1

Henriksdals avloppsreningsverk

För stockholmarnas och miljöns bästa

2

Henriksdalsverket invigdes 1941. Då hade det kapa­citet för att rena närmare 150 000 m3 avloppsvatten per dygn. Tolv år senare, när staden vuxit kraftigt och befolkningen ökat byggde man ut verket för att för­dubbla kapaciteten. Senare kompletterade man renings­processen med en kemisk och en biologisk metod och under 1990­talet gjordes åtgärder för att förbättra kväve­ och fosforreningen. Den senaste ombyggnaden blev klar under 2011 och omfattar två nya bergrum – ett för grovrening och ett för mottagning av fett och orga­niskt avfall för att öka produktionen av fordonsgas.

En miljon kunderVarje dygn renas 250 000 m3 avloppsvatten på Henriksdalsverket. Hit kommer främst vatten från Stockholms centrala och södra delar samt från Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge.

I Bromma ligger Stockholm Vattens andra avlopps­

reningsverk. Där renas främst vatten från Stockholms norra och västra delar. Tillsammans renar verken avlopps­vatten från nära en miljon människor och industrier i Stockholm, Huddinge och sex grann kommuner.

Ett fungerande kretsloppFörutom att ta hand om och rena avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön, arbetar Stockholm Vatten hårt för ett fungerande kretslopp. En viktig del är att ta till vara på de restprodukter som blir kvar efter reningen av avloppsvattnet. Dessa blir nyttiga tillskott i samhället.

För att kunna använda restprodukterna får inte oönskade ämnen hamna i avloppet. Därför ställs höga krav på vad bland annat industrier får släppa ut i avloppet. Även stockholmarnas agerande är viktigt och mycket arbete läggs ner på att informera om vad man får och inte får hälla ut i avloppet.

Ett av Europas största avloppsreningsverkInsprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm Vattens avloppsreningsverk. Med sina 300 000 m² och cirka 18 kilometer tunnlar är Henriksdals avloppsreningsverk ett av de största verken i Europa insprängt i berg.

VisstE du attDe största bassängerna i Henriksdals avloppsreningsverk

har en volym på 58 000 m3.

3

4

GROVRENSGALLER

RÖTKAMMARE

SLAMTANK

POLYMER

METANGAS

SANDFÅNGFÖRSEDIMENTERING BIOREAKTOR EFTERSEDIMENTERING SANDFILTER

VÄRMEPUMP

SALTSJÖN

GAS TILL EXTERN KUND

EL OCH VÄRMEINTERNTCENTRIFUG

CENTRIFUG

SPRIDNING PÅÅKERMARK

KOMPOSTERING

PRIMÄR-SLAM

FETT-MOTTAGNING

FETT-TANK

ÖVER-SKOTTS-SLAM

BLÅSMASKIN

UPPVÄRMNING

ÅTERSTÄLLNING AVMARK RUNT GRUVOR

GASKLOCKA

INLOPP DANVIKEN

KVARN SAND-TVÄTT

FÄLLNINGSKEMIKALIE FÄLLNINGSKEMIKALIE

VÄRME(INTERNT)

VisstE du att

Det tar 24 timmar att rena det

smutsiga avloppsvattnet innan

det släpps ut i Saltsjön.

5

GROVRENSGALLER

RÖTKAMMARE

SLAMTANK

POLYMER

METANGAS

SANDFÅNGFÖRSEDIMENTERING BIOREAKTOR EFTERSEDIMENTERING SANDFILTER

VÄRMEPUMP

SALTSJÖN

GAS TILL EXTERN KUND

EL OCH VÄRMEINTERNTCENTRIFUG

CENTRIFUG

SPRIDNING PÅÅKERMARK

KOMPOSTERING

PRIMÄR-SLAM

FETT-MOTTAGNING

FETT-TANK

ÖVER-SKOTTS-SLAM

BLÅSMASKIN

UPPVÄRMNING

ÅTERSTÄLLNING AVMARK RUNT GRUVOR

GASKLOCKA

INLOPP DANVIKEN

KVARN SAND-TVÄTT

FÄLLNINGSKEMIKALIE FÄLLNINGSKEMIKALIE

VÄRME(INTERNT)

När avloppsvattnet kommer in till verket passerar det ett så kallat rensgaller där större föremål och skräp fångas upp. Det som avskiljs är bland annat bomull, tops och våtservetter. Vattnet rinner sedan vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras vidare för återvinning.

Kemisk reningAvloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor som göder sjöar och vattendrag om den inte renas bort. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Det så kallade primärslammet går vidare till behandling.

Biologisk reningI det biologiska reningssteget renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganis­mer. Mikroorganismerna bryter ner det organiska mate rialet och omvandlar kvävet till kvävgas.

Kvävgasen ventileras ut och återförs till atmosfären.I eftersedimenteringsbassänger sjunker det reste­

rande slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna och överskottsslammet går till slambehandling. Till sist passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar filtreras bort. Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön utvinns energin för produktion av fjärrvärme och fjärrkyla.

slambehandlingSlammet från avloppsreningen går till en rötkammare. Där bryts det ned med hjälp av bakterier och rötgas bildas. Gasen består av 60–63 % metan och resten koldioxid. Syftet med behandlingen är att få så bra slam som möjligt för att kunna återföra det till kretsloppet.

Efter rening av biogasen kan den användas som fordonsbränsle. Rötslammet som blir kvar efter rötning innehåller stora mängder fosfor och kväve. Det certi­fierade slammet kan användas för återställning av mark runt gruvor, spridning på åkermark eller kompostering.

Från smutsigt avloppsvatten till rent sjövattenInnan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön renas det bland annat från ämnen som orsakar algblomning och syrebrist i bottenvattnet. Två av ämnena som renas bort är kväve och fosfor. Avloppsvattnet renas i tre steg; mekaniskt, kemiskt och biologiskt.

6

REningsKRaVFlödesproportionellt sammanvägda värden från de två reningsverken.Fr.o.m. 2000­06­30: 8 mg BOD7/l och 0,3 mg P­tot/l som kvartalsmedelvärden, 3 mg NH4­N/l som medelvärde juli–oktober och 10 mg N­tot/l som årsmedelvärde.

dimEnsionERandE VäRdEnAntal anslutna: 752 700 personerMedelflöde: 252 000 m3/dygnBOD7­belastning: 49 ton BOD7/dygnN­tot­belastning: 11 ton N­tot/dygnQdim: 4,5 m3/sQmax: 10 m3/sQmax till biologen: 8 m3/sQmax till filtren: 10 m3s

FlödEsmätningIn­ och utloppsflöden

1

gRoVREning14 galler med spaltvidd 3 mmHenriksdal: 6 gallerFabrikat: Meva, MonoscreenSickla: 8 gallerFabrikat: Hydropress Huber, Stepscreen

2

tEKnisK FaKta

6

9110

11

12

7

8

7

1

1

22

23

4a

20

5

2

3 13

14

15

16

17

18

19

21

4b

sandFångTotal volym: 2 460 m3

Uppehållstid vid Qdim: 9 minUppehållstid vid Qmax: 4 minHenriksdal: 3 luftade sandfång med en volym av 400 m3 varderaSickla: 2 sandfång med en volym av 630 m3 vardera

3

FöRFällning mEd FällningsKEmiKaliE4 a. Henriksdalsinloppet 4 b. Sicklainloppet

Totalt: 11–20 g Fe/m3

4

FöRsEdimEntERing (13 BassängER)Total volym: 30 000 m3

Total yta: 8 200 m2

Uppehållstid vid Qdim: 1,8 hUppehållstid vid Qmax: 0,8 hYtbelastning vid Qdim: 2,0 m/hYtbelastning vid Qmax: 4,4 m/hSkraptyp: Linskrapor

Bassäng Längd Bredd DjupF1–F8 60 m 10 m 3,6 mF9 60 m 10 m 3,7 mF10–F13 70 m 10 m 3,7 m

5

8

PumPstationEn FöRE BiostEgEtPumparna lyfter vattnet från försedimenteringen till biosteget.Pumpar: 7 st av typ Flygt PL7080Lyfthöjd: 1,67 m vid medelflödeLyfthöjd vid lågt flöde: 1,49 mLyfthöjd vid 8 m3/s: 1,80 mPumpkapacitet: 7 st 0,7–1,2 m3/s, 45 kW

6

PumPstationEn FöRE FiltREn12 st pumpar lyfter vattnet från biosteget till filtren8 st varvtalsreglerade propellerpumparTyp: Flygt 7060Kapacitet: 0,35– 0,75 m3/s vid 2,7–3,7 mvp4 st varvtalsreglerade propellerpumparTyp: Flygt 7080Kapacitet: 0,55–1,1 m3/s vid 2,9–3,7 mvpLyfthöjd: 3,05 m

11

KomPREssoRER (5 st) Kapacitet: Min 6 800 m3 luft/(h.kompressor), max 15 000 m3 luft/(h.kompressor)Effektbehov: Min 250 kW/kompressor, max 530 kW/kompressorVarvtal: Max 18 000 varv/minutFabrikat: HV­Turbo A/S (Danmark)Typ: KA 10SV

8

EFtERFällningFällning med järnsulfat på filtren med 0,5–2 g Fe/m3

10

luFtningsBassängER (7st)Total volym: 204 000 m3 (29 000 m3/bassäng)Uppehållstid vid Qdim: 13 hUppehållstid vid 8,0 m3/s: 7 hZoner/bassäng: 1 st inblandningszon på 1 400 m3

6 st luftade eller anoxiska zoner på 4 500 m3 vardera och 1 st avluftningszon på 710 m3

Zon Längd Bredd DjupInblandningszon 28 m 10 m 5 mZon 1–6 38 m 10 m 12 mAvluftningszon 14 m 10 m 5 m

Syrehalt: 1–3 mg O2/l som börvärdeLuftflöde: Ca 18 000–ca 36 000 Nm3/h vid normaldriftLuftartyp: Finblåsiga gummimembranluftareLuftarfabrikat: SanitaireAntal luftare: 19 000 st

7

sandFiltER (60 st På 4 BlocK)Typ: Nedströms, 2­media, djupbäddsfilterTotal yta: 3 600 m2

Filteryta: 60 m2/filterBelastning: Max 10 m/h

Filtermaterial överst: 1 m blähschiefer med kornstorlek Ø 2,5–3,5 mmFiltermaterial underst: 0,5 m sand med kornstorlek Ø1,2–1,9 mm

12

RötKammaRE (7 st)Total volym: 39 000 m3

Temperatur: 35–37 °C

Rötkammare Volym Höjd (botten vätskeytan)R1–R4, R7 5 000 m3 22 mR5, R6 7 000 m3 28 m

13

slamtanKaRTvå rötslamtankar i Henriksdal:Total volym: 10 000 m3

Diameter: Ø 23 mDjup: 10,5 m vid periferin och 13 m på mittenTotal yta: 830 m2

Två rötslamtankar i Sickla:Total volym: 1 600 m3

Diameter: Ø 18 mDjup: 7 mTotal yta: 510 m2

16

gasKlocKaVolym: 5 000 m3

Utnyttjad volym: 4 000 m3

14

öVERsKottsslamcEntRiFugER (5 st)Kapacitet: 5x50 m3/hFabrikat: Alfa Laval NX 4500

15

EFtERsEdimEntERingsBassängER (14 st)Total volym: 58 000 m3

Total yta: 11 000 m2

Uppehållstid vid Qdim: 3,6 hUppehållstid vid 8,0 m3/s: 2,0 hYtbelastning vid Qdim: 1,5 m/h Ytbelastning vid 8,0 m3/s: 2,7 m/h Skraptyp: Linskrapor

Bassäng Längd Bredd DjupE1–E11 80 m 10 m 5 mE12 –E14 80 m 10 m 6 m

9

RötslamcEntRiFugER (5 st) Kapacitet: Per centrifug 30 m3/hFabrikat: Alfa Laval NX4500

17

gasmotoRER (2 st)Eleffekt: 600 kW vid 100 % last/stVärmeeffekt: 800 kW vid 100 % last/stFabrikat: Jenbacher (Österrike)Typ: JMS 316 GS­B.L4­takts förbränningsmotor, 16 cylindrar

19

gasPannoR (3 st)Panna 1: Effekt 2,5 MWPanna 2: Effekt 2,5 MWPanna 3: Effekt 1,5 MWFabrikat: Osby Parca AB, Weishaupt kombibrännare för olja/gas

20

VEntilationLuftmängd: 425 000 m3/h3 luftomsättningar/h i grovrening, sandfång och containerhall2 luftomsättningar/h i övriga verket

All frånluft passerar en central för värmeåtervinning som återför ca 55 % av energin i frånluften till tilluftsaggregatet i fläktrum 1. I fläktrum 2 förvärms tilluften med renat avlopps­vatten till + 5°C och eftervärms med återvunnen värme från blåsmaskinerna till + 20°C.

21

slamsilos FöR aVVattnat slam (2 st)Total volym: 800 m3

18

mottagningsstation FöR oRganisKt aVFall (2 linjER)Kapacitet: 50 000 m3/år

22

VisstE du att

Du kan påverka kvaliteten på

avloppsvattnet genom att bara

spola ner kiss, bajs och toalett­

papper!

9

Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som levererar dricksvatten till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön. Stockholm Vatten äger och sköter

två vattenverk och två avloppsreningsverk liksom ledningsnäten för vatten och avlopp, pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge.

Vi arbetar även med vattenvård och sjörestaurering.

I den här broschyren kan du läsa mer om reningen på Henriksdals avloppsreningsverk.

Stockholm Vatten AB, 106 36 StockholmTel 08­522 120 00, Fax 08­522 120 02 stockholmvatten@stockholmvatten.se

www.stockholmvatten.se Besöksadress: Torsgatan 26

Ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB