Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
NGENICS VISIONNgenic bidrar till ett hållbart samhälle med förnybar energiproduktion
genom att vara ledande inom smarta energitjänster och digitalisering av energibranschen.
Ngenic Skapar Flexibilitet i energisystem
Vart är Marknaden på väg?
Energisystemet förändras – I Grunden
• Den största förändringen sedan elektrifieringen:
• Produktionsstrukturen förändras, monopol bryts upp
• Marginalkostnaden för energi går mot noll, medan effektkostnaden ökar
• Prosumers KAN bli självförsörjande på elenergi, även i Sverige
• Digitaliseringen ger nya möjligheter och hot
• Reglerna och marknaden hänger inte med längre!
Vad är nätens Roll i energiomställningen, egentligen?
• Stabilitet
• Försörjningstrygghet
• Kostnadseffektivitet
Kunders iNCITAMENT för Flexibilitet?
• Industrin – Mycket pengar!
• Fastighetsägare – Kanske pengar
• Privatpersoner – inte pengar!
• 3-5 GW under vinterhalvåret
iNCITAMENT – Varför?
• Incitament ska premieras efter
samhällsnytta, inte kostnad
• Batteribidraget är inte teknikneutralt, utan
diskriminerar andra flexibilitetsösningar.
• Ger suboptimering och snedvridning av
konkurrens
• Det ska straffa sig att investera i fysiskt nät
utan att alternativ har utvärderats.
Marknad vs Optimering
Marknad:
- Behöver likviditet
- Jämställdhet på information
- Enkla och klara regler
- Kunskap och engagemang från
båda parter
Optimering:
- Fungerar från första resursen
- Förtroende att den som har
kontrollen inte missbrukar den
- Incitament att delta som är
större än att avstå.
Marknad vs Optimering
Hinder för Flexibilitet
• Försörjningsverksamhet är (och ska vara ) “Risk averse
business”
• Men blanda inte ihop risk med förändring.
• Balansansvaret (BSP) ligger hos fel part i systemet
• Aggregerade bud i blandad miljö stöds inte på
maknaderna, då det anses för svårt att verifiera.
• Utbildning och information
• Kunskapsnivån i nätbolagen är väldigt låg angående
alternativa lösningar.
• Tron att nätmonopol inte FÅR hjälpa kunderna att bli flexibla.
Hinder i regleringen
• Nätägarens roll och möjligheter när geografisk närhet
är viktigare än ”fri” marknad
• Utformningen av intäktsramen i praktiken hindrar köp
av tjänster istället för infrastrukturinvesteringar
• Framtidens elnät är konkurrensutsatt av andra
tekniker än ledningsburen överföring. Alltså finns inte
monopolet.
• Se övergången till mobiltelefoni från kopparnätet…
Jämför andra branschers digitalisering
• Musik ->mellanleden kapas
• Retail -> import- och grossistleden
försvinner, och kanske även butiker
• Tele -> monopol blir konkurrensutsatta
• Transporter -> Tjänsterna kommer
närmare kundens egentliga behov,
samtidigt som kapaciteten utnyttjas bättre
Energisystemet är den ultimata delningsekonomin!
• Exakt samma vara kan bytas mellan
många prosumenter i realtid
• Alla behöver inte äga, den som har
bäst tak har solceller osv.
• Alla bidrar med det de kan
• Om inte annat: Med pengar.
Effekttariffoptimering vs Samarbetande efterfrågeflexibilitetEffekttariff:
- Ser bara den egna fastigheten
- Måste schabloniseras för att bli begriplig,
vilket medför dålig träffsäkerhet
- Kräver mycket utbildning av kunderna för
att inte kritiseras
- Handlar bara om pengar.
Samarbete:
- Gör kundens anläggning till en god
energisystemmedborgare
- Bygger på att kunden fattar ett beslut att
delta, sen sköter aggregatorn resten.
- Incitament att delta handlar inta bara om
pengar, även andra värden.
Delad nytta, delad vinst
• Om konsumenten bidrar 99% av tiden
så ska denne inte bli straffad för den
sista procenten
• Effekttaxan kan tyvärr göra just det
• Kunden behöver ett ombud för att
kunna dra full nytta av möjligheterna
utan att behöva “anstränga sig”
• Aggregatorn är det ombudet
Konsekvenser
• Makten flyttas från mellanleden och
marknaden till konsumenter och
producenter
• Ansvaret flyttas också till konsument
och producent
• Lokal geografisk samverkan blir
central,
Lokala energigemenskaper ochDelningsekonomi i praktiken:
0%Källa: http://nilsholgersson.nu/rapporter/rapport-2019/el-2019/
Take Home message
• Vi måste våga sluta krama marknadsnallen, ifrågasätt vad vi gjorde 1996
• Balansansvar och kapacitetsreserv ska lösas geografiskt distribuerat när produktionen blir geografiskt
distribuerad.
• Marknadsmodellen från 1996 är gjord utefter en helt annan marknadsstruktur än vad vi har i dag och ser i
framtiden.
• Marknadsmodellen är inte alltid samhällsekonomiskt mest lönsam som utvecklingsmetod på en
”monopolmarknad”, undersök alternativen.
• Om marknaden inte fixar detta, då måste samhällsnyttan styra.
• Elnätsmonopolen konkurrensutsätts redan idag, ta hänsyn till det
• Inse att kunderna tar makten.
• Delningsekonomin är redan här, uppmuntra det!
Tack!
BJÖRN BERGBJORN:[email protected]
Det är nu det händer.
/ vännerna på Ngenic