1

Akavas mål för regeringsprogrammet

På väg mot en ny tillväxt och välfärd

2

3

Godkänt vid Akavas styrelsemöte 26.5.2010978-952-5628-35-7Bilder: Timo Raunio

Innehåll:

På väg mot en ny tillväxt och välfärd ......4

Centrala mål ...............................................4

Beskattning ................................................5

Utveckling av arbetslivet ..........................6

Förlängning av arbetskarriärer .................9

Socialpolitik ..............................................10

Jämlikhet och jämställdhet .....................11

Utbildningspolitik .....................................12

Arbetskraftspolitik ....................................15

Näringspolitik ...........................................16

Offentliga sektorn .....................................19

Internationella ärenden ...........................21

4

Centrala mål:Beskattningen av löntagarnas förvärvsinkomster får inte stramas åt på �

någon inkomstnivå. Detta främjar ny tillväxt, hög kompetens och sysselsättning.

Arbetskarriärerna förlängs i första hand genom att ta hand om arbetstagarnas � välbefinnande,skapaincitamentförfortlöpandeutvecklingavkompetensenhos personer i arbetsför ålder, förebygga diskriminering av åldrande ar betstagare och säkerställaarbeteförnyutexaminerade.

Organisationerna ska få rätt att väcka talan för att för bättra arbetstagarnas � rättsskydd och arbetslivets stabilitet.

Måletförutvecklingenavhögskoleväsendetskavarautbildningivärldsklass. � Högskolornasgrundfinansieringhöjssåattantaletstuderandeperlärareökar tilleninternationelltkonkurrenskraftignivå.Högskolornasfinansieringreformeras såattdenbelönarförhögkvalitetochförbättringaravden.Ettfinansieringskriteri- umärutbudetavvuxenutbildningochsysselsättningenavnyutexamineradeiupp- giftersommotsvararutbildningen.

Helautbildningskedjansresurserochkvalitetsäkerställs.Utbildningssystemetut- � vecklassomenhelheteftersombeslutomenskildadelaravutbildningssystemet inverkarpåhelautbildningssystemet.

Denoffentligafinansieringenavforskningochproduktutvecklinghöjsbetydligt,så � attlandetstotalasatsningarpådenutgörminstfyraprocentavBNPunderhela regeringsperioden.Envetenskapspolitikmedvälinriktaderesurserfokuserarpå grundforskningen.Detekonomiskautnyttjandetavforskningsresultatenbyggerpå en innovationspolitik på marknadens villkor.

Statensekonomiskastyrningavkommunernautökasförattmotverkade � växandeutgifternaochsäkerställaenkostnadseffektivserviceproduktion. Man övergår från informationsstyrning till kvalitetsstyrning, där tjänsternas minimiomfattning och minimikvalitet fastställs på ett bindande sätt.

Under nästa regeringsperiod bör en grund skapas för en ny tillväxt och framtida välfärd. Det behövs nya arbetsplatser, hög produktivitet och måttlig beskattning av arbetsinkomster. Finlands framgång stöder sig kraftigt på en hög kompetensnivå och innovationer.

Tillväxt löser inte alla problem inom den offentliga ekonomin men minskar dem betydligt. Hållbar-hetsunderskottet inom den offentliga ekonomin åtgärdas genom att förlänga arbetskarriärerna, stra-ma åt styrningen av kommunsektorn och förbättra produktiviteten inom de offentliga tjänsterna.

På väg mot en ny tillväxt och välfärdAkavas mål för regeringsprogrammet

Skattehöjningar och nedskärningar ska tillgripas endast i den mån som anpassningen inte kan för-verkligas genom andra metoder. I de finansiella besluten ska man prioritera hälsan och arbetshälsan hos unga och personer i arbetsåldern, utbildning på toppnivå, forskning och informationsinfrastruktur.

5

Beskattning

Det största problemet med det nuvarande skat-tesystemet är den stränga beskattningen av arbet-sinkomster som i kombination med höga mar-ginalskattegrader står i konflikt med kraven på kompetensbaserad ekonomisk tillväxt och syssel-sättning. Ett sådant skattesystem motiverar inte i tillräckligt hög grad till en fortlöpande förbättring av arbetsresultaten, ansvarstagande och livslång in-lärning.

Inkomstbeskattningen av löntagare ska sänkas till samma nivå som i de gamla EU-länderna i alla in-komstklasser, och den högsta marginalskattegraden ska begränsas till 50 procent. Utvecklingen av bes-kattningen i denna riktning ska inledas om den of-fentliga ekonomins hållbarhetsunderskott i mitten av regeringsperioden är betydligt mindre än i slutet av 2009.

Regeringen gör årligen fulla indexjusteringar i sta-tens inkomstskatteskala som motsvarar inkomstni-

vån så att beskattningen av löntagarna inte stramas åt på någon inkomstnivå. Dessutom ska höjnin-garna av löntagarnas pensionspremier och andra socialskyddsavgifter kompenseras genom att ändra grunderna i statsbeskattningen. Beskattningens tyngdpunkt förskjuts från beskattning av lönein-komster i första hand till konsumtions- och mil-jöskatter.

Skattehöjningar ska undvikas när den offentliga ekonomin balanseras. För balanseringen används främst strukturella åtgärder, bland annat höjer man sysselsättningsgraden, allokerar resurserna för den offentliga serviceproduktionen genom en kraftigare styrning och minskar antalet kommuner. Nedskär-ningar i offentliga utgifter övervägs endast om de strukturella åtgärderna inte räcker till för att balan-sera den offentliga ekonomin. Kostnadsnedskärnin-garna får emellertid inte riktas mot bastjänsterna.

Denoffentligaekonominbalanserasiförstahandgenomatthöjasyssel- � sättningsgraden.

Beskattningen av löntagarnas förvärvsinkomster får inte stramas åt. �Den högsta marginalskattesatsen för löntagare begränsas till 50 procent. �Beskattningenstyngdpunktförskjutstillkonsumtions-ochmiljöskatter. �

*) Nederländerna, Belgien, Spanien, Storbritannien, Italien, Österrike, Norge, Frankrike, Sverige, Tyskland, Schweiz och Danmark; Estland ingår inte; hushåll med en personKälla: Skattebetalarna, Internationell lönejämförelse 2009

Löntagarnas inkomstbeskattning 2009

Finland

Övriga länder i Västeuropa *)

22,2

29,6

35,9

45,4

24,929,7

34,5

42,1

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000 110 000 120 000

Årsinkomst 2009, euro

Finland

Övriga Väst-Europeiska länderna *)

6

Utveckling av arbetslivet

Program för ansvarsfull personalpolitik och ledningTillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna gör regeringen upp spelregler för en ansvarsfull per-sonalpolitik och ledning med vars hjälp man främ-jar personalens välbefinnande samt resultaten av företagens och de offentliga organisationernas verk-samhet. I programmet inkluderas personalbokslut, flexibilitet enligt arbetstagarnas livssituation och en ökning av arbetshälsan. Dessutom omfattar det en förbättring av arbetarskyddet och arbetstidsskyddet samt främjande av jämställdheten och samhällsans-varet, gott ledarskap samt en ökning av den fort-löpande dialogen mellan arbetsgivaren och perso-nalen.

Regeringen stöder arbetsgivarna i införandet av ans-varsfulla verksamhetssätt. Av företag som får stat-sunderstöd för sin affärsverksamhet förutsätts att de förbinder sig till en ansvarsfull personalpolitik.

Den offentliga sektorn föregår med gott exempel som arbetsgivare och förbinder sig att införa inst-ruktionerna i sin egen verksamhet.

Anställningar för viss tidMöjligheten att kringgå uppsägningsskyddet gen-om anställningar för viss tid förhindras genom lagstiftning. Lagstiftningen gällande grunderna för visstidsanställningar preciseras så att osäkerhet i anslutning till affärsverksamheten eller den övriga verksamheten inte längre kan utgöra en grund för anställning för viss tid.

Osäkerhetiverksamhetenfårintevaraenlagliggrundföranställningarpåvisstid. �Systemet med arbetstidsbanker nedtecknas i arbetstidslagen. �Förhandlingstiden vid personalnedskärningar förlängs om arbetsgivaren har �

försummatsinsamarbetsskyldighet.Organisationerna ges rätt att väcka talan. �Personalensställningförbättrasiavtalpålokalnivå. �

Visstidsanställningar 2009

Löntagare i heltidsarbeteKälla: Statistikcentralen, materialet från Arbetskraftsundersökningen 2009

13

12

7

13

6

3

17

35

11

7

0 5 10 15 20 25 30 35

Alla löntagare

Akavamedlemmar

Akavamedlemmar, män

Under 35 år

35–50 år

Över 50 år

Akavamedlemmar, kvinnor

Under 35 år

35–50 år

Över 50 år%

7

I samarbetslagarna föreskrivs en skyldighet för ar-betsgivarens och personalens representanter att av-tala om rutinerna när anställningar för viss tid an-vänds. Man säkerställer att det finns en lagstadgad grund för visstidsanställningar och att man i perso-nalstyrkan beaktar det behov av vikarier som kan prognostiseras. I arbetsavtalslagen inskrivs en självs-tändig rättighet för personalens representanter att få information om grunden för visstidsanställningar. I samarbetsförfarandet bedömer man behovet av vis-stidsanställningar och följer upp realiserade anställ-ningsförhållanden för viss tid och lagenligheten för deras grund minst två gånger om året.

ArbetstiderArbetstidsbanksystemet och minimikraven för det inskrivs i arbetstidslagen. Genom lagstiftningen stöder man också införandet av andra flexibla ar-betstidsarrangemang samt funktionen hos och uppföljningen av dem. Granskningen av flexibel arbetstid sker i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen.

Den lagstadgade uppföljningen av arbetstiden om-fattar all arbetsrelaterad tid, såsom resor utanför arbetstiden och så kallat grått övertidsarbete, dvs. oavlönat arbete utanför arbetstiden. För att minska den belastning som resor orsakar förutsätts en til-lräcklig tid av vila efter resan.

SamarbeteSamarbetets effektivitet förbättras genom en pre-cisering av samarbetslagarna. Därigenom kan man bevara personalens yrkeskompetens och förutse ändringsbehov i anslutning till den samt beakta personalens varierande livssituationer. Dessa åtgär-der ökar arbetsplatsernas produktivitet och arbet-shälsa.

Arbetsgivarna uppmuntras att utveckla personalens yrkesskicklighet genom en avsättning som inskrivs i skattelagstiftningen och som kan användas för ut-bildning av personalen under sämre tider.

Arbetsgivarens förhandlingstid vid personalnedskär-ningar förlängs om personal- och utbildningsplane-ringsskyldigheterna har försummats.

Sanktionerna för verksamhet som strider mot sa-marbetsskyldigheten stramas åt. Samarbetsom-budsmannen övervakar i synnerhet iakttagandet av planeringsskyldigheterna. För att fastställa insatso-mrådena inom övervakningen av samarbetet och följa upp samarbetsärendena bildas en trepartsde-legation.

Organisationernas rätt att väcka talanDe olägenheter som rättsprocesser orsakar enskilda arbetstagare minskas genom att arbetsmarknadsor-

Oersatt övertidsarbete

Löntagare anställda på heltid; övertidsarbetstimmar för dem som utfört oavlönat övertidsarbeteKälla: Statistikcentralen, materialet från Arbetskraftsundersökningen 2009

8

10

7

11

7

4

3

8

1

0,4

0 2 4 6 8 10 12

Män

Kvinnor

Arbetsgivare

Privat

Staten

Kommunen

Högre tjänstemän

Lägre tjänstemän

Arbetstagare

%

Akavamedlemmar

Alla löntagare

Socioekonomisk ställning

Övertidsarbeteutan ersättning

h/vecka

8,8

9,1

8,4

9,1

9,3

7,4

8,6

8,8

5,6

-

8

ganisationerna ges rätt att väcka talan på sina med-lemmars vägnar. Genom organisationernas rätt att väcka talan förebygger man medvetna brott mot arbetsvillkoren.

Arbetsmarknadernas avtals- och arbetsfredssystemRegeringen stöder dialogen mellan arbetsmarknad-sorganisationerna avseende avtals- och arbetsfreds-systemets funktion, samordningen av systemet, orsakerna till störningar i avtalsbalansen samt för-likningssystemets funktion och förfaranden.

För att undvika olagliga arbetskonflikter ska man förbättra arbetstagarnas kollektiva metoder att ing-ripa i arbetsgivarens illegala eller avtalsvidriga verk-samhet. Samtidigt utreder man om arbetsgivarens tolkningsföreträde bör begränsas för att förverkliga arbetstagarnas rättsskydd.

Spelreglerna för lokala avtal utvecklas genom att främja en jämlik förhandlingsposition för avtals-parterna. Personalrepresentanternas befogenheter och ställning förbättras genom lagstiftningen.

Främjande och finansiering av arbetslivsforskningEn tillräckligt mångsidig och högklassig grund-forskning och tillämpande forskning om arbetslivet säkerställs genom offentlig finansiering. Grund-forskningen om arbetslivet ska inte begränsas till några universitet eller forskningsinstitut, eftersom det behövs mångsidig och tvärvetenskaplig forsk-ning om arbetslivet.

Invandrarnas ställningKompetensbasen i Finland utvidgas så att Finland görs till ett attraktivt ställe för utländska kompe-tenta personer. Kompetensexporten från Finland omvandlas till kompetensutbyte. Utländska stude-

randes sysselsättning i Finland stöds.Förvaltningen av invandrarärenden förenklas, och en utredning görs om för- och nackdelarna med ett tydligt poängsättningssystem utifrån de senaste internationella exemplen. Rekryteringen ska vara etiskt hållbar, och därför får kompetenta personer inte rekryteras från de fattigaste länderna i om-fattande skala.

Invandrare ska ha tillgång till flexibla påbyggnad-sutbildningar och även mer krävande kurser i fins-ka. Arbetsgivare som importerar arbetskraft till Fin-land förpliktas att ta hand om den språkutbildning som invandrarna behöver utöver den övriga intro-duktionsutbildningen.

Invandrarnas deltagande i högskoleutbildningen främjas. Den statistiska praxisen gällande invan-drare, till exempel sysselsättningsstatistiken, upp-dateras. Dessutom stöder man sysselsättningen av invandrare i uppgifter som motsvarar deras kom-petens och utbildning. Nödvändiga åtgärder bereds utifrån de erhållna uppgifterna.

Lagstiftningen justeras så att språkkrav inte kan användas som diskriminerande verktyg på arbets-marknaden eller vid anställning av tjänstemän. För-verkligandet av arbetsvillkoren övervakas effektivare än i dag genom att öka arbetarskyddsmyndigheter-nas resurser och ge arbetsmarknadsorganisationer-na en lagstadgad rätt att väcka talan.

9

Förlängning av arbetskarriärerna

Regeringen ser till att förslagen av Ahtelas arbets-livsarbetsgrupp för att förebygga arbetsoförmåga, tidigarelägga inledandet av arbetskarriären samt öka arbetshälsan förverkligas. Tillräckliga resurser reserveras för att genomföra förslagen, och effek-terna av åtgärderna uppföljs noga. Tilläggsåtgärder bereds för att förlänga arbetskarriärerna.

Möjligheterna till deltidsarbete utökas, så att möj-ligheterna till flexibelt arbete förbättras i synnerhet för personer med familj samt funktionshindrade och äldre personer. Systemet med arbetstidsbanker föreskrivs i lag så att arbetstiden blir flexiblare. Yrke-

sutbildningen tidigareläggs, rehabiliteringssamar-betet förbättras och ansvaret för rehabiliteringen förtydligas. Incitament skapas på arbetsplatserna för att främja levnadssätt som främjar arbetsta-garnas arbetsförmåga, utbildning och kompetens. Arbetsgivarnas ansvar för sysselsättning av äldre personer ökas. Dessutom förebyggs utslagning bland unga.

Arbetstidengörsmerflexibelmedhjälpavarbetstidsbankerochmöjligheter � till deltidsarbete.

Incitamentförkompetensutvecklingskapas. �Arbetsgivarnasansvarförsysselsättningaväldrepersonerutökas. �Utslagningavungaförebyggs. �

80

69

62

61

59

49

48

47

47

45

41

38

35

16

27

30

32

31

41

36

40

47

46

49

47

52

4

4

7

7

10

10

16

13

7

9

9

15

12

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Kiireen vähentäinen

Johtamis-

Vuorottelu- tai sapattivapaa

Osa-

%

Viktigt Inte särskilt viktigt Ingen betydelse

Säker arbetsplats

Mindre stress

Bättre ledarskap

Bättre arbetsmiljö

Flexiblare arbetstider

Utveckling av företagshälsovården

Alternerings- eller sabbatsledighet

Deltidspension

Mindre arbetsbörda

Bättre lön

Bättre rehabiliteringsmöjligheter

Fler utbildningsmöjligheter

Ändrade arbetsuppgifter

Hur ska Akavas medlemmar orka arbeta längre?

Källa: Enkät av TNS Gallup från november 2009 för Akava

10

Verkställandet av det inkomstrelaterade arbetslös-hetsskyddet förenklas bland annat genom att för-tydliga verkställandet av jämkad dagpenning och slopa tidsuppföljningen av arbetsförhållandet när rätten till dagpenning prövas.

ArbetarskyddArbetets psykosociala risker blir ett insatsområde inom arbetarskyddet. Detta förutsätter en effekti-vare bedömning och övervakning av riskerna i ar-betet. Inom arbetstidsskyddet får högre tjänstemän en likvärdig ställning med andra arbetstagargrup-per.

Arbetarskyddslagen ändras så att tidsmässiga be-lastningsfaktorer i anslutning till arbetstiden och annat arbete utreds på förhand. Belastningsfakto-rer utgörs åtminstone av fortlöpande överskridan-de av den regelbundna arbetstiden, återkommande resor i anslutning till arbetet och begränsningar av utnyttjandet av fritiden. Arbetsplatsspecifika indikatorer definieras för arbetsbelastningen. Ar-betstidsarrangemang inkluderas i åtgärderna som upprätthåller arbetsförmågan och som behandlas av arbetsgivarens och personalens representanter i anslutning till arbetarskyddets handlingsprogram.

Arbetarskyddslagstiftningen preciseras så att våld på arbetsplatsen förebyggs effektivare och eftervår-den efter hotfulla situationer och våldssituationer förbättras.

Problem som orsakas av biologiska riskfaktorer såsom fuktskademikrober förebyggs i nybyggen. Ett reparations- och underhållsprogram för bygg-nadsbeståndet inleds, tillsynsmyndighetens befo-genheter utökas och inspektionsansvaret preciseras. Samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för arbetarskyddet, hälsovården samt övervaknin-gen och styrningen av byggverksamheten förbätt-ras. Hälsoproblem och ekonomiska förluster som orsakas av arbete i fuktskadade byggnader ska er-sättas ändamålsenligt.

Socialpolitik

PensionsskyddMålet är att höja pensioneringsåldern med tre år fram till 2025. Utvecklingen av pensioneringsål-dern och konsekvenserna av pensionsreformen 2005 för arbetskarriärerna bedöms enligt ett tre-partsförfarande efter mitten av regeringsperioden, när man fått tillräckligt med kunskap om dem. De nödvändiga korrigerande åtgärderna bereds genom trepartsförfarande.

Antalet begynnande invalidpensioner bör minskas med alla tillgängliga sätt för upprätthållande och främjande av arbets- och funktionsförmågan. Åt-gärder vidtas omedelbart när problem med arbets-tagarens arbetsförmåga upptäcks.

Ändringarna i pensionssystemet bereds även i fort-sättningen genom trepartsförfarandet. I berednin-gen fästs uppmärksamhet vid pensionssystemets långsiktighet. Tvära kast i förslagen i anslutning till konjunkturväxlingar ska undvikas eftersom de orsakar förvirring och osäkerhet bland de försäkra-de och ökar incitamenten att gå i pension så tidigt som möjligt.

ArbetslöshetsskyddFinansieringen av arbetslöshetsskyddet tryggas och det nuvarande kassasystemet bevaras. Kopplingen mellan det inkomstrelaterade skyddet och grunds-kyddet bevaras intakt, så att det alltid lönar sig att försäkra sig mot arbetslöshet.

Buffertfonden för arbetslöshetsskyddet dimen-sioneras så att höjningen av arbetslöshetsförsä-kringsavgiften kan stävjas under recessionen och att avgiften utvecklas så jämnt och förutsägbart som möjligt.

En permanent statlig finansieringsandel anvisas för permitteringsdagpenningen. Staten garanterar Arbetslöshetsförsäkringsfondens lån upp till kon-junkturbuffertens maximala belopp och finansierar fondens utgifter i den mån som skuldens maximala belopp överstiger konjunkturbufferten.

Ändringarna i pensionssystemet bereds långsiktigt. �Finansieringen av arbetslöshetsskyddet säkerställs. �Arbetets psykosociala risker blir ett insatsområde inom arbetarskyddet. �Företagshälsovårdenfokuserarpåförebyggandeåtgärder. �

11

Företagshälsovård och rehabiliteringFöretagshälsovården inriktas mot tidigt förebyg-gande av symptom och sjukdomar, främjande av och stöd för arbetsförmågan samt identifiering av tecken på en försämrad arbetsförmåga i ett så tidigt skede som möjligt. Med hjälp av ersättningssyste-met för företagshälsovårdens kostnader allokeras resurser till upprätthållande av arbetstagarnas ar-betsförmåga och förebyggande verksamhet.

Man skapar rutiner genom vilka man främjar häl-sosamma matvanor på arbetsplatsens lunchraster och andra måltider under arbetstiden.

Alternativen för och mångsidigheten hos de reha-biliteringstjänster som finansieras av FPA ökas, till exempel genom att införa rehabiliteringsmodeller som används på arbetsplatsen vid sidan av arbetet. Vid utvecklingen av nya rehabiliteringsmodeller fo-kuserar man i synnerhet på ingripande i mentala problem.

Barns och ungas välbefinnandeFör att främja barnens och de ungas välbefinnande behövs en bättre identifiering och sållning av ris-kgrupper så att åtgärderna kan inriktas exakt och

FamiljeledighetEtt efterskydd för uppsägning på minst sex må-nader stadgas för personer som återvänder från familjeledighet. Dessa personers rätt att återvända till sina gamla uppgifter förbättras genom att stra-ma åt bevisbördan i situationer där uppgifterna är utsatta för ändringar. Genom lagstiftningen effek-tiveras arbetsgivarens skyldighet att ge nödvändig introduktion och påbyggnadsutbildning till perso-ner som återvänder till arbetet från familjeledighet. Genom dessa ändringar stärks kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, i synnerhet deras karriärut-veckling.

Systemet för familjeledighet utvecklas så att endast ledigheten för pappor utökas. Grunden utgörs av till exempel 6+6+6-modellen där bägge föräldrar har en individuell familjeledighetsperiod på sex månader, medan föräldrarna fritt kan välja den återstående sexmånadersperioden. Flexibiliteten tryggas så att familjerna självständigt kan besluta i vilket skede de utnyttjar rätten till familjeledighet. Systemet ska även flexa enligt olika arbetstidsformer. Föräld-rarna ska kunna ta ut en del av familjeledigheten samtidigt. Ersättningen för familjeledigheten höjs genom att slopa s.k. veck i dessa förmåner så att de inte skärs ner enligt inkomstnivån. Avlöningen av familjeledighet föreskrivs i lagstiftningen.

Jämlikhet och jämställdhet

Personersomåtervänderfrånfamiljeledighetskyddasmotuppsägning. �Pappornasfamiljeledigheterökasgenominförandetav6+6+6-modellen. �Förmånerna för familjeledighet skärs inte ned enligt inkomstnivå. �Innehålletilönekartläggningenspecificeras. �

effektivt i ett tillräckligt tidigt skede. Familjerna får effektivt stöd som motsvarar deras behov i ett til-lräckligt tidigt skede.

Yrkesvägledningen utvecklas och effektiviseras. Dessutom säkerställer man att de unga får sommar-jobb och praktikantplatser.

12

Partiell vårdledighet utvecklas så att familjernas in-dividuella livssituationer beaktas bättre. Arbetsta-garnas möjlighet att ta hand om anhöriga förbättras genom att föreskriva en särskild ledighet för detta ändamål.

LönejämställdhetBestämmelserna om lönekartläggningar specificeras för att förbättra jämställdhetslagens funktion. Lö-nebegreppet utvidgas så att alla ekonomiska förmå-ner i anslutning till anställningen beaktas. Kretsen av dem som deltar i lönekartläggningen utvidgas. Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter som behövs i kartläggningen specificeras.

I början av regeringsperioden utförs en utvärdering av inverkan av och tillräckligheten hos åtgärder-na i den föregående regeringens program för lika lön. Utifrån utvärderingen bereds ett kompakt och konkret åtgärdsprogram för genomförandet av

principen för lika lön. Målet är att rätta till efters-läpningen av lönerna i synnerhet inom kvinnodo-minerade branscher med hög utbildning där lönen inte motsvarar arbetets krav.

KarriärutvecklingEtt program inleds där bägge könens karriärutveck-ling och ställning i arbetslivet följs upp. Om den nuvarande lagstiftningen inte garanterar tillräckligt jämställda möjligheter för män och kvinnor över-vägs som fortsatt effektiverande åtgärd införande av obligatoriska könskvoter inom både den offentliga och privata sektorn.

Utbildningsstruktur, inträdeskrav och kvalitetHela utbildningskedjans resurser och kvalitet tryg-gas. Utbildningssystemet utvecklas som en helhet eftersom beslut om enskilda delar av utbildnings-systemet inverkar på hela utbildningssystemet.

Högskolorna ska ha en tydlig profil och insatsområ-den för verksamheten. Utvecklingen av strukturer-na fortskrider så att högskolesystemet granskas som en helhet samtidigt som man beaktar högskolornas och regionernas varierande situation och behov. Profileringen av högskoleutbildningen stöds gen-om finansieringsmodellen. Samtidigt tryggas hög-skolornas kärnverksamheter och bildningsmässigt viktiga områden med liten utbildningsvolym.

Högskolornas dualmodell stärks så att kompetens-målen för de examina som de producerar förtydli-gas.

Genom det strategiska samarbetet och arbetsför-delningen mellan högskolorna säkrar man både det riksomfattande och regionala utbudet av en högk-lassig vetenskaplig och yrkesinriktad högskoleut-bildning. Högskolorna ställer upp sina strategiska mål på ett regionalt plan i samarbete med aktörerna inom arbetslivet och den offentliga sektorn. Dessu-tom kommer de överens om samarbetet och arbets-fördelningen i genomförandet av målen.

Man ser till att högskolorna satsar på verksamhe-tens kvalitet och utvecklingen av den samt att de regelbundet deltar i internationella externa utvär-deringar av sin verksamhet.

Övergången till arbetslivet snabbas upp genom att underlätta övergången till det högre stadiet och av-läggandet av studierna. I synnerhet utvecklas inträ-deskraven, möjligheterna att byta studieinriktning och studiernas flexibilitet. Dessutom säkerställer man ett tillräckligt finansiellt stöd och tillräcklig

Utbildningspolitik

Högskolornasfinansieringsmodellreformerassåattdenfokuserarpåkvalitetoch � främjandet av den.

Universitetenhandharettuppdragförlivslånginlärning. �Denstrukturellautvecklingenavhögskolornafortsättersåatthögskolesystemet �

granskas som en helhet.Exaktheteniprognostiseringenavutbildningsbehovenförbättras. �Eninternationaliseringsperiodinkluderasiallahögskoleexamina. �

13

handledning. Den nationella referensramen för exa-mina utvidgas till en referensram för kompetens.

Högskolornas finansieringFinansieringen av högskolorna reformeras så att den i betydande grad baserar sig på kärnverksam-hetens kvalitet och utvecklingen av kvaliteten samt möjliggör enheternas profilering. Kriterier som bland annat beskriver sysselsättningens kvantitet och kvalitet samt utbudet och förverkligandet av vuxenutbildningen inkluderas i grunderna för fi-nansieringen.

Högskolornas grundfinansiering höjs. Tilläggssats-ningar riktas i synnerhet till de områden som har för lite resurser i förhållande till antalet studerande jämfört med andra OECD-länder. Grundforsknin-gens andel av forskningsinsatserna stärks.

Finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten och deras finansieringsmodell reformeras. Principerna för yrkeshögskolornas och universi-tetens finansieringsmodeller förenhetligas, men dualmodellen och högskolesektorernas olika upp-gifter beaktas. Yrkeshögskolorna får en möjlighet att utföra sin forsknings-, produktutvecklings- och

innovationsuppgift som en del av det regionala in-flytandet.

Möjligheterna att utvidga högskolornas finansie-ringsbas utreds för att öka utbildningsresurserna. Målet är att förbättra kvaliteten och effektiviteten utan att äventyra jämlikheten i utbildningen eller öka de högskoleutbildades betalningsbörda.

Grundfinansieringen av högskoleutbildningen rik-tas till att förbättra förhållandet mellan lärare och studerande så att relationstalet uppnår en interna-tionellt konkurrenskraftig nivå. Den övre gränsen för skattefria donationer till högskolor slopas för både företag och privatpersoner.

Möjligheten att uppbära terminsavgift av studeran-de utanför EU- och EES-länderna blir permanent. En jämlik möjlighet att få utbildning säkerställs genom ett nationellt stipendiesystem.

VuxenutbildningAlla medborgare garanteras en möjlighet att få vu-xenutbildning som motsvarar deras behov. Incita-ment för livslångt lärande skapas för individer, ar-betsgivare och utbildningsleverantörer. Regeringen

Antal studerande i relation till undervisningspersonalen

*) Lärare avlönade med budgetmedelKällor: Undervisningsministeriets KOTA- och AMKOTA-informationstjänstsystem för statistik över universitet och yrkeshögskolor

21

18

22 22

0

5

10

15

20

25

Universitet* Yrkeshögskolor

Examensstuderande/undervisningspersonal 1999 2009

14

utreder olika modeller för att finansiera yrkesut-veckling genom personliga fondkonton, vars me-del sätts in av arbetsgivarna, arbetstagarna och den offentliga sektorn.

Identifieringen och erkännandet av tidigare och på annat håll anskaffad kompetens förbättras. Man skapar kundorienterade, samordnade styr- och rådgivningstjänster som omfattar hela cykeln för livslångt lärande i samarbete med undervisnings-ministeriet, arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. I verksamheten utnyttjas goda existerande förfaranden, till exem-pel regional praxis. Genom programmet för studie-handledning, karriärtjänster och yrkesutveckling förbättrar man balansen mellan utbildningsutbu-det och kompetensbehoven.

Universiteten styrs så att de i all sin verksamhet genomför den lagstadgade uppgiften att främja livslångt lärande. Universiteten förpliktas att fö-rena utbudet av påbyggnadsutbildning med sina strategiska kompetensområden. För universiteten fastställs en samordningsinstans vars uppgift är att utnyttja universitetets hela kompetens och under-visningsutbud i påbyggnadsutbildningen.

Balansen mellan efterfrågan på och utbudet av vu-xenutbildning förbättras genom att främja samar-betet mellan utbildningsleverantörerna, arbetslivet och det övriga samhället.

Prognostisering av utbildning och sysselsättningEtt flexibelt system utvecklas för prognostiseringen av utbildningen. Med dess hjälp styr man utbudet av utbildning och dess struktur så att den mots-varar kompetenskraven. Prognostiseringen görs exaktare genom att man effektiverar den riksom-fattande samordningen av prognostiseringen och den regelbundna dialogen mellan olika aktörer.

Studerande instrueras i arbetslivsfärdigheter, arbets-förmåga och arbetshälsa under studietiden. Dessa teman införlivas med kompetensmålen för exami-na. För högskoleexamina fastställs ett övergripande kompetensmål för internationella färdigheter. Alla utexaminerade ska ha inhämtat dessa färdigheter när utbildningen avslutas antingen i anslutning till utbildningen eller genom arbetserfarenhet. Hög-skoleexamen omfattar en internationaliseringsperi-od som är en minst tre månader långstudie- eller praktikperiod i en internationell sam-manslutning.

Förebyggande av utslagningUppmärksamhet fästs vid förskolepedagogiken och början av utbildningskedjan för att effektivt före-bygga utslagning i ett senare skede. Regeringen pre-senterar ett handlingsprogram för riksdagen genom vilket man säkerställer att hela årskullen avlägger examen på andra stadiet och en yrkesinriktad exa-men före 30-årsåldern.

15

Arbetskraftspolitik

Handlednings- och rådgivningstjänsterResurser allokeras till handlednings- och rådgiv-ningstjänster för högutbildade vid arbets- och nä-ringsbyråerna. Med hjälp av tjänsterna tacklar man de högutbildades växande arbetslöshet och garan-terar kännedomen om kompetenskraven på arbets-marknaden och utbildningsinnehållet. Tillgången till handlednings- och rådgivningstjänster för hö-gutbildade säkras i högskolestäderna.

Finansieringen för högskolornas karriär- och rek-ryteringstjänster utökas och en struktur för samar-betet mellan arbets- och näringsbyråerna samt hög-skolornas karriär- och rekryteringstjänster skapas.

De nyutexaminerades sysselsättningsmöjligheter förbättras bland annat genom att utvidga praktik-möjligheterna och i högre grad införliva den stu-dieanknutna arbetserfarenheten under studierna med målen för utbildningen.

En livslång yrkesutveckling och främjande av sys-selsättningen beaktas i synnerhet genom en hel-täckande uppföljning av karriären och placeringen i arbetslivet.

SysselsättningFluktuationen i aktiveringsgraden för arbetslösa när antalet arbetslösa varierar förebyggs. Aktiverings-graden för arbetslösa, dvs. andelen arbetslösa som omfattas av aktiva åtgärder, fastställs. Resurserna dimensioneras så att den eftersträvade aktiverings-graden uppnås.Finansieringen av sysselsättningsåt-gärderna allokeras till de åtgärder som bäst stöder sysselsättningen i syfte att effektivisera utnyttjandet av resurserna.

Sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden är det enda målet för största delen som deltar i åtgär-derna.

Tillgångentillhandlednings-ochrådgivningstjänsterförhögutbildadesäkras. �Denkonjunkturmässigavariationeniandelenpersonersomdeltariarbetskrafts- �

politiska åtgärder minskas.Finansieringen av sysselsättningsåtgärderna inriktas på de åtgärder som bäst �

inverkar på sysselsättningen.Utbildningsutbudetinomarbetskraftsutbildningenindividualiseras. �Tillräckligapersonalresursersäkerställsförarbets-ochnäringsbyråerna. �

Arbetslösa med högskoleexamen

4 873

2 069

1 772

1 654

1 363

1 255

916

637

635

606

585

490

410

315

294

283

219

171

122

111

73

68

24

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000

IngenjörTradenom

Filosofie magister (hum.)Diplomingenjör

Ekon. utbildning (högre examen)Filosofie magister (naturvetenskaper)

Magister samhällsvetenskaperPedagogie magister

Konstämnen (högre examen)Ekon. utbildning (lägre examen)

Socionom, YH inom det sociala områdetHum. kand.

DoktorLicenciat

Juris kandidatBarnträdgårdslärare

Kandidat i naturvetenskaperAgronom, magister inom jord- och skogsbruk

Teologisk utbildning (högre examen)ArkitektLäkare

FarmaceutTandläkare

Antal personerExklusive permitterade, situation 30.4.2010Källa: Arbets- och näringsministeriets statistik

16

För dem som är allra svårast att sysselsätta god-känns sysselsättning på mellanarbetsmarknaden eller i understött arbete som en långvarig eller vid behov permanent lösning. För resten är målet dock sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

Sysselsättningsåtgärderna för unga utvidgas till att omfatta över 25 år gamla nyutexaminerade perso-ner så att även unga som utexamineras från hög-skolor ska omfattas av effektiverade åtgärder. Sys-selsättningen och inträdet på arbetsmarknaden för unga som utexamineras från högskolorna främjas genom att öka möjligheterna till arbetspraktik med hjälp av ekonomiskt stöd.

I finansieringsbesluten prioriterar man de forsk-nings- och produktutvecklingsprojekt som har en stor sysselsättningseffekt i synnerhet på högutbilda-de unga och nyutexaminerade.

Dessutom möjliggör man en sänkning av företagens självriskandel i situationer där unga och nyutexa-minerade sysselsätts.

ArbetskraftsutbildningUtbildningsutbudet inom arbetskraftsutbildningen individualiseras. Lanseringen av nya innovativa ar-

betskraftsutbildningsprojekt främjas, och för dessa beviljas finansiering som tryggar utvecklingen av en långsiktig verksamhet. Finansiering som överskri-der förvaltningsgränserna möjliggörs.

Organisation för offentlig arbetskraftsserviceTillräckliga personalresurser säkerställs för arbets- och näringsbyråerna för att garantera genomföran-det av offentlig arbetskraftsservice och en tillräcklig individuell service. Man utreder huruvida ändrin-garna av lagen om offentlig arbetskraftsservice från 2009 och 2010 orsakat regional eller annan ojäm-likhet för kunderna eller en för stor belastning av arbets- och näringsbyråernas personal och därigen-om lett till en försvagad servicekvalitet. Delegerin-gen av prövnings- och beslutsrätten från ministe-rienivån till lokalnivån får inte leda till ojämlika avgöranden.

Arbets- och näringsministeriet instruerar och över-vakar verksamheten vid kommittéerna för främ-jandet av sysselsättningen allt noggrannare. NTM-centralerna utnyttjas i den regionala samordningen och styrningen.

Näringspolitik

Forskning, utveckling och innovationerDen offentliga finansieringen av forskning och pro-duktutveckling höjs betydligt, så att Finlands totala satsningar på den är minst fyra procent av BNP un-der hela regeringsperioden.

Produktiviteten i innovationssystemet höjs. Den förvaltningsöverskridande samordningen mellan innovationspolitikens finansiering, styrning och rådgivning förbättras.

Den nationella innovationsstrategin lanseras som en del av näringslivet. I innovationspolitiken drar man upp riktlinjerna för de framtida tillväxtområ-

den i de gröna och kreativa branscherna inom vilka man kan skapa tusentals arbetsplatser. Statens in-novationspolitik inriktas i allt högre grad användar- och marknadsspecifikt till exempel via företagsacce-leratorer.

De viktiga innovationerna – inom både den pri-vata och offentliga sektorn – är i allt högre grad serviceinnovationer. Innovationsrikedomen blir ett kvalitetskriterium i offentlig upphandling.

Innovationssamarbetet mellan högskolor, företag och närområden förbättras så att en skyldighet till detta införs i högskolornas verksamhetsstrategier.

Satsningarnapåforskningochproduktutvecklingutgörminstfyraprocentav � bruttonationalproduktenunderhelaregeringsperioden.

Hindren mellan lönearbete och företagande i socialskyddet slopas. �Upphandlingskompetenseninomdenoffentligasektornförbättras. �KravenpåutsläppsnedskärningariFinlanduppnåsföreslutetav2020. �

17

Finlands attraktivitet bland utländska forskare, lä-rare och experter förbättras bland annat med hjälp av internationellt utbyte, beskattning och finan-siering. Hanteringen av immateriella rättigheter (IPR) förbättras genom att effektivisera offentliga rådgivningstjänster och införliva helheter i anslut-ning till hanteringen av immateriella rättigheter med högskoleundervisningen. Upphovsrätten, dis-positionsrätten över verk och rätt till ersättning hos personer i arbets- och tjänsteförhållanden tryggas för att uppmuntra kreativiteten. Dessutom förbät-tras möjligheten att jämka oskäliga avtalsvillkor.

De för Finland viktiga industriella sektorerna och klustren där Finland har framgångspotential iden-tifieras. Man tar hand om dessa industriella sek-torers konkurrenskraftsfaktorer och tillväxt till exempel genom strategiska kluster för spjutspets-kompetens.

Utbildning och affärskompetens inom de teknis-ka och kreativa branscherna förenas på ett mer omfattande plan såsom i Aalto-universitetet så att utbildningen motsvarar näringslivets behov och behåller sin internationella konkurrenskraft.

Företagande och näringsverksamhetRegeringen förbättrar socialskyddet för yrkesutöva-re, företagare och deras familjemedlemmar. Förbät-

tringar görs i arbetslöshetsskyddet, sjukdomsskyd-det samt i anpassningen av arbets- och familjelivet till varandra så att tröskeln mellan lönearbete och företagande slopas. Rätten till jämkad dagpenning granskas enligt inkomsten och inte enligt arbetsti-den så att även yrkesutövare ska ha möjlighet att erhålla förmånen. För enskilda näringsidkare föres-krivs en rättighet att dra av vårdkostnader för egna barn i beskattningen. För yrkesutövare föreskrivs en rättighet att dra av anskaffningsutgifter för kul-tur- och motionssedlar i beskattningen. För att för-bättra kvinnliga företagares ställning utreder man hur indirekta kostnader på grund av familjeledighet kan delas mellan arbetsgivarna.

Definitionen av företagare förenhetligas så att olika myndigheter behandlar en företagare på ett enhet-ligt sätt även om de tillämpar olika lagar.

Företagande främjas genom att sprida kännedom om företagsverksamhet och företagarattityden. Mer resurser allokeras till program för entreprenörskap. Utbildning i entreprenörskap tillhandahålls och ut-vecklingen av kreativiteten understöds i olika läro-ämnen på alla utbildningsnivåer. Varje studerande, forskare och lärare vid universiteten och högsko-lorna ska ha en möjlighet att delta i entreprenör-sutbildning i enlighet med förslagen i arbets- och näringsministeriets samt undervisningsministeriets

Forsknings- och utvecklingsutgifterna i euro har sjunkit

Källa: Statistikcentralen 26.11.2009; egen bedömning av BNP-andelen

3,5 3,74,0

6,24

6,87 6,85

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2007 2008 2009*

Md euro% av BNP

% av BNP Md euro

18

arbetsgruppsutredning. Högutbildade uppmuntras till tillväxtföretagande med en ny startpeng som lockar till kompetensintensivt företagande. Verk-samheten i Företags- och fortsättarbörsen tryggas, så att förlusten av arbetsplatser förhindras när upps-kattningsvis 50 000–80 000 ensamföretagare går i pension under de närmaste åren. Inom företagart-jänster genomförs under 2011 servicekonceptet ”Allt från samma lucka” i hela landet. Finansie-rings- och rådgivningsnätet som stöder tillväxtin-riktade företag förtydligas. Tillväxt främjas på både företags- och individnivå bland annat genom en konkurrenskraftig beskattning.

Den offentliga sektorn som näringspolitisk aktörDen offentliga sektorns ansvar och ställning som beställare och producent av tjänster förtydligas och görs mer transparent. De offentliga instanserna måste satsa mer resurser på upphandlingsförfaran-den och kompetens. För små företag skapas ett se-parat, lättare upphandlingsförfarande.

Social- och hälsovårdsministeriet säkerställer att kommuninvånarnas tjänster förbättras genom ett utbyggt servicesedelsystem utan att pruta på tjäns-ternas kvalitet och tjänsteleverantörernas kompe-tensförutsättningar. FPA:s ersättningar för privata läkar-, terapeut- och psykiatritjänster höjs så att de motsvarar läget i dag.

Utveckling av regionernaDe näringspolitiska stöden och åtgärderna inriktas bättre än i dag. Regionalpolitiken får inte vara ett kriterium i beslut som gäller innovationspolitiken. Stöden allokeras tydligare endast till de branscher där man strävar efter ekonomisk tillväxt. EU:s strukturfonder (Europeiska regionala utvecklings-fonden ERUF och Europeiska socialfonden ESF) samordnas effektivt och utnyttjas för att uppnå Finlands strategiska insatsmål. Regeringen stöder den regionala tillväxten genom att säkerställa fun-gerande trafikförbindelser och moderna datakom-munikationsförbindelser. I början av regeringspe-rioden fattar man beslut om ett riksomfattande infrastrukturprogram och finansieringen av det. Man underhåller det existerande vägnätet, eftersom det kommer att belastas när användningen av in-hemska naturresurser ökar i synnerhet inom skogs- och gruvindustrin.

Kollektivtrafiken utvecklas genom att höja det of-fentliga ekonomiska stödet så att biljettpriserna inte höjs mer än med inflationsjusteringar.

Energi och klimatKraven på nedskärningarna av utsläpp i Finland ska uppnås före slutet av 2020.

När självförsörjningen inom elproduktionen höjs till hundra procent måste man även sörja för pro-duktutvecklingen inom förnybara energiformer. Den åldrande produktionen som baserar sig på fos-sila bränslen förnyas och samtidigt garanterar man ett konkurrenskraftigt pris på el. Inom utnyttjandet av förnybar energi skapar man förutsättningar för konkurrenskraften och verksamhetsförutsättnin-garna för decentraliserad produktion av bioenergi.

Regeringen genomför förslag av arbets- och näri-ngsministeriets energieffektivitetskommitté. Tjäns-ternas och konsumtionsvarornas energieffektivitet förbättras genom exaktare instruktioner och lags-tiftning. I ny- och reparationsbyggen förbättras effektiviteten med ett nytt teknologiprogram för reparationsbyggnad. Dessutom uppgörs ett pro-gram för byggande i trä. Teknologin i anslutning till klimatförändringen utformas till ett nationellt kunskapsintensivt tillväxtområde som även omfat-tar tillverkning och design av utrustning. Staten satsar betydligt på att skapa ett kluster för grön tek-nologi, så att Finland får nya gröna arbetsplatser på export- och servicemarknaden. Regeringen ska med hjälp av EU-politiken uppnå ett omfattande, internationellt och juridiskt bindande klimatavtal för att förhindra att industrins arbetsplatser flyttar till länder eller regioner som inte bekämpar klimat-förändringen.

19

KommunstrukturerRegeringen bär ansvaret för kommunsektorn. Kommun- och servicestrukturreformen har inte räckt till för att garantera nödvändiga reformer av servicestrukturerna och processerna. I stället för experiment och projekt fattar man beslut om ser-vicestrukturerna i synnerhet inom social- och häl-sovården.

De strukturella reformerna av kommunsektorn fortsätter för att säkra en stark och livsduglig kom-munstruktur. Antalet kommuner minskas kraftigt, till hälften av det nuvarande antalet, eller rentav ännu mer. Med en lämplig kommunstorlek säkerställer man tillgången till högklassiga tjänster. Högklassi-ga bildnings-, hälsovårds-, social- och kulturtjäns-ter samt en fungerande teknisk omgivning garante-rar boendetrivseln och inverkar därigenom även på kommunernas attraktivitet. När kommunstorleken ökar kan man lägga ned små samkommuner och

återinföra uppgifterna i baskommunerna, där de är underställda den kommunala demokratin.

KvalitetsstyrningFrån den nuvarande informationsstyrningen av kommunerna övergår man till kvalitetsstyrning för att öka statens ekonomiska styrmöjligheter. Detta förutsätter att tjänsternas minimiomfattning och minimikvalitet fastställs på ett bindande sätt för hela landet. Samtidigt tryggas högklassiga och jämlika offentliga tjänster på alla håll i Finland. Utvecklin-gen av systemet för kvalitetsstyrning inleds genast i början av regeringsperioden. Statens styrsystem kopplas till uppnåendet av servicelöftet. Uppnåen-det av servicelöftet, dvs. tjänsternas nivå och kvali-tet, följs upp med hjälp av en utvärderingsmetod. Utvärderingskriterierna ska vara tydliga och trans-parenta. Resultaten av utvärderingen är offentliga. Man ingriper snabbt i observerade missförhållan-den och inför nödvändiga sanktioner.

Offentliga sektorn

Antaletkommunerminskasmedhälften. �Istyrningenavkommunernaövergårmantillennationelltdefinieradkvalitetsstyrning. �Itjänsteupphandlingenövergårmantillettgodkännandeförfarande �

för tjänsteleverantörer.Statensproduktivitetsprogramavbryts. �

Inverkan av förändringarna i den demografiska strukturen på servicebehovet inom social- och hälsovårdssektorn 2010–2030

Källa: Basserviceprogrammet 2011–2014, Akavas kalkyl

100

105

110

115

120

125

130

135

140

100

105

110

115

120

125

130

135

140

2010 2015 2020 2025 2030

Index 2010=100

20

De verkliga kostnaderna för tjänsterna kan verifie-ras, vilket möjliggör jämförelser av olika kommuner och samkommuner samt andra tjänsteleverantörer. Målet är en högklassig och kostnadseffektiv servi-ceproduktion. De kommunala tjänsternas finan-sieringsgrund tryggas. Kommunerna överväger och ansvarar inte ensamma för sparlösningar, utan de genomförs öppet på hela landets nivå. Kommuner-na ska kunna prognostisera fördelningen av finan-sieringsansvaret mellan staten och kommunerna.

Kommunernas uppgifter och konkurrensutsättning av tjänsterKommunernas uppgifter ökas inte mer. Det nuva-rande uppgiftsfältet förtydligas och man bedömer vilka uppgifter som är vettiga för kommunerna att ordna även i fortsättningen. Ansvaret för anord-nandet och produktionen separeras från varandra. Kommunerna ansvarar även i fortsättningen för anordnandet av tjänsterna, men de kan välja pro-duktionssättet för dem.

Förfarandet för upphandling av tjänster reforme-ras så att man från konkurrensutsättning av tjäns-ter övergår till ett förfarande för godkännande av tjänsteleverantörer och därigenom ökar valmöj-ligheterna för användarna av tjänsterna. Den nuva-rande konkurrensutsättningen av serviceproduktio-nen främjar endast en minimering av kostnaderna, inte serviceinnovationer eller kvalitetsutveckling. Den offentliga sektorns upphandlingskompetens förbättras genom ett systematiskt program.

Staten tar centraliserat ansvar för datasystemens tekniska krav och fastställandet av de öppna gränsy-torna inom den offentliga sektorn. Datasystemens kompabilitet säkerställs för att undvika funktionel-la och ekonomiska problem.

Personalen inom den offentliga sektornFör att förbättra den offentliga sektorns verksam-hetsresultat tar man från första början med perso-nalen när reformer gällande strukturerna och pro-duktiviteten bereds. Resurserna anpassas på rätt sätt till målen. Produktiviteten och arbetshälsan för-bättras samtidigt. Att ta hand om ledarskapet och personalens kompetens innehar en nyckelställning inom den offentliga sektorn. Förutsättningen för högklassiga tjänster är en hög kompetens hos per-sonalen. När man säkerställer tjänsternas kvalitet försäkrar man sig också om att arbetsförhållandena är yrkesetiskt hållbara.

Statens produktivitetsprogramStatens produktivitetsprogram avbryts eftersom dess inverkan på produktiviteten är oklar och per-sonalnedskärningar har prioriterats. I fortsättnin-gen främjas produktiviteten på ett hållbart sätt, till exempel genom att utveckla arbetsmetoderna och effektivisera användningen av datateknik. Den vik-tigaste uppgiften för statens arbetsgivarpolitik är att trygga sysselsättningen.

Medborgarnas rättsskyddRegeringen inleder ett rättsskyddsprogram genom vilket man förkortar dröjsmålen vid förundersök-ning, åtalsprövning och rättegång samt de juridiska och ekonomiska förluster som detta orsakar medb-orgarna, näringslivet och samhället. Med hjälp av programmet avlägsnas orsakerna till de överlånga handläggningstiderna och allokeras tilläggsresurser till projekt genom vilka man effektivt kan förkorta handläggningen.

I enlighet med Europarådets rekommendation bil-das ett oberoende domstolsämbetsverk som ansva-rar för resursallokeringen till och förvaltningen av domstolarna. Målet är att trygga domstolarnas obe-roende och förbättra läget så att det är i nivå med de övriga nordiska länderna. Domstolarna är den enda instansen inom rättsväsendet som saknar en självständig centralförvaltningsmyndighet.

FörsvarslösningarFinlands försvarslösning ska även i framtiden base-ra sig på allmän värnplikt.

21

Internationella ärenden

Global nivåDen globaliseringspolitik som regeringen bedriver är stark och initiativtagande samt främjar praktiska åtgärder. Finland främjar aktivt en effektivare in-ternationell reglering till exempel på penningmark-naden samt nedläggning av skatteparadis och in-förande av globala spelregler i frihandelsområden. Handel ska öppnas ytterligare bland annat inom sektorer som kräver hög kompetens. Förverkligan-det av grundläggande arbetslivsrättigheter främjas inom alla verksamhetsområden. Internationella ar-betsorganisationen ILO:s ställning stärks.

Europeiska unionenAkava ställer sig positiv till det europeiska samar-betet och dess utveckling. Europeiska unionen ska främja arbetslivets kvalitet bland annat genom att förbättra arbetstagarnas arbetstidsskydd genom ett arbetstidsdirektiv. Dessutom ska det mentala arbe-tarskyddet prioriteras som en viktig del av EU:s ar-betarskyddspolitik. Jämställdheten främjas genom att förbättra familjeledigheterna. Den europeiska kompetensen ska höjas genom att fördubbla ut-

bildnings-, forsknings- och innovationsanslagens andel av EU:s budget. Dessutom ska det ekono-miska samarbetet i Europeiska unionen utökas. Stabiliserings- och tillväxtavtalet ska stärkas, och miniminivåer för den sameuropeiska beskattningen ska fastställas för sektorer som ligger nära den inre marknaden. Dessutom ska uppföljningen av natio-nella budgeter förbättras för att garantera den lång-siktiga hållbarheten.

Den internationella regleringen på penningmarknaden bör effektiviseras. �Finland har tydliga globaliseringsmål i synnerhet i frågor gällande handelspolitiken �

och arbetslivet.Arbetstagarnas arbetstidsskydd förbättras i reformen av arbetstidsdirektivet. �Utbildnings-,forsknings-ochinnovationsansgensandelavEU:sbudget �

fördubblas.

22

Järnvägsmannagatan 6 00520 Helsingfors www.akava.fi