Norra Skogsmagasinet

NR

1 • 2013

VEM TAR ANSVAR FÖR SKOGEN?

PATRIKSTRÄNINGS-

TIPS!

TALLEN VÄXER BÄST

STOR OCH STARK I NORDAFRIKA

TÄTORTSNÄRA AVVERKNING

SKOGSRIKET TAR FART

Vind-kraftverk

DE

KL

AR

AT

ION

SB

ILA

GA

ME

DF

ÖL

JER

Lycksele

Göran Ek Reg. Fastighetsmäklare, Jägmästare [email protected] Kontorsnummer: 090-10 80 86 Mobilnummer: 070-647 49 61 Umeå

Heléne Karlsson Reg. Fastighetsmäklare/Mäklarassistent [email protected] Kontorsnummer: 0950-345 05 Mobilnummer: 070-305 51 26

Johan Sandberg Reg. Fastighetsmäklare, Jägmästare [email protected] Kontorsnummer: 090-10 80 84 Mobilnummer: 070-368 45 21 Umeå

Ska du

köpa

eller sälja?

Sara Nilsson Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom [email protected] Kontorsnummer: 0950-345 05 Mobilnummer: 070-250 06 03 Lycksele

Tomas Lundmark Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom [email protected] Kontorsnummer: 0910-71 75 89 Mobilnummer: 070-370 68 90 Skellefteå

Lars-Gunnar Forsberg

Reg. Fastighetsmäklare, Skogsekonom [email protected] Kontorsnummer: 0910-70 26 41 Mobilnummer: 070-582 91 41 Skellefteå

Anne-Lie Ottosson

Fastighetsmäklarssistent [email protected] Kontorsnummer: 0920-23 77 22 Mobilnummer: 070-668 19 40 Luleå

Kontakta LRF Konsults fastighetsmäklare i norra Norrland

Vi kan jord och skog!

Pär Lundmark Reg. Fastighetsmäklare, [email protected]: 0910-71 75 88Mobilnummer: 072-205 07 45Skellefteå

Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN 1653-5154

Adress:Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, 904 03 UmeåTelefon 090-15 67 00www.norra.se [email protected]

Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel 070-656 10 22

Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel 070-335 65 47

Näringspolitisk redaktör: Jonas Eriksson, tel 070-336 12 35

Redaktör: Oscar Peterson tel 070-480 71 03

Redaktör skogsskolan: Mikael Widerlund tel 070-377 94 11

Kontakta redaktionsrådet !Norra Skogsmagasinet har ett redak tions råd bestående av förtroendevalda,tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon i redaktionsrådet om du har tips eller synpunkter. Läs mer på www.norra.se/skogsmagasinet

Erik Jonsson, Umeå • Calle Bredberg, Umeå • Nils-Gunnar Bylund, Bjästa Jonas Eriksson, Umeå • Torbjörn Fjällström, Luleå • Gunilla Guldbrand, Umeå Mats Lundberg, Skellefteå • Anna Lundström, SkellefteåLinnea Nordin, Örnsköldsvik • Oscar Peterson, Umeå • Bertil Röjfors, Umeå Kristian Strömberg, Luleå • Mikael Widerlund, Skellefteå

Vem tar ansvar för skogen sid 6

Tall eller gran? sid 8

Norra i Nordafrika sid 12

Vindkraft i Risträsk sid 16

Skidträningstips sid 18

Tester sid 22

Norra lanserar app sid 23

Avverkning mitt i Umeå sid 24

Skogsriket tar fart sid 25

Ekonomi & Juridik sid 27

Kåseri sid 30

sid 6

sid 8

sid 12

sid 18 sid 23

sid 25

Annonser: Annonspriser, bokningar, etc: Display i Umeå AB, Mikael Wännström, 090-71 15 25, [email protected]

Adressändringar: [email protected]

Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel 070-646 36 46

Tryckeri: Tryckeri City, Umeå

Omslagsbild: Patrik Jonsson i Nydala skidspår. Foto: Calle Bredberg

www.norra.se

sid 24

sid 16

341 814TRYCKSAKER

Norra Skogsägarnas virkesområdenTorneå och Kalix älvdalar, tel 0923-46 53 00Piteå och Luleå älvdalar, tel 0920-27 83 50Skellefteå älvdal, tel 0910-20 10 00 Mellanbygden, tel 0910-20 10 00Södra Lappland, tel 0950-278 80Södra Västerbotten, tel 090-15 67 00Norra Ångermanland, tel 0660-30 30 50Södra Ångermanland, tel 0660-30 30 50

På webbenFölj Norra Skogsmagasinet på facebook, twitter, flickr och Youtube. Du kan även läsa Skogs magasinet som e-tidning på www.norra.se/skogsmagasinet.

Innehåll

4 Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

PITEÅ. Tel. 0911-171 00www.fallstrombil.se

LULEÅ. Tel. 0920-24 70 50 www.rondellens-bil.se

KALIX. Tel. 0923-750 80 www.strombergsbil.se

KIRUNA. Tel. 0980-618 80 www.ostermalmsbil.se

Lastvägen 52 tfn 0980 - 618 80, 618 90 • 070 - 538 18 80

e-mail: [email protected]: ostermalmsbil.com

UMEÅ. Tel. 090-70 61 70www.bilinvest.se

STRÖMSUND. Tel. 0670-61 10 35 www.folkesbil.se

ÖRNSKÖLDSVIK. Tel. 0660-29 59 20 www.ababil.se

TA DIG ÄNDA FRAM!VINTERNS BÄSTA RESTIPS:

Med Mitsubishis välbeprövade fyrhjulsdrift ser du till att göra resan både säkrare och roligare. Tekniken bygger på många års erfarenheter från tuff terräng och hala vintervägar. Att välja en fyrhjulsdriven Mitsubishi är därför ett självklart val för dig som ska till äventyret, men inte vill äventyra det. Just nu får du 10.000kr att välja extrautrustning för när du köper en fyrhjulsdriven Mitsubishi Outlander, ASX, L200 eller Pajero. Välkommen in och hämta din värdecheck och passa på att ta en provtur.

• 8 års bilgaranti (3 år för L200)

• 3 års vagnskadegaranti

• 12 år rostskyddsgaranti

• 10 år elektronikgaranti (L200) • 3 års Mitsubishi Assistanspaket

• Prisgaranti på service &

reparationer

• 3 mån fritt låneskydd*

DESSUTOM INGÅR VÅRT TRYGGHETSPAKET:

• Motorvärmare med komfortsats

• Dragkrok

• Vinterhjul på alu-fälg

• Extraljus från Hella

• Lastbågar & takbox

• Bagagerumsmatta

EXEMPEL PÅ EXTRAUTRUSTNING:

EXTRA UTRUSTNING

FÖR10.000 KR INGÅR!

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

L200 CLUB CAB 4WD 178HK KOMFORT

PRIS 297.375krMånadsavgift 2.924kr Förmånsvärde 2.021kr

PAJERO 3,2D 5AT 4WD BUSINESS NAV


OUTLANDER 2,0 AS&G CVT4WD KOMFORT


ASX 1,8D AS&G 4WD KOMFORT


Samtliga angivna priser gäller inklusive moms. Bränsleförbrukning, blandad körning, anges i liter/100 km: ASX 5,1, CO2 132g/km. Outlander från 5,4, CO2 från 140g/km. Pajero 8,5, CO2 224g/km. Avbetalning 36 månader hos MMC Bilfinans: rörlig ränta per 2012-12-14 5,95%, effektiv ränta 6,4– 6,7% kontant 30%, restvärde 45%. Förmånsvärde enl Skatteverket vid 55% marginalskatt. Bilarna på bilden är extrautrustade. *Gäller vid finansiering via MMC Bilfinans.

5

Ledare

För näringens skull Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Faktum är att Sverige är en skogsindustriell stormakt. Vi är världens fjärde största producent av massa och världens femte största producent av sågade barrträvaror. Skogsnäringen i Sverige skapar därigenom 200 000 arbetstillfällen. Det jag frågar mig är hur det står till med jämställdheten inom skogsbruket och skogsindustrin eftersom 80 procent av de som arbetar inom näringen är män? Vi på Norra Skogsägarna är inget undantag från detta, hos oss ser det ut som i näringen i övrigt.

Vad är då orsakerna till att det framför allt är män som jobbar inom skogsnäringen? Till stor del beror det nog på tradition, men frågan är om vi i så fall vill fortsätta med denna tradition? Är det bra för vår skogsnäring att fortsätta som vi gör och hur många funderar egentligen över vilka effekter som detta har på lång sikt?

Skogen är en av få näringar som har en direkt koppling till landsbygden. Skogen står ju inte inne i storstan. Skogsnäringen är därför en viktig del i att ge möjlighet för människor att bo och verka på landsbygden. Av den anledningen är det extra viktigt just i denna bransch att både män och kvinnor erbjuds samma möjligheter, eftersom utbudet av arbetstillfällen inte är lika stort på landsbygden som i storstan. Att det dessutom är så att två tredjedelar av familjerna väljer att bosätta sig där kvinnan har sitt arbete spelar en allt viktigare roll för bevarandet av familjer på landsbygden.

Men jag tror att det finns en ännu viktigare anledning till ökad jämställdhet och det är utvecklingen av produktiviteten. Det är inte så att jag tror att en kvinna i sig jobbar mer än en man, men jag tror att män och kvinnor tillsammans skapar ett bättre resultat, detta eftersom vi får en bredare kompetens. När män och kvinnor löser problem tillsammans får man oftast en bredare syn på problemställningen och på möjliga lösningar. Det rör sig helt enkelt om att fiska i hela fiskdammen.

Eftersom jämställdhet, liksom allt värdegrundsarbete, börjar med attityderna hos ledningen har Norras högsta chefer fått utbildning under året som gått. Därefter har hela styrelsen och ledningsgruppen fått arbeta med vår värdegrund. Jag tror att det är en bra bas för vårt eget fortsatta arbete, för vi har bestämt oss för att bidra till en ökad jämställdhet i skogsnäringen.

Norra Skogsägarna kommer att dela ut ett jämställdhetspris på föreningsstämman i maj. Känner du till någon som är ett föredöme för jämställdheten i skogsnäringen får du gärna tipsa mig om detta, så att priset hittar hem till någon som liksom jag verkligen vill göra något åt saken.

Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Pär Lärkeryd, VD Norra Skogsägarna

PITEÅ. Tel. 0911-171 00www.fallstrombil.se

LULEÅ. Tel. 0920-24 70 50 www.rondellens-bil.se

KALIX. Tel. 0923-750 80 www.strombergsbil.se

KIRUNA. Tel. 0980-618 80 www.ostermalmsbil.se

Lastvägen 52 tfn 0980 - 618 80, 618 90 • 070 - 538 18 80

e-mail: [email protected]: ostermalmsbil.com

UMEÅ. Tel. 090-70 61 70www.bilinvest.se

STRÖMSUND. Tel. 0670-61 10 35 www.folkesbil.se

ÖRNSKÖLDSVIK. Tel. 0660-29 59 20 www.ababil.se

TA DIG ÄNDA FRAM!VINTERNS BÄSTA RESTIPS:

Med Mitsubishis välbeprövade fyrhjulsdrift ser du till att göra resan både säkrare och roligare. Tekniken bygger på många års erfarenheter från tuff terräng och hala vintervägar. Att välja en fyrhjulsdriven Mitsubishi är därför ett självklart val för dig som ska till äventyret, men inte vill äventyra det. Just nu får du 10.000kr att välja extrautrustning för när du köper en fyrhjulsdriven Mitsubishi Outlander, ASX, L200 eller Pajero. Välkommen in och hämta din värdecheck och passa på att ta en provtur.

• 8 års bilgaranti (3 år för L200)

• 3 års vagnskadegaranti

• 12 år rostskyddsgaranti

• 10 år elektronikgaranti (L200) • 3 års Mitsubishi Assistanspaket

• Prisgaranti på service &

reparationer

• 3 mån fritt låneskydd*

DESSUTOM INGÅR VÅRT TRYGGHETSPAKET:

• Motorvärmare med komfortsats

• Dragkrok

• Vinterhjul på alu-fälg

• Extraljus från Hella

• Lastbågar & takbox

• Bagagerumsmatta

EXEMPEL PÅ EXTRAUTRUSTNING:

EXTRA UTRUSTNING

FÖR10.000 KR INGÅR!

FITS YOUR LIFE - MITSUBISHIMOTORS.SE

L200 CLUB CAB 4WD 178HK KOMFORT


PAJERO 3,2D 5AT 4WD BUSINESS NAV


OUTLANDER 2,0 AS&G CVT4WD KOMFORT


ASX 1,8D AS&G 4WD KOMFORT


Samtliga angivna priser gäller inklusive moms. Bränsleförbrukning, blandad körning, anges i liter/100 km: ASX 5,1, CO2 132g/km. Outlander från 5,4, CO2 från 140g/km. Pajero 8,5, CO2 224g/km. Avbetalning 36 månader hos MMC Bilfinans: rörlig ränta per 2012-12-14 5,95%, effektiv ränta 6,4– 6,7% kontant 30%, restvärde 45%. Förmånsvärde enl Skatteverket vid 55% marginalskatt. Bilarna på bilden är extrautrustade. *Gäller vid finansiering via MMC Bilfinans.

”Jag tror att män och kvinnor tillsam

mans skapar ettbättre resultat”


Skogsåret 2012 var ett år då rubrikerna

om skogen fick stor plats i debatten.

Jonas Erikssons för hopp ning är att

2013 ska bli ett lika händelse rikt år

som det vi precis har lämnat bakom

oss. Han tror nämligen att det är

bra att skogsbruket disku teras och

debatteras utifrån olika aspekter.

TEXT: Jonas Eriksson FOTO: Calle Bredberg

Genom att skogsbruket diskuteras utifrån olika synvinklar kan kunskapen och insikten om skogens möjligheter och dess betydelse för vårt välstånd öka bland både politiker och allmänhet. En debatt om skogen på saklig

Aktuell näringspolitik

Ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion är det mest effektiva sättet att bidra till lösningen på klimatproblemet.

grund ger även möjlighet att visa på de positiva utvecklingsinsatser som nu görs inom skogsnäringen. Skogsbruk bedrivs under en lång omloppstid. Därför måste politiker ta ansvar för en näringspolitik som utgår ifrån ett helhetsperspektiv och som ger långsiktiga och rättssäkra spelregler, så att privata skogsägare vågar investera i ett aktivt skogsbruk.

Svår uppgiftMiljömålsberedningen, som för närvarande jobbar med en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning, ska lämna ett del betänkande 15 juni. Beredningen har en mycket viktig och svår uppgift att balan sera och göra avvägningar mellan olika samhällsmål. Tyvärr innebär förslaget från miljömåls be red ningens expertgrupp, som utrett frågan om

hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas, en stor rättsosäkerhet och en omfattande administrativ börda för såväl markägaren som för myndigheten.

Fungerande modellNorra Skogsägarna efterlyser en tydlig och ända målsenlig skogsvårdslagstiftning. På så sätt underlättas såväl myndigheternas tillsynsroll som skogsägarens vardag. Expertgruppens förslag om en ny skogsvårdsförordning innebär att det är regeringen istället för Skogsstyrelsen som sätter upp detaljerade regler för hur skogsbruket ska bedrivas. Eftersom regeringen år 2008 ansåg att grunderna i gällande skogspolitik skulle ligga fast och att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tre år senare bedömde det möjligt att nå en högre måluppfyllese inom

Vem tar ansvar för skogen?

7Norra Skogsmagasinet nr 1/2013

Aktuell näringspolitik Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon 090-15 67 12 eller e-post: [email protected]

lämnat ett förslag om att Skogsstyrelsen på lokal och regional nivå ska införlivas i länsstyrelserna. Vi menar att Skogsstyrelsen är den naturliga kontaktytan för privata skogsägare vid myndighetskontakter. Avsaknaden av konsekvensanalyser, eller undermåliga ana lyser, i samband med att utredningar lämnas gör det svårt för politiker att ta ställning till olika förslag. Helt klart är dock att Sjöstrands förslag är väldigt dåligt underbyggt och måste belysas i ett större sammanhang. Sveriges viktigaste näring behöver en skoglig myndighet på lokal, regional och na tionell nivå.

ramen för frihet under ansvar, kan man fundera över vad som förändrats så drastiskt det senaste året. Är dessa förslag på omfattande för ändringar av skogsvårdslagen verkligen nöd vändiga? Vi tror på den nuvarande svenska skogs bruksmodellen och vi är övertygade om att den bidrar till en positiv utveckling av den biologiska mångfalden. Dagens modell med frihet under ansvar tar vara på enskilda skogsägares drivkrafter och engagemang.

Skogsstyrelsen behövsEn annan viktig fråga är regionutredningen. Här har utredaren, Mats Sjöstrand, nyligen

Osäkerhet vid skydd av skogsmark Ett beslut om avsikt att bilda naturreservat på en skogsägares mark kan

vara ett omvälvande besked. Frågorna är ofta många och fortfarande

kommer skogsägare i kläm, även om ersättningsnivåerna börjar bli mer

acceptabla.

Ofta uppdagas länsstyrelsens ambitioner i sam band med att markägaren lämnat in en av verk ningsanmälan. Då dyker i regel frågeställningar som inverkar negativt på nattsömnen upp. Vad är det som gör att min skog anses så värdefull? Ska jag sälja marken eller begära intrångs ersättning? Är det möjligt att få ersättnings mark? Hur länge ska jag behöva vänta på att få ersättning av staten?

25 procent uppUr ekonomisk synvinkel kan ett naturreservat numera vara en riktigt bra affär för markägaren. Sedan augusti 2010 görs ett ekonomiskt påslag med 25 procent på marknadsvärdet. Regeringens anslag för att skydda värdefulla naturområden har dock inte anpassats till denna förändring. Virkespriserna har dessutom stigit under flera år i följd. Kostnaden per hektar har ökat markant och anslagen till att skydda skog räcker följaktligen till allt mindre areal.

Pengar till skyddSamtidigt har länsstyrelserna inte minskat sina ambitioner för nya reservat. Detta innebär att många skogsägare kan få vänta

i flera år på att få sin ersättning utbetald, trots att man är överens om de ekonomiska villkoren. I budgetpropositionen för 2013 aviserar visserligen regeringen en sär skild satsning om 67 miljoner kronor, samt 57 miljoner kronor per år för perioden 2014–2016 för skydd av värdefull natur. Detta ska dock ses med bakgrund av att regeringen minskade anslagen till biologisk mångfald med 200 miljoner 2009.

KOMET-skyddNu är det dags att regeringen sätter ned foten när det gäller hur vi ska arbeta med skyddet av skogsmark. Det är helt oacceptabelt att skogsägare kommer i kläm på det sätt som nu sker på grund av statens agerande. Med tanke på hur stora arealer som redan undantagits till naturvård, inte minst i norra Sverige, bör det huvudsakliga skyddet av värdekärnor i framtiden ske genom KOMETprogrammet. På så sätt kan ekonomiska resurser frigöras till skogsägare som erbjuder staten skyddsvärd skog på frivillig väg, samtidigt som skötsel och restaurering av naturvärden i redan skyddade områden kan prioriteras i högre omfattning.

Nya uppdrag för Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått en rad nya uppdrag av regeringen. Det gäller bland annat älgförvaltningen, skogens sociala värden och jämställdheten i skogen.

I regleringsbrevet för 2013 ger regeringen Skogs-

sty relsen i uppdrag att bland annat bistå med in-

forma tion och kunskap om skogens tillstånd i älg-

för valt ningen. I första hand gäller det skogsskador

och älg foder prognoser samt råd om viltan passad

skogs skötsel. Skogsstyrelsen ska även tillgänglig-

göra besluts underlag för foder prognoser, kvalitets -

säkra och förvalta metoden för älgbetes in ven te-

ring (ÄBIN) samt uttolka resultat från fältarbetet.

Bättre villkor för kvinnorSkogsstyrelsen ska även göra en sammanställ-

ning av kunskapsläget om skog och sociala

värden. Tillsammans med Naturvårdsverket får

Skogs sty relsen även i uppdrag att analysera möj-

ligheterna och behovet av att utöka naturvårds-

avtalens använd ning till att även omfatta områ-

den med höga sociala värden. Dessutom ska en

satsning på ökad jämställdhet i skogen genom-

föras, genom att Skogsstyrelsen får i uppdrag att

göra en fördjupad analys av framgångsfaktorerna

bakom kompetensutvecklingskurserna ”Beställa

skogsbrukstjänster” samt övriga relevanta kurser.

Syftet är att förbättra förutsättningarna för att

kvinnor ska kunna bedriva ett aktivt skogsbruk.

Norra Skogsägarna lanserar politisk plattform Norra Skogsägarna lanserar inom kort en ny po-

litisk plattform som kommer att användas i kon-

takter med politiker inför valet 2014. Syftet är

bland annat att skapa förutsättningar för norr-

ländska skogsägare att bedriva ett fritt, lönsamt

och uthålligt skogsbruk.

– Vi vill även visa på möjligheterna till arbetstill-

fällen i skogsnäringen och lyfta fram skogens po-

sitiva inverkan på klimatet. Den politiska plattfor-

men är ett samlat dokument med ståndpunkter

och förslag på åtgärder som skapar mervärden

för både samhället och den privata skogsägaren,

berättar Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg.


Valet mellan tall och gran har blivit svårare. Ny forskning pekar

nämligen på att gran i norra Sverige, speciellt i inlandet, producerar

sämre än man tidigare trott. Även på bördiga marker verkar tall växa

bättre än gran.

TEXT: Mikael Widerlund FOTO: Calle Bredberg ILLUSTRATION: Gunilla Guldbrand

Tall eller gran?Den hävdvunna uppfattningen inom skogsbruket är att tall passar bäst på mager och torr mark, medan gran lämpar sig bättre på fuktig och bördig mark. Den här traditionella uppfattningen får däremot inte stöd i en omfattande produktionsjämförelse som SLU har genomfört i norra Sverige under sommaren 2009.

Tall slår granForskare inom Future Forest mätte under sommaren 2009 ett försök där produktion hos tall och gran jämfördes sida vid sida på tolv lokaler. Lokalerna var spridda från södra Jämtland till norra Norrbotten. Resultaten blev anmärkningsvärda – i medeltal producerade gran endast cirka 30 procent av vad tallen gjorde, oavsett markens bördighet.

60-årig skogPå 1950talet när dessa försök anlades, skilde sig föryngringsmetoderna en del jämfört med i dag. Man markberedde ofta med hyggesbränning och använde dessutom små barrotsplantor. Med tanke på detta samlades data in som kompletterade ovanstående försöksserie. Även om skillnaderna inte blev lika stora, bekräftades att skillnaden i produktion mellan tall och gran är betydande.

Även kustområdenFörklaringen till skillnaden i produktion är fortfarande osäker. Tallen har kanske tillgång till ett näringskapital som granen inte kommer åt. De data som har bearbetats i studien representerar främst inlandsförhållanden, medan det endast har funnits lite material från kustområdena, där gran också har ansetts vara ett bättre val. Man har därför samlat in data från jämförbara tall och granbestånd i Ångermanlands och Västerbottens kustland. Simuleringarna från dessa data visar att tall i medeltal producerar ungefär 18 procent mer än gran i de kustnära lokalerna. Inte heller här fanns det

Norras skogsskola


Medelgod mark

Svag mark

God mark

Gran

Blandbestånd

Tall

Norras skogsskola

något samband mellan bördighet och skillnaden i produktion.

Att beaktaNär man tolkar undersökningens resultat finns det några detaljer som bör noteras. Många av provytorna i undersökningen är som sagt brända, en åtgärd som inte uppskattas av granen. Därmed gynnas alltså tallen i undersökningen. Bra markbehandling bör minska skillnaden i produktion mellan tall och gran. Den långsamma etableringen av gran, den så kallade ”granstampen”, uteblir vid plantering i hög/omvänd torva jämfört med plantering i fläck, harvspår eller vid självföryngring.

Norra rekommenderarVad ska vi då tro om den här undersökningen? Norra Skogsägarna anser att en viss försiktighet i tolk ningen av undersökningen är befogad. Resul taten av produktionsjämförelserna motiverar dock en större andel tall än tidigare rekommenda tioner, speciellt i inlandet. Däremot fortsätter Norra att re kommendera plantering av gran på de bördigaste markerna, där granen producerar relativt bra samtidigt som den är lättare att etablera än tall.

NÄR ÄLGEN ÄR FRAMME

Efter att blivit drabbade av älgskador på

tall har många skogsägare valt att plan-

tera gran istället. Om tillräckligt många

byter till gran minskar tillgången på

vinterfoder och betestrycket blir ännu

hårdare på den kvarvarande tal len. Om

man dessutom beaktar att granen, spe-

ciellt i inlandet, producerar sämre än vi

tidigare trott, kan det vara så att betad

tall i vissa fall ändå producerar mer

än gran. I extrema älg betes områden

där man ändå väljer att byta trädslag

är contortatall ett mycket bättre val,

med hänsyn till hög virkesproduktion,

förutsatt att marken är läm plig.

SPRID RISKERNA

Att Norra Skogsägarna inte rekommenderar tallplan-

te ring i ännu större omfattning grundar sig på att:

• Gran har större överlevnad än tall i etablerings

stadiet på vegetationsrika marker.

• Gran är generellt mindre utsatt för diverse svamp

an grepp. Resultaten från inventeringar av törska te-

rost visar att den oftare påträffas i tallbestånd på bör-

digare mark än i bestånd på näringsfattigare mark.

• Den biologiska mångfalden missgynnas om gran

andelen minskar radikalt i landskapet.

• Förändring av klimatet mot mildare och neder

börds rikare klimat talar för gran på lång sikt.

• Det är bra att sprida risker, att plantera tall på all

mark är dålig riskspridning.

Mikael Widerlund är redaktör för skogsskolan i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Mikael når honom på telefon 070-377 94 11 eller e-post: [email protected]

Illustrationen visar uppfattningen om granens överlägsenhet på marker med hög närings- och vatten - tillgång. Figuren efter förlaga i Skogsskötselserien, Plantering av barrträd.

ATT TÄNKA PÅ

• Vid röjning av naturliga föryngringar, med

tall och gran blandat, har vi stora möjligheter

att påverka produktionen posi tivt ge nom att

gynna tall. Den rumsliga fördelningen kan i

viss mån underordnas att få ”rätt” trädslag.

• I de fall det finns etablerad granföryng-

ring under den mogna skogen, kan det

vara bra att ta tillvara denna. Man slipper

då granens etable ringstid och, om det

lyckas, en del kost nader.

• Avveckling av äldre improduktiva granbe

stånd till förmån för anläggning av pro-

duktiv tall ung skog är ett bra sätt att höja

produktionen.

Hög

LågMarkens bördighet

Mar

kfuk

tig

het

Hög

Ett annat exempel som illustrerar det hävdvunna sättet att välja mellan tall och gran. Bildens förlaga: Skogforsk/Kunskap Direkt.


Norra Skogsägarna inbjuder till

Skogs- & ekonomi- kvällarDu är varmt välkommen till någon av följande träffarDatum Ort och plats Tid11/2 Lycksele, Ansia kl 19.0014/2 Kalix, Folkets Hus kl 18.0014/2 Storuman, Hotell Toppen kl 19.0018/2 Hjoggböle, Folkets Hus kl 18.30 19/2 Umeå, Evys, Ersboda kl 19.00 19/2 Bjurholm, Hotell Bävern kl 19.0020/2 Nordmaling, Olofsfors Bruk kl 19.0020/2 Skellefteå, Hotell Scandic kl 18.3020/2 Vindeln, Forum kl 19.00 20/2 Piteå, Sparbanken Nord kl 19.00 20/2 Sikeå, Spiran kl 18.30 20/2 Pajala (tid och plats, se kommande annonsering) 21/2 Vännäs, Missionskyrkan kl.19.0025/2 Örnsköldsvik, Folkets Park kl 18.30 27/2 Bredbyn, Församlingsgården kl 18.30

Program: Aktuell skogsinformation och skogsbeskattning.Vi bjuder på fika.

Välkomna!www.norra.se

SKOGSGRIP130

SKOGOGGGGSGSGSGSGSGSGSGRRRIRIRIPP SUPERSTUD130TS

SUUPEPEEPERSSRSRSRSRSTTUTUTUTUDD PIGGELINFLEX

PIIGGGGGGGGGGELELELELELELIINININ MEGASTUD160TS

MEEGAGAGAGASSTSTSTSTSTUUUDUD

Grepp och bärighet från världens

ledande tillverkare av slirskydd.

TERRA GROUZERROCKY TXLGROOOOOUZERKY TXLUUUUUZEZEZEZERRR TXTXLLKK GRGRRGROOOOOKKYYTERRA ROCKTETETETETERRRRRRRRRAAA ROOROCCKCK

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00

www.gunneboindustries.com | [email protected]

Bra ränta på dina skogspengarDu känner väl till våra konton skogslikvidkonto och skogskonto?

På skogslikvidkontot placerar du pengar från av verkningsrätter och virkesleveranser medan du väntar på att placera dem på ditt skogskonto. En av fördelarna med dessa är att du får bra ränta på dina pengar. Om du vill veta mer om hur du bäst utnyttjar de olika kontona är du välkommen att prata med någon av våra skogsexperter.

Haparanda: Hans Kenttä, 0922-287 [email protected]: Gunilla Ekholm-Isaksson, 0923-786 [email protected]: Mattias Lundström, 0921-576 [email protected]å: Stefan Rehult, 0920-390 [email protected]å: Susanne Mårtensson, 0910-58 31 [email protected]: Marcus Hällsten, 0953-345 [email protected]: Urban Persson, 0940-555 [email protected]: Folke Lidenmark, 0934-397 [email protected]: Susanna Rajala, 0933-138 [email protected]å: Stefan Olofsson, 090-16 90 [email protected]/Nordmaling/Vännäs: Helena Nordberg, 0935-398 06 [email protected]Örnsköldsvik: Ulf Eklund, 0660-795 [email protected]


Skog och virke

Förpackningar är bra för skogen! Alla dessa förpackningar och kartonger är ju ett elände! Så tänkte jag där jag stod i snöyran efter julhelgen och försökte pressa in ytterligare en julkartong i den redan överfulla containern vid pappersåtervinningen. Julpapper och mjölkkartonger blandat med legoförpackningar, ja nog blir det en hel del efter en sådan helg. Själv investerade vi i en ny TV och den var förstås förpackad, inte bara i en kartong utan i flera. Och lägger man till all mat man bär hem från affären så fyller man fort upp en bil bara med tomma förpackningar. Nog är julhelgen förpackningarnas gyllene högtid alltid.

Under bilresan hem började jag fundera över var alla kartonger kommer ifrån. Jag påmindes om att åtminstone hälften av Norras totala massavedleveranser går till produktion av någon typ av förpackning. Vi har ju flera kunder i vårt område som tillverkar förpackningar av olika slag. Ofta förknippar man massaved med produktion av ”vanligt” papper, men en mycket stor del används till förpackningar av olika slag.

Enligt en färsk studie från en skoglig analysfirma så kommer tillväxten för massaindustriella produkter framför allt att handla om hygienprodukter och förpackningar i framtiden. Att utvinna andra ämnen och kemikalier ur träet tillhör förstås också framtiden, men i närtid är det kartonger, säckpapper och blöjor som efterfrågas. Av den totala världsmarknaden av massa och pappersprodukter så är faktiskt drygt hälften förpackningar och eftersom tillväxten är hög så kommer den andelen öka i framtiden.

Tyvärr ser det sämre ut för tidningspapper och det är väl inte så konstigt i dagens utvecklade ITsamhälle. Kommande generationer torde väl läsa nyheterna på läsplattor i stället för i dagstidningar. Lika självklart tycker jag det är att kartonger kommer ha en positiv utveckling. Just ITsamhället har ju gjort att vi konsumerar betydligt mer elektronikprodukter än tidigare; läsplattor, mobiltelefoner, datorer med mera och dessa tillverkas inte i vår del av världen utan ska transporteras en lång sträcka från exempelvis Kina eller Korea. Den globala handeln i övrigt ökar också vilket medför att mer och mer ska transporteras. Och då måste produkterna vara ordentligt förpackade. Kartonger producerade av skogsråvara är dessutom en mycket miljövänlig form av förpackning i jämförelse med plast.

Hur ser då läget ut för oss här i norra Sverige? Ja, som du vet är vi just nu inne i en kärv tid för skogsindustrin. Flera av våra konkurrenter på sågverkssidan har beslutat lägga av eller har gått i konkurs det senaste året. Vi har haft ett ordentligt överskott på massaved beroende på högt utbud och billig import. Men lyfter man blicken är vi ändå rätt lyckligt lottade. Vi har inga tidningspappersindustrier i vårt område utan massaindustrin producerar mer av ”framtidsprodukter” som till exempel kartonger. Flera av våra kunder som gör just förpackningar har faktiskt klarat lågkonjunkturen hyggligt.

Nästa gång jag irriterar mig över alla dessa skrymmande kartonger så ska jag tänka efter en gång till. Förpackningar tillverkade av norrländsk skog är bra både för skogsägaren och för miljön. Då kan man väl ta den ansträngning det innebär att åka till återvinningen för att bli av med ”eländet”.

KRÖNIKÖR: Patrik Jonsson, marknadschef cellulosafiber och biobränslen

Skogsplantornas tillväxt kan dubbleras Under optimala förhållanden kan en vanlig granplanta från en plantskola växa 2,5 meter på fem år. En normal plantering når bara halva höjden på samma tid.

Nu har skogsforskarna testat var gränsen för

skogs plantornas tillväxt går under ideala förhål-

landen. Med noggrant utförd plantering, skydd

mot frost och insekter samt näringsbevattning

med hjälp av slangar växer en skogsplanta dub-

belt så bra som under normala förhållanden. Men

hur mycket av den potentialen kan man uppnå

i praktiken?

– Jag tror att man kan realisera upp till 50 pro-

cent bättre tillväxt hos dagens vanliga skogs-

plantor. Att lägga ut slangar i skogsplantering-

arna är inte aktuellt – det är för dyrt. Men med en

ambitiösare markberedning kan man komma en

bit på väg mot bättre tillväxt ändå, säger Karin

Johansson vid Skogforsk, som gjort testerna.

Norras husbil drar sig söderutUnder några års tid har Norra Skogsägarnas husbil

rullat omkring i Norrbotten. Nu under vårvintern

kommer du att kunna hälsa på i Norras rullande

kontor även i Västerbotten. Husbilen kommer att

befinna sig inom Skellefteå älvdals område vissa

perioder. Bland annat planeras att den ska finnas

vid Tjamstabacken i Malå under sportlovsdagar-

na. Gå in på www.norra.se och kolla var och när

din skogsinspektor finns nära dig i vinter.

Sotets klimateffekt underskattadForskarna har underskattat klimateffekten av sot. En omfattande studie i Journal of Geophysical Research visar att effekten är dubbelt så stor som man tidigare trott.

Enligt Miljöaktuellt innebär slutsatserna att sot

står för en större klimatpåverkan än både metan

och lustgas. Effekten uppgår till ungefär två

tredje delar av den från koldioxid. Kolpartiklarna

i sotet absorberar solens strålning och värmer

upp atmosfären och smälter snö och is. Ut släp-

pen kommer bland annat från förbränning av

diesel och eldning av olika biobränslen.


Norra står starkt i

NordafrikaDet finns fortfarande många skogsägare som inte känner till att större delen av

deras virke numera skeppas till Nordafrika som sågade trävaror. I den här delen

av världen är Norra Skogsägarnas produkter mycket uppskattade.

TEXT OCH FOTO: Calle Bredberg

Norra i Nordafrika del 1

Det är inga problem att följa virket ända till slutkonsumenterna på gatan.

Algeriet Libyen Egyptien

MarockoTunisien


Mer än hälften av Norra Skogsägarnas sågade fura går till de nordafrikanska länderna. Att Nordafrika är en viktig marknad för vår träindustri blir speciellt tydligt under en lågkonjunktur.

– Visst gungar även den nordafrikanska marknaden, men vi kan alltid fortsätta att sälja virke till Nordafrika så våra sågverk kan hållas igång under den svåraste tiden. Trots att vi befinner oss i ett mörkt konjunkturläge ser alltså framtiden ljus ut för det här området. Mycket talar för att volymerna till Nordafrika bara kommer att fortsätta öka, berättar säljaren Bertil Röjfors.

Tidigt på platsBertil var en av pionjärerna i området när Norra Skogsägarna började exportera sågade trävaror till Nordafrika i början av 2000talet.

– På Norra Skogsägarna insåg vi i ett tidigt skede att Nordafrika skulle bli en viktig marknad. Vi var också tidigt ute med att bygga relationer med virkesköpare i de nordafrikanska länderna, något som ger oss stora fördelar idag.

Den nordafrikanska träbranschen känner mycket väl till våra trakter. Norra Skogsägar nas råvaru upp tagnings område är välkänt och respekterat. Man uppskattar helt

enkelt den kvalité och densitet som vårt norrländska furu virke ger.

Välkänt namnNär Norra Skogsmagasinet följer med på en rundresa i länderna möts vi av många leenden och positiva kommentarer från lagerarbetare som bär Norras logotype på sina overaller och kepsar. Här finns till och med brädgårdar som har valt att integrera ”Norra” i sina egna företagsnamn. Det känns riktigt stort och samtidigt väldigt konstigt att snubbla på Norras logotype i den smått kaotiska, nordafrikanska storstadsatmosfären.

En komplett marknadNågot som är riktigt bra, åtminstone ur en virkes säljares synvinkel, är att de nordafrikanska länderna kompletterar varandra så bra.

– Det här jobbet är som ett pussel. Det gäller att hitta pusselbitar som kompletterar varandra, för att få avsättning för alla de kvalitéer och dimensioner som sågas fram. I Nordafrika kompletterar länderna varandra mycket bra. Exempelvis köper Algeriet de bästa kvalitéerna av mindre dimensioner, medan Marocko köper de grövsta plankorna och Tunisien tar dimensionerna däremellan, förklarar Bertil Röjfors.

Fortsättning nästa sida…

Ett virkeslager i Alexandria kan verka kaotiskt, men det funkar. Ossama El-Gendy till vänster, agenten Mohamed El-Gahry i mitten och Norras säljare Bertil Röjfors diskuterar virkespriser.

Det blir riktigt snygga dörrar av Norra Skogs ägarnas fura.

Dörr- och fönsterfabriken utanför Alexandria använder till största delen Norras virke till sina produkter.

Bertil Röjfors är förmodligen Norra Skogs ägar -nas främsta ambassadör i Nordafrika.


– Jag har en agent i varje land i Nordafrika. Det är provisionsavlönade personer som kan branschen och har ett väl utvecklat kontaktnät. Utan agenterna skulle mitt arbete bli mer eller mindre omöjligt, berättar Bertil.

Bara börjanMen varför är just Nordafrika en så expansiv marknad? Och kommer köpyran att fort sätta?

– Det här är länder under uppbyggnad, med en ung befolkning som är i stort behov av bostäder. Det är dessutom länder som i stort sett helt saknar inhemsk skog. Jodå, visst kommer behovet av virke att fortsätta under lång tid, förutspår Bertil Röjfors.

Mest furuNordafrikanerna bygger nästan uteslutan de i betong, men virket behövs ändå i stor omfattning till gjutformar, byggnadsställningar, stegar och diverse husdetaljer. Bygg virke är inte med automatik gran, som många tror. Fura är faktiskt det populäraste träd slaget i de nord afrikanska länderna, medan länderna i exempelvis Mellanöstern föredrar gran. Den typiska byggherren i Marocko tycker att gran blir för dyr i längden, även om den är lite billigare i inköp. En gjutform av fura kan man riva och återanvända cirka tio gånger, medan en form av gran håller högst sex gånger. Påståendet

Samtidigt är det förstås en föränderlig bransch, där marknader ställer nya krav på det virke som ska importeras. För inte så många år sedan köpte Egypten nästan uteslutande sämre kvalitéer, men på senare år har de börjat ställa allt högre krav på virkeskvalitén.

Trall i solenDet är inte enbart efterfrågan på kvalitéer och dimensioner som förändras över tid. Det gäller även att vara vaken för att snabbt komma in på en marknad som har behov av nya sortiment. Ett bra exempel är Marocko, som har en väl utvecklad solturism.

– Marockanerna har helt plötsligt börjat visa intresse för trallvirke. Alla restaurangägare med lite självaktning ska nämligen ha trall på sina uteserveringar. Det kanske inte blir några jättevolymer till en början, men det är ett sätt att utveckla nya affärer, konstaterar Bertil.

Viktiga partnersNär det gäller virkeshandel med avlägsna länder och främmande kulturer är lokala agenter oerhört viktiga partners. Norras agenter/samarbetspartners är personer som säljarna har jobbat tillsammans med i många år, som känner Norra Skogsägarna som företag liksom kundernas marknad. De tillhör i högsta grad ”Norrafamiljen” och är företagets allra bästa ambassadörer i kärnområdena.

Det behövs mycket virke till byggen, även till betonghus.

Man kan tro att Hamid Doublani, till vänster, och Foad Nekkach jobbar för Norra Skogsägarna, men så är inte fallet. De är bara oerhört stolta över det varu-märke de säljer vidare.

På ett kontor i Casablanca sitter Hatim Jalila och arbetar under Norras flagg. En handskakning räcker långt.

Norra i Nordafrika del 1, forsättning


Skeppningsmärken symboler för Norra

Bland slutkonsumenterna i fjärran länder är det inte Norra Skogsägarnas

före tagsnamn som är välkänt. Det är istället Norras registrerade skepp-

ningsmärken som är varumärket och kvalitetssymbolen.

De tre skeppningsmärken som Norra huvud sakligen använder sig av är

B♚N (O/S-kvalitet), B-N (Kvinta-kvalitet) och B+N (Utskott-kvalitet). Dessa

är mycket välkända i Nordafrika och ett ”varumärke” som i stort sett alla

slutkunder på gatan känner till. B N står för Brännlands nya Träförädling,

ett gammalt märke som registrerades för över 70 år sedan. På den tiden var

det ett mobilt, traktordrivet sågverk, som åkte runt bland medlemmarna

och sågade efter behov.

är på inget sätt vetenskapligt förankrat, men det är den gängse uppfattningen i Nordafrika.

Fönster och dörrarPå senare tid har en del av det importerade virket även börjat gå till möbelindustrin. Det finns däremot ingen vedertagen byggstandard så dörr och fönsterfabriker är fortfarande relativt ovanliga. Normalt byggs allting på plats av byggherrens egna snickare. Han köper grova plankor av bra kvalitet för att sedan klyva fram de dimensioner som behövs. När Skogsmagasinet besöker en dörr och fönster fabrik utanför Alexandria behandlas våra utsända som kunglig heter och lovorden över Norra Skogsägarnas är mycket smickrande. Det visar sig också att slutprodukten är en hedersam ”sista vila” för den stolta norrländska furan. Fönstren och dörrarna är mycket vackra och håller hög kvalitet.

Eget Norra-lagerSkogsmagasinet besöker även Osama ElGendy, en av de största virkes köparna i Egypten. Osama inledde samarbetet med Norra Skogsägarna för tolv år sedan och är idag en väl inarbetad affärs partner.

– Osama har ett 50tal anställda och tre virkeslager i Alexandria. Inom kort kommer ett av lagren enbart innehålla Norras virke. Osama säljer virket vidare till hela Egypten och en bit in i grannländerna Libyen och Sudan, berättar Bertil Röjfors och klappar vänskapligt sin gode affärskollega på axeln.

Osama berättar att han vill öka kvantiteterna från Norra Skogsägarna och ”växa med Norra”, som han själv uttrycker det. Men han räds inte heller säga ifrån när det är något som är fel. Även om Osama och Bertil har en avslappnad och vänskaplig affärsrelation syns det att Osama menar allvar när han säger att han vill ha mer längdpacketerat virke och band som inte rostar.

– Det är ett ständigt jobb att tillmötesgå kvalitetskraven och vi måste hela tiden vara lyhörda för att kunna fortsätta ligga i framkant, meddelar Bertil.

Logga som synsI Casablanca hälsar vi på hos NourEddine Didi, den största importören av Norravirke i Marocko. Didi jobbar uteslutande med Norra Skogsägarna och är därmed en mycket viktig ”medarbetare” i föreningen. Samtidigt är han en fullständig doldis för de allra flesta. I Didis verksamhet är Norras logotype en kvalitetssymbol, som gärna används på fasader, lastbilar, truckar, visitkort, overaller, kepsar och mycket annat. Och logotypen bärs med stolthet.

Kvalitet är alltVem man än pratar med i Nordafrikas virkesbransch snackas det kvalitet. Det gäller lika mycket bland de stora importörerna som bland gatuförsäljarna. Vi avslutar vår lilla rundtur i Nordafrika med ett snabbt besök i Kreaområdets gatuhandel i Casablanca. Här säljs virket planka för planka och sluttillverkarna står och snickrar sina alster på trottoaren. Trafiken är helt galen. Bilar, lastbilar och mopeder trängs med åsnor och hästar. Här och var syns Norra Skogsägarnas virkespaket liksom enstaka bräder med Norras skeppningsmärken. Alla ler brett när man presenterar sig som medarbetare åt det svenska företaget. Det är stort – och får bröstkorgen att växa på en enkel reporter för Norra Skogsmagasinet. ◼

I nästa nummer av Skogsmagasinet följer vi en stolpe från avverkning till slutdestinationen i Marocko.

Virkeshandel i Krea-området, Casablanca.

En lastbil med Norra-virke på väg mot okänd destination i Egypten.

Virkesköparen Ali Arafa har höga tankar om ”B+N”, som är ett av Norra Skog s-ägarnas skeppningsmärke.


Joakim Risberg är maskiningenjör i botten och tycker egentligen inte att ett vindkraftverk är någon speciellt invecklad apparat.

– Vindkraftverk är i grund och botten relativt okomplicerade mekaniska produkter. Själva snurran bygger på ganska enkel teknik, men sedan tillkommer förstås styrningen, som ligger långt bortom min egen förmåga, berättar Joakim Risberg.

Bra lägeIntresset för tekniken, kombinerat med ambitionen att producera miljövänlig energi, resulterade i att många års funderingar slutligen blev verklighet. Det behövdes dock någon som gav honom en lätt spark där bak.

Nybyggaranda i Risträsk

För sju år sedan tog skogsägaren

Joakim Risberg i Risträsk initiativet till

att förverkliga sin dröm och i höstas

snurrade vindkraftverkets tre blad igång,

725 meter över havsnivån.

– Det känns fantastiskt härligt att vara

igång, men det har varit en hel del turer

innan allt blev klart, berättar Joakim.


Joakim Risberg har förverkligen en dröm.


– År 2005 blev jag uppringd av Lennart Backlund i Östersund, som är engagerad i jämtländsk vindkraft. Han hade åkt förbi Risträsk och tyckte att läget var bra.

Alla som har passerat den vackra byn på Stöttingfjället inser att Risträsk, som brukar kallas för Sveriges högst belägna jordbruksby, har de rätta förutsättningarna för vindkraftetablering.

Många turerTillsammans med ytterligare två personer bildade Joakim och Lennart snart ett bolag, genomförde vindmätningar och tog in offerter för byggnation av ett vindkraftverk. När den svenska kronan föll som en sten hösten 2008 lades dock planerna på is, men återupptogs när konjunkturläget hade förbättrats. Därefter följde många turer, mycket jobb och nya bolagsbildningar, något som så här i efterhand blev onödigt komplicerat. Idag ägs snurran av Risträsk Vind, ett bolag med fyra delägare.

– Det är viktigt att vindkraftverk drivs som aktiebolag. Med tanke på de stora investeringarna är det förstås också bra om flera markägare kan gå samman. Förutom att bygga i egen regi finns det massor av olika sätt att samarbeta med projektörer och andra partners, förklarar Joakim.

Stora kostnaderSkogsbruk och vindkraft är faktiskt en bra kombination. Joakim meddelar att en ”vanlig” skogsägare med lite engagemang skulle kunna klara att sätta upp ett ”litet” vindkraftverk på sin mark, givetvis med hjälp av ett antal entreprenörer. Kostnaden, omkring 10–20 miljoner kronor innan allt är färdigt, är givetvis inget man plockar fram ur byrålådan, även om summan ska fördelas på ett antal intressenter. Med lite hjälp av banken och en vettig kalkyl kan det däremot bli riktigt intressant. Förutom ekonomin finns tre begränsande faktorer; vinden, elanslutningens dimension och vägarna. För Joakims del var just elanslutningen till Risträsk en flaskhals som medförde att han tvingades välja ett något mindre verk än ursprungsplanen.

Snabbt byggeNär väl alla formaliteter och hinder hade undanröjts gick det snabbt för entreprenö

kopplades kraftverket in på nätet och bladen snurrade igång. Efter tester och provkörningar var det så dags för officiell så kallad ”take over” den 21 november.

Bra komplementJoakim Risberg är en förhållandevis stor och mycket engagerad markägare. Han värde sätter skogen högt och ser den som en viktig utkomst, ett sätt att kunna leva kvar i glesbygden. Joakim sticker inte under stolen med att han också hoppas kunna tjäna pengar på sitt vindkraftverk.

– Skogen är basen i min verksamhet men vindkraften bör kunna bli ett mycket bra komplement, speciellt på höjdlägen med låg skogsproduktion. Det ger mig ytterligare ett ben att stå på och stärker den egna näringsverksamheten.

Joakim anser också att storheten med vindkraften är att den genom sina kring effekter är till gagn för hela bygden.

– Jag har använt mig av många olika entreprenörer i närområdet. Utan att ha räknat mantimmarna inbillar jag mig att vindkraftverket har varit en mycket bra investering för bygden. Förhoppningsvis skapar det första vindkraftverket också en framtidstro och en investeringslusta för andra som vill satsa på det här, förklarar Joakim.◼

FAKTA OM VINDKRAFTVERKET I RISTRÄSK

• Vindkraftverket är förhållandevis litet jäm

förelse med många av de stora vindkraftpar-

kerna. Basen står på 626 m.ö.h. och tornets

höjd är 73 meter. Totalhöjden är 99 meter

och rotorbladens diameter är 53 meter.

• Det finns vindkraftverk med och utan växel

låda. Joakim Risberg valde ett verk utan

växel låda, trots en något högre investerings-

kostnad, för att få mindre rörliga delar som

kan krångla.

• Den installerade effekten är 800 KW och den

beräknade årsproduktionen är 2,5 miljoner

KWh (2 500 MWh). Det motsvarar ungefär

energiförbruk ningen i 100–200 villor.

ren Enercon att bygga och få igång snurran. Byggnationen av fundamentet inleddes i somras och tornet anlände under den första älgjaktveckan. Torsdagen den 18 oktober

Äntligen igång. Efter många års planering gick det mycket snabbt att få upp vindkraftverket i Risträsk.

”Skogen är basen i min verksamhet men vindkraften bör kunna bli ett mycket bra

komplement”


Patriks skidtips Har du funderat på att börja träna

i vinter? Kanske anmäla dig till ett

långlopp? Norra Skogsägarnas mark

nadschef för fiber och bränsle, Patrik

Jonsson, tipsar om utrustning – och

framför allt vad som krävs av dig själv.


Alla har vi väl någon gång tagit oss en allvarlig funderare på att börja träna regelbundet. En del av oss lyckas ta kommando över kropp och hälsa, medan många andra avbryter satsningen redan några veckor efter nyårslöftet. Det är minsann inte lätt att komma igång – och framför allt inte lätt att bibehålla träningsdisciplinen.

– Det gäller att göra träningen rolig. Om träningen bara är jobbig och tråkig brister det snart i prioriteringen, motivationen och kontinuiteten i träningen, berättar Patrik Jonsson, som gärna tipsar om det upplägg som har funkat så bra för honom.

Jobba mot målPatriks träningskoncept bygger mycket på att sätta upp mål för sin träning. I stort sett varje vinter har han minst ett långlopp att fokusera sin träning på. De få gånger han inte har tränat inför något långlopp har både träningens kvalitet och kvantitet blivit lidande.

– Sätt upp ett mål, det brukar fungera för de allra flesta. Målsättningen behöver inte vara Vasaloppet, det finns många andra lopp att anmäla sig till.

Förespråkar 7-milaPatrik har själv åkt Vasaloppet nio gånger, men anser ändå att det är onödigt mycket fokus på just det långloppet. Framför allt vill han framhäva 7mila, mellan Vindeln och Robertsfors, en tävling som han har genomfört oräkneliga gånger, den första redan som nioåring.

– Vasaloppet är ett gigantiskt evenemang, i och för sig intressant, men nästan bara tråkig stakåkning. Skidåkningen i 7mila går däremot i en vacker och varierad terräng, med olika sträckor för deltagare i alla åldrar.


Patriks skidtips Patrik passar också på att tipsa om de så

kallade seedningsloppen, som kan ge bättre startled i Vasaloppet.

– Seedningslopp är bra träning och ett bra test, även om man inte har tänkt ställa upp i något av de stora loppen. Det är bra att få prova på tävlingsatmosfären. När man åker med nummerlapp tar man oftast ut sig mer än under träning.

Variera träningenNär du väl har anmält dig till ett lopp så återstår förstås det viktigaste – träningen. Det gäller att piffa till upplägget för att göra det inspirerande och roligt, samtidigt som träningen ger bästa möjliga resultat. Den översta punkten på Patriks lista är att man bör variera sin träning.

– Det är lätt hänt att man åker i samma tempo, i samma spår, gång efter gång. Det är absolut ingen effektiv träning. Försök istället lägga in några korta, snabba pass på veckorna, exempelvis under lunchrasterna, varvat med längre och lugnare pass på helgerna. Lite då och då bör du också köra intervallträning. Intervallpassen kan vara plåg samma, men det är viktigt för att få upp kapa citeten i hjärta och lungor. Du kommer att märka effekten direkt, meddelar Patrik.

BarmarksträningPatrik har flera knep för att hålla det roliga i skidåkningen vid liv. Ett av dem handlar om den gamla klyschan ”omväxling förnöjer”.

– Fastna inte i gamla skidspår, prova nya spår och nya terränger. Allt blir så mycket roligare om man får testa nya, tuffa uppförsbackar och häftiga utförslöpor. Själv brukar jag ofta ha med mig skidorna och leta reda på nya spår när jag är ute på tjänsteuppdrag på andra orter.

När förhållandena inte medger skidåkning försöker Patrik hålla sig i trim på det sätt som årstiden tillåter.

– Löpträning är bra sommarträning, men rullskidor är förstås ändå bättre. Rullskid träning är mycket likt vanlig skidåkning och därmed också en bättre förberedelse inför vintersäsongen. Nuförtiden finns det dessutom stakmaskiner på gymmen, men det är inget för mig, skrattar Patrik, som njuter av utomhusträningen och löser många vardagsproblem under sina träningspass i det fria.

Det har hänt Patrik flera gånger att han har löst problem under träningen som verkar olösliga när han sitter på kontoret. Patrik håller sig även igång under sommar och höst i den egna skogen. Att gå med motorsågen eller röjsågen under en dag trimmar ju både den egna formen och skogens.

Ny skidteknikFör somliga kan säkert tekniken vara ett stort hinder. Även om de flesta svenskar har en bra grund att stå på är det inte självklart att tekniken och tajmingen är den rätta för att träningen ska bli rolig och effektiv.

– Försök hitta någon som kan coacha dig och kommentera din teknik. Kolla annars på teve, se hur eliten åker och försök att ta efter. Dagens skidåkningsteknik kan skilja sig mycket från den du växte upp med. Numera är staktagen kortare och rappare,

Vattenflaskan är självklar i utrustningen.

vilket medför att man använder mer kraft från magen än ryggen, förklarar Patrik.

Teknik utvecklingen har enbart varit av godo. Rygg problem var tidigare en vanlig åkom ma bland skidåkare, medan dagens skid åk ning är en mycket bra motions sport med mini mal risk för skador.

Enkel vallningUtrustningen kan också utgöra ett hinder, liksom alla tillbehör och ”måsteprylar”. Bakhalka och klibbande laggar från ungdomens utflykter och militärövningar är inga trevliga minnen för många av oss.

– Vallningen är lättare än man tror, det gäller bara att inte krångla till det alltför mycket. När det gäller vallor finns det ingen anledning att laborera med alltför många olika burkar och fabrikat. Lär dig hellre hur ett mindre antal vallor fungerar i olika fören. fortsättning nästa sida…

”Det gäller att göra träningen rolig. Om träningen bara är jobbig och tråkig brister det snart i prioriteringen,

motivationen och kontinuiteten i träningen”


SMÅTT OCH GOTT I UTRUSTNINGEN

FÖR ALLA SKIDÅKARE

1. Fästvallor: Laborera inte med allt-för många vallor. Det räcker oftast med 5–6 burkvallor och 3–4 klister -tuber.

2. Glidvalla: Försök paraffinera skid-or na så ofta som möjligt för att hålla dem rena och undvika att de blir torra. Billigt paraffin utan fluor fung-erar utmärkt för träningsändamål.

3. Sickel: Används för att skrapa bort överblivet paraffin och valla.

4. Borste: Används för att borsta fram struk turen i belaget.

NÅGRA SNABBA TIPS

• Glöm vädret. Tycker du att det ser eländigt

ut när du sitter inne och tittar ut. Ge dig ut

i spåret ändå. När du väl kommit igång och

fått upp värmen märker du inte så mycket

av det dåliga vädret.

• Om du ska träna inför långlopp är det of-

tast klassisk åkning som gäller, så träna

mest på den tekniken. När det är dags för

skidsäsongens ”efterrätt” måste du natur-

ligtvis ge dig ut och skejta på vårskaren.

Det är obeskrivligt häftigt.

• Passa dig för att ta ut dig för mycket i kyla.

Köp gärna en värmeväxlare, så kan du trä-

na i 20–25 minusgrader.

• Klä dig rätt. Använd många tunna lager,

men absolut inte av bomull.

• När du åker längre sträckor behöver du

dryck, exempelvis sportdryck eller vatten

med socker i. Förvara den varma drycken

i en tempererad flaska.

• Numera finns det fantastiskt nätta och bra

LED-pannlampor, som gör det enklare att

åka skidor i mörker.

• Använd kontrollremmar på stavarna (se

bild). Du åker mycket mer avslappnat när

händerna sitter fast i stavarna.

• Ha rätt spann på skidorna. Gamla skidor blir

som nya om du stenslipar skidorna en gång

varje år. Det gör du lämpligen hos en sport-

handlare. Be också personalen att märka upp

spannet igen, eftersom både skidan och din

egen kroppsvikt kan ha förändrats sedan sist.

FÖR DEN KRÄSNE

5. Motordriven borste: Borste som drivs med en borrmaskin/skruvdragare. Flera typer av borstar och poler rullar finns. Något för den som gillar prylar som snurrar av sig själv.

6. Glidvalla/paraffin: Ju högre fluorhalt i vallan desto dyrare. Fluoret gör bland annat att skidan hålls ren och inte tar åt sig smuts från snön.

7. Pulvervalla: Mycket hög fluorhalt. Dyrt och kräver hög temperatur på vallajärnet, vilket ger risk att bränna be-laget. Används främst vid tävlingar.

8. Rillerverktyg: Skidans struktur bättras på med ett riller-verktyg vilket gör att skidan glider lättare. Olika mönster finns för olika fören. Ett bra vallaställ krävs också för att kunna rilla skidorna.

En av de viktigaste prylarna för en skidåkare är ett riktigt vallaställ, för att få en sund arbetsställning och ett bra resultat vid vallningen.

Kontrollremmar på stavarna rekommenderas starkt.

På senare tid har det också kommit vallatejp, som gör vallningen riktigt enkel.

Patrik Jonsson skulle kunna leverera hur många utrustningstips som helst, men

i slutänden är allt sådant mer eller mindre ”överkurs”. Det viktigaste är att bygga motivationen inifrån, att få skidåkningen att skicka positiva signaler till kropp och sinne.

Att den skapar en känsla av välmående.– I grunden bygger ju motionsidrott på

att man ska må bra – och det gör man verkligen av skidåkning, avslutar Patrik Jonsson.◼

2

3

8

6

7

4 1

5


FärgFärgdags att mala om?dags att mala om?

Umeå: Maskingatan 5, 090 – 206 50 00Skellefteå: Brogatan 30, 0910-73 22 60Lycksele: Storgatan 101, 0950 – 347 80

www.xlbygg.se/norra

Medlems- kortet ger dig förmånliga rabatter

yunik

Takfärg 2Matt takfärg som ger ett vackert, mättat och reflexfritt utseende. Vit. 10 liter. Rek. ca pris 679:-

495:-

Yunik färg har mer än 16 000 kulörer i sin receptbank och kan därför erbjuda ett nästan obegränsat antal olika kulörer och nyanser med hög kvalitet och lång hållbarhet. Yunik har ett brett sortiment där du väljer mellan en rad olika sorters färger och glans, allt efter smak, tycke och ändamål.

Kompetenta råd, korrekt vägledning i kombination med lokal insikt, god och närvarande service och självklart med produkter av högsta kvalitet, gör Yunik i samarbete med XL-BYGG till ett oslagbart koncept.

Hitta din önskekulör i ett Hav av Färger

yunik

Lackfärg 50 PlusHar en extra god täckförmåga och är lätt att applicera med bra utflytning. Ger en vacker halv blank yta med slät ytfinish. Finns även som halvmatt och högblank. Vit. 0,75 liter. Rek. ca pris 239:-

179:-yunik

Väggfärg 7En fyllig väggfärg med hög täck- förmåga. Ger en sidenmatt yta

som är lätt att hålla ren. Vit. 4 liter. Begränsat parti. Rek. ca pris 395:-

179:-

yunik

Lättspackel MediumEtt lätt medelgrovt kvalitets-spackel. Används inomhus i torra utrymmen på tak och väggar av betong, gips, puts, lättbetong och tidigare målade ytor m.m. Kan användas till såväl fläck- som bred spackling. Max skikt-tjocklek 4 mm. Ljusgrå kulör. 10 liter. Rek. ca pris 239:-

179:-

Täckplast0,01 mm. 2x25 m. Pris per rulle.

Golvskyddspapp1,2x30 m. En rulle täcker 36 m2. Pris per rulle.

59:-

39:-

KAMPANJERBJUDANDENA GÄLLER 1– 24/2 2013. ERBJUDANDEt GÄLLER så LåNGt LAGREt RÄcKER.


Batteridriven motorsåg – Husqvarna 536 Li XP

Husqvarna utmanar OregonI förra numret av Skogsmagasinet kikade vi ingående på Oregons

batterimotorsåg. Resultatet imponerade en hel del på testpiloterna,

som nu har tagit sig an Husqvarnas rival inom batterisegmentet.

FOTO: Mats Lundberg

Utvecklingen av batteridrivna sågar accelererar på marknaden. Det är inga sågar som lämpar sig för heldagar med manuellt skogsarbete, men väl för tuffare gårdsarbete. Tidigare har vi presenterat Oregons CS250 med Power Sharpkedja och inbyggda kedjeslipning. Husqvarna har nu lanserat två nya modeller 436 Li och 536 Li XP. Skogsmagasinet har testat den senare av dem under kalla vinterförhållanden och funnit att den är en fullvärdig utmanare till Oregons modell.

Lock för kedjeoljanHusqvarna 536 Li XP ger direkt en känsla av att man har tänkt igenom det mesta när man har utvecklat modellen. Sågen har en naturlig Husqvarnakänsla, liknande motorsågsmodeller na, med fin balans och avvägning. Till skill

Skogsmagsinet testar med till batterimodellen. Snäpplock för kedjeoljan, med väl synligt nivåfönster vid sidan om locket, är smart. På kedjekåpan hittar du bekvämt kedjesträckningen och det uppskattas att muttern har fått en fästning som gör att den aldrig ramlar av från kåpan. På det viset riskerar inte muttern att försvinna nere på marken.

Två hastigheterLikt Oregons såg har batteriet fått en fyrgradig indikator som talar om för föraren hur mycket kraft som finns kvar att utnyttja. Husqvarna har tagit ett steg längre och utrustat sågen med en på och avknapp som extra säkerhet vid förflyttning. Dessutom har en ”save”knapp placerats uppe på kåpan, som minskar kedjans hastighet från 20 till 15 meter per sekund. Knappen ger möjlighet att minska kedjehastigheten för att förlänga körtiden då kraften är viktigare än hastigheten.

Likvärdig kapacitetEn effektiv laddare fyller snabbt de medföljande batterierna. Vi har inte kunnat jämföra Husqvarna och Oregon, men tror att kapaciteten är likvärdig mellan sågarna. Det innebär minst 100 kap av 15 cm grova stockar i nollgradig temperatur under en laddning. Däremot konstaterar vi att Husqvarnas laddare är snabbare, men här gäller det förstås också att ladda i plusgrader för bästa effekt. Ja, Husqvarna är en stark utmanare med mer motorsågskänsla än Oregon. Den snabbare laddaren ger dig inte några längre raster, på gott och ont. En fördel med Oregonsågen är den inbyggda Power Sharpslipen, som snabbt och enkelt skärper kedjan, för att få en bekväm sågning på gården. Det kan vara svårt att rekommendera någon av dessa sågar framför den andra. Helt klart är dock att batteridrivna motorsågar har kommit för att stanna. Mats Lundberg

FAKTA OM HUSQVARNA 536 LI XP

Vikt: 4,1 kg inkl. batteri, kedja och svärd.

Batteri: Li-Ion 36v 3,0 Ah

Kedjedelning: 3/8’’

Pris inkl. moms: 3 400 kr (utan laddare och batteri). 8 900 kr (med två batterier + laddare).

PLUS: Mycket lättmanövrerad med bra balans. Lättservad. Snabb laddning. Uthålligt batteri. Hög kedjehastighet (20m/s).

MINUS: Batterilåsningen. Priset.

nad mot Oregons såg har den dessutom en vanlig gasspärr som gör att sågen lätt går att använda till skiftande uppgifter. Husqvarna har en del spännande nyheter på sina senaste motorsågsmodeller och mycket har fått följa

Det finns alltid möjligheten att kombinera Husqvarna- sågen med Oregons Power Sharp-kedja, svärd och separata sliputrustning.


Skogsbruksplanen i iPhone och iPad

Nu lanserar Norra Skogsägarna en helt ny app för sina

medlemmar. Appen heter ”NorraSplan” och kan laddas

hem kostnadsfritt från App Store. Med en iPhone eller

iPad är det enkelt att komma åt skogsbruksplanen i

skogen och ta del av appens alla möjligheter.

TEXT: Oscar Peterson

Som medlem och innehavare av Norra Skogsägarnas digitala skogsbruksplan får du stor nytta av den nya appen ”NorraSplan”. Om du har en iPhone eller iPad med stöd för GPS kan du se var du befinner dig i förhållande till skogsbruksplanen.

– Den kanske största fördelen är att man kan orientera sig på sin fastighet med hjälp av GPS. Dessutom är appen väldigt lättanvänd och självinstruerande, berättar Sara Karlsson, sektionschef för skoglig planering vid Norra.

Ingen mobiltäckning krävsVärt att notera är att när planen väl är nedladdad så finns den på plats i appen, vilket gör att du kommer åt all information även på platser utanför mobilnätets täckning.

– I appen presenteras fastigheten med ett ortofoto som bakgrund på ett överskådligt sätt. Du kommer även åt avdelningsvis information som bland annat ålder, volym och åtgärdsförslag, liksom nyheter och annan nyttig information från Norra Skogsägarna, förklarar Sara.

Du använder samma inloggning i ”NorraSplan” som till Norras webbtjänst ”Mina Sidor”. Information om hur du som medlem får din inloggning till ”Mina Sidor” eller hur du blir medlem i Norra Skogsägarna hittar du på www.norra.se

TESTARE: Mats Lundberg och Anna Lundström

Aclima WoolNet Polo Zip är en nätunderställströja med den högvärdiga merinoullen från Nya Zeeland. Ullen är fintrådig, mycket elastisk och tar inte upp någon lukt. Understället är mycket bra ventilerat och i kombination med ett ytterplagg får man ett väldigt flexibelt ställ. Polokragen är en nyhet för säsongen och lämpar sig för dig som vill ha varmt runt halsen när du skogshugger i vinterns upplega. Plagget har extra värmande förstärkningar runt axlar och armbågar. Längs sidorna finns ett ribbstickat fält för att ge bästa elasticitet. Vi som testat tröjan har funnit nätkonstruktionen mycket behaglig med ett brett användningsområde. Aclima har även tänkt på aktiva kvinnor och gjort extra värmeförstärkning runt bröstpartiet på kvinnomodellerna. Vi rekommenderar verkligen alla skogsmänniskor att prova den här tröjan.

Varm sport-bhI det stora utbudet av Aclimaprodukter finns även extra varma sport bhmodeller för aktiva damer. Skogsmagasinet har testat Hotwool Sports Bra Zipmodellen med gott resultat. Det varma materialet gör den given för regn och ruskaktiviteter samt träning under vinterhalvåret. Modellen är elastisk och sluter om bysten ordentligt. Den upplevs mjuk och behaglig och den andas bra. Det enda smolket i bägaren kan vara för de bystigare damerna att dragkedjan fram känns i kortaste laget.

Anna Lundström och Mats Lundberg

PLUS: Rejäl kvalitetskänsla, luktfritt och kliar inte.

MINUS: Inga nämnvärda.

PRIS: WoolNet Polo Zip cirka 700 kr, Hotwool Sport Bra Zip cirka 600 kr.

www.aclima.no

Funktionellt underställ från NorgeUnder slutet av 1960 och

början av 1970talet svepte

Helly Hansenvågen in

över Sverige. Nu är det

storm varning igen för ett

nytt norskt under ställ,

Aclima, som gör stora

framsteg i en tuff miljö.

Vi har testat några nya

produkter som har

lanserats i höst.

Kommer inom kort


Avverkningmitt i Umeå

Allt skogsbruk är inte bara produk tion

av biomassa. I skogar nära större

sam hällen är det andra värden som

prioriteras.

– I ett tätortsnära skogsbruk gäller

det framför allt att gynna rekrea tions

värden, berättar Mikael Forsman,

projektledare vid Norra Skogsägarna

som arbetar med skötseln av Umeå

kommuns skogsmark.


Skötseln i tätorts-nära skogar bör anpassas för både människan, produktionen och samspelet mellan dessa, säger Mikael Forsman.

i första hand sträcker sig fram till sommaren 2015, omfattar cirka 10 000 hektar skogsmark, fördelad på två brukningsnivåer, tätortsnära skog och produktionsskog. Den tätortsnära skogen uppgår till cirka 1 000 hektar och nyttjas till stor del av det rörliga friluftslivet, med bland annat elljusspår och rid och strövstigar, vilket kräver särskild hänsyn och skötsel.

Välskött och säkertEtt skogsbruk inom eller i närheten av tätbebyggda områden skiljer sig avsevärt från ett traditionellt skogsbruk. I det tätortsnära skogsbruket gäller det att i varje situation ställa sig frågan vilka åtgärder som gynnar rekreationsvärdena och eventuella naturvärden, samtidigt som möjligheterna till skogsproduktion beaktas.

– Att schablonmässigt låta bli att sköta dessa skogar skulle inte vara populärt bland dem som faktiskt nyttjar den tätortsnära miljön idag. Våra erfarenheter är att man vill ha välskötta, säkra, lättvandrade områden med färre kala ytor än i den ”vanliga” skogen, berättar Mikael.

Skotare på UmedalenSkogsmagasinet träffar Mikael Forsman i sam band med en avverkning på Umedalen, i Umeås västra utkanter. Ljudet från ettriga motorsågar hörs över hela stadsdelen och den fullstora skotaren får förstås en hel del uppmärksamhet. Det är inte varje dag en skogsmaskin kom

mer till stan. Anledningen till det här besöket är att en gammal granridå ska bort, både av säkerhetsskäl och ur trivselsynpunkt eftersom granarna beskuggar de närmaste villatomterna.

Mycket svårt jobbDe höga granarna står endast ett tiotal meter från villorna på Kattfotsvägen. Träden står dessutom oerhört tätt, vilket försvårar fällningen.

– I det här fallet var det inte aktuellt att låta en skördare göra jobbet så det blev manuell huggning. Det här är svåra jobb som kräver noggrann planering och skickligt yrkes folk, konstaterar Mikael.

Villaägare firarBland mycket annat som Mikael måste beakta vid en tätortsnära avverkning är att jobbet måste genomföras på ett snyggt sätt. Det går naturligtvis inte att lämna en massa avverkningsrester efter sig.

Nästa gång något ska göras på kommunens skogsmark kan det vara helt andra hänsyn som ska tas, så det gäller att tänka igenom varje åtgärd omsorgsfullt och föra en ständig dialog med de boende i området.

– Det här jobbet ser ut att bli mycket lyckat. Inte minst är åtgärden populär bland de villaägare som har levt i skuggan av granarna. Jag har hört att de boende efter vägen ska fira med champagne i kväll, avslutar Mikael Forsman.

För svåra manuella huggningar anlitas Umeå Skogstjänst. Huggarna fäller och kapar granarna i tre delar, som sedan tas om hand av skotaren. Träddelarna hamnar så småningom på Umeå Energis kraftvärmeverk på Dåvamyran.

Sedan i höst har Norra Skogsägarna uppdraget att förvalta den skogsmark som Umeå kommun förfogar över. Förvaltningen, som


För ett år sedan lanserade lands

bygds minister Eskil Erlandsson

sin vision om Skogsriket. Som

en av ambassadörerna utsågs

Pär Lärkeryd, Vd för Norra Skogs

ägarna. Vad har då skett under

detta första år och vad är på gång?

Skogsmagasinet ställer frågan

till Pär.


Skogsriket

tar fart

Först av allt Pär, vad är Skogsriket?– Skogsriket är regeringens vision kring ett hållbart och ökat brukande av skogsråvara. Den förnyelsebara skogen ger förutsättningar för växande export av svenska produk ter med ökad förädlingsgrad, till exempel inom träbyggnationer. Visionen är även att med skogen som bas utveckla företag inom besöksnäringen.

Blir det då några innovationer och nya företag?– Visst sker det saker. Skogsriket har under förra året stöttat 48 olika projekt över hela Sverige. Totalt har tio miljoner satsats på olika idéer kopplade till skogen. Bakom dessa idéer står människor med nya spännande tankar. Men företag och nya innovationer måste samtidigt få tid på sig att etablera sig och finna stadga. Utveckling är inte något man kan tvinga fram, den bygger på att man hjälper människor att förverkliga sina idéer i den takt de själva önskar.

Kan du ge några konkreta exempel på idéer som stöttats?– Några exempel från vårt närområde är utveckling av upplevelseturism genom att röja cykel och gångstigar till sevärda platser. Ett annat exempel är utvecklingen av en ny typ av avverkningsaggregat som förhindrar

spjälkskador vid kapning av stockar. Ett tred je exempel är handikappanpassning av en turistanläggning så att även personer med funktionsnedsättning kan ta del av våra na tur upplevelser.

Du var även med att ordna en konferens för skogsriket. Vad var syftet med detta möte?

– Konferensen i Lycksele var slutfasen i ett arbete som initierats av landshövdingen i Västerbotten. Vi var en grupp som fått uppdraget att ge förslag till en handlingsplan för vad man i Västerbotten kan göra för Skogsriket.

Vad är då planen som ni föreslår?– Vi föreslår ökade satsningar på företag som vill utveckla nya tekniker för träbyggnadskonstruktion. Till exempel föreslår vi att träbyggnads branschen kopplas närmare den nya arkitekt högskolan i Umeå. Vi tycker även att Västerbotten ska fortsätta satsa på den världsunika skogsmaskinkompe tens som finns samlat i det Skogstekniska klustret. Vi ser även möjligheter för ökad skogs produktion genom gödslingsprojekt och nya möjligheter för effektivare rådgivning för röjning ge nom fjärranalys med laserscanning. Vi tycker även att länet bör vara en föregångare i att minska de påtvingade skogliga avsätt ningarna, till exem pel genom utök ning av projek

tet Komet som bygger på fri villiga initiativ. Vi tror även på utvecklingen av nya och unika turistkoncept. För att dessa ska fungera behövs mer samverkan mellan turismföretag för att kunna erbjuda större färdiga upplevelsepaket för Europas urbaniserade befolkning. Slutligen ser vi att våra nordliga län i mångt och mycket har samma behov och förutsättningar varför vi föreslår ett samarbete över läns gränserna.

Vad händer nu, blir det någon verkstad av alla idéer?– Vårt förslag är att verkställande av de idéer som myndigheterna fattar tycke för görs i myndighetssamverkan mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelsen – med någon av dem som huvudman. Nu är det alltså upp till myndigheterna att jobba vidare utifrån från våra förslag.

Gruppen föreslog ett samarbete över länsgränserna. Hur har man reagerat utanför Västerbotten på detta förslag?

– Landshövdingen i Norrbotten var med på konferensen i Lycksele. Han var mycket positiv till liknande initiativ i Norrbotten och kring ett samarbete med Västerbotten om Skogsriket. Redan nu i januari har han inbjudit mig till att ingå i en styrgrupp för en liknande inventering i Norrbotten.

Landshövdingarna Magdalena Andersson (Västerbotten) och Sven-Erik Österberg (Norrbotten) i samtal med Pär Lärkeryd om Skogsriket.


Kvalitetsplantor med växtkraft

Tänker du plantera skog till sommaren? Då är det hög tid

att beställa plantor. NorrPlant har lång erfarenhet av att odla och utveckla plantor med hög kvalitet. Kontakta oss eller någon av våra återförsäljare för mer information och beställ-ning av plantor. Om du vill

ha hjälp med plantering och markberedning förmedlar vi

gärna kontakt med någon av våra entreprenörer.

JackPot – säker trotjänareJackPot-plantorna har funnits i över 20 år och är en säker investering. En plantlåda innehåller 67 krukor och de kraftfulla plantorna ger träd som står stadigt.

PowerPot – kraftpaket för en bra affärPowerPot-plantorna är vår nya storsäljare. En plantlåda innehåller 128 krukor och de något mindre plantorna ger dig en effektivare och mer ekonomisk plantering.

karm

inkom.se

www.scaskog.com

ÅterförsäljareNorrbotten Eliassons skogstjänst, Kalix 070-622 92 20Västerbotten Kvalitetsskog Norr 070-662 90 57Ångermanland Betulaman AB 070-235 32 77 Huljen Forest AB 070-334 10 01

SCAs skogsförvaltningar Norrbotten 0911-775 50 Västerbotten 090-15 83 60Ångermanland 0612-257 20

NorrPlantPeter Engblom, marknadschef 060-59 41 74

Förstudie av framtidens skotare Förstudien av den bandgående skotare som vi berättade om i förra numret av Norra Skogsmagasinet är nu klar. Idén är att bygga en skotare med bandteknik från militära fordon som till exempel stridsfordon CV90, en fordonsfamilj med en vikt av upp till 35 ton.

Resultatet av förstudien är mycket positivt och visar att det med stor san-

nolikhet går att bygga en skotare med detta koncept. Maskinen skulle få

en lastförmåga på 15 ton och en totalvikt med last på 29 ton. Marktrycket

skulle bli en fjärdedel av dagens skotare och körhastigheten i terräng skulle

bli det dubbla. Alla företag som varit med i förstudien är positiva till en

fortsättning, varför arbetet med att söka finansiering för att bygga en pro-

totyp har startat.

Skogsmagasinet får ansiktslyftning Du som är observant har säkert märkt att det här numret av Skogsmagasinet inte riktigt är sig likt. Den här förändringen är bara ett steg i det ständiga förbättringsarbetet.

Undersökningar har visat att Norra Skogsmagasinet är en mycket upp-

skattad, trovärdig och respekterad tidskrift. Det innebär däremot inte att

de ansvariga kan luta sig tillbaka och tro att allt är frid och fröjd. Ut veck-

lingsarbetet stannar aldrig av.

– Vi jobbar hela tiden för att utveckla Skogsmagasinet. Läsvärdet kan

alltid bli högre, konstaterar Erik Jonsson, ansvarig utgivare.

Nytt formatTill det här numret är förändringen främst av kosmetisk karaktär. Den störs-

ta nyheten är att tidningen har fått ett annorlunda format. Framför allt har

Skogsmagasinet krympt på höjden, vilket ger mer ”magasin-känsla”. I övrigt

har formgivningen fått sig en ansiktslyftning, vilket bland annat syns på rub-

riker, tonplattor och sidhuvuden.

Reportagen och innehållet är i stort

sett detsamma, men redaktionen

diskuterar ständigt förbättringar

även i det journalistiska arbetet.

– Målet är att fortsätta att ligga

i topp bland Sveriges skogs tid-

ningar. Det kräver att vi är lyhörda

för våra läsares åsikter. Om du har

idéer och vill komma i kontakt med

oss på tidningen är du varmt väl-

kommen att höra av dig, avslutar

Erik Jonsson. Telefonnummer och

e-postadress hittar du på sidan tre

i tidningen.

5–

M

Ring oss eller din motor- sågsförsäljare för info!

REIPAL ABTel. 0413-249 48Fax. 0413-249 84


Ekonomi & JuridikJohan Sandberg, jägmästare & fastighetsmäklare, LRF Konsult Umeå • tel: 0771-27 27 27 • [email protected]: www.konsult.lrf.se

Nytt år med nya möjligheter Som ett avstamp inför det nya skatte

året går vi igenom en rad spännande

möjligheter för dig som skogsägare.

Det handlar om goda investeringar,

skogsköp, nya skattergeler och hyres

intäkter.

Att äga skog är en långsiktig investering. Nu då skogskonjunkturen är vikande är det ett utmärkt tillfälle att passa på att investera i din fastighet. En åtgärd som ofta är eftersatt är röj ning. En väl utförd röjning är en av de lönsammaste investeringarna du kan göra i din skog, men ofta kommer det inte längre än till en tanke och en massa dåligt samvete för alla hektar som du borde ha röjt för länge sedan. Passa på att röja så här i lågkonjunkturen, då det är lättare och kanske också billigare att få tag på duktiga entreprenörer som kan utföra röjningarna. Andra lönsamma inves te ringar kan vara under håll av befintliga vägar, dikes rensning och skogsgödsling. Har du pengar på skogskonto eller betalnings plan kan du alltså direkt höja värdet på din fastighet genom att investera i fastig he ten utan att det blir någon skatt på uttaget. På vissa långsiktiga investeringar kan du inte göra direkt avdrag, exempelvis på en ny väg.

Sänkt skatt Från och med 2013 blir det lättare med långsiktiga investeringar för enskilda närings idkare, då expansionsfondsskatten sänks från 26,3 procent

till 22 procent. Om du redan har gjort avsätt ning ar till expansionsfond kommer du vid skatte beräk ningen för inkomståret 2013 att få tillbaka 4,3 procent av din inbetalda skatt. Detta betyder att om du kan köpa en traktor för 300 000 kr plus moms som du betalar för skogs pengar, får du betala en expansionsfonds skatt på 46 200 kr år 1. Har du inga in komster från skogen de närmaste åren efter köpet får du tillbaka skatten i takt med att traktorn avskrivs. Efter fem år har du fått tillbaka hela summan. Vid 2013 års taxering får du dessutom göra direktavdrag för alla inventarier som kostar 22 000 kr (exklusive moms) eller mindre. Vid 2014 år taxe ring är gränsen för direktavdrag 22 250 kr.

Köpa skog?Som en konsekvens av lågkonjunkturen för sågverks och massaindustrin ser vi för första gången på ett decennium en inbromsning av priserna på skogsfastigheter och i vissa delar av landet till och med fallande priser. Avmattningen syns tydligast på mindre attraktiva fastigheter. På attraktiva fastigheter nära större städer kan man fortfarande se en viss ökning av priserna. Avmattningen motverkas dock av att räntorna fortfarande ligger på en historisk låg nivå och det finns inget som tyder på att räntan skulle stiga dramatiskt under de närmaste åren. De allra flesta köpare av skogsmark ser investeringen i skog som en långsiktig affär och vet också att virkespriserna kommer att stiga efter en

lågkonjunktur. Det gäller bara att ha lite is i magen och invänta rätt läge att sälja virket.

MomsdeklarationI och med att Sverige måste EUanpassa momsreglerna kommer samtliga skogsägare som har helårsmoms (nästan alla skogsägare) att bli tvungna att lämna en särskild momsdeklaration, då det inte längre är möjligt att redovisa momsen i inkomstdeklarationen. För de allra flesta skogsägare blir första tillfället, då en separat momsdeklaration måste lämnas, i slutet av februari 2014. De som startat verksamheten under första halvåret 2012 måste dock lämna en separat momsdeklaration redan i år. Har man startat verksamheten under andra halvåret kan man begära att första verksamhetsåret förlängs till den 31/12 2013 och på så sätt slippa lämna någon momsdeklaration i år.

Hyr ut skattefrittFrån den 1 januari 2013 kan du hyra ut din privatbostad för 50 000 kr per år utan skatt. Schablonavdraget höjs nämligen från 21 000 kr till 40 000 kr, dessutom får du avdrag med 20 procent av hyresintäkten vilket innebär att du kan hyra ut för 50 000 per år utan skatt. Detta avdrag gäller också då du hyr ut sommarstugan eller bostadshuset på jordbruksfastigheten såvida du inte gjort om det till hyreshus. Har du en stor tomt med mycket skog på kan du sälja skog från tomten för 40 000 kr per år utan att det blir någon skatt. Är intäkten under 30 000 kr kan även momsen ingå i underlaget.

Låt oss ta hand om din avverkade skog

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad.

På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogs- avverkningen över en längre tid.

Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller fl ytta ditt gamla till oss.

lansforsakringar.se/lantbruk

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

1 års fast ränta2,30 %2013-01-11


Nya Skogsägarkorsordet nr 1-2013

viss

tel

e-fo

ni

oM i UK

Vinn en ryggsäck!Lös korsordet och plocka ut bokstäverna från de sex gröna rutorna. Kasta om dem och bilda ett ord som har med skogen att göra. Det är lösningen. Du kan skicka in ordet på nedanstående adress, eller mejla det till: info@norraskogs-ägarna.se. Glöm inte att ange ditt namn och din adress. Den först öppnade rätta lösningen vinner en fin ryggsäck från Swedteam värd 2 000 kr.Senast den 1 mars vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Min lösning:

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Pnr/Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nya Skogsägarkorsordet nr 1-2013jiMMies parti

Myntade ”QUe?” i tv

anKlagas norförr

ansvarig för aMv

KaliUMinga stora grejer alls

i Morgon eller i förrgår

Mer exaKt

singel förr

Bly

BUsKe

är en del av göta Kanal

han hade en Båt soM hette fraM

före Med-alj, sMed och sKiva

By i jäMtland

gråvit Mössa Bevis på att Man tagit den

pronoMenBarna- föders-

Koranger läge

föregår ex

en stor del av

arBetar-rörelsen

är det väl sällan på sådana plan?

KärestaKallades johans-

son

görs det Med

finger-färg

north daKotaBrages

frU

solotill-varo

eldig roMersK Kejsare

styr griMaldi

illvilligsvensKa cUpen

sätta frön

håller reda på

vertiKal-planet

slår Man Med

vatten och

avlopp

värMer fötter

före titanicnatUrlig logaritM

viss Klav

Kilo

vatten-dragvass

ton

strand

chefen på Byggetåter

vard. niodär ligger KhartoUM

dit sKUlle tre sMå gUMMor

soM adhd

ädelgas

Bär Bär

är MUnK Med tonsUr

Kan Man KoMMa

en Man Kan dra

allt över

Kvar- låten- sKap

delar s och dKpixlar per tUM

vis gUd

Kraft

Körar

sKratt

Kväve före dieM hänföra

raritet

strUpljUd eller

sångsätt

Norra SkogS- magaSiNet

1-2013

koNStruktör:aliNea.Nu

någon KortpalMe

ett i roMtill i paris

sKogs- toKig

Korsordsmaster: Andreas Lindberg

Vinn en ryggsäck full med överraskningarLös korsordet och plocka ut bokstäverna från de gröna rutorna. Kasta om dem och bilda ett ord som har med bilden att göra. Det är lösningen. Du kan skicka in korsordslösningen till: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, 904 03 Umeå – eller mejla det till: [email protected] – glöm inte att ange ditt namn och din adress. Den först öppnade rätta lösningen vinner en ryggsäck fylld med överraskningar. Senast den 15 april vill vi ha ditt svar. Märk kuvertet ”Skogsägarkorsord” Lycka till!

Min lösning: Namn: ______________________________ Adress: ________________________________

Postnr./0rt: __________________________ Telefon: ________________________________

Korsordsvinnare och rätt lösningKorsordsvinnaren i Norra Skogsmagasinet nr 4/2012 blev Thomas Wahlberg, Övertorneå som får en ryggsäck med hemliga presenter, från Norra Skogsägarna. Rätta lösningen för korsordet i nr 4/2012 var ”BAMSE”.


pris från:

59 900:- exkl moms

74 875:- inkl moms

Besök oss för mer information och en övertygande provkörning

www.polarissverige.com

pris från:500 H.O. FOREST

Kraftfull och hållbar. för arbete, jaKt eller reKreation.

terrÄnG - 59 900:- (74 875:- inkl moms)eu traKtor - 71 920:- (89 900:- inkl moms)

www.polarissverige.com

Burträsk • tel 0914-104 02 • www.hallgrensmotor.seRABATT till medlemmar i Norra Skogsägarna! Även på Husqvarna och Stihl

www.garageportexperten.se

Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga

kompe tens och samma djupa sortiment inom portar för industrier,

butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns

industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller

ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar

Luleå UmeåHandelsvägen 15 A Spinnvägen 1Tel: 0920-25 41 00 Tel 090-12 06 20

Skellefteå Örnsköldsvik/Industrivägen 36 HärnösandTel 0910-77 90 82 Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 0243-50 17 23, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95trejon.se

Följ oss:

HakkiPilke-klapikoneen logo, vaaka / HakkiPilke logo horizontal

.

• Förenklad drift med kontrollpanel som styr allt • Aktivering av sågkedjan endast i kapmomentet• Bättre åtkomlighet för service/underhåll

med bl.a en stor skyddshuv• Renare ved med unik renskanal i transportören• Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk

klyvstart. Hastighetsoptimerad!

EASY 38 EL/TR

132.900:-

Rek. utpris 147.500:-

(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013

Snabba, starka, effektiva och pålitliga

EASY 37 EL/TR

115.900:-

Rek. utpris 133.900:-

(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker

• Maskinens funktioner manöv-reras med joystick

• Hydraulisk inmatningsmatta• Vridbar transportör med

hydraulisk drift• Steglös klyvkraft upp till 7 ton

med automatisk klyvstart

.

viss

tel

e-fo

ni

oM i UK

Vinn en ryggsäck!Lös korsordet och plocka ut bokstäverna från de sex gröna rutorna. Kasta om dem och bilda ett ord som har med skogen att göra. Det är lösningen. Du kan skicka in ordet på nedanstående adress, eller mejla det till: info@norraskogs-ägarna.se. Glöm inte att ange ditt namn och din adress. Den först öppnade rätta lösningen vinner en fin ryggsäck från Swedteam värd 2 000 kr.Senast den 1 mars vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Min lösning:

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Pnr/Ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nya Skogsägarkorsordet nr 1-2013jiMMies parti

Myntade ”QUe?” i tv

anKlagas norförr

ansvarig för aMv

KaliUMinga stora grejer alls

i Morgon eller i förrgår

Mer exaKt

singel förr

Bly

BUsKe

är en del av göta Kanal

han hade en Båt soM hette fraM

före Med-alj, sMed och sKiva

By i jäMtland

gråvit Mössa Bevis på att Man tagit den

pronoMenBarna- föders-

Koranger läge

föregår ex

en stor del av

arBetar-rörelsen

är det väl sällan på sådana plan?

KärestaKallades johans-

son

görs det Med

finger-färg

north daKotaBrages

frU

solotill-varo

eldig roMersK Kejsare

styr griMaldi

illvilligsvensKa cUpen

sätta frön

håller reda på

vertiKal-planet

slår Man Med

vatten och

avlopp

värMer fötter

före titanicnatUrlig logaritM

viss Klav

Kilo

vatten-dragvass

ton

strand

chefen på Byggetåter

vard. niodär ligger KhartoUM

dit sKUlle tre sMå gUMMor

soM adhd

ädelgas

Bär Bär

är MUnK Med tonsUr

Kan Man KoMMa

en Man Kan dra

allt över

Kvar- låten- sKap

delar s och dKpixlar per tUM

vis gUd

Kraft

Körar

sKratt

Kväve före dieM hänföra

raritet

strUpljUd eller

sångsätt

Norra SkogS- magaSiNet

1-2013

koNStruktör:aliNea.Nu

någon KortpalMe

ett i roMtill i paris

sKogs- toKig


PersonalnyttAnnika Eriksson har anställts som redovisnings eko-

nom. Annika började på ekonomiavdelningen den 1 april

förra året som inhyrd redovisnings eko nom från Lernia.

Magnus Furmark, tidigare tillförordnad virkes områ -

des chef i Södra Lappland, har nu fått tjänsten som

ordi narie virkesområdeschef.

Fredrik Samuelsson, projektingenjör på teknik avdel -

ningen, kommer under våren att tillträda tjäns ten som

produktionschef vid Sävar såg.

Anders Lundstedt, tidigare skogsvårdsansvarig inom

region Umeå, har fått en tjänst som produk tions -

inspektor inom VO Södra Västerbotten, med ansvar

för av verk ningsgrup per na inom virkesom rådet.

Andreas Amtolt har

provanställts som såg -

verks arbe tare i Sävar.

Andreas efterträder

Anton Moberg, som

har avslutat sin an ställ-

ning vid Sävar såg.

Fredrik Samuelsson.

Kåseri

Hormoslyret Det händer fortfarande att GlesbygdsArvid berättar om tiden då kemisk lövbekämpning från luften av storskogsbruket ansågs helt nödvändig för att rädda den unga barrskogen. Men när forskare började peka på cancerriskerna sänktes tonläget. Efter 1986 landade inte längre några besprutningsplan på de svenska skogsbilvägarnas raksträckor. 1977 hade användningen av den dioxinframkallande fenoxisyran 245 T förbjudits.

– Minns du själv besprutningen? frågar Arvid och spänner ögonen i mig.– Jo, och i egenskap av skogsreporter i allra högsta grad debatten. Domänverket framhöll flitigt att skulle man gå över till mekanisk lövbekämpning, alltså med röjsågar, så krävdes enorma personalresurser. SCA ville inte vara ”sämre” utan framhöll att det skulle gå utför för skogsbruket om kemikalierna förbjöds. Att stora arealer älgfoder i form av unga lövträd och lövsly försvann var något som inte ens de mest alerta jaktvårdsorganisationer hann med att föra upp på bordet. Kanske litade man på kompetensen hos det välutbildade skogsbruket. Det var först när älgarna tog det som fanns kvar i skafferiet sedan lövet var borta, tallplantorna, som det blev något av panik i lägret.

Men så fanns det ett skogsbolag, MoDo, som nästan helt avstod från besprutningen. En slags Ferdinand under korkeken. Som skogsreporter var det givetvis tacksamt att peka på detta när argumenten från ”sprutbolagen” framfördes att det skulle gå åt he om besprutningen upphörde. Jag minns vid ett miljöseminarium i Saltsjöbaden, där Naturvårdsverkets generaldirektör Valfrid Paulson deltog, hur han lite faderligt förklarade för oss skrivare att MoDo var inriktade på produktion av björk och därmed inte hade samma behov av att bekämpa lövslyet. För att leva upp till en slags lojalitet mot de övriga skogsbolagen måste MoDo framhålla att man för närvarande avstod från besprutning.

Någon storskalig besprutning skedde inte i privatskogsbrukets planteringar och skälet var förmodligen inte att man var ute för att vårda någon miljögloria, utan det faktum att det var svårt att flygbespruta på så små områden. Och sammantaget blev det förstås väldiga arealer som aldrig besprutades eftersom privatskogsbruket utgör hälften av landets skogar.

Det ska också sägas att många små skogsägare har en försiktig hållning till ”nyheter”. Även om det fanns möjlighet att sprida hormoslyr med ryggsprutor, vilket i storskogsbruket skett sedan 1947, så valde många röjkniv eller röjsåg för att få bukt med lövslyet och samtidigt spara utvecklingsbara björkar. Och när den snabbväxande nordamerikanska tallen Pinus contorta dök upp på scenen sa åtskilliga skogsbönder: Det där är nog någonting för dom stora!

av Owe Eliasson

Nästa nummer av Norra Skogsmagasinet kommer ut den 10 juni 2013.

Markägare har fått nog Tre skogsägare inom Skellefteå Norra älg sköt sel område har tröttnat på att varje år få sina tallungskogsbestånd skadade av hungriga älgar. Nu sätter de upp stängsel runt en cirka elva hektar stor tallföryngring.

Med hjälp av stängslet vill skogsägarna i Skellefteå skydda en

tallföryngring som gränsar mot deras re s pek tive mark, för att

den ska ges möjlighet att utvecklas på ett normalt sätt. Lars-Olof

Lundmark, Urban Grenholm och Thomas Lundqvist lägger för-

utom ma te rial ner mycket eget arbete på att skydda sin skog.

– Tittar vi på kostnaden kommer den att belasta oss med det-

samma som en ny återbeskogning skulle kosta, med allt vad det

nu innebär. Skogen ska ju stå i hundra år och utvecklas med för-

räntning. Vi känner oss tvungna till det här för att kunna ägna

oss åt vårt intresse för skogen och inte minst för våra framtida

skogsbrukargenerationer, säger Lars-Olof Lundmark.


läs på distans eller campus

I skogen startar resan från planta till färdig produkt. Vill du vara med?trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara som det finns gott om och användandet av trä bidrar till ett sunt kretslopp. Vill du jobba någonstans i kedjan från planta till färdig träprodukt? Kanske är du privat skogsägare och vill läsa en kurs i Hållbart familjeskogsbruk? Mitt i det skogs-rika Småland kan du utbilda dig inom Skog och trä. Sök senast 15 april. På hemsidan hittar du mer info, studentbloggar, mm. lnu.se/amnen/skog-och-tra

vår studievägledare Stanley Neergaard svarar gärna på dina frågor, tel 0470-70 86 25.

SIKOM GSM AC IIIUtan att vara på plats kan du enkelt;

– Styra, t.ex. höja&sänka värmen.– läsa av temperatur.– få larm om hög/låg temp., inbrott,

driftstopp, strömavbrott m.m..

Du styr och övervakar direkt från din telefon.

Flera olika modeller.

Begär mer information!

Styr och övervaka via GSM

0941-10225 • www.intectra.se

team norrlandNorrbottens Maskin AB • LuleåTel: 0920 - 311 00 • www.nmab.se

Lindgrens Lantbruksmaskiner AB • SkellefteåTel: 0910-58 91 00 • www.abllm.se

Traktorcity Umeå AB Tel: 090-18 93 15 • www.traktorcity.com

X-Maskiner ABHudiksvall: 0650-161 00 Sundsvall: 060-52 54 85 Östersund: 063-308 95 Örnsköldsvik: 070-214 15 16 www.x-maskiner.seNär du behöver maskiner och redskap för lantbruk, entreprenad eller

skog från John Deere, Nordfarm mm.

Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset.

Pris gäller vagn och kran i grundutförande och är exkl. moms.

Bred infästning och

kraftig tapp!

Stor grind som går utanför stöttorna.

Hardoxgrip.stArkAst i skogen5 starka skäl att välja Palms-kvalitet!• Avtagbar kran/stödben med 3-punktsfäste. Ger

ökad flexibilitet. Kranen kan utnyttjas till andra göromål på gården.

• Vridhus av absolut högsta klass. Ger ökad driftsäker-het. En detalj som inte bör underskattas vid val av skogsvagnar.

• Stödben och kran är sammansatt till enhet. Ger valfrihet när man till exempel behöver byta till en större vagn.

• Låg tyngdpunkt på kranpelare. Ökar stabiliteten på ekipaget och minskar tipprisken.

• Brett sortiment - hela 14 modeller ger dig valfrihet. Du hittar alltid en kombination som passar ditt behov

• Priser från 89.900:-

Posttidning BBBilaga medföljer

Returer till: Norra Skogsägarna ek. för.

Box 4076, 904 03 UMEÅ

Jan WiklundMobil 070-269 41 [email protected]

Anders Lennartson Mobil: 070-868 40 [email protected]

Per ThigerMobil: 070-656 86 22 [email protected]

SÄLJA

ÄGA

ÖVERLÅTA

Anna Nyrén-JonssonDirekt 0660-140 [email protected]

Maria NilssonDirekt 0660-140 [email protected]

Linda Sundgren Direkt 0660-140 [email protected]

Kent HörnfeldtDirekt 0660-108 80 [email protected]

Torbjörn Jakobsson Mobil 070-699 41 41 [email protected]

Stellan BäckmanMobil: 076-776 42 [email protected]

Benny Gustafsson Mobil: 070-656 80 [email protected]

Göran Karlsson Mobil: 070-656 80 25 [email protected]

Örnsköldsvik

Nordmaling

Umeå

Åsele

Lycksele

Du når oss på 0771-120 140

Skog

ensH

us

Documents

Norra Skogsmagasinet