Miljörapport

Öns avloppsreningsverk

År 2015

Umeå 2016-03-31 Maria Nordlund

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 1 (28) Innehållsförteckning Grunddel för år 2015 ............................................................................................................................. 3

1 Uppgifter om anläggningen ....................................................................................................... 3 2 Uppgifter om huvudman ............................................................................................................ 3

Textdel för år 2015 ................................................................................................................................. 4 3 Verksamhetsbeskrivning, allmänt ............................................................................................ 4 3.1 Organisation ................................................................................................................................. 4 4 Verksamhetsbeskrivning, avloppsanläggning 90.10 .............................................................. 5 4.1 Dimensioneringsdata .................................................................................................................... 5 4.2 Reningsprocessen ........................................................................................................................ 5 4.3 Ledningsnät och pumpstationer ................................................................................................... 7 4.4 Verksamhetens påverkan på miljön ............................................................................................. 7 5 Verksamhetsbeskrivning, slambehandlingsanläggning 90.160 ............................................ 8 5.1 Dimensioneringsdata .................................................................................................................... 8 5.2 Slambehandlingsprocessen ......................................................................................................... 8 5.3 Verksamhetens påverkan på miljön ............................................................................................. 9 6 Verksamhetsbeskrivning, anläggning för framställning av gasformigt bränsle 40.10 ..... 10 6.1 Dimensioneringsdata .................................................................................................................. 10 6.2 Gasbehandlingsprocessen ......................................................................................................... 10 6.3 Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................................... 10 7 Övrigt ......................................................................................................................................... 11 7.1 Driftövervakning .......................................................................................................................... 11 7.2 Underhållssystem, IDUS ............................................................................................................ 11 7.3 Periodisk besiktning .................................................................................................................... 11 7.4 Kemikaliehantering ..................................................................................................................... 11 7.5 Avfallshantering .......................................................................................................................... 11 7.6 Transporter ................................................................................................................................. 11 8 Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................................. 12 8.1 Gällande föreskrifter ................................................................................................................... 12 8.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen ............................................................................................... 12 8.3 Villkor för tillståndet..................................................................................................................... 13 8.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn ................................................................................. 18 9 Beaktande av hänsynsreglerna ............................................................................................... 19 10 Driftresultat, avloppsanläggning 90.10 .................................................................................. 20 10.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat ............................................... 20 10.2 Ledningsnätet ............................................................................................................................. 24 10.3 Recipient ..................................................................................................................................... 25 10.4 Anslutning och belastning samt kontrollresultat ......................................................................... 25 11 Driftresultat, slambehandlingsanläggning 90.160 ................................................................ 26 11.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat ............................................... 26 11.2 Kontrollresultat ............................................................................................................................ 26 12 Driftresultat, anläggning för framställning av gasformigt bränsle 40.10 ............................ 27 12.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat ............................................... 27 12.2 Kontrollresultat ............................................................................................................................ 27 13 Övrigt ......................................................................................................................................... 28 13.1 Energibesparing och energioptimering ....................................................................................... 28 13.2 Uppströmsarbete ........................................................................................................................ 28

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 2 (28) Bilagor Bilaga 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter Bilaga 2. Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3. Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bilaga 5. Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6. Utgående vatten Bilaga 7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8. Slamanalyser Bilaga 9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall Bilaga 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11. Bränsleförbrukning Bilaga 12. Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 14 Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 15 Emissionsdeklaration Bilaga 16 Flödesschema vattenfas Öns avloppsreningsverk Bilaga 17 Flödesschema slamfas Öns avloppsreningsverk Bilaga 18 Kontrollrapport oljecistern

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 3 (28)

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun

Grunddel för år 2015

1 Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer:

2480-131-1 Fastighetsbeteckning: Ön 2:32; Ön 6:17 Besöksadress: Övägen 35 Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Produktionschef VA Telefonnr: 090-16 13 88

Telefaxnr: 090-12 54 08

E-postadress: robert.hansson@vakin.se

Huvudbransch och tillhörande kod1: Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe 90.10 Ev övriga branscher och koder1: Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: 500-100 000 ton/år 90.160 Anläggning för framställning av mer än 150 000 m3 gasformigt bränsle/år 40.10 Grund för avgiftsnivå2: Kod: 90.10 / mer än 100 000 personekvivalenter

Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen

Dispens Daterat: 2012-06-28

Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej

Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej

2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: 55 64 92-0287 Gatuadress: Postnummer: 901 84

Ort: Umeå

Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: 090-16 14 93

Telefaxnr: 090-12 54 08

E-postadress: tomas.blomqvist@vakin.se

1 enligt Miljöprövningsförordning (2013:251) 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 4 (28)

Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun

Textdel för år 2015 Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer:

2480-131-1 Kommun: Umeå Kommun

3 Verksamhetsbeskrivning, allmänt

3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO 14001 och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS 18001. Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Vatten & Avlopp består av tre sektioner; Produktion, Underhåll och Utveckling. Till sektion Produktion hör både produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Totalt finns 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Underhåll av anläggningar samt drift och underhåll av kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) genomförs av sektion Underhåll. Produktions- och underhållspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt.

VD: Tomas Blomqvist 090-16 14 93 VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen 090-16 14 79 Sektionschef Produktion: Robert Hansson 090-16 13 88 Produktionsledare Avlopp: Tomas Johansson 070-235 00 21 Sektionschef Utveckling: Torbjörn Wikström 090-16 37 36 Sektionschef Underhåll: Walter Jonasson 090-16 54 05 Processingenjör: Maria Nordlund 090-16 15 25

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 5 (28) 4 Verksamhetsbeskrivning, avloppsanläggning 90.10 Umeås avloppsreningsverk Ön är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå och avloppsvattnet når avloppsreningsverket via fem tryckledningar. Vid avloppsreningsverket behandlas avloppsvatten från nästan 100 000 personer. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola, Holmsund samt Dåva DAC. Hela upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Stöcke, Täfteå och Överboda, vars avloppsvatten inte går till Ön. Fr o m 2017/2018 kommer även Täfteå samhälle att ingå i upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk. Täfteå avloppsreningsverk, med ca 1300 anslutna, riskerar idag att bli överbelastat och beslut har därför tagits att leda avloppsvattnet från Täfteå till Öns avloppsreningsverk. Inkoppling av överföringsledningen har senarelagts och kommer tidigast att ske under våren 2017.

4.1 Dimensioneringsdata Under 2012 påbörjades en om- och utbyggnad av avloppsreningsverket, vilken färdigställdes under 2015. Syftet med utbyggnaden var en ökning av kapaciteten för samtliga reningssteg; mekanisk, kemisk samt biologisk rening, i avloppsreningsverket. Reningen har även kompletteras med ett slutsedimenteringssteg (efterpolering) för att ytterligare förbättra avskiljningen, framförallt vid höga flöden.

Det utbyggda avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning på 11 620 kg BOD7 per dygn, vilket motsvarar 166 000 personekvivalenter (pe), om man räknar med 70 g BOD7 per person och dygn. Dimensionerande tillrinning (Qdim) är 2 100 m3/h och den maximala tillrinningen (Qmax) för komplett rening är dimensionerad till 4 200 m3/h. I tabell 1 nedan ses även kapacitet per anläggningsdel. Tabell 1: Kapacitet per anläggningsdel.

Parameter Anläggningsdel Flöde, m3/h Qdim Hela ARV 2 100 Qmax Galler 8 100 Qmax Sand & fettfång 5 700 Qmax Försedimentering 5 700 Qmax Biosteg 4 200 Qmax Slutsedimentering 5 700

Stora delar av det utbyggda reningsverket, den mekaniska och kemiska reningen (anläggningsdel B1) samt delar av den biologiska reningen (anläggningsdel B2B), togs i drift i slutet på september 2014. Under april 2015 togs resterande del av den biologiska reningen i drift (anläggningsdel B2A) och under juni togs slutligen slutsedimenteringen (anläggningsdel B3) i drift.

4.2 Reningsprocessen

4.2.1 Inlopp samt mekanisk rening Inkommande avloppsvatten fördelas över två stenfickor för avskiljning av större oönskade föremål. Därefter pumpas avloppsvattnet via två fördelningskanaler som fördelar flödet över fyra parallella rensgaller med en spaltvidd på 2 mm. Rensgallren tar bort trasor, fibrer och andra mindre partiklar i avloppsvattnet.

Avskilt rens från rensgallren går via transportskruvar till en av de två renstvättpressarna. Här tvättas och pressas renset för att minska innehållet av organiskt material och samtidigt åstadkomma ett så torrt rens som möjligt för att underlätta vidare hantering. Efter behandlingen leds renset till tillhörande renscontainer. Rejektvattnet leds till inkommande kanal före stenfickorna.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 6 (28) I förbehandlingen finns två provtagare. En är avsedd för provtagning av inkommande avloppsvatten och är placerad i fördelningskanalen efter rensgallren. Den andra provtagaren sitter på bräddledningen från stenfickorna och skall provta avloppsvatten som bräddas efter gallren alternativt nödavleds från stenfickorna.

4.2.2 Sandfång Efter rensgallren samlas avloppsvattnet i ytterligare en fördelningskanal som fördelar flödet över de fyra luftade sandfången. I sandfången avlägsnas sand, grus och andra tyngre partiklar genom sedimentering. Avskiljningen minskar slitaget på maskinell utrustning samtidigt som det även minskar avsättningarna i rännor och bassänger. Sandfången är luftade för att lättare partiklar skall lyftas upp av luftbubblorna och föras vidare i processen. På så sätt erhålls mindre organiskt innehåll i sanden.

Sanden från sandfånget pumpas därefter till en sandtvätt för ytterligare avskiljning av organiskt material. Rejektvattnet från sandtvätten pumpas till kanal före flockning och den tvättade sanden leds till container.

4.2.3 Kemisk rening - förfällning Förfällningen utgörs av flockningsbassänger och försedimenteringsbassänger. Flockningsteget är indelat i tre linjer med vardera fyra fack varav ett intensivinblandningsfack. Varje fack är försett med omrörare med olika omrörarhastighet för att optimera flockbildningen. Som fällningskemikalie används järnklorid och doseringen sker proportionellt mot inkommande mängd suspenderad substans alternativt flöde. Efter tillsatts och inblandning av fällningskemikalien får bildade flockar sedimentera i någon av de sex försedimenteringsbassängerna. Det avskilda slammet, primärslammet, pumpas till råslamlagret.

Efter försedimenteringen förbileds flöden överstigande 4200 m3/h direkt till slutsedimenteringen.

4.2.4 Biologisk rening Efter försedimenteringen fördelas avloppsvattnet mellan två bioblock, B2A och B2B, via ett skibord. Till B2A, som består av tre parallella linjer, går 30 % av flödet och till B2B, som består av fyra parallella linjer, går 70 % av flödet.

Vid den biologiska reningen bryts återstående organiskt material ned med hjälp av mikroorganismer genom aktivslammetoden. Totalt finns sju luftade aktivslambassänger. Bioslammet som bildas får sedan sedimentera i efterföljande biosedimenteringsbassänger. Ca 70 % av slammet återförs sedan till luftningsbassängerna som returslam. Resterande slammängd, överskottslammet, pumpas till kanalen före flockning i försedimenteringen.

4.2.5 Kemisk rening -efterfällning Efter den biologiska reningen leds vattnet via en flödesmätare till slutsedimenteringen. I slutsedimenteringen finns möjlighet att dosera fällningskemikalie, järnklorid, för ytterligare reduktion av fosfor. Fällningskemikalien doseras i en kanal utrustad med en intensivomrörare för att snabbt blanda in fällningskemikalien. Därefter fördelas avloppsvattnet över sex parallella flockningslinjer. Varje linje består av fyra flockningsfack, försedda med omrörare. Bildade flockar får sedan sedimentera i slutsedimenteringen. Slammet från slutsedimenteringen, kemslammet, pumpas tillbaka till försedimenteringen.

4.2.6 Utsläppspunkt för renat avloppsvatten Efter slutsedimenteringen leds vattnet via en klorkontaktbassäng direkt, alternativt efter värmeåtervinning av Umeå Energi AB, ut till recipienten Umeälven. Utloppsledningen mynnar i älvens djupfåra.

Provtagning av utgående vatten sker med automatisk provtagare som är placerad före klorkontaktbassängen.

För översiktligt flödesschema för reningsprocessen, se bilaga 16.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 7 (28) 4.3 Ledningsnät och pumpstationer Ledningssystemet består av ca 400 km spillvattenledningar, serviser och tryckledningar inräknade samt 65 avloppspumpstationer, inklusive en så kallad boosterstation och en motorventil. Dagvattnet avleds huvudsakligen i separata dagvattenledningar eller i diken.

På spillvattennätet finns totalt 101 bräddpunkter, varav 75 är i anslutning till en pumpstation och övriga 26 är nödavlopp på ledningsnätet. Samtliga pumpstationer är utrustade med larm för hög nivå och bräddavloppen är försedda med en enklare utrustning för att registrera bräddfrekvensen. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens för bräddat avloppsvatten. Pumpstationerna samt nödavloppen på ledningsnätet besöks olika frekvent.

4.3.1 Arbete med tillskottsvatten UMEVA arbetar systematiskt med avskiljning av tillskottsvatten för minskade bräddfrekvenser och förbättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket och tar årligen fram planer för prioriterade reinvesteringar. Under 2009 upprättades en strategi för förnyelse av vatten- och spillvattenledningar för perioden 2010 – 2020. Inom kommunens verksamhetsområde bedöms behovet av förnyelse av spillvattenledningar vara cirka 2000 meter per år. Kapacitetsstudier, inventering av fastigheternas dagvattenanslutningar, flödesanalyser, aktivt ledningsarbete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som används för att sträva mot uppställda mål. Nederbördsdata hämtas huvudsakligen från SMHI:s mätstation på Rödbäcksdalen. UMEVA har börjat ett arbete med att via trådlös eller annan datakommunikation ansluta nederbördsmätare som i jämförelse med SMHI:s mätstation har bättre upplösning och därmed registrerar mer verklighetsnära regnintensiteter. Drift- och underhållssystemet VA-banken utnyttjas som erfarenhetsbank.

4.4 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Umeälven är recipient för det behandlade avloppsvattnet från Öns avloppsreningsverk såväl som för ett flertal större industrier. Umeälven är även den huvudsakliga recipienten vid utsläpp av obehandlat avloppsvatten från pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet. Utfall för aktuellt år redovias under avsnitt 10.

Samordnad recipientkontroll sker enligt ett särskilt program för Umeälvens och Vindelälvens avrinningsområden, daterat 2006-01-20 samt senast reviderat 2009-06-30.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 8 (28) 5 Verksamhetsbeskrivning, slambehandlingsanläggning 90.160 Slambehandlingsanläggning i anslutning till Öns avloppsreningsverk tar emot avfall, såsom externslam från kommunens 18 mindre avloppsreningsverk, brunnsslam från ca 6000 enskilda slamavskiljare inom kommunen samt organiskt avfall. Huvudsakligen behandlas dock internslam från avloppsreningsverket vid anläggningen, vilket inte innefattas i verksamhetskod 90.160.

5.1 Dimensioneringsdata Om- och utbyggnationen av avloppsreningsverket som påbörjades under 2012 syftade även till en ökad kapacitet av befintlig slambehandlingsanläggning samt möjlighet till mottagande av organiskt avfall, såsom fett och kvarnat storköksavfall. Slambehandlingsanläggningen består efter utbyggnationen av följande delar:

• Mottagningsstation för externslam samt organiskt avfall • Råslamlager • Rötning i mesofil rötkammare (RK1 och RK2) • Rötslamlager • Mekanisk avvattning av rötslam via centrifug • Torrslamsilo

Den utbyggda slambehandlingsanläggningen är dimensionerad för en total belastning, av internslam från Öns avloppsreningsverk samt externslam och organiskt avfall, motsvarande 20 040 kg TS/d. I tabell 2 nedan ses även dimensionerade volymer per vecka och dygn för mottagande av respektive avfallstyp. Tabell 4. Dimensionerande maximala volymer att ta emot vid anläggningen. Avfallstyp Volym

m3/vecka Volym m3/dygn

Slam från yttre avloppsreningsverk 475 200 Brunnsslam 230 110 Fett och kvarnat storköksavfall 60 25

Under november 2015 togs den nya rötkammaren i drift (anläggningsdel RK1). Den nya mottagningsstationen kommer att tas i drift under 2016.

5.2 Slambehandlingsprocessen

5.2.1 Internslam Med internslam avses slam som uppkommer vid Öns avloppsreningsverk. Från försedimenteringen tas primärslam (från försedimenteringen), överskottsslam (från biosedmenteringen) samt kemslam (från slutsedimenteringen) ut och pumpas till råslamlagret alternativt direkt till rötkammaren via värmeväxlare.

5.2.2 Externslam och organiskt avfall Med externslam avses försedimenterat alternativt förtjockat slam från yttre avloppsreningsverk samt brunnsslam från enskilda slamavskiljare.

För mottagning och behandling av externslam finns en mottagningsanläggning, där både avvattnat och icke avvattnat slam kan tas emot. Slammet tvättas i en tvättrumma för avskiljning av rens samt sand/grus. För avvattnat slam finns en separat mottagningsficka där spädning med vatten sker innan avskiljningen. Efter avskiljningssteget pumpas det behandlade slammet till råslamlagret.

Vid anläggningen finns även två mottagningsfickor avsedda för kvarnat storköksavfall, fett och glykol. Från mottagningsfickorna pumpas avfallet till råslamlagret alternativt direkt till rötkammaren via värmeväxlare.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 9 (28) 5.2.3 Rötning Slammet från råslamlagret pumpas via en slam/slamvärmeväxlare till rötkammaren för nedbrytning och stabilisering av slammet. Stabilisering innebär att man minskar obehaglig lukt samt att mängden organiskt material minskar. Det organiska innehållet i slammet reduceras med ca 45-50 %, vilket även resulterar i en mindre mängd slam. Nedbrytningen sker mesofilt (37 °C) och är en bakteriellprocess som sker utan tillgång på syre. Uppvärmning av rötkammaren sker genom recirkulation via slam/vattenvärmeväxlare. Vardera rötkammare har en volym på 5 000 m3. Från rötkamrarna pumpas det rötade slammet via slam/slam värmeväxlaren och sedan via en avgasningskanal innan det slutligen når rötslamlagret.

5.2.4 Avvattning Slammet har efter rötningsprocessen en torrsubstanshalt på ca 2-4 %. För att minska transportbehovet och för att få en mer lätthanterlig produkt avvattnas slammet genom centrifugering. För att ett tillfredställande avvattningsresultat skall uppnås tillsätts polymer till slammet innan centrifugeringen. Efter avvattning har slammet en torrsubstanshalt på ca 30 %. Rejektvattnet från centrifugerna leds till rejektvattenpumpstationen och pumpas sedan till fördelningskanalen efter sandfånget. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo innan borttransport.

För översiktligt flödesschema för slambehandlingsprocessen, se bilaga 17.

5.3 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamheternas påverkan på den yttre miljön avser främst utsläpp till luft. Detta gäller främst utsläpp av metan vid eventuell kallfackling av biogasen. Även transporter till och från anläggningen, vilka huvudsakligen sker med lastbil, bidrar till utsläpp till luft.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 10 (28) 6 Verksamhetsbeskrivning, anläggning för framställning av

gasformigt bränsle 40.10 Under rötningsprocessen, se avsnitt 5.2.3 ovan, bildas en brännbar rågas som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Gasen nyttjas för produktion av värme samt fr o m hösten 2015 för produktion av el.

6.1 Dimensioneringsdata Bedömd maximal gasproduktion har dimensioneras till ca 7200 m3/d.

6.2 Gasbehandlingsprocessen

6.2.1 Gashantering Bildad rågas från rötkamrarna avleds via gasdom och slamfälla vidare till gasklockan. Gasklockan styr och upprätthåller drifttrycket i systemet. Gasen leds sedan via kondenskärl och gasfilter till gasmotorer och/eller gaspannor. Vid överproduktion av gas eller om gasmotorer/gaspannor är avstängda pga driftproblem förbränns gasen i en gasfackla.

6.2.2 Gasmotorer Totalt finns två gasmotorer som producerar el och värme till anläggningen. El som produceras nyttjas internt inom verksamheten. Producerad värme används för uppvärmning av rötkamrarna, lokaler i avlopp- och slambehandlingsanläggningen samt intilliggande kontorsbyggnader.

6.2.3 Gaspannor Då värmebehovet ökar räcker inte värmen från de två gasmotorerna till varvid gasen kan ledas till pannrummet. I pannrummet finns två gaspannor, en panna på 400 kW och en på 700 kW som används då värmebehovet ökar.

Vid anläggningen fanns även en oljepanna som vid behov användes när värmeproduktionen från gaspannorna inte varit tillräcklig. Under maj 2015 har dock oljepannan tagits ur drift och fjärrvärme har istället kopplats in vid behov.

6.3 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamheternas påverkan på den yttre miljön avser främst utsläpp till luft. Detta gäller främst utsläpp av metan vid eventuell kallfackling av biogasen.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 11 (28) 7 Övrigt

7.1 Driftövervakning Driftövervakningen av avloppsreningsverket samt slambehandlingsanläggningen sker med hjälp av iFix-baserad kontrollstyrning via datorer.

7.2 Underhållssystem, IDUS UMEVA använder sedan flera år underhållsystemet IDUS. Drifttekniker och övrig personal som identifierar ett tekniskt problem eller ett fel i anläggningen registrerar en felanmälan som skickas till produktionsledaren på Avlopp. Denne prioriterar felet och skapar en arbetsorder som skickas till arbetsledaren för Underhåll. Arbetsledaren avdelar erforderliga resurser för att åtgärda det aktuella felet och säkerställer att insatsen genomförs. Underhållssystemet blir på detta sätt ett viktigt verktyg för att identifiera återkommande problem inom anläggningen gällande specifik utrustning, anläggningsdelar eller processavsnitt. Åtgärder kan då planeras för att avhjälpa dessa problem och assistera i arbetet med ständiga förbättringar på anläggningarna.

7.3 Periodisk besiktning Utfördes 2012 och genomförs vart 5:e år. Nästa besiktning, förstagångsbesiktningen av det om- och utbyggda avloppsreningsverket, blir dock 2016.

7.4 Kemikaliehantering

7.4.1 Fällningskemikalie och polymer Järnklorid levereras med tankbil till reningsverket en till två gånger per 14-dagarsperiod. Polymer till avvattningen upplöses i kärl på 2 m3 varefter dosering sker.

7.4.2 Övriga kemikalier Mindre mängder kemikalier för interna analyser förvaras i laboratorium. Mindre mängder rengörings- och smörjmedel förvaras i förråd.

7.4.3 Eldningsolja En 67 m3 oljetank finns för lagring av eldningsolja till oljepannorna. Senaste besiktningen enligt SÄIFS 1997:9 gjordes 2012-01-03, se bilaga 18. Cisternen klassades som en S-cistern, vilket innebär ett kontrollintervall på 6 år.

7.5 Avfallshantering

7.5.1 Rens och sand Tvättat och komprimerat rens från den mekaniska reningen förvaras inomhus i container innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåva. Den tvättade sanden används som konstruktionsmaterial.

7.5.2 Laboratorieavfall Laboratorieavfall hanteras enligt instruktion från leverantör.

7.5.3 Spillolja och övrigt farligt avfall Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Intern personal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning.

7.6 Transporter Transporter till och från avlopps- och slambehandlingsanläggningen sker huvudsakligen med lastbil i omfattningen fem per dygn i genomsnitt.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 12 (28) 8 Gällande föreskrifter och beslut

8.1 Gällande föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14

X

Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2

X

Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7

X

Avseende bestämning av bräddad volym med hjälp av mätning eller beräkning vid utsläpp från avloppsledningsnätet enligt SNFS 1990:14 har en åtgärdsplan tagits fram med syfte att bl a få bättre övervakning av bräddning med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Sammalagt har tre miljoner kronor budgeterats för installation av bräddmätning samt utbyggnad av övervakningen under 2015-2017. Se även avsnitt 10.2.1.

8.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Öns Avloppsreningsverk på fastigheterna Ön 2:32 och Ön 6:17 lämnades 2012-06-28 av Länsstyrelsen och vann laga kraft 2012-08-02. Tillståndet gäller för en högsta anslutning motsvarande 200 000 personekvivalenter (pe) som maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) beräknat på specifik föroreningsmängd 70 g BOD7 per person och dygn. Tillståndet inkluderar även tillhörande ledningsnät och pumpstationer. Det dimensionerande flödet (Qdim) för reningsverket är 2100 m3/h. Tillståndet omfattar även

- fortsatt och utvidgad drift av anläggningen för energiutvinning ur slam (rötning och elproduktion),

- mottagning och behandling av externt slam från andra avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar (t ex trekammarbrunnar) och slutna tankar

och - mottagning och behandling av pumpbart organiskt avfall (t ex kvarnat köksavfall och

glykolblandat vatten) och fettavskiljarslam. Under drifttagning av delar av det om – och utbyggda reningsverket lämnades 2014-12-17 yrkande om avsteg för perioden 2014-12-15 till 2015-06-30 från de proviskoriska förskrifterna P1, P2, P3 och P4 med hänvisning till villkor 4 och 18 i gällande tillstånd. I beslut från tillsynsmyndigheten 2014-12-19 medgavs att utsläppsvillkoren tillfälligt fick överskridas fr o m 2014-12-15 t o m 2015-01-26. Medgivandet gällde dock inte om normala driftsförhållanden uppnåddes och därför ingick inte sista meningen av villkor P1 i medgivandet. Provtagning under perioden skulle ske enligt gällande kontrollprogram och samtliga resultat skulle redovisas i miljörapporteringen. 2015-01-16 beslutade tillsynsmyndigheten en likalydande förlängning av föregående medgivande t o m 2015-06-30. 2015-06-18 lämnades ytterligare ett yrkande om avsteg från de proviskoriska förskrifterna för perioden 2015-06-30 till 2015-12-31 till tillsynsmyndigheten. I beslut från tillsynsmyndigheten 2015-06-22 medgavs en likalydande förlängning av föregående medgivande t o m 2015-12-31. Inför drifttagningen av den nya gasbehandlingsanläggningen lämnades 2015-08-31 yrkande om avsteg för perioden 2015-09-01 till 2015-09-09 från krav i villkor 13 på undvikande av luktstörning med hänvisning till villkor 4 och 18 i gällande tillstånd. I beslut från tillsynsmyndigheten 2015-09-01 medgavs att utsläppsvillkor 13 tillfälligt får överskridas under aktuell period. 2015-09-10 beslutade

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 13 (28) tillsynsmyndigheten om en förlängning av föregående medgivande för perioden 2015-09-10 till 2015-09-14 och slutligen beslutades 2015-09-14 en förlängning till 2015-09-16. Inför drifttagningen av den nya rötkammaren lämnades 2015-10-12 yrkande om avsteg under 8 till 12 veckor från krav i villkor 13 på undvikande av luktstörning med hänvisning till villkor 4 och 18 i gällande tillstånd. I beslut från tillsynsmyndigheten 2015-10-16 medgavs att utsläppsvillkor 13 tillfälligt får överskridas fram till 2015-12-31 (under uppstartsfasen av nya rötkammaren).

8.3 Villkor för tillståndet Nedan redovias villkorsuppfyllelsen för verksamheterna enligt verksamhetskod 90.10, 90.160 och 40.10.

8.3.1 Provisoriska föreskrifter Kommentar

P1. Halten av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 0,50 mg/l som veckomedelvärde och 0,40 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av veckosamlingsprov. Provtagningen av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten ska göras med minst 47 veckosamlingsprov per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller en totalfosforhalt över 0,50 mg/l. Inget prov taget under normala driftsförhållanden får hålla en totalfosforhalt över 1,0 mg/l.

Villkoret har uppfyllts under 2015. Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna veckosamlingsprov under 53 veckor. Tre prover har överskridit 0,50 mg/l under 2015. Se avsnitt 10.1.5. Inget prov har överskridit 1,0 mg/l.

P2. BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 15 mg/l i dygnsamlingsprov och 12 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av minst ett dygnsamlingsprov per vecka. Provtagningen ska göras under minst 47 veckor per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller BOD7 över 15 mg/l.

Villkoret har uppfyllts under 2015. Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna dygnsprov under 51 veckor. Två prover har överskridit 15 mg/l under 2015. Se avsnitt 10.1.5.

P3. Mängden totalfosfor i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till 6400 kg per år.

Mängden totalfosfor i utgående vatten inklusive vatten som bräddats efter grovavskiljningen uppgick till drygt 3800 kg under 2015.

P4. Mängden organisk substans som BOD7 i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till högst 193 000 kg per år.

Mängden organisk substans, som BOD7, i utgående avloppsvatten inklusive bräddat vatten efter grovavskiljningen uppgick till nästan 98 200 kg under 2015.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 14 (28) 8.3.2 Utredningar som skall genomföras under

prövotiden Kommentar

U1. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på fosfor och därigenom ytterligare minska halten av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten totalfosfor i behandlat utgående avloppsvatten stadigvarande ska hållas under 0,30 mg/l som veckomedelvärde och under 0,20 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utvärderingen ska så långt det är möjligt baseras på normala driftförhållanden och optimala reningstekniska förhållanden för behandling av totalfosfor och BOD7.

Ej aktuellt under 2015. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar.

U2. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på organisk substans och därigenom ytterligare minska halten av organisk substans som BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten av organisk substans som BOD7 är högst 12 mg/l som dygnsamlingsprov och 10 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal i behandlat utgående avloppsvatten till Umeälven.

Ej aktuellt under 2015. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar.

U3. Mängden totalfosfor och mängden organisk substans (som BOD7) i kg/per kvartal och kg/per år ska mätas och registreras dels i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket och dels i delströmmarna av behandlat vatten efter grovavskiljning, försedimentering, bioblock och slutsedimentering.

Ej aktuellt under 2015. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar.

8.3.3 Allmänna villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska

verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna, med tillhörande kompletteringar och ändringar, eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

Verksamheten har under 2015 bedrivits i överensstämmelse med tillståndsansökan, daterad 2011-09-06 samt tillhörande kompletteringar.

2. Den belastning uttryckt i personekvivalenter som tillförs reningsverket under ett år ska kontrolleras årligen genom flödesproportionell mätning av BOD7 och beräknas på grundval av maximal genomsnittlig veckobelastning.

Flödesproportionell mätning av BOD7 för beräkning av maximal genomsnittlig veckobelastning har genomförts under en vecka/månad under 2015.

3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser.

Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 15 (28)

8.3.4 Utsläppsvillkor Kommentar 4. Vid ombyggnads- och underhållsarbeten som medför

att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, får utsläppsvillkor tillfälligtvis överskridas. Underrättelse om sådana arbeten ska ske i god tid i förväg till tillsynsmyndigheten, som får föreskriva om nödvändiga skyddsåtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar från verksamheten.

Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten. Se avsnitt 10.1.3.

8.3.5 Villkor för ledningsnät, pumpstationer och nödavledningspunkter Kommentar

5. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från ledningsnätet och reningsverket. Vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet ska årligen redovisas i miljörapporten.

Arbetet pågår fortlöpande. Utförda och planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer redovisas i bilaga 10.

6. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt kontrollera vilken bräddning av avloppsvatten som förekommer vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt bedöma vilken miljöpåverkan som bräddningen ger upphov till. Bolaget ska vidare upprätta en tidssatt åtgärdsplan som omfattar dels sådana åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat, dels de åtgärder som behövs för bättre övervakning och styrning i form av utrustning för bräddningslarm med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Planen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Tillsynsmyndigheten ska pröva om planen kan godkännas. Åtgärdsplanen ska därefter hållas aktuell genom årlig revidering och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

Bräddning av avloppsvatten vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt miljöpåverkan redovisas under avsnitt 10.2 och 10.3. Plan har lämnats till tillsynsmyndigheten 2014-07-31. Ej aktuellt 2015, då åtgärdsplanen ännu inte godkänts.

7. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att reningsanläggningens funktion sätts ned eller så att särskilda olägenheter uppkommer i recipienten.

Några medgivanden till utsläpp av industriellt avloppsvatten av sådan beskaffenhet eller mängd att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten har ej lämnats under året.

8. Bolaget ska upprätta en plan för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av läkemedelsrester och andra liknade substanser i spillvattnet. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft och revideras vid behov. Bolaget ska årligen i miljörapporten lämna en redovisning till tillsynsmyndigheten om hur arbetet har bedrivits och vilka förbättringar som har åstadkommits.

Planen ingavs till tillsynsmyndigheten 2013-03-14. Uppströmsarbetet redovisas i avsnitt 13.2.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 16 (28)

8.3.6 Kemikalievillkor Kommentar 9. Flocknings- och fällningskemikalier får bytas ut endast

efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Inget byte av flocknings- och fällningskemikalier har skett under året.

8.3.7 Övriga villkor Kommentar

10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbebyggelse inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 50 dBA – helgfri måndag-fredag kl. 07.00-18.00 40 dBA – natt kl. 22.00-07.00 45 dBA – övrig tid Nattetid (kl 22-07) får den momentana ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse inte överstiga 55 dBA. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan.

Ljudnivåerna ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkning och utföras i samband med förstagångsbesiktningen, på begäran av tillsynsmyndigheten eller efter installation av ny teknisk utrustning som kan leda till ökade bullernivåer.

Tillsynsmyndigheten får under den kommande perioden med bygg- och anläggningsverksamhet medge avsteg från dessa begränsningsvärden under dag- och kvällstid. Sådana avsteg får även medges framledes vid extraordinära händelser som fordrar reparationsarbete utomhus.

Inga klagomål beträffande buller har inkommit under 2015. Ej aktuellt under 2015.

11. Slam och grovrens ska transporteras i täta och täckta behållare.

Slam och grovrens transporteras i täta och täckta behållare.

12. Avloppsreningsverket med tillhörande anläggningsdelar på Ön ska vara utformat så att det alltid råder undertryck i de anläggningsdelar och lokaler där avloppsvatten eller slam och annat avfall från avloppsvattenbehandling hanteras eller lagras, om det kan orsaka att störande lukt uppkommer i omgivningen. Ventilations- och processluft från dessa utrymmen ska behandlas i anläggning för luktreduktion.

Undertryck råder i de lokaler där avloppsvatten eller slam hanteras/lagras. Anläggning för luktreduktion finns.

13. Verksamheten med tillhörande anläggningar och lokaler på Ön ska utformas och drivas så att luktstörning inte uppstår i omgivningen. Om lukt från anläggningen medför olägenhet för närboende människors hälsa ska åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten så att olägenheterna upphör. Tillsynsmyndigheten får i samband med detta meddela de ytterligare föreskrifter som behövs.

Inga klagomål avseende lukt vid avloppsreningsverket har inkommit under 2015.

14. Avloppsreningsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om desinfektionens omfattning mm.

Utloppet är utformat så att desinfektion av utgående vatten skall kunna företas. Desinfektion av utgående avloppsvatten har inte varit aktuellt under året.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 17 (28) 15. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt arbeta med

energibesparing och energioptimering av verksamheten. Varje år ska bolaget redovisa i miljörapporten hur bolaget arbetar med att minska energiförbrukningen och vilka förbättringar som har åstadkommits.

Arbetet pågår fortlöpande och redovisas under avsnitt 13.1.

16. För verksamheten ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska revideras vid behov samt på nytt lämnas in senast tre månader efter driftsättning av det om- och utbyggda verket.

Kontrollprogram har ingetts till tillsynsmyndigheten 2013-02-01. Ej aktuellt 2015.

17. Vid haverier eller driftstörningar i avloppsanläggningen av betydelse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt ska bolaget vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Tillsynsmyndigheten ska vid sådana tillfällen omgående underrättas.

Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten vid haverier eller driftstörningar av betydelse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Se avsnitt 10.1.3, 11.1.2 och 12.1.2.

18. Innan byggnadsarbetena påbörjas och före driftsättning

av nya delar av avloppsreningsverket ska bolaget till tillsynsmyndigheten lämna in en särskild beskrivning av hur avloppsreningsverket ska drivas under byggtiden, hur driftsättning av de nya delarna ska ske, vilka kritiska kontrollpunkter som identifierats samt hur dessa ska hanteras.

19. Tillsynsmyndigheten får efter bolagets yrkande medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen.

Idrifttagningsplanen har redovisats vid möte med tillsynsmyndigheten 2013-04-23 samt översänts 2013-05-20. 2015-10-12 skickades även en komplettering av de kritiska kontrollpunkter som identifierats i samband med drifttagningen av slambehandlingsanläggnigen. Beslut om avsteg från de proviskoriska förskrifterna samt villkor 13 har lämnats under året efter yrkande från UMEVA. Se avsnitt 8.2.

20. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan det om- och utbyggda reningsverket tas i drift. Tillsynsmyndigheten ska också beredas tillfälle att delta vid förstagångsbesiktningen. Besiktningen av det ombyggda reningsverket ska genomföras på verksamhetsutövarens bekostnad av en oberoende besiktningsman senast sex månader efter idrifttagning av det ombyggda reningsverket.

Information om status för drifttagningen har meddelats löpande under året. Ej aktuellt under 2015.

21. I god tid och minst sex månader innan hela eller delar av verksamheten upphör ska en anmälan göras till tillsynsmyndigheten och en avslutnings- och återställningsplan inlämnas. Planen ska bland annat beskriva hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med

Ej aktuellt under 2015.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 18 (28)

avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömningen ska utföras. Undersökningarna och de eventuella åtgärder som kan följa ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten, som också ska pröva om planen kan godkännas.

8.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn UMEVA har 2003-12-19 lämnat in ”Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 § för mottagning av glykol på Öns avloppsreningsanläggning” till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har 2004-01-13 beslutat att lämna anmälan utan åtgärd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 19 (28) 9 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: Flertalet personal har genomgått diplomkurs i avloppsteknik samt kurs för provtagning av avloppsvatten. Viss personal har gasföreståndarutbildning samt utbildning för heta arbeten. Utbildning dokumenteras i personakt. Då verksamheten har varit etablerad under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvändiga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Umeå tätorts avloppsreningsverk. Vid val av geografisk samordning mellan slambehandlingsanläggningen och befintlig verksamhet på Ön anser bolaget att principen har tillämpats. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Verksamheten innebär hushållning och återanvändning av naturresurser. Energin i det förtjockade slammet utvinns genom rötning och det rötade slammet används till sluttäckning av deponin tillhörande Dåva DAC i Umeå kommun. UMEVAs vision är att ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet med strävan om en framtida återföring av fosfor till produktiv mark, vilket innebär att kretsloppsprincipen genom återföring av fosfor tillämpas. Biogasen som bildas används för uppvärmning av lokaler samt rötkammaren. För att ytterligare öka andelen nyttjad biogas har gasmotorer, för produktion av el, installerats i den nya anläggningen. Energiåtervinning med hjälp av slam/slam-värmeväxlare samt värmepump på utgående avloppsvatten främjar även principerna. Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip. Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medvetet om dess innebörd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 20 (28)

10 Driftresultat, avloppsanläggning 90.10

10.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat

10.1.1 Belastning Inkommande mängd BOD7 har under året legat på 5874 kg/dygn som årsmedel, vilket motsvarar ca 84 000 personekvivalenter (pe), se bilaga 1.

Högsta inkommande veckobelastningen under året var 85 400 pe, beräknat utifrån provtagningar genomförda under sju efterföljande dygn en gång per månad. För förtydligande, så är detta inte det värde som redovisas i emissionsdeklaration som maximal genomsnittlig veckobelastning, MaxGVB. Redovisad MaxGVB skall, enligt vägledningen från EU-kommissonen, vara en uppskattad maximal belastning och tillräckliga säkerhetsmarginaler skall tas med, så att värdet inte ändras år till år. Uppskattningen skall göras utifrån antal anslutna invånare samt tillkommande belastning från exempelvis industrier, pendling, ej folkbokförda invånare, externslammottagning. Eventuell förväntad ökning av belastningen inom en 10 årsperiod även skall inkluderas. Utifrån detta har MaxGVB för Öns avloppsreningsverk uppskattats till 140 000 pe. Sker en större förändring under perioden alternativt att verklig belastning börjar närma sig uppskattat MaxGVB, så måste redovisat MaxGVB uppdateras.

Kvoten mellan COD och BOD7 i inkommande avloppsvatten har som årsmedelvärde legat på 2,4 under 2015.

10.1.2 Flöde Inkommande flöde har under året legat mellan 960 och 2 130 m3/h beräknat utifrån dygnsflödet.

Bräddning från avloppsreningsverket, efter galler samt efter försedimenteringen, pga hydraulisk överbelastning har under året uppgått till 0,02 % av det totala inkommande flödet. Sedan drifttagningen av slutsedimenteringen i mitten på juni har dock ingen bräddning skett efter försedimenteringen, då flöden överstigande 4 200 m3/h istället förbildes till slutsedimenteringen. Totalt har 0,05 % förbiletts pga hydraulisk överbelastning under året.

10.1.3 Driftstörningar samt underhållsarbeten Under året har inga omfattande renoveringar gjorts, då stora delar av verket byggs om inom projektet Ön 2050. Nedan är en kortfattad redogörelse av de driftstörningar, underhållsarbeten samt övriga förändringar som skett under 2015. Första veckan i januari var utsläppsvärdena av totalfosfor förhöjda, vilket orsakats av en för låg dosering av fällningskemikalien. Anledningen till detta är att doseringen styrts mot fasta värden sedan drifttagningen i september 2014, vilket medför en risk att dosering av fällningskemikalie inte sker simultant med förändringar i inkommande belastning. För att minska risken för detta installerades ny utrustning och fr o m maj har doseringen av fällningskemikalie istället styrts mot inkommande mängd suspenderad substans. Under mitten på februari upptäcktes ett oljeläckage på en av de tre blåsmaskinerna i bioblock B2B, vilket innebar att blåsmaskinen fick tas ur drift. Alla tre blåsmaskiner är normalt i drift och trots detta har ändå inte tillräcklig syrenivå kunna erhållas, speciellt nattetid. Problemet kunde åtgärdas inom två dygn, dock orsakade detta troligtvis de förhöjda utsläppsvärden av organiskt material, mätt som BOD7, aktuell vecka. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-02-17. I mitten på mars gjordes förberedelser i brunnen in till slutsedimenteringen (anläggningsdel B3), inför drifttagningen i juni. Inget utflöde kunde därför ske från bioblocket eller från bräddledningen efter försedimenteringen under tiden arbetet genomfördes. För att minimera bräddad volym genomfördes arbetet nattetid samt att tre av de sex försedimenteringsbassängerna tömdes ned för att användas som magasin. I samband med detta skulle även en avstängningslucka monteras mellan bioblock B2A och bioblock B2B. Luckan kunde dock inte monteras som planerat och istället fick en provisorisk avstängning byggas för att förhindra inflöde från B2B. Arbetet tog därmed längre tid än planerat,

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 21 (28) vilket medförde att bräddning inte kunde undvikas och totalt uppskattas 2 200 m3 bräddats efter den mekaniska reningen. Inför drifttagningen av bioblock B2A togs den provisoriska avstängningen bort, vilket medförde att ca 4 900 m3 bräddades efter försedimenteringen. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-03-12. Den 20 april drifttogs bioblock B2A. Flödesfördelningen mellan de tre parallella biosedimenteringsbassängerna var väldigt ojämn och under mitten på juni byggdes därför avdragsrännorna om i en av de tre biosedimenteringsbassängerna. Åtgärden medförde att bassängen delvis fick tömmas ned under tiden arbetet genomfördes. Flödesfördelningen förbättrades något, men inflödet till en av linjerna är fortsatt lågt. Ytterligare åtgärder kommer därför att behöva genomföras. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-05-22. Under slutet på april var utsläppsvärdena av både organiskt material, mätt som BOD7,och totalfosfor förhöjda. Orsaken till detta är okänd, men halterna var endast förhöjda under ca en dag, vilket tyder på att det troligvis orsakats av ett utsläpp på ledningsnätet. I slutet på maj tappades en kniv ned i en av biosedimenteringsbassängerna i bioblock B2A, vilket medförde att bassängen fick tömmas ned för att inte orsaka haveri av returslampumpen. Linjen kunde åter tas i drift efter fem dygn. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-05-28. Inför drifttagningen av slutsedimenteringen togs sättarna i brunnen in till B3 bort och under tiden arbetet genomfördes kunde inget utflöde ske från biosteget. Vattnet kopplades därför om till förbiledning av slutsedimenteringen. Sättare monterades även i utgående kanal från biosteget och vid montering och borttagandet av sättarna bräddades avloppsvattnet efter försedimenteringen. Då drifttagningen fick avbrytas, se nedan, bräddades avloppsvatten vid ytterligare två tillfällen och totalt bräddades drygt 3 500 m3 mellan 8 till 12 juni. Information om åtgärder inför drifttagning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-06-03. Drifttagningen av slutsedimenteringen påbörjades 8 juni och då det uppstod ett antal problem vid drifttagningen, kunde slutsedimenteringen tas i drift först 12 juni. Bl a upptäcktes ett inflöde till det gamla sandfånget, vilket visade sig bero på att nivån i fördelningskanalen innan flockningen var för hög. För att kunna åtgärda detta fick flödet kopplas tillbaka till förbiledning av slutsedimenteringen, eftersom sättarna i brunnen var borttagna. Även skraporna i ett flertal av slutsedimenteringsbassängerna drog snett, vilket medförde att endast tre av de sex slutsedimenteringsbassängerna kunde drifttas 12 juni. Arbetet med att åtgärda de övriga linjerna påbörjades omgående. Åtgärder fick även genomföras i de linjer som redan tagits i drift och först i mitten på december var slutligen samtliga linjer i drift. Information om vidtagna åtgärder i samband med drifttagningen skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-06-11. I samband med tömningen av linjerna i slutsedimenteringen för att åtgärda skraporna, upptäcktes även att minst fyra linjer måste vara i drift för att översvämning ej skall ske i kanalen innan flockningen. Orsaken till detta visade sig vara att en av väggarna i flockningsfacken inte byggts enligt ritning och under oktober åtgärdades detta för samtliga sex flockningslinjer. Mellan 22 till 26 augusti bräddades ca 24 000 m3 inkommande avloppsvatten från stenfickorna i inloppet till avloppsreningsverket. Orsaken till bräddningen var en felkopplad elkabel till en avstängningsventil, vilket medförde att ventilen som antogs vara stängd ändå var öppen. Om ventilen är öppen eller stängd går inte att inspektera visuellt på ett enkelt sätt då ventilerna sitter i en kanal under golvet. Felet kunde åtgärdas omgående. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-08-27. I slutet på augusti genomförde Umeå Energi en ombyggnation i ställverket tillhörande avloppsreningsverk. För att undvika driftavbrott kopplades reservkraft in under tiden arbetet genomfördes. Ingen bräddning skedde i samband med åtgärden. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-08-21.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 22 (28) Sista veckan i augusti var utgående halter totalfosfor förhöjda. Orsaken är inte klargjord, men kan bero på den lägre omsättningen i verket under sommaren, vilket kan medföra att fosfor frigörs. Under mitten på oktober upptäcktes att remdriften från motorn till en av de tre blåsmaskinerna i bioblock B2B gått av, vilket innebar att blåsmaskinen fick tas ur drift under ca en vecka. Drifttagningen av bioblock B2A har medfört att det finns en viss överkapacitet i bioblocket och de problem som varit med låg syrenivå nattetid i bioblock B2B är därmed mindre kritiska. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-10-16. I slutet på oktober tappades en lamparmatur ned i en av biosedimenteringsbassängerna i bioblock B2A, För att inte orsaka haveri av slamskraporna alternativt returslampumpen, stängdes detta av omgående. Efter genomförd åtgärd kunde linjen åter tas i drift efter fyra dygn. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-10-26. Under november och början av december flyttades brythjulen i alla fyra biosedimenteringsbassänger i bioblock B2B. Orsaken till detta var att dessa var felmonterade, vilket medfört att avdraget av ytslam inte fungerat korrekt. För att genomföra åtgärden tömdes biosedimenteringslinjerna ned en i taget. I anslutning till detta tömdes även kvarvarande aktivslambassänger i B2B ned för att kontrollera monteringen av luftstammarna och dysorna. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-11-12. Under december har en av de tre omrörarna för inblandning av fällningskemikalien i flockningen byggts om. Orsaken till detta är att trasor byggs upp på propelleraxeln, vilket medför att funktionen försämras samt att motorn överbelastas. Denna åtgärd kommer att utvärderas innan eventuell åtgärd genomförs på de övriga två omrörarna. I samband med detta gjordes även en ursparning av fettavdragen i flockningsfacken. Vid tömningen av flockningsfacken visade det sig även att stora mängder sand ansamlats i flockningsfacken och orsaken till detta måste utredas. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-05-22. I samband drifttagningen och intrimningen under året har det även varit ytterligare utmaningar:

• Den avsedda styrningen/övervakningen av doseringen av fällningskemikalien m a p halt fosfatfosfor i försedimenteringen respektive slutsedimenteringen har inte kunnat drifttas enligt plan under året. Under november installerades en fosfatfosforanalysator med ett nytt typ av filter i försedimenteringen i syfte att minska risken för igensättningar. I samband med detta installerades även fosfatfosforanalysatorn i slutsedimenteringen. Intrimningen av för- och efterfällningen kommer att påbörjas under 2016.

• Orsaken till den vågbildningen som setts i såväl försedimenterings- som biosedimenteringsbassängerna sedan drifttagningen 2014 beror troligtvis till största del på styrningen av snäckskruvarna samt galler. Styrningen har därför optimeras och vågbildningen har minskat avsevärt. Avdragsrännorna i försedimenteringen har visat sig förstärka vågbildningen, vilket i sin tur medfört ökat slitage på installationerna. Avdragsrännorna har därför förstärks och arbetet slutfördes under februari. Kompletterande förstärkningar har även genomförs under december, då ytterligare slitage upptäckts.

• I aktivslambassängerna i bioblock B2B har det varit problem sedan drifttagningen med att syrenivån går ned till nära 0 mg/liter nattetid. Kortsiktigt ökades kapaciteten på blåsmaskinerna, vilket medförde att syrenivån nattetid legat något högre. Tillverkaren av luftarsystemet har genomfört en utredning under året som färdigställdes i oktober, vilken visar att levererade blåsmaskiner inte uppfyller ställda krav i upphandlingsunderlaget. Beslut togs att dreva upp befintliga motorer i blåsmaskinerna, vilket genomfördes under december. Luftflödet har ökat, men om denna åtgärd är tillräcklig eller om ytterligare åtgärder måste genomföras har inte kunnat utvärderas ännu, då detta innebär att bioblock B2A måste stängas av.

• I samband med utredning ovan tömdes en av aktivslambassängerna i B2B ned innan sommaren och det visade sig att flera luftstammar var felmonterade och riskerade att glida

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 23 (28)

isär. Risk finns därmed att slam kan tryckas in i luftarsystemet och detta skulle innebära en försämrad kapacitet. Kontroll av monteringen av luftstammarna och dysorna i de kvarvarande luftningsbassängerna i B2B genomfördes under november, men kontrollen visade att monteringen var korrekt.

• Flödesfördelningen i slutsedimenteringen har visat sig vara väldigt ojämn. Då samtliga linjer inte tagits i drift förrän i december har orsaken till detta inte kunnat utredas under året.

• Stenfickorna har inte avsedd funktion, då även sand sedimenterar i dessa. Stenfickorna tömdes därför i slutet på januari och det upptäcktes då att den återcirkulering av spillvatten, som ska ge tillräcklig turbulens för att sanden inte skall sedimentera, inte var byggd enligt ritning. Detta åtgärdats samt att en ventil till återcirkulationen har bytts ut, men eventuellt måste ytterligare åtgärder göras för att få tillräcklig turbulens. Ett förslag för ombyggnation av stenfickorna har tagits fram och en provisorisk ombyggnation kommer att genomföras under 2016.

• Under oktober upptäcktes att pumparna till returslammet i bioblock B2A inte har avsedd kapacitet. Minimumkapaciteten var avsevärt högre än börvärdet, vilket medför en ökad belastning på luftningsbassängerna. Pumphjulen kommer därför att bytas ut under 2016 för att minska kapaciteten, men eventuellt kommer även ytterligare åtgärder att behöva genomföras. Utifrån de problem som visat sig avseende kapaciteten på både returslampumparna samt blåsmaskinerna har maskinleverantören genomfört en funktionskontroll av samtlig maskinutrustning under januari 2016.

• Under året har även förtjockat slam från Sävar, Hörnefors samt övriga yttre avloppsreningsverk tömts innan den mekaniska reningen på avloppsreningsverket. Detta slam går normalt direkt till rötning, men detta har inte varit möjligt pga de pågående ombyggnationerna.

Information om de åtgärder som redovisats ovan samt följden av dessa har även meddelats Miljö- och Hälsoskydd via mail och telefonsamtal under året samt i de yrkanden som lämnats in (se avsnitt 8.2).

10.1.4 Reningsresultat Halten organiskt material, mätt som BOD7, i utgående renat avloppsvatten har varierat mellan 3 och 25 mg/l för dygnssamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 5,9 och 11,2 mg/l, se diagram i bilaga 13.

Halten totalfosfor har varierat mellan 0,07 och 0,54 mg/l för veckosamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 0,26 och 0,37 mg/l, se diagram i bilaga 14.

10.1.5 Överskridande av begränsningsvärde Begränsningsvärdet för BOD7 i dygnssamlingsprovet har överskridits vid två tillfällen 2015 samt att begränsningsvärdet för totalfosfor som veckomedelvärde har överskridits vid tre tillfällen, se avsnitt 10.1.3. Utsläppsvillkoren för BOD7 och totalfosfor har dock uppfyllts, då fem prover per år får hålla en högre halt än tillståndsgiven.

Inga begränsningsvärden avseende kalenderkvartal har överskridits.

10.1.6 Tröskelvärde Under året har analys även skett av fluorider i utgående avloppsvatten. Bakgrunden till detta är att en undersökning som genomfördes 2014 påvisade halter som eventuellt skulle innebära att den totala utsläppsmängden är högre än tröskelvärdet för utsläpp till vatten enligt bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Analysen har utförts vid tre tillfällen under året och den totala mängden beräknat utifrån årsmedelvärdet översteg 2000 kg, se bilaga 6. Totala mängden redovisas därmed i även i emissionsdeklarationen för 2015, bilaga 15. Fortsatta analyser kommer att ske även under nästkommande år.

10.1.7 Mätinstrument och provtagare Provtagare för provtagning av inkommande och utgående avloppsvatten samt flödesmätare för utgående avloppsvatten har fungerat bra under året.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 24 (28) För provtagning av bräddat avloppsvatten efter försedimenteringen har endast en provisorisk provtagare använts, vilken måste slås på manuellet om bräddning sker samt att provtagningen är tidsstyrd. Orsaken till detta är att bräddning efter försedimenteringen till utgående ledning inte är en ordinarie bräddpunkt. Fr o m drifttagningen av slutsedimenteringen i juni förbileds istället avloppsvatten efter försedimenteringen till slutsedimenteringen.

Bräddflödesmätaren för bräddat avloppsvatten före och efter den mekaniska reningen togs i bruk i samband med drifttagningen av slutsedimenteringen i slutet på juni. Flödesmätaren har dock inte fungerat korrekt och flöde har registrerast trots att ingen bräddning skett. Åtgärder har vidtagits, men problemet har inte kunnat åtgärdas under hösten. Bräddat flöde efter den mekaniska reningen mäts även över reglerluckan efter galler, vilken använts för kontroll och registrering av bräddning.

10.2 Ledningsnätet Totalt bräddades ca 27 300 m3, motsvarande 0,22 % av inkommande volym avloppsvatten till Öns avloppsreningsverk, vid pumpstationer och nödavlopp på ledningsnätet under 2015, se bilaga 3. Totala bräddningen avser både bräddning vid driftsavbrott samt bräddning vid hydraulisk överbelastning. Vid driftavbrott har anmälan om driftstörning alternativt information om planerat underhåll skickats till Miljö- och Hälsoskydd, se bilaga 4.

Huvuddelen av bräddningen på ledningsnätet skedde i samband med en driftstörning vid avloppsreningsverket i augusti, se avsnitt 10.1.3. Okulärbesiktning gjordes i anslutning till utsläppspunkten och ingen påverkan kunde ses. Det inkom inte heller några klagomål till UMEVA på eventuell förorening i samband med driftstörningen.

Kontroll av utsläppspunkten har om möjligt även gjorts vid de övriga driftstörningarna samt planerade underhållsinsatserna under året. Vid läckan på tryckledningen mellan Innertavle och Tomtebo i juli kunde viss påverkan ses i diket vid sidan av ledningen och en sanering av diket genomfördes därför. Vid övriga kontroller som genomförts under året har ingen påverkan kunnat ses.

Avseende den manuella kontroll som genomförs för bräddpunkterna på ledningsnätet har förfarandet lagts till under året för de bräddpunkter där kontroll ej hade genomförts under 2014. Kontrollen av bräddpunkter där känsligheten för recipienten bedömts som hög har även utökats under året till en gång per månad.

Se även bilaga 4 där samtliga bräddningsuppgifter från ledningsnätet redovisas.

10.2.1 Arbete med bräddmätning på ledningsnätet I den åtgärdsplan gällande kontroll av bräddning som togs fram i augusti 2014, identifierades 27 bräddpunkter på ledningsnätet som mer prioriterade och bör därför åtgärdas inom de närmaste åren. Arbetet har påbörjats under året och som en första åtgärd har bräddregistering installerats på 11 stycken av dessa bräddpunkter. En bräddpunkt har även tagits bort då det visat sig bräddningen endast sker internt i pumpstationen.

Bräddad tid kommer därmed att kunna övervakas centralt på Öns avloppsreningsverk samt att en rapport kommer att genereras dagligen över bräddad tid per bräddpunkt. Larm kommer även att skickas ut till beredskapspersonalen. Noteras bör att larm för hög nivå finns sedan tidigare i pumpstationerna, men detta innebär dock inte att hög nivå larmet indikerat bräddning eftersom larmnivån oftast ligger betydligt lägre än bräddnivån.

För att även kunna beräkna bräddad volym vid dessa bräddpunkter måste befintligt styrsystem uppgraderas alternativt installeras där styrsystem saknas. Detta är ett omfattande projekt och insamlad data över bräddad tid kommer därför att användas som underlag för att kunna prioritera detta arbete. Av de återstående bräddpunkterna är sex stycken inte i anslutning till (betjänar) en pumpstation och för dessa saknas ännu en lämplig teknisk lösning för central övervakning. Den manuella kontrollen kvarstår för fem av dessa. Den sjätte är en ventil och kan ej kontrolleras på detta sätt.

I det fortsatta arbetet ingår även att ta fram åtgärder för att minska omfattningen av bräddningen där behov identifierats.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 25 (28) 10.2.2 Arbete med tillskottsvatten Under 2015 har en fastighetsyta på totalt 10 hektar inventerats, inom upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk, för att undersöka om fastighetens dagvatten är anslutet till avloppsvattennätet. Totalt var en yta på 1 092 m2 felkopplat och en anmodan om bortkoppling av felkopplade ytor har skickats till fastighetsägaren. Stuprörsinventeringar utförda 2005-2015 har under året även lett till att en fastighetsyta på totalt 2 690 m2 kopplats bort under året. Arbetet fortsätter under kommande år.

I bilaga 10 redovias utförda samt planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer. Såväl vidtagna som planerade åtgärder på ledningsnätet utförs för att reducera tillskottsvatten, bl. a. i samband med gatuombyggnad och ledningsförnyelse.

10.2.3 Lukt Under 2015 har två klagomål angående dålig lukt vid brunnar på ledningsnätet inkommit till UMEVA. Ett av dessa klagomål gällde ledningssträcken nedströms utsläppspunkten från Norrmejerier. I juli genomfördes den planerade mekaniska rensingen av ledningen för att bl a ta bort de beläggningar som föranleder luktproblemen. Under hösten har även fem brunnar bytts ut efter ledningssträckan, vilket bör minska spridningen av lukt.

10.3 Recipient Utsläpp av behandlat och bräddat avloppsvatten från avloppsreningsverket sker efter mätning till Umeälven.

Inkommande avloppsvatten har renats till ca 95 % i avloppsreningsverket med avseende på BOD7 och fosfor under 2015. Totala tillförseln till recipienten, inklusive det som härrör från bräddning efter galler samt efter försedimenteringen, beräknas till 98 ton BOD7 och 3,8 ton fosfor varav bräddningen utgjorde ca 1,3 %. Se även bilaga 6.

Från ledningsnätet uppskattas den totala tillförseln till 6,6 ton BOD7 och 0,17 ton fosfor, vilket motsvarar ca 5-7 % av totala utgående mängderna av fosfor och BOD7 från Öns avloppsreningsverk. Huvuddelen av utsläppet skedde i samband med en driftstörning vid avloppsreningsverket i augusti, se avsnitt 10.1.3. Utifrån provtagningen av inkommande avloppsvatten, uppskattas 6,1 ton BOD7 och 0,16 ton fosfor släppts ut vid den aktuella driftstörningen.

Miljöpåverkan vid driftavbrott på ledningsnätet bedöms som relativt låg, då bräddning huvudsakligen skett till Umeälven, vilken klassats som en recipient med låg känslighet. Någon betydande påverkan har inte heller kunnat ses vid de okulärbesiktningar som gjorts av bräddpunkterna, se avsnitt 10.2. Ingen bräddning har skett vid driftavbrott till en recipient som klassats med hög känslighet. Se även bilaga 4 där samtliga bräddningsuppgifter från ledningsnätet redovisas inklusive recipient och recipientkänslighet.

10.4 Anslutning och belastning samt kontrollresultat Uppgifter om anslutning och belastning samt kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 26 (28) 11 Driftresultat, slambehandlingsanläggning 90.160

11.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat

11.1.1 Belastning Totalt har ca 20 900 m3 externslam tagits emot under året, se bilaga 2. Brunnsslam från enskilda slamavskiljare och försedimenterat slam från yttre avloppsreningsverk har som tidigare tömts före den mekaniska reningen i avloppsreningsverket. Under året har även förtjockat slam från yttre avloppsreningsverk tömts innan den mekaniska reningen på avloppsreningsverket. Förtjockat slam har tidigare gått direkt till rötning, men detta har inte varit möjligt pga de pågående ombyggnationerna. Inget kvarnat matavfall, fett eller glykol har tagits emot under året.

11.1.2 Driftstörningar samt underhållsarbeten Under september genomfördes omkopplingen av gasledningen från den befintliga rötkammaren till det nya gasrummet, vilket innebar kallfackling av producerad biogas under tiden arbetet genomfördes. Vid kallfackling släpps gasen från rötkammartoppen för att så fort som möjligt uppnå maximal utblandning i luft och därmed minimera explosionsrisk samt risk för luktstörningar. Uppskattningsvis kallfacklades 3000 m3/dygn under drygt två veckor, 2015-09-01 till 2015-09-16. Arbetet omfattade även urkoppling av befintligt gasrum samt omläggning av ledning till gasfackla och anslutning av gasledningar mellan nytt gasrum och gasfackla/gasklocka. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-08-21. I mitten på november drifttogs den nya rötkammaren (RK1). Metanhalten i den gas som producerats under uppstartsskedet har varit under brännbar nivå och gasen har därför inte kunnat nyttiggöras. Under drifttagningsperioden kallfacklades uppskattningsvis 29 000 m3 gas. Uppstarten skedde enligt den plan som redovisats Miljö- och Hälsoskydd 2015-10-12. Inga driftstörningar har skett avseende rötningsprocessen under drifttagningen.

I slutet på november byttes en givare till gasklockan, vilket innebar att producerad biogas kallfacklades under tiden arbetet genomfördes. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-11-27. Den nya externslammottganingen har inte drifttagits under året som planerat. Anledningen till att drifttagningen senarelagts är beroende på att funktionsprovningen av vågen samt mottagningsstationen inte kunnat genomföras enligt tidplan, då tillgängliga resurser har behövt omfördelas beroende på bl a förändringar som genomförts i redan driftsatta anläggningsdelar.

11.1.3 Lukt Inga klagomål avseende lukt har inkommit under året. Inför de åtgärder som vidtagits under hösten, se avsnitt ovan, har information om att luktstörningar kan förekomma skickats till de närboende samt informerats via kungörelse.

11.1.4 Rötslam Totalt under året har nästan 6 800 ton avvattnat rötslam producerats, se bilaga 7. Det avvattnade rötslammet har under 2015 använts på Dåva DAC för sluttäckning av avslutad deponin.

11.1.5 Mätinstrument I samband med drifttagningen av nya rötkammaren har det varit vissa störningar avseende mätning av slamflöden.

11.2 Kontrollresultat Kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 27 (28) 12 Driftresultat, anläggning för framställning av gasformigt bränsle

40.10

12.1 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat

12.1.1 Producerad volym biogas Totalt under året har ca 1 300 000 m3 biogas producerats, se bilaga 11.

12.1.2 Driftstörningar samt underhållsarbeten I slutet på september och början på oktober genomfördes en testkörning av gasmotorerna under ca två veckor. Drifttagningen därefter har dock inte kunnat ske enligt plan, då det bl a förekommit kommunikationsstörningar samt läckage i nödkylningssystemet, vilket medfört att gasmotorerna endast varit i drift under kortare perioder. Drifttagningen av nya rötkammaren har även medfört att gasmotorerna inte kunnat köras kontinuerligt, då detta innebar en minskad gasproduktion i befintlig rötkammare. Den provning av ö-drift som var planerad att genomföras under december har flyttats fram och kommer istället att genomföras under 2016. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2015-11-30. Se även avsnitt 11.1.2.

12.1.3 Nyttjande av biogas Av producerad volym biogas har 54 % kunnat nyttigöras som bränsle för produktion av värme och el. Övrig volym har facklats.

Beroende på de åtgärder som vidtagits under året har gasen tidvis inte kunnat användas för värmeproduktionen och fjärrvärme har då istället använts för uppvärmning, se bilaga 11.

12.1.4 Lukt Se avsnitt 11.1.3.

12.1.5 Mätinstrument De nya flödesmätarna för mätning av producerad volym biogas samt nyttjad volym biogas har inte fungerat korrekt sedan de togs i drift i samband med omkopplingen till nya gasbehandlingsrummet i september. Åtgärder har vidtagits, men problemet har inte kunnat åtgärdas under hösten. Volymen har därför uppskattats under september till december.

12.2 Kontrollresultat Kontrollresultat från året redovisas i bilaga 1-15.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2015 28 (28) 13 Övrigt

13.1 Energibesparing och energioptimering Under året har 54 % av biogasen kunnat nyttjas, se avsnitt 12.1.3. UMEVA är medvetna om den stora andel gas som facklas och gasmotorer för elproduktion har därför att installeras i den nya slambehandlingsanläggningen och tagits i drift under hösten 2015.

Under januari till oktober 2015 har elförbrukningen för avloppsreningsverket samt slambehandlingsanläggningen minskat med ca 11 % jämfört med motsvarande period föregående. Fr o m drifttagningen av den nya rötkammaren i november har dock energiförbrukningen ökat jämfört med motsvarande period föregående år.

Den totala förändringen i energiförbrukning med hänsyn till om- och utbyggnationen av avloppsreningsverket samt slambehandlingen har inte kunnat utvärderas ännu, då samtliga anläggningsdelar inte tagits i drift samt att optimering av driften fortfarande pågår för flera processteg. Under 2016 kommer även elmätare att installeras för respektive byggnad, vilket kommer att möjliggöra separat uppföljning av elförbrukningen per anläggningsdel.

Avseende elförbrukningen på ledningsnätet har den totala förbrukningen under 2015 varit relativt oförändrad jämfört med föregående år.

13.2 Uppströmsarbete Uppströmsarbetet under året har bedrivits i enlighet med den strategiplan som togs fram under 2013 för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av oönskade ämnen i spillvattnet. Nedan är en kortfattad redogörelse av de åtgärder samt utredningar som gjorts under året.

Projektet att försöka minska flödet av kadmium in till avloppsreningsverket har genomförts på samma sätt som föregående år. Fokus har varit att medvetandegöra brukare av hobby- och konstnärsfärger att vissa av dessa färger är miljöfarliga och inte bör användas samt informera att alternativa miljövänliga färger finns på marknaden. Information om hur kadmiuminnehållande färger kan undvikas och ska hanteras på ett miljöanpassat sätt bör bidra till en minskning av användandet av hobby- och konstnärsfärger med kadmium och därmed minska mängden kadmium in till reningsverket.

Medelhalten kvicksilver i det rötade slammet var dock högre jämfört med föregående år, se bilaga 8. Orsaken till detta har identifierats och visat sig vara spolning av interna avloppsledningar i en fastighet som är påkopplad på spillvattennätet. Problemet har påtalats för verksamhetsutövaren och åtgärder har vidtagits. Branschspecifika råd och riktlinjer för verkstäder, frisörer, tandläkare, målare, sjukhus och laboratorier har tagits fram under året och finns tillgängliga på hemsidan. Allmänna råd samt generella riktlinjer för egenkontroll spillvatten har även tagits fram. Utöver detta så har en rad andra informationsinsatser även genomförts under året, bl a har en miljökalender delats ut till alla hushåll i Umeå. Kalendern är fylld med smarta hushållstips för att uppmärksamma vad medborgarna själva kan göra för att bidra till en hållbar livsmiljö.

Två externa projekt, i samarbete med Umeå universitet och IVL, har genererat analysresultat av biocider i inkommande vatten, utgående vatten och slam samt analysresultat av läkemedelsrester och prioriterade svårnedbrytbara ämnen i inkommande och utgående vatten. Resultaten bidrar till ökad kunskap om innehåll av respektive substanser samt vilken reningseffektivitet som föreligger för dessa vid Öns avloppsreningsverk.

I nära samarbete med Miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun, har även ett antal ärenden vad gäller efterlevnad av ABVA hanterats under året.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 1Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUNANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTERVATTENVERK, antal anslutna personer **: 102 548 st Utsökning utifrån kartmaterial 2015-03-12AVLOPPSANL, antal anslutna personer: 96 702 st Utsökning utifrån kartmaterial 2015-03-12

Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån flödesviktat årsmedelvärde 83 919

Anslutna personekvivalenter (pe) * beräknat utifrån varje enskild provtagning 83 225

anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 5 236

Månad Prod. mängd Mängd avlopps- Månadsdifferens Nederbörd Anmärkningarrenvatten***, m3 vatten****, m3 m3 Antal MaxdygnI II II-I mm mm/d

Jan 804 542 1 098 980 294 438Febr 742 085 910 708 168 623Mars 768 418 1 232 682 464 264April 727 258 1 298 761 571 503Maj 754 452 1 224 980 470 528Juni 713 387 1 026 869 313 482Juli 666 411 833 881 167 470Aug 707 469 799 142 91 673Sept 601 639 868 357 266 718Okt 744 890 834 032 89 142Nov 726 800 968 960 242 160Dec 735 111 1 095 201 360 090Summa 8 692 462 12 192 553 3 500 091

UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER

Debiterad mängd Kyl/spolvatten till Utläckage Ovidkommande mängdrenvatten, m3 ** dagvattennät,m3 renvattenmängd, m3 vatten, m3

6 717 477 ingen uppgift

UPPGIFTER OM LEDNINGSNÄTET

Kombinerat system Antal Antal bräddavlopp Anm Antal neder-% av ledningsnät pumpstationer Vid pumpstation Övriga bördsmätare

- 65 75 26 6*****

Anmärkningar* Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/person antingen utifrån årsmedelvärdet för BOD och totala årsflödet eller utifrån varje enskild provtagning.** "Vattenverk, antal anslutna personer" avser Forslunda vattenverk. Förutom Öns upptagnings- område levererar Forslunda VV även till Djäkneböle, Degernäs och Täfteå, vars spillavlopp inte går till Ön. Debiterad mängd renvatten avser dock bara det som gått till Öns upptagningsområde.*** Den producerade mängden renvatten som redovisas är hela Forslunda vattenverks vattenproduktion. **** Inkommande mängd till avloppsreningsverket, uträknat utifrån utgående volym samt volym bräddad efter provtagn.punkt prov-IN

Anslutna pe från industrin m.a.p. BOD7 beräknas utifrån 134 ton BOD7 totalt från Norrmejerier 2015.

ingen uppgiftingen uppgift

***** Finns på pumpstationerna Holmsund g:a ARV, Ersboda 4, Sörfors, Rödäng, Öns ARV samt på Motståndet Västerslätt.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 2Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUNINKOMMANDE AVLOPPSVATTEN OCH EXTERNSLAM Ink.flöde: 33 404 m3/dAnlitat Laboratorium Avser följande analyserAlcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Inkommande halter i mg/l Inkommande mängder i ton/år Ev. intern TotalProvtagn.punkt, prov-IN Provt.punkt Bräddning Externslam belastning** inkommande

Antal prov Medel- Max- prov-IN vid verket efter prov-IN före prov-IN belastning***och provtypa värde värde före prov-IN* ton/år ton/år

I II III IV I+II+III-IV

BOD7 1 dp/v 176 280 2145 - - - 2145

CODCr 1 vp/v 414 610 5053 - - - 5053

P-tot 1 vp/v 5,5 13 67 - - - 67

N-tot 1 dp/v 46 67 555 - - - 555* Uppgift hämtas från bilaga 5 (sammanlagd mängd vid hydraulisk överbelastning och vid driftavbrott före prov-IN)** Intern belastning bör återföras till en punkt efter provtagningpunkten för inkommande vatten. Om så inte är fallet, dvs. om återföring skett före provtagningspunkten, skall återförda föroreningsmängder redovisas här.*** Total inkommande belastning avser inkommande mängder vid provtagningspunkten prov-IN, bräddade mängder vid verket före prov-IN och externslam som tillförs anläggningen efter prov-IN. Den totala belastn. får inte omfatta någon intern belastn.

Anmärkningar

Inkommande vattenmängd under året inkl. bräddad mängd vid verket, m3 12 192 553EXTERNSLAM Slammängd Behandling i verket

m3/år ton TS/år

Enskilda slamavskiljare * 6 513 303 Behandlas som inkommande avloppsvatten. Se not.Försed. slam reningsverk 1 160 23 Behandlas som inkommande avloppsvatten.Försed. slam övriga 798 16 Behandlas som inkommande avloppsvatten.Reningsverk 12 492 497 Behandlas som inkommande avloppsvatten under 2015.

Summa 20 963 839

SPECIFIKATION ÖVER EXTERNSLAM FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK

Anläggning Fällnings- Slammängd Anmärkningkemikalie m3/år ton TS/år TS-halt i %**

Sävar Ekoflock 91 och järnsulfat 3446 162 4,7Hörnefors AVR 2624 165 6,3Täfteå Ekoflock 91 1344 56 4,1Tavelsjö Ekoflock 91 832 12 1,5Flurkmark Ekoflock 91 448 5,4 1,2 ***Strömbäck Ekoflock 91 704 23 3,3Sörmjöle AVR 324 6,0 1,9Djäkneböle AVR 968 33 3,5Överboda ALG 160 5,4 3,4Bullmark AVR 360 6,9 1,9Botsmark AVR 256 10,3 4,0Norrbyn AVR 256 5,9 2,3Brattby AVR 24 0,3 1,1 ***Bodbyn Ekoflock 91 128 2,6 2,1Gravmark - 64 0,5 0,7Bjännberg Ekoflock 91 10 0,2 2,2 ***Rödånäs Ekoflock 91 544 1,6 0,3 ***

Övriga noteringar (eventuell mottagning av latrin):* Slam från enskilda slamavskiljare samt försedimenterat slam töms i externslammottagning före galler och ingår i prov på inkommande avloppsvatten. TS (avvattnat slam) > 15 %. TS (ej avvattnat slam) ca 1,2 % (utifrån studie 2015). ** Uppmätt TS-halt.*** Teoretiskt beräknad TS-halt: (Antal faktiskt anslutna personer * 365 * 0,070) / (Slamvolym i m3 * 1000)

Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde.a Dygnsprov vecka 15 och vecka 31 ej uttagna.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 3Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUNBRÄDDNING OCH BRÄDDNINGSMÄNGDER

KONTROLLMETODER Kontrollmetoder för bräddning på ledningsnätet:Beskriv kontrollmetod (mätutrustning/typ av datormodell, utförande m.m.)

Kontrollmetoder för bräddning vid avloppsreningsverket

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av volym samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-19 §§ SNFS 1990:14

( ) Annan likvärdig metod:

TOTAL BRÄDDNING I SYSTEMETVid hydraulisk över- Vid driftavbrott Totalt Totalt i procent av belastning, m3 m3 m3 ink. avloppsvatten, %

Ledningsnät* 742 26 545 27 287 0,22

Avloppsverket 2 713 12 086 14 799 0,12

Summa 3 455 38 631 42 086 0,35

Anmärkning

* Ingår även bräddad volym vid nödavledning från stenfickorna Öns avloppsreningsverk (24 130 m3).

Samtliga pumpstationer är försedda med larm för hög nivå. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens bräddat avloppsvatten.

Samtliga bräddavlopp på ledningsnätet är försedda med enklare utrustning för att registrera bräddningsfrekvensen, där så är möjligt.

Miljörapport för år: 2014 Bilaga 4Avloppsanläggning/Kommun Sid 1 av 3

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUNBRÄDDNINGSUPPGIFTER FRÅN LEDNINGSNÄTET

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrottBenämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning Bräddad Anmärkning Klassad

tillfällen mängd mängd känslighetBRÄDDAVLOPP m3/år m3/år Datum

BRÄ 2: Backen Västerhiske " Manuell,frekvens 1/6 tillf Umeälven LågBRÄ 4: Teg Laxgränd " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 5: Umeå Strandpromenaden " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 6: Umeå Broparken " Manuell,frekvens 3/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 8: Umeå Ö:a Rådhusgatan " Manuell,frekvens 1/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 9: Umeå Vasagatan " Manuell,frekvens 1/3 tillf Umeälven MedelBRÄ GG-1: Umeå Götgatan " Manuell,frekvens 1/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 11: Teg Jägarvägen " Manuell,frekvens 0/6 tillf Umeälven MedelBRÄ12, BRÄ13: Residensgatan-Pilgatan " Manuell,frekvens 2/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 14: Holmsund Storg.-Svedbergsg. " Manuell,frekvens 3/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 19: Holmsund Patholmsviken " Manuell,frekvens 0/5 tillf Patholmsviken HögBRÄ 21: Umeå Ankargr.-Scharinsv. " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven LågBRÄ 22: Umeå V.Strandg.-Renmarksesp. " Manuell,frekvens 0/5 tillf Umeälven MedelBRÄ 24: Holmsund Sågv.g-Indust.g 1 " Manuell,frekvens 0/5 tillf Österfjärden LågBRÄ 24-1 : Holmsund Sågv.g-Indust.g 2 " Manuell,frekvens 1/5 tillf Österfjärden Låg

BRÄ 26: Holmsund Andersersv " Manuell,frekvens 1/5 tillf Dike (ev. Ljumviken) Hög

BRÄ HO-1: Blå vägen " Manuell,frekvens 1/6 tillf Patholmsviken HögBRÄ OB-2: Strandv-Hammarströmsv " Manuell,frekvens 0/6 tillf Österfjärden HögBRÄ OB-3, OB-4: Bodviksvägen " Manuell,frekvens 0/6 tillf Byviken LågBRÄ OBTRY: Tryckled. Holmsund-Obbola Går ej att kontrollera. - Österfjärden MedelBRÄ NE-1: Norra Ersmarksgatan " Manuell,frekvens 0/12 tillf Dike MedelBRÄ LI-1: Liljansvägen " Manuell,frekvens 0/6 tillf Sandbäcken LågBRÄ IT-3: Innertavle Går ej att kontrollera. - Tavleån LågSumma Anmärkning:Tillsynsfrekvensen av bräddavloppen varierar med tidigare erfarenheter om när bräddning sker. I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen.

Recipient*

Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). OBS! Tidigare år har endast bräddad volym redovisats. Fr o m 2015 redovias även "0 m3" där ingen bräddning registertas.Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt.

Anmälan Miljö- och Hälsoskydd

Bilaga 4Sid 2 av 3

ID-nr. Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrottBenämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning*** Bräddad Klassad

tillfällen mängd mängd känslighet

AVLOPPSPUMPSTATIONER** m3/år m3/år Datum i DUF

URVP51: Holmsund G:a ARV 2 ggr/vecka Hög nivå Flödesmätning 15 tillf. 652 0 Umeälven Låg

URVP50: Holmsund Ljumviken/Eriksdalsv. " - Dike (ev. Ljumviken) Hög

URVP49: Holmsund Bräntevägen Var 7:e vecka " - Dike (ev.Väster-Långslädan) Hög

URVP54: Holmsund Djupvik Var 7:e vecka " - Österfjärden MedelURVP55: Holmsund Stenindustrin Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Österfjärden HögURVP56: Holmsund Sporthallen Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Lövöviken Hög

URVP57: Holmsund Kv Anden Tobaksv 2 ggr/mån " Tidmätning/frekvens 14 tillf. Har ej gått att uppskatta volym. 0 Lövöviken Hög

URVP58: Holmsund Davida Brog 6 Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Lövösundet Hög

URVP52: Holmsund Västerb.1 Kursgården Vintertid: 1 gång/mån Sommartid: 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Österfjärden Låg

URVP53: Holmsund Västerb.2 Arbetsb. Vintertid: 1 gång/mån Sommartid: 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Österfjärden Låg

URVP43: Obbola Gamla ARV 2 ggr/vecka " Flödesmätning 1 90 275 Strömavbrott under ca 5 tim 2015-03-31. 2015-03-31 Österfjärden Låg

URVP41: Obbola Nyvik Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Österfjärden Medel

URVP42: Obbola Ersbergsvägen Var 7:e vecka " - Dike LågURVP40: Obbolavägen, P7 Var 7:e vecka " - Dike LågURVP46: Obbola Östibyvägen Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Dike LågURVP39: Obbolavägen P6 2 ggr/mån " Tidmätning/frekvens 0 0 Inne i pst -URVP32: A1 Röbäcksdalen 2 ggr/mån " Tidmätning/frekvens 0 0 Degernäsbäcken HögURVP24: Sörfors, Sörfors 1 Änkan 2 ggr/mån " - Dike LågURVP23: Sörfors 2 Älvdungen 2 ggr/mån " - Bäckravin LågURVP25: Sörfors 3 Stornorrfors 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Bäckravin Låg

URVP84: Brännland Väst Soldattorp/Ravinen 2 ggr/mån " Tidmätning/frekvens 15 tillf. Har ej gått att uppskatta volym. Dike Låg

URVP85: Brännland Motorventil " - Umeälven Låg

URVP86: Brännland 2, Smörbäcksv. 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Dike LågURVP59: Yttertavle Var 7:e vecka " - Holmsjöbäcken Låg

URVP64: Innertavle " " Frekvens 0 70 Åtgärd läcka tryckavloppsledning 2015-07-13 till 14. Volymen är uppskattad. 2015-07-14 Tavleån Medel

URVP27: Klabböle 1 Älvsbrinken Sommartid " - Umeälven MedelURVP26: Klabböle 2 Mot Sörfors Sommartid " - Dike LågURVP19: Ön Ö1 Skiljevägen Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Lillån Låg

URVP17: Ön Ö2 Övägen 29 Var 7:e vecka " - 50 Stopp i inkommande ledning till pst i 2015-11-23.Volymen är uppskattad. 2015-11-24 Umeälven Låg

URVP18: Ön kontoret (LPS station) Ej larmat för hög nivå Umeälven Låg

Recipient*

Anmälan Miljö- och Hälsoskydd

Anmärkning (t.ex. orsak)samt tillfälle (datum)

Bilaga 4Sid 3 av 3

Plats för utsläpp Tillsyns- Ev. typ Kontrollmetod Bräddning vid driftavbrottBenämning frekvens av larm för bräddat vatten Brädd- Bräddad Anmärkning*** Bräddad Klassad

tillfällen mängd mängd känslighetAVLOPPSPUMPSTATIONER** m3/år m3/år DatumURVP01: Teg T13 Jakobsgränd " Hög nivå - Ej larmat för hög nivå Umeälven LågURVP03: Teg T3 Fiskegränd 3 ggr/vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Lillån LågURVP05: Teg T4 Björkågatan Var 3:e vecka " - Lillån LågURVP06: Teg T5 Obbolavägen Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Lillån Medel

URVP07: Teg T6 Alvik Var 7:e vecka " - 400 Problem med pumpstyrningen 2015-06-29.Volymen är uppskattad.

2015-07-01/2015-07-06 Umeälven Låg

URVP04: Teg T9 Ringvägen 47 Var 7:e vecka " - Vägdike LågURVP33: Stöcksjö 1 Stora 2 ggr/mån " - Degernäsbäcken LågURVP35: Stöcksjö 2 Degernäsv. 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Vägdike LågURVP34: Stöcksjö 3 E4 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå Lillsjöbäcken HögURVP38: Stöcksjö 5 " - Ej larmat för hög nivå Bubäcken HögURVP80: Umeå B5 Rödäng Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Tvärån Hög

URVP10: Umeå U1 Lundåkern 2 ggr/mån " - Ej larmat för hög nivå (utöver pumpbytet) 650 Byte pump på U7 2015-05-26 (se nedan).

Volymen är uppskattad. 2015-04-14 Umeälven Låg

URVP11: Umeå U2 Skrindvägen 2 ggr/mån " Tidmätning/frekvens 0 0 Tvärån Hög

URVP12: Umeå U7 V. Strandgatan 1 gång/vecka " - 970 Byte pump samt montering av ventil 2015-05-26.Volymen är uppskattad. 2015-04-14 Umeälven Medel

URVP09: Umeå U9 Ankargränd 5 ggr/vecka " Flödesmätning/tidsmätning 0 0 Umeälven Låg

URVP13: Umeå U13 Johannelundsv. Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Umeälven Medel

URVP14: Umeå U14 Skutgränd Var 7:e vecka " - Ej larmat för hög nivå Umeälven Låg

URVP77: Ersmark Ersforsen Var 7:e vecka " Frekvens 0 0 Tavleån Medel

URVP73: Ersboda Mejeriet 1 gång/vecka " Tidmätning/frekvens 4 tillf. 154 min Har ej gått att uppskatta volym. 0 Dike Låg

URVP72: Anumark Norrskensgården 1 gång/vecka " Frekvens 1 tillf. Har ej gått att uppskatta volym. Tavleån Medel

Vintertid: var 7:e veckaSommartid: 5 ggr/vecka

URVP75: Ersboda 1 Ostv. 1 gång/vecka " - Dike Medel

URVP76: Ersboda 2 Löpevägen Var 7:e vecka " - Dike Låg

URVP74: Ersboda 4 Mjölkv. 1 gång/vecka " Tidmätning/frekvens 1 tillf. 140 min Har ej gått att uppskatta volym. Dike Låg

URVP78: Ersmark, Söndagsv. Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Skogsdike MedelURVP68: Tomtebo 1 Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Dike LågURVP69: Tomtebo 2 Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Dike LågURVP67: Tomtebo 3 Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Tomtebobäcken LågURVP81: Umedalen 1 Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Dike MedelURVP70: Mariestand 1 Var 7:e vecka " Tidmätning/frekvens 0 0 Nydalasjön HögURVP02: Varvsgatan 1A, C-J S " " - Ej larmat för hög nivå Umeälven MedelURVP08: Öbacka Strand " " - Ej larmat för hög nivå Umeälven Medel

Summa 742 2 415

Övriga upplysningar:Samtliga pumpstationer har larm för högnivå. Samtliga pumpstationer har minst dubbla pumpar. I kolumnen där bräddfrekvensen anges redovisas antal bräddade tillfällen per antal besökstillfällen alt. totalt antal dagar bräddat.* Recipient samt klassning av recipient har uppdaterats utifrån planen "Bräddning av avloppsvatten", daterad 2014-07-31 (se villkor 6 i tillståndet).** Bräddpunkter i anslutning till (betjänar) avloppspumpstationer. Det kan finnas fler än en bräddpunkt/avloppspumpstation.*** Nytt för 2015 är att information lagts in om inget larm gått ut för hög nivå, vilket därmed innebär att ingen bräddning troligtvis skett. Vid övriga stationer har larm gått ut för hög nivå, men detta innebär dock inte att det har bräddat eftersom larmnivån oftast ligger betydligt lägre än bräddnivån.

URVP71: Nydala Badplats " -

Recipient*Bräddning vid hydraulisk överbelastning

Hög

Anmärkning (t.ex. orsak)samt tillfälle (datum)

Anmälan Miljö- och Hälsoskydd

Ej larmat för hög nivå Dike (ev. Nydalasjön)

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 5Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄDDNING VID AVLOPPSRENINGSVERKET *

ANTAL BRÄDDNINGSDYGN OCH VATTENMÄNGDER

Kvartal Total mängd

Hydraulisk överbel.** Driftavbrott Hydraulisk överbel.** Driftavbrott bräddat

Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd Antal Mängd vattentillfällen m3 tillfällen m3 tillfällen m3 tillfällen m3 m3

1 2 68 1 2200 30 162 1 1467 3 897

2 - 0 - 0 6 2 483 4 8 419 10 902

3 - 0 - 0 - 0 - 0 0

4 - 0 - 0 - 0 - 0 0

Summa 2 68 1 2200 36 2 645 5 9 886 14 799

*Eventuell typ av behandling: Vattnet har passerat mekanisk och kemisk rening**Hydraulisk överbelastning av ovidkommande vatten (nederbördspåverkan, läck- och dräneringsvatten)

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER I BRÄDDAT VATTEN

Parameter Föroreningshalter i mg/l, årsmedel* FöroreningsmängderEfter mekanisk rening Efter mek. Efter kem. Totalt EnhetH.överbel. a D.avbrott H.överbel. a D.avbrott b rening rening (maximalt)

BOD-7 170 170 72 72 0,39 0,91 1,3 ton/år

COD-Cr 400 400 230 230 0,91 2,9 3,8 ton/år

P-tot 4,8 4,8 3,1 3,1 0,011 0,039 0,050 ton/år

N-tot 42 42 36 36 0,095 0,45 0,55 ton/år

NH4-N 26 26 0,33 0,33 ton/år

Kvicksilver 0,0001 0,00010 0,00014 0,00014 0,0002 0,0018 0,0020 kg/år

Kadmium 0,00015 0,00015 0,00008 0,00008 0,0003 0,0010 0,0013 kg/år

Bly 0,0019 0,0019 0,0010 0,0010 0,0043 0,013 0,017 kg/år

Koppar 0,018 0,018 0,012 0,012 0,041 0,15 0,19 kg/år

Zink 0,088 0,088 0,054 0,054 0,20 0,68 0,88 kg/år

Krom 0,0031 0,0031 0,0021 0,0021 0,0070 0,026 0,033 kg/år

Nickel 0,013 0,013 0,012 0,012 0,029 0,15 0,18 kg/år

För beräkningar av de föroreningshalter som anges i tabellen räknas eventuella "mindre-än-värden" som hela sitt värde. På detta sätt får man ett "maxmedelvärde" och därmed även en maximal föroreningsmängd.

Anmärkningar såsom ev. tillämpning av schablonvärden och metod för beräkning av föroreningsmängder (utifrån årsmedelvärden eller summering av utsläppsmängden vid varje tillfälle)* Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "BräddAnl" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts.a Inga prover på bräddat vatten vid hydraulisk överbelastning har lämnats in under 2015. Istället har föroreningshalterna vid driftavbrott använts för beräkning av föroreningsmängd. Orsaken till detta är att antalet bräddtillfällen med en bräddvolym över 100 m3 varit få samt att det endast funnits en provisorisk bräddprovtagare i det nya verket.b Inga veckoprov på bräddat vatten för analys av metaller har lämnats in under 2015. Istället har maximala föroreningshalterna 2013 använts för beräkning av föroreningsmängd.

Bräddning efter mekanisk rening Bräddning efter kemisk rening

Efter kemisk rening

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

UTGÅENDE VATTEN Utg. flöde: 33 364 m3/d

Laboratorium Avser följande analyserAlcontrol Laboratories Samtliga parametrar

FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDERParameter Halt i mg/l Utgående mängder

Provtagningspunkt, prov-UT I II I+II EnhetAntal prov Medelvärde* Maxvärde prov-UT Bräddat vatten Totaltoch provtyp a vid verket

Vattenmängd 33364 12 177 754 14 799 12 192 553 m3/årBOD-7 1 dp/v 8,0 25 97 1,3 98 ton/årCOD-Cr 1 vp/v 46 91 561 3,8 565 ton/årP-tot 1 vp/v 0,31 0,54 3,8 0,050 3,8 ton/årN-tot 1 dp/v 45 66 553 0,55 554 ton/årNH4-N 1 dp/v 32 41 384 0,33 384 ton/årKvicksilver 1 vp/mån 0,00010 0,00010 1,2 0,0020 1,2 kg/årKadmium 1 vp/mån 0,00002 0,00006 0,24 0,0013 0,24 kg/årBly 1 vp/mån 0,00027 0,00090 3,3 0,017 3,3 kg/årKoppar 1 vp/mån 0,0020 0,0037 24 0,19 24 kg/årZink 1 vp/mån 0,016 0,039 193 0,88 194 kg/årKrom 1 vp/mån 0,0010 0,0024 13 0,033 13 kg/årNickel 1 vp/mån 0,010 0,011 118 0,18 118 kg/årFlourid 1 dp/kvartal 0,23 0,25 2846 2846 kg/år*Bör redovisas som flödesvägt medelvärde. Om så inte är fallet skall detta anges under anmärkningar.

( X ) Kontinuerlig mätning/registrering av flöde samt flödesproportionell provtagning och analys enligt 5-9 §§ SNFS 1990:14( ) Annan likvärdig metod:

Anmärkningar

Medelvärdet beräknas genom att "mindre-än-värden" räknas som sitt hela värde. Detta ger ett "max-medelvärde".

a Dygnsprov vecka 15 och vecka 31 ej uttagna.

*Årsmedelvärdet är uträknat som ett flödesviktat medelvärde, motsvarar "Från ARV" i ED. Från 2010 och tidigare har ej flödesviktat årsmedel angetts.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 7Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

GROVRENS, SAND, SLAMSTABILISERING OCH SLAMMÄNGDER

GROVRENS OCH SAND: Rens: 231 ton Sand: 23 ton

STABILISERING

Rötning Slamluftning Kalkstabilisering ÖvrigtAntal UppehållstTemperatur Uppehållstid kg CaO/ m3 slamkammare* dygn C dygn

2 15-20 37 - -

Övriga noteringar

SLAMMÄNGDERSlam Mängd TS-halt Anmärkning

ton ton TS %

Producerat rötslam 6782 2048 30 (1m3 rötat slam väger 0,8 ton)

Producerat pellets -

Producerat slam - totalt 2048

Lagrat slam vid Vid årets början - -

verket Vid årets slut

Borttransporterat Skogsmark

slam Anläggningsjord

Återställning deponi 6782 2048 30 Rötat slam

Markförbättring

Övriga noteringar

Den angivna TS-halten är medeltal utifrån externa laboratorieanalyser, se bilaga 8.Under året har endast rötat slam producerats.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 8Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

SLAMANALYSER RÖTAT SLAMLaboratorium Avser följande analyserAlcontrol Laboratories Samtliga parametrar

Parameter Enhet Medel- Max- Antal prov Totalvärde värde och provtyp* mängd

kg/år

pH 7,3 7,6 11Torrsubstans vikts-% 30 32 11 2 048 227Glödgn.förlust % av TS 61 64 11N-tot mg/kg TS 41 727 47 000 11 85 466P-tot mg/kg TS 31 455 34 000 11 64 427NH4-N mg/kg TS 10 718 12 000 11 21 953

Magnesium mg/kgTS 2 282 2 700 11 4 674Kalium mg/kgTS 1 709 2 300 11 3 500Bly mg/kgTS 13 19 11 27Kadmium mg/kgTS 1,1 1,7 11 2,3Koppar mg/kgTS 145 170 11 297Krom mg/kgTS 28 30 11 57Kvicksilver mg/kgTS 3,3 8,7 11 6,7Nickel mg/kgTS 29 33 11 59Zink mg/kgTS 612 680 11 1 254Kobolt mg/kgTS 7,7 8,7 11 16Bor mg/kgTS 18 27 4 36Aluminium mg/kgTS 14 500 17 000 4 29 699Järn mg/kgTS 92 250 110 000 4 188 949

Nonylfenol mg/kgTS 7,2 8,6 4 15PAH mg/kgTS 1,0 1,3 4 2,0PCB mg/kgTS 0,037 0,049 4 0,075Toluen mg/kgTS 1,0 1,0 4 2,0

Anmärkningar:

Övriga upplysningar:

* Månadsprovet för juli är ej inlämnat.

Ett dygnsprov bestående av ett antal stickprov tas ut varje dag på aktuell slamtyp och fryses. När en kalendermånad gått sammanblandas alla dygnsprover till ett månadsprov som skickas in för analys.

Då analyserna av organiska ämnen understiger detektionsgränsen, används detektionsgränsen som analysresultat, vilket innebär "worst case".

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 9Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

KEMIKALIER, METALLTILLFÖRSEL MED FÄLLNINGSMEDEL, FARLIGT AVFALL

KEMIKALIETILLSATSERAnvändning/ Typ och sammansättning Mängd Varuinfo. Anm.Ändamål ton/år bifogas

ja nej

Fällning/flockning Järnklorid, från Kemira 1105 X

X

Slambehandling Polymer, från BTC 11 X Avvattning

Desinfektion -Ledningsnätet Järnklorid, från Kemira 69 X Luktreducering ledningsnät

Övrigt Smörjoljor (liter) 100 X

Kuggfett (kg) 200 X

Avfettningsmedel (liter) 600 X

Metalloxin (kg) 50 X

TILLFÖRSEL AV TUNGMETALLER GENOM DOSERING AV FÄLLNINGSKEMIKALIER

Fällningsmedel Max-värde (kg/år)Bly Kadmium Koppar Krom Kobolt Kvicksilver Nickel Zink

Järnsulfat - - - - - - - -Polymer - - - - - - - -Totalt - - - - - - - -

MILJÖFARLIGT AVFALL

EWC- Typ av avfall samt ursprung Sammansättning Mängd, Transportör Slutbehandlingkod*** kg

130208* Motor-, transmissions- och smörjoljor 1884 Ragnsells Ragnsells160213* Elektronikavfall 2567200135* Elektronikavfall 330200127* Färg mm som innehåller farliga ämnen Färgburkar/spray 2080111* Färg, lösningsmedelsbas 241200113* Lösningsmedel 9150202* Oljeavfall, fast 153200133* Batterier osorterat 93160504* Aerosoler, brandfarliga 3160601* Blybatterier, syra 158150110* Förpackningar (tömda ej rengjorda) 22070704* Småkem, klassificerade 9160506* Laboratoriekemikalier Reagenssatser 19 Tillbaka till leverantören** EWC-kod enligt Avfallsförordning (2011:927)

ÖVRIGT AVFALL

Typ av avfall Mängd

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 10Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER

Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd Orsak** Anmärkningmeter

LEDNINGSNÄT UTFÖRDA 2015Innertavle Mekanisk rensning med polly-pig S 3409 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem

Ersboda, Cementvägen Mekanisk rensning med polly-pig S 945 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem

Marknadsgatan-Maskingatan Nybyggnad S 580 Ö Exploatering

Tomtebo 1B, Kv Bäckahästen Nybyggnad SVD 210 Ö Exploatering

Stöcksjö etapp 4 Nybyggnad SV 2620 Ö Exploatering

Nygatan, ÖK-Vasagatan Ombyggnation SVD 330 OG Ombyggnation och reparation

Östra rådhusgatan Ombyggnation SVD 100 OG

Ersforsen södra Ombyggnation V 350 ÅP

Sörfors galvledning Ombyggnation V 660 ÅP

Stadsliden 6:3, etapp 1 Ombyggnation SVD 30 OG

Hamrinstunneln Reparation S A Åtgärdat pysande skarvar

Fläktvägen- Spårvägen Ombyggnation SVD 760 OG

Tavleliden Östra Nybyggnad SVD 1550 Ö Exploatering

Tavleliden etapp 4 Nybyggnad SVD 460 Ö Exploatering

Liljansberget Nybyggnad SVD 365 Ö Exploatering

Rödbergsvägen Nybyggnad V 34 Ö Nytt resursboende

Röbäck, Västra länken Ombyggnation V 110 ÅP

LEDNINGSNÄT PLANERADE 2016Ersboda, Cementvägen Mekanisk rensning med polly-pig S 945 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem

Holmsund G:a ARV -P7 Mekanisk rensning med polly-pig S 4000 ÅP För att öka kapaciteten samt förebygga luktproblem

Sörförs Älvdungen Mekanisk rensning med polly-pig S 550 ÅP För att öka kapaciteten

Tobaksvägen, Holmsund Filmning S 150 ÅP Utreda låg kapacitet pumpstation Anden

Stadsliden 6:3, etapp 2 Nybyggnad SVD 660 OGSödra Ön Nybyggnad SVD 800 Ö ExploateringRödbergsvägen Nybyggnation SV 600 Ö Nytt resursboende

Hamrinstunneln Reparation S 200 ÅP

Ersforsen norra Ombyggnation V 350 ÅP

Täfteå överföringsledning, Täfteå-Innertavle Nybyggnad SV 6600 Ö

Täfteå överföringsledning, Tomtebo Nybyggnad SV 1000 Ö

Kv Kärven, Östra prinsgatan Ombyggnation SVD 200 OG

Hissjö överföringsledning Nybyggnation SV 3700 Ö Spill tas ej i drift

Rådhustorget Reparation SVD 90 ÅP

Tomtebo Ombyggnation SVD 75 OG Flytt pumpstation

Strumpinfodring 2016 Reparation

PUMPSTATIONER URFÖRDA 2015URVP14: U14 Reparation S ÅP Byte en pump

URVP12: U7 Ombyggnad S ÅP Byte en pump samt montering ventil

URVP41: Obbola Nyvik Ombyggnad S ÅP Byte en pump

URVP59: Yttertavle Reparation S ÅP Byte en pump

URVP71: Nydala badplats Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

URVP32: A1 Röbäck Ombyggnad S ÅP Byte en pump

PUMPSTATIONER PLANERADE 2016URVP05: T4 Björkågatan Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

URVP07: T6 Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

URVP08: Öbacka strand Ombyggnad S ÅP Installation reservpump

URVP11: U2 Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

URVP13: U13 Sofiehem Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar (för att öka kapaciteten)

URVP14: U14 Ombyggnad S ÅP Byte en pump

URVP17: Ö2 Övägen Reparation S ÅP Byte av två pumpar

URVP24: Sörfors Änkan Reparation S ÅP Byte en pump

URVP46: Obbola Östibyvägen Reparation S ÅP Byte av två pumpar

URVP49: Holmsund Bräntevägen Reparation S ÅP Byte av två pumpar

URVP50: Holmsund Ljumviken Ombyggnad S ÅP Installation reservpump

URVP51: Holmsund gamla ARV Reparation S ÅP Byte av två pumpar

URVP58: Holmsund Davida Reparation S ÅP Byte av en pump

URVP75: Ersboda 1 Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

URVP84: Brännland Väst Soldattorp/Ravinen Ombyggnad S ÅP Byte av två pumpar

*Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl. åtgärdsprogramD = Dagvatten A = AkutåtgärdV = Renvatten LB = LedningsbrottK = Kombinerad OG = Ombyggnad gataN = Nyanläggningar Ö = Övrigt

Miljörapport för år: 2015 Bilaga 11Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

BRÄNSLEFÖRBRUKNING (Förbränningsanläggningar med tillförd energi > 10 GWh/år)

PanncentralRedovisningen gäller i första hand anläggningar med tillförd effekt >10 MW.

Redovisning per panna Totalt

Panna (nr) Nr 1: Gaspanna (hetoljekrets), 1100 kW (borttagen)

Nr 2: Gaspanna, 700 kW

Nr 3: Gaspanna, 400 kW

Nr 4: Oljepanna (borttagen under 2015)

Nr 5: Oljepanna (borttagen under 2015)

Typ av bränsle EO1

Bränsleförbrukning 7,2 m3

Tillförd (bränsle-)energi Svavelhalt i fossila bränslen < 1%

Övrig information Elförbrukning*: kWh

Fjärrvärmeförbrukning: kWh

* Inkluderar även egenproducerad el (delvis uppskattad).

Olja Gasol AnnatTotal bränsleförbrukning fördelat på olika bränslen 7,2 m3 0 ton -Vid oljeeldning anges typ av eldningsolja med siffran 1-5 Tillförd energi anges i sorten GWh/år eller MWh/årFasta bränslen anges i ton/år eller m3/år Med fossila bränslen avses olja, kol och torv

Förbränningsanläggning för rötgasRedovisning per förbränningsanordning Totalt(panna, gasmotor e.dyl.) m3/år**

Anläggning (nr) 2480-131-01

Gasproduktion Total volym rötgas 1 258 976

Nyttiggjord mängd Rötgas till gasmotorer för elproduktion 96 108

Rötgas till gaspannor (2 st) för uppvärmning 585 380

Rötgas till fjärrvärmenätet

Hantering av återstoden Fackling av rötgas (även kallfacklad rötgas) 577 489

VärmeåtervinningÅrsrapport över köldmedieanvändning har lämnats tidigare: ja ( X ) nej ( ), inskickad 160307

Övriga noteringar, såsom driftstörningar, förändringar i driften, energisparåtgärder (t.ex. varvtalsreglering av pumpar m.m.) under året.

1 409 200

3 792 618

** Data för september till december har delvis uppskattats, då mätning av producerad volym biogas samt nyttjad volym biogas har inte fungerat korrekt. Gasvolymen som kallfacklats har även uppskattats, då ingen mätning finns för denna. Se även avsnitt 12.1.5 i textdelen.

Miljörapport för år: 2015 Bilaga12Avloppsanläggning/Kommun

ÖN ARV, UMEÅ KOMMUN

KONTROLL AV UTSLÄPP TILL LUFT

Utsläpp av föroreningarRedovisningen gäller i första hand avloppsanläggningar med förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MWÄven uppgifter om utsläpp till luft från andra delar av verksamheten, t.ex. NO2-utsläpp från kvävereduktion, kan redovisas här

Anläggning Kväveoxider* Svaveloxider** Stoft Ammoni- Anm.g NO2/MJ kg NO2/år g S/MJ kg S/år g/MJ kg/år ak***årsmedelv. årsmedelv. årsmedelv. kg NH3/år

Totalt* Kväveoxider (NOx) = Summan kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2)** Svaveloxider (SOx) = Summan svaveldioxid (SO2) och svaveltrioxid (SO3)*** NH3-utsläpp ska anges vid ev. tillsats av NH3 eller annan N-förening vid rökgasrening

Funktionskontroll av stoftavskiljare (förbränningsanläggningar med tillförd effekt >10 MW)

Avskiljare Drift-/Kontrollresultat

Utsläpp av luktande ämnen:

Kontroll av utsläpp via biofilter (kompostfilter), kolfilter eller liknande som används för luktreducering:

Utsläppskälla Luktreducerings- Drift-/Kontrollresultatåtgärd/-metod (reduktionsgrad, funktionskontroll, utsläppskontroll etc.)

Utsläpp från värmepumpar > 10 MW tillförd effektAnläggning CFC HCFC HFC Påfylld mängd Anmärkning

kg/år kg/år kg/år % av total mängdi systemet

Totalt

Bilaga 13

11,2

8,3 6,3 5,9

0

5

10

15

20

25

30

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53

mg/l

Utgående BOD7-halter från ÖN ARV 2015 veckomedel och kvartalsmedel

VeckomedelKvartalsmedelBegränsningsvärde/veckaBegränsningsvärde/kvartal

Bilaga 14

0,37

0,31 0,31

0,26

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53

mg/l

Utgående P-tot från ÖN ARV 2015 veckomedel och kvartalsmedel

VeckomedelKvartalsmedelBegränsningsvärde/veckaBegränsningsvärde/kvartal

Bilaga 15 1(2)

Anläggningsnumme2480-131-01Mätpunkt Period Mottagare Flöde Parameter Värde Ev.anEnhet Typ Ev. Ursprung Metod BerakningMatMetod UtslappsPUtslappsP Kommentar

ED År ER In Maxgvb 140 000 - pe Totalt - C OTH, BeräknadED ÅR ER In Ansl.-till 200 000 - pe Totalt - C OTH,Tillståndsgiven dimensionerande belastning Som MaxGVB

ED ÅR ER In Ansl.pers 96 702 - st Totalt - M OTH, BefolkningsunderlagED ÅR ER In Ansl.pe-tot 83919 - pe Totalt - C OTH, Beräkning utifrån 70 g/p, dED ÅR ER In Ansl.pe-ind 5236 - pe Totalt - C OTH, Beräkning utifrån 70 g/p, dED ÅR ER In P-tot 66 888 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005ED ÅR ER In N-tot 554 761 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997ED ÅR ER In BOD7 2 144 670 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, modED ÅR ER In COD-Cr 5 052 594 - kg/år Totalt - M Lange LCK 114, ampullmetodED ÅR Vatten Ut QV 12192,553 - 1000m3/år Totalt - M OTH, Flödesmätning 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut QV 14,799 - 1000m3/år Del BräddAnl M OTH, Flödesmätning 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut QVBräddnät 27,287 - 1000m3/år Totalt - C OTH, Beräkning utifrån normalflöde aktuell pe 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut P-tot 3821 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut P-tot 50 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut N-tot 554025 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut N-tot 546 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut NH4-N 384290 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut NH4-N 326 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut BOD7 98155 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut BOD7 1294 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut TOC 188395 - kg/år Totalt - C OTH, Uträknat från COD (COD/3) 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 565184 - kg/år Totalt - M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut COD-Cr 3789 - kg/år Del BräddAnl M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut F-tot 2846 - kg/år Totalt - M SS-EN ISO 10304-1:1 & SS 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut F-tot 0 - kg/år Del BräddAnl M SS-EN ISO 10304-1:1 & SS 7086059 760513 Analyseras ejED ÅR Vatten Ut Cd 0,24 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Cd 0,0013 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Cr 13 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Cr 0,033 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Cu 24 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Cu 0,19 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Hg 1,2 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Hg 0,002 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Ni 118 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Ni 0,18 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Pb 3,3 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Pb 0,017 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Zn 194 - kg/år Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten Ut Zn 0,88 - kg/år Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,31 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 0,31 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut P-tot 3,4 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 15681-2 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 45 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 45 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut N-tot 37 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11905-1: 1997 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 32 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 32 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut NH4-N 22 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 11732 : 2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 8,1 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 8,0 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut BOD7 87 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1899, mod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 46 - mg/l Totalt - M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 46 - mg/l Del Från ARV M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut COD-Cr 256 - mg/l Del BräddAnl M ALT, Lange LCK 114, ampullmetod 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00002 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00002 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513

Bilaga 15 2(2)

ED ÅR Vatten-Halt Ut Cd 0,00009 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,0010 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,0010 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cr 0,0023 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,0020 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,0020 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Cu 0,013 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00010 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00010 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Hg 0,00013 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,010 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,010 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Ni 0,012 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,00027 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,00027 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Pb 0,0011 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,016 - mg/l Totalt - M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,016 - mg/l Del Från ARV M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513ED ÅR Vatten-Halt Ut Zn 0,059 - mg/l Del BräddAnl M CEN/ISO, SS-EN ISO 17294-2:2005 7086059 760513

ED ÅR Slam INOM SlamT-arv 2048 - t TS/år Totalt - M OTH, VägningED ÅR Slam INOM TS-tot 30 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12 880-1

ED ÅRp

tätskikt Ut SlamT-arv 2048 - t TS/år Totalt - M OTH, VägningED ÅR Åkermark Ut SlamT-arv 0 - t TS/år Totalt - EED ÅR Slam-Halt Ut P-tot 31 455 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut N-tot 41 727 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS 02 81 01-1ED ÅR Slam-Halt Ut NH4-N 10 718 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, Standard Methods 417 A+DED ÅR Slam-Halt Ut pH 7,3 - pH Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12176ED ÅR Slam-Halt Ut GF-tot 61 - % Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 12879-1ED ÅR Slam-Halt Ut Cd 1,1 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut Cr 28 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut Cu 145 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1

ED ÅR Slam-Halt Ut Hg 3,3 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN 1483:2007Spolning av interna avloppsledningar i en fastighet påkopplad på spillvattennätet orsakade kraftigt förhöjda halter till ARV i början av året.

ED ÅR Slam-Halt Ut Ni 29 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut Pb 13 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut Zn 612 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, SS-EN13346mod/SS11885-1ED ÅR Slam-Halt Ut As 0 - mg/kgTS Totalt - E Analyseras ejED ÅR Slam-Halt Ut Ag 0 - mg/kgTS Totalt - E Analyseras ejED ÅR Slam-Halt Ut Nonylfenol 7,2 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, NPAGMM enligt SNV-rapport 3828ED ÅR Slam-Halt Ut PAH 1,0 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, GC/MS enligt SNV-rapport 3829ED ÅR Slam-Halt Ut PCB 0,037 - mg/kgTS Totalt - M CEN/ISO, GC/ECD enligt SNV-rapport 3829

BIOSEDIMENTERING - BNYA BASSÄNGERLUFTNING - B

NYA BASSÄNGER

FLOCKNING

SLUTSEDIMENTERINGBEFINTLIGA BASSÄNGER

BIOSEDIMENTERING - ABEFINTLIGA BASSÄNGER

LUFTNING - ABEFINTLIGABASSÄNGER

FÖRSEDIMENTERING

INLOPPSGALLER

SAND OCHFETTFÅNG

FeCL-TANK

RÖTKAMMARE 2

RÖTKAMMARE 1

SLAMMOTTAGNING

SLAMUTLASTNING

FÖRTJOCKARE

RÖTSLAMLAGER

RÅSLAMLAGER

BYG

GN

AD

1 BY

GG

NAD

2B

YG

GN

AD 3

BY

GG

NAD

4B

YG

GN

AD 5

GASKLOCKA

GASFACKLA

BY

GG

NAD

6

PROVTAGARE

FLÖDES-MÄTARE

4200m3/h

1500m3 /h (m

ax 5700m

3 /h)

5700

m3 /h

5700

m3 /h

BRÄDDNING2400m3/halt 8100m 3/h

4200m3/h

8100

m3 /h

FLÖDES-MÄTARE

8100

m3 /h

7m

FÖRBIGÅNG 5700m 3/h

FÖRBIGÅNG

FÖRBIGÅNG

MA

X 4

200m

3 /h

OBB

OLA

LED

NIN

G

8100

m3 /h

BRÄDDNING8100m3/h

UMEÄLVEN

FLÖDES-MÄTARE

UMEÅ VATTEN OCH AVFALL ABTEL 090-16 19 00 (vx)www.umeva.se

Knowledge taking people further---

Ramböll Sverige ABRegion Mitt, VA-ProcessDragarbrunnsgatan 78 B753 20 Uppsala

Tfn 010-615 60 00Faxwww.ramboll.se

018-69 55 49

FLÖDESPLANVATTENFASEN

0 10 20 30m

BIOSEDIMENTERING - BNYA BASSÄNGERLUFTNING - B

NYA BASSÄNGER

FLOCKNING

SLUTSEDIMENTERINGBEFINTLIGA BASSÄNGER

BIOSEDIMENTERING - ABEFINTLIGA BASSÄNGER

LUFTNING - ABEFINTLIGABASSÄNGER

FÖRSEDIMENTERING

INLOPPSGALLER

SAND OCHFETTFÅNG

FeCL-TANK

RÖTKAMMARE 2

RÖTKAMMARE 1

SLAMMOTTAGNING

SLAMUTLASTNING

FÖRTJOCKARE

RÖTSLAMLAGER

RÅSLAMLAGER

BYG

GN

AD

1 BY

GG

NAD

2B

YG

GN

AD 3

BY

GG

NAD

4B

YG

GN

AD 5

GASKLOCKA

GASFACKLA

BY

GG

NAD

6

BIOSLAMLAGER

CENTRIFUGSLAMSILO

UMEÄLVEN

UMEÅ VATTEN OCH AVFALL ABTEL 090-16 19 00 (vx)www.umeva.se

Knowledge taking people further---

Ramböll Sverige ABRegion Mitt, VA-ProcessDragarbrunnsgatan 78 B753 20 Uppsala

Tfn 010-615 60 00Faxwww.ramboll.se

018-69 55 49

FLÖDESPLANSLAM

0 10 20 30m

marnor12

Stämpel

marnor12

Stämpel