Pedagogisk verktygslåda 2016

Innehåll Pedagogisk verktygslåda 2016

Pedagogiska verktygslådan sammanställd av Arne Larsson med bidrag från Michael Hjelt. Illustrationer Anders Parsmo och Maria Svensk.

Några ord om årets tema sid 2 Förberedelse och planering sid 3Bilder på årets material sid 4 Barn och lek hör ihop sid 5 Förslag upplägg lektioner sid 6-10 Faktaruta om FN:s barnkonvention sid 10 Tänkvärt om lekar sid 11 Lekbilaga - gruppstärkande aktiviteter sid 12-16 och samarbetsövningar Utdrag ur Fotbollens spela, lek och lär sid 17 Bild på A3-plansch ”Den som jag är” sid 18

2

Några ord om temat för 2016 Samma tema som förra året; ”Alla är olika, olika är bra” . I samarbetet med Svenska Fotbollförbundet arbetar vi träget vidare för allas lika rätt och värde, och om att bli respekterad för den man är. Tillsammans vill vi peka på det fina att alla är olika, och att den olikheten är värd att ta vara på. Temat handlar om respekt och förståelse för andra människor och att man oavsett härkomst, bakgrund, kön eller annat, duger precis som man är. Det är bra om alla inte är precis lika. Vi människor är ganska lika, men vi är också olika. Det är bra att vi är lika, för då känner vi gemenskap i en grupp. Men det är bra att vi är olika, för då kommer vi på kluriga idéer och kan se saker på andra sätt. Så här står det bland annat i årets temafolder för Landslagets Fotbollsskola; ”I ett lag är ingen den andra lik, vare sig det handlar om fotboll eller inte behövs olikheter. Vi hade inte haft framgångsrika team eller landslag om alla vara lika. Inte ens om alla var Zlatan eller Lotta. Och tänk vilka tråkiga fotbollsmatcher det skulle bli om alla var målvakter. När Sverige kämpar för att nå framgång i Frankrike, i Rio och på fotbollsskolor i landet i sommar så gör vi det tillsammans. Med laguppställningar som består av hundratals deltagare, funktionärer, avbytare och tränare.Alla är olika, men lika viktiga och lika mycket värda. Med din hjälp skapar vi möjligheter att nå framgång även i framtiden.” Lek med barnen I år vill vi mer än tidigare lyfta leken som en viktig ingrediens i mötet med barnen. Barnet lär sig via lek och är barnets arbete. Lek och fritid är en rättighet som är inskriven i barnekonventionen. Läs texten på sidan fem; ”Barn och lek hör ihop”.

För barnens bästa... är Fotbollförbundets deltema och handlar om att se till barnens behov, utveckling och lärande. Alla barn måste få möjligheten att utifrån sina förutsättningar utvecklas både allmänt och idrotts-ligt. Miljön i fotbollsskolan ska vara en positiv upplevelse, där barnen hamnar i fokus. Tillsammans kan vi göra detta möjligt!

3

Förberedelser och planering inför medverkan i fotbollskola/idrottsskolaTag i god tid kontakt ... med den lokala föreningen. Om det gäller en fotbollsförening hänvisa till samarbetet mellan Svenska kyrkan och Svenska Fotbollförbundet. Diskutera samarbete och visa ledaren i föreningen årets material. Tala om att ni gärna medverkar med lektion i föreningens fotbollsskola/idrottsskola. Har ni möjlighet ska ni också försöka närvara vid någon av föreningens ledarsamling inför fotbolls-skolan. En bra möjlighet att berätta om vad ni ska göra i fotbollsskolan och lära känna ledarna. Föreningen ser gärna att ni deltar!!!

Årets material som kan beställas (se bilder sidan 4)- Schysst spel– tidningen till deltagarna - Mose, Maria och jag - bok för utdelning. - ”Den som jag är” A-3 plansch (se bild sidan 18) Fotbollströjor till församlingens ledare (200 kr) Adress till webbshopen: https://internwww.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=758940 eller www.svenskakyrkan.se/webbshop (för föreningar och andra externa) (Se lista med nr och storleker på internwww.svenskakyrkan.se/fotboll)

Material att ladda hem från hemsidanFöljande material kan man ladda hem från internwww.svenska kyrkan.se/fotboll eller www.svenskakyrkan.se/fotboll:- Pedagogiska verktygslådan 2016- pdf- Schysst Spel 2016 – Alla är olika, olika är bra – pdf-format

Planera passet I denna verktygslåda finns olika hjälpmedel när ni ska plocka ihop innehållet till en lektion på årets temat. Använd gärna även tidningen Schysst Spel när ni funderar över vad ni vill förmedla till barnen i fotbollsskolan. Ta gärna hjälp av era unga konfirmandledare, både vid planering och genomförande.

Leken en viktig ingrediens i lektionen Läs ”Barn och lek hör ihop” sidan 5!För att deltagarna ska känna sig glada och avslappnade och vilja leka är det viktigt att de känner sig trygga i situationen, med ledaren och med övriga deltagare i gruppen. Skapa lugna miljöer för samtalet. Skapa närhet och ha ögonkontakt! - Uppvärmning/mjukstart : Då är det lättare för deltagarna att slappna av och känna sig trygga i situationen och vara bekväma.- Lekar: Flexibel planering. Välj alltid ut en eller flera alternativlekar till varje planerad lek. Den ursprungliga planeringen rubbas av olika anledningar. Gruppen kan vara större eller mindre än du tänkt dig. Vädret, lokalen osv kan förändra förutsättningarna.- Lekar avrundning. Viktigt att deltagarna känner sig trygga och ”nöjda” efter lekpasset. Avsluta med en aktivitet där alla känner sig delaktiga. Lek tar tid – gör en luftig planering.

Att tänka på inför besöket i fotbollsskolan/idrottsskolan- Förbered i god tid före vad du tänker göra under lektionen.- Är du nybörjare, gör övningarna hemma, så att du vet att de fungeraroch att du själv har förstått övningarna. Pröva dem gärna på några andra.- Tänk på att den pedagogiska verktygslådan är ett plockmaterial.Hur mycket och vad du skall göra har att göra med:- Vilken ålder det är på barnen i fotbollsskolan. - Hur lång tid ni får till förfogande i fotbollsskolan.- Om någon övning känns konstig, välj en annan eller fundera över om du själv gjort någon aktivitet som säger samma sak, och som du kan göra istället. Lycka till!

Kom ihåg att ha

roligt tillsammans

med deltagarna

i fotbollsskolan!

Material att beställa till lektionen i fotbollsskolan

- Tidningen Schysst Spel- Boken Mose, Maria och jag Berättelsen om Mose, Maria och deras familj, som tvingas fly från ett krig och så småningom hamnar i Sverige.

- ”Den som jag är”A3-plansch Se större bild på sidan 18!

Materialet är gratis och beställs via vår webbshop Gå in på Svenska kyrkans intranät; https://internwww.svenskakyrkan.se/ default.aspx?id=758940

4

5

Reflektioner inför passet i fotbollsskolan

Barn och lek hör ihopAlla barn har rätt till lek, vila och fritid” (§ 31 FN:s barnkonvention) Alla barn föds med förutsättningen att leka, men alla barn leker inte. Rousseau, menade att undervisning ska bygga på lek. Leken är det naturliga sättet att lära. Fröbel, lärare i Tyskland på 1800-talet, som haft en stor inverkan på den svenska förskolepedagogiken, ansåg att leken är vägen till barns lärande och kunskap. Barn måste få pröva, konstruera och leka. Leken måste tas på stort allvar.I det gamla bondesamhället och i viss mån ända fram till 1950- och 60-talen levde barn nära olika samhällsprocesser, såväl produktion som konsumtion. Detta gav näring åt lekarna. Loris Malaguzzi, som grundare av den s k Reggio Emilia-filosofin, sa så här: ”I barns lek och fantasi föds den nya människan och det är då barnet skaffar sig kompetens för framtiden”. Barn utvecklas i samspel med andra; vi måste prata med och lyssna till barn för att de ska lära sig att prata själva

Barn är experter på hur det är att vara barn De har ett unikt perspektiv som vi vuxna inte per automatik har. För att barnen själva ska upp-leva detta är det viktigt att de som leder aktiviteterna är mån om att signalera det förtroendet till barnen. Det gäller att vara lyssnande, respektfull, stödjande och vägledande. Låt barnen vara delaktiga. Låt barnen få använda olika sinnen; syn, hörsel och känsel. Värdesätt deras kunskap.

Bollen är rund ... och låter sig inte placeras i målmaskorna på befallning. En fot innehåller många små ben som sam-verkar - ett känsligt organ. När foten och bollen samverkar sker det bäst i leken.Lekens filosofi - lekens själ - att inte styras av en massa måsten. När ett barn leker sker det i full förtröstan - barnet känner sig tryggt - det finns just då inget annat. Barnets medvetande är i en bubbla av tillit till sig själv. Vad är ”fotbollslekis” i förhållande till en fotbollsträning? När slutar barn att leka? Hur länge kan vi få ett barn att leka och ha en lekfull inställning till sin idrott, tycka att det är roligt att tänja på sina gränser.

Allt behöver inte vara tävling Man blir bättre om man får leka – pröva i sin egen takt utan inblandning av kommentarer från vuxna/ledare. Lek utvecklar. Lek ska inte handla om att mäta sig med någon annan. Leken är sitt eget mål. Sätta upp mål strider mot lekens väsen. Leka är vägen - vandrandet. Lek är total flexibilitet.

Förslag på upplägg av lektioner i fotbollsskolanHär följer några förslag på hur ni kan lägga upp lektionen i fotbollsskolan/idrottsskolan.Det finns två olika teman att arbeta med, och två lektionsförslag per tema. Se dem som uppslag och skapa era lektioner efter eget och tänk och lokala förutsättningar.• Alla är olika, olika är bra, om att välkomna det olika (lektionförslag 1 och 2)• Du har ett värde – om barns och människors rättigheter (lektionförslag 3 och 4)

Lektionsförslag 1: Att vara annorlunda. Att vara lika. Välkomna det olika. (av Michael Hjelt)Se också i boken Mose, Maria och jag på sidan 110. Och i tidningen Schysst spel på sidan 2-3.

PYSSEL: Vilka är vi?Vi tar reda på det. Dela in gruppen i två och två och låt dem intervjua varandra. Dela ut frågeblad att fylla i. Inspireras gärna av någon Mina vänner-bok. Lämna plats överst för ett porträtt. När intervjuerna är färdiga kan ni sätta upp dem på väggen och ni kan gå runt och läsa varandras. Är ni i inte så många i gruppen kan ni redovisa muntligt.

PRAT: Vad är vi för grupp egentligen? Är vi så lika varandra? Försök hitta likheter mellan barnen. Jo, vi är ganska lika, men vi är också oli-ka. Försök hitta olikheter mellan barnen. Och vi träffas här i samma grupp men säkert inte av sam-ma anledning. Låt barnen berätta varför de kommit hit. Så lika och så olika och ändå trivs vi ihop.

PYSSEL: KompisbandMaterial: Pärlor av flera olika sorter (ev klubbfärgerna), handduk, sax, gummi-tråd och ofärgat na-gellack. Lägg ut pärlorna på en handduk så att de inte åker omkring, och låt barnen arrangera och kombinera pärlorna som de vill. Klipp till en bit gummi-tråd som är ca 15 cm längre än omkretsen på handleden. Gör en knut i ena änden. Trä på pärlorna. Knyt ihop ändarna så att armbandet passar omkring handleden men går att töja tillräckligt för att kunna dras över handen. Stryk nagellack på knuten för att den ska hålla bättre. Lägg sedan armbanden i en korg och låt barnen ta var sitt utan att se vilket de tar. Normalt blir man kompis med en person, men nu har de blivit kompis med personerna i gruppen. PRAT: Vad betyder det nu att vara kompis? Gör en lista över saker som man kan vänta sig av en kompis och låt barnen förstå att det kan de vänta av varandra i gruppen. Det är det som kompisarmbandet visar. Nu är vi en grupp, men de som finns utanför, vad gör vi med dem? Känner ni någon som vill vara med? Prata om varför den skulle vilja vara med. Prata om likheter och olikheter, mellan dem de föreslår och de som finns i gruppen. Prata om vad det är för bra med likheterna och vad det är för bra med olikheterna. Att det är bra att vara lika och olika. Att det tillför gruppen något. När vi nu bjuder in de här personer-na. Hur ska vi göra då? Det är ju lite läskigt att komma ny till en grupp om man inte känner varan-dra. Prata lite om hur man ska vara och gör en lista.

PYSSEL:Dela in gruppen i två grupper. Ge dem var sitt blädderblocksblad. Den ena gruppen skriver listan över kompissaker och dekorerar den med teckningar, bilder, glitter, stjärnor m m och om det finns ram, ramar in den. Den andra gruppen gör samma sak med listan med saker att tänka på när det kommer en ny i gruppen. Bra om listorna kan hängas upp, så att alla blir påminda om dem.

PRAT: Till vårt land kommer det också nya...Känner ni några som flyttat hit från ett annat land? Intervjua barnen om de vet hur och varför. Berätta om hur det är att vara på flykt och rädd och hur viktigt det är att få ett tryggt hem. Och hur sa vi nu, när vi pratade om nya i gruppen och hur man ska vara när man är en kompis. Så ska vi förstås också vara mot dem som kommer nya till oss i Sverige.

6

7

Lektionsförslag 2 Alla är olika – olika är bra

INLEDANDE GRUPPAKTIVITETBygg upp en samhörighet och trygghet i gruppen. Använd ett par korta enkla aktiviteter som svetsar samman gruppen. Aktivitetens resultat är inte målet – utan aktiviteten, samarbetet och känslan av samhörighet är målet med övningen/leken. Trygga barn är mer mottagliga för det som vi vill prata med dem om. Använd ett par av de gruppstärkande aktiviteterna på sidan 12-13 i verktygslådan.

PRAT: Barn kan samarbetaInled med att kort tala om för barnen att de var duktiga på att känna, lukta och/eller flytta flaskan med snören eller vad det var för aktivitet ni gjorde i inledningen av passet.Det är roligt att leka och att samarbeta. I lek finns inga förlorare – där är alla med.

Berätta om några saker av det som finns med i Schysst Spel.Barnen i Indien som skapar fred mellan de vuxna i hembyn (sidan 11 Schysst Spel) Barn kan åstadkomma saker de vuxna inte klarar av. Barnens föräldrar och andra vuxna, tycker inte lika. Tror inte på samma saker, och därför blir de ofta osams med varandra. Då är det tur att barnen vill annorlunda. När vuxna inte förmår att hålla sams, så kan barn hjälpas åt att hålla fred med varandra i den byn eller staden där de lever. De kan genom sitt handlande få vuxna att tänka om – tänka nytt. Barnen visar på ett annat sätt att tänka. Barn kan vara envisa, och det kanske behövs när man ska få ”gamla hundar att sitta”. Barnen i i byn Hyderabad är olika, men försöker att på bästa sätt bidra till att skapa fred i byn. På Aman Shantis skola går hinduiska och muslimska barn i samma klass, och de samarbetar när de läser och räknar. De är lika viktigt att lära sig att samarbeta som att lära sig läsa och räkna. De leker tillsammans. En del lekar handlar om att alla barn är lika mycket värda. På det här sättet försöker man bygga fred i Hyderabad.

Stefan Jansson, Rullstolsrugby (sidan 5 Schysst Spel)När Stefan var tolv år upptäckte man att han hade en sjukdom som gjorde att han inte växte som vanliga barn. Musklerna och benen utvecklades inte – tvärtom blev han svagare. Han hamnade i rullstol. Stefans mamma ville att Stefan trots sin sjukdom skulle hitta någon aktivitet som han gillade. Stefan prövade med bl a rullstolsmaraton. Kanske har ni sett inslag på TV från Paralympics, där man tävlar i att köra rullstol. Stefan tyckte väl inte att just detta var så roligt. Av en slump fick han höra talas om rullstolsrugby. Och det tog inte lång tid förrän Stefan tyckte att det var en sport han ville hålla på med. Stefan Jansson som trots sitt handikap är duktig i sin sport, och tillsammans med kompisar gör det de tycker är roligt. I rullstolsrugby tar man tillvara på alla oavsett handikap. Olika roller i laget. Man ska vara olika. Någon har bättre kraft i armarna, och kan få bra fart på rull-stolen. En annan är starkare i händerna, och kan ta emot bollen eller göra bra pass. En tredje är duktig på att spela taktiskt. Bra om man är duktig på olika saker.

PRAT: Vi är bra på olika sakerIntervjua någon av dina ledarkompisar eller annan ledare. Förbered er noga!Låt dem berätta vad de är bra eller dåliga på. Barn är också duktiga på olika saker.(Barn är duktiga på att leka – kanske något som man skulle lära de vuxna.)

(forts. nästa sida)

AKTIVITET: Samarbetsövning. Välj ut en eller två samarbetsövningar ur listan på sidorna 14-16 Samarbetsövningar för att förstärka att man trots olikheter kan klara av saker tillsammans. Som barnen i Indien – de fick lära sig att samarbete – det var lika viktigt som att lära sig läsa och skriva.

SLUTPRAT:Oavsett hurudana vi är – barn, ung, gammal osv så har vi alla rätt att bli behandlade på ett schysst sätt. Vi är värdefulla. Det finns något som heter Barnens Rättigheter. Och så finns det barnkon-ventionen. Berätta kortfattad om detta. Ni har alla säkert hört talas om FN:s barnkonvention. I barnkonventionen samlas för första gången alla rättigheter som gäller för alla barnoch ungdomar upp till 18 år. Nästan alla länder i världen lovar att följa reglerna i barnkonventionen. Sverige var ett av de första länderna som skrev på barnkonventionen. Vi lovar att rättigheterna ska gälla för alla barn och ungdomar i Sverige. När vi hjälper fattiga länder vill vi att länderna ska arbeta för bar-nets bästa. Barnkonventionen innehåller många paragrafer. Barn ska få gå i skolan. Barn ska inte vara soldater i krig. Barn ska inte ha farliga arbeten. Vuxna måste börja lyssna på barnen. Se faktaruta om FN:s barnkonvention på sidan 10.

DELA UT: Schysst Spel och planschen Mina rättigheter och ev. boken Mose, Maria och jagBerätta vad boken handlar om och uppmuntra dem till läsning under sommarlovet.

Lektionsförslag 3Du har ett värde. Om barns- och människors rättigheter (Av Michael Hjelt)Se i boken Mose, Maria och jag på sidan 16 och i tidningen Schysst spel på sidan 2-3, 10, 11 och 12.

LEK:Ställ barnen på led och be dem ställa sig i ordning efter: längd, förnamn, födelsedag, plats i laget (målvakten främst) osv. Går det trögt kan man alltid göra en tävling av det.

PRAT: Ibland hamnar man sist...Och egentligen spelar det ju inte så stor roll. Vem bryr sig om om man har ett förnamn som börjar på Ö. Men ibland känner man sig ändå liten när man hamnar sist. Låt barnen ge exempel på tillfäl-len när man känner sig liten, både i ålder och växt men också när man misslyckas eller gör bort sig. Men vem bryr sig. Låt barnen fundera kring varför det är så illa att komma sist i matte eller vara sämst i fotboll. Varför är det värre än att ha ett förnamn som börjar på Ö. Det sitter i våra huvu-den. Hur vi tänker. Hur ska vi ändra på det. Om vi tänker tvärt om mot vad vi brukar göra kanske. Den som känner sig minst behöver mest stöd och få känna sig störst. Så behöver vi tänka om varandra. Och själva behöver vi fokusera på det vi är bäst på. Ett lag med positiva och glada barn blir ett bättre lag.

LEK: Vi tränar på att tänka annorlunda Låt alla berätta något de är bra på. Låt gruppen komma på fler bra saker om varandra. Lek frukt-salladsleken med saker de är bra på. Ledaren ropar ut en egenskap och alla som känner att de är bra på just det byter plats. Behöver inte fokusera på idrott utan på livet i allmänhet. Förslag på sa-ker: matte, hjälpa till med disken hemma, måla, spela hockey, rida, ta hand om djur, sy, laga cykeln, åka slalom, veta var olika städer ligger i världen. Avsluta leken med att berätta att vi alla är bra på olika saker, men att det inte är det viktigaste. Det viktigaste är att vi är värdefulla precis som vi är. Bara för att vi är vi! Alla vill vi bli bättre på det vi inte är så bra på, men också på det vi är bra på. Men oavsett, hur det än går. Vem bryr sig. Vi duger som vi är. Bra och dåligt sitter i våra huvuden. Och vem bestämmer över dem. Vi!

PRAT: Berätta om Barnens Rättigheter, något som alla länder skrivit under. Och det är något som både vuxna och barn måste rätta sig efter. Du hittar den på Unicef.se. Finns en faktuaruta på sidan 10.

PYSSEL:Gör en tavla med texten du ser nedan. Be barnen skriva på ett A4 och dekorera. Eller dela ut för-tryckta blad, gärna med en teckning att fylla i. Rama in den eller klipp ner den något och klistra den på ett styvare färgat papper i A4. Gå igenom nedanstående text och kom tillsammans fram till vad den betyder för dem. (forts. nästa sida)

8

Mina rättigheterJag har rätt att trivas och bli vänligt behandlad.Jag har rätt att vara precis som jag är.Jag har rätt att känna mig trygg.Jag har rätt att lyssna och göra mig hörd.Jag har rätt att pröva vad jag duger till.

PRAT: Se i tidningen Schysst spel på sidan 3 och 10-11.Prata om hur barn har det i olika länder. Barn är ganska lika över hela världen. De vill leka och behöver gå i skolan. De vill ha en framtid. Men alla får inte chansen. De måste arbeta för familjens överlevnad och familjen har inte råd att låta dem gå i skolan.Samtala om att Barnens Rätt handlar om barn i världens alla länder. Där har man också kommit överens om att alla barn ska ha en trygg uppväxt med båda sina föräldrar. De ska få gå i skola och slippa arbeta och ha tillgång till sjukvård.Nu när inte alla barn har det så. Vad kan vi göra för att alla ska få det så? Vi får börja här hemma. Vi får vara schysta mot varandra och ta hand om barn som kommer hit. Ibland blir det så orättvist där de bor att de blir tvungna att fly till Sverige. Då får vi ge dem ett nytt hem.Och vi kan hjälpa dem där de bor genom olika projekt som hjälper föräldrarna att få det bättre. Det ger barnen möjlighet till ett bättre liv.Berätta om Svenska kyrkans internationella arbete och kolla på projekten i tidningen Schysst spel.

Lektionsförslag 4 Om barns behov och rättigheter

INLEDANDE GRUPPAKTIVITETBygga upp en samhörighet och trygghet i gruppen. Använd ett par korta enkla aktiviteter som svetsar samman gruppen. Aktivitetens resultat är inte målet – utan aktiviteten, samarbetet och känslan av samhörighet är målet med övningen/leken. Trygga barn är bättre mottagliga för ert budskap. Använd ett par av de gruppstärkande aktiviteterna på sidan 12-13 i verktygslådan

HÖGLÄSNING ur Mose, Maria och jagFörslag: sidan 99 och 100 om när Mose och Maria kommer till Sverige.

DIALOG OM GRUNDBEHOVAlternativ 1: Kasta ut frågor till deltagarna och ledarkompisar.Alternativ 2: Låt två-tre ledare ha dialog om barns behov.Alternativ 3: Föra dialogen med en docka som diskuterar med barnen.

Förslag på frågeställningar oavsett alternativ:Hur känns det att som Mose och Maria lämna det invanda hemmet i Syrien?Dofter, mat, släkt och kompisar. Flyktingarna möter det okända – hur känns det att komma? Vad menar vi med trygghet? Vad är viktig för att man ska känna sig trygg?Vad har vi för grundbehov som människa?Vad behöver man? Vad tycker du är roligt? Vilken mat gillar du?Vad vill du göra på fritiden?Vad är ett barns grundbehov – behöver de andra saker än vuxna?Har vi olika behov, beroende på var vi kommer ifrån? Barn från Syrien och barn från Sverige? Vad har barn för behov – låt barnen vara med och föreslå

PRAT: Lek och fotboll, nästan lika viktigt som matBerätta om barnen i flyktinglägret i Za´atari. På sidan tio i tidningen Schysst Spel, kan man läsa om de syriska barnen i flyktinglägret Za´atari i Jordanien, som på nära håll fått uppleva krig och våld.Kanske var det i detta flyktingläger som Mose, Maria och deras mamma hamnade innan de kom till Sverige. De flesta av barnen i flyktinglägret hade fått uppleva krig och våld på nära håll. Det är viktigt att man får hjälp att bearbeta sådana upplevelser. För barn är leken viktig - en möjlighet att få tänka (forts. nästa sida)

9

på annat – för en stund glömma det hemska man varit med om. I flyktinglägret Za átari har Svenska kyrkan hjälpt till att bygga en fritidsgård och en bollplan. Prata om Barnkonventionen. Se faktaruta om FN:s barnkonvention längst ner på denna sida. Läs några rader från ”Den som jag är” (se sid 18).

PYSSEL: KompisbandMaterial: Pärlor av flera olika sorter (ev klubbfärgerna), handduk, sax, gummi-tråd och ofärgat nagellack.Lägg ut pärlorna på en handduk så att de inte åker omkring, och låt barnen arrangera och kombinera pärlorna som de vill. Klipp till en bit gummitråd som är ca 15 cm längre än omkretsen på handleden. Gör en knut i ena änden. Trä på pärlorna. Knyt ihop ändarna så att armbandet passar omkring hand-leden men går att töja tillräckligt för att kunna dras över handen. Stryk nagellack på knuten för att den ska hålla bättre. Lägg sedan armbanden i en korg och låt barnen ta var sitt utan att se vilket de tar. Normalt blir man kompis med en person, men nu har de blivit kompis med personerna i gruppen.

DELA UT Schysst Spel, A-3 planschen ”Den som jag är” och boken ”Mose, Maria och jag”Berätta lite om innehållet i tidningen och boken - så att de blir lite sugna av att läsa den när de kom-mer hem. Boken kan med fördel användas som högläsningsbok hemma.

Faktaruta om FN:s barnkonvention

I efterdyningarna av allt lidande i första världskriget 1914-1918 skrev Eglantyne Jebb år 1923 det banbrytande dokumentet ”Deklarationen om barns rättigheter”. Eglantyne Jebb var med och grundade Rädda Barnen år 1919 I deklarationen finns fem grundläggande punkter beträffande barns rättigheter. Internationella Rädda Barnen antog deklarationen och arbetade för att få Nationer-nas Förbund, nuvarande FN, att anta denna deklaration. Och det skedde också, i Genève den 26 september 1924.

Efter andra världskriget, tillkom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948. År 1979 började man arbeta med konventionen för barnens rättigheter och tio år senare, 20 november 1989, antar FN Barnkonventionen. 195 länder har ratificerat konventionen dvs förbundit sig att följa konventionen.Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och be-stämmer vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om man inte blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen.Barnkonventionen har 54 artiklar. På https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#shortfinns en kortversion. Artiklarna 2,3,6 och 12 anses var grundläggande.Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda.Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnArtikel 6 handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling.Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna på barn.Artikel 31, är också bra att nämna i dessa sammanhang; handlar om att barn har rätt till lek, vila och fritid.

10

11

Tänkvärt om lekar (från boken Alla vinner! av Terry Orlick) ”Kvaliteten i barnens lekar har betydelse för kvaliteten i deras liv. Leken kan innebära ut-maning, stimulans, bekräftelse av den egna personen, framgång och dessutom lekglädje. Allt detta vill samverkanslekarna ge. I många kulturer har människor i århundraden lekt tillsammans utan att tävla med varandra. Men i vår kultur finns mycket få lekar där deltagarna ska sträva mot ett gemensamt mål. Lekar utan förlorare är mycket sällsynta i västvärlden idag. Vi kan lära oss mycket genom att återupptäcka sådana lekar.”

Samarbetslekens fyra känneteckenSamverkan. Samverkan är direkt relaterad till kommunikation, strävan åt att hålla samman, tillit och utveckling av förmågan till positivt samspel. Genom samarbetslekar lär sig barnen att dela med sig, att leva sig in i andras situationer, att ta hänsyn till andras känslor och för att komma överens med varandra. Lekdeltagarna måste hjälpas åt genom att fungera som en enhet. Det faktum att barnen arbetar för ett gemensamt mål istället för att motarbeta varandra gör att destruktiva tendenser vänds i hjälpsamhet. Accepterande. Känslan att vara accepterad är direkt relaterad till god självkänsla och balans, precis som utstötning direkt påverkar självkänslan negativt. I samverkanslekarna har alla barn en meningsfull roll att spela. Varje barn är också medansvarigt för att lekens mål uppnås och att den slutar bra.

Engagemang är direkt relaterat till en känsla av samhörighet, upplevelsen av att tillföra något tillfredsställande med leken. Att bli förbigången, utelämnad eller ignorerad uppfattas som en form av förkastelse. Barn vill vara delaktiga i skeendet, inte stå utanför. Denna vilja att engagera sig finns där naturligt om inte barnet från början förväntar sig att bli förolämpad eller utestängd.

Glädje. Vi får inte glömma att det viktigaste; skälet till att barn överhuvudtaget leker är att de vill ha roligt. Samverkanslekar är speciellt roliga, eftersom barnen där slipper ifrån rädslan för att misslyckas eller blir utestängda, och kan leka med andra för att det är roligt. Gemenskapen är en viktig del av det roliga.

12

Lekbilaga - gruppstärkande aktiviteter och samarbetsövningar.

Gruppstärkande övningar till inledningen av passet i fotbollsskolanBygg upp en samhörighet och trygghet i gruppen. Använd ett par korta enkla aktiviteter

som svetsar samman gruppen. Aktivitetens resultat är inte målet – utan aktiviteten, samarbetet

och känslan av samhörighet är målet med övningen/leken. Trygga barn är mer mottagliga för ert budskap. Använd någon av de gruppstärkande övningarna nedan.

KänselövningBarnen sitter i en ring med händerna bakom ryggen. Skicka runt saker som barnen får känna på.

Färg och familjDeltagarna delas in i fyra grupper. För att kunna se vem som tillhör var, får varje deltagare ett lek-band med en för sin grupp gemensam färg t.ex. rött, grönt, gult eller blått. Det viktigaste är att grupperna är exakt lika stora. Går det inte att få deltagarna jämnt delade i fyra grupper får man kanske dela i tre grupper, men fyra grupper är ganska bra.

Man sätter igång leken genom att spela en CD skiva med glad musik. Så länge musiken spelar ska deltagarna röra sig fritt över lekområdet. Så fort musiken stängs av säger ledaren antingen ”Färg!” eller ”Familj!”. Om det är ”Färg” ska alla deltagarna samlas i sinafärg grupper. Om det är ”Familj!” ska man samla ihop en familj på fyra personer från vars en färg.

Flytta burk/flaskaLedaren förbereder övningen genom att ordna en glasburk (ex. mindre sylt eller marmeladburk) samt en bit elastiskt gummi resårband. Resårbandet knyts till en ögla som är vid nog att den kan spännas åt runt glasburkens smalaste del. I öglan binds sedan lika många snören (ca 1 meter långa) som antalet deltagare i övningen.

Deltagarna tar sedan vars ett av snörena och ställer sig i ring kring burken. Nu gäller det för grup-pen att genom och dra i sina snören tänja ut resåröglan så att den kan träs över burken.

När gruppen slutligen lyckas få öglan kring burken ska släppa åt så att de kan lyfta den upp i luf-ten. Kräver mycket samarbete av gruppen! Låt gärna gruppen transportera burken en sträcka!

Ballong i ringDeltagarna står i en ring och håller varandra i händerna. En ballong ska sedan hållas i luften så länge som möjligt utan att deltagarna släpper taget om händerna. Man får använda alla kroppsdelar så länge ingen släpper taget. Det kan vara bra att börja i en mindre grupp.

13

Mänskliga kedjanDen här övningen kan göras i storgrupp eller i mindre grupper. Det gäller att bygga en så lång ked-ja som möjligt med hjälp av gruppens kroppar. Endast kroppsdel mot kroppsdel räknas som god-känt. Markera startpunkt och slutpunkt med hjälp av ett rep eller något annat. Efter att gruppen gjort en kedja blir utmaningen att göra ytterligare en kedja som är längre än den första.

SkeppsbrottDen här uppgiften passar att göra ute eller i en gymnastiksal. Det behövs plankor som de skepps-brutna ska rädda sig upp på. Plankorna kan vara riktiga plankor, rockringar, bänkar

eller stolar. Om man gör övningen utomhus kan stenar och stubbar fungera som plankor. Uppgif-ten är att försöka rädda hela gruppen. Första gången har man 4 (eller 5 plankor beroende på hur stor gruppen är). Sedan minskas antalet plankor.

TusenfotingenJu fler som bildar tusenfoting desto svårare blir det. Börja med två och två för att sedan låta tusenfotingen bli längre och längre. Deltagarna ställer sig på alla fyra. Den som är bakom tar tag i smalbenen på den framförvarande. Tusenfotingen ska nu börja flytta sig framåt. Det gäller att samarbeta och att göra det rytmiskt och i takt.

Ring i ringAlla deltagare står i en ring och håller varandra i händerna. En person har en rockring hängandes om sin arm. Utmaningen är att förflytta rockringen ett varv runt alla i ringen, utan att släppa

taget om händerna! En som kan ge mycket skratt och god stämning. Bra som isbrytare.

Kan vara jobbig om någon deltagare är extremt överviktig eller har något funktionshinder.

BalansrockringenMinst fem personer står i en ring med pekfingrarna pekandes framåt i brösthöjd. Ledaren placerar en rockring på fingrarna. Deltagarna skall nu tillsammans enbart med hjälp av sin fingrar – det är inte tillåtet att ta tag i ringen eller att prata – sänka ner ringen tills den ligger på marken. Det låter kanske lätt, MEN, allas fingrar måste hela tiden ha kontakt med ringen! Ledaren kontrollerar

När någons finger inte har kontakt säger man stopp, och gruppen får börja om från utgångshöjden.

Denna övning är svårare än vad man först tror. Kräver koncentration och samarbete!

Men så klart kan man lyckas. Och när man gör det ger det en skön känsla, eftersom det inte

var så lätt. Bra lek, som kräver lite koncentration och lyhört samarbete!

HjuletDeltagarna ställer sig i en ring och lägger armarna om varandras axlar. Sedan ska hela gruppen i denna ringformation försöka förflytta sig längs en utstakad bana. Det kan vara slalom mellan koner eller liknande. Extra plus om gruppen roterar som ett rouletthjul samtidigt! GarnlekenDeltagarna sitter i en ring och en person håller ett garnnystan. Personen med garnnystanet håller fast i trådänden och rullar nystanet till någon i ringen, gärna till någon som sitter mitt emot. Personen som tar emot nystanet håller fast i tråden och rullar sedan i sin tur vidare till någon annan i ringen som inte haft det. Så småningom kommer det att formas som ett spindelnät av garn i ringen där tråden löper från deltagare till deltagare. Denna lek kan man använda som namnlek antingen genom att man säger namnet på den person man rullar nystanet till eller att den som tar emot det säger sitt namn själv. Man kan även säga en sak som man tycker om för att få veta lite mer om personen bakom namnet, men det hjälper också till att minnas namnet bättre. Sedan kan man försöka rulla ihop garnnystanet samma väg som det kom. Med äldre deltagare kan man försöka räta ut garntråden genom att försöka nysta upp garnnätet utan att någon får släppa taget om tråden! En lugn och mysig lek, bra som namnlek och trevligt att sitta i ring tillsammans, det skapar närhet.

14

SamarbetsövningarAtt tänka på när ni genomför samarbetslekarnaFörsök att skapa en lekfulll atmosför. Inled med någon enkel samarbetslek, så att deltagarna känner sig trygga. Lotsa barnen genom samarbetets ibland svåra konst. Uppmuntra gärna! Var uppmärksam om någon har en antydan till ”suck”, över andras ”misstag”. Stön och suckar gör ju att laget blir sämre, även i fotboll. Kanske kan man ha en liten diskussion om vad som händer när många ”suckar”. Blir man bättre? Nej, tvärtom! Samarbetsövningarna är just en övning i att samarbeta, och ta fram det bästa hos alla. Läs ”Tänkvärt om lekar” på sidan 4.

KvadratDeltagarna får ögonbindlar. Ledaren lämnar över ett längre rep till gruppen. Repet ska hållas med båda händer. Uppgiften är att med repet forma en kvadrat utan att titta. Det är tillåtet att prata. När alla i gruppen är ense om att de är färdiga får ögonbindlarna tas av och resultatet utvärde-ras. Det går att försöka sig på andra geometriska former! Med yngre barn kanske man kan göra övningen utan ögonbindlar, men utan att prata.

Lyfta en glasburkLedaren förbereder övningen genom att ordna en glasburk (ex. mindre sylt eller marmeladburk) samt en bit elastiskt gummiresårband. Resårbandet knyts till en ögla som är vid nog att den kan spännas åt runt glasburkens smalaste del. I öglan binds sedan lika många snören (ca 1 meter långa) som antalet deltagare i övningen. Deltagarna tar sedan ett varsitt snöre och ställer sig i ring kring burken. Nu gäller det för gruppen att genom och dra i sina snören tänja ut resåröglan så att den kan träs över burken. När gruppen slutligen lyckas få öglan kring burken ska släppa åt så att de kan lyfta den upp i luften. Kräver mycket samarbete av gruppen! Händer och fötterÅlder: 12 år och uppåtInstruktion: Dela gruppen till två mindre grupper. I den här leken får endast händer och fötter nudda marken. Om instruktören säger 13 fötter och 12 händer så måste deltagarna att försöka att bara ha 13 fötter och 12 händer rörandes marken vilket betyder att att om de är 24 personer så måste alla personer ha 1 hand och 1 fot på marken utom en som får ha båda fötterna på mar-ken. Instruktörer börjar med lättare varianter för att sedan göra det svårare och svårare. Denna övning är lätt att variera svårighetsgraderna på och om man t.ex. är i en grupp på 13 personer så är det svårt att bara ha en fot på marken vilket betyder att man måste vara väldigt akrobatisk för att lyckas.

RyggtavlanAlla deltagare sitter i en rad på golvet. Man sitter vänd så att alla ser ryggen på den som sitter framför sig, det gäller förstås inte den som sitter längst fram i raden. Den som sitter sist skriver ett ord med hjälp av sitt pekfinger över ryggen på den som sitter framför. Den personen skriver sedan på personen framför sig osv. Sedan ska personen som sitter först högt säga vilket ord som skrevs. Förhoppningsvis blir det rätt!

Placeringsleken – att träna samarbeteMaterial ett rep eller en plankaAlla ställer sig på repet/plankan. Lekledaren begär att eleverna ställer sig en viss ordning t.ex. en-ligt längd, ålder, förnamn med alfabetisk ordning, skostorlek, född på året (1:a januari längst ut till vänster och 31:a december längst ut till höger.) Eleverna får inte stiga utanför plankan, då måste de börja om från början. Man måste hela tiden ha en fot på repet/plankan och får därför klättra och krama sig förbi varandra. Ifall man vill göra leken mer utmanande kan två lag tävla mot varan-dra, vissa elever kan ha ögonbindel eller så förbjuds all slags muntlig kommunikation.Fungerar bra som uppvärmningslek!

15

Det stora vita pappret (mellanstadiet och uppåt)Material: ett A1-papper (ca 60 x 40 cm) Ge gruppen ett stort papper och säg: (steg 1) Här får ni ett papper. Målet med övningen är att ni alla ska hålla i pappret samtidigt som ni inte rör vid golvet. Oftast börjar gruppen samtala och utbyta idéer om hur de ska lösa uppgif-ten. Man testar kanske att använda stolar osv. (steg 2) Gratulera dem till den alternativa lösningen och be dem sen lösa uppgiften utan att stå/sitta/ligga på stolar eller bord. (steg 3) Riv pappret i A5-storlek och be dem upprepa övningen utan några hjälpmedel alls.Lösningen är att alla håller i lappen samtidigt som de hoppar, alla på samma gång.

HinderbanaVarför? Att lära samarbeta för att alla så smidigt som möjligt ska klara uppgiften.Vad behövs? Sådant som man kan tänkas behöva i en hinderbanaHur? Eleverna får till uppgift att ta sig igenom en hinderbana, men de har dock en del att tänka på. En av eleverna får till uppgift att vara helt tvärtom (ex. ”Sara tvärtemot”). Hur ska man få den personen genom? Utöver det kan man utse någon elev som är blind eller döv.

Byta namn leken (10-13 år)För ca 10 personer eller fler. Ju fler, desto större utmaning. Alla går runt och skakar hand med varandra, och säger sitt namn. T.ex. ”Jag heter Helena” - ”Jag heter Karl”. Från det ögonblicket man skakat hand, byter man också namn. Alltså heter Helena numera Karl och säga sitt nya namn till den nästa person hon skakar hand med. Så om Helena (som numera heter Karl för ett kort ögonblick) skakar hand med Johan så heter hon Johan, och Johan heter Karl. Det går det ut på att alla ska få tillbaka sitt eget namn, och då sätter sig den personen ner. Om ingen fjantar sig, eller glömmer sitt tillfälliga namn, så ska det sluta med att alla sitter ner. Så detta är mer som en utmaning, fast en jätterolig sådan!

Näckrosbladen - variant av hela havet stormar (6-9 år)Lägg ut tidningar på golvet så att varje barn får en tidning att stå på. Förklara för gruppen att det här inte är tidningar utan näckrosblad, och att de själva inte alls är människor utan grodor. Låt varje groda vara kvar på sitt näckrosblad tills du sätter på musik. Så länge musiken pågår ska grodorna hoppa omkring, men så fort de blir tyst gäller det att snabbt ta sig upp på ett blad. Naturligtvis har du tagit bort ett av dem. Men i den här tävlingen åker den bladlösa grodan inte ut. Istället får hon dela blad med en annan groda. Nästa gång musiken sätter igång kan du föreslå att de rör sig på ett annat sätt än tidigare – till exempel studsar, går baklänges, hoppar på ett ben osv. I takt med att du tar bort blad kommer trängseln att bli större och större. För att alla ska få plats säger reglerna att någon del av varje grodas kropp måste ha kontakt med bladet.

Knyta en jätteknutTill den här leken behöver man ett långt rep. Alla deltagarna håller tag om repet med jämna mellanrum. Sedan gäller det för alla att tillsammans knyta en knut på repet utan att någon släpper taget.

Fem gemensamma nämnareOlika blir mer än samma eller alla är olika, olika är bra.Material: ev. papper och penna - dock inte nödvändigt.Man delar in deltagarna i grupper om två eller tre personer. Uppgiften är att hitta fem ”saker” som är gemensamma, men som inte syns. Att till exempel nämna ”samma lag” är inte okej. Lagen får två minuter på sig att klara uppgiften. Gemensam redovisning och samtal i storgrupp. Reflektion: Hade det varit lättare om man istället låtit grupperna fundera ut saker som är inte är gemensamma?

Mattan (10-13 år) Material: En matta. Storlek beror på antal deltagare. Alla deltagare ställer sig på mattan. Det ska vara rejält trångt och väldigt lite utrymme att röra sig på. Uppgiften blir att vända på mattan utan att någon i gruppen sätter någon kroppsdel i marken utanför mattan. Om det händer börjar man om. När mattan är vänd och alla står på den, är uppgiften avklarad. Du kan själv välja om övningen ska ske under tystnad eller om man får prata med varandra. Det är bra att använda en mjuk matta, som till exempel en trasmatta. Dina ögon och mina händer (10-13 år med variant för 6-9 år)Öva på att samarbeta och lyssna på varandra. Sitt två och två. Den ena ser, men har händer-na bakbundna. Den andra har händer, men har fått en ögonbindel. Låt nu paren lösa en uppgift tillsammans. Ex på övningar: Slå in ett paket tillsammans, bygg ett enkelt pussel, rita av en bild, bygg ett legotorn efter skiss eller befintlig kopia. Det blir för svårt med ögonbindel för de minsta barnen. Låt dem jobba utan ögonbindel och bind istället ihop deras händer så att ena har en vän-sterhand och den andra en högerhand.

Forsen (från 10 år) Laget ska ta sig över en liten fors - från ena stranden till den andra. Till hjälp har man vedträn, frisbees och dylikt. Men strömmarna är ganska starka och man måste därför ha en fot på ”vedträ-et” hela tiden, annars försvinner den. Skulle man missa att ha en fot på ett vedträ – flyter det iväg dvs ledaren ”sparkar iväg/tar bort vedträdet, och man får klara sig med tre, sen två – och man får börja om. Man håller på tills man klarar det. Siste person tar och skickar fram sista vedträet till den förste så att förste man kan komma över till andra sidanI ett lag med fem personer kan man klara sig över bäcken på fyra ”vedträn”.Man skickar vedträna mellan sig för att klara förflyttningen. Forsen är så bred att man inte kan komma över med hjälp av fyra vedträn.Hjälp deltagarna att peppa och heja på varandra!

16

Utdrag ur Fotbollens spela, leka och lär. Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning.

17

18