1

Försök i Furudal, Norra Dalarna• Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog.• Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter

anläggningen.• Fyra försöksled, som upprepades på tre olika

platser.• Oskadade bestånd = 8% ackumulerade

stamskador.• Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade

stamskador.

Ohägnat

Försöksuppläggning

På tre platser(block)=totalt 12 provytor

Provytestorlek: 625 m2

1126 levande provträd år 1979

Inventerat vartannat år, med samma uppgifter inhämtade.

Hägnat Ohägnat

Hägnat

Oskadat Skadat

Oska, hägn

Oska, ohägn

Ska, hägn Ska, ohägn

020406080

100120140160180200

Volymtillväxt 1979-2007,medeltal

m3sk/ha28 år

Slutsatser från Furudal

• Toppskottsbetade och stambrutna träd dör i stor omfattning.

• Andelen barkskadade träd som når timmerdimension kan förväntas bli relativt stor.

• Volymtillväxtförlusterna ökar närmast linjärt med ökad skadegrad.

Slutsatser från Furudal

• Volymtillväxtförlusterna beror dels på ökade avgångar och dels på försämrad tillväxt genom barrförluster.

• Efter 28 år fanns det inga tecken på tillväxtåterhämtning för skadade ytor.

• Volymtillväxtförlusterna är den största kostnadsposten.

• Låggallra (hugg de klenaste träden) i älgskadade bestånd. Stor del av de klenare träden är klena pga. minskad barrmassa beroende på älgbetning.

Ekonomiska konsekvenser för skogsägare

• På kort sikt (2010-2030)

– Uteblivna gallringsintäkter– Eventuell nyanläggning– Minskat försäljningspris om fastigheten

säljs• På lång sikt (2030+)

– Mindre sågtimmer och massaved– Nedklassning av rotstockar– Minskat försäljningspris om fastigheten

säljs

8

2% årliga skador ger 10-15% skador när beståndet går ur älgfarlig höjd..

Fyrkanterna= de 6 ohägnade ytorna

9

vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att 30-50 procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd.

Grov kalkyl för tillväxtförluster.

• Produktiv skogsmarksareal • Norrbotten 3 900 000 ha • Västerbotten 3 200 000 ha • Ångermanland 1 100 000 ha

• (6 500 000 ha talldominerade) • Löpande årlig tillväxt 16 250 000 m3f (6 500 000 ha *

2.5 m3f/ha och år)

• (Kapitaltillskott till ägarna 3 200 miljoner) • 2% årliga skador på huvudstammar ger årliga

tillväxtförluster på 2 400 000 m3f • (Värdebortfall 480 miljoner/år)

• 5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på 7 300 000 m3f

• (Värdebortfall 1 460 miljoner kronor)

10

Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador…

haKostnad/år tillväxt. Kr.

kostnad/år kvalitets förluster

50 11 231

100 22 462

500 112 308

1 000 224 615

2 000 449 231

3 000 673 846

4 000 898 462

11

hakostnad/år tillväxt.

Kr.kostnad/år kval

förluster

50 3 692

100 7 385

500 36 923

1 000 73 846

2 000 147 692

3 000 221 538

4 000 295 385

Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 2% årliga skador…

Exempel fastighetsförsäljning

• 1985: fastigheten köps. Avverkar 1985 25 ha och planterar detta våren 1987 med tall.

• Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger. Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3 m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = 585 000 kr

• Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40% tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * 585 000 kr= 351 000 kr

• Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * 585 000 kr= 234 000 kr

• 2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: -87 750 kr

• Förlust pga. högt älgbetestryck; 146 250 kr

Den farliga bilden av älgskadan?

15