1

16 MULIGHETER RekRutteRing i Hoffmann 22 PORTRETTET mot i bRystet, stål i benet 32 PROsJEKT miljö ocH samveRkan i fokus näR bRf. PaRkslingan taR foRm

nummeR #02 2014

28

ny asfaltfabrikkpå SørliRegion Sør/Øst har en god start på asfaltsesongen.

2 3

I sLUTTEn av MaI deltok jeg på et møte i kunnskapsdepartemen-tet i Oslo sammen med andre

toppledere , ministre og ledende opposisjons politikere. Temaet for møtet var fag- og yrkesopplæring, for flere analyser viser nå at frem-tidens behov for fagarbeidere med riktig kompetanse ikke på langt nær vil bli dekket. I dag har vi omtrent 2,6 millioner arbeidstakere i Norge, hvorav en halv million er fagutdan-net. Bygg- og anleggsbransjen syssel-setter en majoritet av disse. Når vi samtidig ser at søknadene til byggfag i videregående skole i for eksempel Sør- Trøndelag går ned med 30 prosent, så er det grunn til bekymring. Jeg deltok på en gruppe med blant andre NHOs administrerende direktør Kristin Skogen Lund og tidligere statsråd Trond Giske, og kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen var gruppeleder.

Temaet for gruppearbeidet var hvorfor man ikke har lykkes godt nok med fag- og yrkesopplæringen i Norge og hva man gjør i den enkelte bransje for å endre dette. Det var ikke uten stolthet jeg kunne fortelle om hvordan vi i Veidekke gjennom mange år har hatt en langsiktig satsing på egen kompe-tanse, og til enhver tid har over 200 lærlinger i konsernet. Veidekke har gjennom en omfattende lærlingord-ning og traineeprogram valgt å bygge vår egen kompetanse. Det har vært viktig for å sikre tilgang på kvalifisert arbeidskraft i alle deler av selskapet.

Samtidig ser vi at nye utfordringer

som useriøsitet og sosial dumping truer vår bransje gir den et dårlig omdømme. I tillegg opplever vi at arbeidet med å gjøre våre byggeplassen sikrere ut-fordres av at stadig flere som arbeider hos oss kommer fra andre kulturer og snakker andre språk. Da er det ikke så rart at unge mennesker velger bort vår bransje som karrierevei til fordel for andre spennende muligheter. Vi må derfor fortsette satsingen på kompe-tanse og gi arbeidet med å rekruttere og bygge våre egne fagarbeidere og funk-sjonærer høyeste prioritet. Hvordan vi gjør dette i Danmark kan dere lese mer om i denne utgaven av Dimensjon. I tillegg jobber vi i god Veidekke-ånd sammen med resten av bransjen, både innen sikkerhetsområdet og med pre-kvalifisering av leverandører, for å sikre seriøsitet i fremtidens byggenæring.

Etter snart ett år som konsernsjef i Veidekke er det naturlig å stoppe opp for å få et overblikk. Jeg ser et selskap vi alle har god grunn til å være stolte av. Vi har hatt en god start på året, og det ser vi at andre også har lagt merke til. Jeg vil benytte anledningen til å takke dere alle for innsatsen dere har lagt ned så langt dette året, og ønsker alle en riktig god sommer. •

Arne Giskekonsernsjef

kompetanse for fremtiden

Dimensjon # 02 2014et magasin fra veidekke

Ansvarlig redaktør grete ingeborg nykkelmo

Redaktør ane sangnes ane.sangnes@veidekke.no

Redaksjon anders auberg åsa edman malena lewenhaupt schmidt Peter bonde Rasmussen

Art direction Dinamo magazine

Forsidefoto thomas ekström

Trykk merkur-trykk as

Veidekke ASAHovedkontorPostadresse: Postboks 505 skøyen n-0214 oslobesøksadresse: skabos vei 4telefon: + 47 21 05 50 00firmapost@veidekke.no

Veidekke Sverige ABstockholmskontorPostadresse: box 1503s-172 29 sundbybergbesøksadresse: svetsarvägen 15, solnatelefon: + 46 8 635 61 00info@veidekke.se

Hoffmann A/SHovedkontorPostadresse: fabriksparken 66, Dk-2600 glostrupbesøksadresse: fabriksparken 66telefon: + 45 43 29 90 00hoffmann@hoffmann.dk

LedeR

04 FeRDiGSTilT

Rassikringstunnel på riksvei 13 mellom vatne og skreppeneset.

11 KommenTAR

vegdirektør terje moe gustavsen i statens vegvesen.

12 noTiSeR

veidekkes Hms-uke med mer.

14 SiGnAleR

teknologi i betongfaget.

15 KonSTRuKSjoneR

innovativ brolösning sparar tid och pengar.

27 VeRKTøy

stormaskin på Hokksund pukkverk.

28 ByGGeSTART

grønn asfalt fra ny fabrikk på sørli.

31 På PlASS

Prosjektingeniør Hans Petter skedsvold har jobbet med anskaffelsen av fabrikken på sørli.

16 muligheterDet er svært at rekruttere de rigtige typer håndværkere til Hoffmann. mange er ikke klar over de mange udviklingsmuligheder, der i dag er i byggefagene.

22 Portrettettor mistet bevisstheten like etter at ambulansefolkene kom ned i bygge-gropa. Da han våknet på sykehuset, manglet han et ben.

32 Prosjektmiljö och samverkan i fokus när brf. Parkslingan tar form.

43 etc. oppdateringer fra konsernet om miljø, Hms, aktuelt, nye oppdrag, jubilanter og historie finner du på Dimensjons gule sider.

FoTo

ole

mo

Rte

n m

elg

åR

D

FoTo

tHin

na

an

iell

aFo

To R

yn

o Q

ua

nt

Z

32

22

16

4 5

04

Riksvei 13 mellom vatne og skreppeneset i Rogaland fikk i 2013 en etterlengtet tunnel gjennom et rasfarlig område. i tillegg til 4,7 kilometer med tunnel ble 1600 meter av vei i dagen bygget om.

tekst AnDeRS AuBeRG foto jiRi HAVRAn

FeRdigStiLt

et parti av tunnelen med vann- og frostsikring bestående av Pe-skum brannsikret med sprøytebetong.

4660 meter med rassikringstunnel

5

6 7

RIKsvEI 13 går fra Førde i Sogn og Fjordane i nord til Sandnes i Rogaland i sør. Totalt rett i overkant av 450 kilometer med nasjonal turistvei langs Vestlandets

fjordperler. Veien går også over Hardangerbrua som Veidekke var med på å bygge.

Rundt 65 kilometer fra Sandnes har Veidekke bygget rassikringstunnel i et område der mange opplevde mange uhell før tunnelen kom på plass. Bergljot Skonnord var anleggsleder og kan fortelle om et unikt arbeidssted med gode relasjoner til alle berørte parter.

– Det var god fremdrift i hele prosjektet med mange dyktige folk som alle dro i samme retning. Vi satte ukerekord med inndrift på 104,6 meter tunnel, ferdig permanent sikret med sprøytebetong og bolter. Da hadde allerede Statens vegvesen utvidet kontrakten med 1,1 kilometer fordi det var behov for rassikring videre på veien, og fordi det var gjennomførbart innenfor økonomiske og tidsmessige oppsatte rammer. God inndrift under sprenging av tunnelen gjorde at vi slapp driving fra begge ender, noe som var besparende for oss. Riggingen startet i februar 2011, den første tunnelsalven ble skutt 2. mai 2011 og vi hadde gjennomslag 28. november 2012 med veiåpning 29. november 2013, sier Bergljot Skonnord.

sTORE MassER, sTORE TaLL. Det sier seg selv at bygging av en 4,7 kilometer lang tunnel medfører store masser. For å ta noen av de største tallene like gjerne først som sist: det ble sprengt 320 000 kubikkmeter fra sprenging i tunnel, 80  000 kubikkmeter fra sprenging i dagen, det ble brukt 20 000 bolter og 11 000 kubikkmeter sprøytebetong til fjellsikring i tunnel samt 78 000 kvadratmeter PE-skum.

I tillegg ble det lagt 8 000 tonn med asfalt på de rundt fem kilometerne med ny vei.

– Vi hadde et spesielt godt samarbeid med under-entreprenør Br. Jørmeland på dette prosjektet. De sto for utkjøring av masser, før de deretter la grøfter og bygget vei. De har meget allsidige, flinke og løsningsorienterte folk, sier Skonnord.

GJEnnOMføRTE MEd bRavUR. Det tok rundt 2,5 år å fullføre prosjektet etter oppstarten i februar 2011. Totalentreprisen på oppdrag fra Statens vegvesen hadde opprinnelig en verdi på 270 millioner kroner eks. mva., men etter utvidelsen endte prisen på 390 millioner kroner eks. mva. Prosjek-tet ble levert i henhold til Statens vegvesens håndbøker, retningslinjer og gjeldende normaler. Det hele resulterte i en nominasjon til Årets Anlegg under Byggedagene i april 2014 – en pris som til slutt gikk til Bybanen i Bergen.

– Rundt syv måneder før åpningen kom Veidekkes sikringsteknikk-folk inn, med Bjørn Johansen i spissen, for å gjøre vann- og frostsikring med PE-skum og sprøyte-betong. Jeg må benytte anledningen til å berømme det arbeidet de gjorde – de har meget dyktige folk. Sammen med Statens vegvesen, som også hadde folk med god kompetanse på anleggsteknikk, kontrakt og HMS-arbeid, bidro dette til at prosjektet ble en suksess. Det er også en takknemlig opp-gave å bygge en rassikringstunnel på et sted der de virkelig har behov for det. Vi møtte mye velvillighet fra bygda, fra alt fra lokale bedrifter og kommunen til postmannen , avslutter Skonnord. •

PROsJEKTfaKTa

Hva: Rassikringstunnel og ny veiHvor: vatne, strand kommune i RogalandByggherre: statens vegvesen Region vestFerdigstilt: 29. november 2013

(01) SoS-stasjoner med telefon og brannslukningsapparat er installert for hver 125. meter i tunnelen.(02) Fjellsikringsnett.(03) Fra teknisk bygg utenfor tunnel kan ventilasjonsviftene styres under en eventuell brann. (04) Flotte tørrmurer i skjæringene på melkeråna. (05) Avstandsskiltene er plassert ved hver kilometer, og under skiltene vises evakueringslyset som tennes ved en eventuell brann.

03

04

05

FeRdigStiLt

01 02

7

8 9

01 02

03

04

(01) Portalen rammet inn av tørrmur. i skjæringa over vises et macmat-erosjonsnett. (02) Formen på tunnelen sett innenfra. (03) Plassstøpte portaler på til sammen 92 meter. (04) ny og populær gang- og sykkelsti til sørenden av tysdalsvatnet.

FeRdigStiLt

9

10 11

FeRdigStiLt

Den gamle veien skimtes helt til høyre i bildet, mens den nye veien går i midten.

– vi har et felles mål og ansvar for at alle på anlegget kommer uskadet hjem hver dag, skriver vegdirektør terje moe gustavsen i statens vegvesen.

fREMGanGEn sKaPEs av MEnnEsKEnE i prosjektene og på de enkelte arbeidsplasser, leste jeg i en presentasjon

fra en av Veidekkes dyktige foredrags holdere som stilte opp for oss på Tunnelskolen.

Ja, det handler om mennesker og det klimaet vi klarer å skape i våre organisasjoner – og mellom oss som byggherre og dere som entreprenør. Veidekke er en stor entre-prenør som har mange kontrakter både på drift og vedlikehold og utbygging. Statens vegvesen er den største byggherren på land-sida i Norge. Vi møtes stadig vekk!

Når jeg er ute på anlegg får jeg ofte høre at dialogen er helt essensiell. Det må være en åpenhet og ydmykhet i relasjonen. Det kan høres luftig ut, men det er en helt sentral sannhet. Det koker ned til at de menneskene som skal løse en oppgave må ha tillit til hverandre.

– Våre mål for helse, miljø og sikkerhet – HMS, er likestilt med de økonomiske målene, heter det hos Veidekke. Jeg bifaller selvsagt dette. Vi har et felles mål og et felles ansvar for at alle på anlegget kommer uska-det hjem hver dag. Hvert skadetilfelle og hver nestenulykke skal vi ta med stort alvor. Vi skal aldri bortforklare, alltid bore i årsakene og aldri være fornøyde før vi er enige om hvordan vi kan unngå at det skjer igjen. Jeg vet at vi tenker likt om dette.

Når jeg tar opp dette temaet er det fordi Statens vegvesens opplevde to vonde år i 2012 og 2013 med i alt ni dødsulykker hos entreprenører som arbeider på våre anlegg.

Vi satte i verk tiltak. Jeg innkaller berørte parter til en diskusjon om HMS hver gang vi har en fatal ulykke. Heldigvis har jeg ikke hatt noen slike møter siden august i fjor. I skrivende stund har det altså ikke vært noen dødsulykker på våre entrepriser på åtte måneder. Bank i bordet! Jeg håper vi holder «nullen» så lenge som mulig.

Nullvisjon har vi også for ulykker på veiene. Og ulykker kan være utløsende faktor for de prosjektene vi samarbeider om. Slik var det blant annet med rv. 13 langs Tysdals-vannet i Rogaland. Et snø- og isras rammet en bilist med fatal virkning i 2010. Veien var ganske ofte strengt som en følge av ras og fare for ras.

Veidekke ble valgt som entreprenør til denne oppgaven.

Vi startet opp i februar 2011 og allerede i november i fjor kunne vi markere at 4,7 km tunnel og 6,5 km vei sto ferdig. Det var raskt planlagt og godt utført. Underveis bestemte man seg for å forlenge tunnelen. Veidekke og Statens vegvesen kunne med rette være stolte av både prosjektet og samarbeidet da statsråden klippet snora. •

Cv

navn: terje moe gustavsenStilling: vegdirektør Bakgrunn: tidligere arbeiderpartipolitiker og samferdsels-minister.

KommentaR

12 13

notiSeR

ASFAlTeReR noRGe På lAnGS

statens vegvesens årlige anbudskonkurranser ga veidekke god uttelling på asfaltkontrakter med hele 900 000 tonn asfalt til en verdi av 800 millioner kroner (ekskl. mva).

– vi har aldri hatt høyere ordre-reserve enn nå. vi regner med å legge mer enn to millioner tonn asfalt i år. Det tilsvarer mer enn strekningen fra lindesnes til nordkapp i åtte meters bredde, sier adm. dir. Øyvind moen i veidekke industri.

800 mill.

FoT

o jo

ac

Him

Wa

ll

«innAn jAG DöR Vill jAG Bo i eTT SVAnenmäRKT mAlmö»

bostadsdrömmarna duggade tätt när veidekke bostad den 22 april satte upp malmös alldeles egna drömplank vid första spadtaget av skånes första svanenmärkta flerbostadshus, brf barcelona. brf barcelona består av 72 lägenheter på 1-4 rok med beräknad inflyttning hösten 2015. läs mer om projektet här: www.brfbarcelona.se

FoT

o s

am

ng

os

FoT

o H

offm

an

VeiDeKKeS PRoFilHånDBoK TilGjenGeliG På neTT

merkevaren veidekke bygges hver dag. kanalene er mange, og det er viktig at selskapet framstår enhetlig med et tydelig og gjenkjenn-bart avsenderstempel. nå er regler, retningslinjer og eksempler på profilen i bruk samlet og tilgjengeliggjort på www.veidekkedesign.com. logg på og ta en titt på veidekkes grafiske profil.

sammen bygger vi veidekkes merkevare.

«leK» meD moDellPlAn minimeRAR KoSTnADen

tidigare betalade vi dyra pengar för flygscanning av stora projekt. med mätchef, Per-erik larsson och mättekniker sam ngos innovativa arbete har vi utvecklat en produkt som är både billigare, säkrare och lättare att använda i det dagliga arbetet. Det går att välja hur många punkter programmen ska rendera, oftast väljer sam 40 000 mätpunkter per bild. i vanliga fall kan en modell på 30 000 m2

innehålla ca. 1,4 miljoner punkter.

SeR ljuSeT i Tunneln

Den 14 maj var det färdig sprängt för den 400 meter långa tunnel längs riksväg 40. Detta firades med en ceremoni för medarbetare, kommunfolk och Trafikverket . en hel del återstår att göra - även om tunneln är färdig-sprängd är tunnelprojektet bara ungefär halvvägs. nu ska tunneln kläs och säkras, men projektet ligger bra i tid. Som det ser ut nu kommer motorvägen vara klar tills invigningen i oktober 2015 med god marginal.

HmS-uKen i SePTemBeR

veidekkes Hms-uke går av stabelen i uke 37, det vil si 8. – 12. september . målet for årets Hms-uke er å øke det personlige Hms-engasje-mentet hos hver enkelt medarbeider, å øke forståelsen av hva som er en god Hms-standard og å løfte frem verneom-budene.

Prosjektene er base for arrangemen-tene og har selv ansvar for opplegget. som utgangspunkt skal hvert prosjekt sette av minst 15 minutter til ulike aktivi-teter hver dag. fra sentralt hold blir det laget forslag til opplegg som kan brukes av dem som ønsker det, og det bli gjort tilgjengelig på veidekkes intranett mot slutten av uke 34.

HoFFmAnnS nye TAlenTeR i KunDe- oG FoRReTninGS FoRSTåelSe

23 talenter fra Hoffmann afsluttede den 8. og 9. maj forløbet i «kunde- og forretningsforståelse» med at bestå eksamen. tillykke til holdet, der var kendetegnet ved fantastisk energi og vilje til at gå forrest. efter sådanne oplevelser er det sikkert at vi fortsat lykkes sammen!

14 15

SignaLeR

BASAlTFiBeR – effektiv fremdrift

brukes i stedet for armering i blant annet gulv og inner- og yttervegger. gir redusert timeverk for armering og kostnader for armeringsnett, slankere konstruksjoner uten overdekning og dermed redusert betongvolum (basaltfiber ruster ikke). gode resultater i kvalitet og pris ble oppnådd på blant annet Rudshøgda og konfektfabrikken.

oVeRFlATeReTARDeR – alternativ til sandblåsing?

i stedet for sandblåsing kan man spraye på kjemikalier som retarderer betongen (hindrer herding) på nylagt betong. man kan da vaske av noen millimeter med mørtel/sementpasta dagen etter støp. stein i betongen vil da komme til syne, og man får en såkalt «frilagt overflate». v-teknikk har søkt utviklingsmidler for å teste ut et miljøvennlig produkt som kan erstatte sandblåsing på plass-støpt betong.

lAVVARmeBeTonG – et robust miljøvalg

lavvarmebetong, eller lavkarbon-betong, er godt egnet til bruk i kjellere, parkeringshus og bolighus. Det gir en besparing på etterbehandling grunnet mindre svinnriss (lavere maksimaltemperatur•mindre tempe-raturutvidelse av betongen•mindre fare for riss når betongen trekker seg sammen igjen). Det er også viktig for miljøsertifiseringen bReeam å bruke lavkarbonbetong.

i prosjekter hvor det kreves at bunnplater og vegger er vanntette dukker

utfordringen med lekkasjer i riss og støpeskjøter opp. mange ganger overtar man et grunnlag fra byggherren og må bruke tid på å forstå hvordan betongen oppfører seg etter at den er støpt.

Det skal brukes såkalt vanntett betong i prosjekter som dette, og det finnes også mange gode teknikker for hvordan man sikrer vann-tetthet i støpeskjøter – disse har varierende kompleksitet og også varierende effekt. for å kunne få rissfrie og tette konstruksjoner må prosjekteringsgrunnlaget fra byggherren gjennomgås med de valg av støpe-etapper,

armering, tetteløsninger i skjøter og betongtype som er valgt.

etter å ha forstått konstruksjonens virkemåte under herding er det noen basisting på betong og konstruksjonssiden som må vurderes, blant annet valg av betongsammen-setninger som har lite svinn, betong som har stor grad av selvuttørking, en kritisk gjennomgang av inndeling av støpe-etapper samt bruk av lavvarmebetong for å redusere temperatur, svinn og spenninger.

v-teknikk i veidekke er behjelpelige med alle spørsmål rundt betong, og tar gjerne imot henvendelser.

vanntette betong­konstruksjoner

i denne spalten kan du lese om teknologi og program vare i tilknytning til vår virksomhet.

ny broteknik sparar pengarRiktigt vass och slimmad bro-konstruktion längs ostkustbanan.

15KonStRuKSjoneR

arbetschef, Hans Perbjörs, är mycket stolt över de innovativa lösningarna gällande brokonstruk-tionerna som både sparar tid och pengar. betongbalkbro var ritad med tre underliggande balkar i betong. vi har gjort om bron till en platt kontinuerlig platta och fördelat ut spännarmeringen i hela plattan. både formsättning och armering är betydligt enklare och vi har kunnat

reducera antalet betonglager från tre till två på brostöden. längden på parallellbroarna som går över Rv. 76 har vi reducerat med 12 %, genom att optimera slänterna mot och under broarna. samtidigt har vi ändrat ändstöden från traditionella med grusskift och övergångskon-struktioner till att förse brobanorna med ändskärmar och vingar, fritt upplagda på lager på ändstöden. vi

har därmed fått en enklare produk-tion, reducerat antalet moment och minskat lasterna som annars förs ned i stöden.

tekst åSA eDmAn foto PATRiC WASSBeRG

faKTa OsTKUsTbanan

Kund: trafikverketentreprenör: veidekke anläggning östFör mer information, kontakta: Hans Perbjörs eller elise ekliden

16 17

Det er svært at rekruttere de rigtige typer håndværkere til Hoffmann. mange er ikke klar over de mange udviklingsmuligheder, der i dag er i byggefagene. vi har mødt to, der har fulgt deres evner og potentiale.

tekst jACoB VenDelBoe HAGenSen foto THinnA AniellA

16 muLigheteR

viljen til forandring

17

18 19

muLigheteRmuLigheteR

I danMaRK ER sOCIaL dUMPInG blevet et stort emne i takt med at billigere udenlandsk arbejdskraft finder vej

til bl.a. de danske byggepladser. Et af midlerne mod social dumping er at øge det faglige niveau i håndværks-fagene, men der ligger en udfordring i forhold til rekrutteringen.

– Problemet er det samme, som vi havde for 10 år siden hos ingeniørerne : De nye håndværkere kan ikke det, vi skal bruge dem til. Med ingeniørerne kunne vi gå ind og sætte et aftryk på deres uddannelse, men med håndværkerne er det nogle tunge sociale mønstre, vi skal ændre på. Det ikke kun er dem, der egentlig ville noget andet, eller dem er hurtige til at montere gipsplader, men også dem der har ambitioner om mere, som skal søge en håndværksmæssig uddannelse. Hvis det lykkes, har vi udviklingsmulighederne klar, forkla-rer Peter Haugaard, der arbejder med HR-udvikling hos Hoffmann.

fRa aRbEJdsdREnG TIL byGGELEdER

For man kan nå langt som håndvær-ker i dag, det er 27-årige Rasmus Otto

Larsen et eksempel på. Han ville egentlig være ingeniør, men fandt ud af, at gymnasiet ikke var noget for ham, det skulle være noget mere praktisk arbejde. Så efter 1.g. blev han arbejdsdreng i et betonfirma og kom hurtigt i lære som bygningsstruktør.

– Efter et par år fik jeg naturlig kontakt med byggelederne, og så tænkte jeg, at det var det, jeg skulle være. Det virkede spændende med den menneskelige kontakt, man har hele tiden, og det at planlægge og styre processer. Så efter mit svende-brev tog jeg bygningskonstruktørud-dannelsen, fortæller Rasmus. Det var bl.a. efter en snak med daværende byggeleder Peter Haugaard, der også senere skaffede Rasmus en praktik-plads som bygningskonstruktør hos Hoffmann, og ansatte ham, da han var færdig med uddannelsen. I dag er Rasmus byggeleder på udbygningen af Frederiksberg Centeret, og tager samtidig interne kurser samt en akademi uddannelse i ledelse, for på sigt vil han gerne være projektleder. Skal han give et råd til andre, handler det da også om at være nysgerrig.

det var den menneskelige kontakt og det at styre processer , som gjorde, at Rasmus ville være byggeleder.

faKTa

FleRe SlAGS HånDVæRKeReHoffmann har i dag omkring 220 håndværkere ansat, og der kommer nye til hvert år. målet er ikke, at de alle skal være byggeledere eller i andre funktionærstillinger, men de har muligheden. langt de fleste dygtiggør sig inden for deres fag og mange bliver med tiden formænd.

Cv

Rasmus otto larsen,27 år, byggeleder.arbejder på udbygningaf frederiksbergcenteret.

faKTa

FRemmeR FoRTSAT uDViKlinGHos Hoffmann må man ikke møde et ledelsesmæssigt loft. Her er de ansattes ud-vikling vigtig for at fastholde kompetencerne i markedet. Derfor tilbydes både interne kurser samt hjælp hvis man ønsker at tage en ekstern uddannelse.

i dag opfordrer alex selv yngre kollegaer til at uddanne sig yder-ligere, hvis han kan mærke, at de har kompetencerne til mere.

Cv

Alex Høgh engellPetersen, 31 år, bygge-leder og supplerendeprojektleder. arbejder på opførelsen af city 2 outlet center.

– Hvis ikke vi er forandringsvillige, sakker vi bagud. Vi skal være åbne over for de nye tiltag, der kommer i branchen og i Hoffmann. Og være nysgerrige på nye byggemetoder og materialer.

dET KRævER LIdT EKsTRa

I det kommende City 2 Outlet center sidder Alex Høgh Engell Petersen som byggeleder. Han er 31 år og har været hos Hoffmann i halvdelen af sit liv, for han begyndte som tømre-lærling lige efter folkeskolen i 2000. Hans interesse for de mere admini-strative forhold som forhandlings-grundlag og overenskomster førte til, at han med tiden blev formand, fordi han efterhånden havde funktionen alligevel og et tæt forhold til arkitek-ter og rådgivere.

– Så blev jeg suppleant til byggele-deren i 2010, for jeg påtog mig mange af de opgaver der helt automatisk af interesse. Jeg kan godt lide at udfor-dre mig selv, få viden og respekt inden for faget. Du kommunikerer også med nogle mennesker på et andet niveau, bliver inddraget i relevante møder, og

har noget handlekraft. Medbestem-melse i projektet er vigtigt for mig, fortæller Alex.

Ved siden af sin nuværende funktion som byggeleder er han i gang med en Merkonomuddannelse i bl.a. projektledelse og byggejura, dels for den faglige ballast og dels for at have papir på sine evner.

– Det kræver lidt ekstra at læse, skrive rapporter og gå til eksamen, når man har et arbejde med 50-60 timer om ugen. Man skal ville det, men så har man også alle muligheder.

Han er selv glad for den vej, han er gået, og prikker da også nu selv til yngre kollegaer, når han mærker, at deres kompetencer er til mere.

nødvEndIGE fORandRInGER I saMfUndET

Peter Haugaard er meget glad for, at Hoffmann også har byggeledere som Rasmus og Alex.

– Det er vigtigt, at vi har mikset mellem ingeniørerne og de her byg-geledere, der er født med jargonen og rutinerne fra byggepladsen. Sam-tidig er det jo et vigtigt signal om, at hvis du som håndværker har

20 21

muLigheteR

ambitioner om at videreud-danne dig, så er vi meget fleksible og lydhøre.

Rasmus og Alex er begge eksem-pler på den type håndværkere som Hoffmann efterspørger: Folk der har valgt deres fag til, og som vil noget med det. Desværre er de svære at finde, og Hoffmann arbejder derfor på flere måder med at skabe rammer til at udvikle den type håndværkere, bl.a. ved at deltage i tiltaget Young Skills samt ved at komme med input til erhvervsskolerne.

– Problemet er, at det egentlig tit er far og mor, vi skal overbevise om de mange udviklingsmuligheder, og om at lønningsniveauet er godt med. Så i stedet for at deres børn klarer sig halvdårligt i gymnasiet, så kan de komme ud og være gode til noget andet. Og starter de tidligt, kan de nå at blive blandt de bedste og drive faget fremad. Samtidig er det vigtigt at sige, at det ikke er alle, der skal være byggeledere.

Vi vil bare gerne fortælle, at der er i dag er masser af udviklingsmulig-hedersom håndværker. Men for at

øge den bevidsthed, løfte kvaliteten af vores håndværkskompetencer, og undgåsocial dumping kræver det en vilje til forandring både hos den enkelte og i samfundet, slutter Peter Haugaard. •

faKTa

younG SKillSyoung skills er et pilotpro-jekt, der skal få flere unge til at vælge og gennemføre en erhvervsuddannelse. Hoffmann har deltaget aktivt, bl.a. med input om erhvervslivets forventninger og ønsker til uddannelses-institutionerne samt ved at besøge folkeskoleklasser og tale med eleverne.

- hvordan får man kommunikeret ud til både de unge og i særdeleshed også til deres forældre, at det her er også en karrierevej, og den er okay? Lønningerne i dag ligger stort set ens for de nyuddannede, og udfordringerne er stort set de samme.

Cv

Peter Haugaard, 38 år.arbejder med HR- ogforretningsudvikling hos Hoffmann.

« Det er ikke alle, der skal være bygge-ledere. Vi vil bare gerne fortælle, at der er i dag er masser af udviklingsmuligheder som håndværker.»

20

23

KLaRsIGnaLET OM å aMPUTERE var det kona Frøydis som måtte gi, en drøy uke etter hun fikk telefonen om arbeidsulykken som kunne kostet Tor livet.

Skadene var så store at han ble lagt i kunstig koma mens legene i ti intense dager forsøkte å redde benet hans gjennom gjentatte operasjoner. De skiftet årer, satte inn kunstige årer, gjorde alt som sto i deres makt. Men jord-bakterier fra byggegropa hadde satt seg i sårene. Til slutt fikk Frøydis spørsmålet: skal vi forsøke å redde benet til mannen din, eller livet hans? Svaret ga seg selv. Slik hadde det seg at Tor våknet en septemberdag i 2007, kikket ned-over i senga, og innså at det ene benet var borte.

ULyKKEsdaGEn. – I ettertid er det lett å se at ulykken kunne vært unngått. Vi skulle luket ut farene før vi gikk inn, sier Tor i dag. Vi sitter ved kjøkkenbordet på Tiller i Trondheim, og prater over en kopp kaffe. Tor er sykmeldt igjen, og har god tid. Tid til å prate om 29. august 2007. Han og kollegene hadde støpt 15 etasjer på et nytt høyhus på Valentinlyst i Trondheim, og arbeidet hadde foregått uten uhell. Nå sto han nede i byggegropa til parkeringskjelleren . Med en bratt graveskråning bak seg.

– Jeg skulle klargjøre til montering av ferdigelementer, og var ikke oppmerksom på skråningen. Jeg tenkte rett og slett ikke tanken, det var jo om å gjøre å få ferdig det vi skulle gjøre.

Geoteknikere hadde sjekket grunnforholdene og gitt klarsignal. Men denne dagen regnet det forferdelig i Trondheim.

– Det bøttet ned. Da øker jo faren for utglidning, konstaterer Tor rolig.

Han sto og planerte grus da det skjedde. Skråningen raste ut.

– Jeg kjente at noe traff meg i ryggen, noe tungt som slo meg i bakken. Jeg ble vridd rundt og landet på ryggen. Men benet sto igjen.

Tor hevder at han ikke kjente smertene. Og derfor heller ikke skjønte alvoret. Han var klar nok til å oppgi telefonnummeret til kona til ambulansepersonellet, men så var det slutt. Hvor mye som skyldes kroppens egen nødutkobling og hvor mye som kan tilskrives morfin fra ambulansen, er ikke godt å si. Saken er i hvert fall at Tor ikke husker mer før han våknet etter amputasjonen.

Det er gått sju år. Tor har stått fram som selve

tor mistet bevisstheten like etter at ambulanse-folkene kom ned i byggegropa. Da han våknet på sykehuset, manglet han et ben.

tekst GuRo KulSeT meRAKeRåS foto ole moRTen melGåRD

22 PoRtRettet

TOR aaLbERG

Født: 1959utdannelse: fagbrev som betongindustriarbeider og forskalingssnekkerKarriere: spenncon fra 1979 – 2001, veidekke fra 2001.Familie: kone, tre barn og sju barnebarn.

mot i brystet,stål i benet

23

24 25

stålmannen. Med protese på plass var han tilbake i jobb 2. januar 2008. Han har syklet Den Store Styrke prøven. Vært der for andre amputerte. Stilt opp i Veidekkes egen film, som ble laget til HMS-uka for to år siden. Når neste HMS-uke arrangeres i september, er det åtte år siden Tor mistet det ene benet sitt. Stålmannen har fått nok avstand til å se helheten. Kjenne på totalbelastningen. Han mistet så mye mer enn et ben.

dødsanGsT OG LIvsGLEdE. Da Tor kom ut av sykesengen, veide han 60 kilo. Han hadde hatt blodpropp på begge lungene, og hadde funnet ut hva dødsangst er. Men han hadde det også helt klart for seg hva livsglede er.

– Jeg satte meg mål om å være tilbake i jobb så fort som mulig, om å komme tilbake det sosiale livet, og om å komme meg opp på sykkelen igjen.

Tor satset på å stenge tunge tanker ute. Gikk inn i rehabiliteringen med dødsforakt. Begynte å jobbe. Fungerte tilsynelatende tipp topp. Men etter en stund skjønte han at det hadde vært en tabbe å tro at de tunge tankene kunne stenges ut. I realiteten var de stengt inne. Sorgen over det han hadde mistet, redselen for hva som ventet.

– Høsten 2009 fikk jeg hjelp av en psykolog. Det hjalp utrolig godt. Etter det har jeg vært fri for den type plager, forteller han. I etterpåklokskapens lys ser Tor at han var for tøff i trynet rett etter ulykken.

– Jeg angrer på den biten. Jeg skulle brukt lengre tid på å bygge meg opp. Skulle holdt igjen. Men jeg hadde jo ingen erfaring, og snakket heller ikke med andre som hadde det. Når jeg treffer nyamputerte nå, er dette et av rådene jeg gir: vær tålmodig.

Han har færre kroppsdeler enn før, mannen som sitter og ser ut av kjøkkenvinduet sitt. Men han har flere erfaringer. Økt innsikt i egen psyke. Større bevissthet om hva som betyr noe her i livet.

sTOR TOTaLbELasTnInG. Tor er takknemlig for at han har familie og gode venner rundt seg, og legger ikke skjul på at det er en belastning for alle når et medlem av familien eller venneflokken blir utsatt for en arbeidsulykke. Selv en gjennomtrent mann som Tor blir kraftig redusert av

protese bruk. – Jeg forbruker

60  prosent mer energi når jeg går, enn det en frisk mann med to bein gjør. Når du svir av så mye energi hele tiden, blir totalbelastningen over tid stor.

Nå er Tor sykmeldt. Ryggen og den friske hofta meldte pass. Sta-dige sår og infeksjoner på lårstumpen skrek at

han måtte stoppe. En kropp frarøvet skikkelig nattesøvn tryglet om pause.

Han kjenner at det hjelper godt å ikke være nødt til å trø lårstumpen ned i protesen klokka halv seks hver morgen. At det er deilig å la kroppen styre dagen. Han kan av og til savne arbeidsmiljøet, men det kan allikevel ikke sammenlignes med det savnet han følte etter ulykken. Da han måtte avfinne seg med at dagene ute på prosjekt var omme.

– Med ett ben kan du ikke jobbe som forskalings snekker, det lar seg jo ikke gjøre. Og jeg trives nå engang best uten-dørs. Om det fyker og ryker rundt ørene er det uansett herlig å holde på ute. Stadig på nye plasser, med nye bygg. Det er vanskelig å omstille toppetasjen til å være inne.

Tor jobber på hovedkontoret i Trondheim, med

«et ben av stål, skruer og muttere forandrer ikke måten et menneske er skrudd sammen på».

01

02

04

03

PoRtRettet

(1) Syklist. tor hadde syklet Den store styrkeprøven ni ganger før ulykken. Den

tiende fullførte han med ett ben.(2) Galgenhumor. «one foot in the

grave», men sprell levende. tatoveringen er inspirert av en krigsveteran.

(3) ikke som før. noe av det tor savner mest, er å jobbe ute, som

forskalingssnekker. P.t er han sykmeldt.(4) i koma. Privat bilde fra tiden rett

etter ulykken. tor lå i kunstig koma mens legene forsøkte å redde benet.

26 27

etter ulykken ville tor raskt tilbake i jobb. Han gikk inn i en stilling med ansvar for faglig oppfølging av læringer på trondheimskontoret. Her slår han av en prat med Hassan misbah Zeitun.

PoRtRettet

ansvar for oppfølging av lærlingene. Det er hyggelige kolleger, men kontorpulten er bare ikke Tors hjemmebane.

– Det er en helt annen tone ute. Jeg er ingen kontor-mann, sier Tor, og trekker på smilebåndet.

sORGER OG GLEdER. Han ser så sterk ut. Kom så raskt tilbake på jobb. Det ser nesten ut som han klarer seg like bra med ett ben, som andre gjør med to.

– Folk tror kanskje det. Men det går jo ikke like bra. Langt derifra. Det er ikke bare å sette på seg en protese å gå videre i livet etter en alvorlig skade.

Når vi nå sitter og prater om det, kan Tor peke på mangt og meget som forsvant sammen med benet. Muligheten til å gå lange turer i skog og mark. Til å kunne bidra når voksne barn pusser opp hus. Til å kunne gå på ski med barnebarna. Å være den sterke hjemme, med hoved ansvar for plenklipping , snømåking og annet kroppsarbeid. Muligheten for en frisk og aktiv alderdom. Og sjansen til å ha den jobben han aller helst vil ha, ute i produksjon, sammen med gutta. For å nevne noe. Men til daglig tenker ikke Tor på dette. Da fokuserer han på det som løfter ham opp mentalt. Gleden ved å trene på sykkel. De sju barne-

barna. At han kan kjøre bil. Reise på ferie. At han har ei flott kone som støtter ham uten å synes synd på ham.

– Jeg har heller ingen tanker om å sette meg ned og synes synd på meg selv. Jeg er bare ikke skrudd sammen på den måten. Jeg er utrolig glad for at jeg lever, fastslår Tor.

Et ben av stål, skruer og muttere forandrer ikke måten et menneske er skrudd sammen på. •

TRE HEndELsER

August 2007: blir utsatt for en arbeidsulykke som resulterer i amputert ben.januar 2008: er tilbake på jobb, i ny, tilpasset funksjon.mai 2014: er sykemeldt på grunn av stor totalbelastning ved protesebruk. minner kolleger om at ulykker kan unngås der-som alle er oppmerksomme på potensielle farer, og sier fra.

stormaskin på Hokksund pukkverkmed en matchvekt på 95 tonn og en skuffekapasitet på 6 m3, laster Cat 390-graveren 60 tonn på under to minutter. Det er virkelig en kraftplugg Hokksund pukkverk fikk levert i slutten av april i år.

Så langt finnes det bare elleve maskiner av denne typen i hele norge: en Cat 390d mass excavation – en maskin som ikke overraskende blir listet under «store gravere» i Cats sortiment. På pukkverket på hokksund brukes den til opplasting av sprengstein for innkjøring til grovknuser. Komatsu 605-dum-peren fylles med 60 tonn masse og kjøres deretter til knuseren.

hokksund pukkverk kjørte tidligere med to dumpere, men kjører nå med den nye graveren inn samme mengde med én dumper. Kapasiteten på grov-knuseren er 500 tonn i timen.

hokksund pukkverk har et 3-trinns knuseverk med kapasitet på sluttrinnet på rundt 200 tonn i timen, og har også tillatelse fra Fylkesmannen i Buskerud til mottak og gjenvinning av betong, mottak av fyllmasser, asfalt, hogstavfall, stubber og røtter.

dette er én av fem nye Cat-maskiner i Veidekke. de fire andre er hjullastere av typen Cat 980K og er levert til Veidekke entreprenør, tullin Re, Åsmund Berg og Litra grus.

faKTa

Selskap: hokksund pukkverketablert/åpnet: 1971omsetning: 40 mill. kronerAnsatte: 13

27VeRKtØy

tekst AnDeRS AuBeRG foto STiAn HoFFART

28 29

fulle ordrebøker og ny fabrikk – Region sør/Øst har en god start på asfaltsesongen.

tekst CARoline PAulSBeRG foto THomAS eKSTRöm

GOdE TIdER. Mer enn 160 000 tonn asfalt skal produseres på den nye fabrikken på Sørli og rulles ut på nye E6 i løpet av sesongen. Den omfattende

utbyggingen av europaveien langs Mjøsa har bidratt til økte volumer for Region Sør/Øst som nå stolt kan flagge med en splitter ny, knallrød asfaltfabrikk i Stange kommune i Hedmark.

– Sørli vil først og fremst levere til E6 i tiden som kommer, ja. Vi har fått asfalteringen på all utbyggingen der. Inkludert alle gang- og sykkelveier snakker vi om mer enn 70 kilometer vei som skal på plass i 2014 og 2015, bekrefter regionsleder Ole Oskar Torgunrud. Men han er snar med å presisere at økte volumer ikke er eneste årsak til at regionen har fått en ny fabrikk.

– Vi hadde et stort behov for en fabrikk som kan produsere mer gjenbruksasfalt. Fabrikken på Sørli er bygget spesielt for dette og kan produsere opptil 40 prosent gjenbruksasfalt. Andre fabrikker ligger på mellom 8 og 10 prosent. Det er en stor utfordring å bli kvitt gammel asfalt, samtidig miljøvennlig og lønnsomt å gjenbruke den, så dette vil gi oss et økt konkurransefortrinn på sikt, fast-slår han.

RasK PROsEss. Den interne prosessen rundt den nye asfaltfabrikken startet for ganske nøyaktig ett år siden. Etter klarsignal fra ledelsen gikk det slag i slag og omtrent dobbelt så raskt som det pleier. Arbeidsgruppen, med prosjektingeniør Hans Petter Skjedsvold i spissen , innhentet tilbud fra fem av Europas største fabrikk-leverandører i september/oktober. Vurderte og evaluerte

det de fikk inn, jobbet videre med to og valgte til slutt å signere kontrakt med tyske Benninghoven allerede 16.  desember . De leverte best på kombinasjonen teknisk løsning, miljøvennlig produksjon, leveringstid og pris. Fabrikken ble levert og montert i starten av mai. Prøve-produksjonen ble gjennomført 9. mai, typetestet og godkjent 16. mai. Og nå produserer Sørli for fullt.

– Har det gått for fort?– Det kunne til tider føles slik da vi holdt på, men i etter-

tid – absolutt ikke. Vi har tatt raske, men gode beslutninger og er veldig fornøyd med resultatet, sier Torgunrud.

GRønn asfaLT. Miljøaspektene har vært særlig viktige ved anskaffelsen av den nye fabrikken. I tillegg til gjenbruks-asfalt ønsket man produksjon av lavtemperaturasfalt (LTA) og en generell energieffektivisering. Og slik har det blitt. Asfalten fra Sørli blir grønn.

– Våre kontrakter på E6 er med private entreprenører som verken krever eller gir bonus for bruk av lav-temperaturasfalt. Vi ønsker likevel å bruke det fordi vi tar vårt samfunnsansvar på alvor. Denne asfalten avgir mindre damp og avgasser og bidrar til bedre helse og arbeidsmiljø for asfaltlagene som legger den ut. Energi-forbruket er også mindre under produksjonen, den produ-seres på 100-140 grader mens vanlig varm produksjon har temperatur på 140-180 grader. CO2- og støvutslippene blir dermed betraktelig lavere, forklarer regionslederen.

Det er tenkt energieffektivisering gjennomgående i hele fabrikken på Sørli. Stående bitumentanker med 30 centimeters isolasjon krever langt mindre energi for

28 ByggeStaRt

miljøaspektene har vært særlig viktige ved anskaffelsen av den nye fabrikken på sørli.

PROsJEKTfaKTa

Hva: ny asfaltfabrikk i Region sør/ØstHvor: sørli, stange kommune i HedmarkGodkjent prøve produksjon: 16. mai 2014

grønn asfaltfra rød fabrikk på Sørli

30

ByggeStaRt

fabRIKKfaKTa

• montert på stålfundamenter (betong under skorstein og filter)

• 400 kubikkmeter lagrings-kapasitet av bitumen fordelt på fire tanker

• 114 kubikkmeter lagringstank for gass, godkjent for ned-graving (innebærer reduksjon av sikkerhetssoner fra 16 til tre meter)

• ferdigvareanlegget har kapasitet på 380 tonn, kan utvides

• all produksjonsstyring via Pc• seks ansatte, tre per skift og

to skift per døgn• Drives på døgnbasis,

96 timer per uke• er en høyreist fabrikk på

33 meter • 133 trappetrinn til topps• 260 meter til nærmeste

nabo• veidekkes første røde

asfaltfabrikk

(1) operatør Per inge lundby følger med på produksjonen. (2) Regionsleder ole oskar torgunrud. (3) når man har Hamar Pukk og grus som nærmeste nabo får man enkel tilgang til tilslagsmaterialer.

å varmes til produksjonen. Frekvensstyring på alle produksjonsmotorer (vifter og pumper) innebærer også betydelig reduksjon i energiforbruket.

– Det er et uttalt krav til hele bransjen om å redusere ressursbruken. Den nye fabrikken på Sørli vil bidra betydelig til det, lover Torgunrud.

sTOR KaPasITET. Sørli er av de største asfaltfabrikkene i Norge. Her kan det produseres opp til 320 tonn asfalt i timen. Det tilsvarer mer enn 3 000 kvadrat-meter parkeringsplass. Til sammenligning produserte den gamle fabrikken på Sørli 120 tonn i timen, det er snittproduksjonen ved Veidekkes fabrikker. Nye Sørli vil dette året produsere cirka sju prosent av Veidekkes totale asfaltvolum.

– Det går mot færre fabrikker med større kapasitet i hele bransjen. Vi må ha volumer for å sikre lønnsomhet og Sørli er et ledd i denne dreiningen for Veidekkes del, be-krefter Torgunrud. Han kan også fortelle at fabrikken er flyttbar, men nok vil stå godt på Sørli i mange år fremover.

– Vi hadde en asfaltfabrikk her allerede, den skal for øvrig flyttes til Lesja. Råvaretilgang og logistikk er god her, vi bruker kvalitetsstein fra Hamar Pukk og Grus rett ved siden av. Og når E6 er klar har vi flere, spennende kontrakter på gang i regionen, antyder han fornøyd. •

01

02

03

Stolt av godt lagspill

Hans PETTER sKJEdsvOLd

• er prosjektingeniør (asfaltfabrikker,

teknisk stab)• Har vært ansatt i

veidekke i 20 år• Har tidligere jobbet med

laboratorie, verksted, og kaldaktiviteter• Har siden 2012

bistått regionene ved innkjøp og forhandlinger i nyanskaffelser og opp-graderinger av fabrikker

• Har ledet den tverr-faglige prosjektgruppen

som har hatt ansvaret for anskaffelsen av den nye

fabrikken på sørli

Fra venstre: bas Per inge lundby

og bas johnny Hansen.

dETTE vaR En InTEns PROsEss.

Fra avgjørelse om investering og frem til vi signerte kontrakten

med Benninghoven gikk det knappe fem måneder. Det er usedvanlig kort tid, sier Hans Petter Skjedsvold. Men han skrev dagbok underveis, og kan fortelle at sidene fra denne perioden bærer preg av optimisme.

– Jeg er optimist av natur, bekjenner han.

– Og jeg har stor tro på inkluderende arbeidsprosesser, også når tiden er knapp. Vi fikk et godt samhold rundt dette prosjektet. Alle involverte hadde

felles fremdrift, var deltagende og nødt til å ta raske beslutninger. Det ga en sterk fellesskapsfølelse. Her kan ingen enkelt-personer trekkes frem. Det er lagspill og samarbeid som har gjort dette til en vellykket prosess.

De største utfordringene var knyttet til levering i henhold til norske lover og regler.

– Tiden fra vi startet prosessen til vi kunne bekrefte at ting var i orden og på plass var preget av en god del usikkerhet, tilstår Skjedsvold.

– Hva er særlig viktig for å lande et så stort prosjekt på så kort tid?

– Mye må gjøres samtidig, og en ryddig prosess er viktig. Innkjøp må være basert på en tydelig beskrivelse av hvilke kriterier som skal tilfredsstilles i leveransen . Hvilke miljøaspekter skal være med? Her var gjenbruk, produksjon av lav temperaturasfalt og energieffek-tivisering viktig. I tillegg må man velge riktig produksjonskapasitet i forhold til hvilket geografisk område fabrikken skal ivareta. Og selvfølgelig sikre at alle

fysiske forutsetninger for fabrikken er tilfredsstillende. Vindlaster , funda-ment, leverandørtilførsel av strøm, stein, vann og den slags. Produksjon av lavtemperatur asfalt krever vann så vi måtte borre ny, egen brønn på Sørli.

Papirmølla tar tid og Skjedsvold poengterer betydningen av å være tidlig ute med informasjon til Arbeidstilsynet og søknadsprosess mot fylkesmann og kommune.

– Vi gjorde dette samtidig som vi utarbeidet spesifikasjoner og forespørsel så alt lå klart og kunne sendes så fort leverandøren var valgt. Hadde vi vært trege her, ville det sinket prosessen betraktelig, sier han.

Prosjektingeniøren innrømmer at han er stolt av prosjektet på Sørli.

– Nå som fabrikken er i produksjon ser vi at valgte løsninger fungerer bra. Som sagt – godt lagspill og samarbeid har gjort dette til et meget vellykket prosjekt. •

tekst CARoline

PAulSBeRGfoto

THomAS eKSTRöm

32 33

32 PRoSjeKt

Parkslingans hus uppfyller Svanens krav på låg energi-förbrukning och god inomhusmiljö.

miljö och samverkan i fokus när Parkslingan tar form

Det svanenmärkta förtätningsprojektet Parkslingan i stockholm lyckades vända motgång till framgång och försäljnings-rekord. veidekkes involverande arbets-sätt har skapat flyt i processen och banat väg för dialog och samverkan.

tekst SuSAnne RoSén foto Ryno QuAnTZ

33

34 35

I saMband med det första spadtaget i september 2013 invigdes Veidekkes uppmärksammade «drömplank». Det var en idé som föddes under ett möte med affärsutvecklare Britta Blaxhult och kommunikationschef Kristina Andreasson , att i stället för ett vanligt byggplank skapa en version av det urbana konceptet «Before I die…». En idé Veidekke sedan fått pris för. Konceptet startades på ett övergivet hus i New Orleans 2009 och har sedan spridit sig runt i världen. Syftet var att uppmana människor att dela sina personliga drömmar i det offentliga rummet. På planket utanför Parkslingan kunde förbi passerande skriva ned bostadsdrömmar under en slogan som löd «Innan jag dör vill jag bo…». Ett par av drömmarna var: «..med Justin Bieber» och «..i ett hållbart samhälle». Den första är kanske lite svårare, men Veidekke vill med Parkslingan göra sitt bästa för att uppfylla den andra, miljövänliga bostäder för ett hållbart samhälle.

sTUREby bEsTåR I daG av villor från 1920- talet och lamellhus från 1950-talet. Det är AG Arkitekter som har ritat fyravåningshusen i Parkslingan och deras ambition har varit att bygga vidare på de kvaliteter som redan finns i området. De nya lamellhusen anknyter till befintlig bebyggelse och smälter väl in bland bergknallar och den lummiga grönskan i omgivningen. Alla lägen-

PRoSjeKt

(01) Till närförorten Stureby tar det 18 minuter med tunnelbanans gröna linje söderut från Stockholms centralstation. På cykel är populära Södermalm bara en kvart bort. den bilburne kan på bara några minuter ta sig till ett större köpcentrum eller en golfbana.

(02) Stureby skolan ligger granne med Parkslingan. Skolan är en av Stockholms mest populära och vann bland annat Stockholm stads kvalitetsutmärkelse år 2004. här går 1000 elever från sexårsverksam-het upp till nionde klass, vilket har krävt mycket hän-syn och samarbete under bygget.

(03) Vid det första spadtaget för Parkslingan invig-des «drömplanket» «Before i die i want to live…».

heter kommer ha en stor balkong eller uteplats mot gården.

Gavellägenheterna högst upp i husen har tre meter i tak och en milsvid utsikt från de höga fönstren.

– I ett tidigare skede fanns en idé om att göra punkthus, men kommunen ville istället ha ett mer urbant gaturum med fasader längs gatan, berättar Ulrika Sohlenius.

Hon visar runt på bygget tillsammans med Linda Björklund, entreprenadingenjör på Veidekke Entreprenad. Båda kom in i projektet 2012 då Veidekke och de har sedan dess haft ett nära samarbete.

– Projektet har arbetat med total öppenhet mellan våra två respektive bolag Veidekke Entreprenad och Veidekke Bostad, där projektets bästa har satts i första rummet. Det har verkligen gynnat projektet och kompletterar de avtal vi har, säger Ulrika Sohlenius och Linda Björklund nickar instämmande.

sTOMMaRna av PREfabRICERadE betong element och plattbärlag är klara. Det första huset i backen längs Bastuhagsvägen har täckts av och visar upp den djupröda fasaden. Inne i huset är innerväggarna resta, parkettgolven lagda och man har börjat sätta kök.

– Nu när husen kommer upp och man ser hur det blir så ser det väldigt bra ut. De passar

TId aTT Lyssna OCH föRKLaRa, och en smörgåstårta. Utan det hade kanske projektet Parkslingan* i Stockholms-

förorten Stureby blivit rejält försenat. Det var mitt i detaljplaneprocessen som Mårten Othérus, regionchef på Veidekke Bostad, fick höra att två äldre kvinnor i området hade ut-tryckt missnöje över byggplanerna. Han och en kollega tog med sig en smörgåstårta och åkte hem till dem en kväll efter jobbet.

– Ja, vi satte oss ned med dem och frågade vad som oroade dem. De tänkte överklaga planen. Inte på grund av våra hus, utan oron handlade om trafikkaoset på morgnarna vid Sturebyskolan strax intill. De ville att den frågan skulle hanteras inom planen, säger han.

Lättad tog Mårten Othérus med sig frågan till Stockholm stads trafikkontor och tillsammans kom man bland annat fram till en lösning med högre kantsten på trottoarerna. Förhoppningen är det skall hindra stressade föräldrar att köra upp bilen på trottoarkanten när de kör sina barn till skolan. Kostnaden för kantstenen tog Veidekke på sig.

– Vi sparade troligen ett år på överklagande-perioden tack vare samtalet med kvinnorna och kunde istället komma igång med försäljningen av lägenheterna, säger han.

Historien med smörgåstårtan visar på ett fint sätt värdet av dialog, samverkan och

involvering, något som varit en röd tråd genom hela projektet Parkslingan ända från start. Vi återkommer till det.

nU, våREn 2014, skiner solen över Stureby. Veidekke är mitt inne i produktionen av de fyra Svanenmärkta flerbostadshus med totalt 110 lägenheter som är bostadsrättsföreningen Parkslingan. Alla lägenheter är sålda och de för-sta flyttlassen anländer under senhösten 2014. Men i början gick försäljningen lite hackigt, berättar Ulrika Sohlenius, projektutvecklare på Veidekke Bostad.

– Då gjorde vi en kraftsamling med nya analyser som resulterade i att vi skapade fler små lägenheter och riktade in oss mot en yngre målgrupp. Sedan rasslade det bara till och blev försäljningsrekord. Det var en enormt skön känsla när det lossnade, säger hon.

sTOCKHOLM äR En av Europas snabbast växande städer, i snitt anländer två busslaster nya invånare varje vecka. Precis som många andra växande storstäder, satsar Stockholm stad mycket på för-tätning av befintliga områden och närförorterna längs med tunnelbanan är attraktiva att bo i.

– Lägenheterna i Parkslingan är på ett rum till fem rum och kök. De som flyttar in är både unga vuxna, äldre och barnfamiljer. Merparten bor idag här i närområdet, säger Ulrika Sohlenius.

0201 03

* inom veidekke entreprenad kallas projektet tummaren.

36 37

ihop med de äldre husen och naturen. Parkslingan höjer verkligen värdet av miljön här, säger Linda Björklund som själv bor i området och har sina barn i Sturebyskolan.

– Det tar mig två minuter att gå till jobbet, det är svårslaget, skrattar hon.

PaRKsLInGan är Nordens största Svanen projekt för flerbostadshus. Veidekke har beslutat att alla nya flerbostadshus som byggs i egen regi med Veidekke Entreprenad ska vara miljömärkta med Svanen. Det innebär att byggnaderna måste uppfylla krav på låg energiförbrukning och minimering av kemikalier, samt god ljud-isolering och en välfungerande ventilation. Parkslingans hus har FTX-system med centralt ventilationsaggregat. Det ställs också stora krav på själva byggprocessen så att till exempel fukt inte byggs in i husen. De höga kraven på inom-husmiljön gör ett Svanenhus till en bra bostad för astmatiker och allergiker.

LInda bJöRKLUnd har ägnat mycket tid åt Svanenmärkningen i projektet.

– Det är verkligen roligt att få medverka i så miljö- och hälsomässigt bra projekt. Hela pro-jektet, från planering och produktion till fär-diga lägen heter är miljöcertifierat enligt Svanen. Många produkter och mycket material ska god-kännas av Svanen i förväg. Visst, det har inneburit ganska mycket jobb men det är det värt, säger hon.

Att sälja ett Svanenmärkt hus kräver att alla inblandade läser på och pratar med kunden på ett övertygande sätt, konstaterar Ulrika Sohlenius .

– Jag har själv suttit i telefon och förklarat vad Svanen innebär för kunder. Vi har av miljö- och klimatskäl inte golvvärme i lägenheterna till exempel. Det är många som inte har förstått det. Men när vi har pratat en stund så blir de oftast positiva och säger att «det är klart att jag vill bidra till en bättre miljö», säger hon.

Energiförbrukningen får enligt Boverkets byggregler (BBR) i detta projekt vara högst 110  kWh/kvm och år, och kravet från Svanen är 75 procent av BBR. Beräkningarna för Parkslingan ligger ännu lägre än så. För att klara den låga vatten- och energiförbrukningen förses lägenheterna i Parkslingan med induktionshäll, snålspolande kranar och toaletter.

(01) Genom medarbetar-involvering (mi), projektering

i 3d (VdC) och samlad projektering (iCe), kan besluts-

vägarna kortas och arbetet blir mer effektivt. (02) Genom

visualisering av frågor och beslut blir det tydligare vem

som äger frågan och om frågan har blivit besvarad. (03) Har vi ett komplicerat

ställe, exempelvis ett fläktrum med väldigt

många ventilationskanaler som ska anslutas, så kan

installatörerna titta på den i någon av de ipads som

finns här på arbetsplatsen.

01

03

02

«Det är verkligen roligt att få medverka i så miljö- och hälsomässigt bra projekt.»

Parkslingan är nordens största Svanen-projekt för flerbostadshus.

PRoSjeKt

38 39

(01) i ett tidigare skede fanns en idé om att göra punkthus, men

kommunen ville istället ha ett mer urbant gaturum med fasader

längs gatan.(02) Stommarna av prefabricerade

betongelement och plattbärlag. (03) niclas Hellsing gillar att

bygga miljösmart.(04) Våningsplan där vi bystat in material under stomresningen.

(05) nu är planet skyddsstämpat. nästa moment är fönstermontage

innan stomkompletteringscykeln drar igång.

02

03

0501

04

PRoSjeKt

39

40 41

PRoSjeKt

– Dessutom har husen extra tjocka ytterväggar, 200  mm isolering och 120 mm betong, informerar plats-chefen Christian Karlsson från Veidekke Entreprenad.

En av dE sTöRRE UTManInGaRna i bygget av Parkslingan har varit närheten till Sturebyskolan, med 1000 elever från sexårsverksamhet upp till nionde klass. Många av barnen går, cyklar och skjutsas till och från skolan på Bastuhagsvägen där husen byggs på bägge sidor av gatan.

– De är ju i mobiltelefonåldern och vi får vara extra försiktiga på morgnarna när många barn rör sig i området. Vi har också haft en bra dialog med trafikkontoret. Det har gjort det möjligt att enkelrikta gatan under byggtiden för att minska trafiken, säger Christian Karlsson.

Han och Linda Björklund har träffat skolans rektor och personalen vid flera tillfällen för att hitta praktiska lösningar. Skolan deltog också i det första spadtaget och eleverna bidrog med sina drömmar på planket.

– Min son som går i 6-års-verksamheten fick hjälpa till att gräva med sina kompisar, säger Linda Björklund.

PRECIs EfTER sKOLsTaRTEn hösten 2013 inleddes spräng-arbetena. 20 man hjälpte till att hålla vakt vid skolan, berättar lagbasen Anders Andersson från Veidekke Entreprenad.

– Hela bygget engagerade sig. Vi stängde av gatan och när vi sprängt så hurrade alla barnen. Det har varit en bra stämning hela tiden, säger han.

Ett par hundägare i området var oroliga att deras hundar skulle fara illa av oljudet.

– Det löste vi genom att sprängarna fick deras telefon-nummer och ringde dem 10 minuter innan de sprängde, säger Anders Andersson.

GRUndLäGGnInGEn HaR vaRIT en tuff nöt att knäcka. Mer än 12 000 kubikmeter jord schaktades bort. Hela Parkslingan ligger i en backe, så man har varit tvungna att bygga grunderna i flera olika nivåer.

– Vad som gjorde det extra svårt var att vi fick problem med grundvattnet, och det krävdes ganska stora åtgärder för att komma till rätta med det, säger Christian Karlsson.

Det var först när projektet startade på plats i produktio-nen som de upptäckte grundvattenproblematiken. Linda Björklund tycker att de tog beskedet med fattning. Trots att det var strax innan semestern.

– Ja, det jobbiga var att det medförde kostnader som vi inte hade räknat med. Men att bolla olika idéer och lösa det tekniska med geotekniker var på något sätt ändå spännande att få vara med om. Och trots att det försenade byggstarten med två månader så har vi lyckats hålla tid planen, säger hon.

Lösningen blev en så kallad kvarsittande tät spont. Den ska göra så att det grundvatten som kommer uppifrån den höga höjden ska fortsätta röra sig som vanligt och ner under gatan, men stoppar vattnet vid de lägsta nivåerna för de nedre husen på gatan.

– På så vis påverkas inte grundvattennivåerna runt vår tomt. Vi har tätat runt de konstruktioner som ligger lägst. Dräneringsledningarna har placerats ovanligt högt för att inte ligga nere i grundvattnet, förklarar Linda Björklund.

aTT PROJEKTET LöPER På så bRa, även med stora och oväntade utmaningar, handlar bland annat om att Veidekke använ-der sig av det Lean- inspirerade arbetssättet medarbetarinvol-vering (MI). Syftet med MI är att skapa engagemang på arbetsplatsen och ta tillvarata medarbetarnas kunskap och idéer. Ska vi få lönsamma pro-jekt och flyt i processen måste

folk vara engagerade och känna att deras kunskaper tas tillvara, säger Ulrika Sohlenius.

– Jag startar upp ett projekt med ett heldagsmöte för att få fram den där involverande känslan. Alla på mötet får en halvtimme var att berätta om sina delar i projektet . När vi avslutar dagen ska alla veta vilka roller de har i teamet, och vi har tagit fram gemensamma mål och en handlingsplan.

Parkslingan hade en sådan kick-off i september 2012. Då deltog bland annat ansvarig för Svanenmärkningen, mäklarna, tillvalssäljarna, bostadsrättsansvarig och sälj-ansvarig på Veidekke Bostad och projekteringsledare från Veidekke Entreprenad.

En dEL I dET löpande MI-arbetet är veckoplaneringen på arbetsplatsen som platschefen Christian Karlsson gör till-sammans med lagbasar och ledande montörer. Planerna går man sedan igenom med alla på byggplatsen under korta veckomöten. Även Veidekke Bostad har anammat arbetssättet med korta effektiva veckomöten på kontoret för att stämma av projektläget med personalen.

tidplan

«Projektet löper på bra, trots stora utmaningar, för att mi skapar ansvar och engagemang.»

markanvisningsavtal: 2008

lagaKraftvunnen detaljplan: september 2010

Säljstart, etapp 1: 19 november 2011

Säljstart, etapp 2: 12 maj 2012

Bygghandlingsprojektering: januari 2013

Produktionsstart mark: maj 2013

Tillträde: kvartal 4 – 2014 till kvartal 2 2015

parkslingan ligger i Stureby, namnet här­stammar från platsen där Sten Sture den yngre drev ut den danske kungen Kristian II, «Kristian Tyrann».

110 svanenmärkta förtätnings-projektet Parkslingan i stockholm är det största svanenprojektet hittills i världen med 110 lägenheter.lägenheter

671,3 lägenheter såldes per vecka och totalt 67 lägenheter under 2013, vilket är mycket bra.

25 25 veidekke-anställda var igång samtidigt när projektet gick på högtryck

för att bostaden ska bli svanenmärkt krävs det att vissa kriterier uppfylls, bland annat att byggprodukterna inte

innehåller några farliga ämnen, god ljudi-solering och en välfungerande ventilation för att undvika allergier.

• Projektets höga montagetakt fick v-Prefab fabriken att sätta nytt rekord i med 714 kvm vägg på en vecka

• V-Prefabs största väggprojekt – ca 17,7 miljoner kr

• Byggtiden kortades med ca 2 måna-der med hjälp av line of balance. (Det har medfört att projektet har kunnat behålla sluttiden trots en tuff start)

41

42 43

ETT annaT vERKTyG som Veidekke tar hjälp av för att skapa involvering i projektet är virtuell design och konstruktion, VDC. Det innehåller metoder för en effektiv och säker produktion som startar redan under projekterings fasen. En viktig del inom VDC är de arbetsmöten som kallas ICE (Integrated Concurrent Engineering) eller samordnad projektering. ICE har sitt ur-sprung på Nasa och arbetssättet utvecklades under 1990-talet för att designa rymduppdrag snabbare, bättre och billigare.

– En stor fördel med ICE är att beslutsvägarna blir mycket kortare, säger Ulrika Sohlenius.

vdC GåR UT På att alla projektörer först projekterar sina delar i 3D.

– Sedan samlar vi ihop deras modellfiler i en gemensam modell. Den använder vi oss av under projekteringen för att till exempel kolla så att olika installationer inte krockar.

Även andra beslut vi behöver ta blir enklare när man ser underlaget i 3D, säger Linda Björklund.

Hon berättar att modellen till exempel har använts i startmöten med en entreprenör och när teamet på platskontoret planerade mark- och grundarbetena.

– Den ger en väldig snabb inblick i hur det ser ut och används också ute på bygget. Har vi ett komplicerat ställe, exempelvis ett fläktrum

med väldigt många ventilationskanaler som ska anslutas, så kan vi antingen skriva ut bilder från 3D-modellen eller låta installatörerna titta på den i någon av de ipads som finns här på arbets-platsen.

Under ett arbetsmöte enligt ICE, samlas olika kompetenser och arbetar tillsammans. Alla har med sig sina datorer och kan arbeta parallellt med sina frågor, och vid behov ordnas små möten i mötet för att brainstorma och lösa specifika problem. Mediacentralens placering är ett exempel på problem som det går smidigare att lösa med VDC och samordnad projektering.

– Det kan annars vara en sådan där fråga som kan hålla på och snurra runt i mejlen i veckor eller månader, säger Linda Björklund.

RUndTUREn i bostadsrättföreningen Parkslingan avslutas framför huset längst ned på gatan, mittemot skolan. Ulrika Sohlenius avrundar med ytterligare några ord om Veidekkes arbete med Svanen.

– Miljörapporterna idag är alarmerande och vi måste därför alla ta ett miljöansvar för kommande generationer. Då är det viktigt att bidra där vi står här idag och utveckla dialogen om miljöfrågorna med våra kunder, säger hon. •

PRoSjeKt

– miljörapporterna idag är alarme-rande och vi måste därför alla ta ett miljöansvar förkommande genera-tioner, säger ulrika Sohlenius.

Parsellen Gulli- langåker på e18 er klar for åpning til fellesferien 4. juli. veidekke entre-prenør har kontrakten på utvidelse av 6 950 meter av e18 i vestfold fra to til fire felt mellom Holmene

og tassebekk i stokke kommune, og fullfører arbeidet fire måneder tidligere enn opprinnelig planlagt.

Det var samferdsels-minister ketil solvik-olsen som for noen

måneder siden meldte at de tre parsellene åpner 4. juli 2014, etter at blant annet veidekke entreprenør hadde av-klart raskere fremdrift med statens vegvesen.

– og vi er i rute til åpning 4. juli, sier knut lauvålien. anleggsle-der på e18 Holmene- tassebekk.

Han er glad for at den ulykkesbelastede veien kan åpne i en sikrere versjon tidligere enn planlagt – og spesielt før fellesferien når mange trafikanter er ute på veien.

veidekkes parsell er en av tre på veistrekningen gulli-langåker, som totalt er om lag 24 km lang.

e18 gulli-langåker straks klar for åpning

+ konsern + aktuelt + miljø + nye oppdrag + jubilanter + historie

FoTo

ve

iDe

kk

e

eTC.

44 45

etC. konsern

I TIdEn sOM KOMMER vil B/A-bedriftenes evne til å bygge kompetanse og posisjonere seg på miljøområdet være viktig for å konkurranse-kraften. Byggeprosessen genererer store mengder avfall, har et stort forbruk av natur ressurser og kan påvirke det biologiske mangfoldet. Vår bransje har store muligheter for bidra på klima- og miljøområdet og stadig flere innovative, smarte miljøvennlige og energieffektive løsninger gjør sitt inntog.

Med dette følger også muligheter til å utgjøre en forskjell. Som en betydelig kompetanse- og produk-sjonsbedrift kan vi gjøre dette til et konkurransefor-trinn for Veidekke, sier Pia Kruse, miljøleder i Veidekke Entreprenør.

Næringslivskundene blir stadig mer miljøbevisste og krever energi- og miljøklassi fiseringer på byg-gene sine, og offentlige be-stillere stiller konkrete krav til materialbruk, utslipp og klimagassregnskap. I tillegg stiller investorene krav til miljø, blant annet gjennom den årlige undersøkelsen fra Carbon Disclosure Project som kartlegger bedriftenes klimagassutslipp og deres

strategier for å kutte disse. Veidekke merker fokuset i tilbudsprosessene og at det er i tilbudsprosessene, at det stadig er viktigere å bruke bedriftens samlede miljøkompetanse for vinne de prosjekter vi ønsker å få.

– Veidekke har som ambi-sjon å være blant de ledende i bransjen når det gjelder reduksjon av klimagassut-slipp og ivaretakelse av miljø. Dette gjør vi i samarbeid med kunden ved å tilby de beste miljø løsningene basert på tilgjengelig kompetanse. Videre skal vi håndtere prosjektspesifikk miljørisiko og identifisere muligheter for å redusere prosjektets miljøpåvirkning i våre valg av løsninger og produksjons-metoder, sier Kruse.

I Veidekke jobbes det spesielt for klimasmarte løsninger, redusert bruk av helse- og miljøfarlige stoffer, bygging av hus med godt inneklima og for å unngå hendelser og utilsiktede utslipp til skade for miljø og samfunn.

Se for øvrig en egen sak om Svanemerkede boliger i Sverige på side 32 og saken om Nye Lilleby på neste side. •

notiseR

+ Veidekke representerad i styrelsen för lean Forum Byggemile Hamon, verksamhets-utvecklare i veidekke entreprenad, blev i maj-månad invald i styrelsen för lean forum bygg. forumets ändamål är att vara samhällets ledande inspiratör och informatör i möjligheter för organisationer att maxi-mera värde och att minimera slöseri. att vi i veidekke har emile i styrelsen ger oss unika möjligheter att fortsätta ligga långt fram med vårt involveringsarbete.

+ Team Veidekke utvider region satsingenDet siste året har vært en stor suksess for team veidekke-satsingen. blant annet gikk team veidekke trøndelag-løper kathrine Harsem opp på elitelaget for kvinner etter sesongen. målet til regionlagene er å rekruttere løpere til rekruttlandslaget og landslaget , og må derfor kunne sies å ha fungert godt.

Det har vært utskiftninger i alle tre eksisterende lagene – både fordi noen har rykket oppover i systemet, men også for å få inn nye og friske løpere. i tillegg har team veidekke utvidet familien ved å etablerte team veidekke oslofjord. laget består av åtte løpere fra oslo, akershus, Østfold og telemark-vestfold. Du finner mer informasjon om løpere, team og veidekkes satsing på teamveidekke.no

Holmenkollstafetten lørdag 10. mai i oslo fristet over 45 000 løpere ut i mai-været, og over 100 av dem var veidekkeansatte. lagene som deltok var ung i veidekke, industri/konsern, fjell, Økern, bane, seby, trondheim og maskin/geodesi.

– Det er bra at såpass

mange i veidekke blir med på denne folkefesten av et arrangement. selv om hver etappe er kort, er jeg overbevist om at dette har motivert til økt trening hos mange. Den sosiale siden av arrangement med felles bankett er nok også en motivasjon, det er hyg-gelig å treffes på tvers av

prosjekter og avdelinger. spesielt gøy synes jeg det var at trondheim (bildet) tok turen sørover i år. vi har økt antall lag hvert år fra 2011, da vi kun var ett. neste år satser vi på minst ti lag fra veidekke, sier leder for bedriftsidretts-laget i veidekke, kaare gilhuus. Pia har lang erfaring med miljø som

konsulent innen fukt og innemiljø samt seks år i Skanska norge

i ulike miljøstillinger; prosjektleder, miljørådgiver og miljøsjef for ytre miljø med primæroppgaver innen iSo14001, opplæring, miljøledelse og påvirkning på ytre miljø.

miljølederen er opprinnelig fra danmark, og har en biologi-utdannelse fra Københavns universitet som er supplert med prosjekt-ledelse, BReeam- og CeeQuaL-kompetanse. nå er fullt fokus på å bli kjent med Veidekke-kulturen, menneskene, og sammen med region- og distriktkontaktene bruke den kommende iSo14001-sertifiseringen til å integrere miljø ytterligere i Veidekkes kjerneprosesser.

– det er spennende å komme inn i en bedrift som har sterkt fokus på miljø. det samfunnsansvaret vi tar gjennom fokus på miljø gir oss et konkurransefortrinn også fremover. det er en del av det verdiskapende samspillet i Veidekke, sier Pia Kruse.

åtte veiDekkelag i Holmenkollstafetten

Veidekke jobber miljøbevisst

FoT

o v

eiD

ek

ke

Pia kruse kom til veidekke i januar og jobber som miljøleder i

veidekke entreprenør.

fns klimapanel har stadfestet at klimaendringene er over oss og er menneskeskapte. De siste årene har det skjedd store endringer innen miljøsatsingen i bygg- og anleggsbransjen.

PiA KRuSe (42)

FoTo

ve

iDe

kk

e

miljølederen

tekst AnDeRS AuBeRG foto VeiDeKKe

2013-åRs nki-PRis* gick till……två projekt med samma resultat: brf eric Ruuthsparken i Höganäs, skåne och brf cyklisten i kvillebäcken, göteborg med ett resultat om 74.

2013-års branschresultat: branschmedel ligger på 74.branschledande bolag jm har ett nki på 77.bästa projekt (jm majro 55+) ligger på 88.*nki = nöjd kund index

enDast säkeRHets-knivaRi Anläggning öst tröttnade man på det höga antalet stick-, skärskador orsakade av kniv med spets, så i maj beslöt man att ersätta dessa med säkerhets-knivar. På projektet mälarbanan bytte man ut knivarna mot säker-hetsknivar redan i höstas. målet är att samtliga ska vara utbytta till Hms-veckan 2014.

FoT

o v

eiD

ek

ke

Brf eric Ruuthsparken i Höganäs

46 47

sier Pål Aglen, regionleder i Veidekke Eiendom.

aTTRaKTIvT OG baRnEvEnnLIG

I første byggetrinn er det planlagt å legge ut både store og små leiligheter og ikke minst rekkehus.

– Målet er at Nye Lilleby skal være attraktiv å bo i, attraktiv å besøke og attraktiv å arbeide i. Dette målet har vi satt oss fra første byggetrinn, og starter med å rydde hele det store industri området for bygninger og forurensninger . Før det bygges en eneste bolig skal området såes med gressbakker og trær slik at det innbyr til lek og aktiviteter fra første stund, sier Hege Tryggestad.

Du kan lese mer om prosjektet på veidekkebolig.no/nyelilleby •

Se min bydel, den er grønn som gresset,alt hva jeg eier, det er grønt som den. Det er fordi jeg elsker alt det grønne, og fordi jeg bor på Lilleby.

PRIvaTE HaGEaREaL og takhager, felles hageparseller og park-områder – det er noe av det som

skal friste kjøpere til å flytte til Lilleby. I tillegg vil det være bilfritt inne på selve området fordi parkeringsplasser vil være i parkerings kjeller eller utenfor boligområdet. For å skape et levende bomiljø skal det bygges både rekkehus og leiligheter i ulike størrelser.

– Det er et utrolig spennende og fint boligprosjekt som får mye positiv opp-merksomhet av flere grunner. Det ene er selvsagt at bomiljøet vil være bilfritt ettersom vi legger all parkering under

eller utenfor boligområdet. Det er også et spennende sted for oss å etablere nye leiligheter ettersom historien er en så stor del av Trondheim bys historie , sier prosjektleder i Veidekke Eiendom, Hege Tryggestad.

HIsTORIEn OM LILLEby

Det nye boligprosjektet bygges på historisk grunn i Trondheim. Fra midten av 1800-tallet ble det skilt ut en rekke eiendommer som fungerte som lyst- og feriesteder eller mindre lade-gårder for velstående byborgere.

Disse eiendommene ble skilt ut mot slutten av 1800-tallet i takt med ut-viklingen av byen, og i 1927 ble Lilleby Smelteverk grunnlagt. Smelteverket var blant annet kjent for å lage verdens reneste ferrosilisium – et halvfabrikat som blant annet brukes i fremstilling av rustfritt stål og karbonstål. I 2002 ble smelteverket nedlagt og produksjonen flyttet til Mo i Rana. Et industrieventyr var over, men drivkraften og stoltheten lever videre i beste velgående.

KLaRGJøRInG av TOMTEn

Våren 2014 startet Dokken Miljø riving

av de eksisterende bygningene på tomten . Rivearbeidet og opprydding er en stor og krevende jobb, men dette skal likevel være ferdig i september 2014. Arbeidet går fort, så dersom man ønsker å se restene av Trondheims siste smelteverkvirksomhet, er det kort tid før det er borte.

bILfRITT

Lade og Lilleby har de beste klimatiske forutsetningene i Trondheim for å bygge en hageby og en grønn bydel. Dette kommer til å vises i alle faser av utbyggingen når et grått og svart industrimiljø transformeres til et grønt og frodig – og bilfritt – bomiljø.

– Dette viser at vi kan ta et samfunnsansvar og være med på en bærekraftig utvikling av nye, grønne bydeler. Vi erkjenner at det krever mye å være med på så store byutviklingsprosjekter, men det er viktig for oss å kunne ta det sam-funnsansvaret. Nye Lilleby blir «grønn» på flere måter også, det ligger i en eksisterende infrastruktur hvor kollektivtilbudet fungerer, det ligger nært sentrum og det er grønne lunger,

en totaltransformasjon, med nye lilleby som et viktig prosjekt, skal gjøre det tidligere industri-tunge området til et attraktivt bomiljø for både

barnefamilier og eldre. trondheim er en av mange byer i norge med en

høy befolkningsvekst, noe som også er ventet i årene framover. å kunne gjøre hele områder om til levende og attraktive bydeler er viktig for trondheim kom-mune.

– folk velger gjerne miljøvennlig når man opplever det som praktisk og greit, og på nye lilleby kommer det et bilfritt og sentrumsnært boligprosjekt med store, grønne områder. Det gjør det til et meget attraktivt prosjekt som jeg er sikker på vil kunne tiltrekke seg både barnefamilier og eldre, sier kommu-nal råd i trondheim kommune, merethe baustad Ranum (H), som også sitter i bygningsrådet i kommunen.

Hele området rundt nyhavna blir transformert blant annet til nye boliger og næringslokaler, og beliggenheten nær sentrum er en av årsakene til at det blir satset på fra kommunen.

– Det har vært en tverrpolitisk enighet om å legge ut flere områder til salgs for utvikling av boliger og næring, og for oss i Høyre er det viktig at det blir en variert bebyggelse slik det er gjort på nye lilleby. vi opplever en høy befolkningsvekst i trondheim, og når det kan bygges på et byhistorisk viktig sted som dette, så er det flott å se at det gjøres på en tidsriktig og fin måte, sier merethe baustad Ranum.

FoT

o y

nv

ge

bR

ox

(H)

– et viktig PRosjekt foR byen

tekst AnDeRS AuBeRG foto PRoSjeKTeT

etC. m

iljø

en ny, grønn og bilfri bydel på Lilleby

På nordspissen av trondheim by bygges nye lilleby. totalt 1100 leiligheter spretter opp i en ny og bilfri bydel.

kommunalråd merethe baustad Ranum (H) på prosjektbesøk med Hege tryggestad, veidekkes prosjektleder, på nye lilleby i april i år.

«et grått og svart industrimiljø transformeres til et grønt og frodig – og bilfritt – bomiljø.»

48 49

jubilanteR i 3. kvaRtal 2014

etC. nye oppdrag + jubilanter

nye oPPDRagkontRaktssum oveR 20 mnok ekskl. mva.

50 år Virksomhet Distrikt/avdeling Fødselsdato

Waldermar Bojalski Veidekke Entreprenør Kristiseter 21. apr.

Stig Ivar Mork Veidekke Entreprenør Kristiseter 17. jun.

Trond Erik Heigre Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 4. juli.

Kjell Vidar Lystad Veidekke Industri Hokksund Pukkverk 6. juli.

Johnny Halvorsen Veidekke Industri Hamar Asfalt 11. juli.

Lotta Randen Veidekke Entreprenad Tunnel & Bergrum 11. juli.

Mats Magnusson Veidekke Entreprenad Anläggning SydVäst 12. juli.

Michael Knut Nøtnes Veidekke Entreprenør Veidekke Agder 14. juli.

Love Leander Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 20. juli.

Eivind Olav Andersen Veidekke Industri Region Midt/Vest 27. juli.

Tommy Wangen Veidekke Entreprenør Region Øst 29. juli.

Knut Løvik Veidekke Industri Region Midt/Vest 29. juli.

Morten Skogstad Veidekke Industri Region Sør/Øst 30. juli.

Fredrik Indergård Veidekke Entreprenør Kristiseter 1. aug.

Borge Arnemo Veidekke Entreprenør Region Anlegg 2. aug.

Svein Even Dale Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 5. aug.

Hans Erlandsson Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 7. aug.

Aud Røsbjørgen Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 8. aug.

Laila Grøtte Gjørva Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 13. aug.

Kåre Tokle Veidekke Entreprenør Kristiseter 14. aug.

Mikael Lindström Veidekke Entreprenad Tunnel & Bergrum 14. aug.

Knut Asle Fløtre Veidekke Entreprenør Ufo Entreprenør 20. aug.

Gaute Ausland Veidekke Entreprenør Region Anlegg 22. aug.

Kjell Arvid Killi Veidekke Entreprenør Region Syd 24. aug.

Hans Ove Hornberg Veidekke Industri Drift og Vedlikehold 26. aug.

Guttorm Balstad Veidekke Entreprenør Kristiseter 28. aug.

Arnfinn Ruud Veidekke Entreprenør Region Øst 3. sep..

Svend Almås Veidekke Entreprenør Region Anlegg 7. sep.

Tove Sandblost Veidekke Entreprenør Region Anlegg 11. sep.

Roger Dreyer Veidekke Entreprenør Region Syd 12. sep.

Roger Lund Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 12. sep.

Ove Konrad Nanser Veidekke Entreprenør Region Øst 16. sep.

Jonny Bertilsson Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 16. sep.

John Wester Veidekke Entreprenad Bygg Syd 24. sep.

Anders Öhrberg Veidekke Entreprenad Bygg Syd 24. sep.

Lise Dorit Holthe Veidekke Industri Drift og Vedlikehold 29. sep.

Patric Karlsson Veidekke Entreprenad Bygg Stockholm 30. sep.

60 år

Lars-Olof Zackrisson Veidekke Entreprenad Bygg Väst 1. juli.

Lena Larson Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 2. juli.

Per Olav Pladsen Veidekke Entreprenør Region Øst 3. juli.

Gudmund Lien Bjørnstad Veidekke Entreprenør Region Øst 3. juli.

Svein Runar Strandbråten Veidekke Entreprenør Region Syd 6. juli.

Malte Niclasson Veidekke Entreprenad Central stab/Tillväxt 6. juli.

Tore Harald Menne Veidekke Industri Kompetansesenter 8. juli.

Steinar Aske Veidekke Entreprenør Norske Stålbygg 17. juli.

Kjell Ytterbø Veidekke Entreprenør Region Anlegg 19. juli.

Odd Roar Skjelbred Veidekke Industri Pukk og Grus 19. juli.

Magnar Håkstad Veidekke Industri Region Nord 20. juli.

Jan Windt Veidekke Entreprenør Region Øst 20. juli.

Vidar Østli Veidekke Entreprenør Region Øst 21. juli.

Bengt-Owe Nilsson Veidekke Entreprenad Bygg Väst 25. juli.

Tore Hauge Veidekke Entreprenør Region Anlegg 27. juli.

Lars-Erik Pettersson Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 7. aug.

Tore Öhman Veidekke Entreprenad Tunnel & Bergrum 9. aug.

Linda Lillegård Veidekke Entreprenør Bedriftshelsetjenesten 15. aug.

Magnar Huse Veidekke Entreprenør Region Øst 18. aug.

Bjørn Einar Lundberg Veidekke Entreprenør Region Øst 19. aug.

Bjarne Sörman Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 22. aug.

Frank Arne Ommang Veidekke Entreprenør Region Anlegg 28. aug.

Jan Floberg Veidekke Entreprenør Bygg Syd 29. aug.

Kåre Skjæveland Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 1. sep.

Petter Smogeli Veidekke Entreprenør Ufo Entreprenør 7. sep.

Bjørn Arve Hærgard Veidekke Entreprenør Region Anlegg 16. sep.

Svein Mikkel Rismoen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 16. sep.

Roy Kufaas Veidekke Industri Skedsmo Pukkverk 19. sep.

Lars Månsson Veidekke Entreprenad Anläggning Öst 19. sep.

70år

Bernt Lindtjørn Hegrestad Veidekke Entreprenør Block Berge Bygg 24.juli

Ansatt i 40 år

Kjell Gunnar Ødegård Veidekke Entreprenør Region Syd 1. aug.

Åmund Dvergsdal Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 8. aug.

Per Gerhard Johansen Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 19. aug.

Ansatt i 30 år

Jarle Tjønn Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 2. juli.

Rune Fossland Veidekke Entreprenør Region Øst 5. juli.

Tore Sunde Veidekke Entreprenør Region Øst 30. juli.

Eiliv Jordal Veidekke Entreprenør Region Anlegg 1. aug.

Hans Øyberg Veidekke Entreprenør Region Øst 6. aug.

Randi Lien Holm Veidekke Entreprenør Region Øst 8. aug.

Helge Hansen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 20. aug.

Trond Hustrulid Veidekke Entreprenør Region Anlegg 28. aug.

Gunnar M Olsen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 1. sep.

Knut Arne Johnsen Veidekke Entreprenør Region Øst 3. sep.

Geir Jonny Paulsen Veidekke Entreprenør Region Syd 17. sep.

Siv Lingaas Wulff Veidekke ASA Konsernadministrasjonen 20. sep.

Erling Rasmussen Veidekke Entreprenør Region Øst 24. sep.

Stig Storø Veidekke Entreprenør Region Anlegg 24. sep.

Jesper Larsen Hoffmann 24. sep.

Ansatt i 25 år

Jan Egil Arnesen Veidekke Entreprenør Region Øst 17. juli.

Knut Erling Velde Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 31. juli.

Bjørn Vidar Madsen Veidekke Entreprenør Region Øst 1. aug.

Jon-Atle Berger Veidekke Entreprenør Region Øst 1. aug.

Magne Øyvind Antun Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 2. aug.

Svein Erik Nilsen Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 7. aug.

Thomas Jordheim Veidekke Entreprenør Region Øst 8. aug.

Per Magne Tysseland Veidekke Entreprenør Region Nord/Vest 21. aug.

Cato Stende Veidekke Entreprenør Region Øst 21. aug.

Sverre Norheim Veidekke Entreprenør Region Anlegg 30. aug.

Alf Flørenes Veidekke Entreprenør Region Syd 18. sep.

Thomas Fløisbonn Veidekke Entreprenør Region Øst 18. sep.

Øystein NestorOlsen Veidekke Entreprenør Region Anlegg 21. sep.

VeiDekke entreprenørRegion Øst

Gladengen park, OsloByggherre: Gladengveien DABoligblokk på 6-7 etasjer, 56 leiligheter. BTA 7 000 m2

Anleggstid: mars 2014 – 4. kvartal 2015Kontraktssum: 113 MNOK

rykkinn skole avdeling Berger, BærumByggherre: Skuleveg AS (OPS-avtale med Bærum kommune)Ny barneskole med miniidrettshall og stort utendørsanleggAnleggstid: august 2014 – august 2016Kontraktssum: 196 MNOK (inkl. byggelånsfinansiering)

VeiDekke entreprenørRegion Syd

Strømsø Senter, DrammenByggherre: Strømsø SenterTilbygg og ombygging av eksisterende senter, nytt parkeringshus Anleggstid: mars 2014 – mars 2015Kontraktssum: 142 MNOK

Block Berge Bygg

expro – risavika i Sola kommuneByggherre: Ringholm 1 ASKombinasjonsbygg bestående av kontorbygg i tre etasjer og verkstedbyggAnleggstid: april 2014 – september 2015Kontraktssum: 150 MNOK

VeiDekke entreprenADRegion Bygg Syd

Barcelona, MalmöByggherre: Veidekke Bostad ABNybyggnad av 72 lägenheter för bostadsrätt samt nybyggnad av underjordiskt garageAnleggstid: maj 2014 – december 2015Kontraktssum: 90 MSEK

Sportsbyn, MalmöByggherre: HSB SundsfastigheterNybyggnad av 128 lägenheter för hyresrätt samt nybyggnad av underjordiskt garageAnleggstid: augusti 2014 – mars 2016Kontraktssum: 145 MSEK

råby Lycka, Lund Byggherre: Veidekke Bostad ABNybyggnad av 19 radhus för bostadsrätt

Anleggstid: april 2014 – mars 2015Kontraktssum: 31 MSEK

VeiDekke entreprenADRegion Bygg Syd

rtr new Facility, GöteborgByggherre: Rosemount Tank Radar Properties ABNyproduktion av en kontors- och produktionsbyggnad som utformas i två sammanlänkade byggnader på en total yta av cirka 17 000 kvm i Mölnlycke Företagspark. Anleggstid: august 2014 – januari 2016Kontraktssum: 190 MSEK

VeiDekke entreprenADRegion Anläggning SydVäst

Vindkraftpark Skalleberg, HjoByggherre: Eolus Vind ABProjektering och byggnation av vägar, kranplatser, kablage och fundament för 10 vindkraftsverk, Hjo kommun.Anleggstid: mars 2014 – september 2014Kontraktssum: 21 MSEK

VeiDekke entreprenADRegion Anläggning Öst

Bentonitanläggning, LuleåByggherre: LKAB Mark-, betong- och stålarbeten för Bentonitanläggningen åt LKABAnleggstid: maj 2014 – december 2015Kontraktssum: 129 MSEK

HOFFMAnnRegion Teknik

Lyngby Center Brand, 2800 kgs. LyngbyByggherre: Steen & Strøm Danmark A/SOpdatering af brandstrategi i centeretByggetid: april 2014 – september 2015Kontraktssum: 23 MDKK

HOFFMAnnRegion Vest

Fredriksbjergbyggeriet, AarhusByggherre: Aarhus KommuneOpførelse af ny skole til 920 elever, ny børnehave og Frederiksbjerg ungdomsklubByggetid: mai 2014 – mai 2016)Kontraktssum: 219 MDKK

Svanen har landat i malmö med Brf. Barcelona.

FoTo

ve

iDe

kk

e

50 51

etC. historie

I 1981 HaddE vEIdEKKE til sammen 520 ansatte og en omsetning på 321 mil-

lioner kroner. Veidekkes styre 1981-1982 bestod av, fra venstre: Arne Haaland, Fritz Lorck, Odd E. Johnson, Johs. Krogvig, styreformann Jens Wisløff, Anton Zeiner, Bjarne Melbye og Magnus Holden.

Her er noe av det som skjedde i 1981 og 1982:

I 1981 fikk Veidekke opp-draget med å bygge Mesna kraftverk på Lillehammer, sel-skapets første entreprise av et totalt kraftverk. Mange industri-utbyggingsprosjekter ble utsatt på grunn av svake markedsfor-hold i eksportindustrien, og ut-bygging av boligfelt utgjorde en økende andel Veidekkes ordre-reserve. En rekke nye boligfelt-prosjekter ble igangsatt. I 1981 ble Terje R. Venold ansatt som selskapets økonomisjef.

I 1982 startet byggingen av Alta kraftverk, bygge-tiden var syv år. Utbyggingen var teknisk krevende under vanskelige klimatiske forhold på Finnmarksvidda. Prosjektet var politisk svært omstridt, og under parolen «La elva leve» ble det i anleggsperioden gjennom-ført store protester på anlegget.

På Kårstø begynte arbeidet med å bygge gasstanker for Statoil. Oppdraget ble utført i arbeidsfellesskap med fire andre firmaer. •

tilbakeblikk til 1981 og 1982tekst Ane SAnGneS

eksPoneRt

Kilde: Veidekkes 75-årsjubileumsbok Fra brostein til børs.

Veidekkes styre fra 1981-1982 var noe mer manns-dominert enn dagens veidekke-styre.

FoTo

ve

iDe

kk

e a

sa

52

Returadresse:Veidekke ASAPostboks 505 Skøyen 0214 Oslo

i Veidekke

hverandrebygger vi

i Veidekke er involvering viktig, og gjennom tettsamarbeid med kunde, partnere og gode rådgivere i hele byggeprosessen sikrer vi gode resultater. les mer på veidekke.no, veidekke.se og hoffmann.dk.