Örebroregionen utifrån och in–rebro läns landsting... · 1 . 8 (54) Örebroregionen utifrån och in | Författare: Magnus Persson, Anders Niklasson,

Örebroregionen utifrån och in

Underlags-PM för RUS 2030

Rapport 2016:04 Datum: 2016-02-18

Författare: Magnus Persson,

Anders Niklasson, Johan Jonsson

The key to winning is getting first

to where the puck is going next

Wayne Gretzky

Örebroregionen utifrån och in Underlags-PM för regional utvecklingsstrategi (RUS) 2030

Magnus Persson, Anders Niklasson, Johan Jonsson

2016-02-18

Dnr 15RS2332

Rapport 2016:04

Region Örebro län Örebroregionen utifrån och in | Författare: Magnus Persson, Anders Niklasson, Johan Jonsson 3 (54)

Innehåll

Inledning, syfte och läsanvisning ................................................................ 4

Omvärlden sätter ramar – och öppnar möjligheter ...................................... 5

Inledning ................................................................................................ 5

Megatrender ........................................................................................... 7

Globalisering – hela världen är här, hela tiden ....................................... 7

Global osäkerhet – kartan ritas om....................................................... 10

Urbanisering – en utmaning för både stad och land ............................. 11

Digitalisering – en social revolution ...................................................... 12

Klimat och miljö – omställning till en ekologiskt hållbar utveckling ........ 14

Sociala samhällskontraktet – demokrati, värderingar och livsstil .......... 17

Läs mer om ”Omvärlden sätter ramar – och öppnar möjligheter”:............. 20

Läget i Örebro län – en analys av analyser .............................................. 21

Inledning .............................................................................................. 21

Integration och invandring .................................................................... 22

Bostäder ............................................................................................... 25

Digitalisering ........................................................................................ 27

Innovation och entreprenörskap ........................................................... 29

Regionförstoring och pendling .............................................................. 32

Kompetensförsörjning .......................................................................... 37

Klimat- och miljö ................................................................................... 41

Befolkning/demografi ........................................................................... 43

Folkhälsa .............................................................................................. 47

Kultur.................................................................................................... 49

4 (54) Örebroregionen utifrån och in | Författare: Magnus Persson, Anders Niklasson, Johan Jonsson Region Örebro län

Inledning, syfte och läsanvisning

Vilka samhällsutmaningar ska kommande regional utvecklingsstrategi prioritera? Detta PM är ett

underlag för samtal mellan regionens aktörer i arbetet med att ta fram en ny regional

utvecklingsstrategi för Örebroregionen.

Rapporten fokuserar på att beskriva trender i omvärlden och att med hjälp av befintliga rapporter,

fakta och statistik analysera vårt nuläge. Vi försöker synliggöra några av de förutsättningar som

gäller. Syftet är att ge alla som arbetar med vägval och strategier ett kunskapsunderlag som

inspirerar till fortsatt och fördjupad analys. Förhoppningsvis fungerar denna PM som plattform för

spännande och kreativa diskussioner om vilka hot och möjligheter som finns och vilken rådighet vi

har tillsammans.

I kapitel två finns beskrivningar och resonemang om några av de dominerande omvärldstrender

som vi tror kommer att påverka oss de närmsta åren. Genom att förhålla oss aktivt till dessa trender

kan vi parera hoten och tillvarata de möjligheter som uppkommer.

I kapitel tre ger vi en bild av nuläget i Örebroregionen. Avsnittet bygger huvudsakligen på

befintliga rapporter framtagna av andra organisationer, men i vissa fall har vi kompletterat med

egen analys och ny statistik, se bilaga 1. Vi synliggör översiktligt vilka styrkor vi har inom olika

områden, liksom de problem som finns och de utmaningar som ligger framför oss.

Hur ska vi förhålla oss till dessa trender och analyser? Under 2016 kommer Region Örebro län att

bjuda in till en rad olika workshopar och dialogmöten. Företrädare för offentlig, privat och civil

sektor som är intresserad av och vill bidra i arbetet med att utveckla vår region är välkomna.

Rapporten har författats av omvärldsanalytiker Anders Niklasson och senior rådgivare Magnus

Persson. Statistiker Johan Jonsson har bidragit med underlag. Författarna svarar själva för

innehållet i rapporten.

Susanne Rosendahl

Projektledare


Omvärlden sätter ramar – och öppnar möjligheter

Inledning

Vi lever i en tid av ständiga förändringar, i Sverige och i övriga världen. Detta är inget nytt.

Örebroregionens utveckling är ingen isolerad process. I allt vad vi företar oss måste vi på ett eller

annat sätt förhålla oss till trender och händelser i vår omvärld. Dessa sätter ramar för vårt

handlingsutrymme, men rätt utnyttjade ger de oss också möjligheter. Därför måste vi försöka förstå

vilka trender som påverkar oss och hur vi kan agera utifrån dem.

Genom att ständigt koppla samman trenderna med frågor som vad, hur, var, varför, när och vem, så

utforskar vi omvärlden. På så sätt kan vi gå vidare, analysera och skapa djupare förståelse för det

som sker.

Den regionala utvecklingsstrategi som nu utarbetas har år 2030 som målhorisont. I omvärldsarbetet

är 15 framåt en oändlig tid – fundera över hur världen såg ut för 15 år sedan? År 2000 var året då

svenska kyrkan skildes från staten, Öresundsbron öppnades och SJ:s monopol på persontågtrafiken

upphörde.


Megatrender

Vissa trender – vi kan kalla dem megatrender – är så starka att de kommer att påverka vår vardag

och verksamhet oavsett om vi vill det eller inte. De kommer att påverka oss socialt, kulturellt,

ekonomiskt, miljömässigt och säkert också på andra sätt. Vår möjlighet att genom aktiv handling i

vår region påverka riktning och styrka i dessa trender är minimal.

Genom att försöka förutse vad som kommer att hända i nästa fas kan vi vidta mått och steg och

därmed aktivt förhålla oss till dem. Det är på så sätt vi kan se om vi kan utnyttja trenderna som en

möjlighet för utveckling av Örebroregionen.

I den regionala utvecklingsstrategi – RUS – som fastställdes 2010 redogjorde vi för flera trender

och dessa finns i allt väsentligt kvar. Men de har i vissa delar skiftat karaktär.

I denna korta rapport ges en översikt av sex megatrender:

1. Globalisering – hela världen är här, hela tiden

2. Global osäkerhet – kartan ritas om

3. Urbanisering – en utmaning för både stad och land

4. Digitalisering – en social revolution

5. Klimat och miljö – omställning till en ekologiskt hållbar utveckling

6. Samhällskontraktet – demokrati, värderingar och livsstil

Var och en av dessa har sina speciella karaktärsdrag. Men som kommer att framgå nedan är de

också i flera fall nära kopplade till varandra. Så är till exempel globaliseringen en plattform för

digitaliseringen och omvänt.


Foto: Judy van der Velden

Megatrender

Att det som sker i Örebroregionen också är en del av det som sker i världen är i dag oomtvistat. Det

vi gör har är nära inflätat med sådant som sker i vår omvärld.

Därför är det av stor vikt att vi spanar på vad som händer – och kommer att hända – utanför vår

region. Det globala perspektivet måste få plats i våra framtidsbilder.

Globalisering – hela världen är här, hela tiden

Nya globala mål för hållbar utveckling har antagits under FN:s toppmöte för hållbar utveckling den

25-27 september 20151. De nya utvecklingsmålen är universella. De kommer därmed inte att

fokusera endast på världens fattigaste länder utan gäller också Sverige. Många av de viktigaste

målen är uppföljare till millenniemålen, som till exempel utrotandet av fattigdom och hunger,

jämlikhet mellan könen och stärkandet av globala partnerskap för utveckling. Vissa av målen är helt

nya, då till exempel vissa tidigare delmål i millenniemålen nu uppgraderats till egna, självständiga

mål. Att vi blir alltmer sårbara utifrån de ekologiska systemen har en stark koppling till både social

hållbarhet och ekonomisk tillväxt, vilket syns då de ekologiska aspekterna fått en helt annan plats

än i de tidigare milleniemålen

1 http://www.unric.org/sv/hallbara-utvecklingsmal

http://www.unric.org/sv/hallbara-utvecklingsmal


I den omvärld som påverkar Örebroregionen är dessa mål naturligtvis relevanta, flertalet kan

användas som övergripande perspektiv på hur vi vill främja utvecklingen i vårt län. Men de

kommer också att få en effekt indirekt, i och med de krav som de ställer på till exempel regering

och nationella myndigheter att säkerställa Sveriges bidrag till den globala måluppfyllelsen. Av detta

skäl publicerar vi målen här.

FN:s 17 målsättningar

1. Utrota all form av fattigdom överallt

2. Utrota hunger, trygga tillgång till mat, säkra en förbättrad kosthållning och ett hållbart jordbruk

3. Se till att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för att människor i alla åldrar mår bra

4. Se till att alla får en bra utbildning och främja livslångt lärande för alla

5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt

6. Se till att alla har tillgång till vatten och sanitet och att dessa resurser förvaltas på ett hållbart sätt

7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla

8. Verka för en stadig och hållbar ekonomisk tillväxt för alla, full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor för alla

9. Bygga upp en tålig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation

10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder

11. Se till att städer och bosättningar är inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara

12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster

13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess konsekvenser

14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis

15. Skydda, återställa och främja en hållbar användning av landekosystemen, säkerställa ett hållbart skogsbruk, bekämpa ökenspridningen och stoppa markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald

16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för att skapa en hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättslig prövning och bygga ändamålsenliga, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer

17. Stärka formerna för verkställandet av målen och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling

Örebroregionen – en del av världen

Under lång tid har ekonomi, teknik och politik bidragit att varor, kapital, arbetskraft och tjänster ska

kunna röra sig över gränser och mellan länder. Internationellt utbyte och specialisering är i själva


verket grunden för den globala ekonomin. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte av idéer

och kulturyttringar som tidigare var mer eller mindre nationella eller lokala.

Men dagens och kanske i än högre grad morgondagens globalisering kännetecknas av att både skala

och hastighet ökar. Världen kommer allt närmare för varje dag som går. Nya idéer, nya

kulturyttringar och de senaste innovationerna blir allmängods över hela klotet nästan i samma stund

som de inträffar eller publiceras. Vi har nyheter från jordens alla hörn i handen några sekunder efter

det att de inträffat. Vi får blixtsnabbt kommentarer till detta från enskilda och myndigheter. Vår

kunskap breddas och fördjupas.

Men sammanhangen blir också mer ogripbara och svårare att analysera. Utvecklingens sker i en

skala och med en hastighet som accelererar. Hela världen har i stort sett samma tekniska, sociala

och ekonomiska kunskaper samtidigt. Tid och rum upphör i detta perspektiv att vara hinder för

utbyte.

En mycket stor del av ekonomin i Örebro län är inflätad i de globala ekonomiska systemen.

Strukturomvandlingar i globala företag beslutas i styrelserum långt bort. Faktorer som kapital,

kunskap, råvaror och marknader avgör. I bland blir det plus, som när Atlas Copco flyttade

verksamhet till Örebro, ibland blir det minus, som när Ovako drar ner på verksamheten i Hällefors.

Genom tillgång till ny och billigare arbetskraft i Kina och Sydostasien – och framöver i Afrika –

ökar rationaliseringstrycket i västvärlden.

Den växande ekonomin i stora delar av världen ger också möjligheter. Bättre ekonomi i dagens

fattigare länder ger också köpkraft som gynnar exportföretag i vår region. Dessa möjligheter kan

utvecklas ytterligare.

Inom ramen för den så kallade kunskapsekonomin har en strategi länge varit att svenskt näringsliv

ska konkurrera med kunskap och hög kvalitet i vid mening. Den explosionsartade utvecklingen av

utbildningssystemet i bland annat Kina och Indien har gjort att kraven på vår egen kompetensnivå

ytterligare skärps. Varje år utexamineras i Kina ungefär lika många civilingenjörer som det finns

totalt i Sverige, det vill säga motsvarande cirka 40 årskullar. Antalet nyexaminerade indiska

ingenjörer uppgår varje år till 500 000.

Indisk invandring till Sverige har varit liten fram till omkring 2008 då den svenska lagstiftningen

ändrades till förmån för mer arbetskraftsinvandring. Sedan dess har arbetsmigrationen från Indien

ökat. Migranterna är främst högutbildade IT-ingenjörer. År 2012 var indier den tjugonde största

invandringsgruppen i Sverige.2

Inom ramen för globaliseringen är kunskap om nya och växande marknader en nyckel till

framgång. Många företag har i dag upptäckt att de har nya affärsmöjligheter att utveckla inom

ramen för en mer hållbar utveckling. Globala företag har ofta kapacitet och också närvaro att

2 http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.622249?l=sv


upprätthålla denna kunskap. För mindre och medelstora företag är detta mer problematiskt. De

flesta svenska företag har av tradition fokuserat på den europeiska marknaden, men andra

marknader i världen har växt betydligt snabbare under senare år. Samtidigt som detta är en

möjlighet innebär det att konkurrensen skärps och risken att bli utkonkurrerad ökar.

I globaliseringens nästa faser kommer vi också att se allt mer ”virituella” organisationer, där stora

företag, frilansande specialister och mindre producenter finns sammankopplade oavsett var i

världen de befinner sig. Digital teknik gör att team kan komponeras och upplösas efter behov. Man

talar om agila – snabba, smidiga, självorganiserande – nätverk som konstant förändras. Här måste

de organisationer som arbetar med till exempel stöd till näringslivet aktivt ta ställning till hur man

ska utveckla sina erbjudanden.

Global osäkerhet – kartan ritas om Den världspolitiska kartan är under omstöpning. “Perestrojka” (omdaning) och “glasnost”

(öppenhet) i mitten av 80-talet, Berlinmurens fall 1989 och EUs utvidgning till 25 länder 2004 (nu

28 länder) visade på en öppenhet och nedmontering av gränser för människor, kapital och varor.

Denna trend verkar nu globalt bytas ut mot mer nationalism, oförståelse för andra kulturer och

värnande om de nationella gränserna. Även olika typer av problem med klimat, odlingsbetingelser

etc. påverkar relationerna. Nya typer av spänningar och konflikter ersätter gamla.

Globala nätverk med likartade budskap kopplas samman och osäkerhet byggs upp både där dessa

har sina baser och runt om i världen. Plattformen för dessa rörelser är ofta stater och nationer som

är oförmögna att upprätthålla säkerhet på nationell nivå. Regelrätta krig om territorer understöds

genom terrorhandlingar världen över, riktade mot dem som ses som fiender. Dock skördar

konflikterna i särklass flest offer internt och i närområden till konfliktzonen.

Även Sverige är ett land som kan utsättas för denna nya ”logik”. Den terrorrelaterade verksamheten

i Sverige domineras av aktörer som är motiverade av våldsfrämjande islamistisk extremism, där

syftet ofta är att stödja och begå våldshandlingar i konfliktområden, som till exempel Syrien, Irak,

Afghanistan, Somalia och Jemen.3

Men också terrordåd med förtecken kopplade till ”vit makt” ökar – Breivik i Norge och

skolskjutningar i USA är exempel. Nästan varannan svensk, 46 procent, är mycket eller ganska

orolig för terrorattacker i Sverige visar en undersökning från Novus. Det är en ökning mot förra

undersökningen, som gjordes strax efter attackerna mot Charlie Hebdo i Paris. Då uppgav 34

procent att det var mycket eller ganska oroliga för en terrorattack.

Stora strömmar av människor som är på flykt från krig, terror och förföljelse i Afghanistan,

Mellanöstern och Afrika ser Europa som ett bättre alternativ. Det gör även allt fler som vill skapa

3 2015-12-14 www.säpo.se


sig en bättre ekonomisk framtid. Ett stort antal människor som saknar asylskäl enligt

flyktingregelverket ger sig också ut för att migrera till länder som de ser en bättre framtid i.

En framväxande ”medelklass” i många länder har i dag möjlighet att finansiera en legal eller illegal

resa till ett land där man ser bättre framtidsutsikter. Det ökade ekonomiska välståndet kan som en

paradox alltså leda till en än större migration.

Samtidigt finns mottrender som gör att situationen i vissa delar av världen går i en mer stabil och

demokratisk riktning. Allmänna val hålls i allt fler länder. Även valresultaten respekteras i större

omfattning genom att den som förlorar frivilligt lämnar över makten till vinnaren. Exempel på detta

är parlamentsvalet i Venezuela och presidentvalet i Nigeria, där så skett under 2015.

För svensk välfärd och svensk ekonomi är säkerhet och öppenhet avgörande för fortsatt utveckling.

Mer än 30 procent av svensk sysselsättning är kopplad till export. En allt större andel av dessa jobb

finns hos underleverantörer och i tjänstesektorn. Den andel som går till länder utanför EU ökar. Det

finns därför vid sidan av ett humanitärt och demokratiskt perspektiv också konkreta ekonomiska

skäl att arbeta för större säkerhet och öppenhet i ett globalt perspektiv.4

Urbanisering – en utmaning för både stad och land Runt år 1800 bodde 2 procent av världens befolkning i städer. I dag är det över 50 procent. Och

trenden är att städerna och stadsområdena växer ytterligare. Storlek och täthet lockar med nya

möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser Fortsätter urbaniseringen i

nuvarande takt kommer andelen som bor i städer att vara omkring 70 procent om 20-30 år.

I Sverige är det främst de mindre orterna som relativt sett minskar sin befolkning. Runt 1930

nåddes den demografiska brytpunkten, alltså att lika många bodde på landsbygd och i städer. På

landsbygden bor i dag cirka 20 procent. Den svenska urbaniseringen, som folkomflyttning från land

till stad, är i stort avslutad. Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett

till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85

procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige.5

Den globala trenden forsätter, också i Sverige. Städerna växer genom invandring och ett högre

födelsetal än resten av landet. Därmed ökar också städerna sin andel av landets befolkning. Som

andel av befolkning och ekonomi är Sverige ett Europas mest urbaniserade länder. Cirka 40 procent

av Sveriges befolkning bor i någon av de tre storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg, Malmö).

Mer än hälften av landets bruttonationalprodukt kommer från dessa tre storstadsområden.

4 Kommerskollegium 2015: Trade is Essential for Jobs - a Value Chain Perspective for Sweden.

5 SCB


Yngre (födda 1970 eller senare) attraheras i högre grad än äldre av storstädernas täthet, puls,

kulturutbud och arbetsmöjligheter. Samtidigt vidgas perspektivet. I dag spelar den större regionens

utbud en större roll än tidigare. Vad som finns i den omedelbara närheten av bostaden är inte lika

avgörande.

Urbaniseringen har också påverkat våra normer. Det är staden som är norm och måttstock – mindre

samhällen och landsbygd är undantagen. Det är städerna som står för framtid, bättre livschanser,

större mångfald och ett framgångsrikt företagande. De senaste decenniernas urbanisering har också

gjort att den unga generationens kopplingar till landsbygden blivit allt svagare.

Med urbaniseringen skapas också problem i storstadsregionerna, i alla fall i de större. Lång tid

läggs på resor, miljöfrågorna får en ny dimension och segregation i boendet riskerar till exempel

politisk oro.

Näringslivet har också i sin förändring blivit mer urbant. I takt med att tjänste- och

kunskapsföretagen blivit avknoppade från tillverkningsindustrin har de i allt högre grad kommit att

söka sig till större städer. Täthet, möjlighet till specialisering, flera kundkontakter och en bredare

rekryteringsbas är orsaker som gör att dessa företag ofta föredrar staden framför till exempel

mindre bruksorter.

Tjänsteföretag som har individer och hushåll som kunder är ofta av naturliga skäl lokaliserade där

många människor finns. Det betyder att det också är i städerna som flertalet av de servicejobb, som

ofta har ett lägre löneläge, skapas. Grunden för dessa är ju i de allra flesta fall att det finns många

människor som efterfrågar dessa tjänster.

Digitalisering – en social revolution

Ungefär 40 procent av världens befolkning kan i dag ansluta sig till internet. 1995 var det mindre än

1 procent. Den första miljarden användare nåddes 2005, den andra 2010 och den tredje 2014. I

slutet av 2015 väntas halva jordens befolkning använda internettjänster i sitt vardagsliv. Den smarta

telefonen introducerades 2007 och medförde att internet i teorin är nåbart överallt. 2030 kommer

alltså alla under 23 år att ha levt med den smarta telefonen i hela sitt liv. Jämför med de som är

födda efter 1985 och som haft mer än två tv-kanaler hela livet.

Digitaliseringen har under det senaste årtiondet gått från att vara en teknisk innovation till att

revolutionera de sociala relationerna i samhället. Vad är i dag inte påverkat av digitalisering? Det

ser ut som om allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras. Denna megatrend är den kanske

allra tydligaste. Inom alla samhällssektorer pågår arbete med att förhålla sig till och att förstå och

att använda den möjlighet som digitaliseringen ger.


En förklaring är att de ”marginalkostnader” som uppstår i den digitala produktionen är nära noll.

Den som säljer en ytterligare en kopia av sin ”app” har ju i stort sett ingen kostnad för detta – allt är

redan finansierat i utveckling och hantering. Tillväxtanalys beräknar att hälften av

produktivitetsökningen i industrin kan förklaras av digitalisering.

Detta kommer också att påverka den ekonomiska utvecklingen. Det som i går var patenterat och

därmed kunde ge värde över tid, blir i dag och morgon mycket svårare att ta betalt för. Det öppnar

för nya affärsmodeller och nya sätt att generera utveckling och värde. Ett exempel är Linux,

programvaran som är öppen och som utvecklas i samspel mellan användare. Ett annat är Wikipedia,

där användarna bygger kunskapsbasen och också kvalitetssäkrar den.

Hur ska vi därför förhålla oss till att andra strukturer av samma dimensioner som sökningar på

internet (Google med flera) eller aktiviteter i sociala nätverk (Facebook med flera) finns i stora

multinationella företag, som kan använda dem som bas för nya affärsmodeller? Är dessa ”big data”

något som ska komma alla som bidrar till del? Eller bara den som tillhandahåller plattformen?

Digital betalning tar över kontant. Program för 3D-printing kommer i stället för leverans i paket.

Som resenär är du lika uppdaterad som konduktören när det blir strul med tågresan.

Krav kommer inom allt fler sektorer om att kunna vara uppkopplad och få realtidsinformation. ”Big

data” kan leda och styra trafikflöden, energisystem, sjukvård och mycket annat. Runt hörnet ser vi

till exempel en annan sjukvårdslogik än dagens, grundad på användning av insamlad information i

helt annan omfattning än i dag. Statistikens tillgänglighet kan göra att patienten alltid kan få en

”second opinion” på läkarens diagnos. Hur påverkar det vårt sätt att organisera sjukvården? Vad

betyder det för integritet och sekretess? Läkarens auktoritet?

I trafiken kommer självkörande bilar att finnas på svenska vägar inom något år. Det är ett exempel

på tillämpningar som sätter press på ny lagstiftning om till exempel ansvar och roller. Vad gäller för

ett fordon som inte har en förare? Och vill vi verkligen ha en pilot i cock-pit? Eller kommer vi att

föredra en autopilot som med säkerhet håller sig vaken och nykter?

Offentlig statistik läggs ut i form av ”öppen data” och ligger till grund för nya tillämpningar.

”Allmänheten” har, genom att använda öppna data från Örebro kommun, utvecklat tjänster som en

besöksguide och en app som ger resenärer direktinformation om lokaltrafiken.

Med digitaliseringens hjälp påskyndas också globaliseringen. Trender, tankar, idéer mm får en

spridning med en tidigare inte skådad hastighet. När modeveckan i Paris hölls för 25 år sedan, kom

reportage i tv och tidningar i bästa fall veckan efter. I dag twittrar och instagrammar publiken

momentant och alla kan (nästan) följa visningen i realtid. I stort sett samtliga radio- och tv-medier

över hela världen är möjliga att följa i realtid via webbsändningar. Den som reser ”jorden runt” kan

i dag ”skypa” med föräldrar eller föra webbdagbok bara nättäckning finns.


Sociala strukturer uppstår i nya konstellationer. Den information som tidigare hämtats i

”gammelmedia” kan i dag selektivt hämtas från organisationer och ”siter” som stöder de

grundläggande värderingar man sympatiserar med. Den allsidighet och opartiskhet som

journalistiska produkter haft som utgångspunkt, kan man välja bort. Var går gränsen mellan

verifierad kunskap och saklighet å ena sidan och tyckande och propaganda å andra? Källkritiken

blir en allt viktigare kompetens för att kunna navigera i informationshavet.

Den kanske största utmaningen ligger i de framtidsbilder som säger att upp emot hälften av alla

jobb kommer att kunna ersättas av datorer och robotar inom 15-30 år. Den utmaningen kräver att vi

i ännu högre grad utvecklar förmågor som (idag) ter sig som mänskligt unika. Det kan gälla

konstnärliga talanger, social förmåga, samarbete i kniviga situationer, förhandlingslösningar och

empati med andra. Är det denna utveckling som kan klara den utmaning som ligger i de

demografiska förändringar vi ser framför oss, med fler äldre och färre i arbetsför ålder? Kommer vi

att hitta uppgifter som har detta innehåll till alla? Och hur ställer vi om utbildningssystemet så att

fokus hamnar på dessa mänskliga förmågor?

Thomas Watson, president för IBM sa enligt uppgift 1943 att det nog bara behövdes fem datorer i

världen. Det kan i dag låta skrattretande men han sa det i den tidens sammanhang – datorer ansågs

endast användbara i militära sammanhang och att en dator då fyllde ett helt rum. Med detta i

bakgrunden bör vi nog vara ödmjuka och öppna inför alla de framtida utvecklingsvägar som

digitaliseringen kommer att ta. Vi vet att det kommer att se helt annorlunda ut om ett, fem eller

femton år. Men vi vet inte hur!

Klimat och miljö – omställning till en ekologiskt hållbar utveckling Klimatöverenskommelsen i Paris den 12 december 2015 visar att världens ledare tar allvarligt på de

forskningsresultat som nu föreligger. Parisöverenskommelsen slår fast att klimatförändringarna är

ett brådskande och potentiellt oreparerbart hot mot människan och samhället och jorden och därför

krävs största möjliga samarbete mellan alla länder. Överenskommelsen är en händelse som med

stor sannolikhet kommer att följas av både europeiska och nationella åtgärder för att nå

klimatmålen. Det både sätter press på och skapar möjligheter för Örebroregionen.

Vid sidan av klimatfrågan finns också andra frågor kopplade till hållbarhet och ekologisk balans.

Användningen av ändliga resurser fortsätter att öka i världen. Mark, vatten, mineraler etcetera

används i större omfattning än vad vi årligen kan återställa. Kort sagt, vi använder mer resurser än

vad vi kan återskapa under ett år. Detta är också en faktor som med stor sannolikhet kommer att bli

föremål för nya initiativ – inom återvinning, matvanor, vattenförsörjning med mera. Här kanske vi

kan se mer möjligheter än hot i vår del av världen.

Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen.

Exempelvis kan marina ekosystem förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning.

Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion,


infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av

biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen

är beroende av.

Ändliga resurser

Vi använder mer och mer naturresurser per världsinvånare samtidigt som vi blir fler och fler.

Trycket på ekosystemen och dess, för oss människor, livsuppehållande funktioner ökar. Globalt

kräver nu mänskligheten 50 procent mer resurser än vad naturen kan producera. FN:s prognos

gällande folkmängd till år 2050 är att vi då är 9,6 miljarder människor som ska dela på jordens

resurser. Det materiella välståndet och därmed köpkraften ökar också totalt i världen mätt i BNP

per capita även om resurserna fördelas ojämnt och klyftorna mellan de allra rikaste och allra

fattigaste fortsätter öka. Ändliga resurser som till exempel kol, olja, mineraler, fosfor och metaller

återskapas inte.

Miljökostnader och sociala kostnader fortsätter att vara externaliserade i stor omfattning, vilket

innebär att den som orsakar problemet inte bär kostnaden. Priserna på råvaror och produkter på

världsmarknaden speglar därför inte den egentliga resurstillgången, det vill säga de ekologiska

gränserna och den sociala påverkan.

Omställningen av energisystemet kräver stora insatser över hela fältet. Tidpunkten då

oljeutvinningen inte kan öka mer närmar sig. Moderniseringen av de stora tillväxtländerna ställer

krav på energitillförsel i stor skala. Ekonomiska och geopolitiska problem kopplade till Ryssland

och rysk energiexport är en viktig delfråga. Många länder vill i skuggan av detta problem öka

självförsörjningsgraden, med risk för ökad protektionism som följd. Men också med ökade

satsningar på förnybar energi. Besluten i Tyskland och Japan att avskaffa kärnkraften är också

tunga bitar i det globala pusslet energiförsörjning. Förnybar energiproduktion som till exempel sol

och vind expanderar just nu kraftigt på energimarknaden på bekostnad av fossil energi och

kärnkraft.

Den ökade konkurrensen om råvaror samt beroendet av billig fossil energi och icke-förnybara

råvaror som olja, kol, naturgas, fosfor, metaller och mineraler gör att våra samhällen blir allt mer

sårbara. Råvaruexporten koncentreras dessutom till allt färre länder medan ett ständigt växande

antal länder blir importörer. Enligt OECD är det riskfyllt att en relativt liten grupp av länder

försörjer den globala marknaden med vissa strategiska råvaror.


Figur som illustrerar vilka länder som har vissa viktiga mineraler (EEA)

En viktig fråga för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är konsumtion och produktion av

livsmedel, som nu även fått en koppling till flera av FN:s hållbarhetsmål. Matproduktionen är

förknippad med en rad miljöutmaningar till exempel utarmning av biologisk mångfald,

klimatutsläpp, fossilbränsleberoende, utarmning av marktäcket och övergödning. Ökat fokus på

matsäkerhet och livsmedelsproduktion sker både globalt och nationellt.

Odlingsbar mark är också en naturresurs där vi ser ökad konkurrens. Att utländska investerare

köper stora arealer mark i andra länder framförallt i afrikanska länder, så kallad landgrabbing, är en

trend som ökar och har fått FN att vidta åtgärder. Det nuvarande låga oljepriset bidrar också till att

livsmedlen blir billigare, eftersom kostnaderna för energi och gödningsmedel sjunker, men det

håller också kvar fossilberoendet inom livsmedelsproduktionen.

Miljödriven tillväxt och cirkulär ekonomi

Näringslivet arbetar allt mer med miljö- och hållbarhetsfrågor. Beställarnas krav på

leverantörskedjorna ökar och hållbarhet blir alltmer en del av affärsmodellen och marknadsföringen

framförallt inom stora multinationella företag. Marknaden för miljödriven tillväxt ökar och fler och

fler små och medelstora företag arbetar med miljöanpassade produkter.

Den förväntade ökade globala konkurrensen om råvaror gör att nya ekonomiska modeller för en

hållbar tillväxt växer fram. Inom EU har den cirkulära ekonomin vuxit fram både som begrepp och

med en tydlig styrning. Cirkulär ekonomi innebär en övergång från linjära kretslopp till cirkulära

kretslopp, det vill säga någons avfall eller restprodukt används som råvara för någon annan.

Cirkulär ekonomi bygger på en högre grad av resurseffektivitet gällande råvaror samtidigt som den

ofta är mer arbetskrävande. De kan därför bidra till nya och fler arbetstillfällen samtidigt som de


bidrar till god ekonomi och ökad ekologisk hållbarhet.6 Gruv- och skogsnäringar beskrivs ha stor

potential och även återvinningsbranschen. Det är näringar vi har i Örebroregionen.

Sociala samhällskontraktet – demokrati, värderingar och livsstil Förmågan att inom ramen för våra värderingar och beteenden agera tillsammans utgör plattformen

för det ”sociala samhällskontraktet” mellan medborgaren och samhället. Här sätts spelregler upp

för vad som är gemensamt och vad vi kan göra på egen hand, allt för att vi ska kunna leva och

utveckla de gemensamma verksamheter som behöver finnas, på olika nivåer. Ytterst är det i dag i

allmänna val som vi lägger vår röst på de partier och personer som vi bäst menar kan företräda just

vår uppfattning om hur samhället, och därmed samhällskontraktet, ska utvecklas. Sverige har sedan

länge präglats av en slags konsensuskultur som under den senaste tiden kommit att utmanas i takt

med en mindre homogen värderingsbas. Detta visar sig bland annat genom ökad politisk

polarisering i t ex allmänna val.

Under alla tider har värderingar och livstilar utvecklats. Den unga generationen har tagit till sig den

senaste utvecklingen inom kultur och teknik på ett annat sätt än föräldragenerationen. Resor och

migration har fört in nya perspektiv till vårt samhälle. Med ett ökat antal nyanlända kommer nya

värderingar i än högre grad att brytas mot befintliga och berika varandra.

I dag kan vi, kopplat till de megatrender som redovisats ovan, se att nya värderingar och livsstilar

kommer till oss med en helt annan hastighet än tidigare. Globalisering, urbanisering och inte minst

digitalisering möjliggör en blixtsnabb spridning av idéer, kunskap och livsstilstrender. Paradoxalt

kan detta betyda att värderingsskillnader mellan individer på lokal nivå ökar, medan de

övergripande globala levnadsförutsättningarna minskar.

Det trögrörliga, homogena i närmiljön ersätts av ett mer öppet, varierat och snabbrörligt

förhållningssätt. Den likformighet som kännetecknat människor i nationalstatens samhällsbygge

tunnas ut och ersätts med en mer individuell hållning som utmanar. Det mesta är både möjligt och

tillåtet – normerna är svagare och frihetsgraderna större.

Kultur, debatt och sociala sammanhang är tillgängliga och medborgare/brukare är i allra högsta

grad ”medskapare” av de uttryck som den nya tekniken ger. Civilsamhället får i nya former en roll

som behöver utvecklas. Klassiska modeller som studiecirklar och föreningsliv förnyas i

”communities” och nätverk. Ett av de tydligaste exemplen är filmens och bildens roll som

förmedlare av information och budskap i sociala medier.

6 Resurseffektiva affärsmodeller och stärkt konkurrenskraft, Fakta och trender, IVA, 2015 och Growth within,

McKinsey.


En annan konsekvens är att de tidigare ”auktoriteter” som kunnat agera och skapa sammanhållning

kan ifrågasättas kontinuerligt. Lärarens kunskapsövertag i klassrummet är, i de högre klasserna, ett

minne blott.

Politikens sammanhållande kraft och auktoritet kan alltid ifrågasättas. Politikern eller

tjänstemannen har inte kunskapsmonopol – allt kan kontrolleras eller motargumenteras ett klick

bort. Ett förfluget ord eller en felaktig faktauppgift från en politiker eller beslutsfattare kan i sociala

medier snabbt förvandlas till en förtroendekris, ofta via anonyma inlägg. Detta gör att den sociala

sammanhållning som ett smalare och glesare flöde av information och nyheter förr i tiden bidrog till

nu, på gott och ont, inte längre har samma styrka. I detta ligger en utmaning att förnya det offentliga

samtalet och utveckla den demokratiska samhällsordningen. Tillgången till sociala medier har

också gjort oss alla till nyhetsförmedlare och därmed till ”kollegor” med journalisterna. Mediernas

granskande roll ersätts av proffstyckare, bloggare och twittrare. En ny era för det publika, offentliga

samtalet etableras.

Professor Sherry Turkle vid MIT har under 30 års tid studerat hur internet och skärmanvändning

förändrar våra vanor och beteenden. Titlarna på hennes rapporter säger en del om hur hon uppfattar

utvecklingen: ”The Second Self” (1984), ”Life on the screen” (1995), ” Alone together” (2011) och

senast ”Reclaming conversation – the power of talk in a digital age” (2015).7

Två av ”nyorden” 2015 kopplar till denna utveckling. ”Faktaresistens” innebär att man inte låter sig

påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning. Sina värderingar och sin världsbild hämtar

man i stället från webbsidor som publicerar texter som stärker den uppfattning man redan har.

Myndigheten för kulturanalys slår i en rapport fast ett antal trender om kulturvanor i framtiden.8 En

är en framväxande trend av det som kan kallas för ”filterbubblor”, det vill säga slutna informations-

ekosystem där människor förses med information och kultur som de redan känner till och

uppskattar. Dessa personer rör sig i digitala kretsar där bara den egna världsbilden bekräftas och

aldrig möter motstånd.

”Nyhetsundvikare” är ett annat begrepp som syftar till att man medvetet avhåller sig från mediernas

nyhetsrapportering. I stället kan nya alternativa grupperingar i form av till exempel spontan

organisering via nätet erbjuda en global tillhörighet som varit svår att få acceptans för i

lokalsamhället. Detta ger fantastiska möjligheter för den som har ett udda intresse – men också hot i

form av nya nätverk som underminerar samtal och dialog inom ramen för ett fortsatt

”samhällskontrakt”. Medborgarna har via nätet aktiverat sig i samhällsutvecklingen på ett helt nytt

sätt, som utmanar den traditionella modellen för hur politik och samhälle formas och beslut fattas.

7 Svenska Dagbladet 29 december 2015, http://www.mit.edu/~sturkle/

https://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together?language=sv#t-1063346 8 http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-

omv%C3%A4rldsanalys.pdf

http://www.mit.edu/~sturkle/

https://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together?language=sv#t-1063346


Internet har gått från att vara ett medium för inhämtning och spridning av information till en

interaktiv mötesplats där främst sociala medier utgör den primära mötesplatsen för dagens unga.

Demokratiutredningen (SOU 2016:5) skriver: ” När olika relationsmönster frigör sig från

geografiska och sociala platser förändras också individuella och kollektiva identiteter. Detta har

bland annat betydelse för politiska attityder, partiidentifikation och social sammanhållning”.


Läs mer om ”Omvärlden sätter ramar – och öppnar möjligheter”:

Läs mer kopplat till kapitlet:

Trendanalys Stockholmsregionen - med utblick mot 2030/2050

ARBETSMATERIAL 2015:4

http://www.trf.sll.se/Global/Dokument/publ/2015/trendanalys_final_lowres.pdf

Region Skånes omvärldsanalys 2015

http://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/omvarldsanalys_2015.pdf

Bengt Wahlström, Företag & framtid AB

http://trender.net

Myndigheten för kulturanalys, Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys,

2015:3

http://www.kulturanalys.se/wpcontent/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-

kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf

PWC

http://www.pwc.com/gx/en/issues/megatrends.html

Kairos Futures

http://www.kairosfuture.com/se/tags/stader-regioner/

Långtidsutredningen 2015 med bilagor

http://www.regeringen.se/artiklar/2015/06/langtidsutredningen-2015/

Tillväxtanalys - digitalisering

https://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-uppdrag/digitalisering.html






http://trender.net/

http://www.kulturanalys.se/wpcontent/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf

http://www.kulturanalys.se/wpcontent/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-omv%C3%A4rldsanalys.pdf

http://www.pwc.com/gx/en/issues/megatrends.html

http://www.kairosfuture.com/se/tags/stader-regioner/

http://www.regeringen.se/artiklar/2015/06/langtidsutredningen-2015/

https://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-uppdrag/digitalisering.html


Läget i Örebro län – en analys av analyser

Inledning

För att ta ut kompassriktningen framåt måste man veta var man befinner sig. Så är det också när vi ska

ta ställning till vilka prioriteringar som är viktiga för att utveckla Örebroregionen.

I detta kapitel görs en genomgång av ett antal analyser, program och liknande som berör tillståndet i

Örebro län och utvecklingstendenser inom olika områden. Kapitlet har huvudsakligen ett utifrån

och in perspektiv, det vill säga kapitlet sammanfattar hur andra aktörer och organisationer utanför

organisationen Region Örebro län bedömer nuläget i regionen inom ett antal sakområden. I vissa

fall har denna grundläggande princip frångåtts där det varit svårt att hitta aktuella och relevant

analyser framtagna av andra aktörer/organisationer.

För att ytterligare fördjupa analysen av nuläget har även de så kallade perspektivansvariga som

finns kopplade till Örebroregionens utvecklingsstrategi kompletterat analysen med sin

sakområdeskunskap. Analyserna kompletteras där så är möjligt med statistik och fakta som samlats

in för denna rapport, med syfte att komplettera övrig kunskap.

Inom ramen för de olika sakområdena pekar vi på några hot och möjligheter. Vi synliggör också

vilken rådighet som gäller för den regionala och lokala nivån samt vilka

organisationer/myndigheter som rimligen har störst möjlighet att agera som ledare av

utvecklingsarbetet inom området.


De områden som analyseras är

1. Integration och invandring

2. Bostäder

3. Utbildning

4. Digitalisering

5. Innovation och entreprenörskap

6. Kompetensförsörjning

7. Regionförstoring och pendling

8. Klimat- och energi

9. Demografi

10. Folkhälsa

11. Kultur

Integration och invandring

Största flyktingströmmarna i modern tid

Under sensommaren 2015 har vi sett de största flyktingströmmarna till Europa, Sverige och

Örebroregionen i modern tid. I dag är omkring 14 procent av invånarna i Örebro län födda i ett

annat land än Sverige, en andel som förväntas stiga i och med en fortsatt hög nettoinvandring de

kommande åren. De största grupperna utlandsfödda i regionen kommer från Finland, Irak, Somalia,

Bosnien och Turkiet. Nationellt är 16 procent av Sveriges befolkning född utomlands, vilket

motsvarar strax över 1,6 miljoner människor. Den vanligaste typen av uppehållstillstånd (38

procent) som beviljades 2014 var för personer som kom som anhörig till någon i Sverige.

Sju av tio asylsökande 2015 var män, fyra av tio var barn under 18 år och två av tio var

ensamkommande barn, varav cirka 90 procent var pojkar.

Enligt SCB:s prognoser förväntas nettoinvandringen till Sverige uppgå till närmare 150 000

personer årligen de närmsta åren främst beroende på antagandet om en fortsatt hög invandring.

Förutsatt att Örebroregionen får en nettoinvandring motsvarande regionens befolkningsstorlek

innebär det en årlig nettoinvandring på cirka 4 500 personer de närmsta åren. Det bör dock

understyrkas att utvecklingen sker mycket snabbt på området och att dessa prognoser har en hög

grad av osäkerhet. Under senhösten 2015 har aviserats större förändringar i migrationspolitiken

nationellt med bland annat tillämpning av fler tillfälliga uppehållstillstånd och mindre generös

politik avseende anhöriginvandring


Några av regionens mindre kommuner, bland annat Laxå och Ljusnarsberg har ur både ett regionalt

och nationellt perspektiv tagit emot ett stort antal nyanlända under det senaste året och signaler

kommer nu om en situation där organisationerna får svårt att klara skola, socialtjänst, barnomsorg

och annan kommunal service. Det är hög belastning på personal och de befintliga systemen vilket

ger konsekvenser för kvalité och rättssäkerhet. Liknande utmaningar står även asylhälsovården

inför. Ett dilemma för de mindre kommunerna är att man inte vågar bygga lägenheter eftersom det

är osäkert om de nyanlända långsiktigt blir kvar i kommunen.

Invandring driver regionens befolkningsökning

Regionens positiva befolkningsutveckling de senaste åren har i mångt och mycket varit beroende av

invandringen. Utan invandringen som också påverkar födelsenettot positivt hade regionens

befolkning minskat i sin helhet och en klar majoritet av regionens kommuner hade haft en

minskande befolkning. Samtidigt visar studier som genomförts att många utrikes födda som först

bosätter sig i Örebroregionen väljer att efter några år flytta vidare till andra delar av Sverige,

företrädevis storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland samt i viss utsträckning

grannlänen. Inom tre år har 20 procent av de invandrade från utlandet lämnat regionen för en annan

del av Sverige.

Trots att utbildningsnivån i många fall är hög bland de utrikesfödda och motsvarar det som

eftersöks på arbetsmarknaden är sysselsättningsgraden (i arbete eller studier) för utrikes födda i

länet omkring 50 procent vilket är avsevärt lägre än för inrikes födda. Den svagare anknytningen

till arbetsmarknaden avspeglas också i att utrikesfödda i mindre utsträckning än inrikes födda

pendlar till arbete.

273 412273 935273 920274 121

275 030276 067

277 732278 882

280 230281 572

283 113285 395

288 150291 012

270 000 275 000 280 000 285 000 290 000

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Indikator; Befolkningsutvecklingen i Örebroregionen (Källa: SCB/rAps)


Tilliten minskar

Den senaste studien från Tillitsbarometern visar att tilliten minskar i Sverige. Ur ett internationellt

perspektiv har dock Sverige och Örebroregionen alltjämt en stark social sammanhållning och tillit.

De flesta människor litar på varandra, relativt få känner sig utanför samhället och många är

engagerade i det civila samhället.

Kommuner med högst tillit är ofta små, men också präglade av utflyttning. I dessa kommuner är

inkomstklyftorna små och de har en liten andel av befolkningen som arbetar inom industrin.

Hot och möjligheter - möjliga konsekvenser av nuläge och trend

Möjligheter

Ökande befolkning i regionen, där utrikes invandring är den i särklass mest bidragande faktorn

Bättre rustade för globaliseringen i form av språklig och kulturell kompetens

Hot

Ökande efterfrågan på samhällets grundfunktioner: skola, vård, omsorg med mera, som

åtminstone inte i det korta perspektivet motsvaras av ökande skatteintäkter

Ökande utanförskap i form av bland annat ökad otrygghet och minskad samhörighet i samhället

Rådighet – vilka frihetsgrader att agera finns för aktörer på regional/lokal nivå?

Regional samordning av arbetet med integrationsfrågor – Region Örebro län, länsstyrelsen och

kommunerna

Nationella myndigheter (Migrationsverk, Arbetsförmedling) om de deltar i det regionala

utvecklingsarbetet

Aktörer – vilka är nyckelaktörerna som har mandat och möjlighet att agera inom området?

Kommuner

Arbetsförmedlingen

Migrationsverket

Näringslivet

Länsstyrelsen

Region Örebro län

Polismyndigheten

Socialstyrelsen


Bostäder

Nybyggnationen koncentrerad till Örebro kommun

I Örebro län färdigställdes totalt 1 200 stycken lägenheter i småhus och flerfamiljshus under år

2014, samtidigt ökade folkmängden i länet med 2 755 invånare till 288 150 invånare. Liksom

tidigare år är det Örebro kommun som år 2014 dominerar när det gäller nyproduktion av lägenheter

i länet. Örebro kommun stod för 85 procent av nyproduktionen i länet under 2014.

Underskott på bostäder i allt fler kommuner

Bostadsutbudet i Örebro län har totalt sett ökat i jämförelse med tidigare år. Samtidigt bedömer fler

kommuner att det råder underskott på bostäder. Av länets tolv kommuner anger sju att det i

kommunen som helhet råder ett underskott på bostäder. Underskottet avser bland annat brist på

lägenheter i centralorterna/innerstaden och brist på bostäder för ungdomar, nyanlända och

studentbostäder. Majoriteten av länets kommuner uppger att man har balans på bostadsmarknaden

för särskilda boendeformer för äldre.

Merparten av regionens kommuner bedömer att det behövs fler bostäder under de kommande fem

åren, samtliga ser ett behov av hyresrättslägenheter. Enligt den så kallade bostadsmarknadsenkäten

som länsstyrelsen årligen sammanställer är de största utmaningarna för bostadsmarknaden i Örebro

län följande:

att det är stor inflyttning från utlandet

att andelen personer över 65 år ökar

att det råder brist på hyresrättslägenheter.

Samtliga utmaningar för bostadsmarknaden ställer krav på kommunernas bostadsförsörjning,

kapacitet och beredskap. Enligt bostadsmarknadsenkäten är den förväntade nyproduktionen av

bostäder i länet 1 358 lägenheter år 2015 och 1 484 lägenheter år 2016, vilket är ett högre antal än

tidigare år. Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2015 och 2016 finns i

Örebro kommun. Totalt i länet förväntas i första hand lägenheter i flerbostadshus byggas under år

2015-2016, detta motsvarar ca 75 procent.

Låga marknadsvärden i många kommuner

De hinder som flera av kommunerna i länet uppger för ett ökat bostadsbyggande år 2015 är olika

ekonomiska faktorer så som höga byggkostnader, höga produktionskostnader i förhållande till

bostädernas marknadsvärde, finansiering, hårda lånevillkor samt att intresse från privata byggherrar

saknas. Olika planeringsförutsättningar och planeringskrav/lagstiftning/riktlinjer uppges också som

hinder för ett ökat bostadsbyggande av flera kommuner. De frågor som nämns är strandskydd,

buller samt översvämningsrisk.

Tobins q visar på förhållandet mellan priset på ett begagnat hus och produktionskostnaden för ett

småhus. Ju högre värde på Tobins q, ju mer lönsamt bör det vara att bygga. Om kommunen har ett


värde under 0,8 innebär det sämre förutsättningar för att bygga nytt. Vid ett värde över 1 borde det

vara lönsamt att bygga. År 2006 hade två kommuner i Örebro län ett värde över 0,8. Sex år senare,

år 2012, har alla kommuners Tobin q-värde minskat och endast Örebro kommun har ett värde över

0,8, dock under 1,0. Det finns dock delområden med Tobins q över 1, framför allt inom Örebro stad

och i nära anslutning till staden, men också på enskilda platser i sjönära lägen (exempelvis

Möckelns strand i Karlskoga). Det kan vara värt att notera att för 30 år sedan fanns det endast

marginella skillnader i Tobins q mellan storstäder och mindre orter. Det är många faktorer som lett

till att Tobins q nu är upp till 10 gånger så hög i storstäderna som på landsbygden. Den enskilda

faktorn som har störst betydelse för Tobins q är tillgängligheten på arbetsmarknaden. Analyser har

visat att kortare restider kan bidra till ett mer gynnsamt marknadsläge för nybyggnation. Effekterna

blir dock främst märkbara i nära anslutning till Örebro stad, men tämligen oförändrad i övriga

kommunhuvudorter.

Ökande bostadspriser

Enligt de senaste mätningarna från Svensk Mäklarstatistik för år 2015 har priserna på villor i

Sverige stigit med 12 procent och bostadsrätterna med 16 procent jämfört med 2014. Detta kan

jämföras med Örebro läns prisutveckling där priserna på villor ökat med 11 procent och

bostadsrätter stigit med 14 procent. På kommunnivå kan noteras att villapriserna ökat mest i

Karlskoga (24 procent), vilket kan jämföras med 9 procent i Örebro kommun. För många av de

mindre kommunerna har det varit för få försäljningar under 2015 för att prisutvecklingen ska

redovisas öppet, vilket gör att statistik saknas. Den enda kommunen där statistik finns tillgänglig

för bostadsrätter är Örebro kommun, priserna har där under 2015 ökat med 10 procent jämfört med

2014.

Örebroregionen saknar en riktigt stor stad. Ur ett framtidsperspektiv är det därför en utmaning för

regionen att den yngre halvan av Sveriges befolkning helst vill bo och verka i storstadsregionerna

(Kairos Future). I sammanhanget bör understrykas att Örebroregionen har större inflyttning av

studenter än utflyttning enligt en aktuell rapport från Entreprenörskapsforum. Ett attraktivt

universitet kan alltså delvis kompensera för storleken på staden.



Möjligheter

Högre takt i bostadsbyggandet i framför allt Örebro kommun

Bryta segregationen genom bostadsbyggande i befintliga bostadsområden och därigenom skapa

en större mångfald av upplåtelseformer

Utnyttja att vi är ett skogslän genom att bygga energisnålt och i trä

Hot

Brist på tillgängliga bostäder riskerar att bromsa upp tillväxten

Människors möjlighet att ta arbete eller studieplats i Örebro län begränsas

Brist på bostäder får sociala konsekvenser och leder till trångboddhet

Svårigheter för debutanter på bostadsmarknaden att hitta en bostad

Ökad svart marknad

Brist på bostäder anpassade för äldre motverkar rörligheten på bostadsmarknaden


Regional samordning av arbetet med bostadsfrågor – Region Örebro län, länsstyrelsen och

kommunerna

Nationella myndigheter (Boverket med flera) om de deltar i det regionala utvecklingsarbetet

Fastighetsägare och byggföretag

Digitalisering

Stark position inom bredband

Digitaliseringskommissionen har i uppdrag att verka för det it-politiska målet – att Sverige ska vara

bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I Digitaliseringskommissionens senaste

uppföljning över länens arbete med de regionala digitala agendorna konstateras att Örebro län har

en stark position gällande digitalisering inom bredband, hälsa, vård- och omsorg samt kultur. De

områden där agendan kommer ha betydelse framöver pekas ut som bredband, e-tjänster och hälsa,

vård och omsorg. Samverkan, samarbete och förankring pekas ut som de viktigaste

framgångsfaktorerna. Utmaningarna utgörs primärt av begränsad ekonomi, engagemang och

resurser.

Det förväntas av oss alla att vi ska kunna använda internet och e-tjänster, liksom det förväntas av

oss att vi ska kunna läsa och ta till oss information. Idag finns det många invånare i länet som av

olika skäl inte använder sig av digitaliseringens möjligheter. Internetstatistik visar att det råder ett

stort digitalt utanförskap bland de över 65 år och skillnaden mellan män och kvinnor inom

åldersgruppen är betydande. Skattningar tyder på att cirka 11–13 procent av regionens invånare


sällan eller aldrig använder datorer eller internet. Folkbildningens organisationer är viktiga aktörer i

utmaningen att nå denna grupp.

Skillnader mellan stad och landsbygd

En viktig förutsättning för att hela befolkningen ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter är

att ett robust och säkert bredbandsnät, som medger hög överföringshastighet, når alla delar av länet.

Många människor som bor och verkar utanför länets tätorter har inte tillgång till bredband via fiber

och endast ett fåtal av länets olika boendeformer inom stöd, vård och omsorg erbjuder idag tillgång

till internet. Örebroregionen ligger betydligt bättre till ur ett nationellt perspektiv avseende andelen

av befolkningen i tätbebyggt område med tillgång till kraftfullt bredband (Minst 100Mbit/s).

Örebroregionen har här landets tredje främsta position.

Många elever delar datorer

En förutsättning för att eleverna ska få den digitala kompetens som dagens samhälle kräver är att

såväl lärare som elever har tillgång till digitala verktyg. I ett flertal grundskolor runt om i länet

delar många elever på en dator och i flera fall delar även lärare på datorer. Länets

förskollärare/lärare får ofta bristfällig eller ingen fortbildning i lärande/pedagogik med hjälp av

digitala verktyg.

Universitetets utbildning och forskning inom it är viktig för att skapa en regional attraktionskraft

och bidrar till att Örebro ska vara ett starkt kompetenscentrum.

Kulturella och kreativa näringar är ett av områdena där it kan bidra till att skapa nya marknader för

affärer och entreprenörskap i länet. Konstnärlig kompetens i kombination med teknik och it skapar

helt nya förutsättningar för både konst och kultur i sig, men också för att utveckla kulturella och

kreativa näringar.

Hot och möjligheter - möjliga konsekvenser av nuläge och trend?

Möjligheter

Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin

tur leder till nya beteendemönster

Ökat kollektivtrafikresande genom personlig information, smarta miljöer i fordon, kring

hållplatser och stationer samt sömlösa tjänster som kan kombineras på ett flexibelt sätt

Fortsatt bredbandsutbyggnad stärker landsbygden

Informationsteknologin kommer att bli allt mer integrerad och sammankopplande. Mycket av

det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika

former av informationstekniker.

Möjlighet att sluta kretslopp och cirkulera metaller.


Hot

Införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata

sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare.

Ökad energianvändning på grund av lagring och ständig uppkoppling


Regional samordning av arbetet med digitaliseringsfrågor – Region Örebro län, länsstyrelsen

och kommunerna

Nationella myndigheter om de deltar i det regionala utvecklingsarbetet


Region Örebro län

Kommuner

Företag

Jordbruksverket/länsstyrelsen (Landsbygdsprogrammet)

Innovation och entreprenörskap

Förmågan till innovation central för tillväxt

I en allt mer konkurrensutsatt och globaliserad värld, blir förmågan till innovation central för

företagens möjligheter att skapa ökad lönsamhet och stärka sin konkurrenskraft. Innovation är

därför en viktig motor för näringslivets utveckling och i förlängningen också för Örebroregionens

tillväxt och välmående. Tillväxtföretagen i Sverige växer främst genom att erbjuda innovativa

lösningar på globala marknader och investeringar i kunskap och innovation är helt avgörande.

Hälften av regionens företag innovativa

Tillväxtverkets rapport Företagens villkor och verklighet 2014 är en studie inriktat på små och

medelstora företag med syfte att följa hur företag och näringsliv utvecklas. När små- och

medelstora företag i Örebroregionen skattar sin innovativitet anger närmare hälften (48 procent) att

man är innovativa. Detta placerar Örebroregionen i mittskiktet nationellt. Flest innovativa företag

enligt företagen själva finns i Västmanland (57 procent) och minst andel har Östergötland (37

procent).

Egna uppslag inom företagen – vanligaste ursprung till nya varor och tjänster

Varifrån har de innovativa idéerna sitt ursprung i Örebroregionen? Tillväxtverkets rapport visar att

huvuddelen av idéerna till att utveckla nya varor eller tjänster kommer från företagen själva. Sedan

kommer ett rejält hopp ned till näst största posten som är via samarbete med andra företag som

utgör cirka 20 procent. Kunders uppslag hamnar också på cirka 20 procent. Minst är posten Via


samarbete med universitet och högskola som i Örebroregionen utgör 1 procent att jämföra med fyra

procent nationellt.

Källa: Tillväxtverket

Stark återhämtning i näringslivet efter finanskrisen

Analysföretaget Bisnode har studerat utvecklingen av regionens näringsliv 2008-2013. Analysen

visar på tillväxt inom samtliga undersöka parametrar (förädlingsvärde +7 procent, antal anställda +

2 procent och antal företag +26 procent). Analysen visar vidare att regionen drabbades relativt hårt

av finanskrisen 2008-2009 med en minskning av antalet anställda med drygt 3 000, men att

återhämtning från 2010 varit stark.

I en benchmarking med Östergötland, Västmanland, Värmland, Jönköping och Kronoberg har

Örebroregionen den tredje snabbaste tillväxten av antal anställda. Nedbrutet på kommun visar

Bisnodes analys att antalet anställda växer i fem av regionens kommuner (Lekeberg, Askersund,

Örebro, Kumla och Lindesberg) medan sju minskar (Ljusnarsberg, Karlskoga, Laxå, Nora,

Hallsberg, Degerfors och Hällefors). Särskilt oroande är utvecklingen i Hällefors och Degerfors där

15-20 procent av arbetstillfällena inom näringslivet gått förlorade 2008-2013.

På branschnivå visar Bisnodes analys att den största ökningen av antalet anställda finns inom

Hälso- och sjukvård, men även It/telekom och besöksnäring har en god tillväxt. Verkstad,

partihandel, metall och elektronik har minskat i antal anställda under den studerade perioden 2008-

2013.

Många sårbara kommuner i regionen

I en rapport från Tillväxtverket 2012 (Genuint sårbara kommuner) redovisas sårbarheten i landets

kommuner. Sårbarheten mäts genom att belysa beroendet till enskilda företag i en kommun, men

mäter även det lokala företagsklimatet och möjligheten för kommunerna att klara sig vid en

nedläggning av ett större företag. 33 av landets kommuner är ”genuint sårbara” varav sex stycken

ligger i Örebroregionen. Utöver sårbarheten i regionen hamnar många av kommunerna i regionen

långt ner i olika näringslivsrankningar, exempelvis Svenskt Näringsliv ranking av företagsklimatet.

I rankingen för 2015 hamnar regionens kommuner i intervallet 54-290, bland landets 290

kommuner. Lekebergs kommun (54) som har den bästa rankingen i regionen har lyft med över 100

placeringar de senaste åren.


Ökande nyföretagande

Nyföretagandet i regionen har ökat markant under 2000-talet ligger nu runt 1 500 nystartade företag

per år att jämföra med runt 1 000 för 10-15 år sedan. Kvinnor utgör dock fortfarande en minoritet

bland dem som startar nya företag. Överlevnadsgraden är generellt god i de nystartade företagen

(70 procent). Det höga nyföretagandet har lett till att regionens arbetsställen ökat avsevärt i antal de

senaste åren. Under 2014 ses dock avmattningstendenser i denna utveckling.

En av landet främsta logistikregioner

Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av

Sveriges viktigaste transportregioner. Effekten av Postens satsning i Hallsberg gör nu avtryck i

sysselsättningsstatistiken och Örebroregionen har omväxlande legat 2:a 3:a och 4:a i tidningen

Intelligent Logistiks ranking. Intelligent logistik konstaterar att regionen under de senaste åren haft

framgångsrika nätverk för att attrahera nya logistiketableringar, exempelvis nyetableringarna av

norska XXLs nordiska centrallager, Würths nya lager och som tidigare nämnts PostNord nya

terminal i Hallsberg.

Relativt låg kunskapsnivå i regionens näringsliv

Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i

regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag

utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings-

och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet.


Möjligheter

It och telekom utvecklas till regional styrkeposition

Fortsatt utveckling inom logistik

Ökat nyföretagande kvinnor

Hot

Kunskap och innovation blir allt viktigare för att hävda sig i den globala konkurrensen

Många mindre kommuner är beroende av ett större företag

De stora transportflödena riskerar att i framtiden förläggas i större utsträckning söder om

Vättern på grund av nationella infrastrukturinvesteringar vilket kan försämra Örebroregionens

geografiska fördel som logistikregion


Regional samordning av arbetet med innovationsfrågor – Region Örebro län, Örebro

universitet, Almi Mälardalen, Alfred Nobel Science Park, Inkubera




Region Örebro län

Örebro universitet

Almi Mälardalen

Alfred Nobel Science Park

Inkubera i Örebro AB

Tillväxtverket

Logistikregionen

Nyföretagarcentrum

Näringslivet

Regionförstoring och pendling

Ökande pendling över tid

I regionen har arbetspendlingen ökat under lång tid, liksom avståndet som de pendlar över.

Pendlingen i länet sker generellt mellan de största orterna. Höginkomsttagare och akademiker

pendlar i större utsträckning än låginkomsttagare och lågutbildade. Män pendlar både oftare än

kvinnor och över längre sträckor. I vissa fall kan goda pendlingsmöjligheter ersätta flytt. Många av

dem som pendlar har familj. Yngre och ensamstående väljer oftare att flytta till andra orter. Såväl

närhet, resmöjligheter som vilken arbetsmarknad som finns tillgänglig förefaller vara avgörande för

var pendlingsströmmarna uppstår.

Forskningen har visat att det finns en tydlig gräns vid 45 minuters total restid. Vid längre restider än

45 minuter avtar pendlingsbenägenheten drastiskt. Det innebär att en kollektivtrafikresa om cirka

30 minuter och en bilresa om cirka 40 minuter kan ses som en smärtgräns för de flesta pendlare.

Den allmänna trenden går mot färre och större lokala arbetsmarknader. En stor lokal arbetsmarknad

har i regel större upptagningsområde och rikare tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, jämfört

med en mindre lokal arbetsmarknad. Detta kan i många fall innebära konkurrensfördelar för

näringslivet. En regionförstoring kan innebära ökad sysselsättning, ökad produktivitet och högre

löner, och därmed ökad ekonomisk tillväxt. Ett generellt samband mellan arbetsmarknaders storlek

och ekonomisk tillväxt har konstaterats. Kartan nedan illustrerar arbetspendlingen inom och till/från

Örebroregionen.


Källa: Mälardalsrådet

Två lokala arbetsmarknader i regionen

Trenden är även att vi går mot färre och större lokala arbetsmarknader i Örebro län. Idag finns två

lokala arbetsmarknader i länet; Örebro och Karlskoga. Vid den översyn som genomfördes av

Tillväxtanalys 2015 fördes Ljusnarbergs kommun över till Örebro från Ludvika och Hällefors som

tidigare utgjort en egen lokal arbetsmarknad överfördes också till Örebro. I fallet Hällefors är dock

pendlingstalen på en mycket låg nivå och Tillväxtanalys riskerar att skapa en felaktig bild som kan

medföra felaktiga beslut och prioriteringar på olika nivåer. Exempelvis kan det ge upphov till en,

sannolikt felaktig, förhoppning om att den ekonomiska utvecklingen i Hällefors kommer att lyfta på

grund av framtida regionförstoringseffekter.

Analyser som genomförts av Region Örebro län visar att Ljusnarsberg, Hällefors samt i viss mån

Laxå i mycket stor omfattning är och kommer att vara beroende av den arbetskraft som finns i

kommunen. Det vill säga de allra flesta som jobbar i orterna bor också där och att det kommer att se

ut även så i framtiden. Framtidens arbetskraftsförsörjning kommer alltså inte att lösas genom att

människor flyttar dit. Kanske inte heller genom att människor pendlar dit, åtminstone inte i

tillräcklig omfattning. Kartbilden på kommande sida visar arbetsmarknadsområden i regionen

utifrån centralorter istället för pendling över kommungräns. Med det här angreppssättet illustreras

väl Laxå, Hällefors och Ljusnarbergs isolering ur ett arbetsmarknadsperspektiv.


Arbetsmarknadsområden 2013, Örebro län, utifrån tätorter

Källa: Tätorternas kraftfält

Värt att notera i sammanhanget är även att Tillväxtanalys i en prognos för år 2030 bedömer att

Örebro län kommer att utgöra en gemensam arbetsmarknadsregion, med undantag för

Ljusnarsbergs kommun som då kommer att tillhöra Ludvikas arbetsmarknadsregion.

För Örebro län är tillgänglighet inom regionen och till andra regioner av betydelse för

attraktiviteten och för att näringslivet ska vara konkurrenskraftigt. Är tillgängligheten god innebär

det ur näringslivets synvinkel att många når företagens arbetsplatser, vilket gör det lättare att locka


och rekrytera personal med rätt kompetens. Ur invånarnas perspektiv innebär god tillgänglighet

möjlighet att nå ett större utbud, både av arbetstillfällen och av service.

Inom ramen för det så kallade ÖMS-samarbetet (där regionala utvecklingsaktörer i Östra

Mellansverige deltar) har det tagits fram framskrivningar av befolkning och arbetsplatser i Östra

Mellansverige till år 2050. Framskrivningarna har utgått från tre olika scenarior/alternativ: låg,

mellan och hög. I samtliga alternativ är det bara tätorterna Örebro, Kumla och Hallsberg som

beräknas få en befolkningsökning och enbart Örebro får en ökning av antalet arbetsplatser. I de

övriga tätorterna beräknas folkmängden och antalet arbetsplatser minska.

Kollektivtrafikens marknadsandel låg i regionen

Kollektivtrafikens marknadsandel av den totala pendlingen är alltjämt låg i Örebroregionen (cirka

13 procent) och för tillfället är trenden att antalet bilpendlare ökar snabbare än antalet

kollektivtrafikpendlare. Den regionförstoring Örebro län har beror alltså i första hand på att fler

människor tillbringar mer tid i bilen – inte på kortare restider med kollektivtrafiken.

De analyser som gjorts gemensamt inom ramen för Östra Mellansverigesamarbetet (ÖMS)

indikerar att potentialen för restidsvinster med bilen i framtiden är mycket begränsade.

Restidsvinster kan i första hand nås med den spårburna kollektivtrafiken. Till att börja med genom

att fler använder den samt i förlängningen att kortare restider nås genom infrastrukturförbättringar.

Det är också avgörande ur ett klimatperspektiv att den framtida regionförstoringen fortfarande drivs

fram av en ökad pendling med bil. Trafikverket slår fast i sina analyser att det mest effektiva sättet

att begränsa transporternas klimatpåverkan är att ersätta så många bilresor som möjligt med

kollektivtrafik, gång eller cykel.

Koppling mellan pendling och folkhälsa

Undersökningar visar att det finns en koppling mellan pendling och folkhälsa. Exempelvis har

Sandow visat att långväga pendling under lång tid har signifikant negativa konsekvenser för hälsan.

Lars E. Olsson vid Karlstad universitet visar vidare att om pendlingen sker med kollektivtrafik

istället för bil så har resenären en högre grad av upplevd lycka.

Region Skåne har gjort en studie som visar att om man dimensionerar kollektivtrafiken för ett

dubblerat resande så kostar det regionen 4 miljarder kronor årligen. Samtidigt har det en så positiv

påverkan på folkhälsan att man beräknar kunna spara 4 miljarder i sjukvårdskostnader. Den

förbättrade folkhälsan är här i huvudsak en följd av att kollektivtrafikresenärer är mer rörliga än

bilister (med andra ord - det är oftast en längre promenad till busshållplatsen än till garaget).

Pendlare – en potentiell grupp inflyttare

I undersökningen En attraktiv plats, som Region Örebro län genomförts, pekas pendlare ut som

särskilt intressanta kopplat till ökad inflyttning. Sett till Örebroregionens framtida

befolkningstillväxt och utveckling är gruppen med mellanregionala pendlare särskilt intressant.


Dessa pendlare utgör i en del fall sådana som är tänkbara inflyttare när de söker att minska sin

restid från och till arbetet. Av de som korsar länsgränsen i sin pendling till någon av kommunerna i

Örebro län så bor drygt 72 procent i de angränsande länen. Av de resterande 28 procenten så reser

hälften in från Stockholms län och då primärt till Örebro kommun, även om samtliga länets

kommuner har inpendling från just Stockholm.

De som lever i parförhållanden utgör större delen av inpendlarna till länet där den enskilt största

gruppen är gifta kvinnor och män. Efter de i förhållanden så är ensamstående utan barn de

vanligaste inpendlarna, ensamstående med barn utgör den minsta delen i gruppen. Förhållandet

mellan kvinnor och män avseende inpendling är ungefär 40 procent kvinnor och 60 procent män.

Hot och möjligheter

Möjligheter

Lägre arbetslöshet om regionförstoringen fortsätter

Ökad pendling leder till nya möjligheter att utveckla en attraktiv kollektivtrafik

Hot

Bristande kontroll på utvecklingen gällande transporters klimatpåverkan

Inomregionala spänningar om inte hela regionen blir en sammanhängande arbetsmarknad


Regional samordning av arbetet med regionförstoring – Region Örebro län, kommuner

Nationella myndigheter och storregionala samarbetsorgan om de deltar i det regionala

utvecklingsarbetet


Region Örebro län

Kommuner

Mälab, TiB med flera

Trafikverket


Kompetensförsörjning

Stora utmaningar inom kompetensförsörjningen

Det finns stora utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet, en av dem är de elever som

lämnar skolan med ofullständiga betyg, vilket får stora konsekvenser för såväl individen som

samhällsekonomin. Kompetens och utbildning framstår alltmer som nyckeln till tillväxten.

Arbetskraften blir dock allt mindre likriktad när det gäller kunskap och kompetens, i takt med en

ökad yrkesmässig specialisering i näringslivet. Därmed försvåras matchningen mellan utbud och

efterfrågan på arbetskraft om inte regionförstoringen fortsätter.

Det pågår fortfarande en omfattande strukturomvandling som framför allt blir tydlig i de mindre

kommunerna i länet, i många fall med en vikande arbetsmarknad. De enkla jobben försvinner och i

den mån nya skapas är kompetenskraven avsevärt högre. Detta kan skapa en situation där

arbetslösheten är hög samtidigt som det råder brist på arbetskraft med rätt kompetens.

Lägre utbildningsnivå i regionen än i riket

Befolkningens utbildningsnivå i regionen är jämfört med det nationella genomsnittet lägre. 2013

hade 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i regionen minst treårig eftergymnasial

utbildning. Inom regionen är skillnaderna stora. Klart störst andel högutbildade har Örebro (27

procent), lägst har Laxå och Degerfors (9 procent).

Brist på arbetskraft trots arbetslöshet

Analysunderlaget som ligger till grund för den regionala handlingsplanen för kompetensförsörjning

visar att Örebroregionens befolkning blir allt äldre. Färre i arbetsför ålder ska försörja fler gamla.

Det i kombination med att fler människor i regionen flyttar från mindre orter till större skapar en

svårlöst ekvation. Trots en relativt hög arbetslöshet i många kommuner är bristen på kompetens på

sina håll redan på väg att bli akut, inte bara till specialistyrken.

Befolkningsutvecklingens trender är långsamma men distinkta. Liten blir mindre, stor blir större

och centrum växer på bekostnad av periferi. I Örebroregionen har befolkningen ökat i tre

kommuner under 2000-talet, (Örebro, Kumla och Lekeberg), medan den minskar eller är relativt

konstant i resterande kommuner. Generationsväxlingens kraft är som allra starkast längst i norr

(Hällefors och Ljusnarberg) samt längst i söder (Laxå). I Hällefors visar beräkningar från Region

Örebro län (Eliasson) att om 10 år kommer cirka 13 procent av arbetskraften att behövas för

insatser inom äldreomsorgen, i ett arbetsmarknadsområde där den totala arbetskraften väntas uppgå

till 2 000 personer, och där arbetsmarknadsområdet troligtvis kommer vara självförsörjande på

arbetskraft i stor utsträckning.

På längre sikt (2030) väntas Örebroregionen utgöra en enda arbetsmarknadsregion (Tillväxtanalys)

istället för dagens två. Som tidigare redogjorts för i den här rapporten är det dock mycket tveksamt

om så blir fallet i realiteten. Analyser som genomförts av Region Örebro län visar att Ljusnarsberg,


Hällefors samt i viss mån Laxå i mycket stor omfattning är och kommer att vara beroende av den

arbetskraft som finns i kommunen i framtiden.

Personer utanför arbetsmarknaden en stor outnyttjad resurs

Eftersom den rådande befolkningsutvecklingen sannolikt kommer att ligga fast inom överskådlig

tid, blir en nyckelfråga att göra det bästa av den arbetskraft vi har. Vilka möjligheter har vi i

regionen? Personer som står utanför arbetsmarknaden är en självklar och viktig resurs för

kompetensförsörjning. I Örebro län finns mer än 20 000 personer i arbetsför ålder som står helt

utanför arbetsmarknaden, många av dem har utländsk bakgrund.

Förbättrade betyg på gymnasienivå

En rad faktorer hakar i skolresultat och utbildningsnivå; såväl hälsa och möjlighet att delta aktivt i

samhället som etablering på arbetsmarknaden. På gymnasienivå har betygen förbättrats betydande

över de senaste åren och regionens resultat har närmat sig rikets nivå. Tidigare har det framförts att

de förbättrade resultaten på gymnasienivå skulle hänga samman med en större andel ”drop-outs”

(skolavhoppare) i regionen. En nyligen framtagen studie avfärdar emellertid denna förklaring då

regionen inte har fler ”drop-outs” än riket. På grundskolenivå har betygen också förbättrats det

senaste läsåret men avståndet till rikets nivå är alltjämt stor.

I slutrapporten för Regionalt skolstöd (Region Örebro län) pekas viktiga framtida

utvecklingsområden inom skolan ut. Skolan bör bland annat utveckla samarbetsformer både internt

och med externa aktörer för att bättre fånga upp elever som behöver stöd och därmed undvika

psykisk ohälsa. Regional skolstödsverksamhet bör vidare särskilt prioritera mindre kommuner som

inte har samma förutsättningar att bedriva systematiskt utvecklingsarbete, som de större.

Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och

utbildningsnivå. Dessa skillnader har accentuerats ytterligare de senaste åren. Nedbrutet på kön

visar statistiken från Skolverket att regionens flickor relativt flickor i de andra regionerna har de

svagaste skolresultaten i riket. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen.

Ökande andel högutbildade

Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet.

Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Glädjande är att

andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete efter avslutad utbildning successivt

ökar. Ett mycket positivt besked för regionen är att Örebro universitet från och med hösten 2016 har

fått klartecken att utbilda civilingenjörer.

Som regionens enda universitet är Örebro universitet regionens viktigaste utbildningsinstitution.

Rapporten Flytt- eller stannfågel från Entreprenörskapsforum visar att andelen studenter som

kommer från övriga regioner för att studera vid Örebro universitet trendmässigt ökar och utgjorde

77 procent under perioden 2005-2009. Regionen attraherar därmed fler studenter från övriga


regioner i landet än vad som lämnar regionen för att studera. Av rapporten framgår vidare att det i

huvudsak är kvinnor som kommer från övriga regioner för att studera vid Örebro universitet, medan

gruppen som lämnar Örebro till stor del utgörs av män. Sett till utbildningsinriktning är det främst

samhällsvetenskapliga ämnen som lockar studenter till Örebroregionen samtidigt som de som

lämnar regionen till överväldigande del läser tekniska ämnen.

Risk för ”brain-drain”

En intressant iakttagelse från Entreprenörskapsforums rapport är att de som lämnar regionen för att

studera vid andra universitet i Sverige har avsevärt bättre betyg än de som stannar kvar i regionen.

Mot bakgrund av detta vill rapportens författare lyfta ett varningens finger att det pågår en ”brain-

drain” i regionen, det vill säga att regionens humankapital faller när de med högst gymnasiebetyg

lämnar regionen för att studera någon annanstans. Ny och pågående forskning visar vidare att

studenter med höga betyg tenderar att söka sig till universitet belägna i storstäder och att de också i

hög grad tenderar att stanna kvar i dessa regioner för att påbörja sin yrkeskarriär efter avslutade

studier. Ahlin, Andersson och Thulin (2014).

Allt fler stannar kvar i regionen efter universitetsstudier

Slutligen kan konstateras från Entreprenörskapsforums rapport att andelen studenter som stannar

kvar och börjar arbeta inom Örebroregionen efter avslutade studier ökar trendmässigt från 30

procent 1996–2000 till 37 procent 2006–2010. Det förefaller med andra ord som om

Örebroregionen lyckas behålla en större andel av de studenter som examineras vid universitetet.

Efter en uppåtgående trend från 2008 till 2011 har andelen elever från regionen som påbörjar högre

studier inom tre år efter avslutat gymnasium minskat. 2014 uppgick andelen som går vidare till

högre studier inom tre år till 35 procent. Örebroregionens andel (35 procent) är mindre än

riksgenomsnittet (41 procent).

Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp hur många utexaminerade från universitet och

högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Över tid gäller att allt fler

som utexamineras från Örebro universitet får jobb och den senaste statistiken ger vid handen att

fyra av fem studenter från Örebro universitet får jobb 1-1,5 år efter examen.


Möjligheter

Kunskap och innovation stärker näringslivet i den globala konkurrensen

De som står utanför arbetsmarknaden Eftersom prognoser talar för att färre ska försörja fler, blir en

nyckelfråga att ta tillvara den arbetskraft vi har tillgång till i regionen.

Förbättrad matchning mellan utbildning och arbetslivets behov.


Pendling kan vara en del av svaret på många kommuners utmaningar med minskande befolkning,

svag arbetsmarknad och brist på kompetens.

Hot

För låg nivå på kunskap i den globala konkurrensen

Minskad tillgång till arbetskraft med rätt kompetens om inte regionförstoringen fortsätter

Den åldrande befolkningen Färre människor i arbetsför ålder ska försörja allt fler.

Den etnisk och könssegregerade arbetsmarknaden Den könssegregerade arbetsmarknaden låser

in stora delar av arbetskraften till vissa yrken, vilket givetvis begränsar arbetskraftsutbudet.

”Brain-drain”, studenterna med de högsta betygen i gymnasiet väljer att studera vidare vid

andra lärosäten i landet.

Arbetskraftsförsörjning i små och isolerade arbetsmarknadsområden

Alltför många elever som inte klarar kunskapsresultaten i skolan, framför allt pojkar,


Regional samordning av arbetet med kompetensfrågor – Region Örebro län, Örebro universitet,

kommuner, arbetsliv



Region Örebro län

Örebro universitet

Kommuner

Arbetslivet

Arbetsförmedlingen


Klimat- och miljö

Osynlig påverkan på de ekologiska systemen

Miljöfrågorna har sedan 1960-70 talet ändrat karaktär från lokala utsläpp från fabriker till att vår

påverkan på miljön och de ekologiska systemen till stor del är osynlig för oss på grund av att

produktionen sker utomlands.

Ekosystemtjänster kallas de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och

som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och

träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter.

När det gäller ekosystemtjänster har vi en begränsad rådighet samtidigt som vi är starkt beroende av

omvärldens agerande och upprätthållande av ekosystemtjänster.

Flera miljömål har inverkan på möjligheten till hållbar tillväxt och attraktionskraft och den

regionala miljömålsuppföljningen visar att miljön förbättras eller i alla fall inte försämras för 9 av

14 övergripande miljömål. För de två miljömålen Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv

försämras miljötillståndet.

Många försurade sjöar

Under de senaste åren har såväl antalet särskilt farliga ämnen som antalet tillverkade produkter med

särskilt farliga ämnen ökat i Örebro län. I länets mer befolkningstäta och jordbruksdominerade

delar finns betydande övergödningsproblem, vattenskyddsområden saknas för viktiga

dricksvattentäkter. Många av länets sjöar är försurade eller beroende av kalkning.

Länet domineras av skogsmark, cirka 70 procent eller 604 000 hektar av regionens landyta är

produktiv skogsmark. Hälften av arealen ägs av enskilda, privata markägare medan staten,

aktiebolag och övriga allmänna äger den andra hälften. Drygt 30 procent av skogsmarken i länet är

mycket försurad och det finns betydande problem med markförsurning i länets norra skogsbygder.

I länet finns många områden med förorenad mark som behöver saneras. I de flesta större tätorter,

och lokalt även i mindre, kan det periodvis förekomma för höga halter av luftföroreningar främst

vid högtrafikerade gator men även i villabebyggelse med mycket småskalig vedeldning.

Vårt beroende av ekosystemtjänster både lokalt och globalt gör oss allt mer sårbara ur flera

perspektiv. Region Örebro län är precis som andra regioner i Sverige sårbara när det gäller

samhällsfunktioner som påverkas av och påverkar energi- och miljöfrågorna till exempel

transporter, el-, dricksvatten- och livsmedelförsörjning. Till följd av ökande temperarturer väntas

antalet dagar med hög risk för skogsbränder öka i Örebroregionen. Klimatförändringarna bidrar

också till förändrade risker då nya skadeinsekter kan etablera sig.


Delar av Örebro län är också utpekade som ett översvämningskänsligt område vilket påverkar

samhällsplaneringen men även vattenkvaliteten. Problem med lokala skyfall med översvämningar

av dag- och avloppssystem väntas öka i framtiden och dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut

genom förorening av vattentäkter.

Vid en plötslig energikris till exempel på grund av politiska oroligheter eller någon naturkatastrof

kan möjligheten att importera tillräckliga volymer av fossil energi minska.

Livsmedelsförsörjningen i Sverige och regionen är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi.

Det gäller odling av vegetabilier och uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som

producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de olika leden sker dessutom stora

mängder transporter.9

Livsmedelsstrategier för att minska sårbarheten inom livsmedelsförsörjningen, skapa jobb och

tillväxt tas nu fram både nationellt och i regioner och kommuner. I Örebro län fanns år 2013 drygt

113 000 ha jordbruksmark varav 104 800 ha åkermark och 8 500 ha betesmark. I den norra delen av

länet finns mer småbruk medan i söder mer spannmålsodling jämfört med riksgenomsnittet.

Andelen ekologiskt odlad mark ökar svagt.

Få företag satsar på miljödriven tillväxt

Örebroregionen har relativt få företag som satsar på miljödriven tillväxt, konsterar en rapport

framtagen av Region Örebro län. Samtidigt pågår det forskning om miljö och hållbarhet på Örebro

universitet.

Det finns även analyser och prognoser som visar att klimatförändringarna kan skada den finansiella

stabiliteten och kosta samhället stora summor. Bland annat har Bank of America genomfört en

kartläggning över miljöns ekonomiska implikationer som globalt indikerar över 1 700 miljarder

dollar i väderrelaterade förluster. Bank of America ser samtidigt stora möjligheter för investerare

som vill ta rygg på miljösatsningar.


Möjligheter

Affärsmöjligheter inom klimat- och energieffektiv teknikutveckling

Skapa synergieffekter även med social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet

Lokal energiförsörjning skapar sysselsättning och resiliens

Lokal livsmedelsproduktion skapar sysselsättning och resiliens

Affärsmöjligheter och fler jobb inom cirkulärekonomi

Affärsmöjligheter inom delandets ekonomi t ex funktionsupphandlingar

9 JTI 2013 R 410 Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel - möjliga konsekvenser vid en brist

på fossil energi


Natur- och ekoturism

Hot

Ökad sårbarhet

Oförutsägbart klimat

Extremväder

Ökande risk för översvämningar

Konkurrens om råvaror och naturtillgångar

Ökande flyktingströmmar på grund av förändrat klimat globalt


Region Örebro län och kommunerna i regionen

Näringslivet

Ideella sektorn och civila samhället

Regional samordning av arbetet med hållbarhetsfrågor – Region Örebro län, Länsstyrelsen,

kommuner



Region Örebro län

Länsstyrelsen

Kommuner

Företagen (cirkulär ekonomi)

Befolkning/demografi

Rekordstor befolkningsökning

Den totala folkmängden, befolkningens geografiska fördelning och ålderssammansättning är

faktorer som är av grundläggande betydelse för en regions utveckling. En positiv

befolkningsutveckling och en åldersfördelning som är balanserad kan förväntas stärka

förutsättningarna för utveckling på såväl kommunal som regional nivå. Befolkningen i

Örebroregionen ökade under 2015 med 2 862 personer till totalt 291 012 invånare. Motsvarande

tillväxtsiffror går inte att finna i modern tid.

Siffrorna är inte unika för Örebroregionen, även på nationell nivå och i flertalet andra regioner har

befolkningstillväxten varit rekordstor under 2015. Folkmängden i Sverige ökade med 103 662

personer under 2015, vilket är den största ökningen någonsin mellan två enskilda år. Med

nuvarande befolkningsökningstakt väntas Sverige att ha 10 miljoner invånare redan 2017. Under

2000-talet har befolkningen i Örebroregionen ökat med 18 000 invånare eller motsvarande en


kommun av Hallsbergs storlek. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer regionen att nå

300 000 invånare år 2019.

Befolkning och befolkningsutveckling 2015 i Örebro län

Kommun Befolkning Folkökning

Askersund 11 151 32

Degerfors 9 543 12

Hallsberg 15 509 194

Hällefors 7 032 96

Karlskoga 30 283 229

Kumla 21 154 138

Laxå 5 656 -8

Lekeberg 7 492 129

Lindesberg 23 562 293

Ljusnarsberg 4 928 15

Nora 10 502 150

Örebro 144 200 1 582

Totalt 291 012 2 862

Källa: SCB

Negativt inrikes flyttnetto

Liksom tidigare under 2000-talet, tappar regionen befolkning avseende inrikes flyttningar (inrikes

flyttnetto) vilket naturligtvis väcker frågor kring regionens attraktivitet ur ett nationellt perspektiv.

Ett delsvar kring varför regionen tappar befolkning på inrikes flyttningar är en betydande sekundär

omflyttning bland invandrare. Av de 8 396 invandrare (första folkbokföringsort) som kommit till

regionen 2012-2014 hade 1 972 personer inom samma tidsrymd lämnat regionen. Detta innebär att

knappt var fjärde invandrare relativt omgående lämnat vår region för en annan del av Sverige.

Under åren 2012-2014 har i genomsnitt 657 personer lämnat regionen i form av sekundär

omflyttning bland invandrare, vilket motsvarar ungefär Örebroregionens negativa inrikes flyttnetto.

Utflyttningen bland invandrare till övriga Sverige är som störst i Askersund och Ljusnarsberg. Här

har fyra av tio lämnat kommunen för en annan del av Sverige inom tre år.

Merparten av nya invånare tillkommer i Örebro kommun

Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen tillkommer liksom tidigare i Örebro kommun. Här

samspelar en betydande invandring och en ung befolkning, med en stark attraktionskraft på framför

allt ungdomar. Örebro kommun växer också i viss mån på bekostnad av de övriga kommunerna i

regionen. Av Örebro kommuns totala befolkningstillväxt utgör cirka en femtedel personer som

flyttar in från regionens övriga kommuner. Under hela 2000-talet står invandringen för en

betydande del av befolkningsökningen och det bör understrykas att utan utrikes invandringen skulle

länets befolkning minska. 14 procent av regionens befolkning är nu född utomlands vilket

motsvarar cirka 40 000 personer. De största grupperna utlandsfödda kommer från Finland, Irak,

Somalia, Bosnien och Turkiet. Flest andel utlandsfödda finns i Ljusnarsberg och Hällefors (16,8

procent), minst i Lekeberg (4,3 procent). Befolkningsökningen i Örebroregionen är alltså till en

betydande del effekten av oroligheter i omvärlden, för närvarande företrädesvis Syrien, Somalia,

Afghanistan och Irak.


Efter att under en lång tid haft ett negativt födelseöverskott, föds sedan några tillbaka i tiden fler än

som avlider. Här är det en kombination av fler födda och färre döda som driver på

födelseöverskottet.

Källa: SCB, egna bearbetningar

Fler äldre äldre

En viktig utvecklingstrend att förhålla sig till över tid är att andelen äldre äldre (80 år eller äldre)

ökar i befolkningen i Örebroregionen. Men det finns här också inomregionala skillnader som är

värda att uppmärksamma. Kommunerna i regionens centrala delar (Örebro, Kumla, Lekeberg) har

en yngre befolkning än regionen i sin helhet. Förhållandet är det omvända ibland annat i Laxå,

Ljusnarsberg och Hällefors som har en åldrande befolkning inte bara ur ett regionalt perspektiv utan

även nationellt sett.

Framtidens befolkning väntas växa i Örebro, Kumla och Hallsberg

Som tidigare noterats har befolkningstillväxten i regionen de senaste åren framför allt skapats

genom invandring. Det kan också konstateras att de befolkningsframskrivningar och prognoser som

tagits fram under senare år snabbt blivit inaktuella på grund av snabbt ökande utrikes invandring.

Under hösten 2015 har Region Örebro län tagit fram prognoser över utvecklingen av antalet äldre

äldre (+80 år) som visar på ett kraftigt ökande antal äldre äldre jämfört med idag. De

prognostiserade ökningarna är ganska marginella fram till 2020, men till 2030 har 9 av regionens

12 kommuner ökningar på mer än 60 procent. Störst ökning av antalet äldre äldre till 2030 väntas i

Nora (90 procent).

-1000

-500

0

500

1000

1500

2000

2500

Folkökning per år i övriga Örebro län

Födelseöverskott

Flyttnetto mot Örebro

kommun

Flyttnetto mot övriga län

Utrikes flyttnetto

Befolkningsförändringar i länets kommuner, exklusive Örebro kommun, 2000-2014


De befolkningsframskrivningar som genomförts inom ramen för Östra Mellansverige-samarbetet

(ÖMS) prognostiserats befolkningen i regionen till år 2030 till intervallet 295 000-320 000.

Prognosen mot 2050 pekar mot intervallet 297 000-343 000 invånare. Här kan också noteras att en

fortsatt ojämn inomregional fördelning förutspås där merparten av de nya invånarna tillkommer i

Örebro, Kumla och Hallsberg. Bedömningen är alltså att de delar av regionen som idag har

befolkningstillväxt troligen kommer att fortsätta växa, och att de delar vars befolkning minskar

troligen kommer att fortsätta att minska. En fortsatt inströmning av utrikes födda kan förändra

denna bedömning.


Möjligheter

Ökande befolkning innebär en större regional konsumentmarknad

Större förutsättningar att möta behov av arbetskraft i hela regionen

Hot

Minskande befolkning i de mindre kommunerna gör det problematiskt att på ett

kostnadseffektivt sätt anpassa verksamheten

Ökande andel äldre äldre i befolkningen gör försörjningsbördan tyngre

Minskande befolkning i de mindre kommunerna kan innebära brist på arbetskraft.

Överhettning på bostadsmarknaden i regionens centrala delar


Regional samordning– Region Örebro län, kommuner



Region Örebro län

Kommuner


Folkhälsa

Folkhälsan allt bättre

Utvecklingen av hälsan i befolkningen är central för en hållbar samhällsutveckling och för

människors välbefinnande. Folkhälsan påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor

till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av många

samhällsområden. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen".

Delaktighet och inflytande i samhället, att man kan påverka, är en av de viktigare förutsättningarna

för folkhälsan och välfärden. Upplever individer eller grupper att de inte kan påverka sina egna

livsvillkor känner de sig maktlösa.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att

öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt, mer

bland män än bland kvinnor. Kvinnor lever fortfarande längre än män, men könsskillnaderna

minskar: år 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år. I takt med att hjärt-

och kärlsjukdomarna minskar i befolkningen har cancer relativt sett ökat i betydelse som dödsorsak,

men även cancerdödligheten har minskat något under de senaste decennierna. Detsamma gäller

dödligheten på grund av trafikolyckor. Trots en i huvudsak positiv utveckling kvarstår dock, eller

till och med ökar, vissa hälsoskillnader i samhället. Skillnaderna mellan grupper med olika

utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom,

stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med

kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk

ohälsa.

Bäst och sämst I landet

Utifrån SKL:s Öppna jämförelser kan konstateras att regionens folkhälsoresultat i stort sett följer

rikets, men inom några områden avviker regionen: avseende andel vaccinerade barn är regionen

bäst i riket och signifikant över rikssiffrorna, även avseende antalet tonårsaborter ligger regionen

klart bättre än rikssnittet.

Regionen ligger signifikant sämre än riket och är allra sist i riket när det gäller andel flickor

behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram, och näst sist i riket för pojkar. Regionen har

även en högre andel kvinnor som ibland avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade

eller på annat sätt ofredade. Örebro kommun har här regionens sämsta siffror.

Äldre besväras av ensamhet

Regionen har en högre andel bland äldre över 65 år än riket, med verkställt biståndsbeslut för

hemtjänst i ordinärt boende, som besväras av ensamhet ibland. Regionen har därutöver lägst antal


deltagartillfällen i LOK-stödsberättigade idrottföreningar- kvinnor 13–20 år. (LOK= Lokalt

aktivitetsstöd)

Regionen har en lägre andel kvinnliga patienter som fått frågor om levnadsvanor i kontakten med

hälso- och sjukvården.

Hög andel män med fetma

Örebroregionen har högst andel män med fetma i riket, samt en högre andel självmord än i riket,

framförallt bland män.

I övrigt kan konsteras från Öppna jämförelser att liksom i riket i övrigt saknas kartläggningar

och/eller överenskommelser om samverkan omkring våld i nära relationer i ett flertal av regionens

kommuner. Ur ett regionalt perspektiv bör också lyftas fram att männen i Ljusnarsberg har kortast

förväntad medellivslängd i riket.

Killar mår bättre än tjejer

Ungdomsåren är en tid i livet då mycket händer, förändrats och befästs. För att ge ungdomar

möjlighet att komma till tals och spegla sin situation genomförs var tredje år enkätundersökningen

Liv & hälsa ung i Örebro län. Svenska ungdomar har generellt sett en god allmän hälsa, vilket

också gäller för ungdomarna i Örebroregionen. På frågan ”Hur mår du rent allmänt?” Svarar killar i

högre grad än tjejer att de mår bra eller mycket bra. Undersökningen visar vidare att ungdomar med

funktionsnedsättning har en sämre hälsa. Många har också någon form av allergi. Drygt var femte

elev rapporterar att de har allergiska ögon- eller näsbesvär. Flertalet ungdomar upplever en god

tandhälsa, det finns dock en skillnad mellan könen, då tjejer i större utsträckning upplever en god

tandhälsa jämfört med killar. Det är ungefär dubbelt så vanligt bland killar än bland tjejer med god

psykisk hälsa.

Liv & hälsa ung i Örebro län visar vidare att majoriteten av ungdomarna ser ljust på framtiden för

sin personliga del och att den andel som ser ljust på framtiden ökat mellan åren 2005 och 2014. Det

är tre gånger så vanligt med en god hälsa bland de ungdomar som har en ljus framtidstro än bland

dem som har mörk sådan.

Brist på fysisk aktivitet bakom många dödsfall

Organisationen Global Observatory for Physical Activity kartläggning visar att brist på fysisk

aktivitet ligger bakom mer än vart tionde dödsfall i Sverige. Till skillnad från många andra saknar

Sverige en nationell handlingsplan för kost och motion.



Möjligheter

God hälsa och stark framtidstro bland regionens ungdomar förbättrar möjligheterna att utveckla

regionen

Hot

Fortsatta hälsoskillnader i samhället på grund av utbildningsbakgrund med mera

Stillasittandet den nya ”rökningen”

Ojämlikhet mellan könen där tjejer mår sämre och kvinnor har högre sjuktal i arbetslivet


Regional samordning– Region Örebro län, Örebro universitet, kommuner



Region Örebro län

Örebro universitet

Kommuner

Kultur

Kulturevenemang sätter regionen på kartan

Det råder ingen tvekan om att Örebro, både som region och stad, stärkt sin kulturella position

väsentligt de senaste åren. Evenemang som Live at Heart och Open Art har vunnit anseende såväl

nationellt som internationellt. Dessutom har länets kulturinstitutioner, i såväl nationella projekt som

i sin ordinarie verksamhet varit framgångsrika i att sätta regionen på kartan.

Små statliga anslag till regionen

I rapporten Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv 2013-14 (Myndigheten för kulturanalys)

som bland annat fokuserar på den regionala fördelningen av större statliga kulturbidrag visar att

Jönköpings, Hallands, Västmanlands och Örebro län har det lägsta regionala utfallet per invånare,

omkring 200 kr. Störst regionala utfall i kronor per invånare har Gotland, med cirka 3 000 kronor.

Personer med utländsk bakgrund underrepresenterade

Myndigheten för kulturanalys har genomfört en kartläggning av utländsk bakgrund bland anställda i

den del av kultursektorn som är föremål för statlig styrning. De kulturinstitutioner som undersökts

är centrala museer, regionala museer, nationella scenkonstinstitutioner, regionala musik-, teater-

och dansinstitutioner samt kulturmyndigheter, bolag och stiftelser. Studien visar hur stor andel av

de anställda i kulturinstitutionerna som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar, i


relation till befolkningen i stort, under perioden 2009–2012. Rapporten visar att det skett få

förändringar i personalens sammansättning under 2000-talet. Andelen anställda med utländsk

bakgrund befinner sig på en konstant nivå, drygt 13 procent, som är lägre än andelen av

befolkningen (20,1 procent år 2012). En underrepresentation har uppstått i samband med att

andelen med utländsk bakgrund i befolkningen ökar efter 2004. Den ökade mångfalden i

befolkningen avspeglas inte i kultursektorns personal.

Digitaliseringen tillgängliggör kulturen

I Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys, som också Kulturanalys står bakom,

utforskas fem utvecklingstendenser i dagens samhälle som kan få konsekvenser för kulturvanorna

och kulturpolitiken på fem till tio års sikt eller längre. Omvärldsanalysen har ett särskilt fokus på

unga och äldre och de fem trenderna är utvecklingen av:

1. ett mer heterogent samhälle där till exempel urbanisering och ökade inkomstklyftor ger

olika förutsättningar för kulturvanor

2. en mer deltagarstyrd kultur där digitaliseringen gör att fler kan delta och påverka kulturen

3. ett bildsamhälle, där en förmåga att tolka bilder kommer att vara nödvändig

4. kultur som målgruppsanpassas och utformas baserat på dataanalys

5. filterbubblor och individanpassning av utbudet på internet, vilket gör att man får den typ av

information och kultur som man redan känner till

I omvärldsanalysen diskuteras också fem konsekvenser för kulturpolitiken där insatser, samverkan

mellan olika politikområden, och mer kunskap kan komma att behövas. Det handlar om att

förebygga vita fläckar på kartan där ett kulturutbud saknas, ge fler tillgång till bredband, stärka

äldres tillgång till kultur, arbeta för större mångfald, samt öka mediekunnigheten för att motverka

filterbubblors negativa effekter

Växande näringslivsintresse för kulturen

Myndigheten för kulturanalys har även undersökt relationen mellan kulturlivet och näringslivet ur

ett finansiellt perspektiv i rapporten Kulturlivet, näringslivet och pengarna. Analysen lyfter några

samhällstrender som påverkar företags engagemang för kulturen i den ena eller andra riktningen.

Dessa trender pekar till viss del på ett växande intresse för kulturen inom näringslivet. I grunden

handlar det om en utveckling som innebär att företag lägger allt mer tid och resurser på att hantera

inte bara varumärket utan också på att stärka hela företagets anseende. Företag söker därmed nya

vägar för att skapa en företagsidentitet som potentiella kunder vill kopplas samman med, och inte

sällan byggs denna identitet upp genom att låna konstens attribut och därmed skapa en önskvärd

koppling mellan konsten och företagets identitet. Detta i kombination med att sponsring över tid

tenderar att öka och att det i Sverige finns tendenser till en växande givarmentalitet kan ses som

tecken i tiden på att näringslivet kan komma att bidra mer med resurser till kulturen.

Avslutningsvis har Kulturanalys i rapporten Sverige behöver en ny kulturvanestatistik identifierat

att det bland annat saknas information om de nya produktions- och konsumtionsmönster av kultur

http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samhällstrender-och-kulturvanor-en-omvärldsanalys.pdf




som uppstått till följd av den tekniska utvecklingen. Det är även svårt att fånga trender i människors

sätt att konsumera och utöva kultur, eftersom mätningarna görs med långa tidsintervall. Mot

bakgrund av ovanstående efterlyses därför en ny kulturvanestatistik, som är anpassad efter dagens

tekniska utveckling och som har möjligheterna att beskriva, förstå och förklara människors

deltagande i kulturlivet.


Möjligheter

Vidareutveckla befintliga evenemang

Växande intresse från näringslivet för kultur

Digitaliseringen tillgängliggör kulturen till fler

Hot

Bristfällig statistik

Begränsat statlig anslag


Genomförande kulturplanen

Regional samverkan



Region Örebro län

Örebro läns museum

Arkivcentrum

Länsstyrelsen

Kommuner

Länsmusiken

Örebro länsteater


Källor:

Invandring och integration i Örebroregionen 2015, Region Örebro län

Sverige framtid befolkning 2015-2060, SCB

www.migrationsverket.se, december 2015

Tillitsbarometern, Den svala svenska tilliten (SNS förlag)

Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet, SCB

Svensk Mäklarstatistik

Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län, Regionförbundet Örebro,

2011:03

Så vill vi bo – Om svenska folkets boendevärderingar 2013, Kairos Future

Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020

”En digital agenda i människans tjänst – Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter”

(SOU2013:31) – Digitaliseringskommissionen

Svenskarna och internet 2013 – Olle Findahl

Omvärldsanalys Region Skåne 2015

SOU 2015:91

Revidering av funktionella analysregioner, Tillväxtanalys

En attraktiv plats, Region Örebro län, Thobias Torstensson

Framskrivningar av befolkning och arbetsplatser i östra Mellansverige

På väg. Sociala aspekter av långväga pendling, Erika Sandow, Umeå universitet

Scenarior för kommuner och tätorter till år 2050

RUP 2016 – Analys avseende transporternas bidrag och påverkan på den regionala utvecklingen,

Fredrik Eliasson

Framtidens klimat, Klimatologi Nr 18, 2015, SMHI

Framtidsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Bank of America; Global impact report

Hur går det för Örebroregionen? 2015:05, Region Örebro län

Befolkningsprognos, Örebro län 2015, Region Örebro län

Framskrivningar av befolkning och arbetsplatser i östra Mellansverige- scenarier för kommuner och

tätorter till år 2050 Rapport 5: 2013, Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjning, Regional handlingsplan för Örebroregionen

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv.

Pisa 2015, www.skolverket.se

Flytt- eller stannfågel – högre utbildning, dynamik och matchning på Örebro arbetsmarknad,

Entreprenörskapsforum

Market thickness and the early labour market career of university graduates: An urban advantage?

Ahlin, Andersson och Thulin (2014)

Regionalt skolstöd, slutrapport för projektet Kunskapslyft barn och unga (KUL); Rapport Regional

utveckling 2015:01

Etablering på arbetsmarknaden 2011, Universitetskanslerämbetet

Företagens villkor och verklighet 2014, Tillväxtverket

http://www.skolverket.se/

http://www.skolverket.se/


Styrkepositionsanalys av Örebroregionen, preliminär rapport, Oxford Research

Innovationsklimatet i Sverige, Tillväxtanalys 2013

Genuint sårbara kommuner, Tillväxtverket 2012

Analys av näringslivet i Örebro län 2008-2013

Intelligent Logistik 2015

SKL, Öppna jämförelser, folkhälsa 2014, bearbetning Carina Persson, Region Örebro län

En god och jämlik hälsa i Örebro län-Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv, Örebro

länslandsting

Ungdomar livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, Liv & hälsa ung i Örebro län, Region Örebro län

Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten

Global Observatory For Physical Activity

Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv 2013-14, Kulturrådet

Kultur av vem? En undersökning av mångfald i den svenska kultursektorn Rapport 2015:2,

Myndigheten för kulturanalys

Kulturlivet, näringslivet och pengarna, En omvärldsanalys Rapport 2013:3, Myndigheten för

kulturanalys

Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys, Myndigheten för kulturanalys

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik, 2013:1, Myndigheten för kulturanalys

Appendix: Tabell- och diagrambilaga

1 http://www.unric.org/sv/hallbara-utvecklingsmal

2 http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.622249?l=sv

32015-12-14 www.säpo.se

4 Kommerskollegium 2015: Trade is Essential for Jobs - a Value Chain Perspective for Sweden.

5 SCB

6 Resurseffektiva affärsmodeller och stärkt konkurrenskraft, Fakta och trender, IVA, 2015 och Growth within,

McKinsey. 7 Svenska Dagbladet 29 december 2015, http://www.mit.edu/~sturkle/

https://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together?language=sv#t-1063346 8 http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/10/Samh%C3%A4llstrender-och-kulturvanor-en-

omv%C3%A4rldsanalys.pdf 9 JTI 2013 R 410 Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel - möjliga konsekvenser vid en brist

på fossil energi



http://www.unric.org/sv/hallbara-utvecklingsmal

http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.622249?l=sv

http://www.mit.edu/~sturkle/

https://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together?language=sv#t-1063346


Postadress Region Örebro län, Regional utveckling, Box 1613, 701 16 Örebro, E-post: [email protected]

Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro, Tel: 019-602 63 00, Fax: 019-602 70 08, Organisationsnummer: 232100-0164

www.regionorebrolan.se

Documents

Örebroregionen utifrån och in–rebro läns landsting... · 1 . 8 (54) Örebroregionen utifrån och in | Författare: Magnus Persson, Anders Niklasson,