... vi har blivit med gymnasist

Information från elevhälsan till dig som vårdnadshavare

Ooops...

facebook.com/Norrkopingskommun

norrkoping.se

Kropp, själ och studier mår bra

av vanor.

Goda levandsvanor för engymnasist - vad innebär det?Här kommer lite tips och information till dig som har en gymnasist hemma.

Tonåringars hälsa är allt viktigare för att motverka negativ stress, fysiska symtom och psykisk ohälsa under gymnasieåren. Kropp, själ och studier mår bra av goda vanor. Ungdomar har aldrig tidigare varit så exponerade för signaler och intryck som de är idag. Att börja på gymnasiet är ett stort steg och mer krävande än vad många elever tror. Det ständiga flödet av intryck och påtryckningar via sociala medier, kompisgrupper och festsammanhang är stort. Gymnasieåren är en period då tonåringen går från barn till i princip vuxen. Det är mycket att hantera, upptäcka och pröva eller inte pröva under vägen.

God sömn och goda vanor är viktiga komponenter för att främja fysisk och psykisk hälsa.

Ju mer ungdomar lär om sig själva och eget skydd, desto friskare elever med goda studieresultat. Här har du som vårdnadshavare och vi i skolan en gemensam uppgift och ett delat ansvar.

Sömn

Sömnen är viktigare än vad många ungdomar tror. Tonåringar behöver mellan 9 och 10 timmars sömn varje natt och god sömn är livsviktigt för hälsan.

Vi styrs alla av en kroppsklocka. Kroppsklockan varierar från person till person men skillnaderna är små. För de flesta gäller att man får bästa möjliga sömn ungefär mellan klockan 22 och 07. Kroppen och hjärnan mår bra av en regelbunden rytm med tanke på måltider och sovvanor. Har din tonåring sömnsvårigheter är det bra att börja med att kolla dygnsrytmen. Det gör både livet och studierna enklare!

SÖMNTIPS

• Daglig motion

• Frisk luft

• Varva ner inför sänggåendet

• Undvik blått skärmljus en timme före sovdags

• Ha mobilen på flygplansläge

• Undvik socker, koffeindrycker eller annat

uppiggande innan det är sovdags

• Ha ett så svalt och mörkt sovrum som möjligt

Motion och kostGod sömn hänger ihop med kost och motion. Regelbunden motion och rörelse främjar både psykisk och fysisk hälsa samt lärandet.

Kroppen mår bäst av ett jämnt kostintag med frukost, lunch, middag och gärna två mellanmål. Vi rekommenderar att undvika sockerkickar som exempelvis Cola, Redbull och godis. Att hitta en balans med motion och jämnt kostintag minskar risken för negativ stress.

• Den bästa effekten på sömnen verkar man få av

lågintensiv och långvarig motion som till exempel

promenader, jogging och simning.

• Motion som ger ökad puls och förbättrar konditionen

är den bästa medicinen mot stress.

Den motion som blir av – är BRA motion

Sociala medierSociala medier är idag en stor del av ungdomars liv. Att skaffa sig goda vanor med sociala medier är en av de viktigaste hälsobringande insatser våra elever kan göra.

Nu när datorn blivit ett viktigt arbetsredskap kan det vara frestande att till exempel kolla Instagram samtidigt som läraren har genomgång. Det är inte en tillfällighet att den engelska förkortningen fomo finns på listan av nya ord. Fomo är att jämföra med att ha en beroendeproblematik.

Ungdomar gör ofta många saker samtidigt – så kallad multitasking. De tror att de kan hantera snapchat, instagram, läxor och prata med kompisar på samma gång. Men multitasking lämpar sig bäst för enkla och rutinmässiga saker och fungerar inte med komplexa uppgifter i skolarbetet. Hjärnforskningen visar att vi måste ha utmanande uppgifter, där vi har fullt fokus, för att utveckla vårt lärande.

HÄR FÖLJER NÅGRARÅD TILL DIN TONÅRING:

• Låt hjärnan processa en sak i taget när

du lyssnar på lärarens genomgångar

eller när du jobbar själv med skolarbete i

klassrummet – lägg undan mobilen.

• Låt hjärnan koncentrera sig på läxorna och

ha mobilen på annan plats.

• Utmana dig själv med att lägga undan

mobilen någon stund varje dag – på

morgonen eller en stund på eftermiddagen.

3 tips

Att guida sin tonåringförbi farorna på vägenPå väg in i vuxenlivet är nyfikenheten stor för att testa nya upplevelser. Att våra ungdomar kommer i kontakt med alkohol är inte överraskande.

De övre tonåren bjuder in till uteliv och fester. Det kan innebära att ungdomarna vistas där det förekommer droger och mycket alkohol. Även i Norrköping förekommer försäljning och langning av alkohol, narkotika och tabletter.

Grupptrycket är stort och det ärmånga gånger avgörande vilkakompisar din tonåring har.

Skolan vill samarbeta med dig som vårdnadshavare. Din uppmärksamhet gör skillnad. Utgå från att ditt barn stöter på alkohol och droger i olika miljöer.

Elevhälsan arbetar förebyggande i enlighet med den nationella och regionala ANDT-strategin (Alkohol-, Narkotika-, Dopning- och Tobak). Det övergripande målet i strategin är:

”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk”.

Målet innebär insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk och utgör grunden för det hälsofrämjande och förbyggande ANDT-arbetet.

Det här kan vara något att tänka på:

• Samarbeta med andra vårdnadshavare. Hjälp varandra att till exempel hämta från fester.

• Var uppmärksam på om din tonåring beter sig annorlunda.

• Byt några ord när han/hon/hen är hemma från festen.

• Skaffa dig egen kunskap och argument om alkohol och droger.

• Prata om alkohol och droger hemma

TobakTobakslagen är en skyddslag för att skydda ungdomar från att börja använda tobak, enligt lag är det förbjudet att använda tobak om man är under 18 år. Målsättningen är stödja eleverna att förbli tobaksfria genom att bygga en skyddande och stödjande skolmiljö. Enligt lagen gäller rökförbud i skolmiljön oavsett om eleven har fyllt 18.

Alldeles för många ungdomar börjar röka mellan årskurs 9och årskurs 1 på gymnasiet. Den senaste undersökningen som gjordes på gymnasieskolorna visar att 20 procent av Norrköpingseleverna i årskurs 2 röker.

Det förebyggande arbetet i skolan sker främst inom ramen för undervisningen, men också genom satsningar som Tobaksfri skoltid NU!

Alkohol och narkotikaDen senaste undersökningen visar att 9 procent av Norrköpingseleverna i årskurs 2 har använt narkotika en eller flera gånger. Med narkotika menas i första hand cannabis som är den vanligaste formen av narkotika, följt av narkotikaklassade läkemedel, exempelvis Tramadol.

När det gäller alkohol och narkotika sker det förebyggande arbetet främst inom ramen för undervisningen, men utöver det kan nämnas satsningen Don’t Drink and Drive som återkommer varje år till eleverna i årskurs 2.

Enligt lag är det förbjudet att avnända tobak om man är under 18 år.

Länkar som kan ge dig mer kunskap och argument om alkohol, tobak och droger:

8 myter om cannabiswww.pelleolsson.se/books/19

Fakta – Drugsmartwww.drugsmart.com/fakta/

”Ung livsstil” – för föräldrarLänken Ung livsstil är riktad till såväl eleversom föräldrar och skolawww.unglivsstil.se/foraldrar/

Tobaksfriskoltidhttp://tobaksfriskoltid.nu/

Tonårsparlörenhttp://www.tonarsparloren.se/sv/

Tänk omhttps://www.tänkom.nu/

Don’t drink and drivehttps://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Trafiksakerhet/Din-sakerhet-pa-vagen/Rattfylleri/Dont-drink-and-drive/

Skolelevers drogvanorSkolelevers drogvanor www.can.se/Sök på skolelevers drogvanor för att komma till rapporten från 2017.

Närvaron på lektionerna

Det är viktigt att ge tonåringarna insikt om värdet av att vara i skolan och att delta aktivt på lektionerna. Närvaro är en förutsättning för lyckade studieresultat men också en starkt stressminskade faktor, i kombination med fokus på genomgångar och uppgifter. Många uppgifter och läxor kan bli gjorda redan i skolan. Studiehjälpen från CSN förutsätter aktiv närvaro i skolan. Vid upprepad frånvaro ska skolan rapportera denna till CSN som kan besluta om att dra in studiehjälpen.

Indraget CSN påverkar familjers möjlighet till bostadsbidrag, barnpension och förlängt underhållsstöd från försäkringskassan.

Dexter är ett utmärkt sätt för dig som förälder att ha överblick på studieplan, närvaro, kursbetyg etc.

Information om Dexter samt rutiner för närvaro och frånvaro finns på skolans hemsida.

Vid upprepad frånvaroska skolan rapporterafrånvaron till CSN.

Studieteknik

Vi vill även lyfta nyttan av en god studieteknik. Den kan alla träna upp. Att eleven tillägnar sig en god studieteknik är ett eget ansvar men skola och hem kan tipsa, stödja och påverka. En viktig resurs i skolan är speciallärare och specialpedagoger.

På gymnasiet ökar kraven och god planering och struktur av studierna är därför absolut nödvändigt. Det kan också gälla för de elever som tycker det varit lätt att få bra betyg i grundskolan utan större ansträngning.

bild på plugg aktivitet

”Orka plugga”Det finns mycket stöd att få på nätet.

Läs mer på:bloggar.ur.se/orkaplugga/category/pluggvanor

Kontakta oss

Kontakta oss så får du stöd i olika frågor!

På våra gymnasieskolor finns väl utvecklade elevhälsoteam som leds av rektor. Elevhälsoteamen arbetar förebyggande och följer elevernas hälsa, lärande och utveckling. Teamen består av specialpedagog, kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. Vid behov finns också tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Lättast kan man komma i kontakt med någon i elevhälsoteamen genom att ringa eller mejla direkt till skolan. Det finns även kontaktuppgifter till alla i skolans personal på webben.

Ebersteinska gymnasiet011-15 30 00ebersteinska@norrkoping.seebersteinska.norrkoping.se

De Geergymnasiet011-15 38 00degeergymnasiet@norrkoping.sedegeer.norrkoping.se

Hagagymnasiet011-15 38 30hagagymnasiet@norrkoping.sehagagymnasiet.norrkoping.se

Lärlingsgymnasiet072-597 10 50larlingsgymnasiet@norrkoping.sewww.nlgy.se/

Kungsgårdgymnasiet011-15 38 60kungsgard@norrkoping.sekungsgard.norrkoping.se

Hit kan jag som vårdnadshavare vända mig för råd och stöd:

Barn- och ungdomspsykiatrin samt Vuxenpsykiatrin nås via Region Östergötlands växel: 010 103 00 00

Vårdcentral: Kontakta den vårdcentral eleven tillhör via Region Östergötlands växel: 010-103 00 00

Moa-mottagningen: 010-104 00 05

Socialtjänsten nås via kommunens växel: 011-15 00 00

Polisen: 114 14

Jourhavande präst: 112. Alla dagar 21-06

Nationella hjälplinjen - tillfälligt psykologiskt stöd: 020-22 00 60

Mind Föräldratelefon, för dig som är orolig för ett barn: 020-85 20 00

Bris Vuxnas telefon - om barn: 077-150 50 50

Rädda barnen Föräldratelefon och Föräldramail: 020-786 786 eller mail: foraldrar@rb.se

Rädda barnen Orostelefon om radikalisering: 020-100 200

Rädda barnens alla kontaktuppgifter finns här: www.raddabarnen.se/om-oss/kontakta-oss/

Hit kan ungdomar själva vända sig för råd och stöd:

Ungdomshälsan: 010-105 93 50

Vårdcentral: Kontakta den vårdcentral eleven tillhör via Region Östergötlands växel: 010-103 00 00

Mind forum: www.forum.mind.se

Mind, Självmordslinjen: 90 101, Chatt: https://chat.mind.se/ eller Mejl: mejlsvar@mind.se

BRIS Barnens telefon: 116 111

Rädda Barnens Stödlinje, svarar på flera språk: 0200–77 88 20

Rädda barnen - För dig som är ung och lever i hedersrelaterat förtryck. Chatt, mail: stodchatt@rb.se

Jourhavande präst: 112 Alla dagar 21-06

UTBILDNINGSKONTORET

I vår verksamhet har vi barns och ungas utveckling och lärande i fokus. Vi ser på individen ur ett 1-20 årsperspektiv och utgår från barns och ungas individuella förutsättningar och behov. Varje barn och elev lyckas och får en god start i att utveckla ett livslångt lärande. Det åstadkommer vi tillsammans genom framgångsrik undervisning, höga förväntningar, respektfulla relationer samt det pedagogiska ledarskapet.

Vi är en aktiv del i skapandet av framtidens Norrköping.