Bilaga famna low

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMNA ANNONSANNONS

Medföljer Dagens Samhälle november 2013

Vi vill ha mer valfrihet

Off entliga upphandlingarKvalitet måste vägas in

4

VärdeforumKvalitetsutveckling enligt Famna

6

Brist på kapitalEn tillväxtbroms

8

Foto

: Eri

k M

årte

nss

on

Nu krävs politiska åtgärder

– en politik så att alla kan konkurrera på lika villkorLotta Säfström, ordförande Famna 2

ANNONSHELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMNA2

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTION: Per-Åke Hultberg & Samuel HultbergFORMGIVNING: Camilla LindmarkREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: Mittmedia Print

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Peter Ahlman, tel. 070-360 65 [email protected]

www.activemediapartner.com

En annonsbilaga från Famna – idéburen vård och social omsorg

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:Anita Olsson, Information och kommunikationtel. 08-546 949 33, [email protected]

www.famna.org

Medlemmar i Famna:1. Betaniastiftelsen

2. BOSSE – Råd, stöd och kunskaps center ek.för.

3. Bräcke Diakoni

4. Familjehemsstiftelsen i Skaraborg

5. Ersta Diakoni

6. Förbundet S:t Lukas

7. Föreningen Solåkrabyn

8. Föreningen Edsätras vänner

9. Föreningen Framtidståget

10. Föreningen Saltå By

11. Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm

12. Föreningen Solberga by

13. Föreningen Tunabergs grupp boende

14. Göteborgs Kyrkliga Stads mission

15. Göteborgs Räddningsmission

16. Haganäs Ekonomiska Förening

17. Hajdes Ekonomiska Förening

18. HSB Omsorg

19. Hyllie Park Äldreboende AB

20. Immanuelskyrkan vård AB/Löjtnantsgården

21. Linköpings Stadsmission

22. LP-arbetet i ABC-området ideell förening

23. Mariagårdens medarbetar förening

24. LP-verksamhetens ideella riksförening

25. Origo Resurs AB

26. Psoriasisförbundet

27. Riksföreningen Frivilliga Samhälls arbetare

28. Psoriasisföreningen i Stockholms län

29. Sociala Missionen

30. Skyddsvärnet i Göteborg

31. Selenekollektivet för kvinnor

32. Sorgmottagningen/Sjukvårdsföreningen för övre Norrmalm

33. Stadsmissionen i Skåne

34. Stiftelsen Credo

35. Stiftelsen Danviks Hospital/Danvikshem

36. Stiftelsen Fyrljuset

37. Stiftelsen Gabriel

38. Stiftelsen Gyllenkroken

39. Stiftelsen Isaak Hirschs Minne

40. Stiftelsen Josephinahemmet

41. Stiftelsen Kristen Familjehemsvård

42. Stiftelsen Margaretagården

43. Stiftelsen Sanna

44. Stiftelsen Rödakorshemmet/Röda Korsets Sjukhus

45. Stiftelsen Stockholms sjukhem

46. Stiftelsen Stora Sköndal

47. Stiftelsen Vidarkliniken

48. Stockholms Stadsmission

49. Svenska Röda Korset

50. Stiftelsen Unga Kvinnors Värn

– Vi som arbetar inom den idéburna sektorn har tidigare mötts med skepsis och en nedlåtande attityd där vi levt i skuggan av off entlig sektor. Här har en påtaglig förändring skett i positiv riktning, men ska vi kunna utvecklas och ta ett ännu större ansvar för vår gemensamma välfärd krävs politiska åtgärder. Om det inte görs är jag orolig för vår framtid.

INLEDARE. Det säger Famnas ordförande Lotta Säfström, som sedan fyra år tillbaka arbetar som direktor på Göteborgs stadsmissi-on. Hon menar att idéburna orga-nisationer idag möts med respekt och är en viktig och ofta självklar del i mångfalden av aktörer inom vård och omsorg.

– Ja, jag har arbetat hela mitt vuxna liv inom den här sektorn. Jag var också med när Famna bildades för snart tio år sedan och det är ingen tvekan om att en attitydskillnad har ägt rum under de här åren. Allt fler, både politi-ker och tjänstemän, ser värdet av mångfald i arbetet med utsatta människor. Idag är det nog gan-ska få som inte ser att idéburna

krafter är viktiga aktörer vid si-dan om den offentliga och privata sektorn.

Lotta Säfström betonar samtidigt det faktum att idéburna verk-samheter sannerligen inte är nå-got nytt inom vård och omsorg. Långt, långt innan kommuner och landsting tog över det hu-vudsakliga ansvaret fanns dessa organisationer som verkade runt om i landet.

– Danvikshem som idag ver-kar inom äldrevården startade som hospital redan under Gustav

Vasa. Ersta diakonianstalt star-tade på 1850-talet och har verkat inom sjukvården ända sedan dess. Och jag kan räkna upp flera an-dra exempel som visar att icke-offentliga organisationer inte är ett nytt påfund inom svensk vård och omsorg, säger Lotta Säfström.

Men här finns också uppenbara problem som måste lösas, menar hon. Mångfald är jättebra, men då måste också offentliga upphand-lingar ske på villkor som skapar lika förutsättningar för alla. Idag är det marknadslösningar som gäller med regler och förutsätt-ningar som är anpassade för ett näringsliv med kommersiella för-tecken. Ett regelsystem som gyn-nar tillväxten av kapitalstarka, rikstäckande vårdkoncerner.

– Det är ett bara ett fåtal av våra medlemmar som är så pass stora

och starka att de kan hänga med. Majoriteten av landets idéburna verksamheter är lokala, långsik-tiga och små och är därför oftast chanslösa vid offentliga upphand-lingar. För att möjliggöra fortsatt och utvecklad mångfald behöver vi alltså en ny näringspolitik för idéburet företagande, en politik som gör att alla kan konkurrera på lika villkor, poängterar Lotta Säfström.

Det ligger också i linje med vad svenska folket tycker, påpekar hon. En Novusundersökning från i våras visar att idéburna organi-sationer utan vinstsyfte har det klart högsta förtroendet av alla vårdgivare i såväl Göteborgsre-gionen som i Sydsverige.

– För mig som verkar i Göte-borg är det ju oerhört intressant eftersom politikerna i Göteborgs stad hittills sagt nej till att införa valfrihetssystem inom äldre-vården. Nu vet vi att det vi står för också är värdefullt för med-borgarna. Alla vill ha mångfald med den idéburna sektorn som en självklar del, men då måste vi också ha ett system som möjlig-gör det. Text Per-Åke Hultberg

Famnas ordförande Lotta Säfström:

– Utökad mångfald kräver nya spelregler

Alla vill ha mångfald med

den idéburna sek-torn som en självklar del, men då måste vi också ha ett system som möjliggör det.

● Famna är branschorganisation för idéburen vård och social omsorg och bildades i oktober 2004.

● Famna arbetar för en ökad mång-fald av vårdgivare som ges möjlighet att sluta avtal med huvudmännen.

● Famnas 50 medlemsorganisationer omsätter drygt 4 mdkr om året och har ca 5 000 anställda medarbetare.

● Idéburna företag delar inte ut vinst till ägare utan investerar den i verksamheten för att utveckla, förbät-tra, förstärka och höja kvaliteten. Pen-gar är ett medel, inte målet.

Fakta om Famna

> Lotta Säfström, ordförande Famna. Foto: Henrik Enarsson

● Famna firar 10-årsjubileum 2014.10

Foto: istockphoto.com

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMNA 3

Vad kostar medmänsklighet?Trygghet för varje boende, en bra arbetsmiljö för personalen och möjlighet för alla att utvecklas. Det är ovärderligt. Men inte gratis.

Vi vill se till att samhällets resurser används på bästa sätt – där de behövs.


Internationellt och inte minst i Europa är idédriven vård och omsorg mycket vanlig. Här i Sverige har det däremot länge funnits en viss skepsis, men nu ser vi att en föränd-ring är på gång, menar Ker-stin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna

UPPHANDLING. – Ja, absolut, idag fi nns en insikt och förstå-else för behovet av den idéburna sektorn hos allt fl er. Problemet är att vi har en näringslivspolitik som inte omfattar vår sektor, där före tagen i huvudsak inte bygger sin verksamhet på kommersiell grund, säger Kerstin Eriksson, viss om att det skulle se helt an-norlunda ut om spelreglerna på marknaden på ett bättre sätt än idag var anpassade för den idé-burna sektorns villkor.

Med andra ord, regelverket för of-fentlig upphandling behöver för-ändras. Ambitionen med lagen om offentlig upphandling var när den kom, att ge alla leverantörer lika stora möjligheter, skapa en öppen konkurrens och motverka korruption. Att så inte blev fallet är ingen hemlighet. Ofta är det några få upphandlingskriterier som är utslagsgivande, oftast bara pris och därmed en systematisk diskriminering av små och min-dre företag, och inte minst de idé-burna.

– Om det som idag nästan ute-slutande handlar om pris blir det svårt för idéburna företag att konkurrera. En majoritet är förhållandevis små och att vara liten aktör vid en offentlig upp-handling är svårt även för kom-mersiellt drivna företag, påpekar Kerstin Eriksson.

– LOU är utan tvekan ett pro-blem för vår sektor. Det är ett faktum att tillväxten av idéburen vård och social omsorg hämmas av den befintliga lagstiftningen. Och det i sin tur innebär att den valfrihet och mångfald av utförare som eftersträvas också hämmas. Om däremot även kvalitet i högre grad vägdes in skulle idéburna företag få en betydligt större möj-lighet att kunna konkurrera om uppdragen, och därmed bidra till ökad sysselsättning och stärkt

Off entliga Upphandlingar

– Även kvalitet måste vägas in

konkurrenskraft, betonar Ker-stin Eriksson, som nu ändå ser att en förändring kan vara i sikte.

Både utredningen – Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling, och de nya EU-di-rektiv som Socialdepartementet parallellt jobbar med just nu öpp-nar upp för större möjligheter för idéburen vård och omsorg. Utred-ningen under ledning av Anders Wijkman, hade uppdraget att ta fram underlag för att göra den offentliga upphandlingen mer effektiv, och förslagen verkar lo-vande, menar Kerstin Eriksson.

Ambitionen från regeringen är att offentlig upphandling på

ett strategiskt sätt ska kunna väga in både sociala, etiska och miljö-mässiga hänsyn. En anledning till bristerna i omsorgen, enligt civilminister Stefan Attefall, är att man inte ställt bra kvalitets-krav. Stefan Attefall är alltså den minister som har frågan om of-fentlig upphandling på sitt bord.

Och EU:s intention i sitt nya upp-handlingsdirektiv kan knappast

misstolkas när man talar om att förenkla för sociala företag, det vill säga den benämning som an-vänds inom EU för det vi i Sverige kallar idéburna företag. I direkti-ven lyfts också grundläggande principer om öppenhet och lika-behandling fram. I övrigt fi nns stor frihet för medlemsländerna att organisera hur upphandlingar ska genomföras.

– Som det ser ut idag är LOU en klart begränsande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg, där prisdump-ning och kortsiktiga spelregler numera är mer regel än undan-tag i många kommuner. Här är det viktigt att Sverige följer EU:s in-

tentioner samtidigt som det måste finnas ett nationellt handlingsut-rymme där vi själva formar våra spelregler, betonar Kerstin Eriks-son.

Hon och Famna ser en klart ökad medvetenhet om betydelsen av att ta sociala hänsyn vid upphand-lingar. Det gäller på alla nivåer, bland tjänstemän och politiker, över alla partigränser, på rikspla-net och ute i kommunerna.

– Många vill mycket, men med-vetenheten och viljan måste nu följas av politiska beslut. Det är dags att gå från ord till handling.

Text Per-Åke Hultberg

En Novusundersökning från i våras visar att idéburna orga-nisationer utan vinstsyfte har det klart högsta förtroendet bland alla vårdgivare i såväl Göteborgsregionen som i Sydsverige.

UNDERSÖKNING. – Diskussionenkring vinster i vården och olika driftsformer har verkligen be-rört människor. I en ganska po-lariserad värld blir vi en form av organisationer som många har förtroende för, säger Erik Zaar, marknadschef Bräcke Diakoni.

Över hälften av de tillfrågade i Göteborgsregionen tror att idé-

burna organisationer är ganska bra eller mycket bra på att levere-ra kvalitet på sin vård och omsorg. Även med hänsyn tagen till ålder, kön, utbildning, yrkesinriktning, och partisympati så har idéburen non-profitvård högst förtroende. 15 procentenheter fler tror på idé-buren non-profitvård och omsorg än på offentlig verksamhet.

Varför tror du att idéburna organisa-tioner har högst förtroende?– Det faktum att vi inte driver vå-ra verksamheter med vinst som främsta drivkraft i kombination med det starka personliga engage-mang man många gånger möts av

hos oss gör oss attraktiva, och det befästs i den här undersökningen, säger Erik Zaar.

Den visar också att tre av fyra av invånarna i Sydsverige – Skåne och Blekinge – tycker att den som bedriver vård och omsorg bör låta överskottet gå tillbaka till verk-samheten istället för till vinstut-delning.

– Vi känner förtroendet från människor som vi möter varje dag. Fler politiker får gärna komma hit och se med egna ögon vilken skillnad vi kan göra för människor, säger Birthe Wallin, direktor för Skåne Stadsmission.

Text Samuel Hultberg

Idéburen vård och social omsorg – ja tack!

> – Som det ser ut idag är LOU en klart begränsande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg, där prisdumpning och kortsiktiga spelreg-ler numera är mer regel än undantag i många kommuner, säger Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna. Foto: Erik Mårtensson

Som det ser ut idag är LOU en klart begrän-

sande lagstiftning, inte minst vid upphandling inom vård och omsorg.

● I våras presenterade Famna en undersökning som visar att idéburna organisationer utan vinst-utdelning – som verkar utifrån en värdegrund för sociala mål och återinves-terar överskottet – har det klart högsta förtroendet av alla vårdgivare i såväl Göteborgsregionen som i Sydsverige.

Källa: Famna

Fakta

”För mig är det tydligt att man inom Famna lig-ger i fronten på äldreområdet. Man har varit tidigt ute med

systematiskt förbättringsarbete och har därmed gett sina med-lemmar bra stöd.”Håkan Sörman, vd SKL – Sveriges Kommuner och Landsting

Foto: SKL

OM FAMNA

VISSTE DU ATT … ➜ Famnas Novusundersökningar (2009–2012) visar att svenska folket vill ha vård- och omsorgsverksam-heter som återinvesterar vinsten i verksamheternas utveckling.


Danvikshems äldreboendeStiftelsen Danviks hospital är Sveriges äldsta nu verksamma stiftelse, här har vård- och omsorgsverksamhet bedrivits sedan 1500-talet. Vinsten från stiftelsens olika verksamheter återinvesteras i vård- och omsorgsverksamheten.

Under åren har vi haft ett mycket gott samarbete med Nacka kommun och Stockholms stad. Danvikshem har un-der många decennier erbjudit en hög-kvalitativ äldreomsorg till tusentals Nacka- och Stockholmsbor.

Grundläggande för vården vid Dan-vikshem är helhetssyn och respekt för den enskildes integritet.

På Danvikshem har all personal lämplig kompetens och arbetar i en-lighet med gällande riktlinjer, rutiner och lagstiftning.

Här råder en kultur som kännetecknas av vänlighet, respekt och omsorg, och den varma atmosfären känns tydligt. Vi som arbetar här är i våra boendes tjänst, vilket innebär att det är deras önskemål och intressen som sätts i första rummet.

Stiftelsen Danviks hospital Danvikshem 131 31 NackaTel 08 - 452 92 00 www.danvikshem.se

Danvikshem ingår som ett alternativ i Nacka och Stockholms kommuns beslut om valfrihet för äldreboenden. Efter ett biståndsbeslut från kommunen har man alltså rätt att välja det äldreboende som passar bäst. Alla är välkomna att bo hos oss!

Är du som läser detta i begrepp att välja boende till en närstående så är du välkommen att kontakta oss på telefon 08 - 4529200 så kan vi berätta mera. Vi kan också ordna så att du kan komma hit och titta på Danvikshem.

På Danvikshem anordnar vi olika aktiviteter runt mat och måltider. Bland an-nat har vi välbesökta restaurangkvällar då vi lägger extra mycket finess på maten. Vi har till exempel haft surströmmingsfester eller gåsamiddagar med underhållning till.

Här på Danvikshem serveras god, hemlagad mat. Vårt kök är stolt vinnare av utmärkelsen ”Arlas Guldko” i kategorin bästa seniorservering 2012.

Menyerna är säsongsanpassade och vid varje måltid finns tre olika rätter att välja mellan. Bilden är tagen vid årets sommarlunch på Borggården 14 juni. Traditionsenligt serverades varmrökt lax med kall romsås, kokt färskpotatis och med jordgubbstårta som dessert.

“Mår de boende bra så mår jag bra! På min avdelning sprider våra vårdhun-dar glädje, lugn och trygghet och bidrar till att skapa en fin atmosfär i en hemlik miljö. Jag känner att jag är betydelsefull och att jag uppskattas för det jag gör av både boende och chefer. Det känns viktigt för mig och gör att jag trivs och vill stanna.”

”Vi är ett härligt gäng, stolta över att kunna säga att vi är bra på det vi gör! Det är skönt att få arbeta i den här fina miljön. Här finns verkligen allt vi behöver för att kunna göra ett bra jobb och det är ju därför vi trivs! ”

”Jag har hittat rätt arbetsplats. Kompetensen och kvalitén i hela huset gör varje arbetsdag unik”

“Jag trivs väldigt bra här på Danvikshem. Jag känner mig trygg och får den hjälp jag behöver när jag behöver den. Frissa finns i huset, samt en tandläka-re och fotvård. Behöver man träffa doktorn, sjuksköterska eller rehab så kommer de till mig. Det är klart att man hellre skulle vilja klara sig helt själv och bo kvar hemma, men jag är 93 år och jag vet att jag behöver viss hjälp och då känns det bra att bo här.

Huset är väldigt vackert både utvändigt och invändigt - miljön har alltid betytt mycket för mig. Danvikshem är ju mitt hem nu och det jag behöver finns runt omkring mig: jag kan gå på konserter i kyrkan, vi löser korsord i salongen och har en damklubb där vi dricker vin och pratar om vad som händer i världen. Man kan naturligtvis också vara med i gymnastikgrupper men det har jag aldrig varit, så varför ska jag börja nu? Det är tur att man får bestämma själv!

Vi sitter mycket ute i den underbara trädgården och njuter när det är fint väder. I veckan ska jag på restaurangkväll, då är det underhållning och god mat i stora restaurangen. Vi får förresten väldigt god mat som tillagas här i huset.”

Måltider på Danvikshem Boende om Danvikshem

Medarbetare om Danvikshem

Sommarlunch på Borggården

Medarbetare på Danvikshem: Malin, Torbjörn och Mariama

Boende på Danvikshem


Kvalitetsutveckling i vardagenKvalitetsfrågor spelar en central roll i utvecklingen av vård och social omsorg. För att förstärka kompetens och kapacitet för systema-tisk kvalitetsutveckling och ledarskap erbjuder Famna sina medlemmar kvalitetsut-vecklingsprogrammet ”Vär-deforum”.

KVALITETSUTVECKLING. – Hu-vudmålet för oss är att tillsam-mans med våra medlemmar skapa en kultur av ständiga för-bättringar. Genom ”Värdeforum” kan vi erbjuda en bra mötesplats för lärande för att utveckla kvali-tet och ledarskap.

Det säger Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna. Det var hösten 2009 som Famnas Vär-deforum introducerades. Sedan dess har programmet succesivt utvecklats och byggts på: förbätt-ringskunskap, mätningar och analyskompetens och ledarskap. Fler och fler organisationer del-tar, vilket säger något om det stora intresse som finns för att kontinu-erligt utveckla sina verksamheter.

– Tillsammans med medlem-marna genomför vi vårt ut-bildningsprogram som ger en ordentlig dos med kompetensut-veckling i respektive verksamhet. Programmet syftar till att skapa värde för dem som vården och omsorgen finns till för: patienter, brukare och klienter.

Arbetet börjar med att de olika tea-men från verksamheterna internt diskuterar hur och vad man vill förbättra i sin verksamhet, under-stryker Thomas Schneider. Däref-ter hjälper vi till att hitta mål och

mätningar samt arbetssätt för att testa nya idéer och verktyg för att veta när förändringar blir förbätt-ringar.

– Och det är så klart väldigt

eHälsa och eTjänster syftar till att ge individen möjlighet till tillgänglig och säker in-formation inom vård och om-sorg. Famna har en aktiv roll i utvecklingen och använd-ningen av dessa tjänster.

EHÄLSA. – Vi har ett uppdrag att stödja de idéburna utförarna och medlemmarna i att aktivt kunna delta och bidra till Sveriges eHäl-soutveckling, säger Linda So-nesson, eHälso-samordnare på Famna.

De senaste åren har mångfal-den av utförare inom vård och omsorg ökat kraftigt. Samtidigt

har eHälsoutvecklingen fortfa-rande ett starkt fokus på landsting och de senaste åren även kommu-ner. Famna har därför skapat en nationell idéburen utvecklings-struktur för att stödja de idéburna aktörerna inom eHälsa.

– Vårt fokus handlar om att ut-veckla eHälsa inom vården och so-cialtjänstens område och använda eHälsa som stöd för utveckling av vård och omsorg, vilket även in-kluderar medarbetarnas kompe-tens, förklarar Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna.

Idag driver Famna olika nät-verk –bland annat eHälsonätver-ket – för medlemmar och deltar

i nationella processer i styr- och arbetsgrupper för att förankra det nationella arbetet med eHäl-soutvecklingen. Tillsammans med Socialdepartementet, SKL, Socialstyrelsen och Vårdföreta-garna, leder Famna arbetet kring strategin för det nationella eHäl-soarbetet.

Linda Sonesson igen: – Strategin syftar till tillgänglig och säker in-formation inom vård och omsorg. Hur man med gemensamma ansträng-ningar kan förbättra in-formationshanteringen

för individer, personal och besluts-fattare.

– I slutändan hoppas vi att god eHälsoutveckling innebär mer in-flytande för både patient, brukare och närstående i vård och omsorg.

Ett gott exempel på en eHälso-tjänst är BOSSE På Nätet – råd, stöd och kunskapscenter för

personer med funktionsned-sättning. Text Samuel Hultberg

Satsning på nationell eHälsa

> Frågor kring kvalitet och verksamhetsutveckling är högaktuella och samtidigt oerhört viktiga inom all vård och om-sorg – självklart även inom de idéburna organisationernas verksamheter, säger Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna. Foto: Erik Mårtensson

”Det är oerhört betydelsefullt att ha den här plattformen som Famna kan erbjuda med Värdeforum. Inte minst för de boende och de personer som vi möter, närstående och andra i biståndssystemet. Det är också väldigt posi-tivt att kunna samlas under de här dagarna. Få

ta del av de andras förbättringsarbete, få nya idéer, få möj-lighet att stanna upp, ta ett litet steg tillbaka för att sedan kunna gå vidare framåt.”Maude Kardell Wahlbäck, områdeschef Bräcke diakoni.

RÖSTER OM VÄRDEFORUM

● Famnas Värdeforum är ett kvalitetsutvecklingsprogram som har utarbetats av Famna och Qulturum, utvecklings-enheten i Landstinget i Jönköpings län. Tvärprofes-sionella team arbetar med konkreta frågeställningar ur sin vardag i mötet med patienter/brukare, samtidigt som man ut-bildar förbättringscoacher i den egna verksamheten som leder processen i de olika teamen.

● I den pågående omgången, hösten 2013, deltar cirka tjugo olika verksamheter. För mer in-formation: www.vardeforum.se

Om Värdeforum

olika vad man vill förbättra. Det kan handla om hur bemötande och kommunikation med patienter för-bättras, hur man förbättrar matsi-tuationen inom äldreomsorg eller

hur man ökar boendes inflytande i LSS-verksamheter.

”Värdeforum” är uppbyggt kring fem lärandeseminarier där team träffas för att utbyta erfa-

3 ”Jag har pratat runt med per-sonal och chefer som gått utbildningen i Värdeforum. Det är så tydligt. Det är inte bara för individen, för dem som går ut-bildningen. Det är också för or-

ganisationsförändringar. Att man jobbar för kvaliteten. Att det är det man brinner för.”Mary-Anne Berglund, samordnare Svenska ESF-rådet.

”När vi har med oss medarbetare på Vär-deforum, så blir det bättre direkt i den lilla verksamheten på golvet, för klienten

eller de boende. Därför är det där förändringen sker.”Nilla Helgesson,direktor Skyddsvärnet i Stockholm.

renheter och lära sig metoder och förhållningssätt genom att genom-föra ett kvalitetsförbättringsarbe-te i sin egen verksamhet. Upplägget och pedagogiken kan sammanfat-tas i orden: Vi gör och lär.

– Vård och omsorg är ganska komplexa system där det lätt upp-står glapp, bland annat mellan oli-ka vårdgivare. Små förändringar kan minska dessa glapp i vård- och omsorgskedjorna och därmed medföra stora förbättringar för de enskilda människor som berörs, både för vårdtagare och för vård-givare.

Hittills har 160 team och verksam-heter deltagit i Famnas kvalitets-utvecklingsprogram. Eller som Thomas Schneider säger: De har skapat 160 förbättringar.

Text Samuel Hultberg

"Samhället är oändligt mycket större än det of-fentliga. En av mina viktigaste politiska frågor är därför att un-

derlätta för det civila samhället. Den idéburna sektorn är av stor betydelse och kan inte ersättas av det off entliga." Göran Hägglund (KD), partiledare och socialminister

Foto: KD

fs

> Ett exempel på en eHälsotjänst är BOSSE På Nätet.

OM FAMNA

VISSTE DU ATT … ➜ Ett av fyra företag som startar inom EU är ett socialt företag, vilket är detsamma som vi i Sverige kallar idéburet företagande.


Det säger Jonas Rydberg, socialchef för offentlig social omsorg inom Stock-holms Stadsmission. Han berättar att den anrika organisationen numera be-driver ett fl ertal verksamheter som fi -nansieras med offentliga medel, anting-en via upphandling eller via ramavtal då kommuner i Stockholms län köper platser. Som i all övrig verksamhet inom Stockholms Stadsmission fi nns själv-klart inte heller här något vinstintresse.

Ett exempel på det senare är ”Stock-holms Stadsmissions Öppenvård för

unga”. Den evidensbaserade verksam-heten, som har sina lokaler på Fleming-gatan i Stockholm, vänder sig till ung-domar mellan 16 och 23 år som av olika skäl behöver vuxenstöd och daglig sys-selsättning. Genom musik, drama och konst bedrivs här ett individuellt anpas-sat psykosocialt förbättringsarbete. Pla-ceringar sker via respektive kommuns socialtjänst.

Andra exempel är Radiusgården i Hägersten och Blå Husets ungdomsgård i Tensta, som båda drivs på entreprenad av respektive stadsdel. Även vissa boen-den och verksamheter för hemlösa fi -nansieras med offentliga medel.

– För oss känns det viktigt att berätta om den här nu ganska omfattande verk-samheten, att få ut informationen till politiker och tjänstemän inom kommun och landsting, men även till allmänhe-ten. Att vi till exempel har en ungdoms-mottagning som till viss del drivs med offentliga medel.

Stadsmissionen som begrepp när

det gäller social hjälpverksamhet är som väl de fl esta känner till hur starkt som helst och det sedan generationer tillbaka. Inte minst nu under senhös-ten blir vi påminda om organisationens julkampanjer för gåvofi nansierade in-satser för människor i hemlöhset. Men dess offentligt fi nansierade verksamhe-ter är hittills inte lika exponerade.

– Vi vill naturligtvis få ut budskapet om alla våra olika verksamheter, även de offentligt fi nansierade som vi ser som komplement till samhällets övriga skattefi nansierade verksamheter. I vårt fall handlar det om icke-vinstdrivna alternativ, som ju är grunden i hela or-ganisationens verksamhetsidé, säger Jonas Rydberg och betonar samtidigt vikten av mångfald.

Social omsorg är komplex och om-fattande, och behoven så enormt stora att det behövs en rad samverkande in-satser och alternativ. Kärnan i välfär-den bör självklart vara en resursstark offentlig sektor, det skapar en trygg

rättssäkerhet för alla. Men hela ansva-ret ska inte ligga där, poängterar Jonas Rydberg, som menar att Stockholms Stadsmission och andra idéburna or-ganisationer och föreningar bidrar med styrkor som samhället och den privata sektorn saknar.

Exempel på sådana styrkor är framförallt den ideella grunden utan vinstmål, men också en ofta omfat-tande volontärverksamhet med väldigt många engagerade och delaktiga män-niskor. – Det är en oerhörd tillgång i allt vi gör och bidrar i högsta grad till att vi uti-från vår värdegrund, ännu efter 160 år, på olika sätt kan fortsätta utöva en bra social hjälpverksamhet för människor i livsutsatta situationer i alla åldrar här i Stockholm.

– Vi vill i samverkan med andra ak-törer bidra till vår gemensamma välfärd och därmed både utmana och påverka samhällsutvecklingen, avslutar Jonas Rydberg.

Stockholms Stadsmission • Är en politiskt obunden ideell organisation som bedriver verksamheter. för människor i hemlöshet och missbruk, barn, ungdomar och äldre.

• Bedriver även skolverksamhet och stödjande affärsverksamhet. • Har 880 anställda, 293 män och 527 kvinnor.• Har ca 400 volontärer.

Stockholms Stadsmission – ett begrepp inom social omsorg

– Vi har även verksamheter som fi nansieras med offentliga medel– Stockholms Stadsmission erbjuder sedan ett 10-tal år tillbaka offentligt fi nansierade alternativ som komplement till offentlig och privat social omsorg, Vi vill vara med även här, självklart i samverkan med den offentliga sektorn som ju är basen i vår välfärd.

Jonas Rydberg, socialchef för offentlig social omsorg inom Stockholms Stadsmission.

1853grundades Stockholms Stadsmission


– Vi vill ha mer valfrihet– Lagen om valfrihet pas-sar vår sektor väldigt väl, men det finns problem även där, säger Kerstin Eriksson, näringspolitisk ansvarig på Famna.

HEMTJÄNST. Lagen om valfri-het – LOV, infördes för snart fem år sedan som ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling – LOU. Den tillämpas bland annat på omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Hittills är det 143 kommuner som tagit fasta på möjligheten, främst inom hem tjänst, även till viss del inom särskilt boende. In-om landstings styrda primärvår-den gäller valfrihetssystem, ofta kallats vårdval, sedan 1 januari 2010. Tanken är dock att LOV ska kunna spridas till fler områden, påpekar Kerstin Eriksson, vilket Famna och dess medlemsföretag välkomnar.

Centrala delar i lagen är att kom-munen eller landstinget ska an-nonsera efter anbudsgivare, och sedan godkänna och skriva kon-trakt med alla som lever upp till de ställda kraven. Alla utförare ersätts på samma sätt och konkur-rerar alltså med enbart kvalitet.

– Det som gör LOV så passande för den idéburna sektorn är just det att alla utförare konkurrerar med kvalitet, inte med priset som vid offentlig upphandling, då våra

medlemmar har ytterst svårt att hävda sig, säger Kerstin Eriksson och fortsätter:

– LOV är bra, definitivt bättre än offentlig upphandling, så vi vill ha mer val-frihet, men det finns uppenbara problem som behöver åtgär-das. Det gäl-ler framförallt ersättningsni-våerna som i många kommu-ner är alldeles för låg för att våra medlemsfö-retag ska kunna bedriva en verksamhet med hög kvalitet. Nu väntar vi därför med spänning på vad den pågående utredningen om LOV ska komma fram till.

Utredningen som ska redovisas 15 ja-nuari 2014 ska bland mycket annat titta på vilka effekter valfrihets-systemet haft på brukarinfl ytan-det, utvecklingen av utförare ur ett mångfaldsperspektiv, hur lagen fungerar ur konkurrenssynpunkt och inte minst vilken betydelse reformen haft för utvecklingen av bland annat kvalitet, kostnader och effektivitet inom de områden där lagen tillämpas.

Utredningen ska också övervä-ga införandet av ett obligatoriskt valfrihetssystem på socialtjänst-området. I uppdraget ingår också att bedöma lämpligheten av att

Brist på kapital är ett avgö-rande tillväxthinder för den idéburna sektorn. Det menar Famnas generalsekreterare Lars Petterson.

TILLVÄXT FINANS. Gå till ban-ken och säg att du vill låna peng-ar för att inom en ideell förening starta ett icke-vinstdrivande idé-buret företag inom vård och social omsorg. Räkna med att du efter artigt bemötande med stor san-nolikhet få gå hem tomhänt, utan vare sig lånelöfte eller minsta för-hoppning om ett senare positivt besked.

– Att få fram kapital till före-tag inom den idéburna sektorn är utan tvekan ett stort problem och ett tillväxthinder, säger Lars Pettersson.

Han menar att den omsväng-ning vi sett de senaste åren, där politiken idag mer än väl förstår och vill öppna vägar för den här typen av verksamhet, väger lätt

såvida det för många är svårt att få fram kapital.

Här finns som i andra sektorer inget risk- eller utvecklingskapi-tal som ligger och väntar på att få börja snurra. Om man trots allt får låna pengar, vilket ändå före-kommer, är det inte ovanligt att banken kräver större säkerheter

och erbjuder sämre villkor än vad som erbjuds andra företag.

Dessutom finns det dem, me-nar Lars Pettersson, som inte vill se att en utveckling av idéburet företagande med spelregler som är avsedda för dessa företag. De vill endast se vanliga marknads-lösningar vid sidan av den offent-liga välfärden.

– Det här är en fundamental fråga för oss där vi inom Famna arbetar för att hitta långsiktiga lösningar. Det gäller både nyföre-tagande och utveckling av befint-liga organisationer.

Många av landets idéburna före-tag är förhållandevis små, ka-pitalsvaga och behöver utöver verksamhetsintäkterna även gå-vor, donationer och andra bidrag, både för drift och utveckling. Men för att få till en starkare till-växt och utveckling av idéburet företagande behöver vi även i Sverige till exempel investerings-

fonder för den idéburna sektorns organisa tioner och företag.

– En viktig uppgift för vår sektor är också att informera bank- och finanssektorn om vad idéburen verksamhet egentligen handlar om. Kunskapen där är alldeles för liten.

Just nu pågår en i sammanhanget intressant och viktig statlig ut-redning, vars uppdrag är att fö-reslå vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn. Dessutom ska utredningen titta på den för idéburna sektorn så vitala fi nan-sieringsfrågan. Vad är behoven?

– Utredningens fokus är till-stånds- och ägarprövningsfrågan men vi hoppas att det även ska komma fram förslag på finansie-ringslösningar att man kanske tit-tar på vad man gör i Europa, vad som kanske också skulle passa här, avslutar Lars Pettersson


Brist på kapital en tillväxtbroms

> Lars Pettersson, Famnas general-sekreterare. Foto: Lena Dahlström

> Kerstin Eriks-son, näringspo-litiskt ansvarig på Famna.

Foto: Erik Mårtensson

> Det finns uppenbara problem även med LOV. Det gäller framförallt ersättningsnivåerna som i många kommuner är alldeles för låg. Foto: istockphoto.com

● Lagen är avsedd att fungera som ett verktyg för de kommuner och lands-ting som beslutar att införa valfrihet, vilket skapar möj-ligheter för privata företag och organisationer att

utföra tjänster som kom-munen eller landstinget tidigare utfört i egen regi.● Valfrihetssystem kan exempelvis användas inom hemtjänsten eller för äldre-boenden.

● Valfriheten gäller alltså den enskilde medborgaren som fritt kan välja mellan alla godkända leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Det övergripande ansvaret för verksamheten

ligger självklart kvar på kommunen alternativt landstinget. ● Alla valfrihetssystem annonseras på:www.valfrihetswebben.se.

Det här är valfrihetssystem enligt LOV Kommuner som utreder och inför Lag om valfrihetssystem, LOV, i Sverige

144 kommuner har infört LOV. 37 kommuner har beslutat att LOV ska införas.

38 kommuner har ännu inte fattat beslut.42 kommuner har beslutat att inte in-

föra LOV.29 kommuner har inte ansökt om sti-mulansbidrag.(Siffrorna är från nov 2013)

införa valfrihetssystem inom fler verksamhetsområden inom social-tjänsten.

– Viktigt för våra medlemmar är att utredaren även ska analy-sera hur ersättningssystemen och

förfrågningsunderlagen påverkar kvalitet och vinstutdelning och om det finns något samband mel-lan vinstutdelning och kvalitet, avslutar Kerstin Eriksson.


LOV är bra, definitivt bättre än offentlig upp-

handling, så vi vill ha mer valfrihet.

”Vårt land har historiskt haft en stor idéburen sektor, som tjänat som något av ”demokratins

infrastruktur”. Det är ur olika folkrörelser och idéburna orga-nisationer som demokratin och de demokratiska institutionerna en gång vuxit fram och det är också där som det demokratiska samtalet fortfarande idag har en av sina främsta arenor. Det enga-gemang och den förnyelsekraft som kanaliseras via de idéburna organisationerna är historiskt och bör också i framtiden berika välfärden och välfärdsverksam-heterna. Genom att stimulera människor att engagera sig i olika idéburna verksamheter kan också det off entliga ta del av den dynamik och förnyelseför-måga som ofta uppstår när en mångfald enskilda eldsjälar brin-ner för och förverkligar de idéer de tror på.”Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande

OM FAMNA


VÅRD OCH OMSORGSOM GÖR SKILLNAD

www.stadsmissionen.org

Enligt de äldre i Göteborg hamnar Stadsmissionens äldreboende i topp. Varför? De känner större trygg-het och har stort förtroende för personalen.

GÖTEBORGS STADSMISSION driver sju olika boenden (missbruk/psykisk ohälsa), missbruksvård, arbetsträning, två äldreboenden och hemtjänst.

lp-verksamheten.se

VI ERBJUDER HJÄLPUR BEROENDET FÖR HELA MÄNNISKAN – HELA VÄGEN

medlem i

Det säger Karin Thalén, vd för HSB Om-sorg, ett kooperativt företag som sedan 20 år tillbaka bedriver verksamhet inom vård och omsorg i Stockholms-regionen, Gävle och Sundsvall. Idag erbjuder de såväl hemtjänst som hus-hållsnära tjänster och driver dessutom ett fl ertal äldreboenden. Företaget har alltså verksamheter som regleras av såväl lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV).

– LOV är defi nitivt ett steg i rätt rikt-ning. Den gör bland annat att vi kan jobba mer långsiktigt i kommunerna eftersom de avtalen inte är tidsbegrän-sade på samma sätt som avtalen enligt LOU, poängterar Karin Thalén. Men LOV har barnsjukdomar, till exempel säkerställer den inte konkurrensneu-trala villkor för alla utförare. Vi upple-ver också att kommunerna försämrar ersättningsvillkoren. Det medför att det är svårt att bedriva verksamhet med den höga kvalitet som vi vill ge våra brukare.

– I fl era fall har vi gått back ekono-miskt och så kan vi naturligtvis inte jobba, säger Karin Thalén. Även om HSB Omsorg, som ett kooperativt om-sorgsföretag, inte har samma vinstkrav

på sig som andra i branschen kan det inte vara upp till oss utförare att betala för kommunernas äldreomsorg. Karin Thalén beskriver verkligheten därute bland våra äldre som en rysare och ger exempel på hur företag väljer bort kol-lektivavtal för att ha råd att utföra sina tjänster. Att inte betala pensioner till de anställda kommer på sikt att försämra villkoren för många kvinnor. Är det så vi vill ha det?

– Vi tycker att det är bra att kommu-nerna ställer krav på oss, men vi måste kunna driva vår verksamhet på rimliga och lika villkor. Därför har HSB Om-sorg varit angelägna att driva opinion om detta och kan med hjälp av Famna positionera idéburen vård och omsorg ytterligare, säger Karin Thalén.

Ersättningen som företagen får för samma tjänst varierar idag kraftigt från kommun till kommun. Vi kan inte ha lika många ersättningssystem som vi har kommuner, menar Karin Thalén. Som det är idag får utföraren till exem-pel inte alltid betalt för restid mellan kunderna, inte heller för dokumenta-tion eller så kallade bomkörningar. Vilken annan bransch skulle acceptera det?

– Vi frågar oss, vem ska betala för de äldres livskvalitet? Idag prisdumpar kommunerna sin äldreomsorg. Det drabbar inte bara våra brukare utan också medarbetarna, ofta lågavlönade kvinnor som kämpar och sliter för att trots allt kunna ge de äldre den vård och omsorg de har rätt till. Vi ska utföra insatser inom hemtjänsten som tids-bestäms i minuter. Kommunerna har en ansträngd ekonomisk situation och vi ser tendenser att biståndsbesluten

utgår ifrån ekonomin i kommunerna istället för de äldres behov och det är en mycket oroande utveckling, avslu-tar Karin Thalén.

– LOV är defi nitivt ett steg i rätt riktning– Vi tummar inte på kvaliteten. Får vi inte tillräcklig ersättning för att kunna bedriva högkvalitativ vård och omsorg så tackar vi hellre nej. Vi har därför sagt upp sex hemtjänstavtal enligt LOV, varav tre i Stockholm och tre i kranskommunerna.

HSB OMSORG

– Idag prisdumpar kommunerna sin äldreomsorg. Det drabbar inte bara våra brukare utan också medarbetarna, ofta lågavlönade kvinnor som kämpar och sliter för att trots allt kunna ge de äldre den vård och omsorg de har rätt till, säger Karin Thalén, vd för HSB Omsorg.

Karin Thalén, vd för HSB Omsorg

Foto

: Eri

k M

årte

nss

on


När ditt företag är medlem hos KFO får du ett bra kollektivavtal

anpassat för din verksamhet, och professionellt stöd i rollen som

arbetsgivare. Du kan ringa din personliga rådgivare när du

be höver förhandlingshjälp, få svar på frågor kring anställning,

löner, semestrar, sjukdom och annat. Samtliga rådgivare på KFO

är mycket kompetenta och har lång samlad erfarenhet. All hjälp

ingår dessutom i medlemsavgiften.

Arbetsgivarföreningen KFO är med sina nästan 4000 medlemsföretag Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation. KFO ger service till verksamheter med företrädesvis kooperativ eller idéburen karaktär. KFO har kollektivavtal inom ett 30-tal områden och har stöttat arbetsgivare sedan 1943.

Hej arbetsgivare!Jag hjälper dig att göra rätt.

Kontaktperson Lars Trapp.

Rådgivare för hälsa, vård, omsorg, personlig assistans.

Äldreboendet som vilar på kristen värdegrund.Immanuelskyrkans Vård AB

Famna har tillsammans med Vårdförbundet och Nyföreta-garCentrum fått projektme-del från Tillväxtverket för att genom information och ut-bildning stimulera idéburet företagande inom vård och social omsorg.

SAMARBETSPROJEKT. Pro-jektet som heter ”Fler vägar och värden i vården”, syftar till ett långsiktigt arbete för entrepre-nörskap och nyföretagande inom idéburen vård och omsorg. Detta genom olika insatser som på sikt kan skapa bättre förutsättningar för stabil tillväxt och utveckling.

– Konkret handlar det om att nå människor som är intresserade av att starta icke-vinstdrivande fö-retag inom just vård och omsorg, berättar Elisabet Sannas, projekt-ledare på NyföretagarCentrum.

Tillsammans med Famna och Vård-förbundet arrangerar Nyföreta-garCentrum informationsträffar runt om i landet då man gemen-samt inspirerar, sprider kunskap och kännedom och dessutom ger möjlighet till kostnadsfri rådgiv-ning om idéburet företagande.

”Fler vägar och värden i vården” inspirerar till idéburet företagande

Elisabet Sannas berättar att NyföretagarCentrum som hon representerar står för den affärs-mässiga delen, det vill säga hur man generellt startar och driver företag. Organisationen som har 90 lokala enheter runt om i landet har lång och gedigen erfarenhet att hjälpa igång personer som vill bli företagare. Här finns alltså ett lokalt engagemang och en idea-lism som man delar med Famnas medlemsorganisationer.

Samarbetskollegerna i Vårdför-bundet informerar specifi kt om företagande inom vården och dess regelsystem, medan Famna och dess nätverk fokuserar på den idéburna sektorn, om vägar till af-färer genom entreprenader, upp-handlingar och valfrihetssystem.

I projektets första fas har verk-samhet förekommit i Uppsala, Upplands Väsby och Jönköping med närliggande kommuner samt Uppsala läns landsting. Informa-tionsträffarna har haft cirka 70 deltagare, dessutom har 25 per-soner utbildats i Jönköping och Uppsala.

En majoritet av deltagarna har varit personer med fast för-


➜ Famnas Värdeforum är ett program för utveckling av kvalitet och ledarskap som tagits fram i samverkan mellan

Famna och Qulturum, utvecklingsenheten i Landstinget i Jönköpings län.

Behöver du professionelltarbetsgivarstöd?

Välkommen till Arbetsgivaralliansen du också! 08-545 912 00

Arbetsgivaralliansen är en fristående arbetsgivarorganisation som med branschspecifik kompetens sluter kollektivavtal och ger professionellt arbetsgivarstöd.

Vi organiserar arbetsgivare som drivs av ett ideellt eller idéburet engagemang. Våra medlemmar finns inom: idrott, intresse- och biståndsorganisationer, trossamfund, vård och omsorg, folkbild-ning, utbildning och forskning, upplevelseverksamhet samt kultur, tillsammans cirka 3 000 arbetsgivare.

Vidarkliniken – Helhetssyn som ger livskvalitet

VidarklinikenEn vård som berör och som präglas av djup respekt för varje människas unika behov och förmåga

Vidarkliniken erbjuder sedan många år kvalifi cerad vård och rehabilitering. Vi tar i första hand emot patienter för• Cancerrehabilitering• Smärtrehabilitering• Rehabilitering vid stressrelaterade tillstånd

Välkommen att höra av dig till oss för mer information om vår verksamhet eller ett besök. Vi skickar gärna våra vårdprogram, patientenkäter eller information om utbildningar och forsknings-projekt. Vi besöker även gärna landsting och regioner för att presentera vår verksamhet.

Kontakta oss gä[email protected]

08-551 509 36 förbokning besök08-551 509 00 växel

E N U N I K K O M B I N AT I O N AV S K O L M E D I C I N O C H A N T R O P O S O F I S K L Ä K E K O N S T

V I D A R K L I N I K E N

ankring inom folkrörelsesverige, inom ideella organisationer, in-vandrarföreningar, kyrkor och samfund.

– Många har också ett enga-gemang och ett förflutet med ar-bete inom vård och omsorg, säger Elisabet Sannas.

Projektet startade i våras och avslu-tas enligt planerna nu i november. Men då ytterligare medel skjutits till kan det konceptet rulla vidare under 2014.


VISSTE DU ATT …

➜ I Famnas Värdeforum arbetar deltagarna med konkreta förbättringar i den egna varda-gen genom att se och mäta om små föränd-ringar leder till förbättringar.

> – Vi står för den aff ärsmässiga delen, det vill säga hur man generellt startar och driver företag, säger Elisabet Sannas, projektledare på NyföretagarCentrum. Foto: Rickard L. Eriksson

Vi ser fram emot att få

samverka för att få fler duktiga aktörer inom den idéburna vård- och omsorgssek-torn.Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig på Famna

Vårdför-bundet och

NyföretagarCen-trum har tidigare samverkan kring nyföretagande, nu breddar vi samarbetet och hoppas nå ännu fler som vill starta idéburna företag.Kristina Malm Jansson, handläggare Vårdförbundet


– Tack vare att verksamheten drivs utan vinstsyfte, har vi alltid kunnat återinves-tera allt överskott i verksamheten, säger Gérard Lartaud, verksamhetschef på Saltå By.

Och det syns! Bara under de senaste fem åren har byn fått en ny infartsväg, en ny matsal har ersatt den gamla och fl era verksamhetslokaler har renoverats från grunden. Senaste tillskottet från i år, är Ängsateljén, en stor verkstad för skola och Daglig Verksamhet.

– Det enda som inte ändrat sig är

egentligen vår människosyn, fortsätter Gérard Lartaud. Vi känner oss trygga i vår identitet och det präglar nog hela verksamheten.

Det centrala i Saltå Bys arbetssätt är en helhetssyn på människan, en harmonisk och läkande miljö samt en strukturerad vardag. Därför är till exempel maten av god ekologisk kvalitet, byggnadsmaterial och möbler valda med omsorg, liksom färgsättningen i de olika rummen.

Eftersom skollokalerna ligger på sam-ma område som internatboendet kan man, på ett naturligt sätt erbjuda en helhet med skola, boende och fritid för ungdomar, vilka mår bra av en lätt över-blickbar tillvaro.

Den yttre förnyelsen går hand i hand med den inre utvecklingen. Förutom ett ständigt pågående program för kompe-tensutveckling för medarbetarna, är det aktuellt med inarbetandet av den nya lä-roplanen för gymnasiesärskolan, vilken trädde i kraft i augusti 2013. Senaste året har också en satsning på AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) på-börjats. Saltå By står alltså väl rustad för att anta den nya tidens utmaningar.

Saltå By – en mångfasetterad verksamhet i ständig utveckling

Om Saltå By:• I sin helhet bedriver Saltå By skola, boende, korttids-tillsyn och korttidsvistelse för ungdomar samt daglig verksamhet och boende för vuxna. • Centralt i Saltå Bys arbets-sätt är en helhetssyn på män-niskan, en harmonisk miljö och en strukturerad vardag.• Saltå By startade sin verksamhet 1942. Närmaste grannen är Saltå Kvarn, nu-mera ett välkänt ekologiskt företag, som har uppmärk-sammats i pressen för sitt goda bröd och sina ekolo-giska produkter i färgglada förpackningar. Saltå Kvarn har sina rötter i Saltå Bys verksamhet.• Saltå By ligger några kilometer utanför Järna i Södertälje kommun.

• För mer information, vänli-gen besök: www.saltaby.se eller ring: 08-551 50 149

På Saltå By bedriver man skola, boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse för ungdomar samt daglig verksamhet och boende för vuxna. Mycket vatten har runnit genom Saltån sedan verksamheten startade 1942. Gården Saltå ingår idag i en by med ett 30-tal hus i form av skolbyggnader, verkstäder, elevhem och bostadshus för några av skolans medarbetare och deras familjer.

Gérard Lartaud, verksamhetschef på Saltå By.

Textilverksamhet, liksom träarbete, är en del av skolans estetiska profi l. Att forma i trä är uppskattat av eleverna.

Skördetid!

Textilarbete i den nya verkstaden.

Tack vare att verksamheten drivs utan vinst-syfte, har vi alltid kunnat återinvestera allt överskott i verksamheten.

Foto

n: E

rik

Mår

ten

sso

n

Documents

Bilaga famna low