vad den skulle klara av skapade oro och rädsla över träningen under
hjärtrehabiliteringen. Personerna upplevde att de inte kunde agera fritt men att de under HRP
förbättrade förtroendet över vad deras kropp faktiskt klarade av. De lärde sig hantera den
ökade pulsen samt överkomma rädslan, känna sin kropp och dess signaler tack vare stödet
från fysioterapeuterna. Därmed upplevdes en trygghet över att ha övervakade träningar av
fysioterapeuterna (Hellem & Bruusgaard 2018; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a;
Simonÿ et al. 2015b). En person fick kunskap om andningsteknik som utövades när rädslan
över den ökade pulsen uppstod under träningen (Nicolai et al. 2018). Även oro över att bevara
den nya livsstilen upplevdes. Personerna ville fortsätta rehabiliteringen och påbörja fas tre i
HRP eftersom de ville överkomma rädslan och minska risken för ännu en hjärtinfarkt
(Nadarajah et al. 2017).
Oro och osäkerhet upplevdes över att bli lämnade ensamma och klara sig själva när HRP hade
avslutats eftersom personerna inte längre skulle vara övervakade hela dygnen (Hellem &
Bruusgaard 2018; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a). En extra börda var för de som
levde ensamma och inte hade någon i närheten om något skulle hända, vilket skapade panik.
Hellem och Bruusgaard (2018) uppgav att personerna upplevde rädsla över att utmana
kroppen och träna på egen hand samt en oro över hjärtats förmåga. Minsta känning från
hjärtat förknippades med dödlighet (Simonÿ et al. 2015b). Oro hos familjemedlemmar
framkom gällande personens tillstånd enligt personerna som hade drabbats av en hjärtinfarkt.
Även den drabbade upplevde oro över den belastning som skulle läggas på
familjemedlemmarna under sjukdomstiden (Smith, Banwell & Rakhit 2017).
18
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt.
Ett huvudfynd i resultatet visade att socialt stöd från familj och vänner var viktigt och
värdefullt, likaså stödet från vårdpersonal och kamrater. Personerna kunde fortsätta sin
rehabilitering tack vare stödet från dessa människor. Hjärtrehabiliteringen upplevdes värdefull
och gav en ny, positiv syn på livet där personerna fick stöd att hantera vardagen med hjälp av
olika copingstrategier och viktig kunskap gällande deras situation och hälsa. Detta ledde till
välmående och hälsosamma livsstilsförändringar där fysisk aktivitet var framträdande i
resultatet. Däremot framkom i ett fåtal studier att familjen inte fick vara involverad i HRP.
Det uppkom önskemål om att familjen skulle vara mer delaktig i hjärtrehabiliteringen och
dess process för att få mer kunskap om personens situation. Rädsla var också ett tydligt tema
som beskrevs i flertalet artiklar. Personerna upplevde rädsla och osäkerhet gällande fysisk
aktivitet och över att bo ensam. Fysiska begränsningar upplevdes och pulsökningen
förknippades med att drabbas av ännu en hjärtinfarkt. Framtiden var ett orosmoment, då de
inte längre skulle ha kvar stödet från vårdpersonalen och kamraterna efter avslutad
hjärtrehabilitering.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Stöd i tillvaron
Ett tydligt resultat i föreliggande litteraturstudie var det viktiga stödet från familj och vänner
och den trygghet det gav personerna under rehabiliteringen (Ellis et al. 2018; Holder et al.
2015; Jones et al. 2019; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a;
Smith, Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016). I motsvarande studier (Alshahrani,
Magarey & Kitson 2018; Colella & King-Shier 2018; Eriksson, Asplund & Svedlund 2009;
Salminen-Tuomaala, Åstedt-Kurki, Rekairo & Paavilainen 2013a; Tuomisto, Koivula, Åstedt-
Kurki & Helminen 2018) bekräftades familjens viktiga roll och stöd under personernas
sjukhustid och tiden efter utskrivningen. Personerna upplevde att de inte behövde vara
ensamma och stärktes av familjemedlemmarna.
19
Ett framträdande resultat var även vårdpersonalens stöd (Ellis et al. 2018; Nadarajah et al.
2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b; Smith, Banwell & Rakhit
2017; Wieslander et al. 2016; Yates et al. 2018) och stöd från kamraterna i HRP (Ellis et al.
2018; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b; Smith, Banwell & Rakhit
2017; Wieslander et al. 2016), som upplevdes både värdefullt, positivt och främjande. Något
som kan kopplas till detta är Frohmader, Lin och Chaboyer (2018) som belyste
sjuksköterskornas handledning till personerna som hade genomfört en hjärtrehabilitering och
hur viktigt detta stöd var till personerna. Sjuksköterskorna upplevdes som omtänksamma,
tålmodiga och förstående människor. Enligt ovanstående resultat visas sjuksköterskans viktiga
roll och trygghet genom patientens rehabiliteringsprocess. Det är därför av vikt att framförallt
sjuksköterskor blir medvetna om patientens upplevelser av rehabilitering för att främja och
tillgodose patientens behov.
Lazarus (1999) förklarade att det huvudsakliga villkoret är att en livskris, där personen måste
handskas med en traumatisk händelse, kan bli en start för något nytt i livet. Personen kan
utvecklas eller återvända bakåt beroende på hur krisen hanteras.
Vid en lyckad krishantering och effektiva copingstrategier menade Ericson och Ericson
(2012) att patienten har accepterat situationen, upplever självkänsla och kraft att koncentrera
sig på det friska.
Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade personernas önskemål gällande
familjemedlemmars involvering i hjärtrehabiliteringsprocessen (Ellis et al. 2018; Simonÿ et
al. 2015a). Tidigare forskning (Fridlund 2002) menade att socialt stöd var nödvändigt för att
bibehålla livsstilsförändringarna. Vidare hävdades att både personen och
familjemedlemmarna kunde ta del av vårdpersonalens och kamraters information och
berättelser samt ta lärdom från dessa, vilket ansågs som ett viktigt stöd för framtiden. Detta
speglar att hänsyn bör tas gällande familjens delaktighet i HRP för att främja personens
livsstil.
I resultatet framkom också att behovet av information var viktigt (Nicolai et al. 2018; Simonÿ
et al. 2015a; Wieslander et al. 2016), vilket bekräftades av Maddocks och Cobbing (2017).
Däremot beskrev Salminen-Tuomaala et al. (2013a) utifrån familjemedlemmarnas perspektiv
att situationen hanterades lättare när familjemedlemmarna fick information av sjuksköterskan
och blev uppdaterade om personens tillstånd. Detta skulle kunna betyda att ju mer kunskap
och information om personens situation och sjukdom, desto mer kan familjen stötta personen
att bibehålla en hälsosam livsstil.
20
4.2.2 Värdefull kunskap
Resultatet belyste att HRP var värdefulla. Även vårdpersonalens förmedling av kunskap och
information om hjärtrehabiliteringen och livsstilsförändringarna var viktiga för att fullfölja
rehabiliteringen (Ellis et al. 2018; Jokar et al. 2017; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018;
Simonÿ et al. 2015a; Wieslander et al. 2016; Yates et al. 2018). Detta bekräftades av Strandås
och Bondas (2018); Ögmundsdottir Michelsen et al. (2018); Cartledge, Feldman, Bray, Stub
och Finn (2018); Peersen et al. (2017). Strandås och Bondas (2018) uppgav att
sjuksköterskans strategi för att lära ut är viktig, även att uppmuntra och motivera har påverkan
på personen. Vidare beskrevs också att det är betydelsefullt att bygga upp en relation med
patienten, där sjuksköterskan ska lyssna, ta patienterna på allvar och se personen bakom
sjukdomen. Genom denna tillämpning möjliggörs personens fullföljande av rehabiliteringen.
Resultatet framhävde även att kunskap är något som behövde införas i personernas liv (Jokar
et al. 2017). Annan forskning uppgav att det ibland upplevs svårt att som sjuksköterska
motivera patienten till livsstilsförändring, men genom att skapa trygghet och positivitet till
patienten och ta små steg i rätt riktning kan patienten vara på god väg mot en bättre livsstil.
Genom att sjuksköterskan visar empati och medkänsla för personen skapas ett bättre
samarbete mellan patient och sjuksköterska under HRP (Frohmader, Lin & Chaboyer 2018).
En insats från sjuksköterskan för att införa kunskap hos patienten kan därför vara att tillämpa
MI där råd och öppna frågor används för att motivera personen till förändring
(Folkhälsomyndigheten 2018). MI anses värdefullt och främjar personens egenvård och hälsa
(Masterson Creber et al. 2016; Stawnychy, Masterson Creber & Riegel 2014). Mot bakgrund
till ovanstående kan kunskapen göra att patienten motiveras till förändring och med hjälp av
rätt information och kunskap kan patienten skapa en hälsosammare livsstil.
4.2.3 Hantering av livet
Resultatet i föreliggande studie poängterade att det fanns en mängd olika sätt att hantera den
uppkomna situationen (Hellem & Bruusgaard 2018; Jokar et al. 2017; Nadarajah et al. 2017;
Nicolai et al. 2018; Smith, Banwell & Rakhit 2017; Wieslander et al. 2016).
Lazarus (1999) beskrev att copingstrategier innebär att utföra någon sorts ansträngning för att
hantera en stressfull situation. Detta återkopplas till resultatet (Nicolai et al. 2018; Smith,
Banwell & Rakhit 2017) där strategier som att acceptera och försöka göra det bästa av
situationen, söka sig till det andliga, utöva yoga eller lyssna till musik beskrevs.
21
Fysisk aktivitet som copingstrategi var också något som framkom i resultatet (Holder et al.
2015; Jones et al. 2019; Simonÿ et al. 2015b; Wieslander et al. 2016) vilket förändrade
situationen till det bättre. Lazarus (1999) förklarade att effektiviteten på varje copingstrategi
skiftade från person till person. Beroende på situationen, personens inre resurser, sociala
status och hälsotillstånd hanterade människor situationer på olika sätt.
Annan forskning (Salminen-Tuomaala, Åstedt-Kurki, Rekiaro & Paavilainen 2013b) beskrev
copingstrategier ur närståendes perspektiv där copingstrategierna kunde bestå av kognitiva,
emotionella, sociala, andliga eller fysiska metoder för att hantera och underlätta situationen.
Däremot uppgav Salminen-Tuomaala et al. (2013b) att det tog några månader för de
närstående innan sjukdomen accepterades, och inse att det nya livet krävde anpassning. Enligt
ovanstående är det av vikt att sjuksköterskan ser varje person och dess egna inre och yttre
resurser för att på bästa sätt stötta personen och dess familjemedlemmar.
4.2.4 Obehag och trygghet
I resultatet framkom olika former av oro och rädsla bland personerna. En av rädslorna
förknippades med fysisk aktivitet och pulsökning där personerna upplevde en oro över att
drabbas av ännu en hjärtinfarkt (Hellem & Bruusgaard 2018; Nadarajah et al. 2017; Nicolai et
al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b). Ytterligare forskning av Hoffmann,
Hellwig, Brandenburg och Spaderna (2018) betonade att fysisk aktivitet med hög intensitet
hörde ihop med en högre nivå av rädsla. Personer som upplevde rädsla deltog mer sällan i
pulshöjande träning än de med lägre nivå av rädsla. Hoffman et al. (2018) framhävde också
att en hög nivå av rädsla för fysisk aktivitet var förknippat med en lägre utbildningsnivå hos
dessa personer, vilket innefattade gymnasienivå eller lägre. Därutöver upplevdes bristande
information om deras tillstånd. Därför är det är rimligt att anta att individanpassad
information är väsentlig för att minska personers rädsla gällande fysisk aktivitet och uppnå en
god rehabilitering.
Lazarus (1999) belyste ångest i samband med bland annat livshotande sjukdom. Denna ångest
är ett uttryck för vår rädsla att dö. Den existentiella bördan påverkas när personen inte vet hur
döden ser ut eller när den kommer att äga rum. Vidare beskrevs oförmågan att hantera känslor
på ett lämpligt sätt vilket kan kräva stöd från hälso- och sjukvården.
Resultatet visade också att personerna upplevde en trygghet när fysioterapeuterna övervakade
deras fysiska aktivitet och förmedlade kunskap till personerna (Hellem & Bruusgaard 2018;
Nadarajah et al. 2017; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a; Simonÿ et al. 2015b).
22
Tidigare forskning av Dahlberg och Segesten (2010) belyste att trygghet var en känslomässig
förnimmelse där mening och sammanhang upplevdes, och att det fanns ett samband mellan
trygghet och hälsa. Trygghet kopplades till bland annat förtroendefulla relationer, kunskap
och kontroll. I 5 kap. § 1 i Hälso och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) uppges bland annat att
vård ska tillgodose patientens behov av trygghet och säkerhet, även att vårdpersonalen ska
främja god kontakt till patienten.
En annan rädsla som påpekades i resultatet utifrån flera studier handlade om rädslan över att
bli lämnade ensamma när HRP avslutades och inte längre vara övervakade hela dygnen.
Personerna upplevde därmed en osäkerhet över att klara sig själva (Hellem & Bruusgaard
2018; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a). Liknande resultat beskrev Eriksson, Asplund
och Svedlund (2009) där vissa personer upplevde hemkomsten positiv och andra negativ.
Personer som inte såg några problem alls med situationen hade en positiv upplevelse medan
andra beskrev att de inte ville vara ensamma hemma. De kände sig osäkra och övergivna i sitt
eget hem efter att tidigare varit övervakade av vårdpersonal vilket återkopplas till
föreliggande resultat (Hellem & Bruusgaard 2018; Nicolai et al. 2018; Simonÿ et al. 2015a).
En känsla av trygghet återkom dock med tiden (Eriksson, Asplund & Svedlund 2009).
4.3 Metoddiskussion
En beskrivande design ansågs som en styrka i föreliggande litteraturstudie eftersom syftet
handlade om hur personerna upplevde rehabiliteringen efter hjärtinfarkten (Polit & Beck
2017).
Sökningar gjordes i databasen PubMed och Cinahl, vilket upplevdes som en styrka eftersom
ett mer omfattande urval av artiklar söktes fram och gav möjligen en ytterligare chans att
finna relevanta artiklar till studien (Polit & Beck 2017). De 12 utvalda artiklarna till resultatet
var alla kvalitativa. Detta gjorde att studien stärktes eftersom Polit och Beck (2017) förklarade
att kvalitativa studier är inriktade på att förstå och beskriva människors upplevelser av olika
fenomen i livet, vilket även syftet i föreliggande litteraturstudie belyste.
Huvudtemat i resultatet där vårdpersonal ingick ansågs innefatta olika personalkategorier.
Detta namn valdes av det faktum att de valda artiklarna i föreliggande litteraturstudie beskrev
olika personalkategorier som ingår i hjärtrehabiliteringen. Sjuksköterskor, fysioterapeuter,
läkare och kuratorer nämndes i de olika artiklarna där sjuksköterskor och fysioterapeuter hade
den främsta rollen utifrån de valda artiklarna. Därav valdes ett gemensamt namn på dessa
23
yrkeskategorier. Resultatet ansågs inte påverkats av detta då dessa personalkategorier har en
viktig roll i personens återhämtningsprocess, speciellt sjuksköterskor och fysioterapeuter.
Namnet vårdpersonal belyste hela teamet kring patienten vilket också spelade roll i
personernas sociala stöd.
Relevansbedömning av artiklar utfördes där 18 artiklar exkluderades. Detta uppfattades som
en styrka eftersom återstående artiklar var relevanta i förhållande till syftet. Även en
kvalitetsgranskning utfördes och resulterade i att ingen artikel föll bort. Alla artiklar
bedömdes ha en god kvalitet vilket ansågs som en styrka i föreliggande litteraturstudie (Polit
& Beck 2017).
I urvalsprocessen valdes artikeln av Ellis et al. (2018) till resultatet trots att den beskrev både
personer med hjärtsjukdom och lungsjukdom som genomfört en rehabilitering. Detta kan
möjligen ses som en svaghet eftersom den beskrev deras sammanställda upplevelser av
rehabiliteringen samt att resultatets delar var svår att urskilja vilken sjukdom det hörde till.
Däremot uppgav artikeln likartade upplevelser som de resterande artiklarna beskrev och
ansågs därför som en relevant del i resultatet. Det var även en majoritet av personer med
hjärtsjukdom och artikeln var av god kvalitet.
Vid analysprocessen hävdades det vara en styrka med två författare som läste artiklarna för att
sedan diskutera artiklarna och framföra ett strukturerat och genomarbetat resultat, vilket enligt
Aveyard (2019) ingick i dataanalysen. Noggrann kodningsmetod användes under
dataanalysen eftersom Polit och Beck (2017) ansåg att kodning var ett passande verktyg.
De engelska artiklarna lästes och översattes individuellt för att minimera risken för
feltolkningar. Detta kan tolkas som en svaghet eftersom misstolkningar i översättningen av
artiklarna kan ha uppstått trots att båda författarna översatte och granskade artiklarna
individuellt. Polit och Beck (2017) framförde att det var ett hinder att artiklarna var skrivna på
engelska om det inte är författarnas modersmål. Vid osäkerheter översattes och tolkades
texten om på nytt och diskuterades innan resultatet sammanställdes. Hänsyn har tagits av båda
författarna gällande de forskningsetiska överväganden i föreliggande litteraturstudie, vilket
ses som en styrka (Polit & Beck 2017).
24
4.4 Kliniska implikationer
Upplevelsen av rehabilitering efter hjärtinfarkt är subjektiv och varierande. Resultatet i
föreliggande litteraturstudie visade att flera personer upplevde rehabiliteringen positiv tack
vare stödet från familj, vänner, vårdpersonal och kamrater. Dock fanns ett behov av
ytterligare personlig information och att familjen skulle vara mer delaktiga i rehabiliteringen.
Dessa behov och patientens egna copingstrategier är något som sjuksköterskan bör tillgodose
för att ge varje enskild patient bästa möjliga rehabilitering. Detta leder till att patienten och
dennes behov och önskemål kan sättas i centrum. Sjuksköterskan bör även ha i åtanke om
familjens viktiga deltagande i rehabiliteringsprocessen när personen påbörjar ett HRP och på
så sätt engagera familjen. Genom ett informativt arbete och involvering av familjen kan
sjuksköterskan främja patientens rehabilitering och livsstilsförändring.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
I denna litteraturstudie belystes personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt.
Ytterligare kvalitativ forskning hos personer som genomgått hjärtrehabilitering skulle kunna
styrka hur sjuksköterskor ska bemöta och hantera den rädsla som uppstår hos personerna vid
fysisk aktivitet. Förslagsvis kan fördjupad kvalitativ forskning utföras där exempelvis fler
intervjustudier belyser personers behov av en mer individanpassad hjärtrehabilitering.
4.6 Slutsats
Resultatet belyste att personers upplevelse av rehabilitering efter hjärtinfarkt ofta var positiv.
Det sociala stödet som personerna upplevde från vårdpersonal och kamrater, likväl från familj
och vänner var avgörande. Resultatet påvisade att det fanns varierande copingstrategier för att
hantera den stressfulla situationen och den rädsla som uppstod, bland annat positivt tänkande,
acceptans av livet, fysisk aktivitet, promenader och yoga. Förutom rädslan över träningen och
personens situation och framtid handlade även de negativa upplevelserna om brist på
personlig information, en önskan om längre rehabilitering och ett utökat deltagande av
familjen i hjärtrehabiliteringen. Detta är något för sjuksköterskan att arbeta vidare med genom
att se till individens behov och involvera familjen under ett hjärtrehabiliteringsprogram.
25
5. Referenser
*Artiklar med i resultatdelen
Alshahrani, S., Magarey, J. & Kitson, A. (2018). Relatives' Involvement in the Care of
Patients in Acute Medical Wards in Two Different countries-An Ethnographic Study. Journal
of Clinical Nursing, 27(11-12), ss. 2333-2345. doi:10.1111/jocn.14337
Arbetsmiljöverket (2015). Fysisk aktivitet och träning: möjlig prevention av arbetsrelaterade
belastningsbesvär. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/fysisk-
aktivitet-och-traning-rap-201511-kunskapssammanstallning.pdf [2020-03-24].
Aveyard, H. (2019). Doing a Literature Review in Health and Social Care: a practical guide.
Fourth edition London: MacGraw-Hill Education/Open University Press.
Balady, G. J., Ades, P. A., Bittner, V. A., Franklin, B. A., Gordon, N. F., Thomas, R. J.,
Tomaselli, G. F. & Yancy, C. W. (2011). Referral, enrollment, and delivery of cardiac
rehabilitation/secondary prevention programs at clinical centers and beyond: a presidential
advisory from the American Heart Association. Circulation, 124(25), ss. 2951-60.
doi:10.1161/CIR.0b013e31823b21e2.
Bjarnason-Wehrens, B., McGee, H., Zwisler, A.-D., Piepoli, M. F., Benzer, W., Schmid, J. P.,
Dendale, P., Pogosova, N.-G. V., Zdrenghea, D., Niebauer, J. & Mendes, M. (2010). Cardiac
rehabilitation in Europe: results from the European Cardiac Rehabilitation Inventory Survey.
European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation, 17(4), ss. 410-8.
doi:10.1097/HJR.0b013e328334f42d.
Boyde, M., Grenfell, K., Brown, R., Bannear, S., Lollback, N., Witt, J., Jiggins, L. & Aitken,
L. (2015). What have our patients learnt after being hospitalised for an acute myocardial
infarction? Australian critical care, 28(3), ss. 134-139. doi:10.1016/j.aucc.2014.05.003.
26
Cartledge, S., Feldman, S., Bray, J. E., Stub, D. & Finn, J. (2018). Understanding Patients and
Spouses Experiences of Patient Education Following a Cardiac Event and Eliciting Attitudes
and Preferences Towards Incorporating Cardiopulmonary Resuscitation Training: A
Qualitative Study. Journal of Advanced Nursing, 74(5), ss. 1157-1169.
doi:10.1111/jan.13522.
Choo, C. C., Chew, P. K. H., Lai, S.-M., Soo, S.-C., Ho, C. S., Ho, R. C. & Wong, R. C.
(2018). Effect of Cardiac Rehabilitation on Quality of Life, Depression and Anxiety in Asian
Patients. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(6), ss. 1095.
doi:10.3390/ijerph15061095
Colella, T. J. & King-Shier, K. (2018). The Effect of a Peer Support Intervention on Early
Recovery Outcomes in Men Recovering From Coronary Bypass Surgery: A Randomized
Controlled Trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 17(5), ss. 408-417.
doi:10.1177/1474515117725521
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur.
Ekblom, O., Ek, A., Cider, Å., Hambraeus, K. & Börjesson, M. (2018). Increased Physical
Activity Post-Myocardial Infarction Is Related to Reduced Mortality: Results From the
SWEDEHEART Registry. Journal of the American Heart Association, 7(24), ss. e010108.
doi:10.1161/JAHA.118.010108.
*Ellis, J. M., Whited, M. C., Freeman, J. T., Corson, A. T., Jamesson, J. P., Greenway, S.,
Sager, D. M., Midgette, E. P. & Varju, E. V. (2018). Life Values as an Intrinsic Guide for
Cardiopulmonary Rehabilitation Program Engagement: A Qualitative Analysis. Journal of
Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention, 38(5), ss. 309-313.
doi:10.1097/HCR.0000000000000295.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, M., Asplund, K. & Svedlund, M. (2009). Patients' and Their Partners' Experiences
of Returning Home After Hospital Discharge Following Acute Myocardial Infarction.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(4), ss. 267-73.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.03.003
27
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of
processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), ss. 22-26.
Folkhälsomyndigheten (2019). Insjuknande i hjärtinfarkt. Stockholm: Socialdepartementet
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/ [2020-03-24]
Folkhälsomyndigheten (2018). Introduktion till MI. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/motiverande-samtal-om-sexuell-halsa/introduktion-till-
mi/ [2020-03-24]
Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social
science medicine Journal, 45(8), ss 1207-1221. doi:10.1016/s0277-9536(97)00040-3.
Fridlund, B. (2002). The Role of the Nurse in Cardiac Rehabilitation Programmes. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 1(1), ss. 15-8. doi:10.1016/S1474-5151(01)00017-2
Frohmader, T. J., Lin, F. & Chaboyer, W. P. (2018). Structures, processes and outcomes of
the Aussie Heart Guide Program: A nurse mentor supported, home based cardiac
rehabilitation program for rural patients with acute coronary syndrome. Australian Critical
Care, 31(2), ss. 93-100. doi:10.1016/j.aucc.2017.03.002.
Goddard, L., Hill, M. C. & Morton, A. (2015). Caring for patients after myocardial infarction.
Practicing nursing, 26(6), ss. 288-294. doi:10.12968/pnur.2015.26.6.288
*Hellem, E. & Bruusgaard, K. A. (2018). When what is taken for granted disappears:
women's experiences and perceptions after a cardiac event. Physiotherapy Theory and
Practice, ss. 1-11. doi:10.1080/09593985.2018.1550829.
Hoffmann, J. M., Hellwig, S., Brandenburg, V. M. & Spaderna, H. (2018). Measuring Fear of
Physical Activity in Patients with Heart Failure. International Journal of Behavioral
Medicine, 25(3), ss. 294-303. doi:10.1007/s12529-017-9704-x
*Holder, G. N., Young, W. C., Nadarajah, S. R., Berger, A. M. (2015). Psychosocial
experiences in the context of life-threatening illness: The cardiac rehabilitation patient.
Palliative and supportive care, 13(3), ss 749-756. doi:10.1017/S1478951514000583.
28
Ji, H., Fang, L., Yuan, L. & Zhang, Q. (2019). Effects of Exercise-Based Cardiac
Rehabilitation in Patients with Acute Coronary Syndrome: A Meta-Analysis. Medical Science
Monitor, 25, ss. 5015-5027. doi:10.12659/MSM.917362.
*Jokar, F., Yousefi, H., Yousefy, A. & Sadeghi, M. (2017). Begin Again and Continue With
Life: A Qualitative Study on the Experiences of Cardiac Rehabilitation Patients. The Journal
of Nursing Research, 25(5), ss. 344-352. doi:10.1097/JNR.0000000000000220
*Jones, L., Williams, S., Bydalek, K., Elkins, C. & Fruh, S. (2019). African American
Women's Perceptions of Cardiovascular Disease After Myocardial Infarction: A
Phenomenological Inquiry. The Journal of Cardiovascular Nursing, 34(6), ss. 503-510.
doi:10.1097/JCN.0000000000000614
Korzeniowska-Kubacka, I., Bilińska, M., Piotrowska, D., Wolszakiewicz, J. & Piotrowicz, R.
(2019). Impact of Exercise-Based Cardiac Rehabilitation on Attitude to the Therapy, Aims in
Life and Professional Work Patients After Myocardial Infarction. Medycyna Pracy, 70(1), ss.
1-7. doi:10.13075/mp.5893.00701
Lazarus, R. S. (1999). Stress and Emotion: a new synthesis. London: Springer Publishing
Company, Inc.
Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and Coping. New York: Springer
Publishing Company, Inc.
Lee, B. J., Go, J. Y., Kim, A. R., Chun, S. M., Park, M., Yang, D. H., Park, H. S. & Jung, T.
D. (2017). Quality of Life and Physical Ability Changes After Hospital-Based Cardiac
Rehabilitation in Patients With Myocardial Infarction. Annals of Rehabilitation Medicine,
41(1), ss. 121-128. doi:10.5535/arm.2017.41.1.121
Maddocks, S. & Cobbing, S. (2017). Patients' Experiences of and Perspectives on Phase 1
Cardiac Rehabilitation after Coronary Artery Bypass Graft Surgery. Physiotherapy Canada,
69(4), ss. 333-340. doi:10.3138/ptc.2016-39GH
Masterson Creber, R., Patey, M., Lee, C. S., Kuan, A., Jurgens, C. & Riegel, B. (2016).
Motivational Interviewing to Improve Self-Care for Patients With Chronic Heart Failure:
MITI-HF Randomized Controlled Trial. Patient education and Counseling, 99(2), ss. 256-
264. doi:10.1016/j.pec.2015.08.031.
29
McKee, G., Biddle, M., O’Donnell, S., Mooney, M., O’Brien, F. & Moser, D. K. (2014).
Cardiac rehabilitation after myocardial infarction: What influences patients’ intentions to
attend?. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(4), ss. 329–337.
doi:10.1177/1474515113496686.
*Nadarajah, S. R., Buchholz, S. W., Wiegand, D. L. & Berger, A. (2017). The lived
experience of individuals in cardiac rehabilitation who have a positive outlook on their
cardiac recovery: A phenomenological inquiry. European Journal of Cardiovascular Nursing,
16(3), ss. 230-239. doi:10.1177/1474515116651977.
*Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J.-H., Gleißner, C. A., Eich, W. &
Bieber, C. (2018). To change or not to change - That is the question: A qualitative study of
lifestyle changes following acute myocardial infarction. Chronic Illness, 14(1), ss. 25-41.
doi:10.1177/1742395317694700.
Peersen, K., Munkhaugen, J., Gullestad, L., Liodden, T., Moum, T., Dammen, T., Perk, J. &
Otterstad, J. E. (2017). The role of cardiac rehabilitation in secondary prevention after
coronary events. European Journal of Preventive Cardiology, 24(13), ss. 1360–1368.
doi:10.1177/2047487317719355
Peters, A. E. & Keeley, K. C. (2017). Trends and Predictors of Participation in Cardiac
Rehabilitation Following Acute Myocardial Infarction: Data From the Behavioral Risk Factor
Surveillance System. Journal of the American Heart Association, 7:e007664.
doi:10.1161/JAHA.117.007664
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Salminen-Tuomaala, M. H., Åstedt-Kurki, P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2013a). Coping
With the Effects of Myocardial Infarction From the Viewpoint of Patients Spouses. Journal of
Family Nursing, 19(2), ss. 198-229. doi:10.1177/1074840713483922.
Salminen-Tuomaala, M., Åstedt-Kurki,P., Rekiaro, M. & Paavilainen, E. (2013b). Spouses
coping alongside myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 12(3), ss. 242–251 doi:10.1177/1474515111435603
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
30
*Simonÿ, C. P., Dreyer, P., Pedersen, B. D. & Birkelund, R. (2015a). Empowered to gain a
new foothold in life - A study of the meaning of participating in cardiac rehabilitation to
patients afflicted by a minor heart attack. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being, 10: 28717. doi:10.3402/qhw.v10.28717.
*Simonÿ, C. P., Pedersen, B. D., Dreyer, P. & Birkelund, R. (2015b). Dealing with existential
anxiety in exercise‐based cardiac rehabilitation: a phenomenological‐hermeneutic study of
patients' lived experiences. Journal of Clinical Nursing, 24(17-18) ss. 2581-2590.
doi:10.1111/jocn.12867
*Smith, F., Banwell, E. & Rakhit, R. (2017). ‘I was in control of it from the start’: A
qualitative study of men's experiences of positive adjustment following a heart attack.
Journal of Health Psychology, 22(10), ss. 1345-1354. doi:10.1177/1359105315627000.
Socialstyrelsen (2019a). MI (Motiverande samtal). Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-
motiverande-samtal/ [2020-03-24]
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stockholm:
Socialdepartementet. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf [2020-03-24]
Socialstyrelsen (2019b). Statistik om dödsorsaker 2018. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2019-9-6298.pdf [2020-03-24].
Stawnychy, M., Masterson Creber, R. & Riegel, B. (2014). Using Brief Motivational
Interviewing to Address the Complex Needs of a Challenging Patient With Heart Failure. The
Journal Cardiovascular Nursing, 29(5), ss. E1-6. doi:10.1097/JCN.0000000000000098
Strandås, M. & Bondas, T. (2018). The Nurse-Patient Relationship as a Story of Health
Enhancement in Community Care: A Meta-Ethnography. Journal of Advanced Nursing,
74(1), ss. 11-22. doi:10.1111/jan.13389.
Svensk ordbok (2009). Upplevelse. Stockholm: Svenska Akademien 2019.
https://svenska.se/so/?id=57547&pz=7 [2020-03-24].
31
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2020-03-24].
Tuomisto, S., Koivula, M., Åstedt-Kurki, P. & Helminen, M. (2018). Family involvement in
rehabilitation: Coronary artery disease - patients’ perspectives. Journal of Clinical Nursing,
27(15-16), ss. 3020-3031. doi:10.1111/jocn.14494
Ul-Haq, Z., Khan, D., Hisam, A., Yousafzai, Y. M., Hafeez, S., Zulfiqar, F., Gul, A. M.,
Hafizullah, M. & Pell, J. (2019). Effectiveness of Cardiac Rehabilitation on Health-related
Quality of Life in Patients With Myocardial Infarction in Pakistan. Journal of the College of
Physicians and Surgeons Pakistan, 29(9), ss. 803-809. doi:10.29271/jcpsp.2019.09.803
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B. & Svedberg, P. (2016). Women's experiences of
how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for
cardiac rehabilitation care. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-
being, 11: 30633. doi:10.3402/qhw.v11.30633
World Health Organization (2019). Rehabilitation. https://www.who.int/news-room/fact-
sheets/detail/rehabilitation [2020-03-24].
*Yates, B. C., Vazquez Hernandez, M. L., Rowland, S. A., Bainter, D. E., Schulz, P. &
Hanson, C. K. (2018). A Qualitative Study of Experiences of Participants in Cardiac
Rehabilitation. Journal of Cardiopulmonary Rehabilitation and Prevention, 38(4), E6-E9.
doi:10.1097/HCR.0000000000000317.
Xia, T.-L., Huang, F.-Y., Peng, Y., Huang, B.-T., Pu, X.-B., Yang, Y., Chai, H. & Chen, M.
(2018). Efficacy of different types of exercise-based cardiac rehabilitation on coronary heart
disease: A network meta-analysis. Journal of General International Medicine, 33(12), ss.
2201-2209. doi:10.1007/s11606-018-4636-y.
Ögmundsdottir Michelsen, H., Nilsson, M., Scherstén, F., Sjölin, I., Schiopu, A. & Leosdottir,
M. (2018). Tailored nurse-led cardiac rehabilitation after myocardial infarction results in
better risk factor control at one year compared to traditional care: A retrospective
observational study. BMC Cardiovascular Disorders, 18:167. doi:10.1186/s12872-018-0907-
0
6. Bilagor
Bilaga 1. Mall för granskning av artikelns relevans.
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen som studeras i granskad studie relevant i förhållande till
det aktuella syftet?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det
aktuella syftet?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i
förhållande till det aktuella syftet?
4. Är granskad studies ansats och design relevant i förhållande till det
aktuella syftet?
5. Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för
kvalitetsgranskning utifrån det aktuella syftet?
Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av artikel med kvalitativ ansats.
Ja, med motiveringen
att…
Delvis, med motiveringen
att… Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med
motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte relevant
med hänsyn till det aktuella syftet?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till
studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket
forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt
beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och
relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som
studiens resultat kan ha?
Bilaga 3. Tabell 2.
Författare +
publikationsår/studieland
Titel Design och
eventuell ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Ellis, J.M., Whited, M.C.,
Freeman, J.T., Corson, A.T.,
Jameson, J.P., Greenway,
S., Sager, D.M., Midgette,
E.P. & Varju, E.V.
2018, USA.
Life Values as an
Intrinsic Guide for
Cardiopulmonary
Rehabilitation
Program
Engagement: A
QUALITATIVE
ANALYSIS.
Utforskande
design,
kvalitativ ansats.
Deltagare rekryterades från ett
kardiovaskulärt och lung-
rehabiliteringsprogram i en sydöstlig
stad i USA.
30 personer deltog, varav 15 män och
15 kvinnor. Medelåldern var 67 år.
Deltagarna hade en hjärtsjukdom, där
hjärtinfarkt var en av de främsta
sjukdomarna, eller en lungsjukdom och
hade deltagit i en rehabilitering.
Semistrukturerade intervjuer
och enkät.
Teoretiskt ramverk och grounded theory
analysmetod
Hellem, E. & Bruusgaard,
K.A.
2018, Norge.
When what is
taken for granted
disappears:
women’s
experiences and
perceptions after a
cardiac event.
Beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
Kvinnliga deltagare rekryterades från
fyra olika
hjärtrehabiliteringsanläggningar i
sydöstra Norge. Kvinnorna, över 40 år,
hade genomgått en hjärtinfarkt
och/eller PCI eller hjärtoperation och
deltog i ett hjärtrehabiliteringsprogram.
De var mellan 42-74 år, där 20 kvinnor
deltog.
Fokusgruppintervjuer och
individuella intervjuer, samt
en enkät.
Systematisk textkondensation enligt Giorgis
fenomenologiska metod.
Holder, G.N., Young, W.C.,
Nadarajah, S.R. & Berger,
A.M.
2015, USA.
Psychosocial
experiences in the
context of life-
threatening illness:
The cardiac
rehabilitation
patient
Författarna tolkar
det som en
fenomenologisk
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna var över 18 år. Tio män och
fyra kvinnor som hade diagnostiserats
med en hjärtsjukdom eller ett
hjärttillstånd (hjärtinfarkt) och
genomgått hjärtrehabilitering under de
fem senaste åren.
Kvalitativa intervjuer. Författarna uppfattar det som en tolkande
fenomenologisk analysmetod
Jokar, F., Yousefi, H.,
Yousefy, A. & Sadeghi, M.
2017, Iran.
Begin again and
continue with life:
A qualitative study
on the experiences
of cardiac
rehabilitation
Beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna var 23 personer som deltog,
varav åtta kvinnor, som hade
diagnostiserats med bland annat en
hjärtinfarkt. De kontaktades via två
rehabiliteringscenter. Genomsnittlig
Fördjupade intervjuer. Induktiv tematisk analys.
ålder var 45 år på männen och 54 år på
kvinnorna.
Jones, L., Williams, S.,
Bydalek, K., Elkins, C. &
Fruh, S.
2019, USA.
African american
women’s
perceptions of
cardiovascular
disease after
myocardial
infarction
Utforskande och
beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna var 12 afroamerikanska
kvinnor i åldern 55-86 år från tre
sjukhus i södra USA. Kvinnorna hade
diagnostiserats med en hjärtinfarkt
under de fem senaste åren.
Semistrukturerade
intervjuer.
Tolkande analys enligt Colaizzis analytiska
metod.
Nadarajah, S.R., Buchholz,
S.W., Wiegand, D.L. &
Berger, A.
2017, USA.
The lived
experience of
individuals in
cardiac
rehabilitation who
have a positive
outlook on their
cardiac recovery:
A
phenomenological
inquiry
Beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna rekryterades från ett
polikliniskt hjärtrehabiliterings-center i
Atlantic, USA. Tio deltagare varav sex
män mellan 46-55 år och fem kvinnor
mellan 66-75 år deltog. Deltagarna
hade genomgått en hjärtinfarkt och
avslutat fas två i
hjärtrehabiliteringsprogrammet.
Semistrukturerade
intervjuer.
Induktiv dataanalysmetod enligt Colaizzi.
Nicolai, J., Müller, N.,
Noest, S., Wilke, S.,
Schultz, J-H., Gleiẞner,
C.A., Eich, W. & Bieber, C.
2018, Tyskland.
To change or not
to change - That is
the question: A
qualitative study of
lifestyle changes
following acute
myocardial
infarction
Utforskande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagare som diagnostiserats med
hjärtinfarkt var 19 i antalet och
rekryterades från sjukhus i Tyskland
samt två deltagare från en ”self-help”-
grupp. Det var 13 män och sju kvinnor
som deltog. Åldern var mellan 38-79
år.
Semistrukturerade
intervjuer.
Innehållsanalys.
Simonÿ, C.P., Dreyer, P.,
Pedersen, B.D. & Birkelund,
R.
2015, Danmark.
Empowered to
gain a new
foothold in life - A
study of the
meaning of
participating in
cardiac
rehabilitation to
patients afflicted
Utforskande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna som diagnostiserats med
hjärtinfarkt rekryterades från ett danskt
sjukhus där nio män och två kvinnor i
åldern 59-87 år deltog. De hade
genomgått en hjärtrehabilitering.
Fältobservationer, enskilda
semistrukturerade intervjuer
och även semistrukturerade
fokusgruppintervjuer.
Tolkande analys enligt Ricoeurs metod.
Tre faser: naiv läsning, strukturell analys
och kritisk tolkning.
by a minor heart
attack.
Simonÿ, C.P., Pedersen,
B.D., Dreyer, P. &
Birkelund, R.
2015, Danmark.
Dealing with
existential anxiety
in exercise-based
cardiac
rehabilitation: a
phenomenological-
hermeneutic study
of patients lived
experiences
Utforskande
design, kvalitativ
ansats.
Deltagarna var från ett danskt sjukhus.
Det var nio män och två kvinnor i
åldern 59-87 som deltog. De hade alla
drabbats av en hjärtinfarkt och deltog i
en hjärtrehabilitering.
Fältobservationer.
Semistrukturerade intervjuer
i grupp och individuellt.
Tolkande analys enligt Ricoeurs metod.
Tre faser: naiv läsning, strukturell analys
och kritisk tolkning.
Smith, F., Banwell, E. &
Rakhit, R.
2017, England.
“I was in control of
it from the start”:
A qualitative study
of menś
experiences of
positive
adjustment
following a heart
attack.
Utforskande
design, kvalitativ
ansats.
Tio deltagare från ett sjukhus i London
i åldern 41-85 år deltog. Deltagarna
hade drabbats av en hjärtinfarkt 3-5
månader före intervjuerna ägde rum
och hade en positiv inställning efter
detta.
Semistrukturerade
fördjupade intervjuer.
Iterativ och induktiv analys enligt IPA.
Wieslander, I., Mårtensson,
J., Fridlund, B. & Svedberg,
P.
2016, Sverige.
Womenś
experiences of how
their recovery
process is
promoted after a
first myocardial
infarction:
Implications for
cardiac
rehabilitation
Utforskande och
beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
Kvinnor från tio sjukhus i södra och
mellersta Sverige. De 26 deltagarna var
mellan 45-74 år. Kvinnorna hade
drabbats av sin första hjärtinfarkt och
deltog eller deltog inte i
hjärtrehabiliteringen.
Intervjuer med öppna frågor,
hälften via telefon och
hälften via fysiska möten.
Kvalitativ innehållsanalys.
Yates, B.C., Vazquez
Hernandez, M.L., Rowland,
S.A., Bainter, D.E., Schulz,
P. & Hanson, C.K.
2018, USA.
A Qualitative
Study of
Experiences of
Participants in
Cardiac
Rehabilitation
Beskrivande
design, kvalitativ
ansats.
11 par deltog (patient och partner). Alla
deltagare hade genomgått en CABG
operation på ett sjukhus i mellersta
USA. Både patient och partner hade
deltagit i hjärtrehabiliteringen. Män och
kvinnor deltog som avslutat
hjärtrehabiliteringen efter tre månader.
Patienterna var mellan 60-70 år.
Fokusgruppintervjuer och
individuella intervjuer.
Enkät.
Innehållsanalys
Bilaga 4. Tabell 3.
Författare Syfte Resultat
Ellis, J.M., Whited, M.C., Freeman,
J.T., Corson, A.T., Jameson, J.P.,
Greenway, S., Sager, D.M., Midgette,
E.P. & Varju, E.V.
Syftet med denna kvalitativa studie var att intervjua
patienter i kardiovaskulära- och
lungrehabiliteringsprogram om deras livsvärden
och deras engagemang i
rehabiliteringsprogrammet.
Deltagarna i studien identifierade en mångfald av livsvärden som styrde deras
deltagande i rehabiliteringen. Flera av deltagarna hade levt ett fysiskt aktivt liv
innan sjukdomen och de insåg nu att rehabiliteringen var en möjlighet att återfå
detta. Livsvärdena och det sociala stödet under rehabilitering motiverade
deltagarna till att fortsätta att hålla i sin rehabilitering.
Hellem, E. & Bruusgaard, K.A. Syftet med studien var att undersöka kvinnors
upplevelse av sin återhämtningsprocess efter en
hjärtinfarkt och vilken inverkan den hade på
kroppen fysiskt och psykiskt.
Deltagarna beskrev känslan av att komma hem från sjukhuset där de var
uppkopplade dygnet runt, till att komma hem och klara sig själva som gjorde
dem sårbar, skör och osäker. De beskrev att de var rädda att överanstränga sitt
hjärta vid fysisk aktivitet och de som bodde själva upplevde en rädsla över att
drabbas av ännu en hjärtinfarkt. Förklaringar om hur de upplevde
träningstillfällen tillsammans med fysioterapeuten beskrevs. Resultatet visade
att tiden mellan utskrivning från sjukhuset och inskrivning i
hjärtrehabiliteringsprogrammet måste förkortas för att minska deltagarnas oro
och för att de ska komma igång med sitt deltagande överhuvudtaget.
Holder, G.N., Young, W.C.,
Nadarajah, S.R. & Berger, A.M.
Syftet med studien var att undersöka upplevelserna
av psykosocial återhämtning hos patienter som
genomgått hjärtrehabilitering.
Deltagarna beskrev att familj och socialt stöd är viktigt för återhämtningen
under rehabiliteringsprocessen. En nytillkommen positiv syn på livet kunde
underlätta rehabiliteringen.
Jokar, F., Yousefi, H., Yousefy, A. &
Sadeghi, M.
Syftet med studien var att undersöka
mekanismerna till beteendeförändringar hos
patienter som deltar vid ett
hjärtrehabiliteringscenter.
Deltagarna upplevde att de hade fått en andra chans och ville genomföra
förändringar som var nödvändiga. De lärde sig under rehabiliteringen att
uppskatta sanna värden i livet. Deltagarna insåg att det som de lärde sig under
rehabiliteringen behövde införas och bli en del av deras liv.
Jones, L., Williams, S., Bydalek, K.,
Elkins, C. & Fruh, S.
Syftet med studien var att utforska upplevelser hos
50 år eller äldre afroamerikanska kvinnor som
upplevt en hjärtinfarkt under de senaste fem åren.
Resultatet visade att 6/7 deltagare fortsatte med sin fysiska aktivitet efter
hjärtinfarkten. Alla deltagare rapporterade en vardaglig kamp med dessa
livsstilsförändringar, till exempel att sluta röka, motionera trots att tiden inte
räcker till och hålla en hälsosam kost. Det fanns en generell brist på kunskap
gällande vilka riskfaktorer och “fel-beteenden” som fanns vid en hjärtinfarkt.
De hade mer koll på att känna igen symtomen.
Nadarajah, S.R., Buchholz, S.W.,
Wiegand, D.L. & Berger, A.
Det primära syftet med studien var att undersöka
upplevelsen av hjärtrehabilitering hos personer
med en positiv syn på situationen, inkl. undersöka
hinder och handledare. Det sekundära målet var att
undersöka hur en positiv syn påverkar
Deltagarna beskrev hjärtrehabilitering. som positiv. De valde att leva, göra
livsstilsförändringar och att delta i hjärtrehabiliteringen. Deras positiva
inställning underlättade till att göra dessa förändringar, även om de mötte
utmaningar som både var emotionella och handlade om att bibehålla sin nya
livsstil.
genomförandet av fas två i
hjärtrehabiliteringsprogrammet.
Nicolai, J., Müller, N., Noest, S.,
Wilke, S., Schultz, J-H., Gleiẞner,
C.A., Eich, W. & Bieber, C.
Syftet med studien var att undersöka viktiga
faktorer till livsstilsförändringar efter en akut
hjärtinfarkt genom patienters attityder och
upplevelser med beteendeförändringarna.
Deltagarna upplevde att disciplin och vilja var avgörande för
rehabiliteringsprocessen, och det var många faktorer som hade betydelse.
Sociala, fysiska och psykiska faktorer nämndes. Deltagarna uttryckte också hur
viktigt det var med information och kunskap om situationen.
Simonÿ, C.P., Dreyer, P., Pedersen,
B.D. & Birkelund, R.
Syftet med studien var att få en djupare förståelse
för hur patienter som drabbats av en mindre
hjärtinfarkt upplever sin livssituation efter en
genomförd hjärtrehabilitering.
Deltagarna upplevde hjärtinfarkten som skrämmande. De insåg att livet är
skört. Personerna upplevde att deras fysiska hälsa försämrades och de blev
tvungna att genomföra stora förändringar i sitt liv. De blev guidade till att finna
nya och meningsfulla vägar genom sin hjärtrehabilitering. Fysioterapeuten
lärde dem vad en normal effekt på träning var och hur de skulle tolka sina egna
kroppssignaler. De fick stöd att organisera sitt liv och upplevde ett nytt fokus
på livet efter hjärtinfarkten.
Simonÿ, C.P., Pedersen, B.D., Dreyer,
P. & Birkelund, R.
Syftet med studien var att undersöka patienters
upplevelser av träningsbaserad hjärtrehabilitering.
Deltagarna fann att fysisk aktivitet var utmanande att komma igång med, men
också att hjärtrehabiliteringen gav värdefull support. De saknade kunskap om
hur hjärtat reagerade på fysisk aktivitet och fick då oro och ångest när de kände
att pulsen ökade. Hjärtrehabilitering hjälpte dem att överkomma denna rädsla.
Deltagarna upplevde också att det gav mycket att träna i grupp tillsammans
med andra kamrater.
Smith, F., Banwell, E. & Rakhit, R.
Syftet med studien var att undersöka patienters
upplevelser/erfarenheter av en positiv förändring
efter en hjärtinfarkt.
Med hjälp av olika copingstrategier tog sig deltagarna an livet efter
hjärtinfarkten. Personerna beskrev hur de “kontrollerade” sin rehabilitering. De
var medvetna om att deras agerande och livsstil påverkar deras framtid.
Personerna uppskattade det sociala stödet och fick perspektiv på vad som var
viktigt i livet. Vissa beskrev att de blev chockade över hur snabbt de blev
utskrivna från sjukhuset. Dock uppskattade de flesta ändå den hjälp de fick på
sjukhuset och stödet från hjärtrehabiliteringen.
Wieslander, I., Mårtensson, J.,
Fridlund, B. & Svedberg, P.
Syftet med studien var att undersöka främjandet av
kvinnors återhämtningsprocess efter deras första
hjärtinfarkt.
Resultatet visade att regelbunden dialog med sjukvårdspersonalen var viktig.
Engagemang i aktiviteter krävdes för att underlätta rehabiliteringen.
Personernas återhämtningsprocess var beroende av en positiv inställning och att
de hade stöd av familj och vänner.
Yates, B.C., Vazquez Hernandez,
M.L., Rowland, S.A., Bainter, D.E.,
Schulz, P. & Hanson, C.K.
Syftet med studien var att undersöka patienters
(och partners) upplevelser av fas 2 programmen i
hjärtrehabiliteringen, tre månader efter avslutad
CR.
Ett av artikelns huvudteman handlade om personernas fördelar av att vara
fysisk aktiv. Ett annat tema beskrev vikten av kunskap och information och
även riktad personlig information. Personerna upplevde ett bra stöd under
hjärtrehabiliteringen samt att det var betydelsefullt att ha en partner involverad
(make/make/sambo).
