Organisatorisk handlingsprogram

SSU Stockholms organisatoriska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2010. Sida 1111 av 24

Innehållsförteckning

ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM ...................................................................................................... 2

SAMLA – SKOLA – PÅVERKA ....................................................................................................................................... 2

MEDLEMMEN I FOKUS .............................................................................................................................................. 2

ORGANISERING ....................................................................................................................................................... 3

VERKSAMHETSSTÖD ................................................................................................................................................. 3

FACKLIG-POLITISK SAMVERKAN ................................................................................................................................... 4

INTERNATIONELL VERKSAMHET ................................................................................................................................... 4

ARSK .................................................................................................................................................................... 4

DEMOKRATI ............................................................................................................................................................ 5

EN FEMINISTISK ORGANISATION .................................................................................................................................. 5

MÅNGFALD I ORGANISATIONEN .................................................................................................................................. 7

EN TILLGÄNGLIG ORGANISATION ................................................................................................................................. 7

SSU STOCKHOLM SOM KONSUMENT ........................................................................................................................... 7

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ...................................................................................................................................... 8

BILAGOR ......................................................................................................................................................... 10

BILAGA 1 – STUDIEPLAN FÖR SSU STOCKHOLM ........................................................................................................... 10

BILAGA 2 – RIKTLINJER FÖR DISTRIKTETS MEDLEMSTIDNING UNGMENING ........................................................................ 20

BILAGA 3 – NOMINERINGSPOLICY ............................................................................................................................. 23

Organisatoriskt handlingsprogram

Samla – skola – påverka

SSU Stockholms huvuduppgifter som organisation är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar, bedriva en verksamhet som är stimulerande för medlemmen samt påverka samhället i demokratisk socialistisk riktning. Det kan sammanfattas med begreppen samla, 5 skola och påverka. Samtidigt som SSU Stockholm har en egen politisk dagordning är organisationen en självklar del av både den svenska och den internationella arbetarrörelsen. Vi är därför Landsorganisationens (LO) och Socialdemokratiska arbetarepartiets (SAP) ungdomsförbund.

Som Socialdemokraternas och Landsorganisationens ungdomsförbund har vi en viktig uppgift att även inom dessa organisationer kämpa för våra politiska visioner. SSU Stockholm ska i vår kommun, 10 nationellt och globalt höja rösten för en demokratisk socialism och använda vårt inflytande även inom vår egen rörelse. Vi ska ge våra medlemmar verktyg och skolning för att aktivt kunna delta i de demokratiska processer som finns inom partiet och Landsorganisationen.

SSU Stockholms uppgift är att finnas över hela staden. Vi ska vara närvarande såväl på arbetsplatser, skolor och fritidsgårdar som ute i våra bostadsområden. I organisationen ska vi skapa mötesplatser där 15 ungdomar från olika bakgrunder möts på samma villkor. Särskilt viktigt är det att locka grupper som vanligtvis inte engagerar sig politiskt. Därför är det viktigt att jämlikhet genomsyrar hela vår organisation och verksamhet. Vi ska vara en folkrörelse, där verksamheten utgår från medlemmarnas intressen – varför nya former för aktivitet och politisk påverkan är självklara inslag i vår verksamhet.

Diskriminering på grund av kön, etnicitet och sexuell läggning får aldrig finnas i SSU Stockholm, och 20 vår medlemskår ska uppvisa både mångfald och bredd. Vi ska spegla det samhälle vi vill skapa; vi ska vara socialismens spegelbild.

Medlemmen i fokus

Medlemsvärvning har ett egenvärde. Vår styrka ligger i att vi är många som tror på de socialdemokratiska idéerna. Genom aktiv politisk debatt, bred social verksamhet och kampanj stärker 25 vi vår organisation.

Vår verksamhet måste vara såväl utåtriktad som inåtriktad. Det är när vi kombinerar radikala budskap med god social verksamhet som SSU Stockholm växer. Till exempel studiecirklar, att erbjuda fritidsverksamhet, när- och webbradiosändningar, nationella konferenser, fotboll och utbildningar måste också fortsättningsvis utgöra en del av folkrörelsearbetet i SSU Stockholm. 30

När en ny medlem värvas eller söker sig till SSU Stockholm, är det viktigt att hela kedjan i mottagandet fungerar. När en ombudsman eller någon i distriktsstyrelsen är den nya medlemmens första kontakt är det viktigt att överlämnandet till klubben sker snabbt. En medlem som vill gå med i SSU ska bli kontaktad inom 24 timmar. Om det istället är klubben som är den första kontakten, är det viktigt att den medlemsansvariga i klubben kontaktar en ombudsman eller någon i distriktsstyrelsen, 35 för att se till att medlemmen skrivs in i medlemsregistret och på distriktets e-postlista.

Den nya medlemmen ska inte behöva tänka på allt detta, varför det är viktigt att klubbstyrelsen här tar ett stort ansvar.


Organisering

KLOK 40

En gång i månaden träffar representanter från distriktsstyrelsen alla distriktets klubboch kretsordföranden på vår KLubbOrdförandeKonferens (KLOK). Detta är ett viktigt forum för att sprida information från distriktsstyrelsen till klubbarna, mellan klubbarna och från klubbarna till distriktsstyrelsen.

Stående punkter på KLOKens dagordning ska vara: 45

• Ordförandenas egna tid. Klubb- och kretsordförandena får i början på mötena tid att diskutera utan någon DS-representant. På så vis kan de lägga upp gemensamma åsikter, synpunkter eller förslag.

• Läget i klubbarna. Det är viktigt att DS-representanter verkligen lyssnar på hur det ser ut i klubbarna så att DS kan försöka hjälpa de klubbar som behöver stöd eller hjälp med olika 50 saker. Här kan de olika klubbarna också se om de kan hjälpa varandra eller samarbete på vissa områden.

• Information från DS. Allt viktigt som angår hela distriktet ska rapporteras på denna punkt.

KLOKen är inte bara till för att vara en informationskanal mellan DS, Klubbar och Kretsar. Det andra viktiga ändamålet med KLOKen är att den ska fungera som en remissinstans. När DS ska fatta beslut 55 som rör klubbar och klubbaktiva är det önskvärt att det först tas upp med alla klubboch kretsordföranden så att de kan få en chans att diskutera med sina klubbar eller styrelser för att sedan ta en diskussion på KLOKen. De förslag till beslut som fattas på KLOKen kan därefter vägleda distriktsstyrelsen när de ska fatta det slutgiltiga beslutet.

Kretsprincip 60

I SSU Stockholms stadgar regleras att ”Distriktet är uppdelat i kretsar som utgörs av de klubbar som hör till respektive krets.” samt att ”Klubb ska tillhöra den krets vars verksamhetsområde klubben har sitt verksamhetsområde inom.”. I distriktet har vi fyra kretsar, tre geografiska, norra kretsen, innerstadskretsen och södra kretsen, samt en facklig krets där de fackliga SSU-klubbarna samlas.

Kretsarna används främst under valrörelser, då Stockholm är för stort för att endast ha en central 65 organisering, samtidigt som klubbarna är för små för att själva effektivt kunna bedriva en valrörelse. Eftersom kretsarnas viktigaste uppgift är att bedriva valrörelse, bör de vara organiserade så att det kan ske så effektivt som möjligt. Studentklubbar bör därför placeras i geografiska kretsar, utifrån var det universitet eller den högskola där klubben är organiserad har sitt huvudsäte. De fackliga klubbarna har det gemensamt att de under valrörelsen kommer att samarbeta nära med LO-distriktet samt med 70 respektive Stockholmsavdelning, varför det är lämpligt att de organiserar sig i en egen krets.

Verksamhetsstöd

Till klubbar i SSU Stockholm som till distriktsstyrelsen har insänt samtliga årsmöteshandlingar (årsmötesprotokoll, ekonomisk berättelse, verksamhetsberättelse, revisionsrapport) samt klubbstadgar senast den 30 april, utgår ett stöd från distriktet på 1000 kronor till klubbkassan. 75


Facklig-politisk samverkan

Arbetande ungdomar är en viktig del av SSU Stockholm. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på de unga fackliga kamrater som finns i Stockholm. Därför måste den fackliga verksamheten utvecklas. Genom samarbete med LO-distriktet i Stockholms län och fackförbunden kring olika projekt träffas unga fackliga medlemmar och SSUare i verksamheten. Detta skapar grunden för att stärka SSUs roll i 80 samhället i stort och som LO:s ungdomsförbund.

Det är viktigt att vi i alla sammanhang talar om den framtida arbetsmarknadens villkor med dem vi möter på skolor, gymnasium, klubbaktiviteter och all övrig verksamhet. De SSUare, och framtida SSUare, som vi möter kommer någon dag att gå in på arbetsmarknaden och då är det viktigt att de är väl förberedda. Vi har även en skyldighet att förvalta arbetsmarknaden i dag och se till att den framtida 85 arbetsmarknaden blir så bra som möjligt för de arbetare som då kommer att jobba.

Vi ska arbeta för att stärka samarbetet i facklig-politiska frågor i hela Stockholm. Stockholm behöver en bred arbetsmarknadspolitik som fungerar, inte bara i Stockholms innerstad, utan över hela Stockholms län.

• SSU Stockholm bör bygga upp ett fackligt nätverk för att samla de fackliga kamraterna i 90 Stockholm.

• SSU Stockholm ska uppmuntra fackligt aktiva att starta SSU-klubbar på sin arbetsplats eller engagera sig i sin lokala SSU-klubb.

• SSU Stockholm ska verka för att det ska bli ett naturligt steg för SSUare att gå med i facket när man tar sitt första jobb. 95

• SSU Stockholm ska samarbeta med SSU Stockholms län för att bredda den fackliga verksamheten över hela Stockholm.

• SSU Stockholm ska arbeta med att föra in det fackliga perspektivet i organisationen.

Internationell verksamhet

Internationellt samverkar SSU med våra systerorganisationer genom IUSY och ECOSY. I SSU 100 Stockholm bedriver vi internationella projekt samt utbyten, och jobbar aktivt med praktisk internationell solidaritet. Fred och frihet skapas genom möten och samtal.

ARSK

När och hur kallelsen till distriktets årskonferens (ARSK) ska nå klubbarna, vad som ska behandlas på ARSKen, när motionerna ska vara distriktsstyrelsen tillhanda, osv. styrs av våra stadgar. Det finns 105 dock fler saker som vi bör ha riktlinjer för på ARSKen.

Behandling av våra handlingsprogram

SSU Stockholms handlingsprogram behandlas av årskonferensen enligt principen att endast förslag som i förväg är utskickade med konferenshandlingarna behandlas. Det vill säga att motioner med ändringsförslag av programmen och ändringsförslag från styrelsen behandlas. Nya ändringsförslag till 110 handlingsprogrammet kan ej läggas under pågående ARSK.


Kostnad

SSU Stockholm tar ingen deltagaravgift på ARSKen men ombuden (eller deras klubbar) kan själv få betala lunch under ARSK-helgen.

Demokrati 115

Vad är demokrati? Demokrati kan vara mycket, jag skriver ”kan” för att det inte är så per automatik. Demokrati kan vara våra demokratiska fri- och rättigheter, politisk demokrati, social demokrati, ekonomisk demokrati och olika sorters deltagande demokrati och så vidare. Demokrati är inte något som bara finns, det lever enbart i händerna på oss som brukar den. Därför är det vårt ansvar att se till att demokratins grundstenar efterföljs, människors lika värde. 120

Vi kan inte på några villkor låta människor bli förpassade ur demokratin på grund av, människors olikheter. Vi måste se till att demokratin omfattar alla oavsett, ålder, sexuell läggning, etnisk bakgrund, kön- och klasskillnader, funktionshinder. Vi ska alltid sträva efter att människor ska kunna delta i samhället på lika villkor och jämna ut det som begränsar människors deltagande. Därför vill vi sträva efter att ständigt ifrågasätt rådande system, vara ständigt utvecklande och våga prova nya 125 demokratiska former i vår organisation.

SSU Stockholm ska vara de som vågar mer än andra, vi ska vakta demokratin och stärka den i en ständigt pågående process. Vi ska vara medvetna om att demokratin är skör, att vara medveten om att demokratin har fler dimensioner, att en fungerande verksamhet inte per automatik är ett kvitto på att den demokratiska processen fungerar. 130

Vi ska i alla sammanhang föregå med gott exempel, undvika härskartekniker, agera med motstrategier när vi upptäcker dem och verka för ett bättre klimat med bekräftartekniker. Vi vill att demokratin ska utvecklas, demokratiskt och vara till för alla.

En feministisk organisation

För att SSU Stockholm ska vara ett feministiskt distrikt krävs inte bara att vi har ett politiskt 135 handlingsprogram med feministisk teori; vi måste även kunna uppvisa en jämställd organisation. Först när de organisatoriska, formella problemen är minskade kan ett feministiskt tänkande, eller ett genusperspektiv, följa naturligt.

Ibland krävs tvingande åtgärder som lösning på problem som inte försvinner av sig själva, och ibland krävs synliggörande åtgärder för problem som annars är lätta att blunda för. SSU Stockholms främsta 140 uppgift som feministiskt distrikt måste vara att garantera alla medlemmars lika möjligheter att engagera sig politiskt, att bli tagna på allvar och inte känna sig som undantag i en organisation som ska kämpa för allas lika värde.

Tjejnätverk

För att stärka tjejerna i SSU Stockholm organiserar distriktet ett tjejnätverk där tjejer kan utbyta 145 erfarenheter och stötta varandra i den politiska vardagen. Tjejnätverket träffas ungefär åtta gånger per verksamhetsår, och vilken verksamhet som ska förekomma får tjejerna gemensamt utforma. I tjejnätverket är alla distriktets tjejer välkomna.

Varannanprincipen


I SSU Stockholm tillämpas en kvoteringsmetod kallad ”varannan damernas”. Det innebär att det vid 150 alla tillsättningar av poster ska vara numerärt jämställt – lika många kvinnor som män. Att sträva efter numerär jämställdhet ska alltid gälla då grupper tillsätts, inte bara vid val av styrelser.

Ett annat sätt att tillämpa varannan damernas/herrarnas är att de högsta posterna i styrelser (ordförande, vice ordförande, kassör) ska väljas efter varannanprincipen. Det vill säga, om ordföranden en mandatperiod varit man, och det ska väljas en ny, ska denna nyvalda vara kvinna. 155 Målsättningen är att detta ska ske frivilligt – att tjejer och killar ska turas om att inneha dessa poster ska vara självklart, det ska inte fastslås med regler.

HBT

Samhället genomsyras av en förtryckande heterosexuell norm, så även SSU Stockholm. Detta är något vi måsta vara medvetna om, ifrågasätta och belysa i vår vardagliga verksamhet. 160

Studier

SSU Stockholms kurser har en viktig uppgift att skola medlemmar i ideologi, organisation och historia. Framför allt i grundkurserna är det viktigt att feminism ingår som en naturlig del av ideologipassen, samt genomsyrar kurserna i övrigt.

Vem som engagerar sig i vad 165

Uppdelningen i det som ses som manligt/kvinnligt och hårt/mjukt finns i samhället såväl som i politiken. De klassiska hårda ämnena är det som rör lagstiftning (stadgar), utrikespolitik, ekonomi, organisation, et cetera, och till de mjuka frågorna hör traditionellt det som rör jämställdhet, skola, vård, omsorg, o dylikt. I denna uppdelning ligger också en värdering i vad som är hög- respektive lågstatus, där de hårda frågor som män traditionellt engagerar sig i räknas som högstatus, och de 170 mjuka frågor som kvinnor traditionellt engagerar sig i räknas som lågstatus. Denna uppdelning är i högsta grad levande även i SSU Stockholm och visar sig tydligt bland annat på våra årskonferenser. Här har SSU Stockholm en viktig roll att spela – SSU Stockholm ska verka för att alla ska engagera sig i alla typer av frågor och inte följa de invanda genuskodningarna i mjukt och hårt. Ett sätt att lösa problemet är att uppmuntra medlemmarna att engagera sig i icke-traditionella typer av frågor, för att 175 motverka den klassiska genus/könsuppdelningen i hårda och mjuka frågor.

Genusperspektiv på beslut

Eftersom SSU Stockholm är en feministisk organisation bör våra mål vara höga. Vi ska granska och fatta alla beslut ur ett genusperspektiv.

• SSU Stockholm organiserar ett tjejnätverk där alla distriktets tjejer är välkomna att medverka. 180

• Varannanprincipen ska tillämpas i görligaste mån vad gäller numerär jämställdhet varje gång en grupp ska tillsättas.

• Män och kvinnor turas om att inneha de högsta posterna i en styrelse.

• SSU Stockholm ska verka för en öppen organisation, där alla är välkomna och ingen behöver dölja sin sexualitet. 185

• Feminism ska genomsyra all SSU Stockholms studieverksamhet.


• SSU Stockholms medlemmar ska uppmuntras att engagera sig i områden som de inte traditionellt förväntas engagera sig i.

• SSU Stockholm ska granska och fatta alla beslut ur ett genusperspektiv

Mångfald i organisationen 190

SSU Stockholm ska spegla det samhälle vi lever i. Vår verksamhet ska därför vara mångsidig och attrahera många olika typer av ungdomar. Vi ska finnas i alla stadsdelar med vår verksamhet. Våra kurser, möten och övrig verksamhet ska vara anpassade så att de blir tillgängliga för alla våra medlemmar, en del i detta är att börja ha våra kurser på externat eftersom alla inte kan eller får åka iväg på internatkurser. 195

Detta kan bero på många orsaker till exempel föräldrars trosuppfattning. Vi måste även se över våra rutiner när vi kontaktar våra medlemmar så de också omfattar kontakt med föräldrar. Vi ska även vara öppna för att alla inte har möjlighet att delta i alla samtalsämnen.

En tillgänglig organisation

En av SSU Stockholms viktigaste frågor är alla människors lika värde och att alla människor ska ha 200 samma möjligheter att kunna ha ett aktivt liv och kunna engagera sig inom det man vill. Då är det givetvis oerhört viktigt att vi själva i SSU Stockholm lever upp till detta.

När vi har möten, kurser och andra aktiviteter är det självklart att de ska vara tillgängliga. Det finns många aspekter att tänka på. Några av dem rör fysiska funktionsnedsättningar, till exempel att lokalen måste vara tillgänglig för rullstolsburna, att allt skriftligt material ska vara möjligt att få i stor stil och 205 på punktskrift och att om så krävs ska en slinga kunna användas. Andra rör psykiska eller dolda funktionsnedsättning, och de är lika viktiga att aktivt jobba med som de fysiska.

Vid alla större aktiviteter ska det därför finnas någon som har ansvar för tillgänglighetsfrågorna. Den personen ser till att tillgänglighetsaspekten finns med till exempel när lokaler och plats bokas. Inför aktiviteten ska även den tillgänglighetsansvariga besöka platsen och titta på den ur ett 210 tillgänglighetsperspektiv. Det är svårt att i förväg förbereda sig på alla problem som kan uppstå. Det viktigaste är därför att det finns en flexibilitet i organisationen att snabbt ta tag i dessa frågor och försöka lösa problemet.

• Vid varje större aktivitet ska det finnas någon som har ansvar för tillgänglighetsfrågorna.

• Personen som är ansvarig för tillgänglighetsfrågor ska besöka platsen för aktiviteten och titta 215 på den ur ett tillgänglighetsperspektiv innan aktiviteten genomförs.

SSU Stockholm som konsument

Som konsument och socialist är det svårt att hitta ett naturligt förhållningssätt till livsmedels- och varumarknaden. Vi har ett ansvar för att hålla oss uppdaterade med hur företag sköter sig och följa ett antal principer när vi gör våra inköp. Producenter och företag som vi handlar av ska ha fackliga avtal 220 samt ta ett övergripande miljöansvar. Det är också viktigt att företagen inte använder sig av en brutal och felaktig marknadsföring. Detta gäller globalt. Där lokalt producerade alternativ finns ska dessa stödjas. Det kan vara svårt att veta huruvida företag följer dessa krav eller inte, men det finns några hjälpmedel.


Produkter som är Rättvisemärkta, uppfyller dessa villkor. Det finns dessutom ett flertal 225 miljömärkningar, såsom Krav, Bra Miljöval och Svanen. När Rättvise- eller miljömärkta alternativ finns ska dessa väljas i första hand, men se upp för de otaliga falska märkningar som florerar. Den som handlar för SSU Stockholm ska använda sunt förnuft och känsla för vilka företag som inte följer de tidigare nämnda principerna.

Till SSU Stockholms verksamhet ska det i huvudsak köpas vegetarisk mat. Om jordens resurser ska 230 räcka till alla och miljön hanteras på ett hållbart sätt måste köttkonsumtionen i västvärlden minska radikalt. Det är extremt energikrävande att producera kött i jämförelse med att producera mat från växtriket. Köttindustrin är idag dessutom onödigt plågsam för djuren som hålls, slaktas och transporteras.

Inköp för SSU-distriktet är inköp för medlemmarnas pengar. Det är förbjudet att som enskild dra nytta 235 och vinst av dessa inköp exempelvis med så kallade bonuskort. Distriktet ska själva vara medlemmar i KF och därmed inneha poängkort. På så sätt kan distriktet dra nytta av de rabatter och bonussystem som kooperationen erbjuder. Det är också förbjudet att som enskild dra nytta av personalrabatter när man handlar för distriktets pengar.

Från ord till handling är steget ofta alltför långt i SSU. Då det uppdagas att företag bryter mot SSU 240 Stockholms ideologiska principer och företagsbojkotter initieras av andra organisationer, ska vi ta ställning och eventuellt delta aktivt i bojkotten.

• SSU Stockholm ska inte handla i butiker utan kollektivavtal.

• SSU Stockholm ska inte köpa tjänster av företag utan kollektivavtal.

• SSU Stockholm ska i så stor utsträckning som möjligt handla rättvise- och miljömärkt. 245

• SSU Stockholm ska inte köpa varor och tjänster från företag som använder en brutal och falsk marknadsföring.

• SSU Stockholm ska vara medlem och företrädesvis handla hos kooperationen.

• Till distriktets kurser och verksamhet inhandlas i huvudsak vegetarisk mat.

• SSU Stockholm ska delta i inköpsbojkotter mot företag som bryter mot våra ideologiska 250 principer.

• Det är förbjudet att utnyttja privata förmåner vid inköp som görs till distriktet.

Alkohol- och drogpolicy

I SSU Stockholm ser vi det som självklart att all SSU-aktivitet ska vara alkohol- och drogfri. Det är varken tillåtet att inta alkohol och droger eller att vara alkohol- eller drogpåverkad. 255

SSU-aktivitet är all den verksamhet som finansieras helt eller delvis av medlemmarnas gemensamma medel alternativt utannonseras som en SSU-aktivitet med eller utan egeninsats. Typexemplet är ett möte, men det kan även vara bland annat kurser, seminarier, grillkvällar och läger.


Överläggningar och möten med annan part inom arbetarrörelsen, till exempel inbjudning att närvara vid LO-distriktets årsmöte eller en konferens med Stockholms Arbetarekommun räknas också som 260 SSU-aktivitet då du representerar SSU. Detsamma gäller alltid då du utsetts som representant för SSU.

Det kan ibland vara svårt att avgöra när en SSU-aktivitet börjar och slutar. När det gäller möten är det naturligtvis den utsatta mötestiden som är starten på aktiviteten, således är det också mötets avslutande som gäller för slut. Om frågan gäller kursverksamhet eller närvaro vid verksamhet utanför Stockholms kommun är det från och med att resan till aktiviteten påbörjas, till dess att resan tillbaka är avslutad 265 som gäller som tid för SSU-aktiviteten.

Alkoholpolicy gäller även utomlands.

Alkoholpolicyn kan också upphävas under exempelvis ett läger eller ett besök i ett annat distrikt under följande kriterier.

1. Den som vill upphäva sitt alkoholförbud måste klart och tydligt berätta att hon/han nu inte 270 längre kommer att delta vid den aktuella SSU-aktiviteten.

2. Resan hem samt resan till den aktivitet som hon/han tidigare deltagit i ska bekostas med egna medel

3. Personen i fråga kan inte återkomma till den aktuella aktiviteten utan lämnar då för gott (dvs. man kan inte lämna ett valläger för att gå och ta ett par öl för att sedan komma tillbaka dagen 275 efter som vanligt igen).

Om en medlem med tidigare känt alkoholproblem bryter mot policyn kan personen ifråga få komma tillbaka till aktuell aktivitet efter en diskussion med ansvarig för densamma. Detta då återfall tyvärr förekommer bland personer med alkoholproblem.

280

SSU Stockholms organisatoriska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2010.Sida 10101010 av 24

Bilagor 285

Bilaga 1 – Studieplan för SSU Stockholm

Inledning

Studier är det viktigaste vapnet vi SSUare har att tillgå i kampen för ett bättre och rättvisare samhälle. Genom studierna får vi kunskap om och förståelse för det samhälle vi lever och verkar i. Vi får samtidigt även reda på hur vi kan påverka detta samhälle. Kunskapen ger oss möjlighet till att själva 290 forma våra tankar om vad vi vill kämpa för och vilket samhälle vi vill leva i.

Därför är det viktigt att arbetarrörelsens syn på egna studier lever vidare. Här får vi chansen att själva välja vad vi ska studera och hur. SSU Stockholms studier syftar främst till att utveckla våra medlemmar personligt. Vår studieverksamhet ska genomföras i en trygg gemenskap. Hela verksamheten ska statuera exempel på socialism i praktiken. 295

Studieverksamheten syftar till demokrati och eget kunskapsinhämtande. Målet ska vara att deltagarna utvecklar ett kritiskt sinnelag och att de själva går vidare och skaffar sig kunskap på egen hand. Studierna ska även uppmuntra medlemmarna till aktivitet, så att studieverksamheten genererar verksamhet och studier i klubbarna. Som hjälp till klubbarna finns studieledarkonferensen.

Studierna syftar rent kunskapsmässigt till att dels utbilda våra medlemmar så att de kan agera politiskt 300 och fackligt med en såväl ideologisk som historisk bas och god förmåga att göra politiska analyser. Dels att utbilda goda ledare och organisatörer, med kunskap om möjligheterna med vår organisation som verklighetsförändrande verktyg.

SSU Stockholms studier ska eftersträva att tillfredsställa alla våra medlemmars olika behov av utbildning och kunskap. Studierna ska vara upplagda på ett sådant sätt att alla ska kunna lära sig och ta 305 del av distriktets studier.

Studierna ska genomföras i tolerant miljö där lusten att lära ställs främst. Hänsyn ska tas till allas olika sociala och kulturella förhållanden. Studierna ska ge möjlighet för alla att delta och lära sig, varken funktionshinder, arbete på obekväma arbetstider eller andra saker som orsakar problem att delta i studier ska tillåtas vara ett hinder för den enskilda deltagaren. Studierna ska anpassas för alla. 310

Studieplanens upplägg

Denna studieplan presenterar innehållet i och upplägget av SSU Stockholms studieverksamhet. Studieplanen innehåller även tips till klubbarnas cirkelverksamhet och allmänt om hur SSU Stockholms studier ska bedrivas. Studieplanen innehåller sju olika delar och är det som fastställs här är bindande för alla kurser som drivs eller uppehåller stöd av SSU Stockholm. 315

Grundkurserna

SSU Stockholms politiska och organisatoriska stegvis upplagda grundutbildning, som alla medlemmar ska genomgå.

Ledarutbildningar


SSU Stockholms utbildningar för de förtroendevalda i klubben och kretsen. 320

Klubb-/Kretsutvecklingskurser

SSU Stockholms lagutbildningar för alla medlemmar i en krets eller i en klubb.

Politiska specialkurser

SSU Stockholms specialinriktade politiska utbildningar som vänder sig till dem som är intresserade av ett visst politiskt område. 325

Organisatoriska specialkurser

SSU Stockholms specialinriktade organisatoriska utbildningar som vänder sig till dem som är intresserade av ett visst organisatoriskt verksamhetsområde.

Cirkelstudier

Här finns tips om bra cirklar och hur man genomför cirkelstudier på bästa sätt. 330

Allmänt om studiernas genomförande.

Här finns allmänna grundsatser om hur distriktets studier ska genomföras.

Grundkurserna

Den grundläggande medlemsskolningen är den politiska och organisatoriska stegvis upplagda utbildning som alla SSUare ska genomgå. 335

Den grundläggande medlemsskolningen syftar till att utbilda alla våra medlemmar med en ideologisk och historisk bas och god förmåga att göra politiska analyser. Den grundläggande medlemsskolningen syftar även till att ge medlemmarna kunskap om möjligheterna att genom klubben, facket, rörelsen och det parlamentariska arbetet påverka och förändra samhället, men även lusten att vilja och modet att våga. 340

Den grundläggande medlemsskolningen är upplagd så att man inte genomgår mer än ett steg per termin. Detta för att medlemmarna ska få tid att ta till sig och praktisera det nya lärdomarna. Efter avslutad grundkurs får man ett intyg om genomförd kurs.

SSU-ettan

SSU-ettan syftar till att ge den nya medlemmen kunskap som leder till att denne kan förklara och 345 motivera sitt politiska ställningstagande. Den nya medlemmen ska också förstå klubbens möjligheter som verklighetsförändrande verktyg, veta varför vår rörelse existerar idag och vilken roll den har spelat. SSU-ettan syftar även till att den nya medlemmen ska få en SSU-identitet och förstå de grundläggande tankarna bakom feminismen. SSU-ettan kan arrangeras i samarbete med kretsarna. För fackliga medlemmar fungerar Fackets Grunder som en SSU-etta. 350

Kursinnehåll:

Verklighetsförändrande arbete Kursens viktigaste del, som syftar till att förklara klubbens roll, organisation och möjligheter. Under passet bör SSUs föreningsidé förklaras, klubbens uppbyggnad med till exempel styrelsens funktioner


gås igenom, SSUs organisation visas och klubbens möjlighet som verklighetsförändrande verktyg, 355 både parlamentariskt och opinionsbildande, uppenbaras för deltagarna. Det är av största vikt att deltagarna själva får komma på bra idéer för hur man jobbar utåtriktat i klubben.

Grundläggande socialdemokratisk ideologi Den grundläggande ideologin syftar till att ge deltagarna en inblick i den socialistiska människosynen och den grundläggande socialdemokratiska ideologin. Saker som ska tas upp är konflikten mellan 360 arbete och kapital, vad kapitalism är och vår syn på den. Den socialistiska demokratisynen ska förklaras och diskuteras. Begrepp som jämlikhet, solidaritet, frihet och rättvisa ska förklaras ur vårt perspektiv. Vad menar vi med av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov?

Feminismpass Här ska alla få chans att introduceras för feminismen. Detta pass ska i regel vara väldigt 365 grundläggande. Skillnaden mellan likhetsfeminism och särartsfeminism ska redovisas och begrepp som patriarkat, genussystem och heteronormativitet ska förklaras. SSU Stockholms ståndpunkt ska klargöras. Passet får gärna baseras på mycket diskussion kring genus och annat.

Arbetarrörelsens historia Passet behandlar arbetarrörelsens historia på ett djupgående sätt från de första organiseringarna fram 370 till och med Saltsjöbadsavtalen. Passet syftar till att ge den nye medlemmen en inblick i och en förståelse för varför vår rörelse existerar och vilken roll arbetarrörelsen har spelat under det senaste århundradet, men framförallt för att skapa en SSU- och rörelseidentitet hos den nye medlemmen. Den fackliga kampen är viktig att betona i detta pass och hur det Socialdemokratiska Arbetarpartiet har förhållit sig till övriga arbetarrörelsen. 375

Mötesteknik Syftet med det ganska korta mötesteknikpasset är att den nye medlemmen efteråt ska kunna bevista ett klubb- eller årsmöte utan att bli bortskrämd och kunna delta på lika villkor. Deltagaren ska få förståelse för varför mötesteknik är så viktigt för demokratin för att kunna ta till sig de ibland avancerade arbetsformerna. 380

Vad tycker SSU? Här ska den nye medlemmen få chans att veta var SSU står I olika frågor. Dessutom bör deltagarna få chans att debattera med varandra och därigenom slipa sina argument. Handlingsprogrammet kan med fördel utdelas. Under detta pass kan man gärna utgå från deltagarnas egna intressen. Exempel på ämnen att ta upp är en speciell internationell konflikt, offentlig sektor eller skolpolitik. 385

SSUs och arbetarrörelsens organisation Passet syftar till att deltagaren ska känna till den grundläggande organisationen för arbetarrörelsen, detta för att kunna följa med i vanligt förekommande diskussioner. Med fördel förklaras här alla underliga förkortningar som används runt om i arbetarrörelsen. Framför allt ska deltagaren få insikt om SSUs och partiets struktur medan övriga arbetarrörelsen ska beröras mer ytligt. 390

Sånger För att få en inblick i arbetarrörelsens historia går man igenom (texterna analyseras) Internationalen och Arbetets Söner. Att lära sig sjunga arbetarrörelsesånger skapar gemenskap och känsla av tillhörighet med organisationen.


Det fackliga löftet 395 Det fackliga löftet kan redovisas på ett nyskapande och mer kulturellt sätt. Detta moment på kursen hanteras med fördel utanför de schemalagda kurspassen.

SSU-tvåan

SSU-tvåan syftar till att ge deltagarna en historisk grund att stå på inför vidare självstudier. Deltagarna ska även få en inblick i den övriga arbetarrörelsen, och se möjligheterna som hela var 400 rörelse ger att påverka. Krav för att gå SSU-tvåan är att man har gått SSU-ettan eller Fackets Grunder.

Kursinnehåll:

Arbetarrörelsens historia Detta pass innehåller arbetarrörelsens historia från 30-talet och framåt. Passet ska belysa historien ur 405 både mäns och kvinnors perspektiv. Den materialistiska historiesynen får gärna nämnas, men poängteras bör att marxismen behandlas i sin helhet på SSU-trean. Det är viktigt att tänka på att passet ska blanda både praktiska och teoretiska övningar så att passet ska komma alla deltagare till del. Passet syftar till att väcka ett intresse hos deltagarna för arbetarrörelsens historia som leder vidare till självstudier. 410

Socialdemokratins idéutveckling Detta pass innehåller socialdemokratins idéutveckling, och passet sträcker sig ända in i framtiden. Syftet med passet är att visa på de olika idéinriktningar som ryms inom vårt parti. Under passet ska de olika idéinriktningarna presenteras och förklaras. En diskussion om hur de yttrar sig idag och vad vi tror kommer hända imorgon ska också finnas med under passet. 415

Verklighetsförändrande arbete På detta pass bör den övriga arbetarrörelsen utanför SSU och partiet tas upp och behandlas. Främst bör facklig-politisk samverkan behandlas, men även organisationsstrukturen i andra delar av arbetarrörelsen som kooperationen, hyresgästföreningen och ABF. Eftersom passet syftar till att deltagaren ska veta hur man går till väga för att förändra världen bör även samhällets parlamentariska 420 organisation tas upp. Klubbens väg och möjligheter att påverka den politiska processen ska vara vägledande för passet. Efter passet ska deltagaren känna till hur man påverkar och förändrar arbetarrörelsens olika grenar och dess nytta.

Härskartekniker Målet med detta pass är att medlemmen ska bli medveten om härskarteknikernas existens och lära sig 425 att känna igen och motarbeta och försvara sig mot dem. Passet ska fokusera på de första fem härskarteknikerna men även andra teorier om härskartekniker bör redovisas och diskuteras.

Feminismpass Deltagarna förväntas här ha en grundläggande uppfattning om vad feminism är för något. Feminismens idéutveckling ska beskrivas med stora tänkare och de två vågorna. En ytlig presentation 430 ska ske av de fyra största vedertagna inriktningarna inom likhetsfeminismen: marxistisk feminism, radikalfeminism, liberalfeminism och queer/postmodern feminism. Viktiga frågeställningar är var feminismen ligger idag och vad vi kan göra realpolitisk?

Sånger För att få en inblick i arbetarrörelsens historia går man igenom (texterna analyseras gemensamt) Oss 435


alla unga och en valfri annan arbetarrörelsesång. Att lära sig sjunga arbetarrörelsesånger skapar gemenskap och känsla av tillhörighet med organisationen. Sjung gärna någon arbetarsång med kvinnokampsanknytning.

SSU-trean

Kursen syftar till att ge deltagarna en ideologisk grund, så att de ska kunna sätta in sakpolitiska 440 frågor i sitt fulla sammanhang. Det är viktigt att inse att vi inte hinner gå igenom alla politiska ideologier grundligt under en helg. Därför måste kursen läggas upp på ett sådant sätt att deltagarna får en inblick i ideologiernas centrala tankegångar och skapar sig en förståelse för dess lockelser. Det viktigaste är att deltagarna får en förståelse för vilken roll ideologierna spelar, och går vidare och skaffar sig ytterligare kunskaper själva. Det är av största vikt att presentera ideologierna i ett 445 internationellt perspektiv. Krav för att gå SSU-trean är att ha gått SSU-ettan och SSU-tvåan eller Fackets Grunder och Facket och Politiken.

Kursinnehåll:

Marxismen På detta pass bör den marxistiska människosynen och de centrala marxistiska tankarna, som 450 klassbegreppet, dialektiken, den historiska materialismen, alienationen och koncentrationsteorin (kapitalismens kris), gås igenom. Att läsa marxism är en djungel av teorier och detta pass ska bringa klarhet i olika idéer och redogöra för olika marxistiska tänkare och på vilket sätt de har argumenterat mot varandra och skapat nya teorier. Passet ska vara så omfattande att det inte blir för teoretiskt, utan fullt av praktiska exempel så alla deltagare förstår och att det dessutom väcker ett intresse för att 455 studera vidare. Detta pass är det som ska ta mest tid på kursen och ska leda till en förståelse för marxismens inverkan på den socialdemokratiska ideologin.

Övriga socialistiska vänsteridéinriktningar Detta pass syftar till att gå igenom de socialistiska ideologierna som ligger längre ut på vänsterkanten; kommunismen, syndikalismen och anarkismen. Under passet bör en diskussion om vår taktik och 460 strategi läggas in, exemplifierad av den svenska socialdemokratin, kommunismen i gamla Sovjetunionen och utomparlamentariska socialistiska rörelser. Under detta pass bör aktuella vänsterorganisationer tas upp som kan betraktas som våra motståndare.

Feminismpass Passet om feminism ska mer djupgående förklara de stora vedertagna inriktningarna inom 465 likhetsfeminismen: marxistisk feminism, liberalfeminism, radikalfeminism, och queer/postmodern feminism. Deltagarna ska få möjlighet att gräva djupare i heteronormativiteten.

Borgerliga ideologier Detta pass behandlar liberalismens, konservatismen samt fascismen. Liberalismens idéutveckling ska redovisas från laissez-faire och manchesterliberalismen till socialliberalismen och hur de två 470 huvudinriktningarna yttrar sig idag. Konservatismen ska både behandlas som ideologisk idé och som en värdering i och med värdekonservatismen. Fascismen får också gärna kopplas till moderna rörelser. Nazismens idéutveckling bör redovisas och begreppet nationalsocialism diskuteras.

Riksdagspartiernas ideologier En koppling mellan de olika ideologierna och dagens olika politiska partier bör finnas med någonstans 475 på kursen.


Sånger Hitta nya och gamla sånger och sjung. Här är det viktigt att alla får tillfälle att delta i de vanligaste sångerna inom arbetarrörelsen och att flera sånger med kvinnokamp sjungs.

Ledarutbildningar 480

Ledarutbildningarna vänder sig till de förtroendevalda i klubben, kretsen och distriktet. Syftet är att stärka denna målgrupp så att de inser vad deras uppdrag för med sig, men även att stärka deltagarna personligen så att de utvecklas till goda ledare inom vår organisation.

Krets- och Klubbledarkurs

Krets- och Klubbledarutbildningen riktar sig främst till de förtroendevalda i klubbarna/kretsarna. 485 Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskap om vilken roll de spelar för vår organisation, vilka uppgifter deras uppdrag för med sig samt att stärka deltagarna personligen så att de klarar av sina uppdrag.

Kursinnehåll:

Krets- och Klubbarbete 490 Detta pass syftar till att gå igenom tre olika delar av krets- och klubbarbetet. Den första är klubbens/kretsens roll och uppgift. Den andra är vad som är viktigt för att klubben/kretsen ska fungera, med lagarbete men även hur man tar hand om nya medlemmar. Det tredje är planering och utförande av klubb-/kretsverksamheten, där man ska behandla hur man gör för att uppfylla klubbens/kretsens mål, det vill säga hur man planerar och leder klubbens/kretsens verksamhet. 495

Krets- och Klubbstyrelsens uppgift och funktioner På detta pass ska man behandla vikten av en fungerande styrelse som förberedande och verkställande organ. Dessutom ska styrelsens ordförande-, kassör-, sekreterar- och studieledarfunktioner gås igenom för alla deltagare. Praktiskt arbete som får klubben/kretsen att fungera ska också tas upp.

Ledarskap 500 Ledarskapspasset syftar till att göra deltagarna uppmärksamma på att de är ledare, och vad detta för med sig. På passet bör man lära ut enklare gruppsykologi, diskutera hur man entusiasmerar, får alla delaktiga, hur man möter och löser problem och konflikter av olika slag.

Mötesteknik Passet syftar till att deltagarna ska kunna kan hålla möten på egen hand. 505

Mediahantering På detta pass ska frågan hur vi når ut i media besvaras på bästa sätt. Insändarskrivning, pressmeddelande samt andra skrivövningar ska utövas.

Funktionsutbildning På detta pass ska allt ifrån hur man värvar nya medlemmar, hur man sköter medlemshanteringen, hur 510 man håller studieverksamheten vid liv, hur man agerar arbetsledare, hur man möter pressen, hur man sköter ekonomin (med bokslutsanalys och finansiering) till hur man organiserar och leder stora utåtriktade kampanjer, tas upp.

Klubb-/Kretsutvecklingskurser


Målgruppen för dessa kurser är hela klubbar och kretsar, och genomförs med två handledare från 515 distriktet i samarbete med klubb- eller kretsstyrelsen. Utvecklingskurserna genomförs max en gång per år och klubb/krets.

Klubb-/Kretsutvecklingskurserna syftar till att utveckla klubben/kretsen så att alla medlemmar kan arbeta bra tillsammans. Kurserna ska syfta till att klubbens arbete sker i en god gemenskap och att hela klubbens verksamhet statuerar exempel på socialism i praktiken. Kurserna är just utvecklingskurser, 520 som ska utveckla klubbens eller kretsens medlemmar.

Varje kurs ska vara skräddarsydd för varje kursgäng. Kurserna planeras av två handledare från distriktet i samarbete med klubb- eller kretsstyrelsen. Tillsammans analyserar de kretsens både organisatoriska och politiska problem. Tillsammans lägger de upp en kursplan för helgen. Det som ska finnas med på varje kurs är en verksamhetsutvärdering och en verksamhetsplanering, och i 525 verksamhetsplaneringen ska det även tas fram lokala politiska mål. I övrigt ska kurserna försöka tillgodose de behov och önskemål som just det kursgänget har.

Tillsammans med sina egna klubb-/kretsmedlemmar kan här deltagarna lära sig saker som de direkt kan börja praktisera hemma i klubben. Tillsammans med sina egna klubb-/kretskamrater kan deltagarna på kursen arbeta upp en kursstämning som inte försvinner när helgen har tagit slut, utan 530 fortsätter hela verksamhetsåret.

Politiska specialkurser

De politiska specialkurserna ska tillfredsställa medlemmarnas vilja att förkovra sig i ett visst politiskt ämnesområde. Dessutom ska utbildningarna finnas på många olika nivåer, för att tillfredställa alla medlemmars olika behov. Nivågrupperingarna kan bestå i förkunskapskrav, åldersgränser, personliga 535 åtaganden et cetera.

Innehållet på specialkurserna varierar från år till år, och kan i princip ta upp vilka politiska ämnesområden som helst. För att gå en politisk specialkurs måste man ha genomgått SSU-ettan eller Fackets Grunder. Här presenteras idéer till kurser: skolpolitisk kurs, facklig-politisk kurs, miljöpolitisk kurs, arbetsmarknadspolitisk kurs, bostadspolitisk kurs, samhällsekonomisk kurs, kulturpolitisk kurs, 540 socialpolitisk kurs, integrationskurs, jämställdhetskurs, EU-kurs, internationell kurs, aktuellt i kommunen-kurs, rättvisekurs et cetera.

Organisatoriska specialkurser

De organisatoriska specialkurserna är verksamhetsbetonade kurser, av många olika slag och som de politiska specialkurserna på många olika nivåer. De är till som komplement till ledarutbildningarna 545 och den grundläggande medlemsskolningen.

De organisatoriska specialkurserna ändras från år till år, men några kurser som bör återkomma med jämna mellanrum är: cirkelledarutbildning, skolpresentatörsutbildning, agitation och propagandautbildning och kassörsutbildning. För att gå en organisatorisk specialkurs måste man ha genomgått SSU-ettan eller Fackets Grunder. Dessutom presenterar vi här lite tips på övriga kurser som 550 gärna får förekomma vid behov och intresse: skrivarkurs, lokal-TV-kurs, teaterkurs, IT-kurs, kommunal- och landstingpolitisk kurs, et cetera.

Här passar även tjejkursen in, en kurs till för att stärka tjejerna i organisationen. På denna kurs deltar bara tjejer, detta gäller givetvis även handledare och eventuell kock. På kursen kan med fördel maktstrategier diskuteras. 555


Cirkelstudier

Studiecirkeln är SSUs viktigaste studieform. Dess historia löper tillbaka till arbetarrörelsens barndom. De första cirklarna var en motvikt till kyrkan och överhetens skola. I cirkeln kan klubbens medlemmar lära sig mer om allting, på sina egna villkor. Att gå en studiecirkel är inte som att gå i skolan. Ingen kräver att man ska lära sig någonting - man är med i cirkeln för att man vill lära sig 560 något. Och man lär sig genom att diskutera med varandra. Ingen sätter betyg på vad man presterar.

Klubbens ansvar

Klubben är ansvarig för att varje medlem får sitt behov av kunskap tillgodosett. Detta kan uppfyllas genom att först och främst anordna studieverksamhet som cirkelstudier i klubbens regi. Därefter kommer ansvaret att informera klubbmedlemmarna om och anmäla dem till distriktets 565 studieverksamhet.

Cirkelns uppläggning Det finns inga färdiga mallar för hur en cirkel ska eller måste se ut. Cirkelstudierna kan vara upplagda på miljontals olika sätt. Det viktigaste är att man har roligt och att cirkeln utformas av er själva efter just era behov. 570

Dock kan man säga att varje studiecirkel behöver ett mål for sitt arbete. Det kan vara att lära sig mer om ett visst ämne, att lära sig att arbeta tillsammans eller att cirkeln ska leda vidare till praktiskt arbete i klubben. Det viktiga är bara att det är deltagarna som bestämmer målen.

På första cirkelträffen ska deltagarna tillsammans göra en arbetsplan. Då bestämmer man sig för vad man vill lära sig, hur cirkeln ska läggas upp; vem som ska förbereda träffarna, om man ska läsa något 575 mellan varje träff, om man ska göra några studiebesök, om man ska se någon film eller video, vilket material man ska använda, om klubben ska bjuda in några föreläsare och så vidare. Försök hitta nya infallsvinklar på olika ämnen, försök att hitta på saker ni aldrig gjort förut. En studiecirkel bör genomföras i samarbete med ABF Stockholm.

Regler 580 Det finns dock några praktiska regler som ni måste följa om ni ska samarbeta med ABF, dessa är: Ni måste vara minst tre personer per träff, cirkeln innehåller minst nio studietimmar á 45 minuter, med max fyra studietimmar per träff och att cirkeln max träffas tre gånger i veckan. Studiecirkeln måste träffas minst tre gånger. Resten är upp till er.

Studieledarkonferensen (STARK) 585

För att stödja klubbarnas studieledare i deras arbete finns studieledarkonferensen. Studieledarkonferensen består av studieledarna från alla klubbar i SSU Stockholm och har träffar en gång varannan månad. Den är till för att studieledarna ska kunna diskutera klubbstudier med varandra för att få inspiration, och som ett forum för samarbete. Studieledarkonferensen ska dessutom fungera som ett medium för distriktsstyrelsen att sprida information om aktuella studier till medlemmarna 590 genom klubbarnas studieledare. Studieutskottet ansvarar för studieledarkonferensen.

Om studiernas genomförande

SSUs egen studieverksamhet måste statuera exempel på socialism i praktiken, men även en praktisk socialdemokratisk utbildningspolitik. Nedan följer ett antal punkter som är av största vikt om vi ska kunna nå vara målsättningar. 595


Pedagogik

Socialism i praktiken Det är av största vikt att verka för att bygga upp en bra gemenskap på kursen där ingen hamnar utanför. Kursöppningen och de obligatoriska samkvämen är viktiga tillfällen då handledarna verkligen har sin chans att verka för att gemenskapen byggs upp. Dock måste den praktiska socialismen 600 genomsyra hela kursen, såväl kurspassen som rasterna. Med det menar vi att alla deltagare ska uppmärksammas och bekräftas, alla ska behandlas likvärdigt, alla deltagare är lika viktiga. Det är handledarnas ansvar att detta förverkligas och det är av högsta vikt att dessa fungerar som bra förebilder. Produktionsmedlen ska ägas gemensamt.

Samkvämen 605 Samkvämen är en obligatorisk del av kursen. Syftet är att alla deltagare ska lära känna varandra och få alla att slappna av. Samkvämen kan innehålla allt ifrån dans, filmvisningar, sång, högläsning ur böcker, teater till vanliga lekar. Samkvämen får gärna gå i samma tema som kursen.

Demokratiskt arbetssätt En kurs är en träning i demokrati. Det är viktigt att lyssna på varandra och att alla tillsammans beslutar 610 om praktiska saker. Vid grupparbeten är det av största vikt att alla arbetar tillsammans och att alla antecknar och att man turas om att redovisa. Det är viktigt att alla är delaktiga i kursarbetet. Små grupparbeten, bikupor eller laget runt tvingar alla deltagare att aktivera sig. Att dessutom inkludera deltagarna i utförandet av kursen är att önska. Utforma gärna raster, samkväm, städning och annat praktiskt tillsammans med deltagarna. 615

Kultur Vi måste se till att alla kan ta del av var studieverksamhet. Därför gäller det att varva teori och praktik, och att ta hjälp av kulturen.

Långa tråkiga föreläsningar är inget som hör hemma på våra kurser. Att försöka hitta andra former av lärande än den klassiska katederundervisningen är viktigt. Vi måste utnyttja oss av bild, film, musik 620 och teater för att alla ska kunna ta del av vår studieverksamhet. Vi får inte heller glömma bort den fantastiska kultur vi har inom arbetarrörelsen. Att sjunga arbetarrörelsens klassiska sånger mellan kurspassen är obligatoriskt på våra kurser. Vi måste även göra kursdeltagarna medvetna om att kulturen är ett politiskt vapen.

Mat 625 Maten på våra kurser är mycket viktig. För att man som kursledare ska veta vad som är bra och vad som är mindre bra att köpa till en kurs med en massa politiskt engagerade ungdomar, har vi en konsumentpolicy som ska följas av handledarna (eller den/de som har hand om matlagningen). Maten som serveras under SSU Stockholms studieverksamhet ska vara huvudsakligen vegetarisk.

Handledarna – handledarlaget 630

Att vara handledare innebär att vara pedagogiskt ansvarig för distriktets studieverksamhet. Som handledare bör man ställa upp som både kurs- och cirkelledare. Av handledaren fodras pedagogisk kunskap, ansvarskännande och vilja att lägga ned både tid och möda på distriktets studieverksamhet. Handledaren måste vara flexibel för att kunna ändra en kursplanering vid behov och alltid sträva efter att tillgodose deltagarnas behov av kunskap. Handledarlaget träffas 635 minst två gånger per år på handledarkonferenser. Då utvärderar de distriktets studieverksamhet samt skolas i pedagogik. Med jämna mellanrum bör dessutom handledar- och cirkelledarutbildningar


genomföras. Dessa genomförs med fördel tillsammans med ABF. Distriktets studieledare leder handledarlaget.

Studieutskottet 640 Utöver handledarlaget, studieledaren och eventuell studieombudsman organiserar även ett studieutskott SSU Stockholms studier. Studieutskottet består av minst tre personer, varav en distriktets studieledare, och minst en till från distriktsstyrelsen. Dessa adjungeras av distriktsstyrelsen. En ombudsman kan adjungeras. Dess uppgift är att mer löpande planera och förbereda distriktets studier, uppgifter är exempelvis att boka kursgårdar och rekrytera handledare, leda studieledarkonferensen 645 samt prioritera intresseanmälningar till förbundsstudier.

Studiernas uppläggning Handledaren är fri när det gäller att lägga upp kurserna. Handledaren får gärna skicka ut material i förväg, anordna för- eller efterträffar och fortsätta kursen med en cirkel om deltagarna så önskar. Det ligger på handledarens ansvar att se till att alla som anmält sig till kursen får den information de 650 behöver i god tid innan kursstart (minst en vecka innan).

Handledarnas förhållande till kursdeltagarna Det är viktigt att handledarna inte utnyttjar sin maktsituation. Handledarna ska alltid sträva efter att handla demokratiskt och rättvist. Handledarna ska hålla en professionell relation till alla kursdeltagare. 655

Deltagare som missköter sig Om problem uppstår med någon/några deltagare, ska handledarna försöka reda ut det diskret med den eller de inblandade. Om man inte kan lösa konflikten genom samtal kan handledarna i värsta fall skicka hem personen. Det ska finnas en extern person påvarje kurs som handledarna ska kunna ringa till om det uppstår stora krissituationer som de känner att de inte kan hantera själva. 660

Utvärdering Varje kurs ska avslutas med en kursutvärdering. Detta för att kursledarna ska kunna se vad som gick bra och vad som skulle kunna göras bättre. Utvärderingarna ska utformas så att erfarenheterna ska kunna jämföras vid en senare kurs av samma slag. Handledarna ska efter kursen sammanställa deltagarnas synpunkter så att studieutskottet kan ta del av dem. 665

Drogfritt Vår studieverksamhet genomförs i en rök- och alkoholfri miljö. För de som vill röka ska en rökruta uppföras på 25 meters avstånd från område där deltagare vistas mycket. Om reglerna inte efterföljs får man åka hem på egen bekostnad.

Rekrytering 670

Distriktet ska skicka ut information om aktuella studier till klubbarnas ordförande och studieledare med jämna mellanrum. Det vilar främst på klubbarnas studieledare att rekrytera deltagare till studieverksamheten. Ibland kan det krävas en extra insats för att rekrytera personer till kursen med ett underrepresenterat kön.

Anmälan 675

Anmälan till distriktets kurser ska vara distriktsexpeditionen tillhanda senast två veckor före kursstart, om inte annat uppges i information från distriktsstyrelsen eller handledarna.


Handledarna skickar därefter ut en bekräftelse till kursdeltagarna senast en vecka före kursstart. Sista avanmälningsdag är två dagar efter det bekräftelsens ankomst, det vill säga fem dagar före kursstart. Om en kursdeltagare inte avanmäler sig i tid drabbas hans/hennes klubb av en straffavgift som 680 motsvarar distriktets kostnad per deltagare och kurs.

Förbundsstudier

SSU-förbundets studier är viktiga, inte främst för den kunskap man inhämtar utan också för de kontakter man knyter och kanske aldrig förlorar samt den fina miljön och goda servicen på SSUs kursgård Bommersvik. Därför är det viktigt att medlemmar från SSU Stockholm deltar på SSUs 685 kurser. På detta tjänar dels vi som distrikt, tack vare möjliga samarbeten med andra SSU-distrikt samt den kompetensökning som kursdeltagaren får som kan komma distriktet till nytta, men även den enskilde kursdeltagaren som får en upplevelse, nya kamrater och god mat till livs. Det är studieutskottets ansvar att prioritera intresseanmälningar och anmäla in dessa till förbundet.

Ledarutbildningar 690 På de veckolånga ledarutbildningarna, till exempel klubbledarutbildning (KLU), distriktsledarutbildning steg ett och två (DLU1 och DLU2) samt facklig distriktsledarutbildning (F-DLU), är målet att SSU Stockholms ska ha minst två deltagare på varje kurs. Detta underlättas om distriktet har många intresserade och kunnig medlemmar som genomgått alla stegen i grundutbildningen. 695

Organisatoriska och politiska helgutbildningar SSU anordnar relativt ofta helgutbildningar i olika ämnen, exempel är skrivarutbildningar eller valutbildningar. Det är viktigt att SSU Stockholm har representation på dessa kurser. För detta ansvarar studieutskottet.

Studiesamarbete 700

Det är inte alltid det finns tillräckligt många intresseanmälningar för en kurs, är så fallet kan det vara aktuellt med studiesamarbete med närliggande distrikt. I så fall delas kostnaderna, inklusive eventuella extra resor. I mån av plats är även enskilda deltagare från andra distrikt välkomna på våra kurser. Går det att förhandla med deltagarens distrikt om ersättning är det välkommet.

Bilaga 2 – Riktlinjer för distriktets medlemstidning UngMening 705

Ung Mening är SSU Stockholms medlemstidning, Den startades 1964 då SSU-förbundet drev en valkampanj på temat och distriktet gjorde en tidning i samband med kampanjen. Sedan dess har tidningen varierat i utgivning, kvalitet och nedlagda pengar. Den demokratiska insynen och årskonferensens styrning har också skiftat genom åren. Det är viktigt att vår medlemstidning sköts på ett professionellt och demokratiskt sätt. Att redaktionens medlemmar gör tidningen på sin fritid 710 nödvändiggör ytterligare också att arbetat sker effektivt och att tydliga riktlinjer finns.

Att sitta i redaktionen för tidningen är ett viktigt uppdrag. Tidningen är det enda mer kvalificerade sättet som distriktet kommunicerar med sina medlemmar. Att ha inflytande över det är viktigt och innebär en stor maktposition. Många tidigare redaktörer och redaktionsmedlemmar har gått vidare såväl i distriktet som i partiet och även inom medievärlden. Att sitta i redaktionen är det enda 715 förtroendeuppdraget förutom styrelsen som innebär kontinuerligt nedlagt arbete.


Ung Mening ska utkomma med fyra nummer under ett verksamhetsår. Normalt innebär detta tre gånger mellan mars och december och ett nummer mellan januari och mars. Tidningen numreras dock efter kalenderår, inte verksamhetsår. I normalfall ger således den nyvalda redaktionen ut nummer två för kalenderåret. På redaktionens första möte ska de fastställa e utgivningsplan och fastslå deadlines 720 som kommuniceras till distriktet. Tidningens upplaga är antalet medlemmar plus 400 extranummer som används vid utåtriktade aktiviteter samt skickas till övriga arbetarrörelsen och andra intresserade. Redaktionen är också ansvarig för arkivering av de nummer den ger ut.

1. Ung Mening är SSU Stockholms officiella organ och distriktets medlemstidning.

2. Fyra nummer sänds till distriktets medlemmar regelbundet under verksamhetsåret. 725

3. På redaktionens första möte på verksamhetsåret fastställs e utgivningsplan och deadlines.

4. Ung Mening används på utåtriktade aktiviteter.

5. Upplagan i normalfall är antalet medlemmar plus 400.

6. Redaktionen är ansvarig för arkivering.

Organisation 730

Ung Menings redaktör är adjungerad till distriktsstyrelsen. Det innebär att den kallas till samtliga möten och tar del av annan intern korrespondens i styrelsen. Det är viktigt att redaktören använder sig av denna adjungering eftersom Ung Mening också ska skildra styrelsens arbete och hur distriktet fungerar rent organisatoriskt.

Tidningens ansvarige utgivare utses av distriktsstyrelsen i samråd med redaktionen för tidningen. Den 735 ansvarige utgivaren har dels tillsammans med redaktionen ett ansvar gentemot styrelsens beslut om ekonomin för tidningen men även ett rent juridiskt ansvar för eventuella lagbrott som sker i tidningen. Eftersom tidningen är det officiella organet för SSU Stockholm är det också viktigt att en granskning sker så att politiska åsikter som går emot årskonferensens linje inte beskrivs eller framställs som distriktets egna. Därför är det viktigt att den ansvarige utgivaren är en person som har koll på 740 distriktets politiska linje. Detta kan vara såväl en person i styrelsen eller i tidningens redaktion. Distriktsstyrelsen har om den så önskar rätt till en adjungering till redaktionen.

1. Redaktören deltar på DS-möten

2. Redaktören ansvarar för att sammankalla redaktionen.

3. Ansvarig utgivare är person utsedd av distriktsstyrelsen i samråd med redaktionen för Ung 745 Mening.

4. Om distriktsstyrelsen så önskar ska en person från distriktsstyrelsen adjungeras till redaktionen.

Innehåll

Ung Mening ska dels fungera som en skola för medlemmar i att skriva politiska texter men även som 750 distriktets interna debattorgan. Därför är det viktigt att huvuddelen av texterna i tidningen är skrivna av distriktsmedlemmar. Det är också viktigt att distriktets utsedda politiska ledare, distriktsstyrelsen,


deltar i debatten. Därför förutsätts att varje styrelseledamot deltar med minst en artikel under verksamhetsåret.

Tema för artikeln och dess omfång bestäms tillsammans med redaktionen för att distriktsstyrelsens 755 makt över innehållet inte ska bli för stort. Ung Mening används på distriktskurser för att uppmana till deltagande i debatten.

Distriktsstyrelsen förfogar också varje nummer över en ”distriktssida” där bland annat information om verksamhet etc. kan skrivas.

Annonsering i tidningen godtas enbart av övriga arbetarrörelsen samt andra organisationer och företag 760 som delar våra värderingar. Layout, eventuella temanummer, intervjuer etc. beslutar redaktionen över utan inblandning från distriktsstyrelsen.

1. Varje nummer innehåller minst 16 sidor.

2. Varje distriktsstyrelseledamot skriver minst en artikel som publiceras under verksamhetsåret.

3. Ung Mening innehåller varje nummer en ”distriktssida” som distriktsstyrelsen förfogar över 765 för att kunna sprida information om aktiviteter, kampanjer etc.

4. Skribenterna i tidningen ska främst vara medlemmar i distriktet.

5. På distriktets kurser uppmanas medlemmar att skriva till tidningen.

6. Annonsering i tidningen godtas från övriga arbetarrörelsen samt andra organisationer och företag som delar våra värderingar. 770

7. I övrigt förfogar redaktionen över tidningen.

Ekonomi

Varje år garanterar distriktsstyrelsen i sin budget utgivning och utskick av fyra nummer. Beroende på distriktets ekonomiska situation kan denna summa variera eftersom olika tryck kostar olika mycket. Denna budget kan redaktionen komplettera med övriga intäkter. Att finna dessa ansvarar redaktionen 775 för. Detta kan vara annonsering, medskick etc. Distriktsstyrelsen kan också anslå extra medel. Om pengar kvarstår av Ung Menings budget (inklusive externfinansiering) efter verksamhetsåret tillfaller de distriktets allmänna konto. Så är också fallet för andra verksamheter i distriktet. Redaktionen ska arbeta aktivt för att få in pengar till tidningen. UngMening är ett av få områden av distriktets verksamhet som är intressant för andra att betala pengar till som sedan återbetalar sig. Därför måste 780 redaktionen arbeta för att få in annonser och liknande. Om redaktionen får in mycket pengar bör inte distriktsstyrelsen dra in hela sitt anslag utan låta tidningens kvalitet bli bättre.

Vill redaktionen ge ut ett extra nummer utöver de fyra ska detta godkännas av distriktsstyrelsen med hänsyn till distriktets övriga ekonomiska situation. Det är också viktigt att alla avtal som ingås mellan UngMening och tryckeri och liknande går via distriktets firmatecknare för att de ska vara juridiskt 785 okej. Redaktionen ansvarar dock för organisering av tryck och distribution av tidningen.

1. Ung Mening finansieras genom att distriktet garanterar kostnad för utgivning och utskick av fyra nummer under ett verksamhetsår.


2. För ytterligare kostnader söker redaktionen extern finansiering alternativt ber om extra finansiering från distriktsstyrelsen. 790

3. I redaktionens uppdrag ingår att söka externfinansiering.

4. De pengar i Ung Menings budget som efter ett verksamhetsår kvarstår tillfaller distriktets allmänna konto.

5. Utgivning utöver nummer fyra under ett verksamhetsår ska godkännas av distriktsstyrelsen.

6. Alla räkningar och ingångna avtal måste godkännas av en av distriktets firmatecknare. 795

7. Redaktionen ansvarar för organisering av tryck och distribution av tidningen.

Bilaga 3 – Nomineringspolicy

SSU-distriktet i Stockholm har nomineringsrätt till många olika organ och uppdrag. Vi har genom SSU-förbundet rätt att nominera till uppdrag inom förbundet, genom Stockholms Arbetarekommun rätt att nominera till offentliga uppdrag, genom att vara en del av arbetarrörelsen i Stockholm många 800 gånger rätt att nominera inom partiet samt till närstående organisationer, samt genom medlemskap i andra organisationer och nätverk nomineringsrätt inom dessa. Följande policy ska följas då distriktet ska nominera personer till olika uppdrag.

För att få det tunga stöd som SSU Stockholms nominering innebär måste vissa krav uppföljas. Det viktigaste är givetvis de politiska åsikterna. De beslut och riktlinjer som distriktets årskonferens har 805 fastslagit i det område nomineringen rör ska delas och följas. Exempelvis passar inte en nominering till Utbildningsnämnden för en person som stödjer betygsintag i gymnasieskolorna. Däremot kan samma person vara en utmärkt nominering till Kulturnämnden om denne följer distriktets linje där.

Det är också viktigt att veta att vi ställer krav på de vi nominerar. De ska kunna redovisa för medlemmar och distriktsstyrelse vad de gör i sina uppdrag, vilka frågor som drivits et cetera. De ska 810 också vara beredda på att användas som en resurs i SSU-verksamheten, till exempel under kurser, och om de blir valda till ombud på exempelvis en partikongress ska de vara beredda att vara den radikala rösten från SSU Stockholm. Får de förtroendet att sitta som ledamot i något av SSU-förbundets utskott, ansvarar de även för att ha en kontinuerlig kontakt och dialog med distriktsstyrelsen. Något som gäller alla uppdrag är att kontakta distriktsstyrelsen då frågor som kan vara av intresse för media 815 dyker upp på dagordningen, för eventuella utspel från SSU-distriktet.

SSU Stockholms nomineringar ska alltid ha en bra fördelning mellan egenskaper som ålder, erfarenhet i SSU, klubboch kretstillhörighet, kön, etnisk bakgrund, arbetande/studerande, sexuell läggning samt funktionsnedsättning. Distriktsstyrelsen ska inför nomineringar bereda valen på ett sådant sätt att en mångfald bland de valda kan garanteras. 820

• Ovanstående policy ska följas vid nomineringar från SSU Stockholm.

Documents

Organisatorisk handlingsprogram