Strama verktygslådaDin hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika?Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när det gäller frågor som rör infektio-ner, antibiotika och hygienrutiner.

Verktygslådan innehåller främst material för att underlätta din kommunikation med patient och anhöriga. Det finns även underlag för att ta ställ-ning till vilken infektionsbehandling som är bäst ur patientens, samhällets och miljöns synvinkel.

Förhoppningen är att Strama verktygslåda ska bli ett naturligt hjälpmedel i ditt vardagsarbete för en ratio-nell antibiotikaförskrivning.

Innehåll i Strama verktygslådaPatientinformation om:• Hosta• Ontihalsen• Ontibihålorna• Förkyld• Ontiörat• Svinkoppor/impetigo• Bakterieriurinen/UVI

Behandlingsrekommendationer• Kortversionmedsammanfattningavrekommen- dationer för sju vanliga diagnosgrupper i öppen- vård (Strama och Läkemedelsverket)• Terapirekommendationerförinfektioner (LäkemedelskommitténochStramaHalland)

Fritt återbesök• Blankett tillpatientsomberättigar till frittåter- besök inom fem dagar om antibiotika inte har skrivits ut (gäller vid infektion i övre luftvägar)

Broschyr och affischer:• Förkyld? –Tipsochrådvidsnuva,hostaochhalsont• Ingenskabehövafåantibiotikaionödan, – Rena händer räddar liv• Kom-i-hågomhygienrutinerochklädregler

Strama-BVC föräldrautbildning• Barn,infektionerochantibiotika. – Ett utbildningsmaterial att använda inom ramen förBVC:sföräldrautbildning

Regi

on H

alla

nd s

epte

mbe

r 201

3

Du hittar allt material för nedladdning på www.regionhalland.se/strama (under fliken strama verktygslåda)

Akut mediaotit – AOM

Rinosinuit hos vuxna och barn

Faryngotonsillit

Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn

Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/Asymtomatisk bakteriuri

Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade bensår

Infekterade katt- och hundbett/Erythema migrans

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner

i öppenvård

Uppdaterad version kommer inom kort!

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

till dig som har

hosta

HostaLuftrörskatarr är en sorts virusförkylning som sitter i luftrören, från näsan till lungorna. Slemhinnorna i luftrörensvullnarochblirirriterade.Hostaärdetvan-ligaste symtomet. Du kan även ha feber, halsont och snuva. Förkylningen läker av sig själv men läkningen tar i genomsnitt tre veckor.

Den friska slemhinnan i luftrören skyddas av flim-merhår och kroppens naturliga slem. Här fångasdamm och andra partiklar upp från inandningsluften och transporteras uppåt. Vid en virusinfektion ska-das flimmerhåren och den oskyddade slemhinnan irriteras, vilket gör att vi måste hosta luftrören rena. Hostanärbesvärlig,menärkroppenssättattskyddalungorna. Eftersom lungorna är ett så utsatt organ tar de också tid att läka.

AntibiotikabehandlingLuftrörskatarr orsakas i allmänhet av virus. Antibio-tikaärdåverkningslösa.Iblandkomplicerasenluft-rörskatarravenbakterieinfektion.Isåfallkandetbliaktuellt med penicillin. Risken för en sådan infektion ökar betydligt om du är rökare eller har annan sam-tidig lungsjukdom. Då kan odlingsprov behövas för att läkaren ska veta att du får rätt behandling.

Goda råd

•Rökning förvärrar symtomen och ökar risken att du får återkommande besvär.

•Hostanpåverkasoftastväldigtliteavhostmediciner.

•Drickoftaavvalfri,gärnaljummen,dryck.

•Gurglaellersköljruntisvalgetmedvattenochhosta ”rent” innan du lägger dig.

• Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan lindra feber och bröstsmärtor.

Att vara uppmärksam på

Oftatardettreveckorinnandublirheltbra.Omdumår bra frånsett hostan behöver du inte oroa dig.

•Omdufårnyaellerförvärradesymtom,kännerdig andfådd, får feber eller om du hostar upp blod ska du kontakta din läkare.

•Omhostanintegåröverpåfyratillfemveckor,eller om du ofta, flera gånger om året, får långvarig hosta bör du kontakta din läkare för lungundersökning.

Att tänka på med antibiotikaDet är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakteriernadubärpåslåsut.Behandlingenkangebi-verkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar mot-ståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fung-erar när den verkligen behövs.

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

till dig som har

ont i halsenOnt i halsenDe allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva på någon vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. En virusorsakad halsinfektion kännetecknas av samtidig snuva, heshet, hosta och ibland feber. En sådan infektion läker av sig själv och läkaren behöver inte ta ett svalgprov. Antibiotika biter inte på virus. Du känner dig oftast helt frisk först efter ett par veckor.

Om du enbart har halsont och feber utan snuva, halsfluss, kan infektionen vara orsakad av bakterier, framförallt streptokocker.

Vid lindrig halsfluss har man inte någon nytta av anti-biotika. Vid svårarare halsfluss orsakad av strepto-kocker rekommenderas penicillin. Då kan behandling förkorta sjukdomstiden med två till tre dagar och efter två till tre dagars behandling är man i regel smittfri.

När tar läkaren ett svalgprov?Vid svårare halsfluss kan läkaren ta ett snabbtest i halsen för att avgöra om infektionen orsakats av streptokocker. Svårare halsfluss kännetecknas av halsont, feber mer än 38,5 grader, svullna lymfkörtlar på halsen eller vita beläggningar på halsmandlarna. Iungefärhälftenav fallenhittarmanstreptokocker.Blodproverharläkarenmycketsällannågonhjälpavidetta sammanhang.

Det är vanligt att barn, framför allt i förskoleåldern, är bärare av streptokocker i halsen utan att vara sjuka. Läkaren tar därför inte snabbtest på barn som inte har tydliga tecken på halsfluss. Streptokockorsakad hals-fluss kunde förr i tiden ge allvarliga följdsjukdomar, men i dagens Sverige är detta oerhört sällsynt. Därför behöver man inte behandla bärare som har lindriga eller helt saknar symtom.

Goda råd•Dryckochhalstabletterkanvaralindrande.

• Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov.

•Tvättahändernaoftaförattundvikasmitta

Att vara uppmärksam påKontaktaläkarepånyttomduförsämrasellerintebli-vitbättreinomtretillfyradagar.Taävenkontaktomdu får svårt att gapa eller svälja. Du kan till exempel ha fått en halsböld det vill säga en varbildning vid halsmandlarna.

Att tänka på med antibiotikaDet är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakteriernadubärpåslåsut.Behandlingenkangebiverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

till dig som är

förkyldRåd och fakta om antibiotika och infektioner

Tips och råd vid snuva, hosta och halsontUnderettheltlivfårdeflestaetthundratalförkylning-ar. Även om förkylning är ofarligt, kan det vara nog så besvärligt.Härkommeråttavanligafrågorochsvarom förkylning.

Vad är förkylning?Förkylning är vår vanligaste infektion och orsakas av virus. Vanliga symtom är snuva, hosta, halsont och feber. Det brukar ta 7–10 dagar att bli frisk. Vissa sym-tom som hosta kan sitta i upp till några veckor.

Hur vanliga är förkylningar?Barnfårflerförkylningaränvuxna,ofta6–10styckenom året. Vuxna har ofta 2–3 förkylningar om året eller fler vid nära kontakt med barn.

Vad finns det för botemedel?Det finns ingen medicin som kan bota en förkylning. Däremot är det ibland möjligt att lindra symtomen. Om du har snuva och nästäppa kan avsvällandenässprayerlindrabesvären.Hostmedicinerkanprö-vas men har oftast tveksam effekt. Febernedsättande och smärtstillande medel kan prövas vid behov.

Varför hjälper inte antibiotika vid förkylning?Det är meningslöst att ta antibiotika, exempelvis pe-nicillin, om du är förkyld. Det beror på att antibiotika bara bekämpar bakterier och inte har någon effekt på förkylningsvirus. Förkylningar, luftrörskatarr och även flera andra luftvägsinfektioner klarar kroppen av att läka på egen hand.

När behövs antibiotika?Kroppensegnaimmunförsvaräreffektivtocksåmotmånga vanliga bakterieinfektioner till exempel öron-inflammation, bihåleinflammation och halsfluss. Vid de flesta av dessa infektioner bidrar antibiotika blygsamt eller inte alls till en snabbare läkning. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekter och kan ibland vara livräddande.

När behöver du kontakta sjukvården?Snuva: Vid en bihåleinflammation har vuxna oftast varig snuva i mer än 10 dagar och samtidig påtaglig smärta över kinder och tänder. Först då kan antibio-tikagöranytta.Barnkanhavarigsnuvaunderlångtidutan att det behöver vara bihåleinflammation.

Hosta: Vid samtidig hög feber, påtaglig sjukdoms-känsla, andningsbesvär, snabb andning eller ont vid inandning.Kandetvaraenlunginflammationsomiså fall nästan alltid behandlas med antibiotika efter-som infektionen kan bli allvarlig.

Är det skadligt med antibiotika?Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. De nyttiga bakterierna du bär på slås ut och kan ge plats åt sjuk-domsframkallande bakterier. Antibiotika kan ge biverk-ningar som diarré och hudutslag. Dessutom kan bak-terierna lättare bli resistenta, det vill säga de lär sig att stå emot antibiotika om det används för mycket.

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

till dig som har

ont i bihålornaOnt i bihålornaBihåleinflammation är en inflammation i ett ellerflera av ansiktets hålrum, bihålorna. Bihålorna ärnormaltluftfyllda men vid en förkylning, då slemhin-norna svullnar, kan vätska och partiklar ansamlas och ge upphov till inflammation. Detta sker i så fall efter cirka tio dagar med förkylningssymtom. Vanligtvis orsakas bihåleinflammation av virus eller bakterier men kan också bero på allergi eller överkänslighet. De flesta virus eller bakterieorsakade bihåleinflammatio-ner läkerutavsigsjälva. Iblandkandetbliaktuelltmed antibiotika. Antibiotika hjälper inte mot virus, så det är normalt att ha restsymtom som snuva och näs-täppa i ett par veckor efter en förkylning, oavsett om du fått antibiotika eller inte.

VuxnaVuxna som varit förkylda i mer än tio dagar med fär-gadsnuvaochsvårvärk ikinder/tänder,kanhaut-vecklat bihåleinflammation. Misstanken stärks om läkaren vid undersökningen också finner tjock varig snuva i näshålan och om besvären sitter på ena si-dan. Vid måttlig bihåleinflammation har antibiotika i regel ingen effekt. Vid svår bihåleinflammation, som bekräftats med röntgenundersökning eller ultraljud, kan antibiotika förkorta läkningstiden med fyra till fem dagar.

BarnInfektioneribarndomenärettviktigtlediuppbygg-nadenavimmunförsvaret.Barnhardärförmellansexoch åtta förkylningar per år och kan ha färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att något litet föremål, till ex-empel en pärla, fastnat i näsan.

Goda råd

• Nässköljningarmed ljummetvatteneller koksalt- lösning kan lindra besvären.

• Avsvällande nässprayer kan användas i högst tio dagar vid besvärlig nästäppa.

•Smärtstillandeläkemedel,tillexempelparacetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov.

•Nässpraymedkortisonkanhaeffekthosvuxna,sär- skilt vid allergi eller annan överkänslighet.

Att vara uppmärksam på

Barn: Vid tecken på allvarlig infektion, såsom hög feber,slöhetochsvullnad/rodnadöverenbihålaelleri ögonvrån bör barnet bedömas akut av läkare.

Vuxna: Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Vidsvårvärk,svullnadiansiktetoch/ellerhögfeber bör läkarundersökning göras akut.

Att tänka på med antibiotika

Omantibiotikabehövs,användsiförstahandpenicil-lin. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttigabakteriernadubärpåslåsut.Behandlingenkan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessut-om bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behand-lingen inte fungerar när den verkligen behövs.

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

föräldraråd när barnet har

ont i öratRåd och fakta om antibiotika och infektioner

När barnet har ont i öratOnt i örat hos barn kan ha många andra orsakerän öroninflammation, till exempel öronkatarr (”ör-språng”), hörselgångsinflammation, förkylning med feber, svalgkatarr, halsfluss eller komma från tänder-na. Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas avbakterier.Infektionenläkerhosflertaletbarnutanantibiotikabehandling. I de fall antibiotikabehand-ling krävs används vanligtvis penicillin. Ett barn med kvarvarande smärta ska undersökas av läkare inom ett dygn.

BehandlingAntibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öronin-flammation.

Omdittbarnärunderettårellerövertolvårochharen säkerställd öroninflammation ordinerar läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Iblandkanläkarenskrivautettreceptsomkanhäm-tas ut om barnet inte blivit bättre inom två dagar. Oavsett ombarnet behandlasmed antibiotika ellerinte är det viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen.

Ta ny kontakt•Omdetfinnssvullnadellerrodnadbakomörateller om örat lyfts utåt.

•Vidförsämringmedhögfeber,ökadvärkellerpå- verkat allmäntillstånd.

•Vidflytninguröratellerkvarståendeöronvärkeller feber efter två till tredygn.Om läkaren redan vid första besöket skrivit ut ett recept att använda vid utebliven förbättring kan det hämtas ut i denna situa- tion.

Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol, kangesvidbehov.Ombarnetäröversexmånaderkanäven ibuprofenges.Barnetskavarabesvärsfrittoch feberfritt minst ett dygn innan det återgår till förskolan.

UppföljningOmdittbarnhaftöroninflammationbarapådetenaörat behövs ingen efterkontroll, oavsett om barnet fått antibiotika eller inte.

Barnyngreänfyraårbörkontrolleraseftertremåna-deromdehar:

•Dubbelsidigöroninflammation,eller

•Öroninflammationienaöratochvätskabakomtrum- hinnan i det andra örat.

Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär re-kommenderas kontroll efter tre månader bara om hörseln då fortfarande är försämrad. Det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öron- inflammation.

Taalltidnykontaktförundersökningvidandrasym-tom såsom kraftig lock- eller tryckkänsla eller balans-påverkan.

Att tänka på med antibiotikaDet är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slåsut.Behandlingen kangebiverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

sid. 1

forts. föräldraråd när barnet har

ont i öratRåd och fakta om antibiotika och infektioner

Barnetsnamn:

Barnetspersonnummer:

Fyll i på mottagningen och kryssa för de alternativ som gäller:

Idagharbarnetöroninflammationi: Vänsteröra Högeröra

Andra örat friskt

Vätska i det andra örat

Kontrollbehövsinteomalltärbra

Kontrollrekommenderasomtre(3)månader

Övrigupplysning:

Barnetharvarithosdoktor:

Datum:

Kontakta/beställtidhos:

Tel:

sid. 1 sid. 2

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

föräldraråd vid

svinkoppor/impetigoRåd och fakta om antibiotika och infektioner

Svinkoppor/impetigoImpetigo, svinkoppor, är en ytligochmycket smitt-sam hudinfektion som oftast drabbar förskolebarn, Inkubationstid på 2-3 dagar. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/ellerstreptokocker.

Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Det börjar som små varfyllda blåsor, som blir större och spricker. Förändringarna täcksoftaavgula fjällochskorpor.Bakteriernakanlättare få fäste i fuktigoch irriteradhud.Barnmedeksem får lättare svinkoppor, det är därför viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och even-tuellt kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig självt med hjälp av rengöring med tvål och vatten.

BehandlingVid små hudförändringar:Blötuppochtvättautsla-get noggrant både morgon och kväll med flytande tvål och vatten tills skorporna försvinner. Komplet-terande behandling med antibakteriell klorhexidinlös-ningpådesårigaförändringarnakanhaeffekt.Klor-hexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kanprövasienvecka.Omsåreninteharläktunderdenna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kon-takta sjukvården. Det kan då vara aktuellt med anti-biotikasalva som stryks på två gånger dagligen i fem dagar.

Vid större hudförändringar: Omdittbarnharmycketutbreddahudförändringaroch/ellersvinkopporsomförvärrats snabbt bör ni söka läkare. Denne bedö-mer då om behandling med antibiotika i tablett- eller flytande form behövs.

Förhindra smittspridningMed svinkoppor i familjen bör alla familjemedlem-mar tvätta händerna ofta, använd även handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshand-dukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försökfådetattundvikaattrivaochkliaisåren.Bytkläderochörngottofta.Bytgärnautbarnetstandborsteochnappar.Tvättaleksakerochannatsombarnettari,tillexempel dörrhandtag.

Hemma? Ja!Barn i förskoleåldernbörstannahemma tillssårenser helt torra ut. Äldre barn, som förstår att vara nog-grann med handhygienen, kan vara i skolan.

Att tänka på med antibiotikaDet är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slåsut.Behandlingen kangebiverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

10-10-regeln för handtvättEtt stöd för minnet när man tvättar händerna.

• Skölj med vatten och tvåla sen in händerna. • Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till tio. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrar. • Skölj av händerna under rinnande vatten så lång tid det tar att räkna till tio. • Torka händerna torra på ren handduk eller pap- pershandduk

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

UnderlagettilldettafaktabladärframtagetavSmittskyddsinstitutetmedstödavdessStrama-rådochdistribuerasavStramaHalland.Fördjupad information om olika sjukdomar och besvär hittar du på www.1177.se/Halland

råd till äldre och anhöriga vid

bakterier i urinenRåd och fakta om antibiotika och infektioner

Vanligt med bakterier i urinen hos äldreUpp till hälften avde somborpå äldreboendeharbakterier i urinen utan att vara sjuka. Det kallas asym-tomatisk bakteriuri (ABU) och ska inte behandlasmed antibiotika.

Nytillkomna besvär behöver inte bero på en urinvägsinfektionAv tradition har symtom som trötthet, oro och förvir-ring ofta ansetts vara orsakade av urinvägsinfektion. Nyare forskning visar att dessa besvär oftast inte beror på en urinvägsinfektion. Symtom som trötthet, oro och förvirring beror mestadels på andra orsaker, exempelvis andra sjukdomar, biverkningar av läke-medel, eller att förändringar nyligen skett i personens omgivning.

Antibiotika ska inte användas i onödanSom patient är det viktigt att inte få antibiotika i onö-dan. Antibiotika slår även ut bakterier som har en skyddande effekt, både i urinvägarna och i tarmen. Mer sjukdomsalstrande bakterier kan då ta plats. Antibiotika kan också utlösa biverkningar som diarré, vilket kan vara mycket påfrestande för äldre personer. Dessutom riskerar man att sålla fram bakterier mot-ståndskraftiga mot antibiotika. Dessa bakterier kan sedan orsaka svårbehandlade infektioner.

Som patient och anhörig är det bra att känna till att äldre ofta har bakterier i urinen som inte behöver behandlas med antibiotika.

Helhetsbedömning är viktigtNärenäldremänniskablirtrött,oroligellerförvirradbör det göras en helhetsbedömning av hälsotillstån-det. Det är viktigt att inte förbise andra orsaker till besvären eller att misstolka dem som urinvägsinfek-tion. Äldre människor har ofta bakterier i urinen utan att de orsakar besvär eller urinvägsinfektion.

Antibiotika kan behövasVidnytillkomna/plötsligabesvärsomsvedavidvat-tenkastning och täta urinträngningar, med eller utan feber, kan orsaken vara en urinvägsinfektion och då ärantibiotikaoftatillhjälp.Urinprovskabaratasvidmisstanke om urinvägsinfektion.

Regi

on H

alla

nd ju

ni 2

013

Denna blankett berättigar dig till ett avgiftsfritt återbesök inom de kommande fem (5) dagarna

Du är nu undersökt för en luftvägsinfektion och läkaren har bedömt att en antibiotika-behandling inte är nödvändig i dag.

Omduinteblirbättrebördukontaktaläkareigen.Genomdennablanketterbjudsduettavgiftsfritt återbesök, för ny bedömning, inom de kommande fem dagarna. Det är en fördel om samma läkare kan anlitas vid återbesöket.

Det hittas allt fler bakterier som visar motståndskraft (resistens) mot penicillin eller andra antibiotika. Sådana bakterier sprider sig lättare och blir svårare att behandla om vi använ-der mycket antibiotika. Därför är det viktigt att ingen får antibiotika om det inte är helt nödvändigt.

Behandlandeläkare Mottagning

Stämpelellernamnförtydligande Ortochdatum

Personnr:

Namn:

Adress:

Tel:

Regi

on H

alla

nd s

epte

mbe

r 201

3

information till dig som arbetar inom vården

hygien- och klädreglerFör att förhindra smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner

En trygg och säker vårdEn av de grundläggande förutsättningarna för säker vård är att vi följer våra hygienrutiner och är klädda så att vi minimerar risken för att sprida bakterier.

Basala hygienrutiner och klädregler måste följas av ALL personal i patientnära vård, utan undantag.

Godhandhygienärdenenskiltviktigasteåtgärdenför att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektio-ner och för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg.

Du medverkar till en säkrare vård för dina patienter genom:– Att desinfektera dina händer före patientkontaktHandhygienskautförasomedelbartförekontaktmedpatienten. Syftet är att förhindra överföring av smitt-ämnen via händer till patienten.

– Att desinfektera dina händer mellan olika vård-moment

– Att desinfektera dina händer efter patientkontakt

– Att alltid använda handskar vid kontakt med kroppsvätskor

– Att inte använda ringar, klockor och armband på händer och underarmarRingar, klockor och armband ska inte användas, efter-som huden under dessa är mer koloniserad av bak-terier än andra områden på händer och underarmar.

– Att inte ha långa och/eller konstgjorda naglarUndernaglarnafinnsenstormängdbakterier.Det-ta gäller särskilt om naglarna är långa, målade eller konstgjorda.

Kom-i-håg för säker vård• Desinfektera dina händer, före och efter patientkontakt och mellan olika vård- moment

•Användhandskarvidkontaktmedvätskor

•Användinteringar,klockorocharmband

•Haintelångaoch/ellerkonstgjordanaglar

•Haarbetsklädermedkortärm

•Användskyddsförklädenärdetkrävs

•Haaxellångthåruppsatt

– Att använda arbetskläder med kort ärmAll personal ska använda kortärmade arbetsdräkt i patientnära vårdarbete som tillhandahålls av arbets-givaren. Genom att bära kortärmade arbetskläderminskar risken för smittspridning och det blir lättare att desinfektera händer och underarmar.

Bytarbetsklädervarjedagochnärdeharblivitvåtaeller synligt smutsiga.

– Att skydda arbetsdräkten med plastförkläde Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng när det finns risk för stänk eller kontakt med kropps-vätskor, samt vid hantering av förorenade föremål såsom vid bäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar.

– Att ha håret uppsatt eller kortklipptHårsomärlängreänaxellångtskavarauppsattföratt inte hänga ned och vara i vägen.

Läs mer om våra basala hygienrutiner och klädregler på www.regionhalland.se/vardhygien

Regi

on H

alla

nd s

epte

mbe

r 201

3

HelaStrama-BVC:sutbildningspaketfinnstillgängligtpå:www.regionhalland.se/strama

strama bvc

barn, infektioneroch antibiotika

En föräldarutbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram

FöräldrautbildningFöräldrautbildning på Barnavårdscentralerna (BVC)är en väl inarbetad verksamhet ochledsavenBVC-sjuksköterska.Utbildningarnaär avolika teman föratt inspirera, ge kunskap och stöttning då föräldra-skapet är en av livets viktigaste och ibland svåraste uppgift.StramaBVC:sutbildningingårsometttema.

Strama-BVCGemensamtförmångasmåbarnsföräldrarärattbar-nen i ettårsåldern närmar sig förskolestart. Det är en tid då många upplever att barnen blir mer sjuka, som regel i olika infektioner.

Strama-BVC:sutbildning syftar till att ge kunskap och förståelse kring vardagliga infektioner hos barn. Den avser också att skapa insikt och trygghet i varför anti-biotika inte alltid är ett självklart val.

Materialets tre hörnstenar 1. Ett bildspel i PowerPoint2. En handledarmanual3. En broschyr att lämna ut till föräldrarna efter utbildningen

Hmmm...Antibiotika?Ja tack, men helst inte!

Min pappa säger att jag

måste ha pencillin när jag har

ontiörat.M

åstejagdet?

Men nu finns Strama-BVC så nu blir mina föräldrar

lite klokare...

Mina mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska detvaraså?

Mina ögon är

alldeles ”geggiga”.

Vadgörm

andå?

Fårjaggå

tilldagis?