Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Kriminologiska institutionen
”Du blir ju alltid stämplad
på nåt sätt…”
En kvalitativ studie om invandrarungdomars uppfattning
om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund.
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Zardewa Faizi
2
Förord______________________________________________
Arbetet med denna uppsats har varit givande och lärorikt ur flera synpunkter och jag hoppas att ni
som läser denna studie finner den intressant och spännande.
Jag vill ge mina intervjudeltagare ett stor tack för att ni ställde upp och gav mig innehållsrika och
intressanta intervjuer. Utan er hade inte denna studie varit genomförbar. Jag vill även tacka Martin
Bergqvist, min handledare, som med sin kunskap och positiv anda gett mig hopp om att få ihop min
uppsats.
Tack alla!
Stockholm 14/5 2014
Zardewa Faizi
”Det finns ingen kunskap som inte är värdefull.”
(Edmund Burke 1729-1797)
3
Sammanfattning
De två största studierna i Sverige kring invandrares brottslighet har genomförts av
Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Den första publicerades 1996 och drygt tio år senare utkom en ny
rapport. Båda rapporterna visade att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i
brottsstatistiken. Flertal studier visar dock att förklaring till överrepresentation bland
invandrarungdomar är den svaga anknytningen till det svenska samhället samt diskriminering. Ju
starkare anknytning desto mindre risk för brottslighet, vilket stämmer väl med kriminologiska
teorier kring orsakerna till brottslighet. Det finns en risk för invandrarungdomar att diskrimineras av
polisen, inom rättsväsendet samt inom andra samhällssektorer. Det finns en utbredd stereotyp
föreställning om invandrarungdomar som särskilt kriminella i det svenska samhället.
Syftet med uppsatsen är att beskriva invandrarungdomars uppfattning kring brottslighet bland
ungdomar med invandrarbakgrund, samt förstå invandrarungdomars överrepresentation i
brottsstatistiken. De frågeställningar uppsatsen ska svara på är; Vilka faktorer kan bidra till
invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har
invandrarungdomar om brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund?
Metoden jag använder för att belysa syftet är av en kvalitativ ansats, då den söker djupare
förståelse för invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken och dess orsak. Det
empiriska materialet består av intervjuer med 4 invandrarungdomar och i studiens teoretiska del har
två teoretiska ramar använts, stämplingsteori och social desorganisationsteori.
Resultatet i denna studie påvisar att diskriminering, segregation och utanförskap är de
omständigheter som kan påverkar invandrarungdomar negativt. De genomgår en identitetskris,
allteftersom de känner sig utanför det svenska samhället och känner sig diskriminerade. De är
varken svenskar eller invandrare. De skapar en stor gemenskap med andra ungdomar i samma
situation, denna gemenskap beror till stora delar på segregation. Ungdomarna lär sig att inneha
värderingar och normer som i viss mån avskiljs från det svenska samhällets normer och värderingar.
Tidigare forskning samt teorier visar att dessa omständigheter kan utveckla ett brottsligt beteende
hos ungdomar.
4
Innehållsförteckning
1.Inledning s. 6
1.1 Syfte och frågeställningar s. 6
2.Tidigare forskning s. 7
2.1 Brottslighetens omfattning bland invandrare s. 7
2.1.1 Invandrares brottsdeltagande s. 7
2.1.2 Överrepresentationen s. 8
2.2 Orsak till överrepresentationen s. 10
2.2.1 Diskriminering som orsak till överrepresentationen s.10
2.2.2 Identitetsskapande och sociala villkor s. 12
3.Teoretiska utgångspunkter s. 13
3.1 Stämplingsteori s. 13
3.2 Social desorganisationsteori s.14
4.Metod s. 15
4.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkt s. 15
4.2 Val av metod s. 16
4.3 Urval och material s.16
4.3.1 Presentation av intervjupersoner s. 16
4.3.2 Definitioner och centrala begrepp s. 17
4.4 Förberedelse och genomförande s. 17
4.4.1 Förberedelse s. 17
4.4.2 Genomförande s. 18
4.5 Analysmetod s. 19
4.6 Validitet och reliabilitet s. 20
4.7 Generalisering s. 21
4.8 Etiska övervägande s. 23
5.Resultat och analys s. 23
6.Avslutande diskussioner s. 27
5
7.Litteraturförteckning s. 30
8.Bilagor s. 32
8.1 Bilaga 1 s. 32
8.2 Bilaga 2 s. 34
8.3 Bilaga 3 s.35
6
1. Inledning
Den svenska debatten om invandrarungdomars brottslighet har fått ett stort utrymme i det svenska
samhället och särskilt i media (Sarnecki 1993, s. 16). Kriminalstatistiken visar att invandrare och
barn till invandrare är överrepresenterade i brottsligheten bland Sveriges befolkning. Debatten
uppkom under slutet av 1970-talet, där pockettidningen R publicerade en artikel som bland annat
innehöll statistik som visade att invandrare var överrepresenterade när det gäller lagförda brott (von
Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 76). Tidigare forskning visar att invandrarungdomar på grund av
diskriminering, segregation och låg socioekonomisk status, riskerar att utveckla en kriminell karriär
(Estrada & Flyghed 2007, s. 37; Pettersson 2007, s. 192). Ungdomstiden är en period i livet där
samhället varken ser personerna som barn eller vuxna. De både förväntas och tvingas agera på ett
bestämt sätt samtidigt pågår en process som går ut på att slå sig fri från auktoritära makter (Estrada
& Flyghed 2007, s. 11). Varje ungdom har förmodligen en bild över vilka mål de har med livet och
hur de vill forma sin framtid. Men för invandrarungdomar är möjligheterna för att uppnå målen på
ett socialt accepterat sätt färre (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 90). Konsekvensen blir
känslan av utanförskap, uppgivenhet och misstro. Utanförskapet leder också till att olika
bostadsområden får en symbolisk beteckning för invandrartäthet, fattigdom och ökad brottslighet
samt otrygghet (Alinia 2006, s. 65). Det blir lättare för invandrarungdomar att hamna i omväxlande
identitetsbildningar, då spänningar mellan de kulturella värderingar och det stora samhället ökar. De
brukar ofta ansluta sig till sina egna och skapar en miljö som ställer krav på olika sätt (Ålund 1997,
s. 14ff). Ålund anser att svenska ungdomar inte genomgår en sådan process, då deras föräldrar och
samhället i övrigt delar liknande normer och värderingar (Ålund 1997, s. 50).
Den ökande separationen mellan svenskar och invandare har bidragit till att frågor kring
invandrares brottslighet aktualiserats och blivit ett ämne för debatt (Ålund 1997, s. 22). Många i
samhället har en negativ bild av invandrarungdomar, denna bild stannar lätt kvar när
invandrarungdomar kommer i kontakt med polisen i olika situationer. Det är väldigt lätt att låta sig
styras av fördomar och inte förstå problemet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syfte med denna uppsats är att förstå varför invandrarungdomar är överrepresenterade i
brottsstatistiken och tolka invandrarungdomars uppfattningar om brottsligheten bland
invandrarungdomar. Jag vill med denna uppsats försöka nyansera bilden av problemområdet genom
att undersöka varför invandrarungdomar hamnar i brottsligheten och vilka omständigheter som kan
påverka invandrarungdomar att begå brott. Utifrån detta syfte har jag formulerat följande
7
frågeställningar:
Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars överrepresentation i brottsstatistiken?
Vilka uppfattningar har ungdomar om brottslighet bland invandrarungdomar?
2. Tidigare forskning
2.1 Brottslighetens omfattning bland invandrare
2.1.1 Invandrares brottdeltagande
Det har gjorts en hel del svenska studier kring brottsligheten bland invandrare och deras barn.
Årligen publiceras kriminal- och domstolsstatistik i Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som sedan
1994 har ansvarat för den officiella rättsstatistiken (BRÅ 2005:17, s. 17). Den tidiga svenska
studien om invandrares brottslighet gjordes 1966 (Sveri 1966) därefter fram tills idag har det gjorts
flera studier inom ämnet. Den största studien som gjorts om invandrares brottslighet presenterades
av Brå 1996, Invandrare och invandrares barns brottslighet. I denna studie, undersöktes 3,5
miljoner personer födda åren 1945-1974 och folkbokförda i Sverige. Studien visar den misstänkta
brottsligheten bland invandrare och invandrares barn mellan åren 1985-1989 (Ahlberg 1996:2, s.
13). Ahlberg analyserar hur stor andel av brotten som begås av invandrare respektive svenskar
under denna period. Han delar upp populationen i olika grupper beroende på vilken nationalitet de
tillhör. Ahlbergs undersökning visar att invandrare från Asien, USA och vissa delar av Västeuropa
har ett lägre brottsregister än invandrare från nordiska länder. Det har även visat att mängden av
dem som under perioden 1985-1989 har registrerats för brott varierar. Brottsligheten skiljer sig
markant beroende på vilken nationalitet man tillhör. Invandrare från Tunisien, Algeriet, Libyen,
Marocko och Chile är överrepresenterade. Medan övriga arabländer, Afrika, Östeuropa och
Sydamerika ligger på en lägre nivå (Ahlberg 1996:2, s. 50f).
Ahlbergs skriver vidare att invandrares barn begår mindre brott jämfört med sina föräldrar,
däremot är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken jämfört med svenskar (Ahlberg 1996:2,
s. 75). Den visar också att 14 procent av de anmälda brotten i Sverige under perioden 1985-1989
begicks av invandrare. Av dessa stod 8 procent för invandrare från nordiska länder och 6 procent för
de utomnordiska invandrare (Ahlberg 1996:2, s. 88). Överrepresentationen är störst när det gäller
grövre brott. Bland invandrare registreras 30 procent för mord och dråp samt 38 procent för
våldtäkt. Överrepresentationen bland invandrare gäller också för misshandelsbrotten, rån och
butiksstöld (Ahlberg 1996:2, s.33).
Hur kan denna överrepresentation förklaras? Enligt Ahlberg kan faktorer som socioekonomisk
8
status, bostadsort samt kön och ålder inte förklara skillnader i brottslighet. Överrepresentationen är
dock tydlig och kvarstår bland invandrarpopulationen i brottsstatistiken. Istället hänvisar han till två
huvudhypoteser som kan förklara överrepresentationen; anpassningssvårigheter till det nya landet
(invandringssituations hypotes) eller (selektions hypotes) att en stor andel människor som utvandrat
hade sedan tidigare en brottslig karriär eller att dessa grupper har högre risk att begå brott (Ahlberg
1996:2, s. 88-90). Även von Hofer, Sarnecki och Tham (1996) hänvisar till selektionshypotesen i
sin forskning. De menar att en liten del av de människor som invandrat till Sverige, hade sedan
tidigare personliga problem. De ger ett exempel på en studie (Lenke 1983) om invandrargrupper
som kom från Finland till Sverige på 1970-talet, dessa grupper utvisades från Sverige på grund av
brottslighet. Det visades sig att dessa grupper hade uppvisat allvarliga problem redan i sitt
ursprungsland. De sökte sig till Sverige för att lättare kunna klara sig, på grund av skillnader i den
finska och svenska socialrättsliga system (von Hofer, Sarnecki & Tham 1996, s. 89).
2.1.2 Överrepresentationen
Nästan tio år senare publicerades en ny studie från Brå (2005:17) ur ett mångkulturellt perspektiv,
Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Studien omfattar anmälda brott till
polisen under åren 1997-2001 och den inkluderar även de personer i populationen som var
registrerade som skäligen misstänkta för dessa brott. Populationen i studien består av personer
folkbokförda i Sverige i åldern 15-51 år och det rör sig om ca 4,4 miljoner personer. Brå:s studie
visar att utlandsfödda tenderar att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke jämfört
med personer som är födda i Sverige. Är man född i Sverige men har en eller två utrikesfödda
föräldrar tenderar även de att i större utsträckning registreras för en brottsmisstanke. De flesta
internationella studier om brottslighet ur ett mångkulturellt perspektiv visar samma resultat som i
Sverige. Men i Sverige är invandrares överrepresentation i brottsstatistiken högre än deras barn,
vilket så är inte fallet internationellt. I andra länder har andra generationens invandrare högst
överrisk att registreras för en brottsmisstanke enligt Brå (Brå 2005:17, s. 7-8).
Vidare belyser Brå att det finns stora statistiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda
personer, med båda föräldrar födda i Sverige, när det gäller misstanke för brott. Enligt Brå är det 2,5
gånger vanligare att invandrare misstänks för brott jämfört med svenskfödda och det är 1,6 gånger
vanligare att en person med en eller två utrikesfödda föräldrar registreras för en brottsmisstanke
jämfört med personer med svenskfödda föräldrar (Brå 2005:17, s. 8). Skillnaden finns även bland
invandrarna som är registrerade för brott. Andelen personer som registreras för brottsmisstanke är
större i vissa invandrargrupper, exempelvis personer från Nordafrika och Västasien. Enligt Brå
begås de flesta brott i Sverige av personer som ursprungligen kommer från Danmark, Norge och
9
Finland. Förklaringen till det är att dessa grupper är mycket större än andra invandrargrupper i
Sverige (Brå 2005:17, s. 35-36). Men även om dessa grupper begår flest brott så löper exempelvis
personer från Nordafrika att i större utsträckning registreras misstänkta för brott då deras
urvalsgrupp är mindre bland Sveriges befolkning.
Sedan förra studien (1996:2) har överrisken att som invandrare registreras för en brottsmisstanke
ökat något. Den tidiga studien från Brå (1996:2) visade att det var 1,5 gånger vanligare att personer
med en eller två föräldrar födda utomlands var registrerad för brott än de med två svenskfödda
föräldrar. Enligt Brå är det i princip oförändrat jämfört med det senaste studie (1,6 ). Men när det
gäller överrisken att registreras för en brottsmisstanke hos invandrare har ökat från 2,1 till 2,5 (Brå
2005:17, s. 34). Brå menar att ökningen av överrisken bland invandrare förmodligen kan bero på att
antalet utrikesfödda personer ökat sedan förra studien. Sedan Brås:s studie från 1996 (1996:2) har
det skett stora ekonomiska förändringar i samhället. Sverige drabbades av en kraftig ekonomisk kris
under 1990-talet, vilket ledde till arbetslöshet och stora neddragningar inom den offentliga sektorn.
Det var svårare för en invandrare att få ett arbete och anpassa sig till det svenska samhället.
Samtidigt ökade den etniska boendesegregationen, där det var många invandrare, särskilt från
utomeuropeiska länder, som var överrepresenterade i storstädernas låginkomstområden (Brå
2005:17, s. 14).
Vilka bakgrundsfaktorer som enligt Brå kan bidra till att invandrare oftare misstänks för brott
beskrivs under tre huvudteman.
1. Det är svårt att bryta upp från sitt hemland och bosätta sig i ett nytt land med en helt
annan miljö, språk och kultur. Man är tvungen att separera från vänner och släktingar och
man lämnar bakom sig den miljö man är van vid. Det blir svårare att anpassa sig till det nya
landets kultur och miljö eftersom anknytning till hemlandet är stark. Den svaga
anpassningen till det nya landet leder till utanförskap och man upplever bristande
livschanser som enligt Brå kan vara orsak till att ett brottsligt beteende utvecklas (Brå
2005:17, s.12). En punkt som är viktig att framföra är att invandrare som kommer till
Sverige under sina första levnadsår har lättare att anpassa sig än de som kommer när de är i
skolåldern. De invandrargrupper med högst procentuell risk för att registreras för en
brottsmisstanke, är de som kom till Sverige mellan skolåldern och tonåren (4-16 år).
Däremot är de invandrargrupper med lägst antal registrerade för misstanke av brott de som
kommit till Sverige innan skolåldern (Brå 2005:17, s. 38).
2. Det är vanligare bland invandrare att på grund av sociala faktorer utveckla ett
brottsligt beteende. Det finns studier som visar att invandrargrupper har en sämre social
situation och sämre sociala förutsättningar. Det gäller exempelvis utbildning, arbete,
10
inkomst, boende samt fysisk och psykisk hälsa.
3. Det finns brister i mottagandet av invandrare i Sverige, på grund av utbredda fördomar
som finns bland myndigheter och olika institutioner runt om i landet. Fördomarna skapar en
ökad etnisk boendesegregation och olika invandrargrupper utsätts för en strukturell negativ
särbehandling. Invandrarnas möjligheter till att integreras i det svenska samhället försvåras
och skapar ett vi och dom tänkande. På vissa håll har det lett till att de flesta
invandrarfamiljer söker sig till sina egna och träffar sällan personer som inte har utländsk
bakgrund. Brå menar att dessa faktorer, särskilt för ungdomar, ökar risken för brottsligt
beteende (Brå 2005:17, s. 12-13).
Det bör dock poängteras att när man talar om överrepresentation menar man i förhållanden till
omfånget på gruppen, det är sällan fler invandrare än personer med svensk bakgrund som begår
brott, utan en större andel i förhållande till gruppen invandrare (Kardell 2011, s. 13). En annan
aspekt som också bör framhävas är att problematiken med de flesta studier som belyser
problemområdet har svårt att definiera vem som är invandrare. Begreppet invandrare kan ha flera
definitioner och att den ibland kan bli missvisande. Vilka är och vilka är inte invandrare? Ska man
även inkludera utrikesfödda personer men som har svenskt medborgarskap eller turister eller
ungdomar som är födda i Sverige men har en eller två utrikesfödda föräldrar?
2.2 Orsak till överrepresentationen
2.2.1 Diskriminering som orsak till överrepresentation
Johan Kardell har i en rapport (2011), om registrerad brottslighet bland personer med utländsk
bakgrund, redovisat resultaten av svensk forskning om invandrarnas överrepresentation i
brottslighet. Kardell skriver att samtliga studier visar att invandrare är överrepresenterade vad det
gäller den registrerade brottsligheten. Men trots stora förändringar med en ökad ut- och invandring i
Sverige, har överrepresentationen bland invandrare varit ganska oförändrad. Kardell menar att
invandrares överrepresentation i den svenska brottsstatistiken troligtvis kan bero på deras situation i
Sverige. Invandrare som utsätts för diskriminering och orättvisor på grund av deras etniska
tillhörighet blir utsatta för en negativ särbehandling inom det svenska rättsväsendet (Kardell 2011,
s. 41-42). Det innebär att redan vid misstanke av brott förekommer en viss särbehandling av
invandrare (Kardell 2011, s. 96). Enligt Kardell läggs förundersökningen oftast ner med personer
med utländsk bakgrund, detta menar Kardell beror på att invandrare oftare bli skäligen misstänkta
för brott än personer med svensk bakgrund (Kardell 2011, s. 38). Jerzy Sarnecki belyser
problematiken kring diskriminering inom rättsväsendet i Är rättvisan rättvis (2006) och menar att
diskriminering bland invandrare växer och påverkas av andra samhällsområde. Vilket innebär att
11
diskriminering inom det svenska rättsväsendet är en följd av mellaninstitutionella effekter. Detta
kan enlig Sarnecki ske när man uppmärksammar invandrares brottslighet som ett samhällsproblem
via media, vilket i sin tur påverkar polisens arbete och leder till att invandrare döms hårdare i
rättegångar (Sarnecki 2006:30, s. 4-5).
Selektion i samband med anmälan skulle kunna vara en av orsakerna till överrepresentationen.
Sarnecki menar att det inte finns någon forskning som tyder på att allmänheten i större utsträckning
polisanmäler personer med invandrarbakgrund än personer med svensk bakgrund. Men det finns
psykologiska/socialpsykologisk forskning om stereotyper och fördomar om olika etniska grupper
som enligt Sarnecki kan anses vara en förklaring till att invandrare diskrimineras i samband med
anmälan av brott. Sannolikheten för att bli anmäld är också större för dem som inte beter sig enligt
det etablerade kulturmönstret eller har språkliga kommunikationsproblem. Dessutom har personer
med icke-svenskt utseende lättare för att bli utpekad misstänkt för brott i område där majoriteten är
personer med svensk bakgrund (Brå 2005:17, s. 22-23).
En annan förklaring till överrepresentationen kan vara polisens särbehandling. För att polisen ska
kunna binda någon till ett brott krävs oftast vittnesutsagor eller att gärningsmannen grips på bar
gärning. Det är mindre vanligt att personer knyts till ett brott genom ett spaningsarbete. Det talar
därmed för att det inte finns utrymme för negativ särbehandling av invandrare från polisens sida.
Men när det gäller de grövre brotten, exempelvis mord, dråp och grov våldtäkt, sätts
spaningsinsatser in även om ingen misstänkt finns i ett första skede (Ahlberg 1996, s. 39). Med
tanke på det ovanstående är att invandrare är överrepresenterade just i den grövre brottsligheten,
innebär detta att resultaten från polisens spaningsarbete kan ifrågasättas? Finns det en dold negativ
särbehandling av invandrare från polisens sida?
Förklaringen kanske ligger i att polisen prioriterar att klara upp den grövre brottsligheten, vilket
leder till att invandrare i statistiken står för en större andel av samtliga anmälda brott än vad de
egentligen gör. En annan förklaring kan vara att invandrare oftast associeras till de grövre brotten,
vilket i sin tur leder till att polisen vid spaning eller patrullering observerar och kontrollerar
invandrare i högre utsträckning än personer med svensk bakgrund. Det finns flera internationella
studier från exempelvis USA och England som visar att personer som tillhör en annan etnisk
bakgrund kontrolleras av polisen i högre grad än personer med europeiskt utseende (Brå 2005:17, s.
23).
Sammanfattningsvis kan man utgå ifrån att risken att bli upptäckt och anmäld för brott är
densamma för svenskar som för invandrare. Däremot förekommer troligtvis risk för att invandrare
uppmärksammas och selekteras av polis vid anmälan, i rättsväsendet och av omgivningen.
Invandrare har alltså lättare att registreras i kriminalstatistiken än svenskar och detta sker redan från
12
polisanmälan och brottsutredning till det att påföljden verkställs eller att ärenden läggs ner på grund
av brist i förundersökningen (Kardell 2011, s. 40). Enligt Sarnecki är det därför viktigt att definiera
begreppet brottsuppklaring, då det är lätt att utifrån uppgifter om skäligen misstänkta eller lagförda
personer, dra slutsatsen om brottslighetens omfattning (Sarnecki 2009, s. 77).
2.2.2 Identitetsskapande och sociala villkor
Begreppet identitet avser individens uppfattningar om vem denne är och vad som är meningsfullt
för individen. Kön, nationalitet, samhällsklass och etnicitet är de selektiva egenskaper som
symboliserar identitet. Varje individ i samhället är unik och utvecklas via interaktion i den sociala
kontext som denne befinner sig i (Giddens 2003, s. 43). Tonårstiden är den period där ungdomar
förbereds till att bli vuxna. Som jag nämnde tidigare ställs de flesta ungdomar inför krav som
självständighet och skapandet av nya sociala roller. För att nå en positiv identitet krävs en trygg
bakgrund och en god förutsättning. Sämre relation till de vuxna och dåligt självförtroende skapar en
negativ identitet som leder till att man söker sig till andra kamrater eller gäng i samma situation. I
den nya umgängeskretsen bemöts individen av prövningar och krav på att följa gruppens regler för
att bli accepterad, vilket ökar dennes identitetsskapande (Ekbom 2006, s. 137).
Att forma sin identitet i ett mångkulturellt samhälle är komplext. Ungdomar har genom sina
föräldrar tagit del av deras ursprungskultur men också av det svenska samhället som de lever i. Det
handlar ofta om ett strävande efter att återskapa och identifiera sig med sin ursprungliga bakgrund
och sitt nuvarande sammanhang. Identitetsprocessen innebär att ungdomarna utvecklar en
mångkulturell livsstil som betyder att de tar till sig olika delar av olika kulturer. Den nya livsstilen
förklaras som att ungdomarna slits mellan den kultur som deras föräldrar representerar och den
kultur som finns i det svenska samhället. Dessa ungdomar kallar Aleksandra Ålund för
"multikultiungdomar" (Ålund 1997, s.166f ).
Aleksandra Ålund som har forskat kring frågor om etnicitet har gjort flera studier om
invandrarungdomar. I sin ungdomsforskning koncentrerar hon sig på det mångkulturella samhällets
problem. Ålund menar att ungdomar som lever i ett socialt utanförskap, i en segregerad miljö, oftast
framställs som de främmande och utestängs från samhället. Invandrarungdomar har i många
avseenden enlig Ålund, liknande erfarenheter av segregerade bostadsmiljö, diskriminering samt
stigmatisering. Detta kan enlig Ålund skapa subkulturer som i sin tur formar ungdomarnas identitet
(Ålund 1997, s. 38-40). Ålund konstaterar att brottsligheten bland invandrarungdomar aldrig kan
sökas i föräldrarnas ursprungskultur, utan endast i deras sociala villkor i Sverige (Ålund 1997, s. 62-
64). Vidare skriver hon att invandrarungdomar i hög grad är transkulturella, vilket innebär att
ungdomarna tänker och handlar på ett gränsöverskridande sätt i ett ömsesidigt kulturellt utbyte.
13
Dock poängterar Ålund att ungdomar som är födda i Sverige men som har utrikesfödda föräldrar, är
svenskar snarare än invandrare. Deras gemensamma behov är dock att få känsla av att de hör till det
svenska samhället (Ålund 1997, s 5f).
Även Ahmadi (2003) tar upp problematiken kring frågan om invandrarungdomars identitet. Han
menar att samhället skapar motstånd hos ungdomar, där de väljer att inte bry sig om samhällets
normer och lätt bryter mot dem. Ahmadi menar att diskriminering av invandrarungdomar i
samhället samt samhällets isoleringar formar ungdomarna till att bli något som inte förespråkas i det
konventionella samhället. Diskriminering och segregation kan enligt Ahmadi påverka ungdomar på
ett negativ sätt och gör att de kan utveckla ett kriminellt beteende som en motreaktion på det
diskriminerande samhället (Ahmadi 2003, s. 72-73).
3. Teoretiska utgångspunkter
3.1 Stämplingsteori
Enligt teorin om stämpling finns orsaker till brottslighet i det etablerade samhället och dess krav på
individen (Sarnecki 2009, s. 201). När man talar om det stämplingsteoretiska perspektivet är
Howard Becker den som främst nämns. Enligt Becker utvecklas en individs beteendemönster
sekventiellt, alltså avvikandet sker under en process där den brottsliga handlingen definieras som
avvikande i förhållande till de rådande normerna (Becker 2006, 31-34). När omgivningen utpekar
en individ som avvikare kan det leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv. Det
blir som en självuppfyllande profetia där avvikaren utför handlingar som han eller hon tror
omgivningen förväntar sig att han eller hon ska utföra (Becker 2006, s. 41). Stigmatiseringen leder
till att individen saknar tillhörighet till samhället och därefter fortsätter att bryta mot samhällets
normer i ännu större utsträckning. Enligt Becker betraktas han som ”Outsiders” (Becker 2006, s.
17). Eftersom individer är beroende av att ingå i samhörighet uppstår subkulturer och grupper där
de skapar en egen gemenskap, egna normer och regler. I gruppen har avvikelsen i sig ingen negativ
klang utan den förses med en god identitet (Becker 2006, s. 44). Detta kan förklara varför
invandrarungdomar i utsatta förorter söker sig till sina ”egna” och har så svårt att integrera i det
svenska samhället.
Enligt Becker är det själva strukturen i samhället som kategoriserar avvikande handlingar och vi
människor skapar regler som bestämmer vad vi ska betrakta som avvikande och icke-avvikande
(Becker 2006, s 22). Becker tar upp olika typer av avvikelseformer:
Rent avvikande: Ett beteende som bryter mot reglerna och uppfattas också av andra i
omgivningen som samhällets regelbrytare.
14
Falsk anklagelse: Ett beteende som inte bryter mot samhällets normer men som andra
betraktar som normbrytare.
Hemlig avvikande: beteende som bryter mot samhällets regler men som andra inte
betraktar som samhällets regelbrytare (Becker 2006, s. 31).
Vidare skriver Becker att de handlingar som vi betraktar som avvikande kan skilja sig åt
beroende vilket samhälle vi befinner oss i. Exempelvis ett beteende som vi här i Sverige tycker är
accepterad, kanske inte är det i ett annat land eller vice versa (Becker 2006, s. 35). Becker talar
också om att den status som man har i samhället kan påverka hur man blir behandlad och bedömd.
Inom stämplingsteorin talar man ofta om en primär avvikelse och en sekundär avvikelse. Med
primär avvikelse menas att många ungdomar begår brott under sin ungdomstid och att det kan ses
som en naturlig del i individens liv. Men samhällets reaktion på detta beteende, i form av hårda
straff eller felaktiga misstankar, kan leda till att individen fortsätter med ett brottsligt beteende, så
kallad sekundär avvikelse (Becker. H. i Sarnecki 2009, s. 201).
3.2 Social desorganisationsteori
Social desorganisationsteori utgår ifrån att brottsligheten kan förklaras genom ett socioekologiskt
perspektiv, genom att undersöka den sociala strukturen i en stadsdel. Man hävdar att brottsligheten
uppstår i de ekonomiskt och socialt svaga områdena, som kännetecknas av bostadsområden som
ständigt förändras, där det finns fattigdom, sämre levnadsförhållanden och social isolering (Swärd
& Ohlsson 1994, s. 109-110). Dessa egenskaper i sin tur påverkar invånarnas gemensamma
värderingar och utövandet av social kontroll. Enligt teorin minskar en stadsdel sin förmåga att
kontrollera beteende hos människor och därmed öka sannolikheten för brott. Fattigdomen gör att det
blir ännu svårare att hantera sociala problem och man saknar de sociala resurser som behövs för att
ta itu med brottsligheten. Isoleringen från de allmänna institutioner blir en del ungdomar förvirrade
om vad som är ett lämpligt beteende (Swärd & Ohlsson 1994, s. 112).
Clifford Shaw och Henry McKay är en av de viktigaste social desorganisationsteoretiker som
använde sig av den allmänt kända zonindelningen över städer, där en stad är indelad i fem olika
zoner:
1. Central business district (affärsdistrikt), är den innersta zonen.
2. Transitional zone består av fabriker, övergivna och nedgångna bostäder som har en
hög andel nyanlända immigranter. Brottslighet i denna zon är högre jämfört med de övriga
zonerna. Dessutom finns i denna zon även andra problem såsom hög dödlighet, dålig
folkhälsa etc.
3. Working class zone, bostadsområden med yrkesutbildade arbetstagare.
15
4. Residential zone, ett bättre område med bostäder och villor.
5. Cummuter zone, förstäder (Shaw & McKay i Sarnecki 2009, s. 171).
Shaw och McKay menar att i de socialt svaga och fattiga områden finns värderingar och normer
som stödjer brottsligt beteende. De tar upp ett exempel på transitional zone, där det bor många
fattiga och nyanlända immigranter som väntar på att området ska förändras. Många människor bor
där tillfälligt och relationerna mellan invånarna blir kortvariga och opersonliga. Dessa förhållanden
orsakar brottsligt beteende som kan överföras mellan generationer (Sarnecki 2009, s. 171-172).
Enligt Shaw och McKay kan de stora etniska och kulturella skillnader hindra framväxten av starka
sociala institutioner och gör kommunikationen svår. Shaw och McKay skriver vidare att när familjer
med olika etniska bakgrund flyttar från dessa områden (transitional zone), minskar deras brottlighet
kraftig. Detta innebär att etnicitet eller kulturella egenskaper hos dessa grupper har mindre påverkan
på brottsligheten än grannskapets struktur (Swärd & Ohlsson 1994, s. 110-111).
4. Metod
4.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Jag valde att utgå ifrån den hermeneutiken, skälet till det är för att mitt syfte utgick från att
djupgående förstå invandrarungdomarnas upplevelser och uppfattningar. Hermeneutiken beskrivs
som en tolkningslära som eftersträvar att skapa förståelse för en företeelse eller ett skeende
(Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 247). Den intresserar sig för att genom tolkningar nå en djupare
förståelse av en individs situation snarare än enbart beskriva det, något som gjorde valet av ansats
enkelt för min del (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 95). För en hermeneutiker är förförståelse inget
hinder, utan den kan snarare beskrivas som ett hjälpmedel i forskarens förståelse -och
utvecklingsprocess (Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 246-247). Vi som forskare och även som
privatpersoner har en del förkunskaper om ett skeende eller en företeelse. Förförståelse finns alltid
med i bakhuvudet, eftersom vi ser de tidigare kunskaperna som värdefulla för förståelsen och för
tolkningarna. Förförståelse är nödvändigt för att förståelse överhuvudtaget ska vara möjligt
(Sohlberg & Sohlberg 2009, s. 73).
Min förförståelse för ämnet anser jag har till stor del formats av mina funderingar kring fenome-
net och också debatter som förts i ämnet, till exempel om utanförskap och diskriminering. De erfa-
renheter jag har haft är att jag har upplevt att de flesta invandrarungdomar och deras föräldrar inte
delar liknande normer och värderingar som samhället i övrigt. Därför har invandrarungdomar lättare
att hamna i brottslighet då de har en svag anknytning till det konventionella samhället. Men på
16
grund av min förförståelse för ämnet har jag under hela processen varit medveten om att det varit
extra viktigt för mig att vara öppen och inte påverkas av de fördomar jag har. Därför har det varit
viktigt för mig att försöka balansera min förförståelse så att den kommer fram i rätt syfte och läggs
från då den kan leda till övertolkningar.
4.2 Val av metod
För att uppfylla uppsatsens syfte och frågeställningar, har jag valt att använda den kvalitativa
forskningsmetodiken med både deskriptiv (beskrivande) och explorativ (undersökande) ansats
(Kvale & Brinkmann 2009, s. 46, 121). Kvalitativa metoder används då man vill undersöka hur
människor ser på meningen med sig själva och sin relation till omgivningen inom sin livsvärld.
Kunskap om denna mening får vi genom att tolka det vi ser och vad som sägs (Kvale & Brinkmann
2009, s. 43). Anledningen till att jag valt använda den kvalitativa metoden är för att målet med
uppsatsen är att förstå och gå på djupet för att utforska problemområdet. Avsikten är inte att enbart
bevisa och beskriva något, utan undersöka något på djupet och få så mycket detaljerad information
som möjligt.
4.3 Urval och material
För att besvara mina frågeställningar har jag valt att intervjua fyra invandrarungdomar.
Intervjudeltagarna består av personer som har varit tillgängliga för mig i min omgivning och
målgruppen för min studie är invandrarungdomar mellan 18-22 år som är födda i Sverige eller
utomlands. Kön eller vilket land de kommer ifrån har ingen betydelse, dock var kravet att
intervjupersonerna skulle vara bosatta eller hade bott på ett invandrartätt område i Sverige.
Anledning till kravet var för att förstå intervjudeltagarnas erfarenheter av invandrartäta områden i
Sverige, De ungdomar som deltog i undersökningen var alla över 15 år, det innebär att det inte var
nödvändigt att inhämta vårdnadshavares samtycke, vilket har underlättat forskningsprocessen
(Vetenskapsrådet s. 9).
4.3.1 Presentation av intervjupersoner
IP 1: En 21 årig invandrartjej som är född i mellanöstern och har bott ca 15 år i Sverige. Hon
studerar IMER på Malmö Högskola och bor i Rosengård med sin familj. Mamman är hemmafru och
pappa är på grund av sjukdom förtidspensionär.
IP 2: En 18 årig kille som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Han går sista året på
gymnasiet och bor i Malmö. Föräldrarna har bott ca 20 år i Sverige och båda två jobbar.
17
IP 3: En 18 årig tjej som är född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Hon går sista året på
gymnasiet och bor i Malmö. Pappan har bott i Sverige sedan han var 18 år och mamman har bott ca
22 år i Sverige och de äger ett eget företag.
IP 4: En invandrarkille som är 19 år, är född i Asien och har bott ca 12 år i Sverige. Han tog
studenten förra året och är arbetssökande. Han bor på ett invandrartätt område i Malmö med sin
familj. Mamman är hemmafru och pappan jobbar som taxichaufför. I sitt hemland var mamman
lärare och pappa var ingenjör.
4.3.2 Definitioner och centrala begrepp
För att få förståelse kring det jag vill undersöka i denna uppsats, är det viktigt att man klargör några
centrala begrepp som jag kommer använda mig utav och resonera kring.
Invandrare: Begreppet invandrare kan förklaras på många olika sätt men är samtidigt väldigt
diffust. Någon konkret definition om vem som betraktas som invandrare existerar inte. Begreppet
används allt ifrån att gälla utrikes-födda till att avse även personer som är födda i Sverige med
minst en utrikes-född förälder (Regeringskansliet Ds: 2000:43, s. 20f). Enligt nationalencyklopedin
definieras begreppet invandrare som "en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta
sig där under en längre tid". Statistiska centralbyråns (SCB) definition av begreppet invandrare är
personer som brutit upp från sitt hemland och inte kan eller vill återvända till sitt hemland, bosätter
sig i ett annat land. Man betraktas först som invandrare då man har tillstånd att vistas i landet och
tänker göra det mer än ett år (SCB 2001).
Invandrarungdomar: Begreppet invandrarungdomar kommer i denna uppsats associeras till
ungdomar som är födda i ett annat land men bor i Sverige (första generationens invandrare). Samt
ungdomar som är födda och bor i Sverige men har minst en förälder som är född i ett annat land
(andra generationens invandrare).
4.4 Förberedelse och Genomförande
4.4.1 Förberedelse
Studiens forskningsprocess inleddes med att jag började studera och bekanta mig med litteraturen
inom mitt aktuella forskningsområde. För att underlätta tillvägagångssättet i själva intervjuandet har
jag med hjälp av de sju stadier som beskrivs av Kvale och Brinkmann inlett intervjuprocessen med.
1. Tematisering: Jag har inför intervjun klargjort syfte med studien och skaffat mig
kunskap om problemområdet och om de olika intervjuteknikerna.
2. Planering: Redan tidigt i forskningsprocessen har jag planerat studiens upplägg, vilket
18
innebär att jag har planerat de sju stadierna samt målsättningen med intervjuandet.
3. Intervju: Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide (bilaga 1). Målet är att
eftersträva kunskap och att inneha en god relation till intervjudeltagarna för att intervjun ska lyckas.
4. Utskrift: De ljudinspelade intervjuerna lyssnas noga och överföras till skriftspråk för
att underlätta analysprocessen.
5. Analys: Jag har utifrån undersökningens syfte och målsättning valt en kvalitativ
analysmetod som jag ansåg var lämpligast.
6. Verifiering: Jag har försökt fastställa intervjuernas validitet och reliabilitet, alltså
trovärdigheten i själva intervjuresultatet. Som jag nämnde tidigare har ingen hänsyn till
generalisering tagits då studien syftar till att enbart beskriva och exemplifiera.
7. Rapportering: Avslutningsvis ska undersökningens resultat rapporteras till en läsbar
text (Kvale & Brinkmann 2009, s. 118ff).
Inom den kvalitativa forskningsmetoden finns det olika former av intervjuer, jag valde att
genomföra semistrukturerade intervjuer (även kallad halvstrukturerade), vilket innebär att intervjun
liknar mer ett samtal än en intervju och fokus under intervjun ligger på att låta intervjupersonerna
tala öppet om sina tankar och åsikter. Man skapar en intervjuguide med ett antal teman som ska
besvara studiens frågeställningar (Kvale & Brinkmann 2009, s. 43). Min intervjuguide (bilaga 1)
bestod av tre huvudteman: Bakgrund, brottslighet bland invandrarungdomar och identitet. Dessa
huvudteman täckte in studiens problemområde väl och utifrån dessa teman utvecklades mina
intervjufrågor. Kvale och Brinkmann skriver att i en intervjuguide anges de ämnen som är föremål
för undersökningen och kan beskriva i stort de ämnen som ska behandlas. I den semistrukturerade
intervjun innehåller guiden en översikt över de teman som ska tas upp och förslag till frågor (Kvale
& Brinkmann 2009, s. 139-140).
Det har varit av vikt att formuleringen av intervjufrågorna ska främja ett positiv samspel mellan
mig som intervjuare och intervjupersonerna. Eftersom mina intervjupersoner enbart består av
ungdomar har jag försökt undvika för långa frågor och försökt formulera frågorna på ett enkelt sätt
och just därför är det viktigt att inte använda sig av ett akademiskt språk (Kvale & Brinkmann 2009,
s. 182). Enkla och korta frågor gör det lättare för ungdomarna att förstå och det blir även lättare för
de att besvara frågorna.
Enligt Kvale och Brinkmann finns det olika typer av intervjufrågor när det kommer till den
semistrukturerade intervjun. Jag har i denna studie använt mig utav två typer; sonderande frågor och
tolkande frågor. Sonderande frågor bland annat går ut på att man som intervjuare försöker få
intervjupersonen att berätta utförligt om ett visst ämne genom att fråga ”Kan du berätta mer om det?
- Kan du ge några exempel på det?” etc. Tolkande frågor går ut på att man formulerar om
19
intervjupersonens svar för att försöka förtydliga det som sagts exempelvis ”Du menar alltså
att...eller – Enligt dig är alltså… etc. (Kvale & Brinkmann 2009, s. 151-152).
4.4.2 Genomförande
Den första kontakten jag fick med en av mina intervjupersoner, var genom en bekant till mig. Efter
visat intresse tog jag kontakt via E-post och skickade ett missivbrev med information om etiska
regler och studiens syfte. Under det första intervjutillfället fick jag ytterligare förslag på flera
personer som passade in i min studie. Samtliga intervjuer inleddes med att intervjudeltagarna
informerades om intervjuns upplägg och vilka teman som skulle behandlas. Med hjälp av
intervjuguiden (bilaga 1) har jag försökt belysa mitt syfte med studien och besvara mina
frågeställningar.
Det har varit viktigt för mig att under hela processen skapa en trygg och bekväm
intervjusituation för de personer som ska delta i intervjun, därför har jag låtit intervjudeltagarna
bestämma i vilken miljö intervjun skulle genomföras. Intervjupersonerna för denna studie valde att
utföra intervjuerna hemma i sin bostad och intervjuerna varade i ca 60 min. Under varje
intervjutillfälle fick jag omformulera vissa frågor och det tillkom även en del följdfrågor som en
naturlig del av processen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 154-156). Intervjuguiden (bilaga 1) gav mig
en trygghet under intervjusituationen, som ledde till att jag hade ett bra avslappnat förhållningsätt
till intervjupersonerna. Jag kunde i och med detta hålla en bra fokus på samtalet och behövde inte
känna mig osäker i situationen, då jag hade frågor att stödja mig på. Samtliga intervjupersoner
intervjuades enskilda och för att underlätta analysarbetet använde jag mig utav en ljudinspelare.
Kvale och Brinkmann menar att det är en fördel att spela in en intervju, då kan man som intervjuare
istället fokusera på intervjusituationen och temat för undersökningen (Kvale & Brinkmann 2009, s.
195).
Eftersom jag ville att intervjun skulle bli mer av en berättelse fick intervjupersonerna berätta
relativt fritt men då och då uppmanades de att utveckla resonemanget. Målet är att
intervjupersonerna skall uppleva intervjusituationen som ett verkligt samtal där jag både ger och tar
och där jag visar empatisk förståelse för invandrarungdomars åsikter och uppfattningar vilket
förhoppningsvis resulterar i mer realistisk bild av deras uppfattningar om invandrarungdomar som
begår brott (Kvale & Brinkmann 2009, s. 182). Det är också viktigt att jag försöker se till att vi
uppnår ett klimat i intervjusituationen där intervjupersonen inte ger mig svar som de tror är politiskt
korrekta för då kommer jag inte uppnå syftet med undersökningen. Kvale och Brinkmann menar att
samtalsklimatet som framkommer under en intervjusituation sker genom ett mellanmänskligt möte
mellan olika parter. Där intervjupersonen är med och styr intervjun i och med att den väljer att delge
20
det som den vill förmedla. Dock är båda parterna sedan med och formar hur intervjun blir (Kvale &
Brinkmann 2009, s. 47f).
4.5 Analysmetod
Eftersom jag ovan redogjort för val av ett hermeneutiskt förhållningsätt är det naturliga valet för
analysmetod ett kvalitativt sådant. Då texter är mångtydiga och kan tolkas på olika sätt ansåg jag
det var lämplig metod då materialet är av kvalitativt slag och beskriver intervjupersonernas
uppfattningar och erfarenheter. Det främsta argumentet till att jag valde kvalitativ analysmetod, är
för att jag anser den kan medföra en djupare förståelse för problemområdet och genom tolkning kan
jag få fram svar på mina frågeställningar. Det eftersträvas inte någon absolut sanning i denna
uppsats, eftersom jag inte avser att granska intervjupersonernas svar utifrån sanningshalten utan det
handlar snarare om att beskriva och tolka intervjusvaren.
För att på ett bästa sätt få ett bra resultat som möjligt, tog jag hjälp av den hermeneutiska cirkeln
i analysen. I den hermeneutiska cirkeln är förförståelsen och kunskap en viktig del för att skapa
förståelse. Förståelsen sker genom tolkning, där tolkningen växlar mellan datamaterialets delar och
helhet (Bergström & Boréus 2005, s. 24-25). För att skapa förståelse för vad som egentligen sägs i
en skriven text behöver man ta hänsyn till bakgrund och sammanhang som det tolkande har sin
förankring i (Kvale & Brinkmann 2009, s. 226-227).
Efter de genomförda intervjuerna transkriberades varje intervju så nära inpå intervjutillfälle som
möjligt för att underlätta analysprocessen. Intervjuerna skrevs i stort sett ordagrant men
upprepningar av vissa ord har utelämnats. Det som har utelämnats har inte påverkat innebörden i det
som sagts utan syfte har varit att citaten som kommer användas i uppsatsen ska vara lättare att läsa
och förstå. Den transkriberande texten lästes flera gånger innan det viktigaste började komma fram.
Först markerades meningar i texten som besvarade mina frågeställningar. Dessa kondenserades för
att lättare kunna kodas inför tolkning (bilaga 2). Detta innebär att den textuella mängden minskades
utan att förlora meningen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 221). Dessa lästes sedan flera gånger och
justerades. Sedan fördes de ihop under huvudkategorin och skrevs in i en tabell (bilaga 3).
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet i en kvalitativ undersökning handlar om att få fram så informationsrika beskrivningar som
möjligt från de intervjuade där dessa i detalj fått uttrycka sina uppfattningar och upplevelser.
Validiteten har sålunda att göra med huruvida läsaren kan göra sig en tydlig bild av det som studeras
via forskarens beskrivningar, kategoriseringar och analyser (Kvale & Brinkmann 2009, s. 267f). För
21
att resultaten i så hög grad som möjligt ska överensstämma med intervjupersonernas beskrivningar,
går det inte att utesluta reliabilitet och validitet i kvalitativa undersökningar (Kvale & Brinkmann
2009, s. 263). Det är därför viktigt att forskaren ska ha en förmåga att ifrågasätta, kontrollera samt
teoretiskt tolka sina upptäckter (Kvale & Brinkmann 2009, s. 268-271).
En annan detalj som kan påverka studiens validitet är förförståelsen. Bergström och Boréus
skriver att en god förförståelse kan öka undersökningens validitet, då forskaren tolkar resultaten.
Detta har jag haft i åtanke och försökt att eftersträva under analysens gång (Bergström & Boréus
2005, s. 34f). Min förförståelse kan också bli ett hinder, då jag i förväg kan ha bildat mig
förutfattade meningar som kan göra att jag tolkar intervjuerna på ett sätt som kanske inte stämmer
överens med vad intervjupersonerna egentligen menar. När jag analyserar intervjuerna finns det en
risk att jag kategoriserar in svaren efter mina förkunskaper vilket kan påverka reliabiliteten.
Jag har under hela forskningsprocessen försökt ifrågasätta, kontrollera och teoretiskt tolka de
upptäckter som gjorts. Enligt Bergström och Boréus ska de material som används för att styrka
uppgifter i en bevisföring bedömas källkritiskt när det kommer till deras trovärdighet (Bergström &
Boréus 2005, s. 36). Delar av det material jag kommer att använda mig av har uppkommit i en viss
kontext vilket jag tar hänsyn till, men jag avser inte att bevisa om det som sägs i texterna är sant
eller inte. Jag kan inte räkna med att få ett entydigt resultat eftersom verkligheten är
flerdimensionell och innehåller tolkningar som ständigt förändras. Genom att visa citat eller att
beskriva de teoretiska utgångspunkterna kan validitet säkras (Kvale & Brinkmann 2009, s. 270-
271).
Eftersom jag använt mig av kvalitativ metod med intervjuer gäller inte resonemanget om
reliabilitet på samma sätt om undersökningen vore av kvantitativ karaktär, där man räknar och
mäter. I denna studie görs ingen direkt mätning, utan studien vill främst upptäcka och beskriva ett
visst fenomen. Skulle någon annan utföra samma undersökning på mina intervjupersoner är det inte
säkert att dessa ungdomar skulle besvara mina intervjufrågor på samma sätt (Kvale & Brinkmann
2009, s. 263).
Det finns många andra faktorer som också kan påverka svaren hos intervjupersonerna,
exempelvis intervjuarens ålder, utseende, klädsel, kulturell bakgrund etc. Jag anser att min etniska
bakgrund har bidragit till ett bättre och mer avslappnat diskussionsklimat i och med de kunskaper
jag har om intervjupersonernas språk, villkor, gester och kulturella koder. Med hänsyn till min
etniska bakgrund har jag kunnat distansera mig från min roll som forskare som står för det
konventionella i samhället och alltid haft i baktanken att min roll som forskare inte ska påverka
intervjupersonerna. Då jag intervjuat ungdomar kan min roll som forskare påverka deras uttalanden
genom att de svarar det de tror jag vill få fram och är acceptabelt.
22
4.7 Generalisering
Enligt Bryman ska man inom kvalitativ forskning generalisera resultaten till snarlika situationer
eller kontexter (Bryman 2008, s. 364f). Det kan finnas väldigt många olika beskrivningar av en och
samma sociala verklighet. För att underlätta generaliseringen ska man enlig Bryman göra en
noggrann och omfattande beskrivning av sin studie där man förser läsaren med en fyllig
redogörelse, med vars hjälp läsaren kan bedöma hur pass överförbart resultaten är till en annan
miljö (Bryman 2008, s. 363). Eftersom urvalet i denna studie är alldeles för liten, kan resultatet inte
generaliseras till en hel population (Kvale & Brinkmann 2009, s. 187). Jag gör inga anspråk på att
kunna presentera ett generaliserbart resultat utan fokus har varit i att undersöka och förstå samt
presentera en bild av hur det kan se ut och vilka uppfattningar invandrarungdomar har om
invandrarungdomars brottslighet.
4.8 Etiska övervägande
När man ska använda sig av den kvalitativa forskningsmetoden är det viktigt att man reflekterar
över de forskningsetiska frågorna som kan komma i fråga då man som forskare tar del av personlig
information från intervjudeltagarna. Forskaren bör fundera över ifall det går att genomföra studien
utan att göra intrång på den personliga integriteten. Enligt Kvale och Brinkmann är etiska
avgöranden aktuella under hela forskningsprocessen och etiska frågor ska finnas med från
undersökningens början till slut (Kvale & Brinkmann 2009, s. 78-80). Redan vid planering av en
vetenskaplig undersökning kan etiska problem uppstå; svårigheten att erhålla intervjupersonernas
samtycke till att delta i undersökningen, att säkra anonymitet samt överväga vilka konsekvenser
deltagandet kan medföra för intervjupersonen. Även faktorer som påverkar resultatet i en
intervjusituation ska enligt Kvale och Brinkmann beaktas.
Ett annat etniskt dilemma som kan uppstå är problemet med utskriften och tolkningen av
intervjumaterialet. Enligt Kvale & Brinkmann är det viktigt att inte förvränga sanningen och skriva
ned det som faktiskt har sagts i intervjun. Kvale och Brinkmann skriver vidare att själva analysen av
intervjumaterialet också kan bli problematiskt i hur djupt intervjun kan analyseras och hur stort
inflytande intervjupersonen skall ha över sina uttalanden. Vidare är även verifiering och
rapportering av den färdigställda studien ett etiskt problem. Det är av vikt att forskaren inte ställer
frågor som kan sätta intervjudeltagaren i svåra moraliska dilemman och redovisar en säker och
verifierad kunskap. Inför publiceringen ska man som forskare överväga möjliga negativa
konsekvenser för berörda deltagare (Kvale & Brinkmann 2009, s. 78-79).
Eftersom uppsatsen behandlar ett ämne som är känslig och där de allra flesta har en åsikt, har jag
23
under hela processen funderat över vilka etiska ställningstaganden jag behöver ta för att inte kränka
någon av intervjupersonerna. Med tanken på att undersökningen berör ungdomar har det varit
betydelsefullt att formulera och ställa mina intervjufrågor på ett sätt som inte är nedvärderande eller
kränkande. För att inte röja intervjupersonernas identitet hänvisar jag till de som IP 1, IP 2 osv. En
viktig del av uppsatsen har varit att hålla en god etik genom att på bästa möjliga sätt uppfylla de
fyra grundkrav som hör till god forskningsetik (Kvale & Brinkmann 2009, s. 93). Dessa är:
Informationskravet: Inför varje intervjutillfälle har samtliga intervjupersoner
informerats om studiens syfte och om vilka moment som ingår i studien. De har även informerats
om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avböja att svara på en fråga eller helt
avbryta sin medverkan utan negativa påföljder (Vetenskapsrådet 2005, s. 7).
Samtyckeskravet: Samtliga intervjupersoner har gett sitt samtycke till att medverka i
undersökningen och det deltar inga personer under 18 år, därför kan intervjupersonerna själva
avgöra om de vill delta i intervjuer och de har även gett sitt samtycke till att spela in intervjun.
(Kvale & Brinkmann 2009, s. 87).
Konfidentialitetskravet: Intervjupersonerna har försäkrats om största möjliga
ansträngning från min sida att låta deras medverkan vara anonym, vilket innebär att den personliga
information som jag tagit del av inte kommer att presenteras i uppsatsen på någon sätt som kan
avslöja deras identitet. Därför har jag valt avidentifiera samtliga intervjupersoner i allt transkriberat
material men uppgifter såsom ålder, bostadsområde och etnisk bakgrund har jag behållit då jag inte
tror detta kan röja deras anonymitet (Kvale & Brinkmann 2009, s. 88). Anledning till det är att jag
anser att det är viktigt för studiens karaktär att bakgrunden för dessa ungdomar är tydlig (Kvale &
Brinkmann 2009, s. 71).
Nyttjandekravet: Uppgifter som samlas in om intervjupersonerna bara får användas
för forskningsändamål. Uppgifterna kommer inte heller finnas tillgängliga för någon utanför studien
samt att inspelningen av intervjun enbart ska användas i studiesyfte och sedan raderas
(vetenskapsrådet 2005, s. 14).
5. Resultat och Analys
Begreppet invandrare har intervjupersonerna förknippat med personer från mellanöstern som vuxit
upp med kultur, traditioner och normer. De är personer som inte talar bra svenska och som inte är
integrerad i det svenska samhället. Även personer som är födda i Sverige med minst en utrikes-född
24
förälder, är enligt dem en invandrare. Intervjupersonerna påpekar även att utseende spelar en stor
roll när det gäller att skilja på vem som är och inte är invandrare.
IP 1: "Alltså alla, även de som är födda i Sverige med invandaraföräldrar är invandrare. Oavsett
vilken generation det är så att idag kan man mer säga att invandrare är de som kommer från tredje
land. De europeiska invandrare anses inte vara invandrare man accepterar de mer än invandrare som
kommer typ från mellanöstern eller de länderna. "
IP 3: "En person som inte kan jätte bra svenska och en som inte har full förståelse för det svenska
samhället. Alltså en typisk person som är invandrare så tänker jag på arab, det är väl det första
bilden jag får. Någon som typ är från mellanöstern."
IP 4: "Asså utseendet...fan...det är det som avgör. Asså en typisk invandrare är inte någon typ från
England eller Norge som kommer hit till Sverige..de ser de som svenskar. Men ifall man ser någon
som typ har mörkt hår så vet man ju direkt att den här personen är invandrare.
Segregation, utanförskap och diskriminering är det mina intervjupersoner mest har diskuterat.
Brottslighet bland invandrare innebär enligt intervjupersonerna unga invandrarkillar i ett
gäng/grupp som vill ha uppmärksamhet. De provar på nya ”saker” och begår brott som snatteri,
narkotikabrott, våld eller skadegörelse. Av intervjuerna framgår det att invandrarungdomar lever i
en värld där de inte känner sig som en del av det svenska samhället och därför är frustrerade.
Mycket av intervjupersonernas uttalande kan relateras till Ålunds (1997) forskning om
invandrarungdomarnas problem i det mångkulturella samhället. Ålund menar att orsaken till
brottslighet bland invandrarungdomar kan sökas i deras sociala villkor i Sverige (Ålund 1997, s.
39). Ålund beskriver invandrarungdomars utanförskap och menar att många invandrarungdomar i
idag lever i en värld där de inte känner sig accepterade i det svenska samhället (Ålund 1997, s. 38-
40). Invandrarungdomars identitetsutveckling kan bli konfliktfylld då de slits mellan två kulturer,
föräldrars ursprungskultur och det svenska samhällets kultur (Ålund 1997, s. 167). Detta är ett
problem som lyfts fram av intervjupersonerna; att hamna mellan två kulturer innebär en typ av
identitetskris. Intervjupersonerna menar att när föräldrarnas kulturella bakgrund och det svenska
samhällets normer och värderingar möts hamnar ungdomar i ett slags mellanrum. Ungdomarna
ställs inför en svår avvägning om vilken kultur man egentligen tillhör. Därför söker sig de flesta
invandrarungdomar till andra som har liknande bakgrund som de själva, där de känner en
gemenskap. De söker ständigt efter acceptans och tillhörighet, eftersom de känner sig svikna av
samhället och känner att de inte har någon plats i samhället.
IP 2: ”…oftast har väl de invandrarungdomar lite svårare än vad svenska ungdomar har i samhället.
För det förekommer ju rasistiska situationer, alla invandrare har ju upplevt det någon gång. Jag har
själv upplevt det många gånger. Man blir ju alltid stämplad på nåt sätt, men någon gång var det
liksom en tant som skrek efter mig typ ”åk tillbaka till dit land, ni tar vår skatt” och sånt där. Så man
25
kände ju direkt ja men jag är ju född här det känns jobbigt för mig det är ju inte så att jag begår brott
som andra gör, men att får hör det ibland det händer. Vilket är inte acceptabelt men jag får liksom ta
det som det är och skita i.”
IP 4: Asså jag vet att vi invandrare inte har lika många möjligheter i livet som svenskarna
har…invandrare är lika med brott…Jag vet, jag har själv fått de blickarna när till exempel jag är ute
på stan med kompisarna. Jag tror det är därför de flesta invandrarungdomar begår brott...eller det
blir lättare för dem att begå brott.
Att konstant bli utpekad och stämplad som annorlunda kan enligt intervjupersonerna öka risken
för ett kriminellt beteende bland invandrarungdomar. Det ökar även avståndet mellan
invandrarungdomar och svenskar menar intervjupersonerna. Då det inte finns några broar som
förbinder dem, utan de har skapat negativa föreställningar om varandra och resultatet blir att
avståndet mellan dessa grupper växer. Detta kan relateras till Beckers teori där han tolkar
brottslighet som ett samspel mellan avvikare och icke-avvikare. Exempelvis välbärgade kontra
fattiga, majoriteter kontra minoriteter eller män kontra kvinnor (Becker 2006, s. 28). Becker menar
att brottslighetens orsak är samhällets reaktion på avvikande beteende. Enligt Becker formas en
individs självuppfattningar och handlande av de stämplar som samhället sätter på dem. Den rykte
eller stämpel man får av sin omvärld kan uppmuntra en att begå något avvikande (Becker, 2006, s.
42).
IP 1: ”De är mer utpekade. Men det kan ju också vara så att invandrare gör det bara för att de är
segregerade och är arbetslösa, de har ingenting att göra...som jag sa innan det är just den stämpel vi
ger dem, så klart om någon hade kallat mig för ”kriminell kriminell” då till sist hade ju jag gjort
någonting. Det är ingenting man är från barndom utan man blir till en kriminell...så det är mer som
att vi alltså allmänheten gör de till kriminella.”
IP 2: ”… folk ser liksom det är bara invandrare som begår brott. Och att det är så typiskt också att
när man får veta att det är en invandrare som begår brott så är det helt vanligt…jamen det är klart
det är ju de som alltid håller på sånt här. Det känns ibland som om de bara lyfter fram invandrares
brott inte så speciellt om svenskar. Det känns ju så, för jag hör ju bara om invandrare när det
kommer till ungdomsbrott…
IP 3: ”Det finns många som ser alltså ner på invandrare lika ändå om de inte begår brott.”
Uppväxt- och boendemiljö är också en omständighet som enligt intervjupersonerna kan innebära
en ökad risk för utvecklande av brottslighet bland invandrarungdomar. Enligt intervjupersonerna
kan segregation leda till att människor känner sig utanför och man blir inte integrerad i det svenska
samhället. Man kommer inte ut i det svenska samhället, man lär sig inte språket och tar del av de
värderingar och normer som är generella för den svenska samhällsstrukturen. Enligt Brå (2005) är
Sveriges storstäder ofta segregerade, vilket gör att många invandrarungdomar och deras familjer får
en sämre social relation till majoritetssamhället. Detta beror på att det finns brister i mottagandet av
invandrare i Sverige. Brå menar att vid ankomsten till det nya landet förväntas det att invandrare
26
ska ta till sig en ny kultur och miljö samt lära sig ett nytt språk. De som har svårt att anpassa sig kan
uppleva utanförskap och har svårt att integreras i det svenska samhället. Detta kan leda till en ökad
risk för kriminellt beteende, särskilt bland invandrarungdomar (Brå 2005:17, s. 12-13).
Boendemiljö är enligt intervjupersonerna en tydlig riskfaktor för utvecklande av brottslighet.
Lever man i ett område där flera kulturer existerar i ett och samma område innebär det
kulturkonflikter, som i sin tur leder till ökad brottslighet menar intervjupersonerna.
Intervjupersonernas uttalande kan relateras till det Shaw och McKay förespråkar, att brottsligheten
uppstår i de ekonomiskt och socialt svaga områdena. I dessa områden finns värderingar och normer
som stödjer brottsligt beteende enligt Shaw och McKay (Sarnecki 2009, s. 171).
Även Ahmadi (2003) säger att segregation påverkar ungdomar negativt. Ahmadi menar att
många invandrarungdomar bor i segregerade områden med sämre hälsa och sociala förutsättningar
än svenskar. Vilken kan vara en bidragande faktor till att de löper större risk att hamna i brottslighet
(Ahmadi 2003, s. 101-103).
IP 1: ”Självklart finns det område där det sker alltså mer brott då måste det också vara område där
det bor folk från olika kulturer. Då skapas alltid konflikter mellan dessa folkgrupper.”
IP 2: ”Jag har ingen bra bild av typ Rosengård i Malmö eller Rinkeby här i Stockholm. Man ska
inte bara gå och stoppa in invandrare i en hög någonstans, det blir alltid fel. Om alla politiker
blandar ihop svenskar och invandrare, alltså att alla invandrartäta område försvinner det kommer
förändra mycket. Det blir mindre brott för att de får lära sig att umgås med folk som inte begår
brott.
IP 4:…Rosengård, Rinkeby o andra område..asså shit riktiga ghetto…asså media de typ hela tiden
säger att alla kriminella finns i Rosengård och Rinkeby, varje gång man läser en tidning så är det
invandrare blabla i Rosengård…asså vet du vad jag vill…typ alla svennar ska flytta till typ
Rosengård, så får de se hur det är att bo på Rosengård typ. En helt annan land asså...
Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken tror intervjupersonerna beror på
diskriminering. Enligt dem finns det stereotypa föreställningar som kan påverka redan från polisens
kontroller till rättsprocessen. Vi och dom- tänkandet är tydlig menar intervjupersonerna. ”Vi” är en
symbol för den grupp man känner tillhörighet med och ”Dom” är en annorlunda och svag grupp
som man inte vill liknas med eller ingå i. ”Vi” (svenskar) har negativa och stereotypa föreställningar
om ”Dom” (invandrare) och dessa föreställningar vill man på något sätt legitimera.
Intervjupersonerna menar att diskriminering har gjort det svårare för invandrarungdomar att
känna sig likställd med svenska ungdomar. Enligt dem leder särbehandling till fortsatt uppdelning,
utanförskap samt brottslighet. Giddens menar att när man skapar en identitet verkar individens
förhållanden till omgivningen vara en viktig faktor (Giddens 2003, s. 44). Brottslighet bland
invandrarungdomar kan alltså provoceras fram och utvecklas som en motreaktion mot
27
diskriminering säger Ahmadi. (Ahmadi 2003, s. 73). Eftersom fler forskare nämner diskriminering
som möjlig orsak till överrepresentationen och att invandrare oftare har lägre status i samhället, kan
detta bidra till att dem kan känna att dem inte förlorar något på att begå brott.
IP 2: ”Rasism, kanske vill de visa att de inte vill bli behandlade på det sättet och kämpar emot på
någon sätt bara för att visa.”
Baserat utifrån de få studier som bedrivits har det visat att det finns fördomar bland myndigheter
och institutioner som skapar en strukturell negativ särbehandling (Kardell 2011, s. 41, Brå 2005:17,
s. 13). Att diskriminering förekommer till exempel i rättsprocessen är det ingen tvekan om enligt
Kardell (2011) och Sarnecki (2006). Sarnecki (2006) menar att diskriminering inom det svenska
rättsväsendet är en följd av mellaninstitutionella effekter, till exempel när man uppmärksammar
brottsligheten bland invandrare som ett samhällsproblem via media (Sarnecki 2006, s. 4-5). Medias
roll var en annan viktig aspekt som framkom i intervjuerna. Intervjupersonerna berättar hur media
pekar ut invandrare som kriminella, genom att alltid använda begreppet invandrare sammankopplat
med kriminalitet. De berättar vidare hur media kan påverka människors och deras egen syn på
invandrare.
IP 1: ”Media och polisen har ju en negativ syn på invandrare. Det krävs mycket av oss alltså
invandrarungdomar, vi måste ändå anstränga oss väldigt mycket för att vissa att vi alla är inte
kriminella. ”
IP 2: ” Asså när jag hör ordet ungdomsbrottslighet så tänker jag direkt på invandrare. För att det är
ju oftast invandrare som begår brott, man har fått en sån bild av media.”
IP 4: Jag vet det finns knasiga blattar (skratt) men man kan inte säga att alla är knasiga eller
puckade. Asså det blir lätt för invandrarungdomar att välja kriminella vägen, för de får inte chansen
typ få bra jobb till exempel, de får ju typ skit jobb eller inget alls. Ser man invandrarungdomar ute
på stan till exempel så tror alla tanter och gubbar att de är typ kriminella och svenska ungdomar, de
vill typ inte ha med de att göra…”
6. Avslutande diskussioner
Syftet med denna uppsats har varit att förstå invandrarungdomars överrepresentation i
brottsstatistiken samt diskutera invandrarungdomars uppfattning om brottslighet bland ungdomar
med invandrarbakgrund. Uppsatsens arbetsprocess har genomgående varit en intressant resa som
har gett mig kunskap i ämnet som jag inte tidigare hade. Genom att belysa mötet med det svenska
28
samhället kan man lättare förstå vad som har påverkat och kan påverka andra invandrarungdomar
att hamna i brottslighet. Analysen visar att på grund av utanförskap, diskriminering och segregation
utvecklar invandrarungdomar ett brottsligt beteende. Utanförskap, segregation och diskriminering
är de ämnen som mest diskuteras under intervjuerna. Mycket av intervjupersonernas uttalande i
denna uppsats kan relateras till stämplingsteorin, socialdesorganisationsteorin och tidigare forskning
som presenteras i uppsatsen.
Uppsatsen har behandlat två frågeställningar; Vilka faktorer kan bidra till invandrarungdomars
överrepresentation i brottsstatistiken? Vilka uppfattningar har invandrarungdomar om brottslighet
bland ungdomar med invandrarbakgrund ?
Många utav tidigare studier visar att invandrarungdomar upplever ett stort utanförskap och
känsla av stigmatisering. Fler forskare menar att integrationen av invandrare inte har varit lyckad i
Sverige. Klyftan mellan ”invandrare” och ”svenskar” är djup och konstant. Fördomar och
stereotypa föreställningar hindrar invandrare att etablera sig i det svenska samhället. Men det är inte
bara den första generationens invandrare som har haft det svårt att få en jämställd plats i det svenska
samhället utan också deras barn som är födda och uppväxta i Sverige. Brottsligt beteende hos
invandrarungdomar beror inte i första hand på kulturella skillnader, utan på deras situation här i
Sverige (Brå 2005:17, Kardell 2011 & Sarnecki 2006). Ålund (1997) menar att invandrarungdomar
slits mellan två världar där det ena är det svenska samhället och den andra är en annan kultur som
innebär en annan miljö, språk och värderingar. Dessa ungdomar har en helt annan socioekonomisk
bakgrund och en helt annat socialt skyddsnät än svenska ungdomar. Ungdomarna kan känna sig
som främlingar i det samhälle de nu tillhör samtidigt som man inte känner full tillhörighet med sin
kulturella bakgrund. Invandrarungdomars livssituation ökar enligt Shaw och McKay risken för
brottslighet. Det ligger nog i det faktum att invandrarungdomar är väldig knutna till det område de
bor i, där de flesta i deras umgänge lever under samma eller liknande socioekonomiska
förhållanden. Det blir svårt för dem att bryta upp från de socioekonomiska förhållanden, vilket
innebär dålig utbildning, sämre social situation etc. (Swärd & Ohlsson 1994, s. 100ff).
Många invandrarfamiljer i Sverige har försökt hålla fast vid sin kulturella identitet, dess normer
och värderingar. Det är en naturlig process att försöker behålla sin identitet och att man bär med sig
sina värderingar, traditioner och normer till det nya landet (Brå 2005:17, s. 38). Invandrarfamiljer
placeras oftast i områden där invandrartätheten är hög och där det lever andra människor i samma
situation som dessutom ofta delar liknande normer, värderingar och traditioner. Men det innebär
också konflikter och en sämre förståelse för de svenska normer och värderingar som ligger till
29
grund för det svenska samhället. Enligt Ahmadi (2003) är det tillhörigheten till en grupp som ger en
person en social ställning och därmed en identitet. Intervjupersonerna och Ahmadi belyser vikten av
att ha en identitet eftersom det möjliggör att känna tillhörighet och förstå sin plats i omgivning.
Många invandrarungdomar känner en avsaknad av identitet i det svenska samhället menar Ålund
(1997). Enligt Ahmadi och Ålund indikerar detta på att dessa omständigheter kan utveckla ett
brottsligt beteende hos invandrarungdomar.
Att man som ungdom med invandrarbakgrund känner sig diskriminerad medför en risk för ökat
utanförskap och i förlängningen ökad risk för utvecklande av ungdomskriminalitet (Ahmadi 2003).
Både intervjumaterialet och tidigare forskning samt teorier påvisar att diskriminering utav
invandrare leder till att de hamnar i en social situation som ökar risken för brottslighet. I likhet med
Kardell (2011), behöver det inte vara frågan om någon medveten diskriminering från till exempel
rättsväsendets eller polisens sida, utan utförandet kan vara ett resultat från tidigare erfarenheter som
förstärkt den stereotypa föreställningen hos dessa aktörer om invandrare som särskilt kriminella. Ett
sådant förfarande från rättsväsendets och polisens sida leder dock till att flertalet
invandrarungdomar blir oskyldigt misstänkta och deras överrepresentation i brottsstatistiken blir
hög. Överrepresentationen i sin tur leder till att stereotypa föreställningar förstärks vilket ökar
risken för att personer med invandrarbakgrund diskrimineras i ännu större utsträckning. Här har
media ett stort ansvar säger Sarnecki (2006). Intervjupersonerna uttryckte vid vissa tillfällen att
media sprider ”dåliga rykten” om invandrare. Att medias överdrifter i nyhetsrapporteringen kring
invandrarungdomar och förortsområden reproducerar bilden av invandrare som farliga och
kriminella. Följden av detta blir missuppfattningar och negativa reaktioner mot dem från
omgivningen. Man läser mycket om invandrarungdomar som begår brott som bidrar till att
människor förknippar begreppet invandrarungdom med kriminalitet. Detta kan också tolkas utifrån
stämplingsteori, stämplingen som media bidrar till en problembild av invandrare. Detta gör att det
växer fram attityder och beteenden gentemot invandrarungdomar. Attityder och beteenden som till
stor del grundar sig på okunskap och fördomar. Detta resonemang anser jag är extra viktigt när det
gäller invandrarungdomars identitetsskapande. Becker menar att stämplingen inte bara påverkar
hur andra människor uppfattar individen utan även vad individen kommer ha för bild av sig själv,
som kan påverka eller uppmuntra individen att begå brott (Becker 2006, s. 42). Att bli utpekad som
avvikare kan leda till att man som individ blir påverkad och uppmuntras att avvika när omgivningen
behandlar och ser en negativ.
Avslutningsvis vill jag säga att ungdomarna är framtiden och därför är det relevant att forska
30
kring deras sociala problem. För att förhindra brottslighetens konsekvenser, dels för
invandrarungdomarna, dels för samhället, är det nödvändigt att sätta in olika åtgärder. Idag finns det
en rad brottsförebyggande åtgärder för att minska ungdomsbrottsligheten, men jag anser att det
behövs fler resurser. Skolan och föräldrarna bör ha en större roll när det gäller att förbygga
ungdomsbrottsligheten.
7. Litteraturförteckning
Ahlberg, J (1996) Invandrares och invandrares barns brottslighet- En statistisk analys. BRÅ-
rapport 1996:2. Brottsförebyggande rådet, Fritzes, Stockholm
Ahmadi, N (2003) ”Om jaguppfattningens betydelse för tolkning av sociala roller”. I: Ahmadi, N
(red.), Ungdom, kulturmöte, identitet. s. 49-78. Stockholm: Liber AB
Alinia, M (2006) ”Invandraren, ’förorten’ och maktens rumsliga förankring. Berättelser om
vardagsrasism”. I: Kamali, M, Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och
dess hinder: Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga
utredningar, SOU 2006:73, Stockholm
Becker, H (2006) Utanför. Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv förlag
Bergström, G och Boréus, K (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys (red.). Lund: Studentlitteratur
Bryman, A (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Brå (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. BRÅ-rapport 2005:17.
Brottsförebyggande rådet, Fritzes, Stockholm
Ekbom, T mfl. (2006) Människan, brottet, följderna: Kriminalitet och kriminalvård i Sverige.
Stockholm: Natur och kultur
Estrada, F (2007) ”Ungdomsbrottslighetens utveckling”. I: Estrada, F & Flyghed, J (red.). Den
31
svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur
Giddens, A (2003) Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Gustafsson, B m.fl. (2005) Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel.
Vetenskapsrådets rapportserie 2005:1. Vetenskapsrådet, Stockholm
Kamali, M (2005) ”Den segregerande integrationen” (Red.) Rapport av utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga utredningar, SOU 2005:56, Fritzes,
Stockholm
Kardell, J (2011) Utländsk bakgrund och registrerad brottslighet- överrepresentation i den svenska
kriminalstatistiken. Kriminologiska institutionens rapportserie Rapport 2011:1, Stockholm
Kvale, S och Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Ohlsson, L & Swärd, H (1994) Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, T (2007) ”Etnicitet och ungdomsbrottslighet”. I: Estrada, F & Flyghed, J (red.). Den
svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur
Regeringskansliet (2000) ”Begreppet invandrare- användning i myndigheters verksamhet.
Regeringskansliet Ds 2000:43. Kulturdepartementet, Stockholm
Sarnecki, J (1993) ”Ungdomsbrottslighetens omfattning, karaktär och orsaker”. I: SOU 1993:35,
Reaktion mot ungdomsbrott, del B. Stockholm: Justitiedepartementet.
Sarnecki, J (2009) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur
Sarnecki, J (2006) ” Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös
tillhörighet. En introduktion och sammanfattning”. I: Sarnecki, J Är rättvisan rättvis?, s. 9-38
Rapport av Utredingen om makt, integration och strukturell diskriminering. Statens offentliga
utredningar, SOU 2006:30, Fritzes, Stockholm
SCB. (2001) Befolkningsstatistik 2000. Folkmängden efter kön, ålder och
medborgarskap. Del 1-3. Örebro: Statistiska centralbyrån.
Sohlberg, P och Sohlberg, B (2009) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod.
Malmö: Liber AB
Trost, J (2008) Att skriva uppsats med akribi. Malmö: Studentlitteratur
Von Hofer, Sarnecki & Tham (1996) ”Invandrarna och brottsligheten”. I: Socialvetenskapliga
forskningsrådet m.fl. Att möta det mångkulturella- Socialtjänsten och invandrarna.
Ålund, A (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur
32
8. Bilagor
8.1 Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjun inledda med en presentation av dig själv och din studie samt berätta om studiens syfte.
Ge information till respondenten om vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer:
1. Informationskravet, att forskaren informerar de som berörs av forskningen om dennas
syfte.
2. Samtyckeskravet, att deltagarna själv skall bestämma över sin medverkande.
3. Konfidentialitetskravet, att de inblandade personerna skall ges största möjliga
konfidentialitet/anonymitet.
4. Nyttjandekravet, uppgifter som samlats in om enskilda personer bara får användas för
forskningsändamål.
Respondenten får när som helst avböja att svara på en fråga eller helt hållet avbryta
intervjun. Berätta återigen om att intervjun ska spelas in och enbart ska användas för
uppsatsen.
Bakgrund
Berätta lite om dig själv? (Låt respondenten berätta om sitt liv överskådligt fram till
nutid, vem är personen?)
- Ålder och kön?
- Skolan och intressen?
- I vilken stadsdel bor du?
- Etnisk bakgrund, född i Sverige eller utomland? Om inte, hur länge har du varit i
Sverige?
- En eller två utrikesfödda föräldrar? Hur länge har de bott i Sverige?
- Vilken sysselsättning har dina föräldrar?
Brottslighet bland invandrarungdomar
Vem är en invandrare enligt dig?
Är det ok att prata om svenskfödda och invandrare eller är det en visst tabu?
Hur upplever du att allmänheten ser på invandrare och invandrarungdomar?
Hur upplever du att invandrarungdomar i vårt samhälle mår idag?
Vilken inställning har du till förorter/invandrartäta områden i Sverige?
Hur tror du samhällets krav/normer/regler påverkar ungdomars beteende? Till
exempel hur man ska se ut, bete sig och vad som är accepterande i vårt samhälle.
Om jag säger ordet ungdomsbrottslighet, vad tänker du då?
33
Om jag säger invandrarungdomars brottslighet, vad tänker du då?
Hur ser du på brottslighet bland invandrarungdomar i Sverige?
Hur upplever du att allmänheten ser på invandrarungdomar som begår brott?
- Hur tror du att allmänhetens uppfattning i sin tur påverkar individen?
Anser du att invandrarungdomar begår mer brott än svenskfödda med svenskfödda
föräldrar?
- Berätta vad du tror det beror på?
- Upplever du att den har ökat eller minskat? I så fall på vilken sätt har den
ökat/minskat?
Vad anser du är orsaken till att invandrarungdomar begår brott?
Det finns forskning (Brå 2005:17) som visar att invandrare är överrepresenterade i
brottsstatistiken, vad tror du det beror på?
- Vilka faktorer tror du ligger bakom sådan statistik?
Vad tror du krävs för att lyckas minska brottsligheten bland invandrarungdomar?
Identitet
Hur ser du på dig själv? Anser du att du är svensk?
Är du en del av det svenska samhället?
- Vad tycker du om Sverige?
- Vad tycker du om svenskar (Personer född i Sverige med svenskfödda föräldrar)?
Vilket land ser du som ditt hemland? Varför?
Med vilka kompisar känner du dig mest hemma?
Blir du annorlunda beroende på vem du umgås med? Exempelvis beroende av etnicitet
eller kultur etc.? I så fall på vilken sätt?
Känner du mer gemensamt med personer med samma etnisk/ kulturell bakgrund som
du? I så fall varför?
Tror du att du hade varit annorlunda om du växte upp på ett område där majoriteten
var svenskar? Om så är fallet, på vilken sätt?
Kan du berätta hur det är att tillhöra en annan etnisk bakgrund i det svenska
samhället?
Hur tycker du miljön är där du bor? Kan du beskriva hur det är att bo i det område?
- Hur kommer det sig?
Finns det någon/några i din omgivning som du ser upp till och varför?
Hur ser din framtid ut?
Är det något du vill tillägga?
Tack för att du ställde upp!
34
8.2 Bilaga 2
Meningsenhet Meningskoncentrer
ing
Kod Underkategori Kategori
”…oftast har väl de
invandrarungdomar
lite svårare än vad
svenska ungdomar
har i samhället. För
det förekommer ju
rasistiska situationer.
Alla invandrare har
ju upplevt det någon
gång. Jag har själv
upplevt det många
gånger. Jag har alltid
känt av det i
allmänheten när man
till ex. är med
kompisar eller typ
man är ute, du blir ju
alltid stämplad på
nåt sätt…”
Invandrarungdomar
har lite svårare än
svenska ungdomar.
Det förekommer
rasistiska situationer
där de blir
stämplade.
Utpekad
Har en stämpel på
sig
Diskriminering
”Självklart finns det
område där det sker
alltså mer brott då
måste det också vara
område där det bor
folk från olika
kulturer. Då skapas
alltid konflikter
mellan dessa
folkgrupper.”
Konflikter mellan
olika folkgrupper
orsakar brottslighet
Kulturkonflikt Övervikt av brott i
område med olika
kulturer
Segregation
35
8.3 Bilaga 3
Tema och kategorier: Förklaring till brottsligheten bland invandrarungdomar
Olika nationaliteter
Segregation
Media svartmålar
Område väldigt kompakt och isolerad
Pågående grupperingar
Söker sig till de man känner
Lättare att dras in i vad som helst
Kulturkonflikter
Övervikt av kriminalitet
Vi och Dom
Utanförskap och diskriminering
Stereotypa föreställningar
Utpekad
Har en stämpel på sig
Ingen större anknytning till det svenska samhället
Kulturkrock
Identitetsökning
Varken svensk eller invandrare
Vill hitta en identitet
Vill förstärka sin identitet
Frustation