NR 2 2OO4

AleHistorisk tidskrift

FÖR SKÅNEHALLAND

OCHBLEKINGE

F

Beskrivningarna till Skånska rekognosceringskartanAv Nils LewanDocent. Kulturgeografiska institutionen vid Lunds universitet

Under hotet från Napoleons Frankrike i början av 1800-talet igångsattes 1812 denförsta storskaliga kartläggningen av Skåne. Karteringen och omständigheterna därom¬kring har tidigare berörts i uppsatser av Nelson (1935), Lewan (1982). Emanuelsson-Bergendorlf (1983) samt senasl Ulla Ehrensvärd (1985). Med undantag för den sist¬nämnda torde författarna endast haft begränsad tillgång till kartorna i verket, eftersomde trycktes först därefter.1

I instruktionerna för kartläggningen ingick att den skulle åtföljas av parallella be¬skrivningar i syfte att belysa möjligheter till förläggning, försörjning och försvar utövervad som kunde rymmas i själva kartorna. Dessa beskrivningar upprättades häradsvisoch täcker även de delar av norra Skåne som aldrig fick en färdig karta.

Ändrade utrikespolitiska förhållanden och en förändrad inhemsk kartstrategi med¬förde att hela verket, kartor såväl som beskrivningar, som ointressant lades åt sidan påKrigsarkivet och därefter glömdes bort. Först 1935 uppmärksammades kartorna avHelge Nelson.

Till skillnad från de efter cirka 170 år utgivna kartorna har beskrivningarna aldrigkommit i tryck, vilket kanske ej är så förvånande dä materialet totalt omfattar bortåt800 sidor i mycket skiftande utformning och utförande. Samtidigt är det tydligt att demed hänsyn till sitt innehåll förtjänar en utförligare presentation än Ehrensvärd kundege 1985.

Originalmaterialet återfinns på Krigsarkivet under Militärgeografi Sverige i voly¬merna 7 och 8. Den förra av dessa, som rymmer Malmöhus län, är på grund av enförbryllande bindning av ingående häften tämligen svåröverskådlig, medan volym 8,rymmande Kristianstads län jämte några sidor berörande grannlänet, är bekvämare attta del av.2 Huvuddelen av materialet är upprättad härads- och sockenvis, men omfatt¬ningen för olika härader är mycket varierande och för ett par mycket knapp. Vad detkan bero på har ej kunnat utrönas.

som hälsl, hvilka i orten med egne namn benämnes.med sina Nomina Propria på Chartan utskrifves.

2. Att alla vattendrag beskrifvas till strändernes be¬skaffenhet, vattenhöjd i olika årstider, vad, existe¬rande broars styrka och beskaffenhet, vattendjup iafseende på båtfart eller flollbarhet m.m. som ieconomiskt och i synnerhet militairiskt afseende,kan vara av någon inflytelse.

3. Att vid större ängar och kärr anmärkes huruvidade i alla eller vissa årstider tor Cavallerie, Infan¬terie, Artillerie och forverk äro practicable.

4. Äfven samma anmärkningar göres vid störreåkerfält i afseende på jordmånens fetare ellermagrare beskaffenhet och deraf följande mer ellermindre torrhet.

InnehållMaterialets ursprung framgår av utfärdadinstruktion.-1 Av specifikt intresse är de kom¬mentarer som utgör kvalitativa tillägg till vadkattorna visar. Det närmare innehållet fram¬går av instruktionens 4 §:

Vid rccognosceringen iakttages hufvudsakligen attlandets allmänna former på det nogaste uttryckes, päsätt vid Corpsens undervisning är lärt, och vid deförra årens recognosccringar är iakttagit, derjemteobserveras vidare:1. Alt alla berg, åsar, högder, dälder, sjöar, vatten¬

drag. eller naturförändringar af hvad beskaffenhet

1

rande beskrifningar. Tabellverk och kunnige mänsumgänge, möjligast fullständige underrättelser ont

landets population, hvarje Iraets produktioner, häfdoch boskapsskötsel, handel och slöjder, äfven inne-vånarenes lynne och Icfnadssätt; för at i alt anmärk¬ningsvärt intagas i den beskrifning öfver landet somaf honom (likväl efler återkomsten till Stockholm)hör författas och till Archivet inlämnas,

5. Vid större skogar anmärkes huruvida de i anse¬ende till markens beskaffenhet och skogenstäthet är svåra eller lätta att passera för allavapenslag.

6. Vid vägar iakttages deras beskaffenhet, godhet iolika årstider och farbarhet för olika lbrverk ocholika utredning, såsom belägrings och fältartille-riecanoner och kärror, hästar och gående perso¬ner.

7. På hafsstränder anmärkes alla landningsställen.ungefärliga vattendjupet och hvad fartyg derkunna anlägga; Hamnarne beskrifvas till all¬männa egenskaper, äfvenså strändernes beskaf¬fenhet och de militaire positioner som vid så¬dana landningsställen kunna förelinnas.

8, Om några mititaire positioner av synnerligeegenskaper skulle anträffas in uti landet, an¬märkes det likaledes.

9. Alla Gårdar, Byar och habitationer. utskrifvas päChartan med sine nomina propria. Enskiften sät-

"tas äfven till namn eller nummer, om de hafvasådane, men byars allmänna namn skrives ickedesto mindre med större stil.

10. Så vidt möjligt är söka de recognoscerande Her¬rar Officerare att anmärka alla af historie ettertradition kända Batai liefält. elter sådane dermärklige krigshändelser sig tildragit, hvilka påChartan ulmärkes med teknet X f= korsade sab¬lar] och åsatt dag och årtal.

11. Husens antal och capacité för inqvartering aftrupper eller hästar anmärkes summariskt vidhvarje hy etter gård.

Alt hvad af detta med de fastslälde convenlionelletecken i Chartan kan göras synligt införes der, detöfrige bifogas Chartan i skrifne beskrifningar; dessebeskrifningar skola utmärka sig genom noggranhetoch riktighet i upgiflen korthet och bestämdhet istilen till ex: ...

Dessa instruktioner har tydligen uppfattatsolika av ansvariga kartläggare, även om engemensam uppläggning kan spåras. En när¬mare granskning av innehållet för olika hära¬der gör det tydligt att åtskilliga rader i in¬struktionerna i många fall har förbisetts.Möjligen bör man också räkna med att vissauppgiftslämnare varit mindre tillmötesgå¬ende. Beskrivningarnas omfattning och kva¬litet är således ytterst skiftande. Flertaletuppgifter har vanligen samlats sockenvismedan de på andra håll samlats häradsvis. Iett par fall har uppgifter sammanställts ge¬mensamt för flera härader.

Huvuddelen av materialet enligt 6 § har in¬hämtats från redan existerande sammanställ¬ningar, framförallt från de nativitets- ochmortalitetstabeller, som uppgjordes härads¬vis L 802-1820 och som rymmer långt mer änbeteckningen låter ana.4 Om även andra lik¬nande källor utnyttjats är tills vidare obekant.

Om alla inblandade varit bekanta medexempelvis Linnés Skånska resan 1749 ellermed J. L. Gillbergs beskrivningar av deskånska länen (1765 resp. 1767) kan knap¬past avgöras. Emellertid kan man på den häråtergivna sidan från Rönnebergs härad längstut till höger bl.a. läsa »Af Helga KonungHejdericks dotter tros Byn hafva sitt namn».I Gillberg 1765 läser man på s. 223 underHälljarps by »af Helga Konung HeidricksDrottning förmenas denne By hafva sittnamn». Bortsett från att drottning blivitdotter är överensstämmelsen slående, Finnsdet kanske flera? - I namnfrågan ger NE ettannat svar. Under Vemmenhög finns förövrigt en direkt hänvisning till Gillberg.

Efter ett längre exempel fortsätter 4 §:Alta dessa beskrifningar uptagande alt anmärk¬ningsvärt, men författade endast i korta afbrutnestrofer, insändas af fördelningarne, sokenvis tillBrigadchefen som deraf gör sammandrag under all¬männa rubriquen, vägar, inqvartering, vattendragetc. för hela landet fördelt i härader och soknar.

I 6§ fortsattes instruktionerna om beskriv¬ningarnas innehåll;

Jemte de beskrifningar som i 4§ äro fördelningarnetill författande anbefallt och hvilka egentligen äro afen beskaffenhet att på stället höra inhämtas, åliggerBrigadehefen parliculiert. att såväl i orten som iStockholm och hvarest bäst ske kan samla af existe-

2

r

i * <J i?*7r/&

*(7/1*/l*rtÿ/Kílÿ«*'’ i

&. «7JZ *...*£ lJ,£_$ÿ"dk"Ay ' £~j tfn,*«**""'!™ >t

' W'X*«*•*'ÿ**t tfittrtJc:** /

f* SV /9( »/ •ÿZ’ pf***

V 4»/«ÿ«* ?í/ *• /ÿ/j/?»* zn«.„ jt+v

*** ***]/*ÿ£? — ><iÿ‘ p***y •<

•ÿ&*. /ÿ* •ÿ*

f<w« /»« .

-/ZÿtýuUÍf

fVcné«/”*$y*v fcft s

7 / */9/a.fíAk /\ / J!

)U*d5r£r/f -4»J) £-**&*-,// . '*>?/

yÿÿcLr — ?, °y/ÿ **

/rrýí**ÿ*r*/•"*77“ --

/7 -*7í 4*ý 7 *+

' t--'

„lÆr)+£Jáÿ-}

**~~yi

: >tC /ÿy- *£*++<’ "‘ÿHTm tfi/ iÿf _

«ML' V*V ***#».

»'tV 44lÿ/(/._I *"2*" ,f** ff**ÿ***

[ -//ríÿ'rÿ’ ■ J!+ÿJL 'sgSt

Áz-í-tÿíÿ.

£*' •

JLr~

7~j,_i■ í

v4v_

-ÿ3-J*‘ - f.

Exempel på tabell i beskrivningen för Rönnebcrga härad. Originalet är här förminskat till tvä tredjedelar.

üÍSiiWÿi'rMi;: ss 1»J mm wmÿ?H

frgÿLS*y>•

3• : *b >.<z °'$fífl';ÍÍt//¥ '° -v

/V;gf-

‘ j*?:P ■ ;.o~ :ÿ■

■'

o ?í

wi■'///'«mt \

■ffnffa %X/ wwrnmzmH

-i

i'tagarp V'M"áM %L!u

Utsnitt av rekognosceringskartans blad I W 203 i skala 1:30000 över det område kring Saxån-Braån som berörs i la-bellexemplel för Rftnncbcrgs härad. Skalan i bilden 1:4500O.

Förläggningsmöjligheter redovisas i skif¬tande grad, utförligast för några av Luggudehärads socknar, för dessa beträffande bådemanskap och hästar såväl sommar- som vin¬tertid. Motsvarande upplysningar återfinns ejför andra områden i landskapet.

Försörjningsförmågan får anses indirektuppmärksammad via uppgifter om odladmark och årligen besådd andel, om utsädeoch skörd av olika grödor samt om antaletkreatur (hästar och oxar, nöt och får). Redo¬visningar av kvarnar, i första hand vatten-möllor men i några fall även vindmöllor, hörockså hit och de kompletteras med upplys¬ningar om vid vilka årstider vattenkvarnarnanormalt kan arbeta.

Till alla dessa mer eller mindre försvars-relaterade sammanställningar kan läggas ettpar mera direkt landmilitära avsnitt med an¬givande av olika tänkbara observations- och

stödjepunkter, forsvarslinjer etc.Speciellt rördet sig här om tre områden: norra delen avOnsjö härad, trakten norr om Röstånga samtbygden runt Kristianstad. Alla har de UlrikThersner som upphovsman.5

Tidigare utnyttjande avbeskrivningarnaAtt beskrivningarna av förklarliga skäl foku¬seras på terränginformation och kvalitativkomplettering av kartornas upplysningarökar det samlade kartverkets betydelse ävenfrån andra än militära synpunkter. På grundav sin relativa svåråtkomlighet tycks be¬skrivningarna emellertid hittills ha utnyttjatsi mycket liten omfattning. Rimligen har inteheller dessa beskrivningars existens varit be¬kant före Nelsons återupptäckt av kartorna

4

1935, och sannolikt förblev de okända längreän så, eftersom Nelson över huvud taget intenämner dem. Sven Dahl, som säkerligenkände till kartorna, men anmärkningsvärtnog inte nyttjade dem i sin avhandling(1942), kunde tänkas ha haft god nytta av be¬skrivningarna. Han har emellertid i avhand¬lingen, som utmärkes av stor noggrannhetoch källkunskap, inte någon referens till varesig rekognosceringskartan eller Krigsarkivet,vilket senare han likväl redan i ett tidigarearbete visat bekantskap med (Dahl 1937).

I tryck uppmärksammades beskrivning¬arna av författaren till denna uppsats i någrakorta passusar 1982, varvid uppgifternabyggdes på en då tillgänglig mikrofilm.6Denna har senare ej kunnat återfinnas, ochdessvärre saknas numera också insikt om huroch varför den kom i kulturgeografiska insti¬tutionens ägo. Därmed fattas även kunskapom huruvida denna film eller beskrivning¬arna tidigare refererats eller på annat sättnyttjats i någon publikation. Tills vidare tigervetenskapshistorien på denna punkt. Senarehar andra författare i olika sammanhang nytt¬jat mindre delar av beskrivningarna medhjälp av originalmaterialet. Nedan ägnas deuppmärksamhet genom ett mindre antalexempel på innehållet samt via en översiktligoch preliminär innehållsförteckning.

Sist bör här tillfogas att reflektionemaovan liksom nedan följande preliminära in¬nehållsförteckning bygger på Malmö stads¬arkivs kopia. Även om denna successivtkompletterats, kan den ännu ej med säkerhetbedömas som komplett.

göingehäradema kan betraktas som särskiltintressanta. I sak är de utförda som för övrigadelar av landskapet.

Torna häradDen allmänna beskrivningen över Tomahärad är en av de kortare och knappare menlikväl ganska representativ. Den återges här imoderniserad språkdräkt.

VattendragLödde- och Kävlittgeån som längre in uti landet kal¬las Revingeån börjar inom Färs härad där den kallasllstorps- eller Sövdeån.(Se beskrivningen om Färs härad.)Denna å utgör gräns åt Torna härad på norra ochnordvästra sidan och har följande övergångsställen:1. Kvinnevads färja. Här går ett par hästar med

åkdon över.2. 300 alnar nedanför nämnda färjeställe är ett vad 3

å 4 fot djupt den torraste årstiden.3. Vid Revinge by är ett vad av 1 å 11/2 fots djup och

4 ä 5 alnars bredd med hård sandbotten. Här köresöver med bondvagnar.

4. Vid Flyinge är en färja för gående personer.5. Getinge bro, av sten för alla sorters vapen, även

for belagringsartilleri.6. Vid Tågarp och Vidarp [Vidcrup] är en färja som

bär etl par hästar med åkdon.[Kartans redovisning av pråmhus vid Örlofla-Håstad förbigås med tystnad]

7. Vid Lackalänga stark stenbro, farbar även förtungt artilleri.

8. Vid Borgeby och Löddeköpinge en färja.

Höje ån. eller som längre in uti larujet kallasGenarpsån, börjar i trakten av Häckcberga uti Barahärad och gör gräns emellan Toma och Bara hära¬der. Denna å har följande övergångsställen:1. Vid Gödelöv och Genarp är stark stenbro, för

grovt artilleri.2. Vid Alberta är ett vad som köres över med lätta

fordon.3. Vid Kyrkheddinge och Vallby, är en stark sten¬

bro, farbar för grovt artilleri.4. Vid Bjällemp är ett vad som köres över med lätta

bondvagnar.5. Höjebro, av sten för grovt artilleri.6. Vid Värpinge ett vad som köres över.7. Vid Lomma en träbro för lätt artilleri.Höje- och Gcnarpsån är i anseende till truppers över¬gång ej av någon betydenhet, emedan den ej förmyckel vatten.

Exempel ur beskrivningarnaInnan några exempel ur beskrivningarna an-föres i det följande, må det än en gång under¬strykas att de täcker även de delar av Skånesom aldrig kom att karteras. Det medför attdelar av beskrivningarna avseende de båda

5

Anmärkning. De ovanfor antecknade vadställenaär efter den beskaffenhet sotn de har i juli och au¬gusti månader på en medelmåttigt regnig sommar.Vårtlod inträffar vanligen i mars månad och varar i6 å 8 dagar.

Beskrivningar från andra häraderYtterligare några kortare utdrag ur beskriv¬ningarna kan tjäna som smakprov på inne¬hållet.

VägarSkogar

Allmänna landsvägen inom Blentarps, Everlövs ochVebcröds socknar är mycket sandig och i följd däravsvår för tunga åkdon i torr årstid, i synnerhet i trak¬terna av Hemmestorp där flygsand på flera ställenöverhöljer vägen. Ifrån Veberöd till Lund är god ochhård väg, kan alla årstider begagnas av artilleri.Vägen ifrån Lund till Getinge bro ävensom ifrånLund till Kävlinge är leng och djup om höst och vår,och då mycket svår för artilleri och grova fordon.Vägarna inom Hardcbcrga och Sandby socknar ärhårda och goda alla årstider, men inom Bjällerup.Bondcmp och Gödelöv är vägarna djupa och leriga.De .pvanför ej uppräknade vägarna är efter jord-månsbeskaffenhet mer eller mindre goda och under¬hållna, såväl som allmänna vägar.

Vid Marsvinsholm är en bokskog och vid Charlot-tenlund en skog av ek, hassel och avenbok. Denförra består av större och den senare av mindre träd,bägge glesa och har härd mark, kan lätt passeras avinfanteri och även av små kavalleritntpper.(Ljunits härad: Balkåkra, Snårcstad)

Djurhagen som från Norra Lindved sträcker sig tillTittente, samt därifrån utgör vidare ett lågt drag tillSödra Lindved, är blott passabel den torra tiden avåret för lätt infanteri, är mest överallt bevuxen medskog, utom närmare Brännemölla.(Beskrivning över Vcmmcnhögs härad, Svedala)

Mossar och kärrKåtakärr, ligger emellan Baldringe och Sövestad, ären väldigt sank äug. Kan likväl om sommarenpasseras av kavalleri. Navröds mosse i Söveslad ärgenomskuren av torvgravar, kan endast den torrasteårstiden passeras av kavallerilrupper.(Herrestads härad: Baldringe, Sövestad)

Den stora torvmossen som sträcker sig mellan Hof-terup, Lundåkra och Saxtorp kan inte passeras medkavalleri och även fotfolk har svårt att leta sig överhonom. ... Ned i själva mossen till 4 å 6 alnars djupträffas ekträd med sina grenar alldeles hela. Där fin¬nes även hjorthorn och hasselnötter, som är svartasom ebenholts. Träden finns oftast i jorden i vertikalställning, varför man skulle kunna sluta att jordensjunkit undan. Höjderna omkring som nu är kalasandbackar har namn av skogar, såsom stor eke ochlill eke.(Harjagers härad: Olstorp. V.Karaby)

Jordmån, skogar, kärr m.m.Blentarp, Everlöv, Veberöd. Jordmån mycket san¬dig, isynnerhet uti de tvenne sistnämnda socknarnaoch på många ställen påträffas flygsand.

Norra delen av dessa socknar är mycket jämn ochskoglös, södra däremot är höglänt, backig och skog-bevuxen, samt jordman något stenbunden.

I sydvästra änden av denna höga ås är inomVeberöds socken Romeleklint, det högsta berget isödra Skåne.

Silvåkra. Hällestad. Revinge, Sandby. Jordmånsandig, isynnerhet inom Silvåkra socken, likväl ej såmycket som uti de 3 föregående socknarna. Häl¬lestads socken är backig och skogbevuxen. Deövriga socknarna är jämna och skoglösa. InomRevinge socken väster om Krankesjön är ett stortkärr som på några ställen är sankt. Kan likväl omsommaren passeras av små kavalleritrupper.

Dalby, Hardcbcrga. Dessa tvenne socknar liggerinyeket högt, jordmån bördig, något lerbiandad ochstenbunden. Inom dessa socknar finns ej stora sko¬gar, utan endast några små skogslundar.

De övriga socknarna inom häradet. Uti övrigasocknar inom forna härad är terrängen mera jämnoch alldeles skoglös. Jordmån mycket bördig, bestårav lerbiandad mylla. Åkerfälten kan sommartidenpasseras av kavalleri ävensom på några ställen avfältartilleri. Men vintertid och om våren är demycket svära och djupa för kavalleri och omöjligaatt passeras av grovt artilleri.

Övedskloster den 16 november 1815.J. H. Lemke.

VattendragAnmärkning: Vårfloden inträffar här vanligen i marsmånad och består i 6 ä 10 dagar. Då stiger vattnet iåar och bäckar 4 å 6 fot högre än vanligt. Tvennedagars starkt regn ökar även vattenkvantiteten, isyn¬nerhet uti Tolängaån, så att den är svår och omöjligatt vada. Beskaffenheten av vadställen är anmärkt ijuli och augusti månader, på en medelmåttigt regnigsommar.(Färs härad: Allmän beskrivning beträffande Åsums-ån och Tolångaån)

6

Redan pä Topografiska Corpsens karta 1864är den borta, men återfinnes igen på modernakartor sedan garden gjorts kreturslös ochvidare avvattning ansetts oekonomisk.

Vad slutligen Sturup sjö angår återfinnsden i lantmäteriakter 1795 och 1797 som»skattiagd fiskedamm» resp. ej värderadareal, medan den är försvunnen på kartanöverenskifte 1808.8 Det enligt 1797 års upp¬gift 33 tunnland stora området ligger numerainom Sturups flygplats.

Kust och havsstränderVid sjön är ett stort tält som är flygsand, vilket intekan köras. Ofta skadas vägen vid stranden av flyg¬sanden, då västliga vindar inträffar, Stranden ärmycket långgrund 1/4 mil ut i sjön. ... Denna flyg¬sand utbreder sig årligen och måste slutligen över¬hölja den stora mossen, vilket skulle förekommasom den instängdes sä att inlel kreatur däruti gjordenågot spär, och den därefter besåddes.(Harjagers härad: Lundäkra. Hofterup)

Fiskeläget är ett landstigningsställe, emedan stran¬den är något djup och belägenheten inte ger någonbetäckning, som ej kan bestrykas från sjösidan. 200alnar från udden är 8 å 10 fot djupt, sedan grundasdet upp i södra bukten. Norr om udden ligger ett revkallat Kulorna vid pass 1000 alnar frän land, utanförvilket genast är 8 å 9 famnars vatten. 1 8 fots fartygkan inte löpa närmare udden än 2000 alnar. Ankar¬sättningen är god: lera och grus, ... På själva uddenär en gammal redutt. Norr ut från udden hlir strandenallt djupare och djupare så att på 2000 alnars avståndfrån udden kan större fartyg gä helt nära stranden.Denna punkt har därför blivit fruktad såsom tjän¬ligast till landstigning. En linje och tvenne redutterär där anlagda men är nu alldeles förfallna.(Harjagers härad: Barsebäck) - Nämnda redutteretc. är återstoder av de ännu idag synliga s.k, Stcn-bocksvaltama från tiden omkring 1710.

Beskrivningarnas nyttjandeAtt med utgångspunkt i detta material sökagöra sammanställningar likvärdiga för helaSkåne torde ej vara att tänka på; därtill ärmaterialet alltför ojämnt. Däremot synes detfinnas goda möjligheter att framställa över¬sikter för härader samt i vissa fall enskildasocknar. I sådana översikter kan inrymmaskunskap såväl om befolkning och jordbruksom om näringslivet i övrigt liksom naturoch landskap. I sammanhanget bör kanskenämnas att rekognosceringskartan nästanhelt saknar härads- och sockengränser

Materialets disposition är sådan att en ut¬givning av det hela skulle stöta på mycketstora svårigheter och dra högst betydandekostnader. Det förefaller inte heller rimligtmed tanke på att stora delar av beskrivning¬arnas innehåll går tillbaka på tidigarobefint-ligt material. Till detta kan läggas att separatutgivning av det för beskrivningarna unikamaterialet möter stora problem med hänsyntill materialets uppläggning. En annan ochbetydligt framkomligare väg vore att sam¬manställa material för enskilda härader,något som möjligen vore att tänka på förolika hembygdsföreningar. Så har för övrigtredan skett för Gärds härad.9

I korrekturfasen kan ett glädjande medde¬lande tillfogas, då länsstyrelsen i Skåne nuanslagit medel till ett samarbetsprojekt mel¬lan Regionmuséet i Kristianstad och Malmö

SjöarNäsbyholmssjön är genom en grävning fälld ungefär5 å 6 fot, till vilken höjd den lätt kun uppdärnmas.Stränderna är omgivna med ängar som på västrasidan översvämmas vårtiden.

Torsjö sjö är omgiven av höjder på de flesta sidor,är djup och kan ej avtappas. Sturup sjö är nu avtap¬pad och har mest överallt hård botten(Beskrivning över Vemmenhögs härad)

De senaste utdragen är exempel pä vad somgärna genast bör kommenteras. Näsbyholms-sjöns stora sänkning hör till 1860-talet,medan denna tidigare sänkning på halvannanmeter veterligen ej omtalats i något annatsammanhang.7 Särskilt från militär synpunktär det givetvis också intressant att den lättåter kan uppdämmas.

Beträffande Torsjön må här noteras att denfaktiskt tömdes av ägaren till Torsjö gårdmed hjälp av en s.k. Archimedes skruv.

7

kulturmiljö i syfte att inom två år göra dessabeskrivningar mera tillgängliga, i första handvia länsstyrelsens hemsida.

Onsjö härad (60 s.)

Therners beskrivning över Onsjö härad1815. Allmän och militär + strategiskkartfigur. 29 s.

Statistiska förteckningar 1816 socken- ochbyvis över folkmängd, kreatur, öppenjord. 18 s.

Statistiska tabeller över Onsjö härads norraoch södra distrikt (ovanligt detaljrika).13 s.

Översiktlig och preliminärinnehållsförteckningSiduppgiftema avser antal kopierade bladoch avser endast att ge en ungefärlig uppfatt¬ning om materialets omfattning.

Luggude härad 1812, 1816 och 1817 (48 s.)

Allmän beskrivning samt förläggningsmöj-ligheter för manskap och hästar redovi¬sade på socken, by och gård för Farhult,Jonstorp, Välinge, Väsby med annexViken, Brunnby och Allerum samt utantabelldel för Fleninge och Kattarp. 1 +16 s.

Utdrag ur häradstabeller för 1810. Datasockenvis betr. utsäde, avkastning, antalkreatur (hästar, oxar, kor, ungboskap ochfår), tunnland öppen jord och besåddandel. 1+2 s.

Förteckning över inkvarteringsförmåga 1816socken- och byvis med separata uppgifterför stenkolsgruvan. 1+27 s.

Harjagers härad (26 s.)Tabellarisk översikt 1812 per socken, by

(mantal) om beskaffenheten av åker, ängoch åbyggnad, antal åbor jämte anmärk-ningskolumner i militäriskt avseenderesp. varjehanda. 1+10 s.

Statistiska förteckningar 1816 sockenvisbetr. folkmängd, avkastning och kreatur ivarierande utformning. 1+14 s.

Torna härad (34 s.)Allmän beskrivning 1815. 1+5 s.Utdrag ur mortalitets- och folkmängdstabel-

lerna för Toma härad år 1815 med folk¬mängd, öppen jord, besådd andel, utsädeoch avkastning olika sädesslag, kreatur.2 s.

Vomb. I s.Om Lund 1812.3 s.Förteckning över alla inom Torna, Bara och

Harjagers härader befintliga säterier,gårdar, bondhemman, gatehus samt torpmed anmärkningar. 22 s.

Bara härad (42 s.)Allmän översikt 1815. 3 s.Beskrivningar sockenvis i varierande utform¬

ning. 11 s.Statistiska utdrag sockenvis för 1815 betr.

befolkning, kreatur m.m. i varierande ut¬förande. 15 s.

Förteckningar socken- och byvis över säte¬rier, gårdar, bondhemman, gatehus ochtorp jämte anmärkningar. 7 s.

Rönnebergs härad (15 s.)Sammandrag sockenvis av divisionens re¬

kognosceringsannotationer 1812 med anta!hus och åboar, inkvarteringsmöjligheterför infanteri samt anmärkningar. 1+2 s.

Specificationer sockenvis 1815 betr. folk¬mängd, antal kreatur, ungef. tunnlandöppen jord samt årligen besådd andel. 1 s.

Tabellarisk översikt 1812 per socken, by(mantal) om beskaffenheten av åker, ängoch åbyggnad, antal åbor och hästar jämteanmärkningskolumner i militäriskt avse¬ende resp. varjehanda. Förklaring till ka¬rakteristik av åker resp. äng. 8+1 s.

Folkmängdssammanställning för häradet1815. 2 s.

8

Förteckning sockenvis över kreatur, Öppenjord, utsäde och avkastning. 2 s.

Hemmantal och folkmängd sockenvis i Bara,Oxie, Skyn och Vemmenhög. 3 s.

Oxie härad (23 s.)Allmän översikt 1815. 1+2 s.Beskrivning sockenvis. 6 s.Utdrag ur folkmängd- och mortalitetstabel¬

ler sockenvis för 1815. Folkmängd, krea¬tur, utsäde, areal, besådd andel. 2+1 s.

Förteckning sockenvis över byar, åbor, hus,torp, väder- och vattenkvarnar, tegelbrukm.m. i Oxie, Skytt och Vemmenhög 1816.11 s.

Färs härad (29 s.)

Allmän beskrivning 1815. 1+8 s.Summarisk beskrivningning sockenvis. 12 s.Statistisk förteckning socken- och byvis över

bebyggda gårdar, bondgårdar och torpsamt annotationer. 1 +7 s.

Frosta härad (3 s.)Statistisk förteckning sockenvis 1815 {folk¬

mängd, kreatur, öppen jord, utsäde ochavkastning). 1+2 s.

Ingelstads, Järrestads och Albo härader(18 s.)

Anteckningar under rekognosceringen 1816.Allmän beskrivning härads- och i delarsockenvis. 1+17 s.Skytts härad (17 s.)

Allmän översikt 1812. 4 s.Beskrivning sockenvis 1812. 8 s.Utdrag ur prostetabellen 1815 sockenvis

(folkmängd, kreatur, öppen jord, besåddandel). 2 s.

Utdrag ur mortulitetstabellen för 1815 sock¬envis (födda, döda, utsäde, avkastningsamt kreatur, öppen jord och besåddandel). 3 s.

Gärds härad (33 s.)Beskrivning 1817■ 1 + 12 s.Allmän beskrivning. 16 s.Förteckning utsäde etc. 4 s.

Villands härad (28 s.)Allmän beskrivning 1818. 1 + 11 s.Förteckning på hemmantalet inom Villands

och Gärds härader 1817. 12 s.Statistik sockenvis 1817. Utsäde, avkastning,

kreatur, byggnader. 4 s.

Östra Göinge härad (75 s.)Militära förhållanden kring Kristianstad

1818 med karta (Thersner). 7 s.Beskrivningar sockenvis 1818. Färlöv,

Kviinge, Ströö, Gryt och Hjärsås. 14 s.Förteckningar socken-, by- och gårdsvis

1819.Bebyggelse, åker, avkastning, krea¬tur och anmärkningar. 54 s.

D:o 1818. Färlöv, Kviinge och Ströö 1818.

Vemmenhögs härad (40 s.)Allmän beskrivning sockenvis. 1 2 s.Statistisk förteckning med beskrivningar

sockenvis över Vemmenhögs (och Skytts?)härader 1816. Socknarna 57, 58 och 59saknas i kopian. 28 s.

Ljunits & Herrestads härader (18 s.)Allmän beskrivning Ljunits härad 1812. 1+4 s.Statistiska förteckningar 1815 över Ljunits

och Herrestads härader socken- ochbyvis över bebyggda gårdar, bondgårdaroch torp med anmärkningar.4 s.

Allmän beskrivning Herrestads härad 1812.1+6 s.

Utdrag ur tabellerna för 1815 för Ljunits ochHerrestads härader över folkmängd, av¬kastning och kreatur m.m. 2 s.

2 s.

Västra Göinge härad (62 s.)Allmän beskrivning 1820 (1819). I delar

sockenvis. 2+21 s.Förteckningar socken-, by- och gårdsvis

9

1819. Bebyggelse, åker, avkastning, krea¬tur och anmärkningar. 34 s.

D:o Torup 1819. 1+4 s.

Södra Åsbo härad (62 s.)Beskrivningar med statistik sockenvis 1817.

1+51 s.Beskrivning över trakterna norr om Rö¬

stånga 1819 med två kartor (Thersner).1+9 s.

bordades 1823. - Nord. Familjebok bd 28 (1919).* Lewan 1982 s. 17 f.7 Jfr dock Feilberg 1870 s. 159 med Zachrison 1922s. 16.8 Börringc akt 11.6 och 10. Lantmäteriet i Malmö.‘J Sc Mårtensson 2001 och 2002.

LitteraturDahl, S. 1937, Gustav IJI:s skånska manöverkartor. Sv.

Geogr. Årsbok årg. ]3.Dahl, S. 1942, Torna och Bara. Lund.Ehrensvärd, U. 1985. Fälunälmngsbrigadens rekogno-

sceringskarta över Skåne 1812. 1815-1820. Krigs¬arkivet. Interna meddelanden nr 3.

Lmanuelsson, U. och Bcrgcndorff, C. 1983, Skånesnatur vid 1800-talets början - en västekologisk ut¬värdering av den skånska rekognosceringskartan. -Ale nr 4.

Feilberg. P. 1870, Udtørringen af Näsbyholm Sø. -Tidsskrift for Lundøkonomi, Fjerde Bind. Kjøben-havn.

Lewan, N. 1982, Om skånska rekognosceringskartan. -Ale nr I,

Mårtensson. L. 2001. Gärds härad och skånska rekogno¬sceringskartan - del 1. Gärds härads hembygd för¬ening, Årsbok 2001.

Mårtensson, L. 2002. Gärds härad och skånska rekogno¬sceringskartan - del 2. Gärds härads hembygdför¬ening, Årsbok 2002,

Nelson, H. 1935, Den skånska rekognosceringskartan1812, 1815-1820. Ett märkligt svenskt kartverk. -Sv. Geogr. Årsbok årg. 1 1.

Skånska rekognosceringskartan framställd av Fältmäl-ningsbrigaden 1812-1820. Lantmäteriet 1986.

Zachrison, A. 1922, Nyodling, torrläggning och bevatt¬ning i Skåne 1800-1914. Lund.

Norra Åsbo härad (56 s.)Beskrivningar med statistik sockenvis 1818-

1820. 1+55 s.

Bjäre härad (18 s.)Allmän beskrivning 1817 sockenvis. 2+8 s.Statistisk beskrivning 1817 över Barkåkra,

Karup, Hjämarp och Rebbelberga. 8 s.

Noter1 Skånska rekognosceringskartan framställd av Fält-mätningsbrigaden 1812-1820. Lantmäteriet 1986.2 I Malmö stadsarkivs nyligen förvärvade kopia är ävenMalmöhus län uppordnat.1 Instruction för Capitain Nisbeth... 1812.* Se Dahl 1942 s. 189 ff. samt 212 f.5 Thersner, vid denna tid major i fältmätningsbrigaden,svarade för triangelmätningen i Skåne och blev senarekänd för utsiktsverket Fordna oeh närvarande Sverige,vari han för övrigt samarbetade med K. F. Akrell. kol¬lega i rekognosceringsarbetet. Häftena om Skåne full-

10

Knutstorps hospitalOtte och Sten Brahes donationer 1571-1614Av Gert JeppssonUniversitetslektor, Lund

Riksrådet Otte Brahe till Knutstorp (1518-1571) och hans son Sten Brahe (1547—1620), även han riksråd och ägare till Knutstorps huvudgård, står i centrum för dennauppsats genom sina donationer till ett hospital1 i hemsocknen Kågeröd i Luggudehärad.

I kapitlet Hospital och huvudgård, adelsdo¬nationer under 1500- och 1600-talen,ingående i den historiska antologin Skånskagodsmiljöer (2002) har jag tidigare utrettvilka kända hospitalsbildningar av detta slagvi har i Skåne.2 En av dessa har förut varitkänd av forskningen, nämligen Anna Brahesgrundande av Viderups hospital i Gårdstångasocken. Göran Hallberg har i denna tidskriftpublicerat och kommenterat fundations-brevet från år 1619.2

Även om jag generellt hänvisar till mittnämnda arbete i Skånska godsmiljöer vadgäller såväl de enskilda hospitalen som denallmänna bakgrundsteckningen, kan det varapå sin plats att kortfattat placera in Knuts¬torps hospital i sitt sammanhang.

deltiden, nämligen den att donera jordegen¬dom till den katolska kyrkan, hade kommit urbruk i och med reformationen. Många villeändå visa prov på sin fromhet i sina testa¬menten och kunde t.ex. skänka mat och klä¬der till sockenborna eller efterskänka land¬gillet för viss tid för sina veckodagsbönder,dvs. för de arrendebönder som bodde i hu-vudgårdssocknen och gjorde dagsverken tilladelsmannens huvudgård.5 Om de ekono¬miska resurserna var för handen, den person¬liga viljeinriktningen fanns och inga juri¬diska hinder stod i vägen kunde en huvud-gårdsägare gå ett steg längre och göra en rik¬tad, bestående donation till förmån för vissanödlidande bland hans eller hennes egna un¬derställda. Så blev fallet genom ett gåvobrevi två etapper av två personer representerandetvå generationer avseende Knutstorp.6Något om hospital

Hospital för gamla, sjuka och handikappadefanns sedan medeltiden i städerna. De fylldeett behov även efter reformationen. I detefterföljande donationsbrevet namnes stads-hospitalen i Lund och Landskrona, och iLunds stifts landebok cirka 1570 får vi entämligen god bild av de skånska städernasbarmhärtighetsinrättningar.4Men på landsbygden fanns före 1500-talets

slutskede inga motsvarigheter. Den vanligaseden hos den välsituerade adeln under me-

DonatoremaUppbyggnaden av huvudgården Knutstorp ärbokstavligen ett verk av Otte Brahe under detkvartssekel han satt som godsherre på går¬den, både vad avser själva renässansborgenoch skapandet av det stora välarronderadegodskomplexet. Samtidigt var han kungensvälbetrodde lensman på det närliggandeHelsingborgs slott.7 Otte Brahe, som kom till

11

Knutstorp troligen omkring 1545 från enuppväxt på fädernegården Tostenip, lade idagen en oerhörd aktivitet i syfte att utvidgahuvudgården. Vi kan se detta i en bevaradjordebok i danska riksarkivet8, från hans sistaår 1570, i vilken vi som en tilläggsuppgift fårvetskap om vilka nya gårdar han köpt ellerbytt sig till. När det gällde det väldiga ut¬budet på marknaden av indraget kyrkogods,som Fredrik II till stor del lät avyttra frånkronan9, hade Otte Brahe en privilegieradställning med perfekta möjligheter till insynoch information i egenskap av både riksrådoch lensman. Därtill ingick han i en av Dan¬marks godsrikaste släkter med goda chansertill interna byten av fästegårdar inom släkten.Dessa skissartade antydningar visar att deekonomiska resurserna således fanns för denstora hospitalsdonation han lät göra i sitttestamente.

Men Otte Brahes barnaskara var stor ochhuvudgårdarna räckte inte till alla, så de bådaäldsta sönerna Tyge och Sten fick dela påfädernegården Knutstorp, även om veten¬skapsmannen Tyge inte bodde där. Detta ge¬mensamma brödraägande upphörde 1594, dåSten löste ut brodern astronomen.10

Vi har inga indikationer på att hospitalet iKnutstorp verkligen kommit igång i nära an¬slutning till donatorn Otte Brahes död 1571

utan först efter sonen och riksrådet StenBrahes tilläggsdonation 1614. Sten, som vidsin död 1620 var ägare till sju herrgårdar påolika håll i Danmark enligt Henry Bruun11,hade som en av sin tids rikaste danskar verk¬ligen tillgångar som förslog att både förbättraoch förverkliga faderns donation. Det förhål¬landet att han sällan tycks ha vistats påKnutstorp kan också ha bidragit till att verk¬ställigheten har fått vänta. Han bodde medsin första fru på Näsbyholm på Själland, trotsatt han skrev sig till Knutstorp, och sedansom lensman på Kalundborg. Därtill ingickhan i Christian IV:s förmyndarregering ochsom sändebud i de flesta viktiga danska ut-landsdelegationer. Det är också fullt tänkbartatt grundandet av ett hospital legat i linje medhans egen personlighet. Han beskrivs som enfrom man med kalvinistisk dragning, kändäven för annan välgörenhet.12

Sten Brahes donationsbrevGåvobrevet är utfärdat på Kalundborgs slott,centrum för Sten Brahes själländska län medsamma namn, och daterat den 29 september,Michaelidagen, år 1614. Även om brevetåterges nedan i sin helhet, skall några kortarekommentarer göras till detsamma. Totaltskall sex fattiga personer få sitt boende på

t = -V-S3

:>> I 511

L

Knutstorps huvudgård 1680 såsom den avritades av Gerhard v. Buhnnan. Efter Abraham Fischers tryck 1756 (LUB).

12

$ %/Íí r Y*A. , á\fja

B l~/ .

I -/' i Jß f355? ; 5tBWSJ8I ' tJri*>*í p -,«> *u

si-*5 .JÄ• HltC li3 4■ i* .* •Säb i

■

355 *4

å f,í-!ÉMMéÍM

■■■-* v

i / #n \u .

* iAJ/í ÜíIí #

Hpitafium i Kågeröds kyrka över Otte Brahes (t1571) och hans hustru Beathe Billes (t1605) familj. Närmast fademi bildens mitt står “Lerde Tyge”, astronomen, och därnäst Sten, hospitalsdonatorn. Längst till höger syns dotternSophia Brahe, lärd släktforskare bl.a. Målningen från 1613. Foto: Gert Jeppsson.

hospitalet, fyra kvinnor via Ottes donation och dels av landgillet från specificerade jord-och två män via Stens mindre tillägg. För- egendomar. De senare utgjordes av fyrasörjningen skall komma dels genom räntan fästegårdar, ett gatehus och tre kyrkojordar ipå ett avsatt kapital, totalt 1.600 riksdaler, Kågeröds socken. Helt korrekt möter vi i

13

Falster överlåtit åt honom.13 De uppräknadegårdarna var, sånär som på en gård i Hals-tofta14, exakt de blivande hospitalsgårdama.Landgillet, som visar vem ägaren är, skulleutgå till Kågeröds kyrka. Samma dag utfär¬dade emellertid Fredrik II ännu ett brev, etts.k. öppet brev till Otte Brahe, då lensman påÅlborgshus. I detta tillerkändes han och hansarvingar utan motprestation jus patronatustill Kågeröds kyrka, med rätt att uppbära allkyrkans ränta, således även landgillet från denyssnämnda gårdarna.15 Räntan skulle an¬vändas till kyrkans bästa så att den och präst¬gården hölls vid makt. Men Kågeröds sockenvar stor och tiondet från socknen i övrigtförslog ändå för att täcka kyrkans behov.16

Otte Brahe tog sålunda inte av sitt egetarvegods till donationen utan anslog fäste¬gårdar med svagare besittningsrätt.17 Jus pa¬tronatus kunde i extrema fall tagas tillbaka avkronan, i synnerhet om den var donerad, ochdå skulle ägaren till Knutstorp förlora land¬gillet från de aktuella gårdarna.18 Riskenhärför bör ha varit väsentligt mindre omlandgillet gick till en barmhärtighetsinrätt¬ning. Proveniensen glömdes efter hand bortoch gårdarna flöt längre fram i tiden in blandövrigt gods under Knutstorp, trots att dealdrig var betalda utan bundna till innehavetav jus patronatus. Man får dock inte glömmabort att kontantsummorna i reda pengar ut¬gjorde den ojämförligt största delen av hos¬pitalsdonationen.

Hospitalet skulle vara inrymt i kyrkoladan,som bestod av ett stenhus invid Kågerödskyrka. Man vågar antaga att denna kyrko-lada, tillkommen för att magasinera kyrko-tiondet, hade blivit överflödig och nu stodtom efter det att Otte Brahe hade erhållit juspatronatus till Kågeröds kyrka år 1560.Ansvaret för underhållet av kyrkan åviladedärefter godsägaren på Knutstorp och tiondethar fortsättningsvis erlagts av sockenbön-dema direkt på huvudgården.

m,» "i ■ -A

V■

r i:I e ifew

QSten Brahe till Knutstorp. Målning från 1594 påFredriksborg, Själland

senare dokument från 1600-talet över huvud¬gården Knutstorps underliggande gods ocksåuppgiften »anslagna till hospitalet» för dessagårdar. Endast den s.k. härligheten låg kvartill huvudgården. Det anslagna kapitalet, somvar utlånat till betrodda godsägare, bör ha av¬kastat 96 riksdaler årligen, eftersom den sed¬vanliga räntefoten var sex procent. Det ärsvårt att veta om naturapersedlarna i landgil¬let gått direkt till hospitalet, t.ex. smörland-gillet, eller först omsatts i reda pengar förvilka det har köpts adekvata förnödenheterenligt gåvobrevet.

Vi skall dröja kvar vid de donerade hospi-talsgårdarna ett tag. Resultatet av ett närmarekällstudium kastar en viss skugga över OtteBrahes gåva. Han hade nämligen inte fulläganderätt till de ovan nämnda gårdarna.Saken förhåller sig på följande sätt. Fredrik IIgav i ett brev av 13 december 1560 OtteBrahe rätt att uppbära härligheten av femgårdar i Kågeröds socken, som en viss Jesop

14

En svårighet som en barmhärtighetsinrätt¬ning av Knutstorps hospitals karaktär fördemed sig gällde kontinuiteten i driften. Hurskulle donatom formulera sig rent verbalt ibrevet så att han eller hon täckte upp allajuridiska eventualiteter i framtiden? Vilkaspärrar, kontroller, uppföljningar och sank¬tioner kunde i förväg skrivas in som hinderför ett framtida missbruk eller rentav enkollaps av donationen? I ett jämförande per¬spektiv kan man nämna att den några årsenare tillkomna fundationen av Viderupshospital fungerade till 1980-talet och HenrikBrahes till Vittskövle donation, knuten ur¬sprungligen till hospitalet i Vä, upphörde1870 efter diverse rättsprocesser.19 I Knuts¬torps fall blev svårigheterna större och drifts-störningarna betydande. Ansvaret för en kor¬rekt uppföljning av donationen lades på deframtida ägarna av Knutstorps huvudgård -inte enbart på Brahefamiljen.20 En svaghetsom en sentida läsare iakttager är emellertiddet faktum att ingen föreståndare eller annanpersonal för hospitalet utses med ett åtföl¬jande kapital till avlöning. En sådan personhade kunnat sköta räkenskaperna, bevaka attde mångskiftande leveranserna flöt in, för-rådsförvara och tillreda dem, se till under¬hållet av huset och mycket annat.21 Sådanpersonal anställdes t.ex. både för det nyss¬nämnda Viderup och det hundra år senaregrundade Gyllenbielkeska hospitalet vidTommarps huvudgård i Södra Åsbo härad.22

Som kontrollmyndighet skulle biskopen iLund fungera med befogenhet att väcka åtalinför domstol vid grov försumlighet. Ett såkraftigt tilltaget bötesbelopp som 500 dalerför Knutstorpsägaren vid brott mot åliggan¬dena var inskrivet i brevet. Vi kan av förrät¬tade biskopsvisitationer i Kågeröd se att hos¬pitalet diskuterats vid sådana tillfällen, t.ex.1698 och 1742.23 Men biskopen har till synesinte fullgjort sin uppgift att föra de intagnafattigas talan inför domstol i slutet av 1600-

talet och böljan av 1700-talet, då de rättsligaförhållandena kring Knutstorp och dess hos¬pital var minst sagt turbulenta.

Skulden för detta får läggas på den sistedanske ägaren, Knut Thott24, vars mångamärkliga turer gentemot såväl den svenskakronan som den nye köparen av huvudgår¬den, den svenske amiralen Ankarstiema, dethär inte finns utrymme att skildra. Låt oss en¬dast konstatera att de var av direkt kriminellkaraktär. För hospitalet blev konsekvensernakännbara. Knut Thott hade tagit ut full betal¬ning för de donerade och således graveradehospitalsgårdama av köparen Ankarstiema,som var helt ovetande om något hospital ochvägrade fullfölja donationen. Knut Thotthade uppenbarligen också förtigit hospitaletsexistens för den svenska tiondekommissio¬nen av år 1682, som noggrant examineradehuvudgårdarna.25 En återhämtning tycks haägt ram, utan att vi känner till detaljerna,26men i slutet av 1700-talet anger en initieradbesökare på Knutstorp att från huvudgården

1

Jörgen Brahes (1585-1661) till Knutstorp sigill. Jörgenvar son till Sten Brahe. Originalet i Rigsarkivet i Köpen¬hamn.

15

samma hus-hospital, fattighus, ålderdomshem.2 Jcppsson, G., 2001, s. 80-104.í Hallberg, G., 1986, s. 9-15.-» LLbl-Il cirka 1570.5 Jeppsson, G., 1967, se särskilt kapitel 2 och 4.6 Pergamentsbrevsamlingen. 29/9 1614. LLA.7 Bruun, H., 1969, s. 14.8 Jordebok 17/4 1570. Privatarkiver, Otte TygesenBrahe. DRA.» Bang, Th., DHT9. R.I.10 Bruun, H., 1969, s. 26; Sk. åtkomstakter 5, Knutstorp1598. RA.11 ibm„s. 16; se även bilden s. 14.12 ibm., s. 18.

K. Br. 13/12 1560.14 Byn Halstoffta i Kågeröds socken, Rönneberga häradmöter i Kr.Sk.I, s. 133, 29/5 1573; se även SOÅ 2003,s. 83 f. Byn lades ned redan på 1500-talet.is K. Br. 13/12 1560.16 Prästrclationema 1624 (Jcppsson G., 1974),s. 25-27.Kågeröds socken hade 81 decimanler.17 Jörgen Krabbe till Tosterup gjorde på likartat sätt närhan grundade hospitalet i Glemminge. Han doneradefrälsepantehemman. Se Jeppsson, G., 2001, s. 97.18 Knutstorp förlorade jus patronatus till hemsocknenKågeröd under en tid på 1 690-lalet, men återfick den.Jeppsson, G., 2001, s. 91.19 Jeppsson, G., 2001. s. 87 f.20 För Vittskövle-donationen framhåller C. G. Stjernsvärd just det argumentet vid processen på 1870-talet -donationen skulle följa den donerande Brahe-ätten, intehuvudgården Viltskövle. Se Jeppsson, G.. 2001, s. 88.21 Jeppsson, G., 2001, s. 91.22 ibm, s. 99, Hallberg, G., 1986, s. 13 f.27 ibm, s. 91 f.24 Knut Thott var gift med Sofia Brahe till Knutstorp,dotter till Sten Brahe d.y. (död 1677).25 Tiondekommissionens samlade resultat finns iSkånska generalguvernementskontorets arkiv, G IIIa:3.LLA.26 Jeppsson. G., 2001, s. 92.27 Barfod, J. C., 1925, s. 362.

bestås endast husrum och vedbrand till någrafå fattiga i kyrkoladan - hospitalet.27 Otteoch Sten Brahes noggrant uttänkta säkerhets¬system hade ej klarat verklighetens påfrest¬ningar.

SlutordKnutstorpsbrevet är rikt på information vadgäller socialhistoria, men det är kanske deetnologiska uppgifterna, de som rör kost¬hållet, som är de allra intressantaste. Dettorde vara sällan som vi under 1500-taletkommer ner på individnivå i samhälletslägsta skikt. Eftersom donationsbrevet i denefterföljande artikeln blir föremål för detalj¬analys av en expert på livsmedelskemi,Lennart Sundqvist, skall denna ämnesaspekthar forbigas.

Satt in i ett jämförelsesammanhang medAnna Brahes Viderupsdonation cirka etthalvsekel senare - 1571 Otte Brahes testa¬mente, 1619 Anna Brahes donation - kan vikonstatera att den senare är ännu generösare.räknat per capita. I Viderupsfallet, skalltilläggas, gav donationsvillkoren dock ut¬rymme för ett överintag av fattiga, varförindividberäkningen vad gäller levnadsstan¬dard får värderas med viss reservation.

När och om Knutstorpshospitalet harfungerat enligt intentionerna, har den gamlakyrkoladan långt ifrån varit något »fattig¬hus». Man har, som Sundqvist visar, haft ettlivsmedelsintag som har täckt vida mer änbehovet, något som man inte kan säga gälldegenerellt för det omgivande lokalsamhället.Hospitalsmedlemmarna har vid årshögti¬derna därtill fått extra förplägnad i form avfärskmat och t.o.m. såsom i vår egen tid spi¬sat skånsk Mårtensaftonsgås.

ReferenserOtryckta källorRiksarkivet (RA):Skånska åtkomstakter, 5.Danska riksarkivet (DRA):

Privatarkiver. Otte Tygesen Brahe.Landsarkivet i Lund (LLAl:Pergamentsbrevsamlingen 29/9 1614.Skånska generalguvernementskontorets arkiv. G IIIa:3.

NoterTerminologin har varierat över tiden för ett och

16

Historisk tidsskrift 9. R.l (DHT). Khvn.Barfod, J. C., Märkvärdigheter rörande den skånska

adeln. Stockholm 1847. (Sthlm 1925).Dansk biografisk lexikon. Khvn 1933-1944.Hallberg, Göran, Anna Brahes donationsbrev till Vide-

rups hospital 1619. Ett skånskt socialvårdsdokument.Ale, Historisk tidskrift för Skåneland 1986:3. Lund1986.

Jeppsson, Gert, Hospital och huvudgård. Adelsdonatio-ner under 1500- och 1600-talen. Skånska godsmil¬jöer. Skånes hembygdsförbunds årsbok 2001. Lund2001.

Jeppsson, Gert, Veckodagsfriheten i Skåne. Historiskainstitutionen. Lunds universitet 1967.

Kalkar, O.. Ordbog til det ældre danske Sprog. KhvnI881-I9I8.

Nordisk kultur. Band 29 och 30. Khvn 1936.

Tryckta källorKancelliets Brevbøger 1551-1643. Ed. Bricka, C. F.,

Laursen, L., Marquard, E., Olsen, G. Khvn1885-1957 (K. Br.).

Kronens skøder 1. Ed.Laursen, L., Khvn 1892 (Kr. sk).Lunds stifts landebok I— II, utg. Ljunggren, K.G. och

Ejder, Bertil, Skånsk senmedeltid och renässans 4-5.Lund 1950-52.

Prästrelationcma från Luggude och S. Åsbo av år 1624.Ed. Jeppsson, G., Scripta Minora. Studier utg. avKungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund1974-1975:1.

LitteraturBang, Th„Kronens mageskifter under Fredrik II. Dansk

17

iðtíro#fiKmiMüiÄJiiiuV< M sfctutí tøiStft mm Jtf

>,ÿuXA' .wj.w ~ •*--* ■ ~ — u*ÿUí — .— «;-*» ,>••- -/-v— ; ff— •»•. -v— f *-1 r “‘tn;

V4. ,.rf;* — ♦**•**■ K *T-* ZL«. *7r.....*'%' 'V7iT;~ 7v’............*, „;«. i.'-*- 4 •».'.«--*••<. ■>-— ’ÿ f— ,»-ÿ- V.J..H.Í.'.,

«\.vi, C'Tr t‘Ar" A' rj— 4;.,;;-i- V;.í *•- J.-V «..ÿ

vrí. '*T 7- ' .-~~ |l. a J. S.V- J.:,. — rt-— 4

Ó- .„l.. L..-*-'.»*.— .\Z..~fUÿ.l t'. ',..<• »!.,•ÿ . yll-i.' «»0.7.

______•><-••« l- »*ÿ - f“A**- °•’••*• —fí* ’•-/*/ÿv.v-,|Li- — - \-.w4 .l-v *.-r4- - 4.*a_ - - 1 "*Tÿ**V p‘

**-* **~**Jÿr #- V.’+*£&» »»'•*«. *»»~ -t

tc#— *“ i 4-*«- *>-»•- »«•.*.*- 4f; !»-tf *«• I»- -v V ■ f’-*«-.•ÿ.•ÿ «H4**«M* jl '«k,«**-- •

% .U.* \V-*l.

ít

V;:

ar. •I

■ V„*1, 7t’

i-*trrSV«J) IV-KV. 4

*rí “ *<- tø,— á£.#fc 7

Kfÿ-*-**

•i'-' *M«’ *ÿ j» *

**. «Jÿr» -*í - *ÿ<*> t,-',. /.• S’_

* ,«4 * V M

M »*•(ÿ c.*\i • w ’í-*.

vA* .i— -H* ■'V.-K. - -l:«. \ i.-tt. ,H, ý-.-rr -ÿ.*- «*'

Ví«- «» i i—Tf--* ••» •*»' '•'r)— — •*»' -í-*V» • »4,vjÿ -1J» •* J — ♦»- ■' '•< *• •» 4<*- I %l » 4- V Ji-. ,M *-<—ÿ4- •* —V*»»,.|!«« - A. « «. >»4. »!

•‘M» VV-. Av)>•— »Í.V

v-*- 4-V VÍvÿ y.| . J-

■� t4t<- «i-l* I »4ÿ-

*r1

'‘.r-j• 4U-M \v.yV.<

kjt-kw*.---1I ( 1-i M *

Stvj Vc*4ÿ- — • v*** - .r r 4-ÿ“ **- H,v * H-\4..’ X y.«nrr * •»- * >4- *v.L %

.ÿ4. 4i»*. vÿL

..A4V« ■

"/7 A3>ÿ7IV 5V, — j

I ;Vv«,(*

jr*"r'-

víy...

tT‘ I V*‘?

I8

fPÄiiuiifeijiiröiiÄ< Cÿlirt iVpÿllliifÿiHi-SuMinV

* '•« <**»<•ÿ) -•U*I* -*'

*•ÿ /|j« •< Cf«a I ff'~* j 'fc **t jJÍ— ,

i l\— * 'Í“'V' • I*?,*"*-'**“ J , VÿU. Z*-mJ i*-*« *« Vjj % '»•A*ÿ***» { 'fff' ,Ua * «f.pV *4«ÿ

f'1** «•• « V»v.» fySf'-*’■*•*••■* V-'ÿí • *k..» *-•»-*’ »t.i- ' -f» • * ••A . j iÿo «1.** «'.V( y«4 ■* ,i » «n «*<& &».► !i|\n>i>l| •<.'**- ‘i 'V-jí- 'ÿÿ’J»* i.*\lV*\ •»X »••4-»« l«f •><•< %1, s a » tLfi 4* .’ ><f« V , •' ••f- •“ •** ••ÿ*

C\l «.ÿ. »I. »fc. y-4- *“ 'V*»ÿ ■*•'*

**ÿ .V*» Vi.. -!/...<* 1ÿ,4 Vs.A » % t,I..“1r*m «J«-*'* í. *«. • — «y -

lr •*»“ ' .Jí*W •»• t • ft .At “* * ‘ fÿ)-V. \V»«. «S- -»I 4 Tv ' \ . ■ • %. * * • • ■ \ * S ■

,;. i~sL • f — ''V.wvy

,<r2~feafei;ireCr 4£ ' -u ý!*+‘ ..ÿ*** i • - 1 •». » «Mr • • *t *•-, i“..

l,,M. ‘4.'.-ÿ. »-» I i- -*'-* I V».. »4«. .4* •|tt4.4-*v4‘T í

,•s » ■» »-• 4ÿ *<ÿ V• -Oa-, ry / ft-iV ****

V- »*•.*

’•i#

-•«- !

. 4.tí

>•*Av t. -•» V) «-

.0. .-»« ih|S£ , t.<4<íj« ."4

.u -a.--». ,*~ <"• l'-’i-r-‘‘..ÿ--.r'->-ÿ-‘ T>r<- *

■- cíniVj ,«h‘;í "ÿf' ■•» .M..I - -' -" -*••••* ''k*- “ — -t ”*1. •_ ~ >,>ÿ \

_____V-« ,1. M. »...ÿ-,

—.‘Í-.vw:-,.--*. JT)-» »-»- v-'iv "'i*. •*ÿ <Vv

*~»*'’**2 (•( .>4’.»

U t‘- iit> »

»4*»v

*. V“ '»4.4« -«ÿ«ÿ*ÿ*

JÿA Ctÿ -.V-H?r— •

kSV. --•»•4+>«

J.'., y.!.-— • “"X

• i i -*i ( *ÿ«• *».**- UÿVJMV ■■ .i \ » t«

'Xv-’j'-fs .n .,4--.4r-— f--.-.. r., x.-,- 1- v;-.-- J-*--«-..; -i'ffi'. t.ilíiti.V cVhni(i';iti y‘-

Originalurkunden till hospitalsdonationen16I4, ett väl bevarat pergamentsbrev i LundsLandsarkivs samlingar. Foto: LLA

19

ler, som nu staar paa rentte hoos erlüg ochwelbyrdige mand Frederich Reedtz thillThyggestrup. Och rentten deraff allthidschall bliffue och werre thill tuende fattigewedtörfttige mandtzpersoners wnderholldingi fomemnde hospitalshuss. Och huilcken affmine böm eller arffuinger som bekommerKnudtstrup hoffuitgaard, schall aarlligen op-peberre landgillet aff forschreffne gods, ochrentten aff forschreffne penge. Och deaffigien leffuere thill fomemnde sex fattige tilklede och fode, aarlligen dette epter-schreffne. Först thill dhe fure quinder, halff-tredie pund meell som schall baggies vdjbröd, sexten tönner godt oli, fiorttan godesider flesk, en kropp och en fierring nøde-kiöd, fire kropper faarekiöd, otte kroppergaassekiöd. halffanden fiering smör, otteschipper gryn, fire schipper ertter, en schippesmaat sallt, en schippe stort sallt, halffanditpund tallig till lyess. en tönde sild, en töndekuller, tho lispund bergefisk, fire söde oo-este, otte skiöer oeste, schall dhi och haffuanogen suurmelck af gaarden tho gange huerugge. Schall fomemnde dhe fire quinder haf-fue huert aar till kleder paa huer person, otteallen wadmell, sex allen blaargamslerrit, enallen hörlerrit, och tho par skoo. Thill dhe tu¬ende mandtzpersönner vdj lige mader schallaarligen leffueris et pund och femb schippermeell schall baggis vdj bröd, thj tönder godtöll, otte gode sider flesk, en halff krop och enhalffierding oxekiöd, halfftredie kropper faa¬rekiöd, fire kropper gaassekiöd, en fierringsmör, fire schipper gryn, en halff schippesmaat sallt, en halff scheppe stort sallt. sex¬ten marker tallig till lyss, en halff tönde sild,en halff tönde torsk, et lispund bergefisk, thoschipper ertter tho söde oeste, fire skiöeroster och nogen surmelck tho gange huerugge. Och schall disse tuende huert aar haf-fue till kleder, huer denn om otte allen wad¬melle, sex allen blaargamslerrete. En allenhörlerffuit, och tho par skoo. Noch skall

STEN BRAHESDONATIONSBREV TILLKNUTSTORPS HOSPITAL 1614Jeg Sten Brahe till Knudstrup Höffuidtz-mand paa Kallundborgh slott kindes och her¬med för alle giör witterligtt vdi dette mittobbne breff att eptersom min kierre salligefader erlig och wellbyrdige mand Otte Brahetill Knudstrup fordums höffwitzmand paaHellssenborgh slott haffuer vdj hans thesta-mentte /:Gud till œhre:/ och firre fattige wed-törffuende mennisker thill vnderhollding,stifftet et hospitalshuss till thennom vdj denkierckelade wed Kougrödhz kiercke, och dertillagt och giffuit thill fomemnte firre fattigiswnderholldingh dette epterschreffune jorde-godtz. Vdj Kougrödhz sogen liggendis somer Thangen en gaardt Madtz Nellssen paa-booer schyllder aarlligen j fjering smör jmark penge gesterij och j fornöödt, Thang-husset Jens Swendtzen nu iboer schyllder jdaller penge, Wieridt en gaardt Hans Hans¬sen nu paaboer schyllder j fjering smör jmark gesterij j fomödt, Smörmöllen engaardt Olle Hanssen nu paaboer schyllder jfjering smör j mark gesterij j fomödt, Fou-gellsang en gaardt Olle Pederssen paaboerschyllder j fjering smörj mark gesterijpengej fomödt, Bøgetoffte Olle Michelssen giffueraarlligen aff en kierckejord xij skillingpenge. Benssjgge Pouell Jenssen giffuer aarl¬ligen aff en kierckejord iiij skilling penge.Peder Larssen iditsamme giffuer aarlligen affen kierckejord xij skilling penge. Desligestegiffuit dertill ett tussinde gamble daller. Somnu staar paa rentte hoos erlüg och welbyrdigemand Otte Lindenouw thill Borebye, I wil-cket forschreffne landgille saa och renten affforschreffne iooo rixdaller, allthid schall blif¬fue och komme thill firre fattiges vnderholl¬ding i fomemnde hospitallshuss/: Dissligstehaffuer jeg och min kiere höstrued, giffuetthill fomemnde hospitall sex hundrit rixdal-

20

disse fornemnde sex fattige haffue huer den-nom for en halff mark: fersk nödekiöd thillhuer paaske, och schall dhi alle samptligehaffue till huer pingestdaug, et lamb, saa ochsamptlige thill huer St: Marttensafften, enstegt gaaes. Och till huer juuell schall dhihaffue huer dennom for en halff mark: fersknödekiöd, schall dhi haffue weed till derisnödtörfftige jlldcbrand och derforuden enlest kiöll aarlligen. Schall dhi ochssaa oppe-holldis medt kleder vdj deris senge,dynner.hoffuidtdynner, laggen och sengkläder. Ochnaar nogen aff fornemnde dhe sex fattigewed döden affgaaer, da schall mine böm ocharffuing huo söm haffuer Knudtstrup, ellerderis fuldmagtige. lade bekoste deris be-graffwellsse och jordeferd, och saa stragstvdj den sted foreschreffue en anden nödtörff¬tige fattige, som Gudtz allmisse er werdt, jndvdj hospitallet igien. Saa der stedtze ochallthidt er sex fattige at vnderhollde, och attmine böm och arffuinge, eller deris epter-kommere som haffuer Knudtstrup, will haf¬fue good tillssynn at forschreffne dhe faltigisbönder, saa och hospitalshussel, bliffuer wellwed lige och magt hollden, och pengene de ettussinde och sexhundrit rixdaller, allthid blif¬fuer sat paa rentte hoos wisse folck, saa somdhe setffue will staa tili rette derfor, och ickedhe fattige dhe lider nogen skade eller deriswnderhollding deroffuer at bliffue forkorttetj nogen mader. Och will jeg haffue mine bömoch arffuinge och deris epterkommere paaKnudtstrup, ombedet, at dhe for Gudtz cehreschylldt, stedtze och allthidt wille denne fun-datze hollde wed lige och magt vdi allemader, eptersom forschreffuet staar, och denicke at rygge eller forringe i nogen mader,Saa som dhe ville forsuarre dete for Gud al-dermegtigste. Mens dersom saa scheer dhefindis forsömmelige herudj och disse fattigemed denne vnderhollding icke bliffuer holl¬den wed lige och opholld eptersom dennefundatz vdj alle sine ord och puncter jnde-

hollder och formender, så schall dhe haffueforbrut fembhundrit daller, och halffeparttenderaff at komme thill det hospitall i Lund,och den anden halffpart till det hospitall iLandtzkronne. Om denne fundatz doch alli-geuell frembdelles at bliffue wed sin fulidemacht, och bispen vdj Skaanne, den som nuer, eller herepter kommendis warder, schallherpaa haffue goed tilisyen. Om nogen saa-dan forsömmellsse her vdj skeer, at dettehospitall medt sex fattige eptersom for¬schreffuet staar icke bliffuer oppehollden,hand da schall were pligtig till paa dhe fatti¬gis vegne at talle dem thill derfor medt retten,och dhe at staa till rette derfor, eptersom for-bemellt er. Thill Windisbyrdt at saa aff migoch mine arffuinger och epterkommere paaKnudtstrup stedtze och allthidt vröggeligenvdj alle mader eptersom forschreffuet staarholldis och epterkommis schall, haffuer jegtrögt mit signette herneddenforre och egenhand vnderschreffuitt.

Actum Kallundborg Slott. Sancte Michælisdaugh, som jndfaldtt den 29 septembris aarepter Christj Födtzel ett tussinde sexhundrittoch fiorttan.

Anm.Sten Brahes donationsbrev är skrivet på pergament medmåtten 55x40 cm jämte ett uppveck nedtill pä 4 cm. Detär i mycket gott skick. Uppvecket och brevets nederdelhar genomstungits av ett sigillband, som varit försettmed hängande sigill. Av detta finns endast sigillkapselnsunderdel i bokträ bevarad. Själva sigillet och kapsel-locket har gått förlorade. Dock finns färgrester eftersigillet kvar i kapselns botten. Sigillet har med störstasannolikhet sett ut som pä bilden sidan 1 5. Brevet är un¬dertecknat »Sten Brahe Egn hand.».

Den här återgivna texten är en bokstavstrogen versionmed reservation för några få otydliga och svårtolkadeställen. Den vanliga normaliseringen av stor och litenbegynnelsebokstav har skett liksom upplösning av förkortningar.

En förteckning över aktuella mynt-, mått- och viktenheter följer på s. 22.

21

Förklaring lill mynt, mätt ach vikl(F.nligl Nordisk kultur, Bund 29, Mønt. Khvn 1936 ochBand 30. Maal og vægt)

Mynt1 riksdaler (in specie) eller gamla daler = 64 skilling

( 1570-t) — 84 skilling (1618)1 slet daler = 4 mark = 64 skilling (efter 1619)I mark= 16 skilling

Mått1 pund (t.ex. spannmål ) = 3 1/3 tunnor = 20 skeppor

1 tunna = 6 skeppor = ca 1 39 11 skeppa = cirka 23 I1 läst (ved) = 1 2 lunnor

1 aln = 62,77 cm

Vikt1 lispund = 16 skålpund = cirka 8 kgI (skål)pund = 1/2 kg1 tunna spannmål vager ca 1 0 lispundI fjärding av t ex smör = 1/4 tunna1 fjärding nötkött = 1/4 kropp av nötboskap

i

22

välbördig Fredrik Reedtz till Tyggestrup, ochräntan därav skall alltid förbliva och vara tilltvenne fattiga nödlidande manspersonersunderhåll i förutnämnda hospitalshus. Ochvem än av mina barn och arvingar som fårKnutstorps huvudgård skall årligen uppbäralandgillet av förutnämnda gods och räntan avovannämnda pengar och för det uppburnaskaffa och överlämna till ovannämnda sexfattiga kläder och mat årligen vad som följerhär nedan.

Först till de fyra kvinnorna: 2 1/2 pundmjöl som skall bakas till bröd, 16 tunnor gottöl, 14 goda fläsksidor, l 1/4 kropp nötkött.4 kroppar fårkött, 8 kroppar gåskött, 1 1/2fjärding smör, 8 skeppor gryn, 4 skepporärtor, 1 skeppa finmalet salt, 1 skeppa grov-maletsalt, 1 1/2 pund talg till ljus, 1 tunnasill,1 tunna kolja, 2 lispund torkad fisk, 4 söt¬ostar, 8 surmjölksostar. De skall också halitet surmjölk från huvudgården två gångerper vecka. De ovannämnda fyra kvinnornaskall vart år ha till kläder per person: 8 alnarvadmal, 6 alnar blångamslärft, 1 aln linne-lärft och två par skor. Till de tvenne mans¬personerna skall på samma sätt årligen läm¬nas 1 pund och 5 skeppor mjöl som skallbakas till bröd, 10 tunnor gott öl, 8 godafläsksidor, 5/8 kropp oxkött, 2 1/2 kropparfårkött, 4 kroppar gåskött, I fjärding smör, 4skeppor gryn, 1/2 skeppa finmalet salt, 1/2skeppa grovmalet salt, 16 mark talg till ljus,1/2 tunna sill, 1/2 tunna torsk, 1 lispund torkad fisk, 2 skeppor ärtor, 2 sötostar, 4 sur¬mjölksostar och litet surmjölk två gångervarje vecka. Och dessa tvenne skall vart år hatill kläder vardera 8 alnar vadmal, 6 alnarblångamslärft, 1 aln linnclärft, och 2 parskor. Vidare skall dessa förutnämnda sex fat¬tiga vardera ha för en halv mark färskt nöt¬kött till varje påsk och alla skall ha till varjepingstdag ett lamm, likaså samtliga till varjeS:t Mårtensafton en stekt gås. Och till varjejul skall dc vardera ha för en halv mark färskt

Knutstorpsbrevet 1614i nusvensk versionJag Sten Brahe till Knutstorp, länsherre påKalundborgs slott, tillkännager härmed föralla i detta mitt offentliga brev, att min käreavlidne fader, den ärlige och välbördige OttoBrahe till Knutstorp, före detta länsherre påHelsingborgs slott, har i sitt testamenteinstiftat ett hospitalshus i kyrkoladan vidKågeröds kyrka, Gud till ära och fyra fattigahjälpbehövande människor till underhåll.Han har där donerat och givit till de förut¬nämnda fyra fattigas underhåll detta efterföl¬jande jordegods.

En gård, Tången, som ligger i Kågerödssocken och som Mats Nilsson bor i. Han be¬talar varje år i arrende en fjärding smör, enmark kontant i gästeri och ett fodernöt. Täng-huset, som Jens Svensson nu bor i, ger i ar¬rende en daler kontant. En gård, Vieröd, somHans Hansson nu bor i, betalar i arrende enfjärding smör, en mark i gästeri, ett fodernöt.En gård vid namn Smörmöllan, som OlleHansson nu bor i, ger i arrende en fjärdingsmör, cn mark gästeri, ett fodernöt. Fågel¬sång, en gård som Olle Petersson bor i, ger iarrende cn fjärding smör, en mark kontant igästeri, ett fodernöt. Olle Michaelsson i Bö-ketofta betalar årligen 12 skilling kontantfrån en kyrkojord. Pål Jenssen i Bensige be¬talar årligen 4 skilling kontant från en kyrko¬jord. Peder Larsson, också i Bensige, betalarårligen 12 skilling kontant från en kyrkojord.

Dessutom har han givil därtill ett tusengamla daler, som nu står på ränta hos ärligoch välbördig Otto Lindenow till Borgeby.Förutnämnda landgille såväl som räntan avnämnda tusen riksdaler skall alltid leva kvaroch komma till fyra fattigas underhåll i förut¬nämnda hospital.

Dessutom har jag och min kära hustrugivit till förutnämnda hospital sex hundrariksdaler, som nu står på ränta hos ärlig och

23

svara detta inför Gud allsmäktig. Men om såsker att de befinnes försumliga häruti och defattigas underhåll icke blir hållet vid like ochi stånd, såsom denna fundation uti alla sinaord och punkter innehåller och förmäler, såskall de ha förbrutit (böta) 500 daler, ochhälften därav skall gå till hospitalet i Lundoch den andra halvparten till hospitalet iLandskrona. Om denna fundation likvälframdeles blir vid sin fulla makt, så skall bis¬kopen i Skåne, den som nu finns, eller hansefterträdare, ha god tillsyn i saken. Omnågon sådan försummelse sker häruti, attdetta hospital med sex fattiga icke blir upp¬rätthållet, som föreskrivet står, så skall hanvara förpliktad att på de fattigas vägnarstämma dem inför rätta. Och de skall stå tillsvars därför såsom förut är omtalat. Till vitt¬nesbörd att detta såväl av mig som mina arv¬ingar och efterföljare på Knutstorp städseoch alltid oryggligt skall hållas och efterföl¬jas på alla sätt, såsom förutnämnt står, har jagtryckt mitt sigill härunder och med egen handunderskrivit.

nötkött. De skall ha ved till sitt nödvändigabränsle och därförutom årligen en läst kol.De skall också underhållas med kläder i sinasängar, dynor, huvudkuddar, lakan och säng¬kläder. Och när någon av de förutnämnda sexfattiga avgår med döden, då skall mina barnoch arvingar, vem som än innehar Knutstorp,eller deras fullmäktige låta bekosta deras be¬gravning och jordefärd. Och sedan strax i denavlidnes ställe insätta en annan nödlidandefattig, som är värd Guds allmosa, in i hospi¬talet igen, så att där alltid är sex fattiga att un¬derhålla. Mina barn och arvingar, eller derasefterföljare som innehar Knutstorp, skall hagod tillsyn, så att de förutnämnda fattigasbönder, såväl som hospitalshuset blir hållnaväl vid like och makt och att pengarna, de1.600 riksdalerna, alltid blir satta på räntahos bestämda personer. De själva skall stå tillansvars härför, så att icke de fattiga lidernågon skada eller att deras underhåll därige¬nom blir förminskat på något sätt. Och så villjag be mina barn och arvingar och deras ef¬terträdare på Knutstorp, att de för Guds ärasskull, städse och alltid ville hålla denna fun¬dation vid like och makt på alla sätt, såsomstår föreskrivet, och inte förminska ellerförringa den på något sätt, så att de kan för-

Givet på Kalundborgs slott, S:t Michaelsdag, som inföll den 29 september år 1614e.Kr.

24

Mat och dryck på Knutstorps hospital år 1614Av Lennart Sundqvist, Växjö

Genom ett bevarat donationsbrev undertecknat av Sten Brahe på Rnutstorp 1614känner vi till dc födoämnen som 6 fattiga, 4 kvinnor och 2 män, förväntades förtäraunder sin vistelse på hospitalet eller som de hade tillgång till.1 Angivna kvantiteter haröversatts till gram födoämne per person och dygn, varefter födans näringsinnehållberäknats med ett dataprogram som utvecklats av näringsfysiologen Thorvald Åberg(DietCoaeh). Beräkningarna har utförts enligt donationsbrevet för 4 kvinnor och tvåmän, vilka vid behovsuppskattningen antagits vara mellan 60-75 år gamla. Resultatetvisas i tabellerna 1 och 2.

Maten typisk för ett bondehushållDet totala beräknade energiinnehållet i födan(se tabell 2), 2.967 kcal/kvinna och dygn, ärcirka 50% högre än det behov som är normför dagens kvinnor i motsvarande ålder(61-75 år). Det svarar närmast mot behovhos män mellan 20-30 år enligt nuvarande

krav. I åldern 31-60 år är behovet i genom¬snitt 2.000 kcal/dygn för kvinnor och 2.700kcal/dygn för män. Nu har tidigare undersök¬ningar2 ofta pekat på en beräknad energi¬konsumtion för män under medeltiden på4.000-5.000 kcal per dygn och person, vilketnu närmast motsvarar en elitidrottsmans

Tabell 1. Fattighusets kost 1614.

Två mänFyra kvinnorLivsmedel g/person

och dagg/personoch dag

Mängd/år Kg/årKg/arMängd/år

*371399 273 1 pund 4 skeppor10 tunnor

2711 1/2 pund16 tunnor

MjölÖl 1.250 1.7122.000 1.370

80 1108 st140 9614 stFläsksidorNötköttFårköttGåsköttSmörGrynÄrterBergfisk

865/8 kropp1 1/2 kropp4 kroppar1 fjärding4 skeppor2 skeppor1 lispund1/2 tunna1/2 tunna

62,51 1/4 kropp4 kroppar8 kroppar1 1/2 fjärding8 skeppor4 skeppor2 lispund1 tunna1 tunna

125 861020 7.514

12 1624 1634 47355153 7070106

3526,553 351212 8,517

50 68100 68Sill50 6868100Kolja

Ost, sötaOst, övrigSaltSurmjölk

10816 10 2 st4 st2020 4 st 16328 st

23 3232 1 skeppaTill behov

2 skepporTill behov 2 ggr/vecka

461.000*1.000*

* Uppskattad mängd.

25

Tabell 2. Näringsinnehåll imaten på Knulstorps hospital (daglig tillgång).Behovet har beräknats för personer iåldern 60- 75 år.

Mängd per person Behov per person i snittNäringsämnen

Kvinna Kvinna ManMan

Energiämnen:Hnergi kcalProtein gFetl gKolhydrat gAlkobol g

3.523 1.900 2.3002.96771 86152 165

79 93 62 76367 450 252 305

725 31 7

Vitaminer:Vitamin A mgVitamin B1 mgVitamin B2 mgVitamin B6 mgVitamin C mg

Mineraler:Natrium mgKalium mgKalcium mgFosfor mgMagnesium mgJärn mgZink mgSelen pgVatten gKostgrupper (g):GrönsakerRotfrukterSpannmålMatfettMjölkprodukterKött, fisk, äggFruktÖvriga livsmedel

Övrigt (g):Fiber

0.8 1.00,9 0,93,32,8 1.2 1,2

3,9 4,1 1.4 1.42.8 3.2 1,7 1,7

7.9 60 607,9

2.5001.900

17.6694,7401.675.3.202

17.7335.233

2.5001.900

800 6001.7338003.621 800

300 350775 93327.6 32,8 10 1018.8 21,4 12 1273.7 78,7 40 40

2.2002.5.39 2.882 2.500

35 35 190 2350 0 265 365

343 441 210 25035 47 30 35

1.030 1.030 330 550360 370 170 220

200 2850 063 40 7557

37 46 30 30

behov vid träning. Man har pekat på att arbe¬tet under medeltiden var hårt oeh att män¬niskors rörlighet var större på grund av bris¬ten på transportmedel. Sist men inte minstmåste man räkna med att en de! av födoäm¬nena förstördes under lagring.

Det förefaller i varje fall som om de an¬givna mängderna av födoämnen för personervid Knutstorps Hospital med marginal ger

tillräcklig energi. Ingen vet naturligtvis medsäkerhet hur mycket man verkligen förtärde.

Det visar sig att cirka 70% av energinkommer från mjöl, öl, smör och mjölk, 1 prin¬cip täcks bela energibehovet (enligt dagensnorm) av dessa födoämnen. Mjöl (det är intenågon nämnvärd skillnad mellan olika mjöl¬sorter) är det i särklass viktigaste födoämnet.Smör ochmjölk täcker behovet av vitamin A.

26

visar på stora likheter i näringsintag (tabell 3nedan). Beräkningarna baseras på detalje¬rade föreskrifter i ett köpeavtal där sonenlovade att sörja för sin moders, Helena Nils-dotters, uppehälle. Påtagligt är att tillgängenav näringsmedel enligt detta kontrakt så närasammanfaller med det fysiologiska behovet.

Proteintillgången i Knutslorp enligt dona¬tionsbrevet var stor beroende på den storaköttmängden (som dock baseras på ganskagrova antaganden beträffande vikt av djur¬kroppar m.m.). Man hade jämfört med norr-bottenshushället på 1880-talet bättre tillgångpå exempelvis smör vilket gav ett bra A-vita-mintillskott. I stort är det dock inte någrastörre skillnader. Gemensamt för båda hus¬hållen var den kritiska tillgången på vitaminC. Detta problem har under århundradenaslopp sannolikt varit lättare att bemästra isödra Sverige. Linné uppmärksammadeeffekterna av C-vitaminbrist bland böndemaunder sin norrländska resa.4

1600-talets livsmedelshantering var säker¬ligen ganska dålig, och därtill kommer attman oftast endast äter sig mätt även om till¬gången skulle vara riklig. Om man minskarlivsmedelstillgången för kvinnor i Knutslorpmed en tredjedel får man ett näringsintag påcirka 2.000 kcal/dygn eller samma mängdsom ansågs rimlig i norrbottenshushållet på1880-talet och som nära svarar mot det fysio¬logiska behovet. Fortfarande är kosten iKnutstorp välbalanserad och relativt fettsnålom än något proteinrik. Norrbottenhushålletligger nära det ideala näringsintaget med intefullt så proteinrik föda som i Knutstorp.

Fisk var både i Skåne och Norrbotten ettviktigt och näringsriktigt inslag i kosten. Densalta sillen i Skåne håller cirka 19% fett jäm¬fört med den norrbottniska strömmingenscirka 9%. En annan nu viktig basföda, pota¬tisen, slog igenom först på 1850-talet i Norr¬botten, Helena Nilsdotters (vars födointaguppskattats) far Nils Nilsson var en av de

Fisk ger selenbehovet, medan kött ger ytter¬ligare proteintillskott som knappast är nöd¬vändigt. Ost, salt, ärter och gryn i angivnamängder har ingen större betydelse som när¬ingstillskott. Det är möjligt att saltmängdenkan ha underskattats då vissa matvaror kanha varit insaltade. Salt ger dock endast na¬trium (förutom dess konserverande effekt).Det var på medeltiden och i tidig modern tidmycket dyrt och två kilo salt kostade ungefärett dagsverke.

Vitamin C ett problemi bondehushållet fram till våra dagarNär man studerar kostgrupperna i beräk¬ningen av kosten vid Knutstorps hospitalupptäcker man bristen på grönsaker, rotfruk¬ter och frukt. Det kanske låg nära till handsatt man själv odlade vissa grönsaker och rot¬frukter på en liten jordplätt i anslutning tillfattighuset. Dessutom fanns vilda bär ochörter som varit kända sedan stenåldern. Ärterbörjade odlas i södra Norden under yngrestenåldern och blandades olta i brödet. Denaktuella mängden (35 g/dag) är dock för litenför att den skall ha någon stor betydelse ur vi¬taminsynpunkt.

Rovor (betydligt bättre C-vitaminkälla änpotatis) odlades redan under järnåldern, ochmed katolska kyrkan kom trädgårdsodling avkål och lök. Kålsoppa var ingen ovanlig rättunder medeltiden och längre fram. Fruktträdspreds från klostren. Potatisen fick sitt ge¬nombrott i bondehushållet först på 1800-talet. Donationsbrevet ger tyvärr inga upp¬lysningar om möjlig tillgång till grönsaker,rotsaker och frukt vid Knutstorps hospital.

Kosten i Knutstorps hospital jämfördmed ett bondehushåll på 1880-taletEn jämförelse med en näringsberäkning förett hushåll i en by nära Kalix på 1880-talet1

27

gefár en tredjedels flaska rödvin per dag. IHelena Nilsdotters hem förekom däremotingen alkohol. Det fysiologiska behovet förvuxna personer är enligt tabell 3 7 g.

Under 1600- och 1700-talen försämradeskosten och blev mera ensidigt baserad på

bönder i Norrbotten som genom ingripandeav Carl XIII fick utsädespotatis år 1812.

På 1 600-talet ansågs tydligen öl även varaen dryck för kvinnor. Även om alkoholhalteni dåtidens öl var låg (jag har räknat med lättöl)motsvarar mängden öl cirka 25 g alkohol, un-

Tabelt 3. Jämförelse med ett bondehushåll på 1 880-talet.Jämförelse mellan angiven näringstillgång för en kvinna i Knutstorps hospital ochen 77-årig kvinna (Helena Nilsdotter! i ett bondehushåll i Kalix på 1880-talet.

Mängd per person Behov per person i snittKnutslorpoch H. NilsdotterNäringsämnen

Knulstorp H. Nilsdotter

Energiämnen:Energi kcalProtein gFett gKolhydrat gAlkohol gVitaminer:Vitamin A mgVitamin B1 mgVitamin B2 mgVitamin B6 mgVitamin C ing

Mineraler:Natrium mgKalium mgKalcium mgFosfor mgMagnesium mgJärn mgZink mgSelen _gVatten g

Kostgrupper: (g)GrönsakerRotfrukterSpannmålMatfettMjölkprodukterKött. fisk.äggFruktÖvriga livsmedelÖvrigt (g):Fiber

1.9002.967 1.943152 71 71

79 64 62367 263 252

25 0 7

0,9 0,5 0.81.22,8 1,4

3.9 2,3 1.42,8 2,0 1.77,9 7,7 60

17.6694.7401.6753.202

649 2.5001.9003.105

1.3362.013

800800300775 437

27,6 1 1 1018,8 10 1273,7 24 40

2.5002.539 1.198

19035 00 99 265

210343 2503035 11

1.000 3301 .030360 78 170

8 20004057 8

3037 36

28

Tabell 4. Energiämnenas betydelse i kosten.Energiämnenas andel som % av behovet har beräknats för kvinnor 61-75 år.

Energiämnen Ensidig mjöldiet Helena Nilsdotter 1880Knutstorp

Energi kcalProtein gFett gKolhydrat gAlkohol gProtein

% av energin

2.967(156%)153 (215%)79(127%)

367(146%)*25(352%)

3.220(170%)114(161%)25 (40%)

624(248%)

1.943(102%)71 (100%)64(103%)

263(104%)

20 15 15Fett

% av energinKolhydrater

% av energinSpannmålsprodukter

% av energin

20 7 30

50 78 55

45 88 46

* Alkohol utgör 10% av energin.

spannmål. Tillsammans med mjölkprodukterblev det dock en ganska näringsriktig kost. Itabell 4 har kosten för olika alternativ sam¬

manställts.Många källor anger att en vanlig spann-

målstillgång under 1600-talet och senare var

Energiämnenas andel i % av totalenergiBlå stapel protein, röd stapel fett, gul stapel kolhydrater

9080 1

_'70

-_' .6050 —

_40 - —30 -

20rC -10

o —1 2 3 4

1. Knutstorp 2. Nilsdotter 3. Spannmålsdiet 4. BehovBehovet har beräknats för kvinnor i åldern 61-75 år. I Knutstorp tillkommer10% av energin från alkohol.

29

cirka 1 .000 g/dag och person eller nier. I taktmed befolkningsökningen blev tillgången påandra näringsmedel sämre och andelenenergi som kom från spannmålsprodukter iSverige ökade successivt från högst 60% på1500-talet till 80-90 Känsligheten i för¬sörjningen ökade emellertid och missväxtskapade stora problem.

Vid beräkningarna nedan har jag antagiten extremt ensidig mjöldiet per dag bestå¬ende av 800 g grahamsmjöl och 1.000 g lätt¬mjölk (samma mängd mjölk som i Knuts¬torp). Helena Nilsdotter hade tillgång tilloskummad mjölk.

både i Skåne och i Norrbotten var relativtfettsnål, vitaminbehovet väl tillgodosett (medundantag av vitamin C), mineraler inklusiveselen tillräckliga samt även fiberinnehållet ikosten tillfredsställande. 1600-talets mat ibondehushället var bättre än dagens ofta fett-rika, fiberfattiga och selenfattiga kost. Be¬räkningarna av kosten i 1880-talets bonde¬hem bygger på ett enda hushåll, men det ärslående hur nära denna kost överensstämmermed Knutstorps och med det fysiologiska be¬hovet (diagram).Översättningarhalfflredie = 2 1/2halffanden fiering = 1 1/2

'

1600-talets mat i Knutstorpnära idealiskSom påpekats tidigare har beräkningar avkosten under medeltiden ofta gett myckethöga energivärden. Forskare har därför medolika motiveringar försökt reducera närings-intaget till rimligare nivåer. I denna under¬sökning kan man genom en detaljerad beräk¬ning av energiämnen, vitaminer och minera¬ler visa den relativa sammansättningen avkosten. Nivån på energitillgången spelarmindre roll eftersom det i de exemplifieradefallen funnits tillräckligt med föda.

Den rikliga och variationsrika kosten på1 500-talet i Sverige (och på Knutstorps hos¬pital 1614) blev på 1600- och 1700-talen be¬tydligt mera ensidig och mindre näringsrik-tig, åtminstone för gemene man. Däremot varsannolikt kosten i bondehushållet i Norr¬bottens kustland relativt oförändrad underårhundradena. Näringstillgången baseradesliksom i Knutstorp på jordbruk och boskaps¬skötsel med god tillgång på fisk. Missväxtoch andra störningar som boskapssjukdomarkunde ändra försörjningsläget temporärt.

När man tittar på balansen mellan olikanäringsämnen kan man konstatera att kosten

OmvandlingarbI pund = 3 1/3 tunna mjöl = 20 skeppor =

460 liter = ca 266 kg1 tunna öl (mjöd) = 125 liter* =125 kg1 fläsksida = 10 kg**1 kropp nötkreatur = ca 1 00 kgI kropp fårkött = 5 kg*I kropp gåskött = 3 kg**1 fjärding smör = 1/4 tunna smör = 34 kg*1 skeppa gryn = 23 liter = 13,3 kg*1 1ispund bergtorsk = 8,5 kg*1 tunna fisk = 125 liter = 100 kg*1 ost = 4 kg**1 tunna salt = ca 150 kg* = 65 skeppor1 skeppa salt = 23 kg* Lagcrqvist, Åberg, Mat och dryck i forntid och medel¬tid (Stockholm 1994).

+ 1

:

** Egna uppskattningar.

Referenser1 G. Jeppsson, Knutstorps hospital. Ale 2004/2.- B. Boethius, Spannmålsknnsumtion och mjölkhus

hållning. Föredrag 19/5 1951.* Lennart Sundqvist, Kosten i ett bondehushåll på 1880-

talet. Kalixforskamytt nr 4/2001.* Linné i Lappland. Utdrag ur dagbok. Sammanställd av

30

Albert Carlsson, Med mått matt. Svenska och ut¬ländska mått genom tiderna (LTs forlag 1993).

Rolf Ohlson, Från Stiernhielms Carl-Staf till metern(Boräs 1989).

Benil Gullander (Forum).' l.agerqvist, Åberg, Mat och dryck i forntid och mc

deltid (Stockholm 1994).* T. Brogård, Gamla mått, mål och vikter (Markaryd

1984).

31

Skånelandslitteratur 2001Bibliografi i urval

Faktamaterialet framtaget av Malmö stadsbibliotek,redigering Ale-redaktionen

jakt, ritualer och inlandsbosättning vid jä-garstenåldems slut / med bidrag av MatsEriksson.-Stockholm, 2001.-191 s. : ill.(vissa i fárg) - (Riksantikvarieämbetet,Arkeologiska undersökningar)

ArkeologiArkeologi allmäntClasson, Christer, Fornminnen i Skåne : en

vägvisare. - Malmö, 2001. - 223 s. : ill.Enoksen, Lars Magnar, Skånska fornmin¬

nen. Lund, 2001. -126 s. ill.Hansen, Lars, Skånsk flygarkeologi vid

Lunds universitetsbibliotek.-(Ale, Histo¬risk tidskrift för Skåne, Halland ochBlekinge, 2001:4, s. 39-40 : ill.)

Möten med forntiden : arkeologiska fynd år2000 / red. Lena Flodin och AgnetaModig. - Stockholm, 2001. - 62 s. : ill. -Om arkeologiska fynd i Skåne s. 51-62.

Nordquist, Pär, Hierarkiseringsprocesser :om konstruktion av social ojämlikhet iSkåne, 5500-1100 f. Kr. -Umeå, 2001.-320 s. : ill.-(Studia archaeologica Univer-sitatis Umensis)

Stenåldersforskning i fokus : inblickar ochutblickar i sydskandinavisk stenåldersar-keologi / red. Ingrid Bergenstråhle ochSven Hellerström.-Stockholm och Lund,2001. - 86 s. : ill. (Riksantikvarieämbetet,Arkeologiska undersökningar och Reportseries / University of Lund, Institute ofArchaeology)

Helsingborg:Forssblad, Dag, Kärnan i en byggnadsarkeo-

logisk undersökning / Dag Forssblad ochCecilia Pantzar. - (Kring Kärnan : Hel¬singborgs museums publikation, 30, s.101-116. : ill.)

Hök, Happy, Herrens hundar : DominiCanes. - (Kring Kärnan : Helsingborgsmuseums publikation, 30, s. 91—1 (X). :ill.) - Om dominikanerna i Helsingborgunder medeltiden och de utgrävningarsom gjordes av dominikanerkonventet S:lNicolai.

Järrestad:Stjemquist, Berta, En förnäm kvinnas grav.-

(Österlen, 2001, s. [84]-91. : ill.)Söderberg, Bengt, Järnålderns Järrestad. -

(Österlen, 2001, s. [54]-83. : ill.)Söderberg, Bengt, Väg 1 1: ett pågående ar¬

keologiskt projekt i sydöstra Skåne. -(Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Hal¬land och Blekinge, 2001:1, s. 1-12. : ill.)

Särskilda orters arkeologiBalkåkra:Sjöholm, Åsa, Balkåkraparalleller från Sardi¬

nien. - (Fomvännen, 2001:2, s. [107]-110. : ill.)

Krapperup:Stentorp, Caj, De forntida bosättningarna vid

"torpet" norr om Lerhamns by. - (Kulla¬bygd : Kullens hembygdsföreningsårsskrift, 2001, s. 65-80. : ill.) - En be¬skrivning av ett boplatsområde från äldreresp. yngre stenåldern vid Krapperup iKullabygden.

Bökeberg:Karsten, Per, Dansarna från Bökeberg ; om32

Kyrkheddinge:Schmidt Sabo, Katalin, Vem behöver en by?

: Kyrkheddinge, struktur och strategiunder tusen år / med bidrag av TorbjörnBrorsson... - Lund, 2001. - 183 s. : ill.(vissa i färg), kartor. (Riksantikvarieäm¬betet, Arkeologiska undersökningar)

Sövde:Karlsson, Mattias, "Absalons borg" i Sövde :

en befäst anläggning från tidig medeltid.-(Ale, Historisk tidskrift för Skåne, Hal¬land och Blekinge, 2001:4, s. 1-17. : ill.)

Tommarp:Söderberg, Bengt, Åminnen och arkeolo¬

giska spår. - (Österlen 2001, s. [8j— 15. :ill.) - Om de arkeologiska undersök¬ningarna i samband med den nya vägenmellan Järrestad och Simrishamn.

Lund:Wahlöö, Claes, Metropolis : ärkebiskoparnas

och kungarnas Lund. -Lund, 2001. - 103s. : ill.

Vittsjö:Vittsjö : en socken i dansk jämbruksbygd /

Anders Ödman- Lund, 2001. - 181 s. :ill., kartor.-(Report series / University ofLund, Institute of Archaeology )

Malmö:Högberg, Anders, Øresundsforbindelsen :

flinta under yngre bronsålder och äldrejärnålder. - Malmö, 2001. - 68 s. : ill. -(Rapport / Malmö kulturmiljö; 37)

Lindhé, Eva, Palissaden vid Pildammsvägen/ av Eva Lindhé. Per Sarnäs och MortenSteineke. - (Populär arkeologi, 2001:4, s.3-6. : ill.)

Rosberg, Anette, Øresundsforbindelsen :Svågertorp 8A : rapport över slutunder¬sökning /Anette Rosberg och Eva Lindhé.- Malinö, 2001.- 145 s. : ill. (vissa i färg)+ 1 bil. - (Rapport / Malmö kulturmiljö ;

Vä:Flensmarck, Tor, Tre kakelflisor från Vä

75:2 : "Graagården"- (Gärds härads hem¬bygdsförenings årsbok, 2001, s. 101-102)

HistoriaHistoria allmäntEngholm, Torsten, Södra Sallerup - under

10 000 år - : en sockenkrönika / text:Torsten Engholm ; foto: Per Jönsson. -Malmö, 2001. - 64 s. : ill.

Hansson, Owe, Vind¬inom Malmö : förr och nu : sädesmalningfrån malstenar till valsstolar ; Vindmölloroch mölleteknik. - Malmö 2001-2001. -35, 23 bl. : ill.

Hellerström, Sven, En centralbygd tar sinform. - (Österlen, 2001, s. [44]— 53, : ill.)

Karlsson, Gustav H„ Bostorps källa iGlostorp. - (Byahornet : hembygdstid-ningen för Skåne, 2001:4, s. 23-26)

Kryschak, Heinz, Grevarnas rike : en historiaom gårdarna i Färlövs socken och släktenHamilton. - Kristianstad, 2001. - 104 s. :

13)Sarnäs, Per, Øresundsforbindelsen : skjutba-

noma 1 B och Elinelund 2A-B : rapportöver arkeologiska slutundersökningar /Per Sarnäs och Jenny Nord Paulsson. -Malmö, 2001. 198 s. : ill, + 1 bil.

Vetenskapligt program för Malmö Kultur¬miljö : den arkeologiska verksamheten /redaktion: Elisabeth Rudebeck...; Texterav Åsa Berggren... - Malmö 2001. - 103s. : ill.

och vattenmöllor

Svenstorp:Redaktionskommittén / Föreningen Gamla

Trelleborg, Svenstorps Herregård. - (Års¬bok Gamla Trelleborg 2001, s. 70-71.) ill.

33

Liljegren, Ronnie, Tommarpsån och dess(Österlen, 2001, s.

Jacobsson, Kjell, Resa i vikingatid: del IIeller vad vi inte hann med... - (Vikinga-journalen: medlemsblad för föreningenTrelleborgen i Trelleborg, 2001:4, s.|10]-[12|. - Om några runstenar som påolika platser talar om skånehövdingenToke Gormsson.

Jönsson, Sigvard. Mordet på drottningen. -(Gärds härads hembygdsförenings årsbok,2001, s. 26-29) - Angående den danskadrottningen Gertruds död 1 197.

Olsson, Mats, Vad är en by och varför? : omden medeltida byns uppkomst och rationa¬litet /Mats Olsson och Joakim Thomas-

(Scandia : tidskrift för historiskforskning, 2001:1, s. 5-29)

Ragnarson, Per, 1500— talsbibel åter tillGlimåkra : bortrövad för nästan 400 årsedan. - (Göinge hembygdsförenings års¬bok, 2001, s. 7-11)

Stilje, Kicki, Några vikingatida runstenar iSkåne. - (Vikinga-journalen : medlems¬blad lör föreningen Trelleborgen i Trelle¬borg, 2001:2, s. [ 10J— L 1 1 J-) - Kort omFugliestenama, runstensmonumentet iVästra Strö, Sövesladsstenen, Simrisste¬narna samt Sjörupsstenen.

omgivningar.[161-31. : ill.) - En natur- och kulturgeografisk beskrivning från tidernas begyn¬nelse fram till dagens jordbrukslandskap.

Persson, Bert, Bunkeflo sockens historia : isammandrag. - (Särtryck ur Lokalhisto-iska notiser från Bunkeflo Gille ; 2001:1,67 s. : ill.)

Persson, Per-Gunnar, Namnhistoria : omnågra platser i Näsby, - (Villands häradshembygdsförenings årsbok, 2001, s.73-93. : ill.)

Skånes natur. 88 (2001 ): Det skånska kultur¬landskapet. - Lund.

Stadsmusikanter i Danmark och Malmö :kort sammanfattning på svenska av plansch-texterna, redogörelse över förhållandena iMalmö samt innehåll i montrarna / pro¬duktion : Malmö Stadsarkiv. - Malmö.2001. - 19 s. : ill. - Broschyren anslutertill en utställning på Malmö Stadsarkivvåren 2001. Planscherna är produceradeav Musikhistoriskt museum, Köpenhamn.Utställningen är gjord i samarbete mellanMalmö Stadsarkiv, Musik i Skåne ochmusikarkeolog Cajsa Lund.

Swahn, Jan-Öjvind, Martins gås: den"skånska" traditionen att fira mårtensgåshar ett allt annat än sydsvenskt ursprung.Gåsslakt i november är en kontinentalsedvänjahämndlysten biskop. (Populär historia,2001:7, s. 54-58. : ill.)

Vittskövle socken genom tiderna. D. 2 / Stu¬diecirkeln Vittskövle socken genom ti¬derna i samarbete med Widtsköfle byalag.- Kristianstad, 2001. - 35) s. : ill.

son.

Nya tiden 1520-1900Almer, Brodde, Snapphanestriden vid Bäen :

Vånga socken 1678. - (Villands häradshembygdsförenings årsbok, 2001, s. 22-34. : ill.)

Berggren, Uno, Stengärdesgårdaroch stenar¬bete i Friggatofta. - (Göinge hembygds¬förenings årsbok, 2001, s. 96-101. : ill.)

Bexell, Katarina, Stengärdsgårdar i Göingedå och nu / Katarina Bexell och SvenJensén.årsbok, 2001, s. 89-95. : ill.)

Dahl. Bjørn Weslerbeek, Den tapre skoma¬ger og andre skånske soldater i Danmark i1662.-(Ale, Historisk tidskrift för Skåne,Halland och Blekinge, 2001:1, s. 26-36 :

eventuellt påbjuden av en

(Göinge hembygdsföreningsMedeltidenCarelli, Peter, En kapitalistisk anda : kultu¬

rella förändringar i 1 100-talets Danmark.- Stockholm, 2001. - 463, 1 11 s. : ill. -(Lund studies in medieval archaeology)

34

ill.) - Innehåller en förteckning över sol¬dater från Skåneland i danska mönstrings-rullor från 1662.

Dribe, Martin, Familjer och hushåll i1800-talets Skåne : exempel från Skånesdemografiska databas. - (Ale. Historisktidskrift för Skåne, Halland och Blekinge,2001:3, s. 22-31.)

Edenfur, Stig, Friskyttarna på Åsen. -(Ängelholm : en hembygdsbok, 2001, s.130-139. : ill.) -Om friskyttar och snapp-hanar under de svensk-danska krigen på1500- och 1600-talen.

Ekström, Bengt, Prinshusarer i Engelholm1772-1883. (Byahomet : hembygdstid-ningen för Skåne, 2001:2, s. 10-13)

Eriksson, Torkel, Landstigning och hamn¬invigning : ett monument berättar. - Hel¬singborg, 2001. - 61 s. : ill. (vissa i färg).-(Handlingar, Gillet Gamla Helsingborg ;37.)

Erlandsson, Sverker, Klockaregården i Knis¬linge : kort historik. - (Göinge hembygd¬förenings årsbok, 2001, s. 71-76)

Gyllix, Björn, Skåne mellan Fem och Elva. -(Säasä: [Sällskapet Skånsk samlings års¬bok], 2001, s. 86-96) - Om kyrkoherdeSthen Jacobsens krönika över Skånelandoch kriget mellan Danmark och Sverige1675-1679.

Jansson, Bror, Glimåkrabibeln : krigsbytefrån 1612 åter efter nära 400 år. - Kristi¬anstad, 2002. - 32 s. : ill. - (Särtryck ur :Saxo nr 17, 2001)

Kristiansson, Roland, En gränssocken underkrig och fred :Skånes Fagerhult i äldre tid.-Sjöholmen. 2001.- 317 s.: ill.

Laveson, Nils, Uggleherarna frän Uggletor-pcL - levde som ett laglöst rövargäng. -(Göinge hembygdsförenings årsbok,2001, s. 12-18)

Mårtensson, Eric, Alla vägar bär till Svane-holm? - (Svaneholm : årsskrift, 2001, s.24-32. : ill.) - Lite historia kring vägama

i Vemmenhögs härad på Söderslätt.Mårtensson, Leif, Gärds härad och skånska

rekognoseringskartan - del 1. - (Gärdshärads hembygdsförenings årsbok, 2001,s. 84-93. : ill.)

Olsson, Mats, Att icke understå sig att lämnasina hemman... : om bondeklassens frihetoch adelns dominans i Skåne. - (Historisktidskrift, 2001:1, s. [5]-28)

Orsander, Carl Olof, Förr förtryckta - nuundertryckta.Skånsk samlings årsbok|. 2001, s. 63-67)-Oni Gustav II Adolfs härjningar i Skåne1612.

Persson, Bodil E. B., Pestens gåta : farsoter idet tidiga 1700-talets Skåne. - Lund,2001, - 525, |l|s. : ill. (Studia historicaLundensia)

Pettersson, Mats, Lantmätare Rosengrensvedermödor med Vanncbcrgaby : om ensegsliten skiftesreform i Trolle Ljungbysocken 1835-1853. (Villands häradshembygdsförenings årsbok, 2001, s.54-71. : ill.)

Sjölin Liedholm, Brita, Plogfåror i Ljunitsoch Hcrrcstads härader. - Helsingborg,2001, - 192 s. : ill. -Om byalivet i sock¬narna kring Ystad med början omkring1680.

Sundberg, Kerstin, Kreativa traditioner. -

(Rig : tidskrift, 2001:1, s. 1 11-10>Sundberg, Kerstin, Stat, stormakt och säte¬

rier : agrarekonomisk utveckling och so¬cial integration i Östersjöområdet1500-1800. - Lund, 2001. - 355 s. - S.159-281 utgör djupstudier av Häringe- Hamniersta gårdar i Västerhaninge ochÖsmo socknar, Sotholms härad, Söder¬manland, och Trolle Ljungby ellerLjungby gård i Villands härad, Skåne.

Svensson, Patrick, Agrara entreprenörer :böndernas roll i omvandlingen av jordbru¬ket i Skåne ca 1800-1870. - Stockholm,2001.-278 s.

(Säasä: [Sällskapet

35

Tomenius, John, Bland göingar på1800-talet : bland backstugusittare, dra¬goner, illgärningsntän, torpare, hantver¬kare, handelsmän och bönder. - Kristian¬stad, 2001.-461 s. : ill.

Vellev, Jens, Papiermøllen på Hven.-(Skalk

: nyt om gammelt, 2001, s. [18]-[19])

Efter 1900Lewan, Lillemor, Farväl till ett kulturarv? :

om gods och landskap - ett skånskt per¬spektiv. London, 2001. - 159 s. : ill.

36

fr

AleHistorisk tutskrift

FÖR SKÅNE, HALLAND OCH BLEKINGE

UTGES AV 1)1 SKÅNSKA LANDSKAPENS HISTORISKA

OCH ARKEOLOGISKA FÖRENING

OC H LANDSARKIVET I LUND.

InnehallNILS I I WAN

Beskrivningarna nil Skänsla rekognosceringskartani

GERT Jl PPSSON

Knutstorps hospitalOtte och Sten Brahes donationer 1571-1614

II

LENNART SLINDQVISTMat och drvck pä Knutstorps hospital är 1614

*5Skånelandslitteratur

Vinjetten på framsidan återger det första tecknet - en t-runa - irunhandskriften av den medeltida Skånelagen, som var gällande i

Skåne, 1 lalland, Blekinge och pä Bornholm.

ISSN 0345-0708