Förnybar Energi och Eenergieffektivisering 4, 2012

Nummer 4/2012

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Egen energi

2 förnybar energi 3/2012

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel

Vi köper gärna din elkraft- läs mera på www.neas.dk/feab

Telefon 08-641 58 08 [email protected] www.egenel.se

BOKA KONFERENS OCH INSPIRATIONSDAGAR! EGEN ELS ”KULLEN” ÄR SVERIGES FÖRSTA KONFERENSANLÄGGNINGSOM DRIVS HELT PÅ EGENPRODUCERAD ENERGI.

3/2012 förnybar energi 3

Förnybar el till 2030

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96

REDAKTÖR: Olof KarlssonTel. 0221-197 65, 070-285 19 88E-mail: [email protected]

REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor AxelssonTel. 070-872 72 16E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseRobert DavidssonBirgit EkGunvor AxelssonChrister SöderbergOlof Karlsson

ANNONSAVDELNINGEN:E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2012Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD: Foto: Roger Björkman

I DETTA NUMMER bl.a:

6 Elpris och elcertifikat

7 100 % Förnybart

8 Johan Ehrenberg: Vad handlar Egen el om?

12 Fyrbåken i Kattegatt – reportage från Samsö

17 Energiseminarium i Västerås

22 SERO granskar hanteringen av kärnavfallet

26 Restor stöttar återstart

29 Försäkringar för SVAF-medlemmar

30 Fem år för att få tilstånd

31 Domstolen drar gränser

34 Vramsåns Vänner Värnar Vattenkraft

35 SVAF:s remisssvar

39 Vad händer inom Vattenrätten

Hur ser möjligheterna ut för att den svenska elproduktionen 2030 enbart baseras på förnybara energikällor 2030?Vilka styrmekanismer finns idag som leder till ett sådant läge?

LED

AR

E

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

Vi börjar med EU-direktiven. Målet för all förnybar energi i Sverige 2020 är 49%. Detta mål är redan uppnått. Att utvecklingen därmed skulle avstanna är inte troligt. Det andra EUdirektivet gäller energieffektivisering där målsättningen är att minska energianvändningen med 20% fram till 2020.

Sveriges målsättning är att öka den förnybara andelen el med 13,2 TWh/år mellan 2012 och 2020. Detta sker genom samarbete i det gemensamma certifikatsystemet med Norge där den totala ökningen är 26,4 TWh/år

Vindkraft

Sverige har ett mål för vindkraften på 30 TWh/år 2030. För att nå dit krävs ett minimum av intresse och regelverksanpassning från regeringens och riksdagens sida. 2010 levererade vindkraften 3,5 TWh. Detta har till idag ökats till drygt 7 TWh/år. För att nå målet 30 TWh per år erfordras en genomsnittlig årlig ökning på något över 1 TWh/år, en utbyggnadstakt som är lägre än den redan nu etablerade. Med denna förutsättning kan 20 TWh/år nås 2020 och 30 TWh/år 2030.

Vattenkraft

Vattenkraften gav 2010 66 TWh, vilket ligger nära det fleråriga medelvärdet. Vattenkraften varierar med nederbördsmängden. En svag ökning av vattenkraften kan förväntas till 2030.

Effektivisering av befintliga kraftverk tillsammans med viss utbyggnad av småskalig vattenkraft, ca 2 TWh/år, och förväntad nederbördsökning kan uppskattas ge ytterligare 6 TWh/år. Totalt uppnås då 73 TWh/år 2030. Den småskaliga vattenkraften skall då inte belastas med extrapålagor som staten schablonmässigt ålägger vattenkraften. Att ta ut extra hög fastighetsskatt för storskalig vattenkraft kan motiveras men inte för småskalig vattenkraft.

Kraftvärme

Kraftvärme gav 2010 19,5 TWh. Av detta var ca 11 TWh biobränslebaserad kraft. Svebio uppskattar att 20 TWh kraftvärme, varav 14 TWh biobränslebaserad el kan levereras 2020.

Kan den fossila delen 6 TWh/år elimineras till 2030?

Solel

Sverige är ett u-land ifråga om solel. 1,6 W installerad effekt per invånare kan jämföras med 300W för Tyskland, 180W för Tjeckien, 14W för UK, länder som har en årlig solinstrålning på samma nivå som Sverige. Dags för uppryckning. Flera länder i EU planerar att inom fem år fördubbla sin kapacitet. Oundvikligen kommer solel att spela en roll även för den svenska elgenereringen. Med 1 TWh/år 2020 skulle vi nå en tredjedel per capita av vad Tyskland och Tjeckien har idag. Med rätt inställning hos beslutsfattare nås 10 TWh solel 2030.

Nettodebitering för egen el samt minimipris behövs för att utvecklingen av solel skall komma igång ordentligt.

↪


Effektivisering

Man kan konstatera att användningen av elenergi i Sverige minskat under det senaste decenniet, en långsam minskning för bostäder och service och sedan 2008 en kraftig minskning inom industrin. Dessförinnan låg industrin på en i huvudsak jämn nivå.

Minskningen inom bostäder och service torde fortsätta och man kan förvänta sig att det blir ytterligare ett fall i elanvändningen inom industrin då fler förbrukningsenheter avvecklas än vad som tillkommer. Energieffektiviseringsdirektivet torde också förstärka utveckling inom båda sektorerna. En minskning på omkring 1% per år torde vara rimligt att förvänta sig.

Kärnkraft

Kärnkraften då. De tio reaktorerna i Sverige är mellan trettio och fyrtio år gamla och kommer under perioden fram till 2030 att falla för åldersstrecket.

Slutsats

Sveriges mål för förnybar el för perioden 2012 - 2020 är att öka med 13,2 TWh/år. De ovan beskrivna målen nås om 2012 års nivå

LED

AR

E

gäller som utgångspunkt för ökningen. Om 2011 års utfall är basen erfordras ytterligare 10 TWh/år. Elcertifikatsystemet behöver stramas upp. Det prisfall som skett under det här året måste undvikas för att ökningen av förnybar energi skall vara stabil så att de som investerar i förnybar energi kan lita på systemet. Regering och riksdag måste agera och justera kvoter så att överskott av certifikat undviks. De bör också fundera på om inte ett minimipris bör etableras.

Blir det då brist på elektricitet? Knappast! Redan nu har Sverige ett överskott på el som exporteras och med ovan angivna utveckling kommer överskottssituationen att kvarstå hela perioden fram till 2030 och med största sannolikhet även därefter. Sverige kommer att svara för en del av el försörjningen i Europa, vilket med våra förutsättningar är både en möjlighet och en skyldighet.

Bifogade figur visar den beskrivna utvecklingen.

Peter DanielssonStyrelseledamot i SERO

2000 2003 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2017 2020 2025 2030

TWh

Användning

Tillförsel

Vattenkraft

Vindkraft

Värmekraft

Solel

Kärnkraft

EL i SVERIGE


HAR NI GAMLA SPETTLUCKOR? INTRESSERAD AV ATT BYTA FÖR SISTA GÅNGEN?

Spettlucka

Kvalitet FOAB tillverkar luckor i rostfritt stål, som har en lång livslängd. Varför byta luckor med jämna mellanrum när man kan köpa luckor i rostfritt stål? Dessutom slipper man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att det ska bli tätt!

Miljö Tryckimpregnerat trä innehåller krom, arsenik och koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren.

Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. En robust konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda.

Ekonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåt här på FOAB är priset på rostfria luckor mycket konkurrenskraftiga mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä.


Spettlucka






Spettlucka






Spettlucka






Spettlucka






Spettlucka






Spettlucka






Spettlucka






Marknadsanalys och rekommendationer Elpriset

Historiskt sett är det i första hand väder-förhållandena som styr årsvariationerna på spotpriset. I skrivandes stund (som är den siste november) ser vi en övergång till kallare och torrare väder i förhållande till ett normalår. Det har direkt gett ett genom-slag på den hydrologiska balansen som gått från ett överskott på cirka 10 TWh till att ligga på en nollnivå. Detta borde på-verka spotpriserna uppåt, men med nuva-rande makrofaktorer, såsom den svaga in-dustrikonjunkturen, är det svårt att se hur mycket det kommer att stiga. Innan vi sett utvecklingen på spotpriset är det svårt att se påverkan på de långa kontrakten.

En annan parameter, som har haft en negativ påverkan i det sista, är det som skett med utsläppsrätterna. Vi har allt mer påverkan på priserna på den nordiska el-marknaden från el baserad på gas- och kol-kraft. Och här påverkar priset på utsläpps-rätter direkt priset på den producerade elen. Vad som hänt är att man inom EU har diskuterat att hitta former för att minska antalet utsläppsrätter för att därigenom få priserna att gå upp. Det uppstod ett rykte att detta vara nära förestående, vilket gjorde att priserna gick upp. När det sedan visade sig att det endast var ett rykte utan substans föll priserna tillbaka får 9 EUR till 6 EUR. Detta påverkade direkt spotpriser-na negativt på nordpool.

ElcertifikatHär ser vi en starkt uppåtgående trend. Vid nyår försvinner stora tilldelningar av elcertifikat till både biomassa- och vat-

ELPRIS OCH ELCERTIFIKAT – VAD HÄNDER?Förnybar Energi Sverige AB, vanligen förkortat FEAB, är ett samägt bolag mellan SERO, SVIF och SVAF, som är bildat för att hantera frågor som är av gemensam och kommersiell karaktär. Ett exempel är ett ramavtal för försäljning av el och elcertifikat där, medlem-marna i föreningarna kan ansluta till avtalet när de skriver sina egna kontrakt.Tidigare hade vi under flera år ramavtal med Bixia, men för 2012 skrev vi ett ramavtal med NEAS ENERGY från Danmark och nu har vi skrivit ett nytt 2-årsavtal med NEAS, sedan de förbättrat sina villkor och skaffat sig en svensk representant, Sten Lillienau.I samarbetet ingår att NEAS några gånger per år ska ge en lägesrapportering om el- och elcertifikatmarknaden.Nedan följer den första.

tenkraftbaserad elproduktion. Kvotplikten minskas i och för sig samtidigt i Sverige för att kompensera denna minskning, men det görs inte fullt ut eftersom man vill minska överskottet av elcertifikat. Samtidigt är det inte några större projekt på väg i Norge som kommer att tilldelas elcertifikat, vilket innebär att Norge får ett underskott och behöver köpa en del certifikat från Sverige.

Sammantaget innebär det att det svens-ka överskottet reduceras med en prishöj-ning som resultat.

Ytterligare en faktor som påverkar el-certifikatspriset uppåt är att utbyggnaden av vindkraft i Sverige har bromsat in på grund av det låga elpriset. Det gör att det sannolikt inte kommer att byggas riktigt lika mycket som beräknat vilket ger att till-delningen av elcertifikat blir något lägre än beräknat.

Rekommendationer

Eftersom det mesta talar för ett stigande pris på elcertifikat rekommenderar vi att ligga med spotprisavtal. För elektriciteten ser det däremot lite mera osäkert ut. Vi kommer sannolikt se en normal årstids-variation med uppgång under vintern, men det finns mycket som talar för att den inte blir lika stor som tidigare år. På längre sikt finns det tyvärr mycket som pekar på ett nedåtgående pris på grund av en tro-lig kommande överproduktion av el och fortsatt svag konjunktur. Därför kan fast pris eller aktiv portföljförvaltning vara ett alternativ. Om man överväger ett fastpris är det normalt sett bäst att försöka pricka in att låsa när det just är på väg mot kallt och torrt väder för att få del av den posi-tiva påverkan som det tillfälligt ger även på längre kontrakt.

Sist men inte minst rekommenderar vi

att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som svenska ursprungs-garantier.

Jakob Vive MunkSten LillienauNeas Energy

SER

O

Jakob Vive Munk

Sten Lillienau


Göran Bryntse: 100% förnybar energi 2030 möjligt

Utsläppen har spridits långt, nu fångar man cesiumradioaktiv fisk utanför Kali-fornien. Kärnkraftsexperten Arnie Gun-dersen uppskattar, utifrån erfarenheter från bl a Harrisburg, att ca 1 miljon can-cerfall kan förutses under de närmaste 20 åren. Först kommer sköldkörtelcancer, om fem år börjar lungcancer visa sig, där-efter hjärntumörer, leukemi osv.

Cancerfall kostar enl. schablonberäk-ningar samhället ca 20 miljoner kronor per styck.

Fukushima skulle alltså bland annat or-saka cancerrelaterade kostnader på ca 20 000 miljarder. Det bör jämföras med de s k uppstädningskostnader som Tepco räknar med på 836 miljarder, där inga nämvärda sjukvårdskostnader ingår.

Kärnkraftens byggkostnader har också skenat iväg. Frankrike har beräknat att de ökade säkerhetsåtgärder som man nu vet är motiverade i befintliga 58 reaktorer på grund av Fukushimakatastrofen kom-mer att kosta ca 80 miljarder. Omräknat till Sveriges tio reaktorer motsvarar det ca 13 miljarder. En ny reaktor kommer enligt Electricité de France att kosta ca 75 Miljarder kr. Det motsvarar ca 1 kr/kWh i produktionskostnad, dvs. minst dubbelt så mycket som energieffektiviseringar, solel och vindkraft beräknas kosta i fram-tiden.

Sen bör man inte glömma försäkrings-kostnaderna. Det går nog inte att försäkra

en reaktor fullt ut. Det skulle troligen handla om årspremier på minst tiotals miljarder per reaktor enligt beräkningar från några tyska försäkringsbolag.

2011 tillkom i EU 21000 MW solel, 9400 MW vindkraft och 8800 MW gaskraft samtidigt som kärnkraften minskade med 5900 MW. Utan tvivel är det den förnyba-ra energin som byggs ut allra mest.

Det fanns 240 GW vindkraft och 60 GW solel installerat i världen 2011 vilket i effekt motsvarar ca 300 kärnkraftsreak-torer. Kina har aviserat att de ska bygga minst 20 GW solel till 2015, kanske 30 samtidigt som vindkraften, som i dag är billigast, kan uppgå till 300 GW 2020. Priset på solcellsmoduler har sjunkit med en faktor 3-4 under de senaste tre åren och kan idag köpas för 0,87$/watt. I USA ökade solelen med över 100 % 2011 och i Japan väntar man en formlig explosion av solel tack vare de nya stöd som infördes 1 juli i år. 2011 investerades globalt över 1000 miljarder i ny solel, det är världens snabbast växande marknad.

Ännu billigare än sol och vind är en-ergieffektiviseringar. Flera utredningar bedömer att de kostar ca 25-30 öre/kWh. Det har också medfört att energianvänd-ningen i många EU-länder sjunker, t ex i Tyskland sjönk den ca 5 % 2011. För tjugo år sen drog som exempel ett normalt kyl- och fryspaket ca 1500 kWh/år,. Idag kan du köpa ett sådant paket som drar 300

-350 kWh/år. Alla ledande tillverkare lanserar nu sina energisnålaste produkter någonsin, TV-apparater, pumpar, fläktar, motorer, lampor m.m. Bara inom EU kan den nya tekniken spara in över 700 TWh el per år, mer än vad alla kärnkraftverk i EU producerade. Bara uppfyllandet av EU:s ekodesigndirektiv spar minst 540 TWh.

Om EU:s energieffektiviseringsdirektiv om 20 % effektivisering skulle genomför-as fullt ut skulle EU spara in ca 200 miljar-der euro i årliga energikostnader, välkom-met i dessa tider av pengabrist.

För Sveriges del har Förnybarhetsrå-det, med prof. Kåberger som ordförande, nyligen presenterat ett scenario för 100 % förnybar energi i Sverige redan 2030. Det förutsätter energibesparingar på 2%/år, 32 TWh solel, 70 TWh vindkraft, 155 TWh bioenergi och 69 TWh vattenkraft.

Det är nu hög tid för regeringen att gå samma väg som de flesta länderna i EU, satsa på förnybar energi och energieffek-tiviseringar. Höj ambitionen för förnybar energi till 70 % 2020. Då kan vi få en håll-bar energianvändning 2030 samt avveck-la kärnkraften om ca tio år.

Göran Bryntse, Tekn DrOrdf. i SEROStyrelsemedlem i European Renewable Energy Federation, EREF

SER

O

Senaste uppskattningarna av hur stora utsläppen varit från Fukushima, av kraftbolaget Tepco, maj 2012, tyder bl a på 360 Terabequerel av den långlivade isotopen Cesium-137, motsvarande över 4000 Hiroshimabomber eller fyra Tjernobyl.

Såhär ser logotypen som finns att ladda hem från hemsidan ut.

Den gamla har hängt med sedan starten och vi kände att det var på tiden att den fick en modernare touch. Namnet och syf-tet med vår organisation, SERO , är dock oförändrat.

I det engelska namnet så har vi gjort en

mindre justering, ordet Association har vi bytt mot Organization. Swedish Rene-wable Energies Organization blir det nya namnet, vilket vi idag tycker ger de rätta associationerna vid våra internationella kontakter inte minst inom EU-samarbetet.

Nu byter vi logotyp!


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Idag är det runt tusen personer som gör egen el, dvs producerar el motsvarande max sin årskonsumtion. Ofta lite mindre än så.

I Danmark sätts samtidigt bara detta halvår 30 000 nya egen els anläggningar upp.

I Tyskland är man över en miljon egen els producenter. En solig dag i maj (26 maj faktiskt) gjorde man på dagen 50% av lan-dets hela elkonsumtion via dessa solceller på taken hos privata husägare.

Fantastiskt.Men varför är det inte lika fantastiskt

här hos oss?

För att förstå problemen med egen el i Sverige måste man förstå energibolagens roll. Vi har politiskt byggt ett system där några stora jättar i samarbete med staten ska garantera alla medborgare säker (och gärna billig) el. Storskaliga lösningar, lika för alla. El har varit något som andra inte ska lägga sig i. Det har varit exper-ternas eget område. Men klimatdebatten på 2000-talet ändrade bilden. Experterna hade inga bra svar längre. Motståndet mot förnybar energi var både okunnig (gamla kunskaper från 70 talets oljekris) och fel-aktig. Det ständiga argumentet att ren el var ”för dyr” fick allt svårare att styra de-batten när kostnaden för smutsig el och kärnkraften blev allt mer uppenbar.

Men istället för att ta tag i det som en möjlighet valde svenska storproducenter att investera i smutsig elproduktion i Eu-ropa samtidigt som man faktiskt motarbe-tade de få försöken till småskalig ren elpro-duktion i Sverige.

Absurda inkopplingsavgifter var ett sätt. Microproduktion blev ekonomiskt omöj-lig.

Ändå tills några började göra sin egen el med det uttalade målet att inte sälja nån el. Bara konsumera.

Jag tror det var då regelsystemet sprack. När jag ringde de stora nätbolagen för att hjälpa folk som ville sätta upp solceller och

Vad handlar egentligen Egen El om?Det har nu gått drygt sex år sen jag första gången fick se hur mycket el mina solceller gjorde i elnätbolagets mätare.Mätaren gav ständigt nya siffror med ett minus framför sig. Det var en riktigt solig dag som gjorde mig lite barnsligt glad. Det funkade! Från att ha varit en elkonsument blev jag en liten, liten elproducent. Min överskotts el gick via ledningen till närmsta granne.Vilken känsla

i luren fick höra svaret ”det är olagligt” så förstod jag att något var på väg att hända.

”Stäm mig” sa jag. För självklart var det inte olagligt.

Så det blev ingen stämning och inga bi-stra möten i domstolar.

Istället fick vi en tydligare lag om rätten att göra sin egen el 2010 och sen dess har det börjat växa.

Egen El har för samhället enorma förde-lar i en tid då 80% av all fossil energi ska bort så fort det nånsin går, för att stoppa växthuseffekten.

För det första ökar den energikunnandet hos tusentals människor. Sätter man upp solceller börjar man också kolla sin elkon-sumtion. Man ändrar beteende, blir med-veten.

För det andra hjälper det nätet. Den gi-gantiska nätförlusten vi har i Sverige mot-svarar ju faktiskt en hel kärnkraftsreaktor. 8% av elkonsumtion är förluster. Men egen els ankläggningar har inga sådana förlus-ter. El som produceras på gården och kon-sumeras direkt… det blir faktiskt väldigt

effektivt.För det tredje gör det nätet stabilare. Ju

fler små producenter som lokalt exporte-rar under dagen, desto mindre överföring måste nätbolaget göra från norrlands äl-var. Eller från tysk kolkraft. Påståendet att förnybar energi skulle tvinga fram stora nätinvesteringar gäller inte egen el. Där utnyttjar vi bara de ledningar som redan är dragna (Däremot kräver nya stora vind-kraftsparker nätinvesteringar såklart. Men det gör även kolkraftverk).

För det fjärde flyttas makten över ener-gin ut i samhället från ett litet expertstyre. När miljoner gör egen el så har de också makt över sin energiframtid. En solcells-anläggning innebär att man vet vilket el-pris man kommer ha från sitt tak… fyrtio år framåt! Vilken annan privat investering kan slå det?

Så vad talar då emot?Egen el har varit dyr. Att solcellerna nu

är nere i nästan råvarupriser är ju en till-fällighet då Kina satsat så våldsamt på solcellsfabriker. Lika stora prissänkningar kan man nog inte räkna med framöver. Men visst, ny teknik och massproduktion brukar inte göra saker dyrare direkt.

Men fortfarande kostar en färdig an-läggning mellan 15 och 20 kr per W. Med installationsbidrag kan man räkna hem det hela på 7 år. När man gör en privat kalkyl med elpriset plus överföringspriset från nätbolaget hamnar de flesta på mellan 1.30 och 1.40 per kWh. Med stigande elpri-ser kommer det bli allt bättre ekvation.

Småskalig vindkraft är däremot allde-les för dyr fortfarande. Nästan dubbelt mot solelen räknad per producerad kWh. Det beror på att det inte finns någon mass-marknad på jorden. Små vindsnurror är en outvecklad marknad (av de 18 snurror jag testat är det bara 5 som får godkänt vad gäller enkelhet och prestanda. Ingen får det prismässigt.)

Det finns heller inget stöd för tekniken så genombrottet kommer dröja ett tag till.

Johan Ehrenberg


FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

I motsats till stora vindkraftverk har ju de små mer problem att bli effektiva. Det beror framförallt på att de inte sitter 100 m upp i luften där vinden är stadigare och stark. Men också för at växelriktare inte är gjorda för de små spänningar som en vind-snurra ger vid marknära vind.

Det tredje sättet att göra egen el, med peltierelement eller små vedpannegenera-torer är fortfarande väldigt okänt i Sverige. Men jag tror inte det är många år kvar tills kaminer och spisar ger hus några hundra kWh under en vintermånad.

Men vattenkraften då? Nja reglerna kring vattenkraft är så snårig och kompli-cerad i Sverige at de fl esta avstår snabbt. Bara de som kan göra elproduktion för för-säljning tittar på det. (Och där vet vi ju att det fi nns mycket fi n småsklig vattenkraft att utnyttja). Den egna konsumtionen är helt enkelt oftast för liten för ett vanligt hus för att motivera kraftsamlingen man måste ta för att få göra egen el i en bäck.

Hur stort kan det bli? Jag är rätt säker på att vi i Sverige har 10 000 egen els produ-center inom ett eller två år. De allra allra

fl esta med solceller. När nya kvittnings-regler genomförs (där du får ”lagra elen” i nätet en solig dag och hämta hem den en kylig natt) kommer många fl er våga ta ste-get. Detta trots att överskottsproduktionen faktiskt är rätt liten för en normal egen els producent.

Men ännu viktigare kanske elbilen blir. Jag ser framför mig hur elbilar kommer motivera människor att göra egen el ännu mer. Ett garagetak med solceller försörjer nämligen en elbil med all energi den behö-ver… 40 år framåt. Den makten över den egna transportkostnaden är svårslagen.

Så hur stor kan det bli? Riksbyggen räk-nade på 83 ut att man med dåtidens teknik kunde göra en tredjedel av hushållselen från husens tak. Sen hände inget.

Men nu när det händer så är siffran själv-klart inte mindre. Även Sverige kommer få 50% av all el en solig dag från våra tak.

Fast visst behövs det fl er lagändringar också.

I Sverige har man infört den märkliga re-geln att om man gör mer el på årsbasis mot vad man konsumerar så ska man betraktas som producent.

Det betyder att den som minskar sin el-konsumtion bestraffas av politiken.

Det vore självklart mycket bättre – och enklare – att alla som producerar sin el, först får konsumera sin produktion och sen bara betala inkomstskatt på överskot-tet som exporteras efter det. Då skulle vi få människor som vågade sätta upp större an-läggningar, ja fylla taken, för att göra mer klimatnytta. Och säkra sin elframtid.

För i grund och botten handlar ju förny-bar energi om detta enkla.

Vi MÅSTE öka den. Varje ren kWh, varje liten solcell, varje liten snurra är ett steg närmare en hyfsad framtid även för våra barnbarn.

När människor då själva tar initiativ och försöker göra lite nytta så ska regler, politik och energijättarna göra allt de kan för att hjälpa dem. Inget annat.

Johan Ehrenberg

Sälj den till oss istället Förnybar el är väldigt populärt bland våra kunder och efterfrågan baraökar. Det är därför glädjande att många nya producenter kommit till oss i höst. De har förstått vikten av en bra elaffär baserad på service, anpassade avtal och kunskap om elmarknaden. Vi vill passa på att hälsa dem välkomna! Vill du också sälja din el till oss? Kontakta våra erfarna säljare:Anders 031-34 64 181, Rolf 031-34 64 177 eller Georg 031-34 64 178.

Köp inte din el av oss


I Sverige tar de flesta för givet att elnät finns framdraget och fungerar bra, men i världen är det väldigt många som sak-nar detta. Det svenska företaget TEROC har arbetat länge med lösningar för detta och har under året tagit ett stort steg för att nå ut med sin modulbaserade teknik i Sydamerika.

Solceller och små vindkraftverk har funnits länge. För den som saknar elnät eller där elnätet är otillförlitligt, behövs dock en komplett systemlösning, som ofta blir optimal om man kan kombinera flera energikällor till ett så kallat hybrid-system. För att göra det lättare än tidigare att skapa sådana hybrider har företaget utvecklat en ny typ av systemmoduler, som är lätta att transportera och enkelt kan kopplas samman till en komplett el-

När man närmar sig Sven Ruins hem i Odensvi utanför Köping ser man ett vackert ståltorn med en liten vindsnurra på toppen sticka upp över nejden. Väl framme konstaterar man att kraft-verket inte hörs trots att det går på högt varv. Efter att ha arbe-tat på flera laboratorier har Sven återvänt hem för att utveckla ny småskalig vindkraft med hybridlösningar. Som uppfinnare, skicklig verkstadstekniker och elektronikkonstruktör tar han fram produkter främst avsedda för U-länder. Att de samtidigt är väl användbara i Sverige för den som vill öka sin självförsörjning med el är ingen nackdel, särskilt som utrustningen fungerar bra utan nätanslutning.

försörjning. Inriktningen är exempelvis hus eller byar, där man har större behov än vad ett litet likströmssystem med sol-celler kan ge. Det här systemet kan ge en-fas eller trefas växelström, så att man kan använda många av de maskiner vi är vana att kunna använda med elnätet, vilket kan vara viktigt för att man ska kunna ut-veckla verksamhet exempelvis på lands-bygden i utvecklingsländer.

Den första typen av systemmodul, som har installerats i bland annat Bolivia, ger upp till 2 kW eleffekt. Tekniken är skal-bar, i första hand till större storlekar, och kan samköras med exempelvis die-selkraftverk på 20 kW. Att komplettera befintliga dieselkraftverk med TEROC In-dependent Power är ett mycket kostnads-effektivt sätt att spara dieselbränsle, och

Intervju med Sven Ruin:

Svenskt småföretag siktar utanför landet med småskalig energi

därmed minska koldioxidutsläpp.En speciell utmaning i sammanhanget

är att hitta tillräckligt bra små vindkraft-verk, som kan integreras i systemet. De platser som saknar elnätsanslutning är oftast avlägsna och därför är det extremt viktigt med tillförlitlig utrustning. Dess-utom behöver ett antal formella krav vara uppfyllda, vilket en del leverantörer av små vindkraftverk bortser ifrån. TEROCs Sven Ruin har varit pådrivande för att en internationell konsumentmärkning av små vindkraftverk ska komma tillstånd. Som en komplettering provar företaget även ut små vindkraftverk själva, vid sitt kontor utanför Köping.

En speciell egenskap är att systemen kan omfatta laststyrning, vilket gör det möjligt att skapa gemensamma system

VIN

DK

RA

FT

18 m högt åttakantigt plåttorn kan resas och fällas ner med två hyraulkolvar. Det blir då lätt att arbeta med vindkraftverket,


VIN

DK

RA

FT

i exempelvis en by, på ett mycket bättre sätt en tidigare. Överskott på förnybar en-ergi kan tas tillvara och överutnyttjande kan undvikas automatiskt. Till exempel kan ett system för byelektrifiering kom-bineras med försörjning av en basstation för mobiltelefoni, utan att driftsäkerhe-ten hos basstationen äventyras. Systemen kan växa om behovet av el växer och för större system finns styrmoduler framtag-na, som gör att man kan bygga ett öppet system med produkter från flera olika till-verkare. Som ett tillägg kan data samlas in och lagras i en central databas, så att kunskap kan byggas för exempelvis ut-rullning i ett land. Man kan säga att det är en form av ”smart nät”, men skapat för att konkret lösa de enkla människornas behov.

Som en ”spin off” har tekniken även funnit sin användning i vanliga fastighe-ter i Sverige. Både stora och små fastig-hetsägare kan ha ett intresse av att kom-binera lokal elgenerering och effektiv användning av energi.

Sven Ruin är en av landets mest erfarna

utvecklare av vindkraft efter många år i branschen bl a som anställd på Nordic Windpower. Hans engagemang för att hjälpa folk i U-länder till en bättre energi-försörjning med förnybar energi är starkt. Just en teknik där olika energiformer kan hjälpas åt att generera el har stort värde och i Sydamerika finns ofta många små vattenflöden där även vattenkraft kan ge-nereras.

Det finns många uppfinnare som konstruerat små vindkraftverk men få konstruktioner har varit hållbara och

producerat utlovat antal kWh. Därför ar-betar Sven på uppdrag av SERO för att vi i Sverige skall få en konsumentprovning som garanterar en viss teknisk kvalitet på verken samt vilken produktion som kan förväntas. Alla kraftverk som säljs måste också vara försedda med CE-märkning där säljaren skall kunna garantera och dokumentera utlovad prestanda. SERO har begärt att staten anslår 2 miljoner kr för att testa ett tiotal konstruktioner hos SP i Borås. Detta är nödvändigt om små-skalig vindkraft skall få en större mark-nad i Sverige. Viktiga är också de privata tester Johan Ehrenberg och hans ”Egen El” i Katrineholm utför på små importe-rade verk från Asien. Många, särskilt ki-nesiska fabrikat har då fastnat i Johans ”sil” och inte kommit in på svenska mark-naden.

Den som vill veta mer om Sven Ruins hybridanläggning kan maila Sven på [email protected]

Olof Karlsson

En sammanfattning av rapporten publicerad av KTH lyder :

”Syftet med denna rapport är att ge en kvalitativ förståelse om det förändrade behovet av reglerkraft vid en mycket stör-re andel variabel förnybar elproduktion än idag. Detta är en första upplaga där möjligheterna att integrera 45 TWh vind-kraft och 10 TWh solkraft studeras. I rapporten visas att trots en mycket större andel variabel förnybar kraft så sker inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft jämfört med idag, dvs kraftsystemets förmåga att följa med nettoför-brukningen från timme till timme. Nettoförbrukningen avser [förbrukning]-[vindkraft+solkraft] dvs den förbrukning som övriga kraftverk, inom eller utom landet, ska klara av. Anled-ningen är att vindkraftens variation från timme till timme är relativt liten, under ca 10% av installerad effekt, medan el-

Måttligt behov av reglerkraft vid 30 TWh vindkraftDet har förekommit många felaktiga uppgifter om hur stor reglerkraft som skulle behövas för att balansera utbyggnaden av vind- och solkraft. Nu har professorn i Ellära vid KTH i Stockholm, Lennart Söder gjort en djupanalys av vad som händer om 30 TWh vindkraft skall integreras i det svenska kraftsystemet. I nästa steg undersöks vad som krävs om 45 TWh vind och 10 TWh solkraft skulle integreras.

förbruknings variation är betydligt större. En mer detaljerad studie, där upp till 30 TWh vindkraft har studerats och vat-tenkraften studerats på älv- och aggregat-nivå, ger liknande resultat, dvs inga dramatiska förändringar av behovet av reg-lerkraft. En annan aspekt av reglerkraft är förmågan att klara den högsta elförbrukningen i ett system med mycket variabel elproduktion, ofta benämnd högeffektreserver. I rapporten visas att den generella slutsatsen är att storleksordningen i kostnad för att klara denna utmaning är på nivån noll eller enstaka ören per kWh.”

Hela rapporten på 30 sid. finns på http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:570566

Olof Karlsson

Sven Ruin


Utanför turistorten Ballen ser man på långt håll den långa, av vikingahus inspirerade,byggnaden där Energiaka-demin håller till. Det är ett på alla sätt energieffektivt hus med solceller och sol-fångare på taket. Bredvid huset har man arrangerat en energistig där intresserade i egen takt kan lära sig om förnybar en-ergi av olika slag, något som fördjupas i den stora hallen inomhus. På sommaren har man öppet för allmänheten två efter-middagar i veckan då man får en intro-duktion och rundvandring följt av före-drag och filmvisning.

Svend Auken

Den här eftermiddagen då vi, några ny-fikna turister, bänkade oss i den stora salen fick vi en innehållsrik presentation om Energiakademins historia och nuläge av Anja Daugaard. Hon började med att poängtera betydelsen av den man som var upphov till det som skulle bli Samsös framgångssaga, nämligen Svend Auken. Han var miljöminister från 1993 och från 1994 till 2001 både miljö och energimi-nister. Han var en stor miljökämpe och naturälskare och integrerade tanken på ett hållbart samhälle tvärs över ministe-rierna och de olika partierna.

Tävlingen

För att stimulera utvecklingen mot att bli självförsörjande när det gäller förnybar energi utlyste Svend Auken 1997 en täv-ling. Staten tog därför ett beslut om att man skulle välja ett avgränsat område som skulle tjäna som förebild för hela

Fyrbåken i Kattegatt

landet och även bli ett skyltfönster ut mot övriga världen.

De tävlande skulle visa upp en hand-lingsplan där tre mål skulle uppfyllas:1. Det hela skulle genomföras på tio år.2. Projektet skulle bäras av ett stort folk-

ligt engagemang och samverkan med lokala aktörer.

3. Bara kända, existerande teknologier fick användas.

Fem öar valdes ut. Samsö anlitade en konsultfirma från Århus med spe-cialite på miljö och energianalyser. Till-sammans med lokala organisationer in-ventrades ön på sina resurser; sol, vind, halm och träflis. Enligt planen skulle Samsö kunna bli CO2 neutral genom att få all el från vindkraftverk, täcka 50% av värmebehovet från fjärrvärme baserad på förnybar energi och resten på indivi-duella hållbara lösningar. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Samsö vann!

Nu skulle bönderna få hyra ut mark till vindkraftverken, sälja halm och träflis till de nya fjärrvärmeverken, och hant-verkarna skulle lära sig att sätta upp nya system.

Hur komma igång?

Dagen efter Samsö vunnit priset kung-jorde borgmästaren att kommunen tänkte inte engagera sig i detta.Vad göra? Det som fanns var ett bidrag från Energimyndigheten som finansierade energikonsulten som tidigare utarbetart den vinnande planen, och så anställdes en miljölärare från Samsö, Sören Her-mansen. Det var viktigt att en ortsbo med

En solig dag i augusti åkte vi några stycken med färjan från Kalundborg på Själland med destination Kålby Kås på Samsö. Den lilla ön, mitt emellan Själland och Jylland, har under de sista åren placerat sig på världskartan då Samsö på kort tid lyckats göra sig CO2-fri. Med detta i åtanke blev man lite för-bryllad då färjan bolmade svart illaluktande rök. Efter en två timmar lång båttur reste sig ur havet tio lysande vita vindkraftverk i en rak linje söder om ön. Vid ett besök se-nare på Samsö Energiakademi fick vi lära oss att det finns ett samband mellan röken från färjan och vindkraftverken till havs. Tio vindkraftverk i havet möter besökarna till Samsö

Text: Carl Olov Persson Foto: Birgitta Nilsson

EGEN

EN

ERG

I

lokalkännedom var involverad. Sören kände allt och alla och visste var, när och hur man skulle nå folk. Många kaffekan-nor och ölbackar tömdes under ett antal möten då man berättade om energipriset och vilka möjlijheter och utmaningar det skulle kunna föra med sig.

En åtgärd man genast kunde börja med var att få igång det nationella pro-grammet för energibesparingar i pen-sionärers hus. Med en annons i ortstid-ningen fick man många svar, och med ekonomiska beräkningar på vad var och en skulle kunna tjäna på att isolera sitt hus blev en hel del byggnadssnickare satta i arbete.

En nyckelperson med stor personkän-nedom var smeden på ön som hade en viktig inkomst genom att sätta in olje-pannor och ge dem service. Sören lycka-des få honom att förstå att det skulle bli mer och roligare jobb om han istället satsade på energiomställningen. Bland annat skulle det installeras solfångare, men för det behövdes certifikat. Man fick en tredagars kurs ordnad till ön ” och plötsligt hade vi en ö med ambassadörer för solenergi. That moved for sales”, som smeden Ole Hemmingsen sa.

Vindkraftverken

Enighet om var de landbaserade vind-kraftverken skulle placeras var viktig, därför hade man öppna möten om det och detaljerna för finansiering. I den ursprungliga planen fanns 15 vindkraft-verk , men det var svårt att komma över-ens om placeringen, därför bestämde


man sig för att endast beställa elva styck-en, men större och högre. (1 MW och 77 m till vingspetsen – klara år 2000) Den norra delen av ön med sin storslagna natur var inte lämplig för vindkraftverk, tyckte man, och därför skulle de endast finnas på¨slättlandet i söder.

2002 skedde ett genombrott. Det blev ny kommunstyrelse med ny borgmästare som förstod potentialen i energiprojektet och investerade 125 miljoner DKK.

De tio vindkraftverken offshore (2,3 MW 103 m till vingspetsen - klara år 2003) byggdes för att kompensera för den bensin- och dieselslukande trans-portsektorn, inte minst de tre bilfärjorna. Ännu var de alternativa drivmedlen för dyra eller teknologin för oprövad. Vind-kraftverken producerar 80 000 MWh/år. Det var mer än vad transporterna gör av med. Strömmen säljs till det nationella elnätet och överskottet används till olika projekt. Vindkraftverken har blivit en god affär på grund av de statliga inmat-ningstarifferna som drog ner återbetal-ningstiden till sex – åtta år.

Av de elva landbaserade vindkraftver-ken ägs nio individuellt av lantbrukare medan två är andelsägda. För de off-shore gäller att tre ägs av större privata investerare ( de flesta lantbrukare från ön), två är andelsägda och Samsö kom-mun äger fem.

(Den danska ”VE-loven” säger att minst 20% av ett vindkraftsprojekt skall utbjudas som ägarandelar till boende i kommunen.)

För att så många som möjligt skulle känna sig delaktiga och få glädje av vind-kraftverken, gjorde man på följande sätt, berättar Sören:

- Banken beviljade lån för en, tio eller trettio andelar. Det beydde att alla på Samsö kunde köpa en andel. De fick ett papper med ett låneerbjudande, sedan behövde de bara signera och andelen var deras när den var betald. Även folk utan pengar kunde alltså bli med. Sören fort-sätter:

- Kommunen fick mer vinst från vind-kraften än vad de budgeterat för. Över-skottet beslöt man att sätta åt sidan.

Därför kunde vi be om en donation till Energiakademin. Det var ett hus som vi önskat från början. Vi fick pengarna och på så sätt hjälpte vindkraftverken till att finansiera Energiakademin!”

FjärrvärmeverkenFörsta fjärrvärmeverket, vid centralor-ten Traneberg, byggdes redan 1993 av det lokala energibolaget NRGI (alltså före Energiakademins tid).

Sedan finns det två nya halmeldade kooperativt ägda. Halmen säljs av bön-dena på femårskontrakt för 60 - 80 öre kilot. Efter förbränningen återförs askan till åkrarna som gödning.

I norr ligger det enda träfliseldade fjärrvärmeverket, Nordby/Mårup. God-set Brattingsborg har en del skog i norr, så därifrån kommer träflisen. Verket ägs, liksom det i Traneberg, av NRGI då ortsborna tyckte det var bekvämast att lämna över ansvaret till ett bolag. Dess-utom har man satsat på en solfångaran-läggning på 2500 m2. Eftersom det finns många fritidshus i norr var det en god idé

Text: Carl Olov Persson Foto: Birgitta Nilsson

EGEN

EN

ERG

I

Besökarna får information om olika energiformer.


Även campingen får sin el från vindkraft.

med solfångare som under sommaren kan leverera värme och varmvatten till de många turisterna. Dessutom sparar man på bristvaran träflis.

Det är brukligt vid anläggning av nya fjärrvärmeprojekt i Danmark att man i förväg bara betalar 100 DKK i anslut-ningsavgift..( Kommer man senare blir det fullt pris.) Detta förmånliga erbju-dande har alltså gällt vid Samsös anlägg-ningar.

Samsö 2,0

Även om Samsö blivit CO2-neutral (nå-got man klarade på sju år), så återstår ju saker att göra. Därför har man nu en årlig konferens ”Samsö 2,0” där man planerar nästa steg. Michael Kristensen vid den rådgivande ”Energitjensten”, knuten till Energiakademin, svarade på mina frågor om vad han tyckte var det viktigaste för närmaste framtiden. Michael svarade så här:

- En stor del av de kommunala bilarna kör nu på el. Det är meningen att de of-fentliga bussarna och postens skiftar till el 2013.

Sist men inte minst – man har nu an-ställt en ingenjör för att kartlägga till-gången på biomassa, ekonomi placering med mera.

Det ser ut som om man redan nästa år kommer att påbörja byggandet av två små anläggningar i var sin ände av ön för att i första hand produccera biogas till färjorna.

Michael fortsatte:- Fortfarande finns 700 permanent-

bostäder med oljeeldning, så dem måste vi ta tag i. Vi har nu också stort fokus på energirenovering och kollar upp både privata och kommunala byggnader. Fle-ra projekt är på gång bland annat i sam-arbete med kommunen.

Den nya vallfartsortenEnergiakademins kalender är alltid full-bokad. Mer än 5000 personer per år från hela världen gör besök. Det är skolelever, forskare, journalister, politiker med mera. Det demokratiska experimentet lockar många, speciellt japaner. En per-son som ofta besöker ön är energiex-perten Iida Tetsunari som är engagerad i samma stiftelse som Tomas Kåberger, nämligen ”Japan Renewable Energy Foundation”.

Att Samsö fått stor uppmärksamhet beror i första hand på eldsjälen Sören

Hermansen. Sedan såg EU tidigt vad som var på gång. Flera viktiga priser har också bidragit. Här några exempel: 2009 mot-tog man det prestigfyllda ”Göteborgs- priset”, dessutom flera EU-priser varav det sista är ”EUs ManagEnergy Local En-ergy Action Award 2012”.

I den tillkrånglade värld vi lever i har det enkla och självklara blivit något helt unikt. Därför vallfärdar nu hela världen till Samsö.

Text: Inger WidellFoto: Inger Widell om inget annat anges.Källor: Intervju med Energitjensten,hemsidan www.energiakademiet.dk

Japanen Iida Tetsunari och eldsjälen Sören Hermansen. Foto: Energiakademiet.dk

EGEN

EN

ERG

I

Inger Widell


Västmanlands Energiförening: Fördela stödet till solenergi mer rättvistPå sitt årsmöte i Västerås den 10 november beslutade Västmanlands Energiförening att skriva till energiminister Anna-Karin Hatt om snedfördelningen mellan stöd till solceller och solfångare, där solceller får stöd och solfångare inga bidrag. Dock ger arbetet med att installera solfångare rätt till rotavdrag.

Bidrag till solel slår snettStaten ger 45% bidrag till installation av solceller för elproduktion. I regeringens budget föreslås bidraget finnas kvar till 2016 och 210 miljoner kr anslås. Detta låter ju utmärkt men får tyvärr förödande konsekvenser för annan solenergi.

Solvärme via solfångare är det andra sättet att ta tillvara den rena solenergin. Till installation av solfångare ges inget bidrag. Den ensidiga satsningen på solel innebär nu att den spirande solvärmemarknaden håller på att kvävas, nära en halvering under 2012 talar sitt tydliga språk.

Anledningen är att en solcellsanläggning med 45% bidrag kan uppskattas få en återbetalningstid på ca 10 år, förutsatt att so-lelen får kvittas mot den egna elanvändningen, s.k. nettodebitering. En solvärmeanläggning utan bidrag får en återbetalningstid på 15 – 25 år beroende på förutsättningarna.

Teknikneutralt stöd

Både solvärme och solel är förnybara och mycket miljövänliga. Solenergi i alla former måste få en betydande andel i framtidens energisystem.

Västmanlands Energiförening begär därför att stödet till solenergi utformas på ett teknikneutralt sätt. Ansvaret för detta torde ligga på Regeringen.

Därför bör allmänt investeringsstöd för både solfångare och solceller på t. ex. 20% införas. Den nuvarande nivån på 45% bi-drag till solel får till följd att anslagna medel tar slut alldeles för fort och den 2 år långa kön till bidrag stoppar upp uppbyggnaden av solelanläggningar i stället för att påskynda den.

Den bästa långsiktiga stödformen för solel är att tillåta nettodebitering av elkostnaden. Det innebär att producerad solel får avräknas mot använd el under en månad trots att solcellerna tidvis ger mer är huset behöver och överskottet i praktiken då matas ut på elnätet. Man kan betrakta det som att solelen korttidslagras gratis på elnätet.

Västmanlands Energiförening begär alltså att: • Nuvarande stöd till solceller omformas till ett teknikneutralt stöd för solenergi i alla former • Stödet för solenergi utformas så att tillgängliga medel används så effektivt som möjligt. En bidragsnivå på 20% av investe-

ringskostnaden kan vara lämplig. • För solel ska nettodebitering på månadsbasis införas. Uttalande antaget vid årsmöte med Västmanlands Energiförening (ideell) 2012-11-10 Stefan Springmann

Ordförande Västmanlands Energiförening

Brevet lyder:

Kommentar:Inom SERO har vi diskuterat om inte årsavräkning vore bättre än månadsavräkning för producenten som då skulle kunna få hela sin sommarproduktion avräknad mot vinterförbrukning.

Det verkar ännu inte vara fastställt vilken procentsats som skall gälla för solcellstödet från 2013 och framåt. Beslut fattas då Riksdagen beslutar om detta avsnitt i 2013 års budget nu i de-cember.

Kötiden för solcellbidrag verkar nu vara 2-3 år och hopp om ev. framtida bidrag hämmar installationer av solceller. För tillver-kare av solfångare, är läget besvärligt, se Lars Andréns krönika.

Det är illa eftersom svensktillverkade, av SP testade solfångare, är mycket effektiva och ger ca 600 kWh per kvadratmeter och år. Nästa steg i utvecklingen kan vara en kombination av solfångare och värmepump som Lars-Erik Lennartsson presenterar i sin ar-tikel. Där handlar det om att plocka ut mer lågtemperaturvärme ur solfångarna via en värmepump. Själv är jag mycket nöjd med min 6,6 kvm stora solfångare som det här året, trots lite sol, gett ca 3000 kWh varmvatten.

Brevet är ett bra initiativ från Västmanlands Energiförening.

Olof Karlsson

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


Visst går det utmärkt att kombinera sol-värme och värmepump (VP) för villabruk. Nedan ska jag berätta lite om varför jag som jobbar med solvärme gillar värme-pumpen som normalt inte förknippas med solvärme.

Anledningen till att det fungerar ut-märkt är att värmepumpen jag använder är att den ger betydligt högre temperatur än andra, man kan få runt 80 grader i top-pen på ackumulatortanken(AT) om man vill.

Jag vet inte om det finns andra VP som klarar så hög temperatur än den. VP som är direktkondenserande och saknar värme-växlare och pumpar, endast kompressor.

Men det är flera anledningar.1 Skiktningen2 Flexibiliteten/Enkelhet3 Lågvärdig solvärme4 Nackdelar med direktkondenserande VP

SkiktningenJust detta med den högre temperatu-

ren är A och O för en bra skiktning i AT och skiktningen är i sin tur den parame-ter som gör att man kan ladda ner betyd-ligt fler sol-kWh, det kan handla om runt 30% mer, m.a.o. det är skillnaden mel-lan en bra anläggning och en dålig. Det finns flera enskilda komponenter som kan förstöra en bra skiktning, och det vanli-gaste är förrådsberedaren som sitter högt i AT och som får inkommande kallvatten högt. Beroende på användarbeteende av varmvatten, för varje gång man tar ut varmvatten så kommer det in kallt vat-ten i toppen på AT, som stör temperatur-skiktningen i AT. Därför ska man använda genomströmningsberedare(dubbla kam-flänsrör) som kyler i botten först och som förstärker skiktningen. Ännu bättre blir det om man sätter in en tappvarmvatten-automat som har en stor värmeväxlare,

Lars-Erik Lennartsson i Kristianstad utmanar alla som experimenterar för att sänka sin energikostnad. En nyckel i Lars-Eriks konstruk-tion är en direktkondenserande värmepump med kopparslinga i trädgården och solfångare som får leverera värme även vid låga tempe-raturer i solfångaren. Berätta gärna om Din konstruktion. Lars-Erik skriver:

Det går utmärkt att kombinera solvärme och värmepump

Egen Energi:

växlaren ska vara ganska stor annars kan ett stort flöde orsaka omrörning i AT. En ganska stor värmeväxlare ger väldigt låg temperatur i botten på AT, kanske runt 20 grader C.

Hur radiatorsystemet fungerar och är uppbyggt är viktigt. När man har en gan-ska hög temperatur i AT så rekommende-rar jag att öka uttemperaturen till radiato-rerna och minska flödet så att returen blir kallare. Medeltemperaturen över radiato-rerna blir den samma och samma mängd värmeenergi avges till rummen som innan.

Golvvärme ger lägst returtemperatur, men ser man till att radiatorytan är lite tilltagen och flödet hålls lågt så får man ganska låg returtemperatur även från ra-diatorkretsen. Man kan få en viss självför-stärkning av skiktningen i AT liksom ge-nomströmsberedaren bidrar till.

Som jag redan varit inne på så är VP-en viktig för skiktningen, som ni kan se på bild 1 avges den varmare hetgasen från VP-en i toppen på AT och följer med skiktningen neråt och förstärker denna uppifrån. Den låga bottentemperaturen medför att VP hinner avge mer av sin värmeenergi innan en ny cykel börjar.

När man känner att AT är varm utanpå så säger det mig att den har för lite isole-ring. För tunn isolering är tyvärr vanligt och det gör att mantelytan på AT kyls mer än nödvändigt och man försämrar skikt-ning. Bäst är att köpa en oisolerad AT och isolera själv, gärna runt 20 cm eller mer.

Till sist så tar jag upp elpatronens place-ring, den ska sitta högt. Sitter den lågt så får den starta onödigt mycket och gå länge och när den startar så stör den skiktningen rejält.

Flexibilitet/enkelhetEtt bra system ska vara flexibelt och på-byggbart. Som man kan se på bilden är det

en ganska vanlig AT som är utrustad så att man kan tillföra biobränsle ved/pellets el-ler kanske något annat i framtiden. Vi vet att strömavbrottet aldrig kan garanteras och att då ha en backup i form av en vat-tenmantlad pelletskamin/vedkamin är aldrig fel, bara man har lite reservström till pumparna.

Med smarta elnät som kanske kommer om några år så kan man kanske välja att låta VP gå främst på lågpristid, m.a.o. AT kan även användas för spara några kronor när elkraften är som dyrast. Har man golv-värme stengolv skulle även det kunna ack-umulera korttidsenergi. När de enskilda systemkomponenterna sitter var för sig är det lätt att felsöka och lätt att förstå.

Lågvärdig solvärmePersonligen tycker jag det kan vara bra att kunna använda lågvärdig solvärme som inte har tillräckligt hög temperatur för att värma AT och då förvärma kollektorn till VP. Lägger man solvärmen nära kollektorn så får man samtidigt en väldigt låg tempe-ratur på solslingans retur, det handlar om strax över 0 till 10 grader C. Denna låga re-turtemperatur sänker medeltemperaturen i solfångaren rejält. Vinterhalvåret så lad-dar man ner solenergi som har en uttempe-ratur från solfångaren på 10-15 grader C. När man höjer kollektortemperaturen till VP från 0 till ca: 9 grader ökar verknings-graden från COP 3 till ca:4 det blir ca:30 % högre verkningsgrad vilket är bättre än inget, man får inte vara kräsen på vinter-halvåret. När man har möjlighet att för-värma kollektorn så får man samtidigt en övertemperaturförsäkring för solfångaren. Det innebär att solfångarytan kan vara lite större utan att riskera att solfångaren går i kok(stagnation), man låter helt enkelt solvärmen gå ner i marken när AT har nått maxtemperatur. Se bild.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


Direktkondenserande VP har en ganska kort kollektor, och den har hög yteffekt, med det menar jag att den kyler mer el-ler den tar mer värme i marken per meter kollektor än andra VP. Detta bidrar till att man får en väldigt låg returtemperatur till solfångaren när den förvärmer kollektorn.

När man kombinerar solvärme med VP så är det så att den plana solfångaren kan vara väl så bra som vacuumrörsolfångare, det beror på att brytpunkten för när va-

cuumrören ger mer energi går vid ca: 20 graders övertemperatur mot omgivande lufttemperatur. Har man då kompenserat för detta med 30-40% större yta, så erhål-ler man t.o.m mer lågvärdig solvärme med den plana solfångaren.

Nackdelar med direktkondenserande VPDen enda nackdel som jag kan se med

direktkondenserande VP är att den kräver kyltekniker vid installation.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Om det går väl och beräkningen visar på acceptabla förluster så ska jag försöka få till ett Sol och VP projekt där solvärme lag-ras under en befintlig villa byggd på platta på mark. Har en ny systemlösning som ser ut att ge betydligt mer lågvärdig solvärme på vinterhalvåret.

Pennförare Lasse LennartssonSol & Energiteknik i [email protected]

ENERGISEMINARIUMSERO i samarbete med Mälardalens Högskola

Den 10 november arrangerade SERO i samarbete med Mälardalens Högskola, MdH, ett energiseminarium i högskolans lokaler i Västerås. Seminariet handlade om den förnybara energins möjligheter att bidra till energiförsörjningen, nu och i framtiden.

Seminariet inleddes av professor Erik Dahlqvist, MdH, som hälsade välkommen och redogjorde för den omfattande forsk-ning och utveckling som pågår inom förny-bar energi. MdH är en högskola som profi-

lerar sig på förnybar energi trots att en stor del av högskolans verksamhet ligger i en kärnkraftstad som Västerås.

Efter prof. Dahlqvist följde MdH:s an-dra energiprofessor, Björn Karlsson, som redogjorde för det kraftigt ökade intresset för solel, stimulerat av prissänkningar och investeringsbidrag. Åhörarna fick veta att det nu är privatekonomiskt lönsamt med egen solelsproduktion i hushållet, om net-todebitering med tillräckligt långa avräk-ningsperioder införs.

Peter Danielsson och Göran Bryntse från SERO gav oss en inblick i EU:s olika energi-direktiv och Sveriges roll i dessa. Genom en avsevärd ökning av den förnybara en-ergiutvinningen och en sjunkande energi-användning har Sverige i praktiken redan uppnått den kvot som enligt direktivet ska vara uppnådd år 2020.

Gustav Melin, VD i SVEBIO, kunde visa den stora ökningen i användningen av bio-

Texten fortsätter på sid. 23


GEC är ett internationellt ledande testcen-ter när det gäller att arbeta för förnybar en-ergi. Syftet för centret är att det ska fung-era som ett utvecklingscentrum på både regional, nationell som internationell nivå. GEC är även öppet för företag och organisationer som arbetar inom området förnybar energi eller energieffektivisering.

Det händer mycket kring centret. GEC utvecklas hela tiden mer och mer mot nya projekt inom förnybar energi. Bara i dags-läget drivs ett 25-tal projekt som t ex en väderstation, ett energilagringssystem, en vindmätningsmast, nya stativ- och sol-modulteknologier, ett vetenskapscenter (Glava Energy Science Center) och en av

Glava Energy Center– Centret för innovationGlava Energy Center (GEC) ett testcenter för innovation och utveckling är beläget ca 3 mil utanför Arvika. GEC:s primära mål är att arbeta för förnybar energi och att öka kunskapen om förnybar energi.

Fältet med solceller i Glava är ett av de större i landet.

Skandinaviens största solenergiparker som i skrivande stund byggs ut ytterligare.

BakgrundHur startade då allt? I september 2009 bildades Glava Energy Center Ekono-misk Förening. Grundtanken var att man ville starta ett center där man kunde an-vända anläggningen för tester och ut-vecklingsprogram inom förnybar energi. Initiativet kom från bland andra Arvika Elnät, Fortum, Innotech Solar, Scatec och Stål&Verkstad.

Men redan under slutet av 2008, början av 2009, kom de första uppslagen till att skapa en arena för utveckling och testning av utrustning och system för förnybar en-

ergi och energi-effektivisering. Alf Björs-eth som var koncernchef och största ägare till norska REC innan REC introducerades på den norska börsen, hade tillsammans med Tommy Strömberg som hade va-rit platschef för RECs monteringsfabrik, ScanModule, i Glava, diskuterat vissa idéer om att skapa ett centra för förnybar energi. När dessa två hade tagit initiativet till cen-trets tillkomst, kontaktades Fortum och Arvika kommun som omedelbart ställde sig positiva till idén. Även Stål&Verkstad, som vid detta tillfälle var svensk projektä-gare till Interregprojektet FEM kontakta-des mot bakgrund av att FEM-projektets mål och intentioner till stor grad överens-stämde med de planer som fanns för Glava

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I


Energy Center. Men även att ett nära sam-arbete parterna emellan möjliggjorde att vissa finansiella medel från Interreg/EU kom Glava Energy Center till godo.

Tack vare ett engagerat arbete av repre-sentanter från medlemsföretagen och att många medlems- och samarbetsföretag bidrog med utrustning kunde man den 20 maj 2010 inviga norra Europas största markbaserade solelanläggning i Glava.

SolenergiparkenDet största projektet för GEC är solener-giparken. Parken var det första steget i satsningen för GEC. Den är idag Skandi-naviens största solpark. Det står idag 500 solcellsmoduler på rad med en effekt på 108kW som producerar cirka 100 000 ki-lowattimmar/år. Men just nu byggs den ut ytterligare med 70kW, vilket beräknas vara klart vid årsskiftet 2012/13.

Solenergiparken består av många olika system av nätansluten solenergi. Syftet är att testa olika typer av system och få prak-tiska erfarenheter.

Science Center Ett annat stort projekt är Glava Energy Sci-

ence Center. Det är ett vetenskapscenter som tillkom under våren 2012, som arbetar för att öka kunskapen om förnybar energi för ungdomar i årskurs 5 och uppåt. Än så länge har det varit ett antal testklasser på besök, men centret ska snart dras igång på allvar. Centret ska ha både koncept inom-hus och utomhus.

I dagsläget har GEC utformat ett inom-huskoncept där elever får testa på att skapa förnybar energi via en solpanel som sedan lagras in i batterier för att få en legobil att rulla. Legobilen byggs av ett vetenskaps-lego lego som heter Lego Mindstorm.

Vetenskapscentret ska även expandera verksamheten utomhus. Planen är att ha handgripliga laborationer med solenergi, biogas, sterlingmotor, vindkraft mm.

Dessutom pågår ett samarbete med hy-bridsfordonsutbildningen på ANC i Arvika, där GEC tillsammans med Condyco har byggt om en fyrhjuling till eldrift. Fyrhju-lingen har en programmerbar motorstyr-ning och det ska även under våren byggas en testbana, så att man kan jämföra olika inställningar för att få fram lägsta energi-förbrukning.

I dagarna har det även installerats ett

likströmssystem i byggnaden där ventila-tion och ledlampor drivs av batterilagrad solenergi. Allt för att få erfarenhet om ny teknologi kring förnybar energi.

VattenkraftGEC har även ett vattenkraftsprojekt på gång, där vi vill visa hur man kan bedriva vattenkraft på ett miljövänligt sätt. I pro-jektet ingår att bygga en utbildningsturbin med olika reglermöjligheter och även sam-arbeta med Karlstads Universitet, lokala fiskevårdsföreningar, vattenkraftsfören-ingar och Fortum, för att visa på möjliga miljöåtgärder som t ex att skapa fiskvand-ringsvägar.

Framtiden?– Ett av målen med centret är att utveckla nya produkter inom förnybar energi som i längden kan ge nya gröna arbetstillfällen, och där är vi på god väg med många nya produkter, berättar Magnus Nilsson pro-jektledare för GEC.

Marie Magnusson

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Jag önskar alla inom SERO en God Jul och ett Gott Nytt år 2013. Det har varit mycket trevligt och utmanande att vara ordförande för SERO det gångna året, med mycket på gång. Nu ska vi se till så att 2013 blir rik-tigt framgångsrikt för den förnybara energin i Sverige, bl a med införande av nettodebitering. Framtiden tillhör den förnybara energin, inte minst på grund av klimathotet men numera också för samhällsekonomins skull. Hoppas att alla inom SERO får må så bra att ni är villiga att aktivt verka för att Sverige 2020 ska uppnå minst 70 % förnybar energi av vår slutliga energianvändning. Vi i styrelsen ska definitivt göra vad vi kan för att förverkliga denna mål-sättning. Göran Bryntse, ordförande i SERO


Nollenergihusen som nu lanseras är konstruerade enligt passivhusnormen, kom-binerat med solceller så att byggnaden på årsbasis inte använder mer elenergi än den kan leverera ut på nätet.

Kombinationen av ett tätt och välisolerat hus med energieffektiva installatio-ner gör det möjligt att erbjuda ett hus där solceller producerar den begränsade mängd energi som går åt till ventilation, uppvärmning och produktion av varmt hushållsvatten. Detta med hjälp av ett platsbesparande system som är enkelt att använda.

Nästan Nollenergihus är den kravnivå som ska gälla all nyproduktion senast 2019. Kriterierna ligger f.n. på regeringens bord att bestämma.

Nollenergihus är en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte an-vänder mer energi under året än vad den själv levererar.

Passivhus är så täta och välisolerade att uppvärmningsbehovet till stor del täcks av spillvärme från hushållet. Genom att återvinna energin i frånluften kan den återfö-ras till den friska tilluften via ventilationssystemet. Med små tillskott av energi för uppvärmning av tappvatten och uppvärmning under kalla dagar är ett passivhus exceptionellt energieffektivt.

Pressmeddelande från Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), som är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffek-tivt byggande.SCN ansvarar för de svenska kriterierna för passivhus (FEBY12) och certifiering av byggnader som följer dessa kriterier. Läs mer på www.nollhus.se

I väntan på regeringens kriterier för Nästan Nollenergihus lanserar Emrahus och Nilan ett nollenergihus som standardprodukt. Bägge företag är medlem-mar i Sveriges Centrum för Nollenergihus.

NYH

ETER

UTL

AN

D

Förnybart knappar in på kolet

I måndags släppte International Energy Agency, IEA, sin årliga rapport World Energy Outlook. Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara bränslen och förändrade olje- och gasflöden, skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nulä-get är fossila bränslen fortfarande det som dri-ver världens bränslebehov. Bidragen till dessa bränslen ökade under fjolåret med hela 30 pro-cent. Men förnybara bränslen knappar in på ko-let och blir den näst största källan till värme och el och klättrar upp till förstaplatsen år 2035.

Google investerar 75 miljoner dollar i egen vindkraftspark

Google investerar 75 miljoner dollar i en vind-kraftspark som en del av sina ansträngningar att främja utvecklingen av förnybara energikäl-lor. Vindkraftsparken ligger nordost om Council Bluffs, lowa.

Vindkraft större än kärnkraft i Kina

Allt tyder på att elproduktionen från vindkraft i Kina kommer att överstiga 100 TWh under 2012. Vindkraft har därmed gått om kärnkraf-ten och är idag ”det tredje benet” i landets elför-sörjning.

Så ska Ikea ta nästa steg inom hållbarhet

Ikea presenterar en ny strategi för hållbarhet. Koncernen ska producera lika mycket förnybar energi som förbrukas av varuhusen. Ikea satsar därför 1,5 miljarder euro i egna vind- och sol-energiprojekt. Ikeas hållbarhetsstrategi är en blandning av varumärkesvård och ekonomi. Det är helt enkelt lönsamt att producera sin egen en-ergi och att sträva efter hållbara lösningar i hela värdekedjan.

Energieffektivisering:

Nollenergihus blir standardprodukt2012-10-02 09:01


NYH

ETER

SV

ERIG

E

Genom att ange koldioxidekvivalenter så rälnar man in alla växt-husgaserna förutom koldioxid även metan, dikväveoxid (lust-gas) m fl och deras effekter omräknat till vad de skulle motsvara i mängd koldioxid. Metan har t. ex. en växthuseffekt som är 20 gånger högre än koldioxid. Varje gram utsläppt metan räknas där-för som 20 g koldioxid.

EU:s mål för Sverige är att utsläppen av växthusgaser skall mins-ka med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Hittills är minsk-ningen 16 procent. Några problem att nå EU-målet 20 % till år 2020 är det inte men vi har satt upp ett eget mål på 40 % minskning till 2020. Det kan bli svårare att nå. Ett annat svenskt mål är att ha en fossiloberoende fordonsflotta redan år 2030 samt att Sverige år 2050 inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Orsakerna till minskningen är flera. Nya bilar är bränslesnålare än gamla och inblandningen av biodrivmedel minskar utsläppen.

Koldioxidutsläppen i Sverige minskade 2011Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter under 2011 var 61,4 miljoner ton en minskning från 2010 med 6 procent.

Kol och olja har nästan helt ersatts med biobränsle för uppvärm-ning.

När det gäller transporter är EU-målet att 10 % skall vara icke fossilt bränsle till 2020. Genom etanol, metanol, RME, rapsmety-lester, tallolja m.m. är Sverige redan uppe i 7-8 procent men nya förslag från EU riskerar att strypa etanoltillverkningen i Sverige. Bakgrunden är att produktionen av vete och majs kan användas som råvara för etanol och ta undan mark för matproduktion. I Sverige används bara några få procent av åkermarken till energig-rödor, varför det inte borde vara något problem med matkonkur-rensen. Hur de nya EU-reglerna kommer att utformas är ännu inte bestämda men lägger en kall hand över utvecklingen i Sverige lik-som oklarhet om framtida skatteregler för biodrivmedel.

Olof Karlsson

Syftet är att nationella miljöorganisationer ska bidra till att deras respektive regeringar uppfyller EU-direktivet om förnybar energi. För Sverige ligger målet på 49 %.

En annan viktig uppgift för projektdeltagarna är att försöka för-må regeringen att höja ribban för förnybar energi. SERO vill höja målet till minst 70 % år 2020.

I projektet ingår också att kartlägga olika barriärer som hindrar utvecklingen av förnybar energi. Denna kartläggning för svensk del är i stort sett avslutad. Här ges en kort sammanfattning av vad vi funnit.

Det viktigaste hindret för förnybar Sverige idag är den bristande ekonomin på grund av det otillräckliga stödet via elcertifikaten. I de flesta EU-länderna har man s k inmatningstariffer eller fastprissys-tem( på engelska feed-in-tariffs), t ex i Tyskland. Det systemet har visat sig mycket framgångsrikt då investerarna säkert får veta hur mycket stöd de får. Banker kan ge fördelaktiga lån till förnybara en-ergiprojekt, med bättre ränta och lägre kontantinsats, när man har en tydlig prissättning på el som gäller många år framöver. En nack-del med gröna elcertifikat är nämligen att deras värde kan variera kraftigt år från år, och är just nu ca 20 öre/kWh. Kombinerat med det låga elpriset i Sverige på grund av ett stort elöverskott, ca 20 TWh senaste året, har det lett till att Sverige har den lägsta ersätt-ningen för förnybar energi i EU. Konsekvensen är t ex att det idag inte lönar sig att bygga nya vindkraftverk.

Barriärer mot förnybar energiI somras startade det treåriga EU-projektet Keep on Track, där SERO medverkar. Det är en fortsättning på det tidigare projektet REPAP (Renewable Energy Policy Action Paving the way to 2020).

En annan barriär mot speciellt vindkraft i Sverige är militärens egendomliga agerande, att förbjuda vindkraft i stora områden i södra Sverige av märkliga eller diffusa skäl. Ett argument som mi-litären anför är att JAS-planen blir störda av vindkraftverk.. Detta problem existerar dock inte enligt SAAB vid export av JAS-plan. Det skulle givetvis inte vara möjligt att sälja JAS-plan utomlands om de inte tål vindkraftverk. Här ligger en hund begraven.

En tredje barriär är frånvaron av ett nettodebiteringssystem, dvs. att man kan kvitta överskottet av den egna elproduktionen mot sin konsumtion under en längre period, t ex en månad eller ett kvartal. En statlig utredning under professor Söder på KTH föreslog ett så-dant system redan 2008 men ännu har inte regeringen kommit med något förslag i den riktningen. Systemet tillämpas framgångsrikt i t ex Danmark och Tyskland.

Utöver detta kan man undra hur mycket engagemang som politi-ker lägger på att öka satsningar på förnybar energi när man redan nått sitt eget mål och inte gentemot EU behöver göra mer fram till 2020.

Flera andra barriärer har utpekats i rapporten på ca 20 sidor som i början av nästa år kan beställas från SEROs kansli.

Göran Bryntse & Mariell Mattison,Svenska projektledare för Keep on Track


Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan mark.

Betongcylindrar ovan mark med passiv luftkylning fungerar som mellanlager av kärnbränsle i USA.

Här är några av de synpunkter vi framfört:

CLABDet centrala mellanlgret för använt bräns-le, CLAB, intill kärnreaktorerna i Oskars-hamn kommer att kräva aktiv kylning un-der ytterligare en 50-årig period innan de sista bränsleelementen kan lyftas över till någon form av slutförvaring. SERO anser att ett haveri i en reaktor vid OKG eller ett haveri av kylningen av CLAB kan innebära risk för stora radioaktiva utsläpp och göra lagret oåtkomligt.

För att minska riskerna för utsläpp från CLAB anser Sero att Clab skall avveck-las och att Sverige övergår till den form av mellanlagring som nu används i fl era länder bl. a. USA, nämligen ”Dry casks”, luftkylda betongcylindrar där kylningen

För att öka allmänhetens insyn i hur kärnavfallet är tänkt att hanteras har riksdagen beslutat att vissa miljöorganisationer kan få bidrag för att följa arbetet. Totalt får 3 miljoner kr per år tas ur kärnavfallsfonden. Bidraget administreras av SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten. SERO har de tre senaste åren beviljats 150 000 kr per år för att kunna delta i granskningen. Några av de yttranden vi lämnat finns på vår hemsida www.sero.se.

SERO granskar förslag om hantering av kärnavfallet

sker utan fl äktar genom luftens självcir-kulation. I sådana betongcylindrar kan bränsleelementen förvaras upp till 200 år i avvaktan på beslut om vidare åtgärder. Betongcylindrarna kan sedan lagras lättåt-komligt över mark minst tre mil bort från närmaste reaktor. Tömningen av CLAB kan börja med det äldsta bränslet. I Fu-kushima är ett av de största problemen att använt kärnbränsle lagrades alldeles för nära reaktorerna. Därför är det viktigt att Sverige inte upprepar det misstaget.

KopparkapselnSKB, Svensk Kärnbränslehantering AB har ansvaret för en säker hantering av av-fallet. För fl era år sedan prioriterade man en metod, KBS-3 – metoden, där avfallet skall förvaras i kopparkapslar nedsänkta

SER

O


i bergtunnlar på 400-500 meters djup. Många försök är genomförda för att testa hur koppar kan motstå korrosion med godtagbara resultat men utan närvaro av gammastrålning. Det har visat sig att kop-par är en av de metaller som påverkas kraf-tigt av gammastrålning. Bränsleelementen kommer att under mycket lång tid sända ut gammastrålning som riskerar att bryta ner kopparkapseln på i sammanhanget kort tid. För att få klarhet hur allvarlig ned-brytningen blir har SERO föreslagit att en kopparkapsel fylls med bränslestavar och deponeras i en tunnel i Äspölaboratoriet i Oskarshamn och packas in med bentonit-lera. Därefter kan kapseln granskas vart tionde år. Under tiden är det lämpligt att mellanlagra avfallet i passivt luftkylda be-tongcylindrar. Om det skulle vara så illa att kopparkapseln snabbt bryts ner kan hela KBS-3 metoden behöva omprövas. Av det skälet bör den alternativa metoden med djupa borrhål till 4-5 kilometers djup un-dersökas mer noggrant.

Lägg eventuellt slutförvar långt bort från reaktorenaSKB söker tillstånd att bygga slutförva-ret nära reaktorerna i Forsmark. En viktig lärdom av Fukushima är att man inte skall placera radioaktiva anläggningar nära var-andra. SERO föreslår ett avstånd på minst tre mil. Av det skälet bör planen med pla-ceringen intill Forsmarks reaktorer avbry-tas. Placeringen långt under Östersjöns yta skulle också innebära risker för att havet kan bryta igenom och fylla tunlarna med

vatten under pågånde arbete med inlag-ring av avfallet, Tidigare var Hultsfred en tilltänkt plats för slutförvar men togs bort. SERO anser att Hultsfred åter granskas ef-tersom platsen uppfyller kravet på av stånd från reaktorerna i Oskarshamn, inte riske-rar havsgenombrott, har lämplig sprickfri berggrund, sött grundvatten m.m.

En anledning till att Hultsfred avvisades var med hänvisning till att man hänvisades till landtransport. USA har transporterat mer än 60 000 ton kärnbränsle på lands-väg. Ur miljösynpunkt överträffar lands-vägstransport sjötransport vad avser CO2 utsläpp med faktor 10 till landtransportens fördel. Avståndet CLAB Hultsfred är dess-utom ca 50 km vilket ytterligare sänker miljöpåverkan i jämförelswe med ett slut-förvar i Forsmark.

Vid transport av 10 kapslar med Sigyn är CO2 utsläppen med bunkerolja ca 27 000 kg per enkel resa. Samma förutsättningar med lastbil ger 8000 – 12000 kg CO2 för samma transportmängd

Stoppa cesiumläckaget från StudsvikI Studsvik vid Sörmlandskusten upparbe-tas radioaktivt driftavfall från kärnteknisk verksamhet t ex delar från kärnkraftverk. Behandlingen kan ske genom omsmält-ning eller t ex blästring varefter materialet friklassas och det radioaktiva restavfallet lagras i avvaktan på slutförvaring. Under processen frigörs relativt mycket radio-aktvt Cesium 137 som pumpas ut i Öster-sjön. Studsvik blir därmed den i särklass största radioaktiva förorenaren av alla ra-

SER

O

dioaktiva verksamheter kring Östersjön. Det märkliga är att varken SSM eller reger-ingen kräver några åtgärder för att hejda utsläppen från den mycket lönande kom-mersiella verksamheten i Studsvik. SERO kräver att det genomförs en ordentlig kart-läggning av hur stor mängd radioaktivitet och från vilka ämnen som ligger deponerat längs hela den svenska kusten. Nuvarande begränsade mätningar inom ramen för Helkom är helt otillräckliga.

SERO har också framfört synpunkter på en rad andra frågor, se vår hemsida www.sero.se

SERO har också flitigt deltagit i de samråd som hållits i Forsmark och Oskarshamn samt olika informationsmöten ordnade av SKB, SSM och kärnavfallsrådet med flera.

Ansvariga för SERO:s granskning har va-rit Roland Davidsson, som dragit det utan jämförelse tyngsta lasset som deltagare i olika granskningsuppdrag bl.a. om kop-parkapseln samt som huvudförfattare till våra yttranden, Olof Karlsson som admi-nistratör och delförfattare, Leif Görans-son, Ola Jönsson och Kjell Mott. Sista året har också Göran Bryntse tillkommit med bidrag från stora internationella erfaren-heter och kontakter bl. a. som inbjuden fö-reläsare till Japan, USA och Sydafrika.

Roland DavidssonOlof Karlsson

energi och den stora potential som finns inom svensk bioenergi samt att tillväxten är större än uttaget. Gustav gav en mycket bra och pedagogisk presentation.

De minsta energiformerna, ibland be-nämnda egen energi, är på stark fram-marsch. Ju mer energipriserna, energi-skatterna och nätavgifterna ökar, desto större blir intresset att stå för sin egen en-ergiförsörjning. Sven Ruin, SERO, har i många år arbetat med dessa frågor, både i utredningar och utveckling av egna utrust-ningar och kunde ge oss intressant nulä-gesrapport.

Olof Karlsson, SERO, nestor inom vind-kraft, har under många år arbetat med utvecklingen av den svenska vindkraften,

arbetat med förbättring av villkoren för småskalig elproduktion samt ekonomiska analyser. Olof kunde redovisa att de eko-nomiska förutsättningarna för investering i vindkraft försämrats avsevärt de senaste två åren, trots att priset på vindkraftverk sjunkit genom teknisk utveckling och massproduktion.

Hans Nilsson, ordförande i Energief-fektiviseringsföretagen, är väl den mest lämpade att tala om effektivare energi-användning. I bland hävdas att vi nästan gjort allt som möjligt, men Hans visade på motsatsen och att EU:s direktiv om 20 procents effektivisering till år 2020 inte är orealistiskt.

Christer Söderberg, som bl a har en

lång verksamhet som elproducent, ser en period med elöverskott och därmed låga elpriser under ett antal år framöver. Det som kan höja elpriset på den nordiska el-marknaden är ökad elexport genom fler utlandskablar, men även störningar kärn-kraftproduktionen och torrår kan höja el-priset. och frågor.

Stort tack till Olof Karlsson som organise-rade detta intressanta energiseminarium samt Mälardalens Högskola som ordnat med utomordentliga lokaler och bjöd på sina främsta föredragshållare på energi-området.

Christer Söderberg

Forts. från sid. 17


hov. Ett ordinärt, söderorienterat villatak (cirka 100 m2) tar emot 5 gånger som mycket solinstrålning som husets totala energianvändning under ett år. Genom att balansera kraft och värme över årsti-derna skulle det inte vara allt för visionärt att tänka sig att tio procent av vårt totala el-behov (14-15 TWh) producerades av solceller och tio procent av vårt samlade värmebehov (drygt 10 TWh) från sol-fångare. Det är något att fundera över när vi nu under vintern hämtar ut kWh från våra kraftverksdammar som kunnat lag-ras från sommar till vinter tack vare sol-cellernas produktion under sommarhalv-året. På samma sätt som vi kunnat lagra biobränsle helt utan värmeförluster, för vinteranvändning med hjälp av solvärme under sommarhalvåret. Det är inte utan att solen lyser upp även så här års!

Lars Andrénwww.drivkraft.nu

Jag har under mina föreläsningstur-néer runt om i landet kunnat konstatera att allt fl er kommuner satsar friskt och målmedvetet på solenergin. I Halmstad fi nns det till exempel ett politiskt mål att årligen investera ett antal miljoner i solenergianläggningar under pågående mandatperiod, i Karlstad togs ett beslut att investera i 3 000 m2 solenergianlägg-ningar före 2010 års utgång. Sundsvall har nyligen investerat i två större hybrid-anläggningar där solfångarna levererar såväl el som värme. Jag har sett omfat-tande solcellsinvesteringar i Jönköping och en fantastisk badanläggning i Eslöv. Värnamo gör det på sitt sett, där inrättas ett eget solvärmebidrag för att stimulera villaägare att investera i solfångare. Och för att inte tala om Kungsbackas kommu-nala bostadsbolag Eksta som konsekvent investerat i solvärme sedan sent 1970-tal och nu har över 7 500 m2 solfångare i sitt fastighetsbestånd. Minst sagt imponeran-de! Nu tänjer Eksta Bostads AB dessutom på gränserna genom att i projektet Vallda Heberg (se www.valldaheberg.se) inves-tera i solvärme som ska täcka 40 % av

Soliga vinterfunderingarMedan snön yr utanför fönstret och kylan plötsligt gjort entré finns det mycket som lyser upp i tillvaron.

de 130 bostädernas årsvärme- och tapp-varmvattenbehov. Äldreboendet i samma område ska få 40 % av sin fastighetsel från solceller. Det är inte utan att jag blir hoppfull för framtiden och allt mer över-tygad om solenergins betydelse för en hållbar energiförsörjning.

Lite skugga faller dock över optimis-men. Som en följd av indragna investe-ringsstöd för solvärmeanläggningar har marknadsvolymerna minskat rejält och företagen går på knäna. Anslagna medel för solelsinvesteringar räcker inte på långa vägar till antalet ansökningar, vil-ket också hämmar marknadsutveckling-en och framför allt industrins möjligheter att växa och möta den internationella konkurrensen. Varför har vi ingen natio-nell färdplan för solenergin, på samma sätt som det fi nns för vindkraften?

Även om solen står lågt nu och ly-ser med sin frånvaro är det en resurs att räkna med, även i Sverige. Det räcker till exempel att använda en procent av Sve-riges area med solceller eller solfångare som har trettio procent verkningsgrad för att täcka hela landets årliga energibe-

KR

ÖN

IKA

Kalla faKta omett varmare liv

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det

via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.


Förutsättningarna i Sverige (och EU) är nu sådana, rättsligt och politiskt, att det inte håller för oss småskaliga vattenkraftare att bara "ligga lågt och hoppas att få vara ifred", för då tappar vi initiativet och blir överkörda.

Ett utmärkt exempel på goda initiativ finns just nu i Skåne där medlemmar med kraft-verk i Vramsån bildat Vramåns Vänner där en interimsstyrelse fick i uppdrag att till den 24/1 ta fram förslag till stadgar. Ändamålet är att tillsammans arbeta för att anlägg-ningarna ska utvecklas och drivas vidare i samklang med åtgärder för faunapassager, kultur- och andra miljövärden.

Min bedömning är att vi kan se fram emot en positiv utveckling om vi i större utsträck-ning försöker bejaka samhällets miljökrav, anpassningen till modern lagstiftning och själva är aktiva, tar initiativ och initierar dialog.

Jag tror alltså på en mera offensiv och pro-aktiv linje. Personligen har jag den erfaren-heten från mitt lilla kraftverk (urminnes hävd) att man själv kan ta initiativet och istället få byalag, fiskevårdsområdesför-ening, naturskyddsförening, kommun och länsstyrelse med sig, i stället för mot sig, i det man vill göra.

Den dom och det tillstånd enligt miljöbal-ken jag fick i somras avvek inte på någon punkt från mina önskemål med undantag av ersättningen till Kammarkollegiet för deras rättegångskostnader som jag anser är hutlöst betalt för den insats de gjorde.

Varför berättar jag allt detta? Jo, för att visa att det som kan upplevas hotfullt faktiskt också kan vändas till något positivt, genom att gilla läget och ta initiativ. I SVAF har vi just nu många kontakter med medlemmar som är i en situation som påminner om den i Skåne och som går på frågan offensivt. Vi stöttar så långt tid och möjlighet räcker och tror inte att "det är kört” för den småskaliga vattenkraften. All förnybar energi behövs!

Lars Rosén, ordförande i Svensk Vattenlkraftför-ening och Johan Lind, Norkonsult under mark. och miljödomstolens syn vid Silverhyttan

Ta initiativ - bli inte överkörda

Att söka eller ompröva och få nytt tillståndFlera av SVAF:s styrelsemedlemmar och förtroendevalda har sökt eller söker nya till-stånd. I något fall har en myndighet begärt omprövning. För vissa har det varit en lång, svår och trög process, för andra inte fullt så skomplicerad och några befinner sig i bör-jan av ansökans- eller tillståndsprocessen.

Sven-Erik Vänneå, ordförande i SVAF:s val-beredning och ledamot av Hallands Vatten-kraftförening, har till sist fått tillstånd efter många, långa, kostsamma år (se artikel).

Tillståndet och frågeställningarna kring familjen Roséns Silverhyttan berättade vi om i förra numret av FE&EF.

Jan-Åke Jacobson som har sitt kraftverk vid Lillåns utlopp i Ätran skickade in sin tillståndsansökan på dryga 200 sidor för någon månad sedan och har visat runt representanter för länsstyrelse och HaV vid olika tillfällen för att förklara både ombygg-nadsplaner och eventuella miljöeffekter.

Värmlands-Dalslands Vattenkraftförenings ordförande Christer Hedlund kom tidigt i kontakt med ”omlöpsfrågan” då myndighe-terna begärde omprövning av hans tillstånd för att skapa omlöp för vandrande öring och förbättra fisket. Nu, cirka tio år sedan processen startade, börjar planerna på ett fungerande, kultur- och miljömässigt accep-tabelt omlöp utkristalliseras, mycket tack vare ett förbättrat samarbetsklimat med länsstyrelsen i Värmland.

Nyligen utgick också ett påbud från länssty-relsen i Skåne till samtliga kraftverksägare i Vramsån med krav på laglighetsprövning av - oftast månghundraåriga - anläggningar och tillståndsprövning av vattenverksamhe-ten; ”miljötillstånd”.

De berörda kraftverksägarna gick samman och bildade i början av december ”Vramsåns Vänner” och har beslutat att försöka samar-beta i positiv anda med myndigheterna.

SVAF:s Jan-Åke Jacobson deltar för att både lära av processen och bidra med kunskap och infallsvinklar i det som kan bli något av ett pilotprojekt som kan hjälpa alla medlem-mar som får krav på sig att visa eller söka tillstånd.

Text: Gunvor Axelsson

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

VATT

ENK

RA

FT


Projekt Restor syftar till att kartlägga outnyttjade dammar inom EU, hitta nedlagda anläggningar som kan återstartas för elproduktion och stötta projekt som vill göra detta. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) deltar som ansvarig för Sverige.

Bland EU:s 27 medlemsstater finns att stort antal dammar i varierande storlek och skick som för närvarande inte används. Många av dem kan användas för elproduktion, men mer kunskap behövs. Därför har EU genom Intelligent Energy Europe tilldelat projekt Restor nära 2 mil-joner euro för att under 2012 till 2015 kartlägga outnyttjade dammar och deras potential. För åtta av deltagarländerna, däribland Sverige, väljs sedan ett mindre antal lovande objekt ut. Med stöd från Restor kan projekten drivas vidare till ansökningar för drifttagning med beaktande av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.

Projektering för återstartI första delen av Restor skapas en databas med 50 000 outnyttjade dammar. 1 700 av dessa kommer från Sverige och hämtas huvudsakli-gen från olika befintliga register.

I den andra delen ska totalt minst 24, varav i Sverige minst tre, ned-lagda anläggningar projekteras för återstart fram till tillståndsansökan. I Sverige kommer det säkert att mycket handla om nedlagda kraftverk men även gamla kvarnar, sågar och andra kulturhistoriskt intressanta anläggningar där dammen finns kvar och kraft skulle kunna genereras är av intresse.

Restor stöttar åter-start av småskaliga vattenkraftverk

Krav på kooperativEtt villkor är att återstartprojekten sker i kooperativ form. Detta kan betyda byalag, hembygds- och samhällsföreningar, härads- och sockenall-männingar, stiftelser med mera. Den privatperson eller det företag som äger en nedlagd anläggning kan ju också starta en ekonomisk förening som sedan tar ansvaret för projektet.

Återstart av gamla anläggningar sker i många länder. I till exempel Frankrike finns en stark rörelse för att bevara och återstarta gamla kvarnar. I Storbritannien förses outnyttjade dammar med turbiner av kooperativ.

Projektgruppen för Restor vid första mötet juni 2012 i Bryssel. Foto: ESHA

VATTENKRAFT- ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERAToRER upp till 20 000 kVA • egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTomATIKUTRUSTNINGAR • inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering• ger optimal energiproduktion

• hög- och låg- spännings- maskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN

VATT

ENK

RA

FT


Restor söker nedlagda anlägg-ningar som kan återstartasNedlagda anläggningar – har du tips på nedlagda kraftverk, kvarnar, sågar eller andra vattenverk som skulle kunna användas för kraftpro-duktion?

Kooperativ – är du medlem i eller vill du starta något slags kooperativ där ni tillsammans utvecklar ett projekt för återstart med stöd från Restor?

Hör av dig till: [email protected] eller [email protected] .

Fakta RestorSyfte: kartlägga och bedöma potentialen för elproduktion i outnytt-jade dammar inom EU, identifiera intressanta objekt, stötta koopera-tiv som vill driva dessa vidare i vattenkraftprojekt samtidigt som man informerar om projektet och lyfter fram fördelarna med vattenkraft.

Total kostnad: 2 581 853 euro.Finansiering: 75 % Intelligent Energy Europe och 25 % egna resurser.Tidplan: juni 2012 till maj 2015.Projektledning och koordinering: European Small Hydropower As-sociation (ESHA). Ansvarig för Sverige och datainsamling för Finland och Danmark: SVAF med Tomas Söderlund som projektledare.

För mer information: www.restor-hydro.eu .

Motsvarande går att göra även i andra länder. I Sverige med lång tra-dition av vattenkraft finns cirka 2 000 nedlagda kraftverk och otaliga kvarnar, sågar med mera, oftast av stort kulturhistoriskt intresse.

I Restor deltar för SVAF Thomas Sandberg, styrelsemedlem i SVAF, som projektägare och Tomas Söderlund som projektledare. – Restor ligger precis i SVAF:s anda. Vi hoppas få med 20 – 30 åter-startprojekt spridda över landet. En handfull har redan anmält sig. Restor och SVAF kan i viss utsträckning bistå dessa som sedan kan bli förebilder för andra som vill ta samma steg, säger Thomas Sandberg.

Texter: Thomas Sandberg och Tomas Söderlund

Den här anläggningen fungerar, men det finns många runt om i landet som inte används. och som skulle kunna återstartas Foto: Gunvor Axelsson

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59E-post: [email protected]

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

HOBAS CC-GRP rör:• Lång livslängd• Minimal tryckförlust• Korrosionsfri ledning• Enkel montering med FWC-koppling

Effektiva turbinrör för kraftverkHOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

28 förnybar energi 3/201228 förnybar energi 3/2012

Tomas Söderlund har egen praktisk erfarenhet av småskalig vattenkraft - inte minst vad gäller att rensa galler. Han är f.d. delägare till vattenkraft-verket i Sundsvik i Sörmland på 50 kW vilket såldes när familjen Söderlund flyttade till Oxfordshire i England 2011 p g a Tomas frus forskning. Som-maren 2013 flyttar familjen åter till Sverige. Foto: Privat

Tomas uppdrag: Att Främja Förnybar Energi Tomas Söderlund som nu för Restors räkning letar kooperativa projakt för att återstarta små kraftverk, har mer än 15 års erfarenhet från energibranschen De senaste åren har han genomfört flera marknadsstudier inom vattenkraft, utredningar om elmarknaden, inklusive ba-lanskraft och elcertifikat samt arbetat med frågor om vindkraft.Sedan 2008 arbetar jTomas som energikon-sult i det egen företaget Power Quest AB. Han är civilingenjör från maskinlinjen med energiinriktning vid Kungliga Tekniska Hög-skolan i Sverige. Dessutom har han studerat en del statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi vid Stockholms universitet.

VattenkraftRedan innan Tomas Söderlund hade utexa-minerats från KTH börjande han år 1994 arbeta vid Vattenfall AB.

- Jag hamnade omdelbart inom det område där jag fortsatt att vara verksam och arbe-tade med riskanalyser för kraftindustrin, projektledning och planläggning av kunders behov av analyser, säger han.

Därefter fick Tomas även projektanalyser inom outsourcing-affärer på sitt bord och hans huvudsakliga arbetsuppgifter i pro-jektgruppen var att bygga ekonomiska mo-deller för att värdera och presentera affärer. I uppdragen ingick ocskå marknadsstudier och interna kvalitetsprojekt.

GasNästa område inom energisektorn blev för Tomas Söderlunds räkning gas under de två år han arbetade för Svensk Naturgas AB.

- Jag hade titeln projektanalytiker. Arbetet innebar bland annat att utifrån olika fram-tidsscenarier bedöma marknaden, bygga ekonomiska kalkyler och redovisa resultat på ett enkelt men ändå informativt sätt, förklarar Tomas.

Elhandel och systemÅren 2002 - 2006 återfanns Tomas Söder-lund vid Telge Energi där han sysslade med elhandel i praktiken vilket innebar att prog-nostisera behov, köpa och följa upp kunders fysiska behov av el. Här gällade det också att förfina arbetsmetoderna inom området.

VindTomas Söderlund arbetar även med vindkraft och var projektledare för den Uppförandekod för vindkraftsindustrin i Sverige som blev klar juni 2012.

Projektet genomfördes på uppdrag av Svensk Vindkraftförening och Svensk Vindenergi med finansiering av Energimyndigheten.

... och vattenkraft igenSedan år 2008 har Tomas Söder-lund också varit delprojektledare med ansvar för Sverige, Finland och Danmark inom EU-projektet Stream map.

Projekt som ligger inom ramen för Intelligent Energy Europe är organiserat av European Small Hydropower Association och omfattar analys och utvärdering av bland annat marknad och policyfrågor för vattenkraft (http://streammap.esha.be ).

I somras startade också det nya projektetRestor (sid 26-27 i denna tidning) där Svensk Vat-tenkraftförening letar lämpliga objekt.

VATT

ENK

RA

FT


March och SVAF i samarbete försäkrar SVAF-medlemmar

VATTENKRAFTSTATIONER

Försäkringen för är specialskriven för att omfatta en vattenkraftstation samt dess speciella verksamhet.Villkoret är skrivet att omfatta både • kraftstation, • dammbyggnad , • tuber, • kanaler och • annan egendom som hör till kraftstationen.Försäkringen innefattar både • egendomsförsäkring, • avbrottsförsäkring, • ansvarsförsäkring samt • rättsskyddsförsäkring.

Genom samarbete med If kan SVAF även erbjuda medlemmarna komplement som tex • VD/styrelseanvarsförsäkring, • miljöansvarsförsäkring och • entreprenadförsäkring som kan behövas när Du bygger en ny kraftstation

DAMMFÖRSÄKRING med maxbelopp 50 miljoner kronor

En ansvarsförsäkring ersätter skador som drabbar tredje man. Vanligtvis har en ansvarsförsäkring ett maximalt försäkrings-belopp om 10 Mkr per skada. Detta belopp har vi av erfarenhet sett att det inte räcker till vid exempelvis damm-brott. Med anledning av detta har Marsh tillsammans med SVAF tagit fram en speciell utökad ansvarsförsäkring för alla SVAF-medlemmar.

Försäkringsbeloppet utökas med 40 Mkr utöver de 10 Mkr som finns i SVAF medlem-mens grundläggande ansvarsförsäkring. Totalt ger detta ett försäkringsbelopp om 50 Mkr per skada.

Försäkringen gäller även för det strikta ansvar för skador som drabbar tredje man pga. dammgenombrott.

DAMMFÖRSÄKRING KRÄVER GODKÄND BESIKTNING

Marsh har tillsammans med SVAF utformat ramarna för en dammbesiktning som vi nu kan erbjuda SVAF:salla medlemmar till ett förmånligt pris. Besiktningen motsvarar de krav som försäkringsbolagen ställer för attkunna teckna försäkring för dammen.Besiktningen innefattar kontroll av följande delar:• Damm• Utskov• Avbördningsanordningar• Elusturstning

Försäkringsgivare för dammförsäkringen är IF Skadeförsäkring. Marsh sköter all ad-ministration kring försäkringen och har ett kundteam för SVAF som hjälper till att svara på frågor kring försäkringen samt ser till att SVAF medlemmarna är rätt försäkrade.

Mer information finns på SVAF:s hemsida

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner

CORNELIS MEKANISKA AB

För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

VATT

ENK

RA

FT


Med hänvisning till 11:e kapitlet i miljö-balken menade länsstyrelsen att detta inte var en ändring utan krävde tillstånd för vattenverksamhet.

Sven-Erik Vänneå gjorde som lagen före-skrev, höll två samrådsmöten, tog fram mil-jökonsekvensbeskrivningen och lämnade in sin tillståndsansökan till miljödomstolen.

- Sedan hörde jag inget på flera månader, trots att jag ringde och frågade. På något sätt glömde domstolen bort ärendet under sex månaders tid. Det hade trillat mellan stolarna, men hur kunde de inte svara på

när jag frågade.När de sedan tog tag i det återkom de och frågade om saker som jag redan redovisat i ansökan.

Det var inte enda missen som gjordes, fort-sätter Sven-Erik:

- De missade dessuton en sida i sakägarför-teckningen och därmed fick flera personer inte komma till tals tidigt under den redan försenade processen och när det misstaget skulle repareras drog det ut ännu mer på tiden.

- År 2007 var signalerna från politikerna tydliga - och positiva. Det gällde att satsa på förnybar och miljövänlig energi. Eftersom mitt kraftverk, som en gång startades av min farfar, kunde göras mycket effektivare bestämde jag mig för att bidra, säger Sven-Erik Vänneå

Ett halvår efter att de fått Sven-Erik Vän-neås ansökan om tillstånd, bestämde sig länsstyrelsen i Halland för att de bedömde effekthöjningen i Trälshult som ett ärende för miljödomstolen som för Hallands del då låg i Växjö.

Fem års kamp för att få nytt tillstånd i TrälshultDet var 2007 som Sven-Erik Vänneå inledde processen för att få tillstånd för att höja effekten i Trälshults vattenkraftverk i Vänneån i Laholms kommun. Föga anade han då att det skulle ta fem år av hårt arbete, kilovis av skrivelser från allahanda myndigheter och organisationer och hundratusentals kronor för att få bygga om den gamla anläggningen, som redan hade tillstånd från år 1968 och fiskväg godkänd på 1970-talet, till en anläggning med bästa teknik både maskinellet och miljömässigt.

Till råga på allt ändrades miljödomstolarna till mark- och miljödomstolar och gränsen för ”upptagningsområden” ändrades så att Sven-Eriks ärende flyttades till Vänersborg.

När så remissinstanserna skulle yttra sig hade både Länsstyrelsen och Kammarkol-legiet synpunkter på hur fiskelivet och ekologin påverkas och på om fiskvägen, det så kallade omlöpet, var tillräcklig eller ej. Även intagsgallrets storlek och lutningen på gallret anses påverka fiskelivet och det hade flera remissinstanser har synpunkter på.

Text och bild: Gunvor Axelsson

- Hade jag anat vad som väntade tror jag inte om jag ens skulle funderat på att bygga om. Nu kan jag bara hoppas att andra har nytta av det jobb och de pengar jag lagt ner, säger Sven-Erik Vän-neå här på besök i Brohult.

25 års branschrefarenhet

Lönsamhet i ditt vattendragwww.pwrh.se Tel: 0703831579

Nu avslutar vi fyra projekt med nya löphjul och omlindade/nya generatorer m.m. - 950, 700, 325 samt 325 kW. Projekt som berättigar till nya elcertifikat.Vi har standardiserade paket för:Kalkyler, ansökningar, turbin- och generator-renoveringar, GRP-tuber, kontroll-utrustningar, nya galler etc.Hittills har över 60 vattenkraftverksägare använt sig av våra tjänster från ansökan till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod.

Slut på Elcertifikat?Vi hjälper dig tillbaka!

VATT

ENK

RA

FT


Vad gäller sakinnehållet i miljökonsekvens-beskrivningen instämmer domstolen i remissmyndigheternas invändningar att miljökonsekvensbeskrivningen i vissa delar innehåller obestyrkta påståenden.

Samtidigt gäller att det måste finnas en gräns för de krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning.

Om det är uppenbart att framförda påstå-enden är korrekta och/eller de negativa verkningarna som kan befaras i aktuellt hänseende är mycket begränsade kan det inte rimligtvis krävas av verksamhets-utövaren att han vidtar omfattande och kostsamma utredningar i frågan; dock att det självfallet gäller att miljökonsekvens-beskrivningen alltid måste uppnå en viss kvalitativ miniminivå.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den förändring som sker av den hydrologiska regimen torde innebära både en förbättring och försämring med avseende på den ekolo-giska statusen.

Med hänsyn till förhållandena på platsen och det material som föreligger i målet bedömer domstolen att den förändring som

sker av den hydrologiska regimen sam-mantaget inte medför att den ekologiska statusen försämras.

Av domstolens resonemang ovan följer också att inte heller de biologiska fakto-rerna påverkas på så sätt att den ekologiska statusen försämras. Ansökt verksamhet har därför inte någon negativ inverkan på möjligheterna att klara föreliggande kvali-tetskrav.

Mot denna bakgrund och då någon myndig-hetsklassificering av de hydro-morfologiska kvalitetsfaktorerna inte utförts kan det inte anses nödvändigt med en någon tillkom-mande redogörelse av verksamhetens påverkan på de olika kvalitetsfaktorerna utifrån det bedömningssystem som miljö-kvalitetsnormerna bygger på eller att lämna ytterligare vetenskapliga referenser.

Den omständigheten att miljökonsekvens-beskrivningen skulle kunna göras bättre och mer omfattande (något som f.ö. alltid är fallet) kan därför inte få medföra att miljökonsekvensbeskrivningen inte ska anses uppfylla kraven i 6 kap. 7 § 2 st 2 p miljöbalken.

Vid angivna förhållanden saknas vidare anledning förordna om sakkunnig i förelig-gande fiskefrågor.

Ansökan rör en begränsad ändring av en befintlig verksamhet. Det är därför inte aktuellt att kräva en redovisning av möjliga alternativa lokaliseringar. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får anses tillräckligt även i övrigt.

Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyn-digheten godkänna ett kontrollprogram för vattenverksamheten. Det ligger på Sven-Erik Vänneå att ta fram förslag till kontrollpro-gram som ska omfatta minst arbetenas utfö-rande, kontroll av akvatisk flora och fauna i minst en punkt nedströms kraftverket viss tid efter utförda arbeten samt uppföljning av omlöpets funktion. Som verksamhetsutö-vare har Sven-Erik Vänneå att stå kostna-derna för utförandet av programmet.

Det bör delegeras till tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som kan behövas vad gäller utformning av fiskvägen, kontrollprogram för densamma samt hur minimivattenföringen ska fördelas mellan fiskvägen och andra anläggningsdelar.

”Det måste finnas en gräns...”Mark- och miljödomstolen i Vänersborg - där Sven-Erik Vänneås tillståndsansökan så småningom hamnade och avgjordes - skriver i domskälen tämligen tydligt om vilka krav man anser ska kunna ställas på en innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning. Språket i domskälen som citeras nedan är - som alltid - juridiskt och kanske svårtillgängligt, men viktigt att läsa för alla som måste göra en MKB.

Så här kan det se ut vid Trälshult kraftverk.

Foto: Vänneå Entreprise

VATT

ENK

RA

FT


I Sven-Erik Vänneås fall har mark- och miljödomstolen i Vänerborg valt att se på vad som kan vara skäligt och rimligt att sökanden ska betala.I domskälen skriver domstolen följande (redaktionen har tagit bort personnamn):

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska i ansök-ningsmål om vattenverksamhet sökanden svara för sina egna och motparternas kost-nader vid mark- och miljödomstolen, allt under förutsättning att kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av par-tens rätt.

”En granne” och kammarkollegiet är parter i målet och har således rätt till skälig rätte-

gångskostnadsersättning. Begärda ersätt-ningsbelopp framstår emellertid – även med beaktande av att ansökan ursprungligen varit bristfällig såväl vad gäller ersättnings-erbjudande som omfattning – som något höga.

Vad gäller grannen förtjänar särskilt noteras att den påverkan dennes fastighet utsätts för är såväl begränsad som befintlig. Mot bakgrund härav och vad som är upplyst och parternas tidigare kontakter i frågan borde ersättningsfrågan kunnat ha hanterats på ett mer kostnadseffektivt sätt. Sven-Erik Vänneås rättegångskostnadsansvar gente-mot grannen bör därför begränsas till 50 000 kr.

Vad är rimligt att betala när sakägare och myndigheter gör egna utredningarEn - av flera - anledning till att många kraftverksägare tvekar att ge sig in i tillståndsprocesser är regeln som innebär att den som ansöker om tillstånd måste betala andra sakägares rättegångskostnader. Det kan bli dyrt och risken finns alltid att sakägare/motparter som inte själva behöver betala unnar sig lite extra vad gäller både ombud och utredningar.

Vad gäller kammarkollegiet noterar mark- och miljödomstolen särskilt att kammar-kollegiets argumentation till mycket stor del rör förhållanden där andra myndigheter besitter särskild sakkunskap. Kammarkol-legiet ska visserligen företräda de allmänna intressena, men det bör kunna krävas att de olika myndigheter som företräder allmänna intressen samarbetar i sin verksamhet och drar nytta av varandras sakkunskap. Det framstår inte som rimligt att varje myn-dighet på den sökandes bekostnad ska agera i samtliga frågor helt oberoende av vad andra myndigheterna gör. Mot bakgrund av det anförda finns anledning att begränsa Sven-Erik Vänneås rättegångskostnadsan-svar även mot kammarkollegiet till 50 000 kr.

Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

VATT

ENK

RA

FT


Fastighetsskatten -2013 års taxering Med 1 november som sista dag har vi kraftverksägare under hösten lämnat in deklarations-blanketten. Nu väntar vi på konsekvenserna.Många befarade en mycket kraftig höjning även för de småskaliga kraftverken, men ldet verkar som om skatten i öre per årskW/h öka med storleken på vattenkraftverket. Detta ger från 5 öre/årskWh för de minsta kraftverken till över 9 öre/årskWh för de största med skattesatsen 2,8 procent. En på tok för hög skattesats, som SVAF oförtröttat arbetar för att sänka till gängse 0,5 procent eller vindkraftens 0,2 procent.

Skatten kommer att bli från 5 öre/årskWh för de minsta kraftverken till över 9 öre/års-kWh för de största. Formeln för att beräkna skatten är:

Skatten = Skattesatsen 0,028 x Norma-lårsproduktionen i kWh x (riktvärdet 4,22 kr/årskWh x utnyttjandefaktorn 0,95 x storleksfaktorn 0,3 + belägenhetsfaktorn 0,38) x 0,75

Normalårsproduktionen är den man redovi-sat i deklarationen. Riktvärdet är detsamma för alla kraftverk och har stigit från 2,80 till 4,22 kr årskWh. Utnyttjandefaktorn har sänkts för i stort sett alla småkraftverk och har schablonvärdet 0,95. Storleksfaktorn beräknas enligt en mycket komplicerad formel och är som lägst 0,3 för de minsta kraftverken. Belägenhetsfaktorn är +0,38 söder om Dalälven och sjunker sedan successivt norrut.

Samtidigt som RSV beräknat riktvärdet till 4,22 kr/årskWh utifrån statistik över intäk-ter och kostnader de gångna fem åren så har Forum sålt de flesta av sina över 100 små kraftverk till priser som ligger mellan 2 och 3 kr/årskWh enligt vad man kunnat läsa. Kanske finns det anledning att i grunden ifrågasätta också 2013 års fastighetstax-ering.

Skattesatsen 2,8 %Alla andra elproduktionsenheter har skattesatsen 0,5 % utom vindkraften som har 0,2 %. Vattenkraftskatten är en ren konfiskation! Motivet att vattenkraften har övervinster stämmer inte för den småska-liga vattenkraften.

De undersökningar som RSV låtit göra visar så höga drifts- och andra kostnader för den småskaliga vattenkraften att den nuvarande

skattesatsen framstår som fullständigt orimlig.

Finansministern har i flera uttalanden visat att han inte förstår eller bryr sig om den småskaliga vattenkraftens situation. Så här långt har inte heller branschens uppvakt-ning av riksdagens skatteutskott och annat haft någon effekt.

Men SVAF förtröttas inte! I synnerhet inte som all skatt på näringsfastigheter kan ses som fel i grunden; när de genererar överskott beskattas ju detta i näringsverk-samheten.

Thomas Sandberg Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Al-sterån i östra Småland, är ledamot av SVAF:s styrelse och professor emeritus vid KTH

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverks byggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

VATT

ENK

RA

FT


Vramsåns Vänner vill Värna Vattenkraften

Vattenmöllorna i Vramsån är gamla kvarnfastigheter, som funnits sedan dansktiden, dvs. sedan första delen av 1600-talet. Före 1864 fick endast staten och adeln äga kvarnfastigheter. Det borgar för att fastigheterna initialt bör ha haft legitimitet.

Bertil Trobro, Trobro Mölla, är medlems i nybil-dade föreningen Vramsåns Vänner. Vattenmöllan vid Trobro har funnits i familjen sägo i århund-raden.

Kraftverk och ål ...

I en rapport från Havsmiljöinstitutet 2011 finns nedanstående tabell. Där står fisket för 51,2 % av förlusterna och kraftverken för 9,8 %.Tabell 3. Ålförvaltningsplanen åskådliggjord som antal blankålsenheter22 , d.v.s. antal ålar som kan vandra iväg per år.

Procent av produktionNuvarande naturlig blankålsproduktion i Sverige (beräknat 2006) 2 870 Förlust i fisket före åtgärder (beräknat 2006) -1 470 = -51,2 %Förlust i kraftverk före åtgärder (beräknat 2007) -280 = -9,8 %Tillskott på grund av genomförda utsätt-ningar (snitt 14 år gamla) +255 = 8,8 %Genomförd minskning av fisket (mellan 2007 och 2009) +620 = 21,6 %Fortsatt minskning av fisket (skall vara genomfört till 2012) +450 = 15,7 %Åtgärder i kraftverk (skall vara genomfört till 2015) +140 = 4,9 %Netto mänsklig dödlighet efter åtgärder -285 =-10 % Med detta vill jag inte förringa kraftverkens påverkan. Jag har själv fritidsfiskat ål och fått ål i vår lilla kraftstations turbiner. Sedan kunskapen om ålens utsatthet nådde mig, fiskar jag inte ål och äter den inte heller om den bjuds på aktuella julbord. I tre år har vi deltagit i ett ålforskningsprojekt hos Karlstads universitet. Med en relativt enkel anordning i form av en hävert över dammen har vi en väl fungerande ålpassage och kun-nat räkna in hundratals ålar som valt den vägen. Sedan vi ordnade ålpassagen har vi inte fått in en enda ål i turbinerna. Vi samlar också ålyngel och sätter ut dem uppströms dammen, men många yngel tar sig också förbi på egen hand i rännilar. Genom Svensk Vattenkraftförening försöker vi nu sprida kunskapen och föreningen samarbetar med bl.a. Ålakademin för att lära mer om ålens situation. Nu talar jag för de små kraftver-ken och vad vi gör för att förhindra att ålen dör i turbiner. Vad de stora bolagen gör har jag inte koll på.Jan-Åke Jacobsons svar till undrande efter Mitt i Naturns inslag om ålar

Åtta ägare till lika många mindre vatten-kraftverk längs Vramsån (biflöde till Helge å) har gått samman och bildat föreningen ”Vramsåns Vänner”.

Bakgrunden är att de nu står inför en process med Länsstyrelsen Skåne. som vill få till laglighetsprövning och tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken.

- Vramsån är ett Natura 2000-område. Sedan början av 80-talet har vi varit positiva till och mer eller mindre engagerande i åtgärder för bevarande av natur och vat-tenmiljö, berättar Bertil Trobro som själv är åttonde generationen i rakt nedstigande led vid Trobro mölla.

Under de projekt som gjorts har bl.a. EU bidragit finansiellt till förbättring och/eller byggande av fisktrappor administrerat av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Även kommunen samt chipstillverkaren OLW har drivit respektive sponsrat olika projekt.

Länsstyrelsen i Skåne fokuserar nu på åtgärder för att åstadkomma fiskvägar för nedvandrande fisk vid de åtta aktiva vatten-verksamheterna. Det finns ytterligare minst 12 (passiva) vandringshinder i Vramsån,

vilka för närvarande lämnas utan åtgärder av Länsstyrelsen.

- Våra fastigheter är gamla vattenkvarnar, vilka har sitt ursprung från tiden när Skåne tillhörde Danmark, dvs. första delen av 1600-talet. Således hävdar vi hävd och flera av oss har skriftlig dokumentation från äldre tid. För egen del har jag dokumenta-tion fr.o.m. år 1760, säger Bertil Trobro.

- Tillstånd kan se olika ut, men har det beta-lats skatt så har samhället genom dåtidens ämbetsmäns uppdrag godkänt verksamhe-ten, säger SVAF:s Jan-Åke Jacobson.

VATT

ENK

RA

FT


SVAF:s svar på remiss omdammsäkerhetDe flesta småskaliga kraftverk har inte några dammagasin för att reglera vattenflödet utan utvinner energi från det naturligt fram-rinnande vattnet. Det finns dock som regel alltid någon form av fångdamm som styr in vattnet till turbinen. När vattenmängden är för stor för att tas om hand genom turbinen till ett strömkraftverk så passerar resterande vattenmängd naturligt förbi kraftstationen.

SVAF har för att – som det sägs i utredningen - hålla dammbrott på lägsta rimliga nivå med hänsyn till föreliggande kunskaper och till-gänglig teknik och för att (konsekvenserna av) dammbrott så långt möjligt ska reduceras eller förhindras tillsammans med försäkrings-bolaget Marsh, tagit fram en speciell utökad ansvarsförsäkring för dammar som kan tecknas av alla SVAF medlemmar med ett försäk-ringsbelopp om 50 Mkr per skada.

Försäkringen gäller även för det strikta ansvar för skador som drabbar tredje man p.g.a. dammgenombrott. Försäkringsgivare för försäkringen är IF Skadeförsäkring.Parterna kräver godkänd dammbesiktning för att medlemmarna ska kunna teckna nämnda försäkring – och har därför tagit fram en besiktningslösning som motsvarar de krav som försäkringsbolagen ställer för att kunna teckna försäkring för dammar.

Besiktningen innefattar kontroll av damm, utskov, avbördningsan-ordningar och elutrustning, en riskbedömning av dammen samt en konsekvensklassbedömning av densamma.

Även om utredningen, av naturliga skäl, huvudsakligen har fokus på andra typer av dammar än de som återfinns vid de småskaliga vattenkraftverken;. dammar där dammbrott kan orsaka mer än små lokala konsekvenser för samhället, kommer (delar av) förslagen att påverka alla eller en del av våra medlemmar, sett till såväl länssty-relsens föreslagna obligatoriska klassificeringskostnader för alla dammar som tillsynskostnader.

Vi instämmer i att:• beslut om dammsäkerhetsklass endast ska kunna över- klagas av ägaren,• dammsäkerhetshandläggare behöver ha kompetens inom framför allt dammbyggnad och dammsäkerhetsarbete och att det krävs handläggare med kompetens inom tillsyns- metodik och juridik, och• att dammägaren själv ska kunna rapportera direkt in i databasen och också kunna se information om sina dammar.

Vi avvisar tillsynsavgifter, speciellt som många dammägare redan idag själva bekostar besiktningar och har väl utvecklade tillsynspro-gram, etc.Vi vill också poängtera behovet av såväl kvalificerade handläggare som dito besiktningsmän och behovet av satsningar på grundutbild-ningar, kompetensutveckling och ökad forskning.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

VATT

ENK

RA

FT


SVAF om ”Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser”De senaste åren har miljökonsekvensbeskrivning (MKB) visat sig vara en ständigt större problem för de kraftverksägare som vill anmäla ändringar, söka nya tillstånd eller ompröva gamla. Det verkar som regeringen vill komma tillrätta med något av problematiken genom ett nytt kapitel 6 i miljöbalken. SVAF:s svar på remissen av de tänkta nya lagreglerna är i stort positivt, men föreningen pekar också på existe-rande problem och varnar för att nya kan komma.

Svensk Vattenkraftförening välkomnar på ett generellt plan de förenklingar promemo-rians förslag innebär, men kan konstatera att regeländringarna – som de framstår – inte kommer att medföra några förbättring-ar för våra medlemmar och den småskaliga vattenkraftens möjligheter att genomföra miljö- och produktionsförbättringar.

Möjligen kan förslaget om ett tidigt godkän-nande av miljökonsekvensbeskrivningen under prövningsmyndighetens handlägg-ning innebära en minskad osäkerhet jämfört med idag då olika myndigheter och andra parter kan komma med nya krav – och genomgående gör så - gällande undersök-ningar och utredningar även under huvud-förhandling och därefter.

Vi vill också påtala de problem det innebär för de småskaliga ofta månghundraåriga vattenkraftverken att fokus för miljökon-sekvensbeskrivningar (MKB) uteslutande ligger på återställande av ”god ekologisk status” där kunskapsbristen fortfarande är stor.

Den valda ordningen i sig kan mycket väl bidra till att resurserna läggs på rätt ställe. Ett stort problem är dock att det ifråga om miljökvalitetsnormer (MKN) och god ekolo-gisk status i dagens läge för vattenverksam-heternas del – enligt Johan Fejes IVL –”….i stor utsträckning saknas ett tillräck-ligt dataunderlag för bedömning av vilka konkreta åtgärder som behöver göras i olika vattenförekomster…..”

Den verkligheten – tillsammans med alla obesvarade frågor som finns vad gäller god ekologisk status och svårigheterna att bedö-ma vilka konkreta åtgärder som behövs för att uppnå detta – gör att riskerna är stora att den enskilde tillståndssökande verksam-hetsutövaren drabbas av krav på mycket omfattande och skiftande undersökningar.

Skilda myndigheter och intressegrupper försöker alltför ofta få fram så mycket som möjligt av detta otillräckliga dataunderlag

genom att låta små företag eller privatper-soner stå för notan – oavsett den eventuella graden av miljöpåverkan.

Denna – mycket aktuella – problematik kan förtydligas genom professor Lena Gipperts presentation av det pågående forsknings-projektet om miljökvalitetsnormer SPEQS – a Systems Perspective on Environmental Quality Standards – där hon svarar på frå-gan Varför ytterligare forskning? som följer:

• Det finns behov av styrmedel som mer direkt relaterar till faktiska miljötillstånd och förändringar i dessa• Det finns miljökvalitetsnormer som inte uppnås eller kommer att kunna uppnås, trots att åtgärder vidtas/vidtagits.Det finns osäkerhet om:• Vilka krav ställer EU-rätten,• vilken funktion normerna ska ha• hur normerna faktiskt tillämpas• myndigheternas möjligheter och skyldi- heter att agera för att se till att normerna inte överskrids• hur bördorna för att restaurera och uppnå god miljöstatus ska fördelas.

Det är således mycket svårt för sökanden att beskriva verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilket i sin tur leder till att beskrivningen ofta måste bli summarisk och allmänt hål-len. Detta trots att det formella utrednings-kravet kan påstås vara högt ställt och utgöra grund för att en ansökan avvisas.

Avslutningsvis vill vi från Svensk Vatten-kraftförenings sida påtala att de småskaliga vattenkraftverken genomgående har en ofta månghundraårig historia. Den miljö-påverkan de små vattenkraftverken har är föga annorlunda nu än för hundra år sedan, annat än att verksamhetsutövarna nu kan och vill tillämpa avsevärt bättre och mer hänsynsfull anpassning till flora och fauna än våra förfäder hade möjlighet och kun-skap att göra.Därför vill vi trycka på att de flesta till-ståndsansökningar som idag kommer in från SVAF:s medlemmar innebär föränd-ringar som ska minska anläggningarnas miljöpåverkan och således inte borde antas ”medföra betydande miljöpåverkan” av slag som kräver synnerligen kostbara utredning-ar och långdragna processer.

Elfiske är ett sätt att undersöka hur det ser ut och vad som händer i våra vatten, men en viktig fråga är vem som är skyldig att bekosta detta. Foto: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


När IETVs grundare Magnus Carlsson hade arbetat fem år på ett serviceföretag bestämde han sig för att starta eget. IETV bildades år 1985, och de första uppdragen gällde service till textilindustrin som det finns gott om i området runt Gällstad strax söder om Ulricehamn och lika långt öster om Borås i Västergötland.

Det ena uppdraget ledde till det andra, antalet kunder ökade och företaget fick allt fler förfrågningar på specialtillverkade produkter inom textilsektorn. IETV kunde nyanställa personal och flytta in i större lokaler. Via rekommendationer från textilbranschen fick företaget nya uppdrag, från både maskinbyggare och företag inom verkstadsindustrin.

Förfrågan från kraftverk- En dag kom en förfrågan från vattenkraftbranschen och Magnus Carlsson, som själv var och är mycket intresserad av området tveka-de inte att gå in på ett nytt fält, berättar IETV:s VD Krister Karlsson.

Förklaringen till det för en utomstående betraktare – oväntade inhoppet i en helt ny bransch är att automation, övervakning/fjärr-styrning, programmering och produktion av styrsystem och elskåp inte skiljer sig nämnvärt från ett område till ett annat.

- Principerna är desamma och har man börjat med styrning och automation inom ett så komplext område som textilbranschen med dess krav på exakthet för att mönster i tyger eller vid tillskärning och liknande framstår andra områden inte som så mycket svårare, bara annorlunda, konstaterar Christer Karlsson VD på IETV.

... och från järnvägenUtrustning för många olika branscher och upprinnelsen till varje nytt område har varit densamma som det var för kraftverken: Nå-gon har hört att IETV kan det där med automation, styrning, fjärrö-vervakning, m.m. och bett företaget ta fram något som passar den bransch där frågeställaren själv är verksam – exempelvis järnväg.

IETV – från service av vävstolar till styrning av vattenkraftFöretag kan utvecklas på många sätt, men historien om hur IETV har gått från service av maskiner inom textilindustrin till ett företag som skräddarsyr automatiska tillsyns- och övervakningssystem för kraftverk, järnväg och verkstadsindustri tillhör de ovanligare.

Vårt svenskbyggda system har uppmärksammats av marknaden och i fjol installerade vi ett flertal, konstaterar Krister Carlsson.

Utrustning för småkraftverk Vår erfarenhet och vårt säkerhetstänk passar vattenkraftsbranschen. Det handlar om att skydda stora värden. Ett kontrollsystem är bland mycket annat framför allt ett skyddssystem. Vi har genom åren byggt system för såväl stora som små kraftverk, säger Magnus Carlsson.

Bland det senaste som IETV tagit fram är utrustning för anläggningar under 200 kW som normalt inte kan bära investeringar i fullskalig kontrollutrustning ekonomiskt. De nya utrustningen har fått namnet IETV Micro och utgör en lättstyrd allt-i-ett-utrustning på basnivå med inbyggt reläskydd, färgskärm i stationen och nödvändiga funktioner. Möjlighet att bygga ut och bygga på efter behov och intresse finns som tillval.

Det som sedan kan byggas på är: Larmsändare till mobiltelefon, fjärr-styrning via dator och mobiltelefon, automatisk vattennivåreglering via turbin och utskovsluckor, lokalkraftsfördelning, faskompensering, synkrongeneratordrift, batteribackup och kameraövervakning via dator och mobiltelefon.Text och foto: Gunvor Axelsson

VATTENKRAFTSKRUVEN Fiskvänlig — låga fallhöjder — inget behov av fingaller — låg servicekostnad

• I takt med de stigande energipriserna blir det allt mera intressant att bygga ut och bygga om mindre dammar och kraftstationer. R-CON har nu ny robust lösning för denna typ av anläggningar som är ekonomiskt intressant.

• En av fördelarna med denna lösning är fiskvänligheten. Det har gjorts oberoende tester vilka visar att fisken vandrar igenom denna skruv i stort sett oskadd, på vår hemsida finns rapporter på detta. Hör gärna av er för mera information.

Nyhet!

R-CON • Tel 011-311 390 • Fax 011-311 275www.r-con.se • [email protected] • [email protected]




Nyhet!





Nyhet!


VATT

ENK

RA

FT


Vad säger lagstiftningen om arbeten i vatten?

Arbeten i vatten lyder under de bestäm-melser som gäller för vattenverksamhet enligt kapitel 11 i miljöbalken.

Vattenverksamhet är i normalfallet till-stånds- eller anmälningspliktig. Tillstånd söker du hos Mark- och miljödomstolen och anmälan gör du till Länsstyrelsen.

En vattenanläggning är en anläggning som har kommit till genom vattenverksamhet. Det kan till exempel vara en damm eller ett vattenkraftverk.

För att få lov att driva ett vattenkraftverk måste du kunna visa att du har ett tillstånd för verksamheten. Ett tillstånd som utfär-dats med stöd av äldre lagstiftning än Miljö-balken kan fortfarande vara giltigt. Tillstån-det måste kunna uppvisas för Länsstyrelsen vid begäran.

Underhåll av en vattenanläggning, såsom renovering av luckor, underhåll eller ut-byte av turbiner, förstärkningsarbeten på dammkroppen med mera, betraktas också som vattenverksamhet och kan därför kräva tillstånd eller anmälan. Som ägare måste du alltid kontakta Länsstyrelsen i god tid innan du genomför någon form av åtgärd.

I miljöbalken finns hänsynsregler för att begränsa olika verksamheters påverkan på miljön. Hänsynsreglerna gäller utöver vill-koren i ditt tillstånd.

Åtgärder vid en vattenkraftsanläggning kan kräva andra tillstånd utöver miljöbal-kens bestämmelser för vattenverksamhet. Det kan till exempel krävas tillstånd enligt plan- och bygglagen och/eller kulturmin-neslagen.

Påföljder

Att bryta mot bestämmelserna i miljöbalken kan medföra straffansvar enligt kapitel 29 i miljöbalken. Det betyder att du som verk-samhetsutövare kan bli åtalad och fälld för miljöbrott om du inte följer de bestämmel-ser som gäller.

Länsstyrelsen informerar om tillsynen av vattenkraftverkLänsstyrelsen i Västra Götalands län skickade nyligen ut ett informationsblad till vattenkraftverken i länet där man informerar om de la-gar och regler som gäller. Bakgrunden är länsstyrelsens skyldighet att följa upp att kraftverksägarna följer miljölagstiftningen, och inte - exempelvis - börjar bygga om anläggningar och vattenvägar på sätt som kan innebära risk att fällas för miljöbrott.

Dammsäkerhet

Du som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppstår skador på andra intressen till följd av förändrade vattenförhållanden.

Som ägare till en dammanläggning är du strikt ansvarig för de ekonomiska konsekvenser som kan bli följden vid ett dammbrott. Bestämmelserna om detta finns i miljöbalkens kapi-tel 11, paragraf 18.

Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick. Du bör till exempel undersöka om det finns läckage genom dammkroppen och säkerställa att det går att manöv-rera luckorna.

Det ska finnas väl dokumenterade rutiner för besiktningar och fördjupande undersökning-ar samt dokumentation av vilka underhållsåtgärder som har vidtagits vid anläggningen.

Du ska bedöma vilka konsekvenser som skulle uppstå uppströms och nedströms din an-läggning i händelse av ett dammbrott. De bedömningar du gjort ska vara dokumenterade och kunna lämnas ut om tillsynsmyndigheten begär det.

När ska du kontakta Länsstyrelsen?

Kontakta alltid Länsstyrelsen om du planerar att genomföra underhåll i vatten i anslutning till ditt vattenkraftverk. Det samma gäller om du ska förändra något vid eller i anslutning till din anläggning.

Du är också välkommen att kontakta oss på Länsstyrelsen om du har andra frå-gor som rör din verksamhet. Du når våra handläggare genom Länsstyrelsens växel. Be att få tala med den vattenhandläggare som handlägger ärenden i just din kommun.

Egenkontroll

Du som äger ett vattenkraftverk är skyldig att bedriva så kallad egenkontroll av din verksamhet.

Egenkontrollen innebär att du fortlöpande planerar, kontrollerar och följer upp din verksamhet för att systematiskt minska säkerhetsrisker och miljöpåverkan.

Om t.ex. en dammlucka går sönder gäller det att snabbt informera länsstyrelsen, berätta vad som hänt och vad du tänker göra. Foto: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


Vattenkraftårets viktigaste konferensVad händer inom Vattenrätten?För många av oss, vattenrättsjurister, miljöjurister och andra, känns det ibland som om ”hela havet stormar” i fråga om vad som gäller och vilka lagar och regler som ska tillämpas inom vattenrätten. En fråga som ställs av allt fler är: Har politikerna abdikerat? Nästa fråga är: Varför överlämnar de till tjänstemän - oftast inte jurister - att tolka EU-direktiv?De frågorna - liksom många andra - fick inget svar vid IBC Euroforums arrangemang Vattenrättsdagarna 2012, men de diskuterades livligt.

I Magnus Fröberg arbetade på Naturvårdsverket när EU:s ram-direktiv för vatten, Vattendirektivet, arbetades fram. Själv säger han att han förmodlingen är den i Sverige som läst direktivet flest gånger.

Han har skrivit om Vattendirektivet också bland annat i en skrift med titeln ”Vad innebär miljökvalitetsnormer för vatten för verk-samhets utövare?” Där pekar han ut ett problem som de flesta kraftverksägare som sökt tillstånd de senaste åren alltför väl kän-ner igen:

”Då vattenmyndigheten och övriga myndigheters resurser är be-gränsade finns en uppenbar risk att de i samband med tillstånds-prövningar kommer att försöka ställa krav på verksamhetsutövar-na att genomföra miljöundersökningar och redovisa uppgifter som egentligen inte behövs vid tillståndsprövningen, utan vars syfte primärt kommer att vara att uppfylla Sveriges förpliktelser att karakterisera och övervaka landets vattenförekomster. Avsikten är inte att verksamhetsutövare vid en tillståndsprövning ska tillhan-dahålla ett allmänt underlag för bedömningen av vattenkvaliteten i en vattenförekomst, eller redogöra för det allmänna behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormer för vatten överlag.”

Under vattenrättsdagarna jämförde han bland annat direktivets miljömål och de svenska miljökvalitetsnormerna, MKN,

Magnus Fröberg och flera av deltagarna diskuterade kring bestäm-melserna om de möjligheter till lägre krav, längre tid och utpekan-de av kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster som vattendirektivet ger möjlighet till. Den möjligheten utnyttjas tyvärr i alldeles för låg grad, vilket kan hota farmför allt den småskaliga vattenkraften.

Text och bild: Gunvor Axelsson

Anders Skarstedt, Hav- och Vatten-myndigheten, talade om egenkontroll och tillsyn av vattenverksamheter

Agnes Larfeldt Alvén, advokat och part-ner Setterwalls Advokatbyrå, talade på temat Vattenrätt - gammalt möter nytt

Magnus Fröberg, Fröberg & Lundholm advokatbyrå, reflekterade kring frågan: Vilka krav ställer ramdirektivet för vatten på vattenkraften?

Tel: 0321-531901

Över 120 kontroll-utrustningar levererade

• Kontrollutrustningar till stora vattenkraftprojekt – även total-entreprenader

• Kontrollutrustningar till generatorer under 200 kW – IETV micro

• Fjärrstyrningar och serverlösningar för vind- och vattenkraft

Maximal drifttid, trygghet och oberoende med rätt lösning.

VATT

ENK

RA

FT


Frågorna kring vattenkraften blir allt fler och allt fler myndigheter och organisationer visar intresse för de småskaliga vattenkraft-verken.

Det har blivit allt svårare att få tillstånd, även för åtgärder som borde anses klart po-sitiva, som exempelvis, omprövningar eller tillståndsansökningar där någon vill bygga ett omlöp eller ändra vattenföringen så att mer vatten går i huvudfåran.

Många av SVAF:s medlemmar är mycket po-sitiva till insatser för miljön, men samtidigt starkt tveksamma till tillståndsprocesser.

Att vattenkraften behövs blir allt tydligare:

• Klimatpåverkande utsläpp, den globala uppvärmningen och nya rön/rapporter om det överställda miljöproblemets tempo och allvar.• Den alltmer utbredda förståelsen av pr- blemet och viljan att lösa det.

Vattenkraftkurs i Nässjö i mars• Det allvarliga förhållandet att vårt globalt ökande nyttjande av energi alltjämt huvudsakligen baseras på fossil förbränning.• Insikten om att nukleärt baserad energ i såvitt idag är känt inte är en uthållig lösning.• Insikten att talet om elöverskott är falskt så länge man för ett cirkelresonemang och alltjämt räknar in den energi som utgör problemet (främst den fossila) och som därför måste fasas ut.• Det goda förhållandet att den effektivaste energibäraren, el, med känd teknik låter sig transporteras i samverkande nät och därmed möjliggör att regioner med goda förutsättningar att förnybart generera el kan hjälpa regioner med motsatta föru- sättningar.• Slutsatsen att all förnybar energi behövs.• Sveriges geografi, klimat, demografi och historia gör vårt land rikt på vattenkraft.• Vattenkraften är gammal och till väsentlig del ”tillkommen” då kunskaper, priorite- ringar och regelverk var annorlunda än idag.

• Många kraftverk har därför rättigheter och tillstånd från en tid då synsätt och prior- teringar delvis skiljde sig från dagens, och där lokal miljöhänsyn annorlunda än dagens. • Många kraftverk bidrar inte bara till en levande landsbygd utan har också i hög grad en kulturminnesbevarande och pedagogisk roll.

Inom SVAF har vi mot ovanstående bak-grund börjat jobba med ett utbildnings-program som skall förstärka respekten för ovanstående och det goda samspel mellan myndigheter och verksamhetsutövare som vi tror är nödvändigt för att få fart på händelseutvecklingen i såväl tillstånds- och traditionella miljöfrågor som i överställd fråga om klimat/genuint förnybar energi. Vi tror att vi har åtskillig kunskap att ge både myndigheter och verksamhetsutövare samt att myndigheterna har åtskillig kunskap att ge oss.

Välkomna på kurs! Lars Rosén

Grundkurs Vattenkraft 5-7 mars 2013

Dag 1 : Vattenrätt Äldre tillstånd – vad gäller?•Att göra anmälan eller söka tillstånd, •Att ansöka om omprövning, •Att undvik att begå miljöbrott •

Dag 2: Om vattenkraften och teknikenVattenkraftens historia och utveckling •Det nordiska energisystemet•Vattenkraftens roll i energisystemet – klimataspekter•Från generator till transformator•Generatorer, styr- och reglerutrustning, nätanslutning•Turbiner, övrig mekanisk utrustning •Drift och underhåll, driftskostnader •Studiebesök hos turbintillverkare •

Dag 3 Om vatten, ekonomi och försäkringarHydrologi •Ekonomi •Vattenvägar – Dammar •Vattenkraftens försäkringsfrågor•Vattenkraftens miljöfrågor •Frågestund•

Kursansvarig: Christer SöderbergPlats: Hotell Högland, Nässjö

VATT

ENK

RA

FT


Hur började detta?För 2 år sedan var jag pappaledig och

letade efter möjligheter att minska el-räkningen och då jag bor i Skåne nära havet på slätten verkade vindkraft som en bra lösning. Jag letade men alla verk som fanns på marknaden roterade väldigt fort, hade för höga ljudvärden och hade alldeles för lång återbetalningstid. Sam-tidigt som jag letade ändrades plan- och bygglagen, det blev tillåtet med en tre meters rotor istället för bara två meter i diameter. Då jag inte hittade något verk som var anpassat för användning i träd-gården så tänkte jag att jag bygger ett själv, det kan väl inte vara så svårt…

Så här två år senare så börjar jag se slutet på början. Jag började testa med plywood och plastfilm på ett verk jag placerade på marken. Det snurrade bra och man kunde gå in och ställa sig i detta verk. Men jag märkte att det var bara has-tighet ingen kraft. Jag är tillräckligt gam-mal för att ha cyklat med en dynamo och för mig så gick detta inte ihop. Samtidigt skulle jag sätta upp nya hängrännor på hönshuset, vi har en tupp - Lucky Luke och 6 höns. Hängrännorna fick en helt ny funktion!

Jag placerade dem som en främre krok på turbinbladen och helt plötsligt blev man väldigt yr när man gick in i vindtur-

Villavind AB är ett nystartat företag som utvecklar ett bygglovsbefriat vertikalt vindkraftverk anpassat för svensk miljö.

Bo Henrik Karlsson:

Vindkraft i trädgården?

binen en viss förlust i hastigheten märk-tes men kraften som genererades var mycket starkare. Efter detta resultat ri-tade jag ett mer anpassat turbinblad som jag tog med till Lunds Tekniska Högskola (LTH - Strömningsteknik) där vi testade konceptet i deras simuleringsprogram och värdena vi fick fram var så bra så att jag skickade in en patentansökan på tur-binbladet.

Så nu är jag en bit på väg. Men proble-met var nu, hur hittar man en generator som klarar stor kraft men med låg rota-tionshastighet? Svaret på detta är att det gör man inte. Generatorer vill ha hög hastighet. Så jag tillverkade en egen per-manentmagnet (Neodym) generator som fungerar men är underdimensionerad. Genom kontakter på LTH blev jag kon-taktad av Mats Ohlsson VD för EXAMEC i Tomelilla som var intresserade av att tillverka generatorer. Eftersom EXAMEC tillverkar stora maskiner med fem tusen-delsmillimeters precision tyckte jag att de var helt rätt. Genom tillväxtverket fick vi del av halvapriset kapital för företag. Vilket innebär att jag har en rejäl budget att ta fram en helt ny sorts generator och förhoppningsvis utan permanentmagne-ter! Arbetet utförs tillsammans med LTH, Mats Alaküla och Avo Reinap som står för specifikationer och EXAMEC för design.

Var är vi nu?I dagarna är det dags att sätta upp den

”produktifierade” prototypen där jag an-vänder mig av material och dimensioner som kommer att finnas i den försäljnings-klara produkten. Den nya sortens genera-tor kommer att basera sig på de resultat som kommer ifrån de nya turbinbladen som är 5 meter långa. Med dessa borde det vara möjligt att få ut flera tusen kWh per år om man använder en generator som har en maxeffekt på över 3,5 kW, jag hoppas att vi kan tillverka en på 4-5 kW så att man kan utnyttja de högre vindhas-tigheterna också. Jag återkommer med produktionen efter testkörning.

Karaktären på turbinbladen är att de roterar mycket långsammare än konven-tionella turbinblad men genererar mer kraft. Maxrotationshastigheten kommer att ligga romt 70 varv per minut. Ett kon-ventionellt vertikalt verk med tre meters diameter har en rotationshastighet på 300-400 varv i minuten och jag tror att väldigt få konsumenter vill ha ett sådant verk i sin trädgård. Sjuttio varv i minuten är mer hanterbart.

En mindre prototyp med villavinds koncept under testkörning.

VIN

DK

RA

FT


SERO - BIBLIOTEKET

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och biblio-tek Du känner till också skaffar in följande litteratur: Medlems-

prisOrd pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr 450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbokav Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samtbeskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr 140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbokav Sven BernessonBeskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr 200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr 228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr 480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr 225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof KarlssonInnehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr 100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr 230 kr

Små VattenkraftverkEn handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraft-verk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr 212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CDÖversättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr 80 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

100 kr 140 kr

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovanSERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22E-post: [email protected]

NYH

ETER

SV

ERIG

E

…… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.Tidning och annan infokommer då i rätt brevlåda och vi sparar bådebåde tid och pengar.

Flyttat? … ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet. Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.

Lång kö till statligt stöd för solceller

Intresset för att själv tillverka el med hjälp av solceller har formligen explo-derat i Sverige. När regeringen nu före-slår att det statliga stödet till solceller ska förlängas i fyra år, så finns redan en kö på mer än tusen ansökningar. Och dessutom kommer det att finnas min-dre pengar än tidigare att fördela.

Solcellsprofeten fick årets blåslampa

Miljöaktivisten och egen el-profeten Johan Ehrenberg har tilldelats det pre-stigefulla konsumentpriset Blåslampan för att har satt fart på intresset för egen el. Han har haft god hjälp av de stadigt fallande priserna på solceller.

Vattenkraften på väg mot nytt rekord

2012 ser ut att bli ett rekordår för svensk vattenkraft. Blir det en fortsatt blöt höst kan det gamla produktionsre-kordet från 2001 på 78,4 TWh komma att slås, konstaterar Svensk Energi.


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33E-post: [email protected]

Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected]

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187E-post: [email protected]

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Förnybar Energi & EnergieffektiviseringVår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGE –post: [email protected] Redaktör: Olof KarlssonVretlundavägen 36 • 731 33 KÖPINGTel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88E-post: [email protected]

AD

RES

SER

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är service-avgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningDanska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅSTel. 0322- 933 40 • E-post: [email protected]örande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415E-post: [email protected] och redaktör för Svensk Vindkrafttidning:Örjan HedblomMedlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr.För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil SverigeMagnus Johansson [email protected]+46 70 415 5344Gärdhems-Lunden Björkelund 1461 92 TROLLHÄTTAN

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Manusstopp 1 mars [email protected]

Nästa nummer: TEMA ENERGIEFFEKTIVISERING

Annonsstopp 10 mars Annonsbokning: Tel 0221-824 [email protected]

ELDA INTE FÖR KRÅKORNA!

GodaKrafter – Sveriges energiföreningar i samarbete för en attraktiv arena för information, lärande och erfarenhetsutbyte.

8 LÄS MER – FÖLJ UTVECKLINGEN: www.godakrafter.se

Tillsammans med SV I F , SVAF och fl era andra energiföreningar arrangerar vi två full-matade energidagar 25–26 aprilmed seminarier, utställningar, studiebesök och andra trevligheter inom ramen för GodaKrafter. Lördag avslutar vi med årsmöten och egna överläggningar.

SEROårsstämmalördagen 27 april 2013Högskolan i Halmstad

Medlemmar deltar till rabatterat pris!

Välkomna!

Gott Nytt År med GodaKrafter!

Documents

Förnybar Energi och Eenergieffektivisering 4, 2012