Embed Size (px)
Citation preview
Närståendes närvaro vid hjärt-
och lungräddning? -Sjuksköterskans erfarenheter av att närstående
närvarar vid hjärt- och lungräddning.
Författare: Emma Andersson & Annicki
Sernald
Handledare: Annica Claesson
Examinator: Gunilla Lindqvist
Termin: VT20
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Kandidatnivå
Kurskod: 2VÅ61E
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp är sjuksköterskans främsta uppgift
att omedelbart vidta åtgärder för att rädda liv. Enligt etiska riktlinjer har närstående
rättighet att närvara vid HLR. Tidigare studier visade dock att närståendes rättighet
att närvara inte efterlevs av sjuksköterskorna. Vidare forskning visade att
sjuksköterskan kunde känna svårigheter med att agera samt utföra HLR och
samtidigt stödja närståendes situation vilket kunde leda till att närstående inte får
erbjudande att närvara. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av
att närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning inom sjukhusmiljö.
Metod: Designen var litteraturstudie. Litteratursökningar genomfördes i
databaserna Cinahl samt PubMed. Nio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades
och analyserades med innehållsanalys.
Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Förhållningssätt, Emotionell
påverkan samt Följa riktlinjer och ge stöd. Sjuksköterskorna hade positiva, negativa
och neutrala förhållningssätt. De kände sig emotionellt påverkade under närvaron
som både underlättade och hindrade mötet med närstående. Bristen av fastställda
och tydliga riktlinjer skapade en osäkerhet i sjuksköterskans förhållningssätt till att
närstående erbjuds att närvara vid HLR.
Slutsats: Att vidareutveckla riktlinjer eller tydliggöra riktlinjer som finns var en
slutsats som framkom utifrån sjuksköterskornas erfarenheter, för att de ska kunna bli
etiskt förberedda och genom implementering av riktlinjer med etiskt perspektiv
känna sig säkra till närvaron.
Nyckelord
Hjärt- och lungräddning, Närstående, Närvaro, Sjuksköterskans erfarenheter
Tack
Vi vill varmt tacka Annica Claesson som varit högklassig i sin handledning genom
sitt engagemang under litteraturstudiens gång. Vi vill även tacka
Lise-Lotte Gunnarsson för värdefulla tankar och synpunkter.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1 2.1 Hjärtstopp 1 2.2 Hjärt- och lungräddning 2 2.3 Närstående 2 2.4 Etiska riktlinjer vid hjärt- och lungräddning 2 2.5 Sjuksköterskans roll 3 2.6 Närvaro vid hjärt- och lungräddning 3
3 Teoretisk referensram 5 3.1 Sjuksköterskans kärnkompetenser 5
3.1.1 Personcentrerad vård 5 3.1.2 Förbättringskunskap 6
4 Problemformulering 6
5 Syfte 7
6 Metod 7 6.1 Datainsamling 7
6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier 8 6.1.2 PubMed 8 6.1.3 Cinahl 8 6.1.4 Manuell sökning 9
6.2 Urval 9 6.3 Kvalitetsgranskning 10 6.4 Analys 10 6.5 Forskningsetiska aspekter 11
7 Resultat 12 7.1 Förhållningssätt 12
7.1.1 Positiv till närvaro 12 7.1.2 Negativ till närvaro 13 7.1.3 Neutral till närvaro 13
7.2 Emotionell påverkan 14 7.2.1 Underlättande faktorer för sjuksköterskan 14 7.2.2 Hindrande faktorer för sjuksköterskan 14
7.3 Följa riktlinjer och ge stöd 15
8 Diskussion 16 8.1 Metoddiskussion 16
8.1.1 Datainsamling 16 8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier 17 8.1.3 Urval 17 8.1.4 Kvalitetsgranskning 18 8.1.5 Analys 18 8.1.6 Forskningsetiska överväganden 19 8.1.7 Överförbarhet 20
8.2 Resultatdiskussion 20
9 Slutsats 23 9.1 Kliniska implikationer 24 9.2 Förslag på fortsatt forskning 25
10 Referenser 26
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris PubMed
Bilaga 2 Sökmatris Cinahl
Bilaga 3 Granskningsmall kvantitativ metod
Bilaga 4 Granskningsmall kvalitativ metod
Bilaga 5 Utdrag ur analysprocessen
Bilaga 6 Artikelmatris
1(29)
1 Inledning
Under arbetet som sjuksköterska kan det förekomma att närstående närvarar vid
hjärt- och lungräddning. Att utföra hjärt- och lungräddning när närstående är
närvarande blev intressant att fördjupa sig i, då vi under sjuksköterskeutbildningen
hade hjärt- och lungräddningsutbildning. En av oss fick under hjärt-och
lungräddningsutbildningen agera som närstående till patienten som fick hjärt- och
lungräddning och den andra av oss fick agera som sjuksköterska och vara ett stöd
till den som agerade som närstående. Det ledde till att vi började reflektera över hur
det skulle vara att agera som sjuksköterska när närstående närvarar i verkliga
sammanhang då vi upplevde det som svårt att veta hur vi bör förhålla oss i
situationen. Vi har tidigare kunskap inom vården samt kunskap från
sjuksköterskeutbildningen, därmed vet vi att det finns etiska riktlinjer om
närståendes närvaro. Det bidrog till att vi ville fördjupa oss i sjuksköterskors
erfarenheter av att närstående närvarar. Vi hoppas att det kan bidra till att
sjuksköterskor får en ökad kunskap och erbjuder närvaro vid hjärt- och
lungräddning.
2 Bakgrund
2.1 Hjärtstopp
Under år 2018 har 2534 hjärtstopp rapporterats på sjukhus i Sverige i svenska hjärt-
och lungräddningsregistret och av dem överlevde 873 (Rawshani & Herlitz, u.å).
När hjärtat inte kan pumpa ut blod i kroppen beror det på att hjärtats
retledningssystem inte fungerar. Vid hjärtstopp övergår hjärtats normala rytm till
ventrikelflimmer. Ventrikelflimmer innebär att det blir elektroniskt kaos vilket leder
till att blodet inte lämnar hjärtat och färdas vidare ut i kroppen. Tillståndet vid
ventrikelflimmer leder till medvetslöshet på grund av syrebrist i hjärnan. När
syrebristen blir kraftig kommer hjärtmuskeln slutligen sluta att fungera vilket
kommer att resultera i asystoli. Det enda som kan bota ett ventrikelflimmer är
defibrillering. Tills att defibrillering kan göras ska hjärt- och lungräddning utföras
2(29)
för att manuellt pumpa ut blod i kroppen och syresätta hjärnan och andra organ.
Personer som har bakomliggande sjukdom till exempel medfödda hjärtfel, har en
större risk att råka ut för hjärtstopp. Andra orsaker till att drabbas av ett hjärtstopp
kan vara till exempel kvävning eller läkemedelsförgiftning (Wikström, 2012).
2.2 Hjärt- och lungräddning
Hjärt- och lungräddning påbörjas vid hjärtstopp för att manuellt hjälpa hjärtat att
pumpa blodet runt i kroppen. Utförandet av hjärt- och lungräddning sker genom att
konstatera att personen är medvetslös och inte andas eller har onormal andning.
Därefter påbörjas hjärtkompressioner, inblåsningar och vid behov defibrillering
(Wikström, 2012). Hjärt- och lungräddning kommer framöver i litteraturstudien att
benämnas som HLR.
2.3 Närstående
Begreppet närstående beskrivs med andra termer som anhörig, familj eller släkt. Det
är en person som patienten själv uppger som en närstående. Den närstående ska
själv tillåta att bli betraktad som en närstående. Det kan vara en maka/make,
förälder, vän eller granne (Dahlberg & Segesten, 2010). I litteraturstudien kommer
begreppet närstående användas.
2.4 Etiska riktlinjer vid hjärt- och lungräddning
Sjuksköterskan ska arbeta utifrån fyra grundprinciper, återställa hälsa, förebygga
sjukdom, främja hälsa och lindra lidande. För att sjuksköterskor ska ha en
vägledning och riktlinjer kring ett förhållningssätt finns ICN:s etiska kod. Den
etiska koden ska sjuksköterskan förhålla sig till i arbetet (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017a). Sjuksköterskan ska även förhålla sig till
professionsetik som består av tre kännetecken. Den första är en grundläggande
arbetsuppgift som utspelar sig i relation till andra människor. Andra kännetecknet
säger att det krävs att sjuksköterskan i mötet med andra personer agerar med
handling. Den tredje beskriver att sjuksköterskan ska vara konkret i sitt möte med
andra, med andra ord att sjuksköterskan ska stödja sin professionella kompetens
(Sandman & Kjellström, 2013).
3(29)
De etiska riktlinjerna gällande HLR finns som stöd för sjuksköterskor inom svensk
hälso- och sjukvård. Frågor som handlar om HLR ska vara etiskt försvarbara i
ställningstagandet. HLR ska utföras omedelbart vid oväntat hjärtstopp, dock ska
HLR inte utföras om det finns ett dokumenterat ställningstagande att avstå.
Behandlingsriktlinjerna för HLR ska utföras utifrån svenska rådet för HLR.
Sjuksköterskan ska vara medveten om sina egna ställningstaganden och lägga dem
åt sidan, de ska istället utgå ifrån patientens värderingar. Att närvara som närstående
under HLR bör vara ett alternativ så länge patientens behandling inte blir påverkad
negativt. När närstående önskar att vara närvarande är det viktigt att tillgänglig
personal finns avsedd för att ta hand och informera om händelseförloppet (Svenska
läkaresällskapet; Svensk sjuksköterskeförening; Svenska rådet för hjärt-
lungräddning, 2013).
2.5 Sjuksköterskans roll
Kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor beskriver hur
sjuksköterskan ska förhålla sig och utföra sitt arbete. Sjuksköterskans
kompetensbeskrivning innefattar sjuksköterskans kärnkompetenser som är
personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap
och kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik (Svensk sjuksköterskeförening,
2017b). Vid hjärtstopp är sjuksköterskans roll att snabbt identifiera och påbörja
HLR. Under HLR är grunden att arbeta i team och ha en teamledare. Sjuksköterskor
ska leda processen vid hjärtstopp och parallellt ta ansvar över kontinuitet framtill
akutteamet anländer. Kontinuitet innebär att sjuksköterskan har till uppgift att
administrera läkemedel och dokumentera till exempel tider, doser och givna
strömstötar. Det är viktigt att inhämta information från närstående om patientens
medicinska bakgrund och eventuell medicinering. Sjuksköterskan ska kommunicera
mellan akutteamet och patientens närstående. Närstående ska bli informerade
gällande patientens tillstånd från sjuksköterskan (Donaldson, 2013).
2.6 Närvaro vid hjärt- och lungräddning
Axelsson, Zettergren och Axelsson (2005) beskriver att närståendes första kontakt
med vårdpersonalen är viktig för hanterandet av sorgeprocessen om patienten
avlider. Om kontakten med vårdpersonalen hindras kan det leda till psykiska besvär
4(29)
i framtiden för närstående. Toronto och LaRocco (2019) beskriver att om närstående
väljer att närvara kan det hjälpa sorgeprocessen vilket även konstateras av Axelsson
et al. (2005). Jabre et al. (2013) konstaterar att närstående som inte är närvarande
vid HLR påvisar mer ångest och depression, vilket kan leda till posttraumatiskt
stressyndrom. Toronto och LaRocco (2019) beskriver att närstående inte är oroliga
över att påverkas emotionellt vid närvaro under HLR. De närstående som inte valt
att närvara tror att om de varit närvarande kan det underlätta acceptansen om
patienten avlider. Om närstående bevittnar HLR-teamets prestation så känner de sig
säkra på att allt som är möjligt har gjorts för patienten. De förstår då innebörden
bättre om hur allvarlig situationen är om de närvarar vid HLR samt underlätta
acceptansen av situationen (Toronto & LaRocco, 2019). Axelsson et al. (2005)
beskriver att närståendes närvaro ger trygghet och säkerhet för patienten genom att
de har en viktig roll för att representera patienten och bevara patientens värdighet.
Toronto och LaRocco (2019) beskriver att närstående ska bli tillfrågade om de vill
närvara vid HLR. Axelsson et al. (2005) menar att det bör vara en rättighet för
närstående att få närvara under HLR. Toronto och LaRocco (2019) instämmer med
Axelsson et al. (2005) att det ska vara en grundläggande rättighet att närvara vid
HLR.
I en litteraturstudie av Axelsson, Zettergren och Axelsson (2005) framgår det att
sjuksköterskan bör agera samt utföra HLR och samtidigt stödja närståendes situation
vilket kan vara en svårighet. HLR-situationen kan inverka känslomässigt på
närstående och sjuksköterskan samt ställts mot risken för praktisk inverkan på HLR-
processen, vilket kan medföra att sjuksköterskor inte erbjuder närstående att närvara
vid HLR. För att förstå närståendes närvaro vid HLR och vad som kan inverka på
situationen är kunskap om sjuksköterskans perspektiv och erfarenheter
betydelsefull.
5(29)
3 Teoretisk referensram
3.1 Sjuksköterskans kärnkompetenser
Sjuksköterskans kärnkompetenser består bland annat av personcentrerad vård och
förbättringskunskap (Berlin, 2013). I litteraturstudien har personcentrerad vård och
förbättringskunskap valts som teoretiska utgångspunkter. När en patient får ett
plötsligt hjärtstopp ska sjuksköterskan identifiera och påbörja HLR. Om närstående
är närvarande under pågående HLR bör sjuksköterskan agera professionellt och
hålla dem informerade angående patientens behandling (Svenska Läkaresällskapet
et al., 2013). Det är därför av vikt att sjuksköterskan använder sig utav
personcentrerad vård och förbättringskunskap.
3.1.1 Personcentrerad vård
Personcentrerad vård innebär att tillämpa och anpassa personcentrering i ett
omvårdnadsammanhang. Förhållningssättet handlar om att skapa utvecklad relation
mellan patienter, närstående och sjuksköterskor. Sjuksköterskan ska se till den unika
personens självbestämmande, respekt, förståelse och värdera personens behov. Det
finns fyra centrala begrepp, vara i relation, vara i en social värld, vara på plats och
vara med sig själv. Personcentrerad vård utgår från ett ramverk som fokuserar på
patienter och sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad. Det finns fyra punkter i
ramverket och dessa punkter är förutsättning, vårdmiljö, personcentrerad process
och förväntat resultat (McCance & McCormack, 2013). Förutsättning beskriver
sjuksköterskornas egenskaper som till exempel att vara professionellt kompetent, att
utveckla mellanmänskliga och sociala färdigheter, ha lojalitet och en god
självkännedom. Vårdmiljö handlar om det sammanhang där vården ges som till
exempel att ha ett system som underlättar partnerskap och delat beslutfattande i
dialog med sjuksköterska, patient och närstående. Personcentrerade processer
beskriver att se patienten som en person. Sjuksköterskan ska arbeta med patientens
värderingar och övertygelser för att kunna stärka personcentrerad omvårdnad.
Förväntat resultat innebär vad personcentrerad omvårdnad förväntas ge till
patienten, det ska till exempel innehålla tillfredsställelse och delaktighet i vården,
finna ett välbefinnande samt att det ska leda till en terapeutisk miljö (McCance &
6(29)
McCormack, 2013). Det innebär att sjuksköterskan bör utveckla en relation till
närstående och patienten i omvårdnaden med hjälp av de unika personernas behov.
3.1.2 Förbättringskunskap
Det finns två områden inom förbättringskunskap och de grundläggande begreppen
är kvalité och förbättring. Begreppet kvalité kan ses utifrån två perspektiv, ett
perspektiv är patientens upplevelse av kvalité inom vården, det andra perspektivet är
den kvalité där verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar eller föreskrifter.
Begreppet förbättring innebär att regelbundet utveckla kvaliteten.
Förbättringskunskap inom vården delas in i två grunder: professionella kompetensen
och kompetensutveckling. Professionella kompetensen innebär att utveckla hur
vården är organiserad från organisation till vardagliga sammanhang.
Kompetensutveckling handlar om att utvecklas inom sin profession som till exempel
utveckling av ämneskunskap och etiska förhållningssätt (Elg & Olsson, 2013). Det
innebär att sjuksköterskan bör utvecklas i sin profession inom etiska förhållningssätt
för att uppnå god kvalitet i mötet med närstående och patienter.
4 Problemformulering
När en patient får hjärtstopp är sjuksköterskans främsta uppgift att omedelbart vidta
åtgärder för att rädda liv. Enligt etiska riktlinjer har närstående rättighet att närvara
vid HLR. Tidigare studier visar att närstående anser att det ska vara en rättighet att
få närvara. Forskning visar flera fördelar för närstående om de är närvarande under
HLR, vilket underlättar sorgeprocessen för närstående vid familjemedlems dödsfall.
Vidare visar forskning att sjuksköterskan kan känna svårigheter med att agera samt
utföra HLR och samtidigt stödja närståendes situation vilket kan leda till att
närstående inte får erbjudande att närvara. Det är därför av vikt att undersöka
sjuksköterskans erfarenheter av att närstående närvarar vid HLR. Den här
litteraturstudiens nytta är att hjälpa sjuksköterskor bli etiskt förberedda, få ökad
kunskap och utifrån det känna en större säkerhet. Den ökade kunskapen leder
förhoppningsvis till att sprida frågan vidare, diskutera etiska aspekter i arbetslaget
och därav öka säkerheten till att erbjuda närstående att närvara vid HLR.
7(29)
5 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att
närstående närvarar vid hjärt- och lungräddning inom sjukhusmiljö.
6 Metod
Designen var en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att formulera ett syfte
som sedan kan besvaras genom en tydlig och strukturerad litteratursökning.
Litteratursökningen ska prägla det valda ämnesområdet. Litteraturen ska granskas
och sedan sammanställas till en ny studie (Forsberg & Wengström, 2013).
6.1 Datainsamling
Mellan 2020-02-28 till 2020-03-25 gjordes litteratursökningar i databaserna
PubMed och Cinahl, det slutgiltiga söksschemat för respektive databaser
redovisades i bilaga 1 och 2. En allmänsökning med relevanta sökord gjordes för att
få en översikt om ämnesområdet är väl utforskat. Därefter togs det hjälp av en
bibliotekarie för att få en effektiv databassökning. Enligt Kristensson (2014) handlar
datainsamling om att skapa en sökstrategi för att kunna utföra en litteratursökning.
En sökstrategi är till för att hitta relevant litteratur som besvarar litteraturstudiens
syfte. Sökstrategin innebär att använda sig av relevanta sökord utifrån
litteraturstudiens syfte och att bestämma vilka avgränsningar som ska vara med.
För att hitta relevanta söktermer måste nyckelbegrepp identifieras i syftet och val av
inklusionskriterer. Det är viktigt att hitta synonymer samt olika begrepp som tillhör
syftets betydelse. Booleska sökoperatörer, indexord samt fritextsökning är olika
söktermer. AND och OR är Booleska sökoperatörer som användes för att öka
sensitiviteten. Indexord innebär nyckelord som beskriver vad artiklar handlar om
och fritextsökning är inte kopplade till indexord utan är en fri sökning (Kristensson,
2014). Booleska sökoperatörer användes för att koppla samman indexord och
fritextsökningar med AND och OR i sökningen för att öka sensitiviteten. När en
litteratursökning gjorts ska en sållning av litteratur som är relevant till det som ska
8(29)
undersökas utföras. Litteraturstudiens kvalité är avgörande utifrån den litteratur som
valdes till litteraturstudien (Kristensson, 2014).
6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Avgränsningar har använts för att sålla bort artiklar som inte besvarar
litteraturstudiens syfte. Peer Reviewed är en inklusionskriterie som innebar att
artiklar var publicerad i en vetenskaplig tidskrift (Östlundh, 2012). Avgränsningen
Peer Reviewed i databasen Cinahl samt Ulrichsweb i PubMed användes inte. För att
ta reda på om artiklarna var Peer Reviewed lästes artiklarna för att garantera att alla
delar fanns med för att en artikel ska klassas som en Peer Reviewed artikel. Både
inklusions- och exklusionskriterier användes i databaserna Cinahl och PubMed.
Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010–2020, ”Peer Reviewed” samt
engelskspråkiga. För att besvara syftet fick inklusionskriterier vara sjuksköterskor
inom sjukhusmiljö. De exklusionskriterier som användes var att exkludera
specialistutbildade sjuksköterskor, studenter samt litteraturöversikter.
6.1.2 PubMed
I databasen PubMed fanns vetenskapliga tidskriftsartiklar som innehöll medicin,
omvårdad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2013). I sökningen användes
både indexord (MeSH-termer), fritextord och booleska sökoperatörer. Första blocket
innehöll sjuksköterskans perspektiv och indexorden som användes var ”Nurses” och
”Nurse´s Role”. Fritext ord som användes var ”Nurse” och ”Nurses Role”. Andra
blocket innehöll närstående och indexorden som användes var ”Family” och
”Spouses”. Fritextorden var ”Family” och ”Spouse”. Tredje blocket innehöll HLR
och indexord som användes var ”Heart Arrest” och ”Cardiopulmonary
resuscitation”. Fritextorden var ”Heart Arrest” och ”Cardiopulmonary
resuscitation”. Indexorden och fritextorden kombinerades i varje block med OR och
blocken kombinerades med AND enligt Kristensson (2014). Den 2020-03-24
gjordes den slutgiltiga sökningen i PubMed och resultatet blev 125 artiklar med
avgränsningar. Se sökmatris i bilaga 1.
6.1.3 Cinahl
I databasen Cinahl fanns vetenskapliga tidsskriftsartiklar som innehöll omvårdnad,
sjukgymnastik och arbetsterapi (Forberg & Wengström, 2013). I sökningen
9(29)
användes både indexord (Cinahl Headings), fritextord och booleska sökoperatörer. I
sökningen valdes trunkering (*) på vissa fritextsord för att sökningen skulle bli
bredare med hjälp av böjningsformer, användningen av trunkering minimerade
risken att utesluta artiklar (Östlundh, 2012). Första blocket innehöll sjuksköterskans
perspektiv och indexorden som användes var ”Nurses”, ”Nurse attitudes” och
”nursing role”. Fritextord som användes var ”Nurse”, ”Nurse*”, ”Nurse attitudes”,
”Nurse experience”, ”Nurse experience*”, ”Nurse perception” och ”Nurses role”.
Andra blocket innehöll HLR och indexord som användes var ”Resuscitation,
Cardiopulmonary” och ”Heart Arrest”. Fritextorden var ”Cardiopulmonary
resuscitation”, ”Heart Arrest” och ”Cardiac arrest”. Tredje blocket innehöll
närstående och indexorden som användes var ”Extended family”, ”Spouses” och
”Family”. Fritextorden var ”Related”, ”Relative”, ”Relative*”, ”Family precense”,
”Spouse”, ”Family” och ”Famil*”. Indexorden och fritextorden kombinerades i
varje block med OR och blocken kombinerades med AND enligt Kristensson
(2014). Den 2020-03-25 gjordes den slutgiltiga sökningen i Cinahl och resultatet
blev 362 med avgränsningar. Se sökmatris i bilaga 2.
6.1.4 Manuell sökning
Manuell sökning kunde genomföras genom att läsa artiklarnas referenslistor som
berör det valda problemområdet eller att läsa innehållsförteckningen i vetenskapliga
tidskrifter (Forsberg & Wengström, 2013). En manuell sökning genomfördes genom
att läsa artiklars referenslistor för att kunna hitta fler relevanta artiklar till
litteraturstudien. Det genererade inga ytterligare artiklar som kunde inkluderas i
litteraturstudien.
6.2 Urval
Enligt Kristensson (2014) ska litteraturen noggrant granskas i flera steg.
Granskningsprocessen utfördes genom gallring i flera steg och artiklar som inte
besvarar litteraturstudiens syfte kommer inte gå vidare till nästa steg i gallringen.
Det första steget var att hitta relevanta titlar utifrån syftet och 487 titlar lästes totalt.
I andra steget lästes totalt 91 abstrakt och i tredje steget valdes 25 artiklar
gemensamt ut för att läsas i fulltext genom samråd och diskussion. De 25 artiklarna
delades gemensamt upp för att läsas enskilt. I det femte steget gallrades 16 artiklar
10(29)
gemensamt bort för att de inte besvarade litteraturstudiens syfte. Det sista steget i
granskningsprocessen var att kvalitetsgranska de nio kvarstående artiklarna där
innehållet svarade tillräckligt till litteraturstudiens syfte.
6.3 Kvalitetsgranskning
För att bedöma artiklarnas kvalité gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga
artiklar. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades för att kunna bedöma
validitet samt den kvalitativa artikeln kvalitetsgranskades för att kunna bedöma
trovärdighet. Det är viktigt att kvalitetsgranska kvantitativa och kvalitativa artiklar
med hjälp av olika granskningsmallar (Kristensson, 2014). I litteraturstudien
användes granskningsmallarna från Carlsson och Eiman (2003). Carlsson och
Eiman (2003) hade en kvantitativ granskningsmall som användes till att granska de
kvantitativa artiklarna, se bilaga 3. Carlsson och Eiman (2003) hade även en
kvalitativ granskningsmall som användes till att granska den kvalitativa artikeln, se
bilaga 4. Granskningsmallarna som användes av Carlsson och Eiman (2003) var
tvungna att modifieras genom att ta bort frågan gällande patienter med lungcancer,
vilket inte stämmer med litteraturstudiens syfte. Carlsson och Eimans (2003)
granskningsmall var poänggivande och därmed valdes poängen att tas bort från
frågan samt i totala poängen. De modifierade granskningsmallarna användes till
kvalitetsgranskningen. Kvaliteten på artiklarna bedömdes efter grad av kvalité
redovisat i I= hög, II= medel och III= låg. Graden av kvalité beräknades utifrån
procent av den totala summan I= minst 80%, II= minst 70% samt III= minst 60%.
Med stöd av Kristensson (2014) kvalitetsgranskades samtliga artiklar enskilt,
därefter jämfördes och diskuterades granskningens resultat. Ett gemensamt beslut
togs med stöd av Kristensson (2014) att samtliga artiklar skulle inkluderas i
litteraturstudien för att de uppnådde grad I och II, vilket eftersträvades. Forsberg och
Wengström (2013) beskrev att artiklar som inkluderades i en litteraturstudie skulle
presenteras i en artikelmatris som innehöll, författare, titel, publicerings år, syfte,
metod, resultat och kvalité, se bilaga 6.
6.4 Analys
Analysmetoden som har valts är en innehållsanalys inspirerad av Forsberg och
Wengström (2013) som redovisas i bilaga 5. Forsberg och Wengström (2013)
11(29)
beskrev att materialet som analyserades skulle delas upp i mindre delar och
undersöktes enskilt, därefter skulle delarna sättas ihop till en helhet.
Analysprocessen i den här litteraturstudien gjordes i olika steg. Första steget i
analysprocessen var att fördela upp de nio inkluderade artiklarna, därefter lästes
artiklarna ett flertal gånger för att bekantas med texterna. Data från tabellerna i de
kvantitativa artiklarna tolkades om till text för att artiklarnas resultat skulle kunna
redovisas i litteraturstudien. Andra steget var att ta ut resultat som besvarade
litteraturstudiens syfte i form av utsagor som översattes till svenska, därefter
kondenserades den översatta meningen. Forsberg och Wengström (2013) beskrev att
artiklarnas resultat skulle läsas flera gånger för att finna det centrala budskapet,
budskapet innehöll likheter och skillnader för att kunna skapa kategorier. Det tredje
steget i analysprocessen var att gemensamt finna koder ur kondenseringen. I det
fjärde steget bildades subkategorier, gemensamt valdes subkategorier utifrån de
liknande koderna, därefter bildade subkategorier olika kategorier. Det sista steget i
analysprocessen var att tolka resultatet samt att diskutera det. I resultatet
identifierades tre kategorier: Förhållningssätt, Emotionell påverkan samt Följa
riktlinjer och ge stöd. Fem subkategorier identifierades: Positiv till närvaro, Negativ
till närvaro, Neutral till närvaro, Underlättande faktorer för sjuksköterskan och
Hindrande faktorer för sjuksköterskan.
6.5 Forskningsetiska aspekter
Kristensson (2014) beskriver att forskningsetik innebär att ta ansvar och visa respekt
för personerna i studien och hantera insamlad information respektfullt på ett korrekt
sätt. I en litteraturstudie är det viktigt att kritiskt granska studier utifrån
forskningsetiska aspekter. Helsingforsdeklarationen riktar sig mot medicinsk
forskning där människor involveras. Helsingforsdeklarationen är ett internationellt
styrdokument som omfattas av 35 punkter som till exempel integriteten hos
människor i studien, rätten till information och minimera risken för skada.
Styrdokumentet innefattar även att den aktuella lagstiftningen ska följas och en
etiskprövning ska genomföras (Kristensson, 2014).
I den här litteraturstudien tas hänsyn till Helsingforsdeklarationen och
forskningsetik, i artiklarna hade det förts etiska överväganden eller angetts att de fått
12(29)
tillstånd av en etisk kommitté. Det är till en fördel när artiklar fått tillstånd av en
etisk kommitté eller fört etiska överväganden. Ett resultat som är speglat av
forskarens egna åsikter är oetiskt (Forsberg & Wengström, 2013). Egna värderingar
samt förförståelse har åsidosatts i den här litteraturstudien då viss erfarenhet finns
inom området, därmed har resultatet presenterats sanningsenligt.
7 Resultat
Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att
närstående närvarar vid HLR inom sjukhusmiljö. Resultatet är framtaget ur nio
vetenskapliga artiklar varav åtta artiklar är kvantitativa och en artikel är kvalitativ. I
resultatet identifierades tre kategorier: Förhållningssätt, Emotionell påverkan samt
Följa riktlinjer och ge stöd. Fem subkategorier identifierades: Positiv till närvaro,
Negativ till närvaro, Neutral till närvaro, Underlättande faktorer för sjuksköterskan
och Hindrande faktorer för sjuksköterskan.
7.1 Förhållningssätt
Genom subkategorierna Positiv till närvaro, Negativ till närvaro och Neutral till
närvaro framkom kategorin Förhållningssätt.
7.1.1 Positiv till närvaro
Ett fåtal sjuksköterskor i de analyserade artiklarna uppger att de har positiva
erfarenheter till att närstående närvarar vid HLR, sjuksköterskor som har en positiv
erfarenhet kan vara mer benägna att erbjuda närvaro (Lai, Aritejo, Tang, Chen &
Chuang, 2017; Sak-Dankosky, Andruszkiewicz, Sherwood & Kvist, 2015;
Waldemar & Thylen, 2017). Sjuksköterskor som har minst en positiv erfarenhet till
närvaro vid HLR har en mer positiv syn och det gör att de inte ser det som ett
problem (Sak-Dankosky et al., 2015). Det framkommer att sjuksköterskorna har en
positiv inställning till närståendes etiska rättigheter vilket innebär att närstående som
önskar bör få närvara vid HLR (Al-Mutair, Plummer & Copnell, 2012), då
sorgeprocessen påbörjas snabbare om patienten avlider (Waldemar & Thylen,
2017). Sjuksköterskorna anser även att närståendes behov kan visa sig och det
underlättar sorgeprocessen (Hayajneb, 2013). Sjuksköterskorna anser att patienten
13(29)
önskar att dennes närstående var med och därmed ser sjuksköterskorna det som en
fördel, då närstående får en bättre förståelse (Waldemar & Thylen, 2017).
Sjuksköterskor menar att de kommer närmare närstående vilket leder till att
närstående får en bättre förståelse och frågor som uppstår angående processen på så
sätt kan undvikas (Mahabir & Sammy, 2011).
7.1.2 Negativ till närvaro
Negativa erfarenheter av att närstående närvarar vid HLR beskrevs av
sjuksköterskor leda till negativ attityd (Abdar, 2016; Hayajneb, 2013; Sak-
Dankosky et al., 2015). Det framkommer att sjuksköterskornas negativa attityder
uppkommer när de har brist på självförtroende vilket visar sig i samband med
närvaron (Hossein et al., 2018), det kan senare leda till att sjuksköterskorna
upplever att det kan vara ett problem att närstående närvarar (Sak-Dankosky et al.,
2015). Olika problem kan visa sig genom att sjuksköterskorna anser att närstående
blir besvärade av att HLR-processen är traumatisk (Al-Mutair et al., 2012;
Hayajneb, 2013; Mahabir & Sammy, 2011; Waldemar & Thylen, 2017). Vilket
medför att det inte är gynnsamt för varken patienten eller teamet om närstående
uttrycker agitation vid pågående HLR (Al-Mutair et al., 2012; Waldemar & Thylen,
2017). I vissa fall avlider patienten och då känner sjuksköterskorna att det kan
uppstå ytterligare problem med närstående (Waldemar & Thylen, 2017). När
sjuksköterskor kommer till det stadiet att närstående upplevs som ett problem känns
det onormalt att de närvarar, (Hayajneb, 2013; Waldemar & Thylen, 2017) vilket
senare leder till att de inte alltid erbjuds att närvara (Hayajneb, 2013).
7.1.3 Neutral till närvaro
Ett flertal sjuksköterskor uttrycker att de inte kan ta ställning i frågan om de har
positiva eller negativa attityder till närståendes närvaro vid HLR, därför förhåller de
sig neutrala i frågan (Abdar, 2016; Waldemar & Thylen, 2017). Det framkommer
även att sjuksköterskornas erfarenhet inom yrket inte påverkar inställningen till
närvaron (Al-Mutair et al., 2012; Hossein et al., 2018). Sjuksköterskorna medger
dock att inställningen kan påverkas beroende på närståendes bakgrund, önskemål
samt hur väl insatta de är i patientens tillstånd, därmed kan de fortsätta vara
ambivalenta kring att närstående närvarar (Waldemar & Thylen, 2017).
14(29)
7.2 Emotionell påverkan
Genom subkategorierna Underlättande faktorer för sjuksköterskan och Hindrande
faktorer för sjuksköterskan framkom kategorin Emotionell påverkan.
7.2.1 Underlättande faktorer för sjuksköterskan
Närvaro av närstående vid pågående HLR beskrevs av sjuksköterskor leda till bättre
utfört arbete (Hassankhani, Zamanzade, Rahmani, Haririan & Porter, 2017). Genom
att sjuksköterskorna bär på en erfarenhet och är pålitliga i sitt arbete, minskar risken
för diskussion gällande patientens vård mellan sjuksköterskor och närstående
(Hassankhani et al., 2017). De analyserade artiklarna beskriver vidare att en
oerfaren sjuksköterska kan känna sig övervakad av närvaron men den känslan
kommer successivt minska när sjuksköterskans självförtroenden ökar och får mer
yrkeserfarenhet (Hassankhani et al., 2017). En annan faktor som sjuksköterskorna
belyser kan vara att närstående får en bättre förståelse när de ser att sjuksköterskan
gör allt som är möjligt för patienten (Waldemar & Thylen, 2017), det bidrar till att
sjuksköterskorna inte känner en känslomässig oro vid närvaron (Abdar, 2016). En
annan bidragande faktor som framkommer i resultatet kan vara att närstående som
får hjälp av sjuksköterskorna får ett ökat förtroende för dem. Fler underlättande
faktorer i resultatet kan vara att närstående är till en hjälp under pågående HLR, de
kan vara delaktiga, behjälpliga samt komma med viktig information till teamet om
patienten (Hassankhani et al., 2017).
7.2.2 Hindrande faktorer för sjuksköterskan
Det kan vara svårt för sjuksköterskan att koncentrera sig på arbetet samt ha svårt att
diskutera patientens vård inom teamet när närstående är närvarande (Hayajneb,
2013; Waldemar & Thylen, 2017). Det kan även leda till stress och oro över att bli
missförstådd i sitt arbete (Al-Mutair et al., 2012; Hassankhani et al., 2017; Mahabir
& Sammy, 2011). Närstående kan reagera med känslomässigt utbrott (Waldemar &
Thylen, 2017) och därmed hämma sjuksköterskans prestation vilket leder till att
arbetet blir påverkat (Hassankhani et al., 2017; Mahabir & Sammy, 2011; Waldemar
& Thylen, 2017). Närstående kan även bli dömande mot HLR-teamet (Hayajneb,
2013), vilket kan leda till psykisk- och emotionell oro i teamet (Al-Mutair et al.,
15(29)
2012). När närstående närvarar kan det leda till svårigheter att avbryta HLR, därmed
kan den förlängas och enbart utföras för att närstående begär att teamet ska fortsätta,
det kan leda till diskussioner mellan teamet och närstående (Abdar, 2016);
Hassankhani et al., 2017; Hayajneb, 2013). När närstående kommer till
akutmottagningen med en livlös patient förekommer att teamet tvingas göra HLR
trots att patienten är konstaterad avliden. Teamet känner sig tvingade att fortsätta
med HLR för att förebygga klagomål från närstående samt att det inte ska leda till
någon juridisk konsekvens (Hassankhani et al., 2017).
Sjuksköterskor beskrev att det finns en brist på utrymme i återupplivningsrummet.
Det medför att teamets arbete blir påverkat vid pågående HLR och inte kan utföra
sitt arbete på bästa sätt när både utrymmet är för litet och det är för många
närvarande i rummet (Mahabir & Sammy, 2011; Hayajneb, 2013; Waldemar &
Thylen, 2017).
7.3 Följa riktlinjer och ge stöd
I de analyserade studierna framkommer det att vissa arbetsplatser har riktlinjer
angående närståendes närvaro vid HLR och på vissa arbetsplatser saknas det (Lai et
al., 2017; Abdar, 2016; Al-Mutair et al., 2012; Hayajneb, 2013). Sjuksköterskorna
beskriver att det finns riktlinjer men de är inte medvetna om vad riktlinjerna
innehåller (Lai et al., 2017). När verksamheten är otydlig gällande vilka riktlinjer
som finns eller saknas, leder det till att sjuksköterskorna inte finner stöd hos
verksamheten till hur de ska förhålla sig till närvaron (Al-Mutair et al., 2012; Lai et
al., 2017). Verksamheten begränsar sjuksköterskorna att erbjuda närstående att
närvara trots att det finns riktlinjer, vilket leder till att sjuksköterskorna känner sig
osäkra till att erbjuda närvaro (Lai et al., 2017). Det leder till att sjuksköterskorna
vill att verksamheten ska utveckla eller förtydliga fastställda riktlinjer genom till
exempel skriftlig policy, informerat samtycke eller personalstödsprogram, då blir
sjuksköterskorna mer säkra på hur de ska förhålla sig till närvaro vid HLR (Al-
Mutair et al., 2012). I de analyserade artiklarna beskriver sjuksköterskorna att det
bör vara HLR-teamet eller en sjuksköterska som tar ansvaret att avgöra om närvaron
(Hayajneb, 2013; Waldemar & Thylen, 2017). Sjuksköterskorna anser att det bör
finnas en utsedd personal som kan vara ett stöd för närstående och som förklarar
16(29)
HLR-processen (Hayajneb, 2013; Hassankhani et al., 2017; Waldemar & Thylen,
2017). Ett fåtal sjuksköterskor beskriver att det positiva är att det finns tillräckligt
med vårdpersonal för att ge stöd till närstående om det behövs (Abdar, 2016), dock
anser andra sjuksköterskor att det inte finns tillräckligt med personal för att ge stöd
till närstående (Hayajneb, 2013).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Datainsamling
För att finna relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte menar Kristensson (2014)
att en sökstrategi ska användas. Med stöd av Forsberg och Wengström (2013)
kontaktades bibliotekarie för att kunna utveckla en sökstrategi. Handledningen
skedde via mejl då den muntligt inbokade tiden inte kunde genomföras, vilket kunde
ha påverkat sökstrategin genom att sökningen kunde ha haft bristfällig struktur. I
databasen Cinahl har inte sökordet ”experience” använts vilket kunde ha resulterat i
att artiklar som undersöker erfarenheter kunde ha uteslutits. Artiklar som fanns i
databasen PubMed fanns även i databasen Cinahl vilket gjorde att sökningen kändes
väl genomförd och var strukturerad. I litteraturstudien valdes databaserna PubMed
och Cinahl, vilket kunde ses som en styrka då databaserna innehöll
omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2013). Forsberg och Wengström
(2013) skriver även att databasen PsycINFO innehöll omvårdnadsforskning, det
kunde ha påverkat resultatet att sökningar inte gjorts i databasen, därmed kan det ses
som en brist. I databaserna användes de preliminära sökorden för att finna indexord
vilket ger en specifik sökning, fritextord användes för att öka känsligheten dock
kunde det ge irrelevanta artiklar (Kristensson, 2014). I litteraturstudien valdes även
fritextord kombinerat med indexord för att få en bredare sökning av närliggande
begrepp. I litteraturstudien har fritextord använts och det gav ett ökat antal artiklar
vilket ses som en styrka, fritextord har använts för att öka känsligheten och
genererar även en begränsning för att specificiteten minskar.
17(29)
8.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Kristensson (2014) skriver att en litteraturstudie bör innehålla aktuell forskning
inom ämnesområdet. Artiklar som inkluderades i litteraturstudien var publicerade
mellan 2010–2020 för att fånga den aktuella forskningen inom området, det
resulterade i ett bredare sökresultat av artiklar. Enligt Östlundh (2012) ska
artiklarnas text vara skrivna på ett språk som behärskas och majoriteten av
vetenskapliga artiklar är engelskspråkiga. I litteraturstudien valdes att inkludera
artiklar skrivna på engelska då språket behärskades trots att viss svårighet fanns med
språket, artiklarna var mycket svåra att översätta därmed användes ett digitalt
översättningsprogram för att översätta texterna. Artiklarnas texter översattes till
svenska för att skapa en helhet om artiklarnas innehåll, därefter lästes texten på
engelska och vissa ord översattes till svenska i ett digitalt lexikon, texten
bearbetades flera gånger för att förstå det engelska budskapet. Det här medförde att
översättningen kunde ha blivit feltolkad och på grund av viss svårighet med språket
kunde resultatet blivit påverkats. Med hjälp av en bibliotekarie valdes ”Peer
Reviewed” som ett inklusionskriterie för att den förvalda funktionen avgränsning i
PubMed och Cinahl kunde ha uteslutit viss forskning som är ”Peer Reviewed”. För
att öka trovärdighet användes ”Peer Reviewed” artiklar i litteraturstudien. Det
visade sig att det fanns tillräcklig forskning kopplat till litteraturstudiens syfte, vilket
gjorde att litteraturstudien kunde genomföras. Forsberg och Wengström (2013)
beskriver att det är till en fördel att kombinera kvantitativa och kvalitativa artiklar
vilket gör att fenomenet kan ses i flera olika synvinklar. I den här litteraturstudien är
det en majoritet av kvantitativa artiklar inkluderade i jämförelse med kvalitativa
artiklar, det kan ha påverkats av exklusionskriterierna. Ett exklusionskriterie var
specialistutbildade sjuksköterskor och det kan ha påverkat sökningen, då under
urvalets gallring det fanns ett flertal artiklar som gällde specialistutbildade
sjuksköterskor som var kvalitativa, därmed kan kvalitativa artiklar missats vilket
kan ha påverkat resultatet.
8.1.3 Urval
Urvalsprocessen genomfördes med hjälp av triangulering med stöd av Kristensson
(2014), det innebar att urvalet har genomförts gemensamt och därmed har enskild
tolkning undvikits, vilket ökar tillförlitlighet i litteraturstudien med stöd av
18(29)
Wallengren och Henricson (2012). En brist i urvalsprocessen var att det fanns en
viss svårighet med engelska då det inte går att garantera att relevanta artiklar
uteslutits trots användandet av triangulering. En del artiklar inkluderade i
litteraturstudien hade undersökt olika personalkategorier. I resultatet har enbart
sjuksköterskans svar inkluderats dock kan det inte garanteras att svar från
sjuksköterskan exkluderats eller svar från annan personalkategori inkluderats då det
finns en viss svårighet med engelska.
8.1.4 Kvalitetsgranskning
En bedömningsmall skapad av Carlsson och Eiman (2003) användes för att bedöma
artiklarnas kvalité. Enligt Kristensson (2014) bör kvantitativa och kvalitativa artiklar
granskas med olika granskningsmallar. Artiklarna blev granskade med olika
granskningsmallar då litteraturstudien inkluderar kvantitativa samt en kvalitativ
artikel, därmed ses det som en styrka i litteraturstudien då det stärker trovärdighet
med stöd av Wallengren och Henricson (2012). Kvalitetsgranskningen genomfördes
enskilt på samtliga artiklar därefter jämfördes och diskuterades granskningens
resultat vilket styrks av Kristensson (2014) och därmed ökar trovärdigheten i
litteraturstudien med stöd av Wallengren och Henricson (2012). Det var tydligt att
granskningen utförts på olika sätt vilket medförde en diskussion och en gemensam
granskning utfördes av två artiklar. Kristensson (2014) beskriver att artiklar med
hög kvalité och relevans ska inkluderas i litteraturstudien. Artiklarna som
inkluderades i litteraturstudien uppnådde grad I och II, vilket ses som en styrka då
det ökar trovärdighet i litteraturstudien med stöd av Wallengren och Henricson
(2012).
8.1.5 Analys
Analysmetoden som har valts är en innehållsanalys inspirerad av Forsberg och
Wengström (2013). Forsberg och Wengström (2013) beskriver att triangulering bör
användas i en analys för att undvika en enskild individs förståelse. En styrka i
analysprocessen var att de inkluderade artiklarna fördelades och lästes enskilt flera
gånger för att bekantas med texterna. Det kunde ses som en begränsning då
triangulering inte användes och det fanns risk att resultatet kunde ha påverkats av en
enskild individs förståelse. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att
19(29)
triangulering kan användas i analysen för att se ett fenomen från olika synvinklar
med hjälp av kvantitativa och kvalitativa artiklar, vilket ses som en begränsning då
artiklarna som inkluderas i litteraturstudien är majoriteten kvantitativa artiklar. I
analysprocessen var det svårt att namnge subkategorier och kategorier då syftet med
litteraturstudien var att identifiera erfarenheter, de inkluderade artiklarna innehöll
attityder, erfarenheter och upplevelser vilket ses som en begränsning. En styrka som
med stöd av Wallengren och Henricson (2012) ökar trovärdighet är att koderna var
lätta att placera ut under subkategorier då koderna tydligt skilde sig från varandra
eller var liknade varandra. Kodning, kondensering och översättning av
meningsenhet gjordes enskilt och kontrollerades gemensamt för att undvika att egen
förståelse påverkade resultatet i processen. En styrka som med stöd av Wallengren
och Henricson (2012) som ökar trovärdighet är att ett utdrag ur analystabellen
bifogas vilket stärker tillförlitligheten av analysprocessen.
8.1.6 Forskningsetiska överväganden
Enligt Kristensson (2014) innebär forskningsetik att materialet hanteras ansvarsfullt,
respektfullt och korrekt. I litteraturstudien har insamlat material hanterats på ett
ansvarsfullt, respektfullt och korrekt sätt vilket ses som en styrka som med stöd av
Wallengren och Henricson (2012) ökar trovärdighet i litteraturstudien. Forsberg och
Wengström (2013) beskriver att artiklar som är inkluderade i en litteraturstudie bör
ha fört etiska överväganden eller fått tillstånd av en etisk kommitté. De inkluderade
artiklarna i litteraturstudien hade fört etiska överväganden eller fått tillstånd av en
etisk kommitté vilket är en styrka som med stöd av Wallengren och Henricson
(2012) ökar trovärdighet i litteraturstudien. Forsberg och Wengström (2013) anser
att det är oetiskt att spegla egna åsikter. Då viss erfarenhet finns inom området har
egna värderingar samt åsikter åsidosatts och resultatet presenterats sanningsenligt i
litteraturstudien, vilket ses som en styrka som med stöd av Wallengren och
Henricson (2012) ökar trovärdighet. Det går dock inte att utesluta att egna
värderingar och åsikter har speglats i litteraturstudien, vilket kan ses som en
begränsning i litteraturstudien.
20(29)
8.1.7 Överförbarhet
Artiklarna i litteraturstudien hade en bred geografisk spridning, tre artiklar är
utförda i Iran och de resterande är utförda i Sverige, Finland/Polen, Indien, Taiwan,
Jordanien och Saudiarabien. Då det var en bred geografisk spridning styrks
överförbarhet, om litteraturstudien istället avgränsat den geografiska spridningen
kunde relevanta artiklar uteslutits. Den breda spridningen sågs som en styrka då
olika synvinklar angående problemområdet sågs, vilket kunde tillföra en bättre
uppfattning om problemområdet. På grund av kulturella skillnader i länderna fanns
det en risk att litteraturstudiens resultat inte kunde överföras till Sverige, vilket ses
som en styrka som med stöd av Wallengren och Henricson (2012) ökar
överförbarhet i litteraturstudien. Litteraturstudiens resultat kunde överföras i andra
kontexter som inte är akuta till exempel vid palliativ vård när närstående är
närvarande, vilket ses som en styrka som med stöd av Wallengren och Henricson
(2012) ökar överförbarhet. Kristensson (2014) menar att den som läser
litteraturstudien avgör om resultatet är överförbart eller inte.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter
av att närstående närvarar vid HLR inom sjukhusmiljö. Tre kategorier framkom:
Förhållningssätt, Emotionell påverkan samt Följa riktlinjer och ge stöd. De här tre
kategorierna kommer att diskuteras i löpande text.
McCance och McCormack (2013) beskriver att personcentrering är ett
förhållningssätt som innebär att skapa relationer som ska utvecklas mellan patienter,
närstående och sjuksköterskor. I resultatet kan vi se att sjuksköterskor är
ambivalenta till att närstående närvarar, det framkommer att de har positiva,
negativa eller neutrala förhållningssätt vilket överensstämmer med Axelsson et al.
(2010) som förklarar ett liknande förhållningssätt. Litteraturstudiens resultat visar
att sjuksköterskor som har en positiv erfarenhet av närvaro, ser närstående och
patient ur ett personcentrerat synsätt. Både patient och närstående bekräftas när
sjuksköterskor ser till de unika personernas behov, därmed blir närstående särskilt
viktiga eftersom patienten är medvetslös.
21(29)
I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor har en positiv
inställning till att närstående närvarar genom att de har ett etiskt förhållningssätt och
ser till närståendes etiska rättigheter, Axelsson et al. (2010) förklarar ett liknande
resultat. Svensk sjuksköterskeförening (2017a) beskriver att sjuksköterskor ska
använda sig av ICN:s etiska kod i arbetet och Sandman och Kjellström (2013)
beskriver vidare att sjuksköterskan ska förhålla sig till professionsetik som innebär
relation till andra, agera med handling och vara konkret i mötet med andra. Det
styrks även av Elg och Olsson (2013) som belyser att sjuksköterskan ska använda
sig av ett etiskt förhållningssätt i relation med närstående och patient.
McCance och McCormack (2013) menar att grunden är att ge patient och närstående
respekt samt rätten till eget självbestämmande. I litteraturstudiens resultat
framkommer det att HLR kan göras på begäran av närstående för att undvika
diskussioner, klagomål och juridiska konsekvenser, det bidrar till att den blir
förlängd och är svår att avbryta det beskriver även Axelsson et al. (2005). Svenska
läkaresällskapet et al. (2013) belyser motsatsen att patientens behandling inte ska
påverkas negativt och patientens värderingar ska eftersträvas.
Axelsson et al. (2005) betonar att sjuksköterskor som har större kunskap om
närståendes situation inger ett ökat förtroende. McCance och McCormack (2013)
beskriver att en förutsättning för sjuksköterskan är att ha en god självkännedom
genom att vara professionellt kompetent och Sandman och Kjellström (2013)
beskriver även att sjuksköterskan ska använda sig av sin professionella kompetens i
arbetet. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor som är erfarna och pålitliga
skapar ett förtroende till närstående. Elg och Olsson (2013) belyser att
sjuksköterskan ska utveckla sin kompetens inom ämneskunskap och etiskt
förhållningssätt. I litteraturstudiens resultat visar även att brist på erfarenhet kan
vara kopplat till en negativ syn på närvaron vilket överensstämmer med Axelsson et
al. (2010) som anser att ju mindre erfarenhet sjuksköterskan har desto mer negativ
blir inställningen.
Litteraturstudien visar att närstående erbjuds att närvara för sjuksköterskorna kan
vara medvetna att sorgeprocessen påbörjas snabbare och närstående får en bättre
förståelse när de får information om vad som händer. Donaldson (2013) beskriver
22(29)
att närstående ska bli informerade angående patientens tillstånd och ha kontakt med
sjuksköterskan, McCance och McCormack (2013) beskriver vidare att
sjuksköterskan bör ge information till närstående. Det styrks även av Svenska
läkaresällskapet et al. (2013) att närstående ska få information om patienten under
HLR-processen. I resultatet framkommer det även att närstående inte erbjuds till att
närvara då sjuksköterskorna kan vara rädda att närstående ska påverkas emotionellt,
Jabre et al. (2013) konstaterar motsatsen att närstående påvisar mindre ångest och
depression om de närvarar. Toronto och LaRocco (2019) konstaterar vidare
motsatsen att närstående inte är oroliga över att påverkas emotionellt. Svensk
sjuksköterskeförening (2017a) betonar att sjuksköterskan ska använda sig av ICN:s
etiska kod och därmed ska sjuksköterskan lindra närståendes lidande. McCance och
McCormack (2013) beskriver även att begreppet “vara med sig själv” är att
sjuksköterskan ska ha en medvetenhet om sina värderingar för att de inte ska
påverka beslut i omvårdnaden, de beskriver ytterligare att sjuksköterskan ska se till
den unika närståendes behov i omvårdnadssammanhanget.
McCance och McCormack (2013) belyser att vårdmiljö har en inverkan på
personcentrerad vård. Litteraturstudiens resultat visar att storleken på
återupplivnings rummet kan ha betydelse, det blir för många i rummet om
närstående ska närvara, vilket begränsar teamet att utföra sitt arbete. När vårdmiljön
begränsas påverkar det personcentrerade processer genom att samspelet samt
kommunikationen mellan teamet och närstående försämras (McCance &
McCormack, 2013). I litteraturstudien framkommer det även att arbetsprestationen
påverkas då sjuksköterskorna kan ha svårt att koncentrera sig när närstående är med,
det orsakar stress och oro både individuellt och i teamet. Axelsson et al. (2005)
beskriver ett liknande resultat som överensstämmer med att närvaron kan påverka
koncentrationen samt att de kan uppleva stress och oro, trots det menar Axelsson et
al. (2005) att sjuksköterskans arbetsprestation inte kommer förändras. Elg och
Olsson (2013) beskriver vidare att upplevelsens kvalité kan bli försämrad om
närståendes behov och förväntningar inte blir uppfyllda, det är därmed av vikt att
sjuksköterskan uppfyller närståendes behov och förväntningar.
23(29)
I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor kan ha behov av
riktlinjer gällande närvaro vid HLR. Om inga riktlinjer finns skapas en osäkerhet
vilket är en orsak till att närstående inte erbjuds till att närvara. McCance och
McCormack (2013) belyser att det är viktigt att det finns ett system för riktlinjer
vilket underlättar relationen mellan sjuksköterskan och närstående. I resultatet ger
sjuksköterskorna synpunkter på att riktlinjer behövs, utvecklas eller bli mer tydliga.
När riktlinjer finns säkerställda känner sig sjuksköterskorna mer säkra i sitt
förhållningssätt att erbjuda närvaro. Elg och Olsson (2013) belyser vikten av kvalité
inom vården och verksamheten ska utveckla kvaliteten på arbetsplatsen för att
undvika osäkerhet inom vården. I litteraturstudiens resultat framkommer det att
sjuksköterskorna kan känna att verksamheten begränsar dem till att erbjuda närvaro,
dock anser sjuksköterskorna att HLR-teamet ska fatta beslut att erbjuda närvaro. Elg
och Olsson (2013) beskriver att sjuksköterskan ska arbeta utifrån kvalité genom att
verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar eller föreskrifter. Svenska
läkaresällskapet et al. (2013) beskriver även att det finns riktlinjer för HLR och
närstående som önskar att närvara ska närvara. Axelsson et al. (2005) och Toronto
och LaRocco (2019) menar vidare att det är en grundläggande rättighet att närvara
vid HLR.
I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna anser att det bör finnas en avsedd
personal till att ta hand om närstående. Det överensstämmer med Axelsson et al.
(2005) som menar att en avsedd personal ska stödja närstående vid pågående HLR.
Även Svenska läkaresällskapet et al. (2013) instämmer att under närvaron bör det
finnas en avsedd personal för att stödja närstående och informera om
händelseförloppet.
9 Slutsats
Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter
av att närstående närvarar vid HLR inom sjukhusmiljö. Inställningen kan variera hos
sjuksköterskorna på grund av tidigare erfarenheter. Det framkommer att den
positiva inställningen innebär att sjuksköterskorna är medvetna att sorgeprocessen
påbörjas snabbare när närstående närvarar samt att det grundar sig i kunskap och
24(29)
förståelse. Den negativa inställningen visar sig genom brist på självförtroende och
att sjuksköterskorna är rädda att närstående ska uttrycka agitation vid pågående
HLR. Det framkommer även att det finns sjuksköterskor som inte vill ta ställning
om de är positiva eller negativa. Sjuksköterskorna anser att ett förhållningssätt ska
utgå ifrån ett personcentrerat synsätt för att utveckla ett etiskt förhållningssätt och se
närståendes rättigheter. Det visar sig genom att sjuksköterskorna erbjuder närvaro,
närstående blir då delaktiga och får en förståelse för sjuksköterskans arbete.
Sjuksköterskor påverkas emotionellt av närstående, de kan känna stress, oro och
koncentrationssvårigheter vilket påverkar arbetsinsatsen. Vidare får sjuksköterskor
hjälp av närstående genom information, sjuksköterskor upplever att diskussioner
minskar och att de utför ett bättre arbete. Finns det inga riktlinjer gällande
närståendes närvaro för sjuksköterskorna på arbetsplatsen känner sig
sjuksköterskorna osäkra på hur det ska förhålla sig till närvaron. Det är därmed av
vikt att vidareutveckla eller tydliggöra riktlinjer inför närvaro vid HLR, först då kan
sjuksköterskan sprida frågan vidare, diskutera etiska aspekter i arbetslaget och
därmed öka säkerheten till att erbjuda närstående att närvara vid HLR.
9.1 Kliniska implikationer
Resultatet från litteraturstudien skulle kunna appliceras i ett kliniskt sammanhang
med avsikt att öka sjuksköterskans etiska förhållningssätt och kunskap genom
riktlinjer för att kunna bli etiskt förberedda när närstående vill närvara vid HLR i
sjukhusmiljö. Det leder till ökad förståelse för närstående och ger en ökad kunskap
vilket förhoppningsvis leder till att våga fråga och erbjuda närstående att närvara.
Kliniskt skulle sjuksköterskan kunna utföra omvårdnadshandlingar utifrån
personcentrerad vård och förbättringskunskap, vilket gör att sjuksköterskan ser den
unika personens behov samt att använda sig av kvalité och förbättring. Kvalité kan
ses kliniskt genom att sjuksköterskan ser utifrån patientens och närståendes kvalité
på vården. Förbättring innebär att sjuksköterskan kliniskt ska ha en professionell
kompetens samt kompetensutveckling genom att organisera vården i verksamheten
och utveckla sig inom professionen. Det kan leda till att sjuksköterskorna får mer
positiva erfarenheter genom att bli etisk förberedda.
25(29)
9.2 Förslag på fortsatt forskning
I litteraturstudiens resultat framkom det att sjuksköterskor vill utvecklas inom sin
profession och vill ha tydliga riktlinjer att följa för att minska känslan av osäkerhet.
Det finns forskning inom valt ämnesområde dock finns det behov av att se
problemområdet ur ett annat synsätt och då behövs flera kvalitativa studier för att få
en djupare förståelse inom ämnesområdet. Ett förslag till vidare forskning kan vara
att studera hur verksamheten ställer sig till det valda ämnesområdet. Ett annat
förslag är att i HLR utbildningen belysa och diskutera närstående som närvarar. Hur
vanligt är det att det finns riktlinjer kring etiska aspekter som berör närvaro av
närstående inom sjukhusmiljö?
26(29)
10 Referenser
*= Artiklar som ingår i litteraturstudien
*Abdar, M. E. (2016). Iranian nurse attitudes towards the presence of family
members during CPR. British Journal of Cardiac Nursing, 11 (9), 438–443. doi:
http://dx.doi.org/10.12968/bjca.2016.11.9.438
*Al-Mutari, A. S., Plummer, V. & Copnell, B. (2012). Family presence during
resuscitation: a descriptive study of nurses' attitudes from two Saudi hospitals.
Nursing in Critical Care, 17 (2), 90-98. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1478-
5153.2011.00479.x
Axelsson, Å. B., Fridlund, B., Moons, P., Mårtensson, J., Scholte op Reimer, W.,
Smith, K., …Norekvål, T. M. (2010). European cardiovascular nurses experience of
and attitudes towards having family members present in the resuscitation room.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 9(1), 15-23. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.10.001
Axelsson, B. Å., Zettergren, M. & Axelsson, C. (2005). Good and bad experiences
of family presence during acute care and resuscitation. What makes the
difference. European Journal Cardiovascular Nursing, 4(2), 161-169.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=
c8h&AN=106510529&site=ehost-live
Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I A. J. Leksell & M. Lepp
(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1:2 s. 159–177). Stockholm: Liber AB.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
undervisning inom projekt ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och
samhälle. Rapport nr 2.
27(29)
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande – i teori och praxis (1:1).
Stockholm: Natur och Kultur.
Donaldson, C. (2013). Hjärtstopp. I A. I. Wood & M. Garner (Red.), Inledande
omhändertagande av akut sjuka personer – en bok för sjuksköterskor (1:2 s. 127 -
156). Lund: Studentlitteratur AB.
Elg, M. & Olsson, J. (2013). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och
sjukvården. I A. J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser
(1:2 s. 218–252). Stockholm: Liber AB.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. (3:1).
Stockholm: Natur & Kultur.
*Hassankhani, H., Zamanzade, V., Rahmani, A., Haririan, H. & Porter, J. E. (2016).
Family support liaison in the witnessed resuscitation: A phenomenology study.
International Journal of Nursing Studies, 74, 95–100. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.06.005
*Hayajneb, F. A. (2013). Jordanian Professional Nurses' Attitudes and Experiences
of Having Family Members Present During Cardiopulmonary Resuscitation of
Adult Patients. Critical Care Nursing Quarterly, 36(2), 218–227. doi:
http://dx.doi.org/10.1097/CNQ.0b013e31828414c0
*Hossein, R., Mojtaba, S., Mostafaie, M. R., Zeinab, G., Avanaki, S. N., Abbasi, L.
& Mafi, M. H. (2018). Self-confidence and attitude of acute care nurses to the
presence of family members during resuscitation. British Journal of Nursing,
27(21), 1246–1249. doi: http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2018.27.21.1246
Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., …
Adnet, F. (2013). Family presence during Cardiopulmonary Resuscitation. New
England Journal of Medicine, 368(11), 1008-1018. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1056/NEJMoa1203366
28(29)
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1:2). Stockholm: Natur & Kultur.
*Lai, M., Aritejo, B. A., Tang, J., Chen, C. & Chuang, C. (2017). Predicting
medical professionals’ intention to allow family presence during resuscitation: A
cross sectional survey. International Journal of Nursing Studies, 70, 11–16. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.02.007
*Mahabir, D. & Sammy, I. (2011). Attitudes of ED staff to the presence of family
during cardiopulmonary resuscitation: a Trinidad and Tobago perspective.
Emergency Medicine Journal, 29(10), 817–820. doi: 10.1136/emermed-2011-
200742
McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I A. J. Leksell
& M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (1:2 s. 81–110). Stockholm:
Liber AB.
Rawshani, A. & Herlitz, J. (u.å). Årsrapport 2019. Hämtad från svenska hjärt- och
lungräddningsregistret webbplats: https://hlrr.se/index.html
*Sak-Dankosky, N., Andruszkiewicz, P., Sherwood, P. R. & Kvist, T. (2015).
Factors associated with experiences and attitudes of healthcare professionals
towards family-witnessed resuscitation: a cross-sectional study. Journal of
Advanced Nursing, 71(11), 2595-2608. doi: 10.1111/jan.12736
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken. (1:7).
Lund: Studentlitteratur AB.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor.
Hämtad 20-03-13 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
29(29)
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 20-03-13 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/
kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-
sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening & Svenska rådet för hjärt-
lungräddning. (2013). Etiska riktlinjer vid hjärt-lungräddning (HLR). Hämtad 2020-
03-16 från https://www.sls.se/globalassets/sls/etik/dokument/
riktlinjer20maj-2.pdf
Toronto, C. E., & LaRocco, S. A. (2019). Family perception of and experience with
family presence during cardiopulmonary resuscitation: An integrative review.
Journal of Clinical Nurse, 28, 32–46. doi: 10.1111/jocn.14649.
*Waldemar, A. & Thylen, I. (2017). Healthcare professionals' experiences and
attitudes towards family-witnessed resuscitation: A cross-sectional study.
International Emergency Nursing, 42, 36–43. doi:10.1016/j.ienj.2018.05
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod – från idé till examination inom omvårdnad (1:3 s. 481–498). Lund:
Studentlitteratur AB.
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård - omvårdnad och behandling vid akut sjukdom
eller skada (2:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I A. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2:5 s. 57 – 80). Lund:
Studentlitteratur AB.
1(5)
Bilaga 1
Sökschema för litteratursökning
Databasens namn: PubMed
Datum: 2020-03-24
*= Trunkering MeSH= Major subject heading
Sökning Sökord &
kombinationer
Begränsningar
(Limits)
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Lästa i
fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
#1 Nurse 378198 #2 ”Nurses”[MeSH] 87288 #3 Nurses role 64179 #4 ”Nurse´s Role”
MeSH
40624
#5 #1 OR #2 OR #3 OR
#4
391559
#6 Family 1243328 #7 ”Family”MeSH 312557 #8 Spouse 30065 #9 ”Spouses”MeSH 9935 #10 #6 OR #7 OR #8 OR
#9
1253852
#11 Heart arrest 63592 #12 ”Heart
Arrest”MeSH
47083
#13 Cardiopulmonary
resuscitation
25576
2(5)
#14 ”Cardiopulmonary
Rescutitation”MeSH
17612
#15 #11 OR #12 OR #13
OR #14
76218
#16 #5 AND #10 AND
#15
249
#17 #5 AND #10 AND
#15
Publicerings år:
2010 – 2020.
125 125 51 13 7 7 (2*, 3*,
4*, 5*, 7*,
8*, 9*)
* =
dubbletter i
Cinahl.
3(5)
Bilaga 2
Sökschema för litteratursökning
Databasens namn: Cinahl
Datum: 2020-03-25
*= Trunkering MH= Exact Subject Heading Sökning Sökord &
kombinationer
Begräsningar
(limits)
Antal träffar Lästa titlar Lästa
abstract
Lästa i
fulltext
Granskade
artiklar
Utvalda
artiklar
S1 Nurse 513,333 S2 (MH ”Nurses+”) 232,426 S3 Nurse* 517,979 S4 Nurse attitudes 35,765 S5 (MH ”Nurse
attitudes”)
33,339
S6 Nurse experience 15,160 S7 Nurse experience* 19,046 S8 Nurse perception 9,065 S9 Nurses role 31,137 S10 (MH “nursing role”) 58,712 S11 S1 OR S2 OR S3
OR S4 OR S5 OR
S6 OR S7 OR S8
OR S9 OR S10
559,612
S12 Cardiopulmonary
resuscitation
16,062
S13 (MH ”Resuscitation,
Cardiopulmonary+”)
15,174
S14 Heart arrest 14,548
4(5)
S15 (MH ”Heart
Arrest+”)
20,604
S16 Cardiac arrest 15,212 S17 S12 OR S13 OR
S14 OR S15 OR
S16
36,617
S18 Related 608,133 S19 Relative 169,009 S20 (MH ”Extended
Family+”)
4,824
S21 Relative* 239,136 S22 Family presence 1,946 S23 Spouse 17,143 S24 (MH ”Spouses”) 11,389 S25 Family 345,438 S26 (MH ”Family+”) 244,127 S27 Famil* 407,705 S28 S18 OR S19 OR
S20 OR S21 OR
S22 OR S23 OR
S24 OR S25 OR S26 OR S27
1,242,585
S29 S11 AND S17 AND
S28
595
S30 S11 AND S17 AND
S28
Publicerings
år: 2010 –
2020.
362 362 40 12 2 2 (1, 2*, 3*,
4*, 5*, 6,
7*, 8*, 9*)
5(5)
*=
dubbletter i
PubMed.
1(1)
Bilaga 3
Kvantitativ granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003).
1(1)
Bilaga 4
Kvalitativ granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003).
1(7)
Bilaga 5
Utdrag ur analysprocessen
Art.Nr Utsagor Översättning Kondensering Kod Subkategori Kategori 8
Consequently, having at
least one positive
experience of FWR
significantly contributed
to more positive
viewpoint on FWR
benefits.
Följaktligen, ha minst en
positiv erfarenhet av att
familjen bevittnar
återupplivning bidrog till
mer positiv syn på att
familjen bevittnar
återupplivning.
En positiv
erfarenhet bidrog
till en mer positiv
syn.
Positiv syn. Positiv till
närvaro.
Förhållningssätt.
5 … showed a significant
negative relationship
between nurses’ attitude
towards the presence of
family members during
CPR and their self-
confidence…
Det visade en signifikant
negativ relation mellan
sjuksköterskornas attityd
till familjenärvaro vid
HLR och sjuksköterskans
självförtroende.
Självförtroendet
påverkar
sjuksköterskans
attityd negativt.
Negativ syn. Negativ till
närvaro.
9 Nurses indicated that it
was difficult to say
categorically if they were
positive or negative
towards FWR…
Sjuksköterskor angav att
det var svårt att säga om de
var positiva eller negativa
till att familjen bevittnar
återupplivningen.
Svårt att säga om
de var positiva
eller negativa till
att familjen
bevittnar
återupplivningen.
Varken positiv
eller negativ.
Neutral till
närvaro.
3 “If a nurse is reliable and
experienced, there will be
no problem.”
Om en sjuksköterska är
pålitlig och erfaren uppstår
inga problem.
Pålitlig och
erfaren
sjuksköterska.
Pålitlig och
erfaren.
Underlättande
faktorer för
sjuksköterskan.
Emotionell
påverkan.
9 Another problem
described was that family
could react with
emotional outbursts:
Some will want to save
Ett annat problem som
beskrivs var att familjen
kunde reagera med
emotionella utbrott: Vissa
vill rädda ens familj till
Familjen kunde
reagera med
emotionella
utbrott som kan
störa vårt arbete.
Störa vårt arbete. Hindrande
faktorer för
sjuksköterskan.
2(7)
their family at any cast
and make a scene and
shout and perhaps disturb
our work (nurse).
varje pris och kan göra en
scen och skrika och
förstöra vårt arbete
(sjuksköterska).
4 … nurses stated that they
did not have a protocol or
policy documents on
family presence during
CPR.
Sjuksköterskorna uppgav
att de inte hade något
protokoll eller
policydokument för
familjen närvaro under
HLR.
Har inget
protokoll eller
policydokument
för familj närvaro
under HLR.
Saknar protokoll
och
policydokument.
Riktlinjer. Följa riktlinjer
och ge stöd.
3 “The best case (occurs
when), one of the CPR
team members acts as a
family liaison and
explains the patient´s
status and resuscitation
process to his/her family,
their agitation reduces,
and they could deal with
the death of their beloved
one more easily.”
“Det bästa sceneriet är när
en medlem i
återupplivningsteamet
agerar som ett familjestöd
och förklarar patientens
status och återupplivnings
processen för han eller
hennes familj, agitationen
minskar och de kan lättare
hantera deras närståendes
död.”
En i
återupplivnings
teamet ska agera
som ett
familjestöd.
Närvarande
personal.
Stöd.
3(7)
Bilaga 6
Artikelmatris
Art.Nr Författare
Publicerings år
Land
Tidskrift
Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
1 Abdar, M.E.
(2016)
Iran
British Journal of
Cardiac Nursing.
Iranian nurse attitudes
toward the presence of
family members
during CPR.
Undersöka
sjuksköterskors
attityder gentemot
familjens närvaro
under hjärt- och
lungräddning.
Ett attityds
frågeformulär som
handlade om familjens
närvaro under hjärt-och
lungräddning. 303
sjuksköterskor var med i
studien.
Studien genomfördes på
tre universitetssjukhus i
Kerman, sydöstra Iran.
Det som framkom var
att sjuksköterskorna
uttryckte att familjens
närvaro under hjärt-
och lungräddning
medförde olika
hinder. Det de tar upp
var bland annat, ökad
stress och ångest. Att
det är en traumatisk
upplevelse för
familjemedlemmarna.
Det fanns svårigheter
över att stoppa hjärt-
och lungräddning vid
familjens närvaro, på
grund av familjens
begäran vilket kunde
leda till diskussioner
relaterat till hjärt- och
lungräddning.
I
2 Al-Mutair, A.S.,
Plummer, V. &
Copnell, B.
Nursing Critical Care.
Family presence
during resuscitation: a
descriptive study of
Att identifiera
sjuksköterskans
attityder gentemot
familjens närvaro
En deskriptiv
undersökning med data
från ett bekvämlighets
urval av 132
sjuksköterskor som
Sjuksköterskorna
hade negativa
attityder gentemot att
familjen närvarande
under
I
4(7)
(2012)
Saudiarabien
nurses' attitudes from
two Saudi hospitals.
under återupplivning
i Saudiarabien. använde ett
självadministrerat
frågeformulär. Studien
gjordes på två
traumacenter i den östra
regionen i Saudiarabien.
återupplivningen.
Sjuksköterskorna
enades om att bevittna
återupplivning är en
traumatisk upplevelse
för familjen.
Majoriteten av
deltagarna beskrev att
det skulle påverka
prestandan på hjärt-
och
lungräddningsteamet
negativt. De uttalande
även att det inte
skulle vara gynnsamt
för patienten att
familjen är
närvarande under
hjärt-och
lungräddning. 3 Hassankhani, H.,
Zamanzade, V.,
Rahmani, A.,
Haririan, H. &
Porter, J. E.
(2017)
Iran
International Journal
of Nursing Studies.
Family support liaison
in the witnessed
resuscitation: A
phenomenology study.
Att utforska den
upplevda
erfarenheten av
medicinsk och
vårdpersonal i
iranska kliniska
miljöer relaterat till
attityder till närvaron
av familj under
återupplivning.
En hermeneutisk
fenomenologisk
kvalitativ studie, 12
sjuksköterskor och åtta
läkare intervjuades.
Tre teman:
- Förlängd HLR
- Familjestöd
- Påverkan på teamets
prestanda
I
4 Hayajneb, F. A.
(2013)
Critical Care Nursing
Quarterly.
Att identifiera
Jordaniens
En beskrivande
kvantitativ studie,
Sjuksköterskor hade
inte erfarenheter eller II
5(7)
Jordanien
Jordanian professional
nurses' attitudes and
experiences of having
family members
present during
cardiopulmonary
resuscitation of adult
patients.
sjuksköterskors
attityder och
upplevelser av
familjemedlemmar
som närvarar under
HLR på vuxna
patienter.
200 sjuksköterskor fick
ett frågeformulär och
136 sjuksköterskor
besvarade den.
några riktlinjer. Det
framkom även att
sjuksköterskor i
Jordanien har negativ
attityd till att
familjemedlemmar
närvarar under hjärt-
och lungräddning på
vuxna patienter.
5 Hossein, R.,
Mojtaba, S.,
Mostafaie, M. R.,
Zeinab, G.,
Avanaki, S. N.,
Abbasi, L. &
Mafi, M. H. (2018) Iran
British Journal of
Nursing. Self-confidence and
attitude of acute care
nurses to the presence
of family members
during resuscitation.
Bedöma förhållandet
mellan attityd till
närvaro av
familjemedlemmar
under hjärt-och
lungräddning och
självförtroendet hos
akutvårdspersonalen
i att utföra HLR i
närvaro av familj.
Beskrivande analytisk
studie genomfördes på
sjuksköterskor som
arbetade på
akutvårdsenheter. 150
sjuksköterskor deltog i
studien och besvarade
ett frågeformulär.
En signifikant negativ
relation mellan attityd
och självförtroende
till att närstående
närvarar vid HLR.
II
6 Lai, M., Aritejo,
B. A., Tang, J.,
Chen, C. &
Chuang, C.
(2017)
Taiwan
International Journal
of Nursing Studies.
Predicting medical
professionals’
intention to allow
family presence during
resuscitation: A cross
sectional survey.
Att förutsäga
medicinska
yrkespersoners
avsikt att låta
familjen närvara
under återupplivning
i Taiwan.
En kvantitativ
tvärsnittsstudie,
undersökningen
genomfördes på ett
sjukhus.
950 enkäter till
sjuksköterskor och
läkare, 714 besvarade
enkäten 609 var
sjuksköterskor och 105
var läkare.
Endast positiva
attityder kan tillåta att
familjemedlemmar
närvarar vid hjärt- och
lungräddning.
Sjuksköterskor var
mer positiva än läkare
till att
familjemedlemmar
närvarar vid hjärt- och
lungräddning.
II
6(7)
7 Mahabir, D. &
Sammy, I.
(2011)
Indien
Emergency Medicine
Journal.
Attitudes of ED staff
to the presence of
family during
cardiopulmonary
resuscitation: a
Trinidad and Tobago
perspective.
Identifiera
vårdpersonalens
attityder gentemot
familjen i
återupplivning
rummet.
En
tvärsnittsundersökning
genomfördes av
personalens attityder till
familjens närvaro i
återupplivnings
rummet.
Sjuksköterskor och
läkare inkluderades i
studien. 108
sjuksköterskor och 106
läkare. Sammanlagt var
det 214 personer som
svarade på
frågeformuläret.
81,4 % av de
tillfrågade ansåg att
familjen skulle bli
traumatiserade av att
bevittna HLR. 64 %
kände att
vårdpersonalens
prestanda skulle
hämmas av att familj
bevittnar HLR. 71,1
% trodde att om
familjen skulle tillåtas
att vara med under
HLR skulle det
förlänga HLR-
processen. 72 %
beskrev att om
familjen skulle
bevittna HLR skulle
stressen öka för
vårdpersonalen.
II
8 Sak-Dankosky,
N.,
Andruszkiewicz,
P., Sherwood, R.
P. & Kvist, T.
(2015)
Finland och
Polen.
Journal of Advanced
Nursing.
Factors associated with
experience and
attitudes of healthcare
professionals towards
family-witnessed
resuscitation: a cross-
sectional study.
Att undersöka
faktorer som är
förknippade med
vårdpersonalens
erfarenheter och
attityder till vuxna
familjer som
bevittnar vid
återupplivning inom
akut- och intensiv
vård.
En deskriptiv
korrelations
tvärsnittsstudie.
Tre sjukhus i Finland
och tre sjukhus i Polen.
390 sjuksköterskor och
läkare besvarade
enkäten. 269 var
sjuksköterskor.
Sjukvårdspersonal har
inte en bra erfarenhet
av familjebevittnad
återupplivning.
Inställningen är
allmänt negativ. De
som tidigare har en
positiv erfarenhet av
familjebevittnad
återupplivning har en
mer positiv
I
7(7)
inställning och de
som tidigare har en
negativ erfarenhet har
en mer negativ
inställning. 9 Waldemar, A., &
Thylen, I.
(2017)
Sverige
International
Emergency Nursing.
Healthcare
professionals’
experiences and
attitudes towards
family - witnessed
resuscitation: A cross-
sectional study.
Undersöka
sjuksköterskors och
läkares erfarenheter
och attityder mot att
familjen bevittnar
återupplivning i
hjärtvårdenheter.
En webbaserat
tvärsnittsstudie.
Självrapporterat
frågeformulär
inkluderades online.
189 deltagare, 124
sjuksköterskor och 65
läkare. Studien
inkluderade sju
universitetssjukhus i
Sverige.
Sjuksköterskorna
hade oftare mer
positiva erfarenheter
av att familjen
bevittnar
återupplivning. De
som hade positiva
erfarenheter var mer
positiva mot att
familjen bevittnar.
Nästan hälften av
sjuksköterskorna
ansåg att familjens
närvaro under hjärt-
och lungräddning
skulle hjälpa dem i
sorgeprocessen.
I
