New Tema¤rfiler/Filer... · 2012. 6. 13. · 4 Tema Bygga levande gemenskaper Kristen tro har alltid betonat vikten av gemenskap och att kristen är man alltid i ett sammanhang

För dig som är förtroendevald, anställd eller frivilligt engagerad inom Svenska kyrkan, Växjö stift

MissivetInformation och Kompetensguide 1/2012

www.svenskakyrkan.se/vaxjostift internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Tema Bygga levande gemenskaper

2

En församling är i första hand människor som firar guds-tjänst tillsammans. Ibland möts jag av åsikten att detta är en exkluderande församlingssyn. Jag håller med om att det finns en sådan risk, men bara om man renodlar per-spektivet. Att förstå kyrkan som gudstjänstfirande gemen-skap är egentligen något naturligt. Tyvärr har perspekti-vet hamnat på undantag i den folkkyrkliga traditionen. I Svenska kyrkan används idag ofta de fyra verben leda (kyrkoherdens uppgift), styra (förtroendevaldas uppgift), medarbeta (den anställdes uppgift) och tillhöra (den kyr-kotillhörige). Jag längtar efter ”det femte verbets kyrka”, nämligen en kyrka där verbet fira används lika flitigt som de andra fyra. Gudstjänstfiraren behöver hamna i fokus igen. För att folkkyrkan ska leva. För att kunna bygga levande gemenskap tror jag att anställda och förtroendevalda behöver se det som en central uppgift att fira gudstjänst. I Svenska kyrkan är detta långt ifrån självklart. Det kan rent av vara en ganska känslig fråga. I föreläsningssammanhang händer det att människor blir irriterade när jag uttrycker åsikten att gudstjänstfirandet är omistligt. Men jag tror inte att det går att utveckla en gudstjänstfirande gemenskap på avstånd. Det räcker inte att samtala om gudstjänsten vid medarbetarmöte och kyrkoråd. Man måste vara på plats. Gudstjänst förnyas genom att firas. Levande gemenskap har med närvaro att göra. Det går att utveckla gudstjänst på många olika sätt. I Svenska kyrkan finns det två huvudspår när det gäller gudstjänstutveckling. Antingen satsar man mest på att arbeta med gudstjänstens form eller också lägger man kraften på delaktighet. Det förstnämnda handlar till exempel om att förnya gudstjänstens språk, hitta nya uttryckssätt eller erbjuda olika slags gudstjänster. Det sistnämnda handlar om att oberoende av form ha siktet

inställt på mångas delaktighet. Jag tror inte att man måste välja mellan form och delaktighet. Båda perspektiven är viktiga. Trots det tror jag att arbetet med delaktighet ska komma före arbetet med formen. Levande gemenskap byggs av delaktiga människor. Under senare år har jag känt ett behov av att hitta en definition på delaktighet. Annars blir delaktighet lätt ett ”dekorationsord”, något som slentrianmässigt sägs även om det är få som upplever sig delaktiga. Min definition av delaktighet lyder så här: Delaktighet är att få plats och känna sig hemma. Den ende som kan avgöra om delak-tighet är för handen är den enskilde. Du och jag vet hur det känns att få plats och känna sig hemma. Delaktighet handlar alltså inte i första hand om att göra, utan om att uppleva. Jag tror dock att vägen till upplevelse av delak-tighet ofta går via en praktisk uppgift. Det gamla uttryck-et ”det man hör glömmer man, det man ser kommer man ihåg, det man gör förstår man” håller fortfarande. I grunden tror jag att goda församlingsbyggen bott-nar i goda relationer. Vi behöver vänja oss vid att tänka oss kyrkan, inte som en organisation med anställda som producerar det som andra ska konsumera, utan som en organism bestående av människor i tillits-full gemenskap med varandra. Kyrkans huvuduppgift kan nog ofta formuleras enklare än vad vi tror. Vi ska bygga levande gemenskap.

Fredrik Modéus präst i Svenska kyrkan

Levande gemenskap byggs av delaktiga människor


PRENUMERATION Missivets adressregister [email protected], 0470-77 38 02TRYCK Löwex Trycksaker AB, VäxjöPAPPER 120 g Maxioffset UPPLAGA 5 400 exMILJÖ Missivet är en svanenmärkt trycksak, tryckt hos ett svanenlicensierat tryckeri. Växjö stiftskansli är miljödiplomerat enligt Svenska kyrkans miljödiplomering. Stiftets skogs-bruk är miljömärkt enligt PEFC-systemet.

© Svenska kyrkan, Växjö stift 2012 Box 527, 351 06 Växjö 0470-77 38 00 vx ANSVARIG UTGIVARE Katarina Toll Koril, kanslichef 0470-77 38 87, [email protected] REDAKTION Maria Kenstam, Kommmunikationsstrateg, 0470-77 38 31, [email protected], Charlotte Granrot Frenberg, Marie FranssonGRAFISK FORM: Maria Kenstam OMSLAGSFOTO: Lotta Sundberg/IKON

3

Inom konceptet till tro fokuserar Växjö stift inom fem olika områden, eller aspekter, av tro. Detta nummer handlar om fokusområdet Bygga

levande gemenskaper.

För alla fokusområden finns en ansvarig utsedd på stiftskansliet. Den personen är sammanhållande för en grupp som ska utveckla arbetet inom respektive områden. För Bygga levande gemenska-

per är Jens Linder fokusområdesansvarig. Läs gruppens be-skrivning av fokusområdet på sidan 4-5.

Övriga fokusområden är: Vårda det heliga, Förtroendefullt ledarskap, Lärjungaskap idag och Göra skillnad i världen.

Se Missivet nr 2 2011 för en beskrivning av alla fokusområden. Du hittar också mer information om hela till tro-konceptet på www.tilltro.nu.

Text: Maria Kenstam

Bygga levande gemenskaper – ett fokusområde inom till tro

Vårda det heliga


I detta nummer2 Levande gemenskap byggs av delaktiga människor

3 Bygga levande gemenskaper – ett fokusområde inom till tro

4 Vad innebär Bygga levande gemenskaper?

6 Kören – en sjungande gemenskap

8 En öppen, helig och närvarande kyrka

9 I det lilla sker det stora

10 Hissen eller trapporna...?

11 En kravlös bönegemenskap

12 ”Låt barnen komma till mig”

14 Längtan efter liv och gemenskap...

16 Gudstjänstgrupper – ett sätt att bygga levande gemenskap

17 Utvärdering av stiftskansliets kommunikation

18 Hallå där!

19 Du vet väl hur du når intranätet? Ny rutin för anmälan till Vägen till kyrkrike

20 Kompetensguiden

4


Kristen tro har alltid betonat vikten av gemenskap och att kristen är man alltid i ett sammanhang. Jesus lovar att ”där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem”. (Matt 18:20).

Jesus började sin verksamhet med att kalla de tolv apostlarna och byggde en gemenskap kring dem. Den kristna er-farenheten visar hur viktig församlings-gemenskapen och gudstjänsten är för att vår tro ska kunna leva och fördju-pas. Att få fungerande församlingsge-menskaper är en mycket viktig uppgift för en kyrka som vill vara relevant och missionerande. En kristen gemenskap kan se olika ut. Det kan vara den lilla innerliga bönege-menskapen, det kan vara den stora lov-

sjungande gudstjänstgemenskapen, bi-belstudiegruppen eller de som kommer samman i församlingens öppna grupp. Det viktiga är att vi funderar kring hur vi kan skapa former och mötesplatser som är inbjudande och välkomnande där människor kan växa i sin tro och i sin gemenskap med Jesus.

En gEmEnSkap är inget som kommer till av sig själv, därför är det viktigt att vi arbetar med att bygga levande ge-menskaper. Att bygga en gemenskap är

Vad innebär Bygga levande gemenskaper?

något som pågår hela tiden, vi bygger hela tiden vidare. Att bygga en gemenskap handlar både om att bygga upp de som är med, det vill säga fokusera på Jesus och det kristna li-vet, men också om att bygga ut, det vill säga att gemenskapen blir större och att fler vill och kan vara med. Tillsammans kan vi och får vi hjälpa varandra att bygga levande gemenskaper med Jesus i centrum. Det är bara så som Kyrkan kan ha en framtid.

Text: Jens Linder

5


patrik Sassersson musikkonsulent

”Alla är ni ett i Kristus Jesus”, säger ett känt bibelställe från Gala-terbrevet. Många män-niskor kommer varje vecka till körövningar i våra församlingar. Det är människor av olika slag, som be-finner sig i vitt skilda skeden i livet. Den ene kan vara uppfylld av glädje och den andre av sorg, men i gemenskapen i kören kan alla samlas. Ett särskilt ansvar vilar på kyrkomusi-kern, som både skall vara den musikaliske experten och den som får vara ambas-sadör för kyrkan och dess tro och lära. Därför är det så viktigt för mig att under-stryka att ordet kyrkomusiker består av två led, både det kyrkliga och det musi-kaliska. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Det innebär också att det inte finns någon viss genre som är bättre eller sämre, mer kyrklig el-ler mindre kyrklig. Huvudsaken är att det som musiceras är äkta och framfört med stor omsorg. När Bach hade skrivit något fint musikstycke använde han alltid för-kortningen S.D.G. – Soli Deo Gloria, åt Gud enbart äran. Hela sitt livsverk, med all den skicklighet och kraft han uppvisa-de, var en kärlekshandling till Gud. Det tredubbla kärleksbudet om att äls-ka Gud och nästan som sig själv, anser jag vara det bästa målet för körverksamhe-ten. Sökandet efter perfektion får inte bli ett självändamål, men den omsorg och det målmedvetna arbetet som läggs ner inför gudstjänster och konserter handlar ytterst om tacksamhet. Tacksamhet över Guds kärlek, värmen i gemenskapen och gläd-jen över att jag duger till att få vara med och skapa himmelsk musik.

Så här tänker viDen grupp som ansvarar för att utveckla arbetet med fokusområdet Bygga levande gemenskaper består av tre personer. Här får du veta vad de läser in i ”sitt” fokusområde.

Jens Linder stiftsadjunkt

I mitt arbete med struktur- och indel-ningsändringar mö-ter jag ofta frågan kring församling och gemenskap. Både i det lilla och stora sammanhanget kan det vara svårt att få en gemenskap att fungera och fördjupas. Det finns ingen patentlösning på hur man bygger en le-vande gemenskap, det viktiga är att låta Jesus vara i centrum. Jag tror att det bästa sättet att arbeta med att bygga en levande gemenskap är att börja i sin egen längtan. Vi männi-skor är ganska lika, det en längtar efter längtar nog fler efter. Så kanske är det just så stort och så enkelt att det hand-lar om att ställa frågan vad längtar jag efter, vad är det som får mig att vilja komma till en gemenskap och vara med i en gemenskap. Att våga ta sin längtan på allvar, sätta ord på den och dela den med andra. I det till synes enkla kan det stora börja. Kyrkans historia är full av exempel på detta. Förutsättningarna är olika mellan oli-ka församlingar därför kommer förstås gemenskaperna att se olika ut. Därför ska vi inte jämföra våra gemenskaper utan glädjas åt olikheterna och mångfal-den. Låt oss längta tillsammans och låt oss tillsammans bygga levande gemen-skaper. Det är bara så kyrkan kan ha en framtid. Så enkelt och så stort är det.

marie-Louise aspernäs stiftsadjunkt

Gemenskap som ger mod att leva…

Jag tänker att när Je-sus en dag reser sig upp i synagogan i Nasaret och läser från profeten Jesajas bok: ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren”, då avger han också en programförklaring som vi kan grunda oss i när vi reflekterar över vad en levande ge-menskap i kyrkans liv ska erbjuda. Glädje och upprättelse. Befrielse från skam och förnedring. Att se och bli sedd med barmhärtiga ögon mitt i livet som det är, ger hopp och mod att våga leva tillsammans.

6


Kören – en sjungande gemenskap – Minne-manne-månne, hörs det från Kyrksalen i Värnamo församlingshem. Det är en mörk torsdagskväll och kyrkokören sjunger upp inför veckans övning. Några tungrullningar och enkla gymnastikövningar senare är både stämband och kroppar uppvärmda och körledare Fredrik Sjöblom leder sångarna i kvällens första sång.

”När allt fungerar, när alla synkar, då är det en härlig känsla.

7


– Lugnt och fint nu, titta på mina rörel-ser. Sakta in där. För så har Georg Riedel tänkt det. Du har låga toner Conny, det är bra det, säger Fredrik Sjöblom som pep-par och instruerar kören med stor energi bakom elpianot. Rappt sjunger han fram sina komman-don till koristerna. En glad och lättsam stämning råder. Det fnissas och utbyts pli-rande blickar mellan sopraner, alter, teno-rer och baser. Det finns ingen tvekan om att det är en fin gemenskap i kören. Och så är det ofta i just körer. Vad är hemlig-heten? – Ja, det är en bra fråga. Vi har så ro-ligt tillsammans. Här finns så många olika personer, både unga och gamla och ändå pratar alla med alla. Det är inte så många andra ställen där man träffas över gene-rationsgränserna som vi gör här, säger so-pranen Terese Mauritsson. Tenoren David Wernow tror att en del av svaret finns i att de som samlas delar ett gemensamt intresse, nämligen musik. – Vi jobbar mot samma mål hela tiden, vi vill ju att det ska låta så bra som möj-ligt. Och när allt fungerar, när alla synkar, då är det en härlig känsla, säger han.

kyrkokören i Värnamo pastoratEtt 25-tal sångare i åldrarna 25-70 år sjunger i kyrkokören. Ungefär en gång per månad medverkar kören i gudstjänsten. Någon gång per år görs en större satsning och då är det ofta organist Fredrik Sjöblom som skrivit musiken, och kyrkoherde Pär-Magnus Möller som står bakom texten. I adventstid ger kören en stor konsert vid två tillfällen – för alla som kommer ryms inte i kyrkan på en och samma gång. Nästa större satsning som görs är i påsk, då en påskkan-tat av Fredrik Sjöblom framförs i Värnamo, Vaggeryd och Månsarp.

DE LyftEr BåDa fram vikten av en bra körledare. De talar om Fredrik Sjöblom som ett gott exempel, som en inspirerande ledare som med en stor portion humor gör körövningarna till något man ser fram emot. – Jag skulle ju aldrig missa en köröv-ning frivilligt. Även om man är trött efter att ha jobbat hela dagen så kommer man hit och så blir man sådär glad. När jag går hem igen är jag alltid på gott humör, trött men glad, säger Terese. De nämner också något annat som är viktigt för gemenskapen och som nog inte ska underskattas. – Fikat! säger de och skrattar. – Det är en stor del av gemenskapen. Då pratas det mycket, inte bara om sång och musik utan om allt möjligt, säger Da-vid.

körLEDarEn frEDrik SJöBLom, som är or-ganist i församlingen, talar om vikten av att se och ge plats åt deltagarna. – Jag tror det är viktigt i all gruppverk-samhet att låta deltagarna ta plats och få möjlighet att växa. Det optimala är att de själva tar ansvar och hjälper varandra

Körsång betyder mycket för många människor, såväl sångare som åhörare.– Det är ett annat sätt att berätta evangeliet på. Musik är otroligt stark, säger organist Fredrik Sjöblom.

Terese Mauritsson och David Wernow blir alltid på gott humör av att gå på körövning,

även om de är trötta efter en lång dag på jobbet.

att utvecklas, inte att jag hela tiden pekar med hela handen, säger han. Körsång brukar ofta framhållas som något som främjar hälsa och välbefinnan-de. Det gör sitt till för att skapa en positiv känsla i gruppen, tror Fredrik. – Det är någonting väldigt kroppsligt i att sjunga tillsammans. När vi sjunger sätter vi igång kroppen och använder den aktivt och vi djupandas, vilket får oss att må bra. Det kroppsliga i körsången påverkar också gemenskapen. – Att andas och svettas ihop verkar göra att människor svetsas samman, pre-cis som i ett fotbollslag. Det blir också en synergieffekt, vi förstärker varandras rös-ter och sammantaget blir det ganska maf-figt, säger han.

och ViSSt är DEt en kittlande känsla, när ens egen röst förenas med en kör av rös-ter. Att vara en röst i en kör av röster som smälter samman till något som är större än en själv. När tiotals, ja till och med hundratals röster kan klinga samman i harmoni. Som en enda stor organism. En levande gemenskap.

Text och foto: Charlotte Granrot Frenberg

8


En öppen, helig och närvarande kyrka

Levande gemenskap i en stadsförsamling

Växjö domkyrkoförsamling

invånare: 12 764

andel tillhöriga: 76%

genomsnittligt antal besökare på gudstjänst: 155

Utmärkande: Att vara både stift- och församlingskyrka. Många besökare un-der veckan. 25 000 besökte musikguds-tjänster och konserter 2011. Totalt ca 155 000 besökare per år.

Det sägs att inom sju sekunder efter att en besökare kommit in genom dörren har man bestämt sig för hur man ska tolka rummet och stämningen. Vad säger det om våra kyrkor? Vad möts kyrkobesökarna av de första sju sekunderna efter att de öppnat dörren in till kyrkan?

Den första sekunden handlar givetvis om porten överhuvudta-get är öppen. På detta konkreta sätt markerar vi som kyrka öppenhet och tillgänglighet. Vår kyrka är öppen minst nio till nitton varje dag. Den tredje sekunden är

intrycket av rummet, intrycket av helig-het. Våra kyrkor är unika på många sätt. Utsmyckningar och kulturminnen, men framförallt platser där tron på ett speciellt sätt har präglat miljön. Helighet som finns genom generationers böner och lovsånger. Heligheten finns i rummet genom en på-taglig gudsrelation. Där hela rummet är byggt endast för detta. Vi finns på en plats där man sedan 1000-talet firat gudstjänst. Inom sju sekunder vill vi också uppleva en närvaro. Människor som relaterar, ser och bekräftar varandra.

Växjö domkyrka har ungefär 155.000 besökare under ett år. Det är turister, grupper men framförallt församlingsbor. Även om syftet med besöket kan synas vara att se de fantastiska konstverken i glas såsom ljusträd, dopkällan eller altar-tavlan utgår vi från att innerst inne finns förhoppningen om ett möte med Gud. Av alla de ljus som tänds under ett år kan vi ändå ana den otroliga mängd av böner och tankar som frambärs i kyrkorummet.

att Vara En kyrka för StaDEn handlar på många sätt framförallt inte om att er-bjuda aktiviteter och arrangemang utan om att vara en öppen, helig och närva-rande plats. Vi som är aktiva i försam-lingen, som anställda eller ideella, har ett fantastiskt arv att förvalta. Bara kyrkan i sig gestaltar och symboliserar så mycket. I Växjö kan man inte undgå att domkyrkan bildar profilen av staden, både andligt och i stadsbilden. Fördelen med att vara mitt i staden är också att många stannar till på väg från eller till arbetet. För den som cyklar förbi gör sig Gud påmind i bygg-naden vare sig cyklisten vill det eller inte. Det är inte alltid samma människor som finns i söndagens gudstjänster som vi möter i veckan. Domkyrkan får där-för en församling under veckorna och en församling på söndagens högmässa. Män-niskor söker själva sin väg till kyrkan och sitt andliga behov. Domkyrkans speciella roll är kanske att möta upp dessa behov

på många olika sätt. Kyrkobyggnaden och kyrkorummet missionerar i sig öp-penhet och helighet. Närvaro handlar om att fira andakter, gudstjänster och att finnas tillgängliga för möte och samtal. Det finns ett stort behov av samtal. Präs-ter och vaktmästare får ständigt ta emot alla dessa möten med människor i glädje och sorg. Vi tror på att vara närvarande i kyrkorummet. Möjligheten att sitta ner och ta en kopp kaffe under ett samtal är viktigt. Vi vill vara en levande kyrkan. En plats för möten, växt och fördjupning som berör.

Text: Thomas Petersson, domprost

Växjö domkyrka

Foto

: Väx

jö s

tift

Thomas Petersson.

9


I det lilla sker det stora

Levande gemenskap i en landsbygdsförsamling

Angelstad-Annerstad-Torpa Församlingar

invånare:Angelstad 1 011 Annerstad 536 Torpa 313

andel tillhöriga: Angelstad 79% Annerstad 81% Torpa 78%

genomsnittligt antal besökare på gudstjänst: Angelstad 37 Annerstad 20 Torpa 16

Utmärkande: Angelstad: Här finns ett varmt engagemang och en härlig laganda.Annestad: Vi gillar festgudstjänster och att förgylla vardagen!Torpa: Vi gillar läsarsånger och bibelstudier.

Det är en ständig utmaning att arbeta med att bygga levande gemenskaper som är öppna och missionerande i de små sammanhangen.

Det vi har att brottas med är vikande invå-narantal i våra lands-ortsförsamlingar och de stora fysiska avstånden. Vår styrka ligger i att alla människor behövs. Det finns en plats för alla. Det märks mycket tydligt om någon är

bortrest eller sjuk. Det finns en stark med-vetenhet om att det är på oss det beror. Det finns ingen annan som kommer och fixar det åt oss och vi är beroende av varandra. Vi finns som landsbygdsförsamlingar i ett sammanhang och vi må ha långt mellan våra kyrkor men nära mellan människors hjärtan. Det finns en tydlig omsorg, folk bryr sig.

Som präSt UppLEVEr Jag en förväntan från mina församlingsbor att jag ska veta var folk bor, hur de är relaterade och hur de mår. Jag stiger mycket tydligt in i ett sammanhang och blir en del av de-ras livshistoria. De människor jag döper, konfirmerar, viger och begraver är perso-

ner som jag som präst har eller kommer att ha kontakt med under många år. Som präst i landsbygdsdistriktet är du räknad med. Det är ett oerhört förtroende, du är symbolen för den närvarande kyrkan, en sammanhållande länk. Jag blir också be-rörd på ett mycket personligt plan vid de stora händelserna i livet, för det handlar ju inte om vilka människor som helst utan om människor jag känner och har en re-lation till. Vi delar på ett mycket konkret sätt både glädje och sorg med varandra. Varje söndag möts församlingarna till gudstjänst och här delar vi oro, bekym-mer och glädjeämnen. Vi tänker oss att alla ska kunna komma till söndagens gudstjänst, huvudträningen i veckan, och träna på sin nivå oavsett om man är 4 år, 44 år eller 94 år. Vi arbetar på att guds-tjänsten ska vara till för alla, både barn och vuxna, vi drömmer om att kunna starta en söndagsskola till hösten och det ska kunna bli enkla kyrkkaffen varje söndag för att stärka gemenskapen. Från söndagens gemenskap har vi utlöpare i veckan i form av församlingsafton, hus-förhör, förbönsgrupp, öppen förskola, barntimmar, barnkörer, vuxenkörer, kyr-kansgubbar, syföreningar, ungdomskväll och konfirmander.

måLEt är att vi alla ska nå himmelen!

Text: Anna Hult, arbetsledande komminister

Foto

: Mar

ia N

ilsso

nFo

to: M

aria

Nils

son

Foto

: Stu

dio

Lenn

art

Angelstad kyrka

Annerstad kyrka

Torpa kyrka

Anna Hult.

10


Jag heter Hans Brolin och är församlingspedagog i Sö-deråkra församling. Ni vet, det där stället som ligger längst bort i högra hörnet… av stiftet. Har varit här i snart 22 år och trivs fortfarande med vissa undantag. Nog om det! I vår församling har det funnits KU, som jag fortfa-rande kallar det, i 20 års tid. Vi är inte så många men

känslan av gemenskap finns där, kär-lek finns, omtanke och tillit får också plats. Vi får inte glömma att vi brå-kar ibland, skäller på varandra och är allmänt griniga inför varandra. Kära läsare, tänk nu så här: Vi tar alla dessa goda och mindre goda sa-ker i en påse, och lägger denna påse i en stor hand (du vet vems). Vad har

vi nu? Jo, vi har en ungdomsgrupp som känner sig be-tydelsefulla och älskade av Gud. Detta oavsett om man är lite udda till sättet, uttrycker sig konstigt, svär ibland och så vidare. Kort sagt – man får vara den man är...

nU tiLL hiSSEn och trapporna. Ibland och ganska ofta upplever jag att kyrkan tar den snabbaste vägen, hissen, för att det känns lättast. Man planerar sina gudstjänster,

Hissen eller trapporna…?konfalektioner, bibelstudium etcetera. Man gör, och kyr-kan gör som man alltid gjort. Jag väljer trapporna istället! Jag tror det är viktigt att stanna på trappstegen och lyssna på ungdomar, se deras behov, vara till hands för dem i vardagen där deras hu-vudsakliga liv befinner sig. I vårt KU träffas vi naturligt-vis i gudstjänsten ibland. Vi sjunger och ber tillsammans. Men den bästa kontakten sker vid det där samtalet en kväll innan provet i skolan, den spontana övernattning-en i KU-lokalen med nattprat… Tidigare nämnde jag ordet tillit och det är vad det handlar om! Jesus tog trapporna. Han åkte inte förbi någon. Tvärtom, han stannade upp, lyssnade och fanns till hands. Vårt KU finns för att alla nämnda bitar finns där, tror jag. Vår kyrkas ungdomsgrupp hoppas och ber för att kyrkan ska förstå världen utanför kyr-kans väggar. Det är mycket på gång och satsningen till tro är ett stort steg i rätt riktning. Kyrkans unga i Söderåkra försam-ling önskar allt gott till alla och säger: Gå vidare men strunta i hissen!

Text: Hans Brolin, församlingspedagog i Söderåkra församling

”Känslan av gemenskap finns där, kärlek finns, omtanke och tillit får också plats.

11


Vi talar om den lilla bönegruppen i Ljungby kyrka, som träffas varannan ons-dag i sakristian, och om initiativtagarna Lena Jeppsson Råsbrandt, förtroendevald och kyrkvärd i Ljungby församling, och om Martin Lennartsson, präst, numera i Ljungby Maria församling. – Till mans är vi nog lite dåliga på att be, menar Martin. Vi behöver påminnas om att be och ”Låta Gud få veta våra önskningar”. Bön är att vara tillsam-mans med Gud, att få sitta en stund och få andas tillsammans, förklarar han. Men bönen handlar också om gemenskap och bönesvar, den heliga Ande som verkar. I förbönen, vår böneform, ber man för världen, för kyrka, för sin församling och för de människor som finns nära vårt hjärta. – Jag har en bönelista med människor som jag ber för varje kväll, säger Pernil-la, en av kvällens deltagare. Det händer också att någon frågar mig om jag vill be för dem för att de själva inte kan. På våra sammankomster behöver man inte alltid prata, ordlös bön fungerar också. – Alla har så mycket att göra och för att kunna prioritera bönen i vår vardag har vi en enkelhet i formen, berättar Lena.

Den ska inte vara mer än 45 minuter, inte vara komplicerad eller prestationsbase-rad. Utan – kom som du är vid de tillfäl-len som du har möjlighet att delta. – Det finns många exempel på små-grupper i olika församlingar, konstaterar Martin. Ibland kan det vara lättare att lägga fram sina önskningar i en mindre grupp. Och vår grupp bildar en gemen-skap där vi trivs bra ihop, är förtroliga och där vi även stöttar varandra i andra delar av livet. Alla känner att bönen bety-der mycket på individnivå. – Jag trodde aldrig att jag skulle gå med i en bönegrupp, jag visste det inte, säger Gudrun en av deltagarna. Men det är något alldeles fantastiskt! Jag har fått många bönesvar och så är gemenskapen viktig.

ofta har man för Sig att bönen måste vara bunden till en sakral plats. Men för Ljungby församling är allt högst levande. Antalet deltagare har skiftat, man har va-rit på olika platser, till och med hemma hos varandra, och formen har växlat fram till där den befinner sig i dag. – Här finns inga krav på rätta formu-leringar utan vi låter det komma direkt

från hjärtat, säger Ingrid, ytterligare en av deltagarna denna kväll. Det fina med bö-negruppen är att man får träna sig i tillit, öppenhet, att lyssna till andra och på var-andras glädje, sorg och tacksamhet. Det är en slags själavårdande miljö. – Det är inte helt enkelt att be i början, menar många i gruppen. Vissa har det na-turligt med sig från sin uppväxt i ett kris-tet hem medan andra får träna sig till det. Man kan också ta hjälp från någon med erfarenhet, överlåta åt andra att be. Stu-dera en liten bönebok längst bak i psalm-boken, läsa bibeln. – Det är viktigt att få sätta ord på det vi ber om, att våga vara konkret och person-lig, menar Martin. Gud är intresserad av oss, våra sorger och vår längtan. Bönemötet är över för den här gången. Avsluten varierar mellan lovsång, hand-påläggning, att fatta varandras händer eller en gemensam Fader vår. Men också här finns ett levande avslut där spontani-teten och flexibiliteten bland deltagarna är av största vikt. Ljusen släcks, sakristian står åter tom. Men i var och en verkar bö-nen tills nästa gemensamma bönemöte.

Text och foto: Marie Fransson

En kravlös bönegemenskap– Ska vi inte starta en bönegrupp, frågade Lena en torsdag efter mässan för drygt två år sedan. Svaret från Martin var givet. Och på den vägen är det.

12


– Vroom! Jag hinner inte mer än innanför dörren till den kristna förskolan Arken i Oskarshamn förrän tre killar med varsin ”ratt”, i form av målade papptallrikar, kommer emot mig. – Hej! säger jag. – Hej! svarar de och kör glatt vidare.

”Låt barnen komma till mig”

Det sjuder av aktivitet på den kristna för-skolan Arken i Oskarshamn då jag besö-ker dem en alldeles vanlig fredagsmorgon i januari. Man har precis påbörjat årets första projekt ”Bilar”. Och efter morgo-nens ”krock” sitter en barngrupp och må-lar trafikmärken. För regler måste man ju ha – annars kan det gå illa. Detta är en av barnens upptäckter denna morgon. Och det är precis så det är på Arken. Barnens projekt är i allra högsta grad ”levande” för då frågor eller händelser dyker upp kan projektet, som denna dag, ta sig en ny riktning. – Vi går med barnen åt det håll deras nyfikenhet och frågor drar, säger Katarina Borgemo, förskolechef på Arken. Vi för-söker inte stoppa i dem färdiga kunskaper utan är en lärande miljö där det handlar mycket om att lyssna och att vara ”där” när det händer.

aLLt SEDan arkEn StartaDES 1990 har två bibelord funnits med i deras dag-liga verksamhet. ”Låt barnen komma till mig” och ”Allt vad ni vill att människor-na ska göra för er, det skall ni också göra för dem”. – Vi tror att det handlar om respekt för varje individ. Att barnen och familjerna känner sig sedda, bekräftade och att vi visar dem att de betyder något, fortsät-ter Katarina. En kristen människosyn där alla är lika värda och där ingen sorteras eller väljs bort. Detta är en fantastisk grund och ett bra utgångsläge: Att bli älskad för den du är. Konsekvenserna då? – Vi tror att den som möts med respekt kan ge respekt tillbaka. Vi hoppas stärka

barnens självkänsla, att tro på sig själva och att våga misslyckas, förklarar Kata-rina.

förSkoLanS pEDagogik och fLExiBiLitEt att möta hela familjens behov är omtyckt och mycket uppskattad – så väl bland barnen, de anställda och inte minst bland barnens föräldrar. Man har nämligen flera års köer hit.

”Vi tror att den som möts med respekt kan ge respekt tillbaka.

– Föräldrarna gör ett medvetet val, säger Lotta Ekström förskollärare och lunch ansvarig denna fredag. Det är många som själva inte är kyrkligt aktiva eller tro-ende men det finns en önskan att vi som personal skall bära tron. – Visst har det en positiv inverkan på verksamheten att vi alla har en tro, för-klarar Katarina. Men vi är långt ifrån stöpta i samma form. Men den kristna människosynen förenar oss liksom peda-gogiken.

hur kan den levande gemenskapen mer se ut hos er? – Våra dagliga bibelsamlingar med bland annat bibelberättelser, sång, teater och bön, berättar Katarina. Våra spontan-besök i ”kyrkan i centrum” för att bland annat träffa någon av prästerna och vid

större helger då barnen kan framföra nå-gon sång eller då vi vuxna kan läsa något bibelord. På förskolan Arken har man dessutom fyra värdeord som genomsyrar allt det man gör: Glädje – Trygghet – Kreativitet och Respekt.

EftEr En StUnD blir det samling och frukt-stund. Då får barnen berätta om förmid-dagens aktivitet, visa sina trafikmärken och där passar lilla Signe på att fråga Olle om han blev rädd då han krockade. Sam-lingen avrundas med sång och gitarrspel av Anette. ”Vad vore livet utan …”. Sång-en tar sig runt hela den samlade ringen av barn och vuxna och när var och ens namn sjungs sprider sig en glädje i barnens an-sikte, en glädje över att bli sedd. Gitarren klingar ut och barnen klär på sig, med en hjälpande hand från en vuxen när det be-hövs. Man ger sig ut för en nypa frisk luft innan Lotta serverar sin lasagne. När Katarina och jag pratat färdig är barnen på intåg och lunch serveras. Från köket hör jag toner av en bordsbön och sedan skramlet av porslin. I bilen på väg hem konstaterar jag glatt att beskrivning-en av förskolan på hemsidan stämmer: …”Här sprudlar det av liv och lek. Här finns förutsättningar för varje barn att få en trygg, omsorgsfull och härlig start på sina första år i livet. I en varm atmosfär inbjuder vi barnen till att nyfiket upp-täcka och lära sig nya saker om så väl människor, omgivningen och inte minst sig själva”… Vilken gemenskap! Vilken härlig start på livet!

Text och foto: Marie Fransson

13


14


Längtan efter liv och gemenskap är oer-hört stor hos de allra flesta människor. Det berättar inte minst statistiken från Jour-havande präst via nödnumret 112. Un-der 2011 togs 63 586 samtal emot i den rikstäckande jouren, skriver den natio-nella samordnaren för Jourhavande präst, Monica Eckerdal i ett pressmeddelande. Många människor är så oerhört ensamma att de inte har någon annan än Jourha-vande präst att prata med. De bär på en oro som inte finner sin bot på psykakuten. Ofta kretsar samtalen också kring tro och liv. ”Det finns en stor del privatreligiositet i vårt land och det finns också många som bär med sig delar av en barnatro. I mötet med prästen på natten blir det tillåtet att knyta an till den tro som finns djupt inom en. Det känns tryggt helt enkelt. Att någon bär fram en i bön inför Gud ger människor kraft” säger Monica Eckerdal. Min reflektion är att detta inte bara gäl-ler dem som ringer Jourhavande präst. Jag

Längtan efter liv och gemenskap…

tänker att det finns oerhört många ensam-ma människor i vårt land som bär med sig en djup längtan, både efter Gud och efter gemenskap, som av olika anledningar inte finner sin väg in i den vanliga församlingen. Man står lite utanför och tittar in men kän-ner inte att det finns rum för den person-liga livs- och troserfarenhet i församlings-livet. Bilden av kyrkan och församlingen är att den är till för de som lyckas i livet. De som är säkra på vad de tror. Och följden blir att själva rädslan för att bli utestängd skapar murar. Och för en del blir då Jour-prästen i natten det möjliga alternativet. Där också de svåraste livserfarenheterna får hjälp att tolkas och integreras. Att bäras fram i bön inför Gud ger människor kraft att stå ut för stunden, som samordnaren säger. Och det är gott och bra.

Ändå Kan jag IntE Låta bli att tänka att om det är så i längden, att många män-niskor upplever att de är rädda för att

inte passa in i kyrkan. Då är det en fram-tidsfråga för kyrkan att knyta an till den ensamheten och längtan. För också mitt i församlingens liv kan man ana en djup en-samhet och längtan. Hos förtroendevalda, anställda och engagerade församlingsbor ställs allt oftare frågor om kyrkans och församlingslivets kris. Inför söndagens gudstjänst i småförsamlingar på landsbyg-den tränger det sig på. Kommer det ens någon den här gången eller kommer det att stanna vid kyrkobetjäningen och kyrk-värdarna? När vi inbjuder till bibelstudium och konfirmandundervisning – kommer det någon då? Hur många har försvunnit sedan förra året? Det känns som om det är svårt att nå ut med det vi vill förmedla… När vår djupaste längtan efter att dela liv, trots stora ansträngningar, ibland tycks mötas av ointresse och avvisning från dem där utanför kyrkmurarna, gör det ont både på ett andligt och mänskligt plan. Och i den smärtan tänker jag att det föds rädsla och

15


murar också hos oss. Rädsla för framtiden. Rädsla för att inte bli mottagen. Rädsla för att bli marginaliserad. Så växer bilder av ett tydligt vi och dom fram. Precis som hos inringarna till Jourhavande präst och andra som inte känner att de hör till och räknas med i gemenskapen. Jag tänker att det då finns en risk att det kan bli som i psalmen… Guds kärlek är som stranden och som grä-set… är vind och vidd och ett oändligt hem. Och ändå är det murar oss emellan och ge-nom gallren ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag…

Innanför ocH utanför – rädslan och längtan efter gemenskap och andligt liv förenar oss. Jag tänker samtidigt att det är just det som är vårt hopp och därigenom vår viktigaste grundsten när vi reflekterar över fokusområdet ”Att bygga levande gemenskaper”. Att det är den mänskliga sårbarheten och maktlösheten som para-

doxalt nog bygger de starkaste broarna av tro och tillit. Inte styrkan och makten. Inte de tjusiga och perfekta byggnaderna med de perfekta människorna. Inte ens den ri-kaste liturgin är det som för oss samman i levande gemenskaper. Jag tänker att det enda som kan göra det är mötet med Gud och människor mitt i längtan och sårbarhe-ten, helt oberoende av de yttre förutsätt-ningarna.

jESuS vISar oSS att vi tror på en medli-dande, medvandrande och sårbar Gud. En upprättande Gud som inte väjer för det svåra utan delar det. Då är det den er-farenheten som vi ska leva i våra gemen-skaper. Och kanske skulle vi till och med kunna vinna på att avstå från det lilla ordet bygga i det här sammanhanget. Innanför och utanför är längtan efter gemenskap stor men också efter respekt för integri-tet och rymd. Jag tänker att det inte finns någon enda längtande människa som vill

förvandlas till ett objekt för en strategi för att bygga församling. Hur mycket god vilja den än speglar. I den gemensamma längtan och sårbar-heten däremot – där alla aspekter av livet kan tolkas och integreras. Där tro och tillit både till Gud och människor får gro, växa och mogna och det finns plats både för sinnesro och mänsklig kamp. Där är den levande gemenskapen till. Den som öpp-nar upp för fler och fler att känna igen sig och förverkligar visionen i psalmen: Här är rymlig plats. Här är Guds bord, ett stråk av himmel och en doft av jord, ett rop ur mörk-ret och ett svar i tro. Gud är en av detta bord. Kring sitt eget håller ingen vakt, här släpper oron. Allt vårt självförakt, vår rädsla för varandra mist sin makt. Gud är en av oss vid detta bord.

Text: Marie-Louise Aspernäs, stiftsadjunkt på Själavårdscentrum i Växjö stift

Foto

: Lot

ta S

undb

erg/

IKO

N

16

”gudstjänstgrupper – ett sätt att bygga levande gemenskapOfta talar vi om den gudstjänstfirande församlingen som en levande gemenskap. En gemenskap förutsätter att människor i någon mån möts. I gudstjänsten sker ett genomgripande möte i Jesus Kristus, men ges det egent-ligen möjlighet för oss gudstjänstfirare att lära känna varandra och tillsammans föra ett djupare samtal om livet och tron? I vår församling gjorde vi erfarenheten att det sakna-des förutsättningar för dem som firade gudstjänst i vår kyrka att på ett naturligt sätt mötas annat än vid det ofta mycket korta och allmänna samtalet vid kyrkkaf-fet efter högmässan. Samtidigt insåg vi att det också var ett väldigt begränsat antal människor som gavs möjlig-het att ta ansvar för församlingens gudstjänst i prakti-ken och att den vanliga gudstjänstfiraren i princip inte hade någon möjlighet att påverka gudstjänstens firande i församlingen. Det var de anställda och i viss mån kyr-korådet och kyrkvärdarna som hade makten över för-samlingens gudstjänst.

EftEr att ha tagit DEL aV Fredrik Modéus tankar och erfarenheter kring dessa frågor togs ett gemensamt be-slut i kyrkoråd, kyrkvärdskollegium och personalgrupp att bygga upp en struktur för delaktighet genom att bil-da gudstjänstgrupper. Syftet var framför allt att skapa förutsättningar för delaktighet både ur ett praktiskt och ett demokratiskt perspektiv. Men med denna nya struk-tur följde resultatet att det helt plötsligt uppstod en ny upplevelse av samhörighet och gemenskap i den guds-tjänstfirande församlingen. Varje gudstjänstgrupp blev

en levande gemenskap där människor som kanske aldrig tidigare talat med varandra på ett djupare plan nu fick möjlighet att dela tankar om tron och livet tillsammans. Dessutom kallas det till stormöte två gånger per år då alla gudstjänstgruppsdeltagare möts för viktiga samtal om församlingens gudstjänst och någon form av under-visning. Det är spännande hur en ganska fyrkantig och strikt struktur kan föda nya relationer och bilda levande ge-menskaper. Framför allt är det intressant att se hur guds-tjänstgrupperna påverkar hela den gudstjänstfirande gemenskapen. Även de som inte tillhör någon gudstjänst-grupp blir indragna i det relationsbyg-ge som har sin utgångspunkt i den lilla gruppens möte inför söndagens hög-mässa.

Text och foto: Gustav Lundborg, kyrkoherde i Ålems församling


Ålems församling består av 4 400 tillhöriga och omfattar tätorterna Blomster-måla, Ålem och Timmernabben.

I Ålems församling finns fem gudstjänstgrupper med cirka åtta personer i varje grupp. Varje grupp tar ansvar för uppgifterna i högmässan var 5:e söndag och träffas under en timme på tisdagskvällen före aktuell söndag. De praktiska upp-gifterna fördelas, förbönsämnen lyfts fram och evangelietexten läses och dis-kuteras. Detta samtal ligger sedan till grund för prästens vidare predikoförbe-redelse.

Det är spännande hur en ganska fyrkantig och strikt struktur kan föda nya relationer och bilda levande gemenskaper.

17

utvärdering av stiftskansliets kommunikationUnder de tre första veckorna i februari har stiftskansliet genomfört en utvärde-ring av sitt kommunikationsarbete. Detta har skett i form av en enkät som skickats ut via e-post till anställda, förtroende-valda samt frivilliga i Växjö stift. Enkäten har också följts av telefonintervjuer med tjugo personer. Totalt har 762 personer svarat på enkä-ten. – Vi är mycket tacksamma för att så många tagit sig tid att svara på enkäten.

Det har också varit många kommentarer, vilket ger oss oerhört mycket som kom-plement till de statistiska svaren, säger Maria Kenstam, kommunikationsstrateg på stiftskansliet. Genom kommentarerna får svaren lite mer ”kött på benen”.

UnDEr DE kommanDE veckorna ska resul-tatet bearbetas och analyseras. Därefter tar ett gediget arbete vid där eventuella förändringar av stiftskansliet kommuni-kationsarbete diskuteras.

– Vi kommer att gå igenom alla resultat noggrannt och sedan se vad vi kan göra för att kommunikationen mellan stifts-kansliet och församlingarna ska bli ännu bättre, berättar Maria. – Vi återkommer i nästa nummer av Missivet, berättar hon avslutningsvis. Då har vi hunnit titta igenom resultatet och kan berätta mer om vad utvärderingen vi-sat.

Text: Charlotte Granrot Frenberg

angående revisionsberättelseNu är det åter dags att skicka in revisionsberättelse över kollekträkenskaperna 2011. Dessa ska vara stiftskansliet tillhanda senast den 30 april 2012 och skickas till:

Birgitte Lill Växjö stift Box 527351 06 Växjö

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.

BjUd NågoN dU iNte käNNer

på LUNCH!

18

Vem är per morin?– En 49-årig Blekinge-bo, bosatt i Lyckeby med fru och tre barn. Fritiden spenderas på min skogsgård söder om Tingsryd – jag gillar att jobba fysiskt och hålla på med jakt och fiske. På sommaren blir det mycket båtliv efter-som jag bor nere vid havet.

Vad har du för bakgrund?– Innan jag kom till stiftskansliet var jag avdelningschef på Bravida, inom elom-rådet. Jag har jobbat som projektledare inom BPA (numera PEAB) samt som kon-sult på ett energibolag. Jag är elingenjör

och har vidareutbildat mig så jag har all-män behörighet. Utbildningen har även byggts på med ekonomisk fortbildning.

hur ser du på ditt nya uppdrag?– Under första tiden har jag rest en del och gjort mig bekant i vissa församlingar. Min tanke är att jag ska kunna hjälpa församlingarna med deras projekt genom sakkunnighet, upphandling och besikt-ningar. Mina sakkunskaper gäller el, en-ergi och byggnader. – Jag kommer även att behandla den kyrkoantikvariska ersättningen samt kon-takter mot länsstyrelserna och entrepre-nörer inom till exempel garantiärenden. – I mitt uppdrag ingår också att titta lite på nytänkande inom gemensam upp-

handling, till exempel inköp av el för för-samlingarna samt att bevaka ny teknisk utveckling. – Vissa bitar inom kyrkorummet är nytt för mig men det ser jag enbart som spännande. Där får jag vara lyhörd och lyssnande! Det ska bli intressant att träf-fa människor inom olika roller i de olika församlingarna. – Jag ser också en styrka i att vi i vårt nationella nätverk av stiftsingenjörer kan utbyta erfarenheter.

Text: Maria Kenstam

Hallå där...!

Vill du komma i kontakt med per?

[email protected] alternativt 0470-77 38 59

Per Morin, ny stiftsingenjör

Vem är katarina hedqvist?En västerbottning som tillbringat närmare halva livet i Lund, och i vars hjärta Latinamerika har en stor plats. Jag är mam-ma till fyra barn i åld-rarna 6 till 14 år, gift med Magnus sedan snart 16 år och inleder mitt femtionde år med att träna inför, och förhoppningsvis också genomföra, Tjejvasan.

Vad har du för bakgrund?Jag prästvigdes för Lunds stift 1994 och gjorde mitt år som pastorsadjunkt i Nor-ra Nöbbelövs församling. De följande 10 åren arbetade jag som studentpräst, med anställning i Lunds domkyrkoförsamling. I februari 2005 reste vår familj till Cos-ta Rica, utsända av Svenska kyrkan som

missionärer i ILCO, Costaricanska luth-erska kyrkan. Åren med ILCO har varit livsförvandlande och att vi valde att bo-sätta oss just i Växjö handlar om den nära relation med ILCO som Växjö stift valt att gå in i.

hur ser du på ditt nya uppdrag?Att arbeta med rekrytering av kyrkoar-betare, oavsett profil, handlar för mig om att arbeta med den grundläggande frågan: Vad är det att vara kyrka? Det finns alltid en risk att kyrkan bör-jar handla ”om sig själv” och att vi glöm-mer det som är vår kallelse, att förkunna och leva evangelium i världen – för också andra än oss själva. Hur kan vi bli bärare av ett befriande budskap till världen som den ser ut idag? Hur gestaltar vi Guds nåd i våra liv och i vår gemenskap? Jag tänker att mitt uppdrag handlar om

att på olika sätt kunna hålla frågor som dessa levande hos dem som tänker sig en framtid som präster i kyrkan. Vägen till att bli präst är en process som innefattar både ett eget inre arbete och teologiskt ref-lektion. Att få finnas med i den processen är väldigt spännande också för den som går bredvid. Det vet jag sedan tidigare, inte minst från åren som studentpräst i Lund. Jag ser mig med andra ord som en medvandrare vars roll handlar om att både stödja och utmana, och inte minst att bidra till att skapa goda mötesplatser för gemensam reflektion och växt.

Text: Maria Kenstam

Vill du komma i kontakt med katarina?

[email protected] alternativt 0470-77 38 11

Katarina Hedqvist, ny prästrekryterare

19

i VägEn tiLL kyrkrikE presenterar Växjö stift kostnadsfritt de kyrkor som valt att till oss anmäla att man håller kyrkdörren extraöppen under sommarmånaderna.

för att mEDVErka finns det i år två alternativ:

• Om ni anmäler er till Kyrkans tidnings Sommarkyrkoguide blir ni automa-tiskt också med i Vägen till kyrkrike.

• Om ni enbart vill medverka i Vägen till kyrkrike, sker anmälan direkt till Växjö stift genom pdf-formulär på stiftets webbplats. Vi behöver din an-mälan senast 15 april och vårt enda krav är att kyrkan håller öppet varje veckodag under minst en sammanhängade vecka under perioden 1 juni – 31 augusti.

kontaktpErSon för Vägen till kyrkrike är Pernilla Andersson, informationsassis-tent, [email protected], 0470-77 38 02.

ny rutin för anmälan till

vägen till kyrkrikeI år gäller nya rutiner för anmälan till Växjö stifts broschyr Vägen till kyrkrike. Alla som anmäler sig till Kyrkans tidnings Sommarkyrkoguide kommer automatiskt med i Vägen till kyrkrike. Det går dock fortfarande bra att anmäla sig till enbart Växjö stifts uppskattade broschyr.

kyrkans tidnings Sommarkyrkoguide

De kyrkor som tidigare medverkat i Sommarkyrko-guiden har fått ett e-postmeddelande med inbju-dan om att anmäla sig till årets upplaga. Kyrkor som tidigare inte varit med eller inte fått meddelandet, tar kontakt med Anneli Eriksson, 08-462 28 58, [email protected].

Anmälan senast 23 mars.

Du vet väl hur du når intranätet?På intranätet hittar du intern information som kan vara väldigt värdefull för ditt arbete. Det kan till exempel röra sig om aktuella och kommande kampanjer, nyheter eller kontaktpersoner inom stiftet. Det finns flera sätt att komma åt intranätet. Här följer några olika:• Att församlingen är ansluten till intranätet och att du därmed

har fått en egen inloggning.• Att du arbetar vid en dator som har uppkoppling mot kyrknä-

tet, antingen via fast uppkoppling eller via lösenordsdosa.• Att du har ett konto i Svenska kyrkans gemensamma adminis-

trativa system (KBOK, KOB, Externa webben etc). Då väljer du domän Knavet och loggar in med ditt användarnamn (ex-empel: 010203abc) och lösenord.

• Att du har en e-postadress som tillhör domänen KNET. Du loggar in med samma användarnamn (exempel: for-namn.efternamn) och lösenord som du har till e-posten. Välj domän KNET.

• Ett flertal andra domäner är också anslutna, titta i listan som finns på domänraden om just den domän du vanligt-vis loggar in mot finns i den listan.

testa själv! Besök http://internwww.svenskakyrkan.se/vaxjostift redan idag. Du får då upp en inloggningsruta där du kan välja just din inloggning.

20

30 maj, 6 december

Verktyget för gemensamma webben och intranätet - fortsättningskursBaserat på deltagarnas önskemål arbetar vi vidare med Content studio.

mEDVErkanDE Personal från stiftskansliet

DatUm 30 maj eller 6 december

tiD 9.00-15.30

pLatS Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

koStnaD 300 kr inkl lunch och för- och efter-middagsfika

måLgrUpp Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska vara an-slutna till den gemensamma webben/intranätet, ni ska kunna grunderna i Content studio samt ha arbetat lite med er sida på webben.

max antaL 9 personer

kUrSnUmmEr 30 maj 1248 6 december 1250

anmäLan senast en vecka före respektive till-fälle till Växjö stift via kursanmälan på webben.

mEr info Maria Kenstam 0470-77 38 31, [email protected]

2 maj

till tro i vår församling?!Introduktion till Hälsochecken”Syftet med konceptet till tro är att lyfta den kristna tron och skapa livskraftiga och till-talande gemenskaper i stiftet som bär för framtiden.”

Eftermiddagen ger inspiration till strategisk planering av församlingens framtida utveckling och introduktion av olika verktyg och metoder inom till tro bland annat Hälsochecken.

mEDVErkanDE Personal från stiftskansliet.

DatUm 2 maj

pLatS S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö.

tiD Vi startar med lunch 12.00 och avslutar cirka 16.30.

koStnaD Gratis. Vi bjuder på lunch!

måLgrUpp Församlingsrepresentanter från församlingar som vill arbeta med Hälsochecken inom till tro-konceptet. Minst tre deltagare från varje enhet krävs: en förtroendevald, en anställd och minst en valfri!

kUrSnUmmEr 4288

anmäLan Senast 12 april till Växjö stift via kursanmälan på webben.

mEr info Jens Linder, 0470-77 38 82, [email protected] Carin Frennevi, 0470-77 38 42, [email protected]

26 april

nätverksträff för konfir-mandarbetslag kring neuro-psykiatriska funktionsned-sättningarVi kommer att inspireras av Kalmar domkyrko-församlings arbete kring konfirmander och arbetet med Paulusgruppen. Vi träffas till gemensam lunch och fortsätter fram till 15.30 med samtal och utbyte av erfarenheter.

mEDVErkanDE Anita Karlsson, Teresia Clifford

DatUm 26 april

tiD 13.00–15.30

pLatS Kalmar domkyrkoförsamling

koStnaD Självkostnadspris för lunchen

måLgrUpp Arbetslag i konfirmandarbetet


kUrSnUmmEr 4290


mEr info Teresia Clifford, 0470-77 38 19, [email protected]

23-24 maj

certifieringskurs kbok2003mEDVErkanDE Johan Lindstrand ochStig-Göran Fransson

DatUm 23-24 maj

tiD 9.00-16.00

pLatS S:t Sigfrids folkhögskola

koStnaD 2 000 kr

måLgrUpp För att få behörighet som använ-dare i Kyrkobokföring erbjuds personal, ordi-narie såväl som vikarierande, vid församlings/pastorsexpeditioner till denna tvådagarskurs.


kUrSnUmmEr 1246

anmäLan Senast 7 maj till Växjö stift via kurs-anmälan på webben.

mEr info Cecilia Gahnsby, 0470-77 38 32, [email protected]

14 maj

i dopets teckenSamtal utifrån biskoparnas brev om dopetVid den tredje studiedagen, som präst- och diakonmötets dopgrupp, står Biskopsbrevet om dopet i centrum.

Biskop Jan-Olof Johansson medverkar kring vilka frågor han önskar lyfta kring dop.

Christopher Meakin, chef för Ekumenikenheten vid kyrkokansliet, Uppsala medverkar dels med att lyfta fram de bärande tankarna i biskops-brevet, dels med hur reflekterar kring dopet i andra kyrkor.

Mer information om studiedagen kommer.

DatUm 14 maj

anmäLan Via kursanmälan på webben.

mEr info Ola Isacsson, 0470-77 38 34, [email protected]

29 februari, 8 maj, 18 oktober och 31 januari 2013

mångkulturella möten Kyrkans ansvar och möjligheter om asylfrågor och invandrar-verksamhetFör flyktingar och andra som kommer till Sverige blir kyrkan många gånger den sista tillflykten när man inte förstår det svenska samhället. Som medarbetare i Svenska kyrkan är det inte alltid så lätt med dessa möten.Efter genomgången kurs ska deltagarna ha förvärvat kunskaper, fått redskap och verktyg för mångkulturella möten. Dessa kunskaper kan ligga till grund för att utarbeta en handlingsplan för församlingens verksamhet för flyktingar.Kursen ska ge fördjupade kunskaper om• kulturmöten och kulturkrockar• asyl- och invandringsregelverket

Du som deltar vid minst 3 tillfällen får ett kursintyg. Intresserade kan delta enstaka dagar, då bildar man reflektionsgrupp med andra som också deltar endast den dagen.

mEDVErkanDE29 februari 2012 – Leo Razzak 8 maj 2012 – Edna Eriksson 18 oktober 2012 – Gillis Herlitz 31 januari 2013 – Bergsjöns församling

anSVariga Monica Sölvesdotter-Olsson, Växjö stift, Christina Evertsson, Sensus studie-förbund

DatUm 29 februari, 8 maj, 18 oktober och 31 januari 2013

pLatS S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

koStnaD 2 500 kr för fyra tillfällen, 850 kr för ett enstaka tillfälle

måLgrUpp Anställda och intresserade i Svenska kyrkan i Växjö stift.

anmäLan Till Sensus, 0470-707300, eller via www.sensus.se senast 3 veckor före respektive tillfälle.

mEr info www.sensus.se

21

21-23 september

Uppbyggelsedagar för för-troendevaldaPlaneringen av detta veckoslut på Öland har bara påbörjats. Dagarna kommer att innehålla till exempel gudstjänster, bibelsamtal, bön, pilgrimsvandring, föredrag i andliga ämnen, möjlighet att samtala förtroligt med varandra.

Vi bor och äter på Ottenby vandrarhem (möjlig-het till enkelrum finns), firar gudstjänster i Ås kyrka och vandrar i Ottenby lundar. Biskop Jan-Olof Johansson medverkar.

Mer information i nästa nummer av Missivet.

DatUm 21-23 september

måLgrUpp Förtroendevalda


28 augusti

försöksverksamhet inför ny kyrkohandbok Informationsdag om handboks-förslagetVäxjö stifts försöksförsamlingar för ny kyrko-handbok inbjuds till introduktion av handboks-förslaget. Ur programmet:

• Att välja och forma gudstjänst utifrån hand-boksförslaget.

• De viktigaste nyheterna och förändringarna presenteras.

• Försöksförsamlingarnas roll.

• De kyrkliga handlingarna i handboksförslaget.

• Ny musik i gudstjänstordningarna.

mEDVErkanDE Boel Hössjer Sundman och Karin Sarja, ansvarig handläggare respektive projektsekreterare i kyrkohandboksarbetet. Patrik Sassersson, kyrkohandboksarbetets expertgrupp med flera.

DatUm 28 augusti


tiD 9.30-16.00

koStnaD Kostnadsfritt

måLgrUpp Försöksförsamlingarnas präster och kyrkomusiker samt 1-2 kyrkvärdar ur kyr-korådet/kyrka i försöksförsamlingarna.


kUrSnUmmEr 4246

anmäLan Senast 1 augusti till Växjö stift via kursanmälan på webben.


17 september, 19 september, 20 september

gudstjänstordningar i kyrko-handboksförslaget Arbetsdag 1Vi arbetar med kyrkohandboksförslagets ord-ningar för högmässa, mässor och gudstjänster. Ur programmet:

• Att välja bland handboksförslagets alternativ.

• Presentation av ny musik och nya texter.

• Vad är stommen i mässor och gudstjänster? Vad ska alltid finnas med?

mEDVErkanDE Ola Isacsson, stiftsadjunkt för gudstjänstfrågor. Patrik Sassersson, musikkon-sulent och medlem av kyrkohandbokens arbetes expertgrupp.

DatUm: 17 september pLatS: Stiftsgården Tallnäs

DatUm: 19 septemberpLatS: S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

DATUM: 20 septemberpLatS: Oskarshamn folkhögskola

tiD: 9.00-16.00

koStnaD 200 kronor

måLgrUpp Arbetslagen kring gudstjänsten i församlingar som provar förslaget till ny kyrko-handbok.

max antaL 50 personer/tillfälle

kUrSnUmmEr Stiftsgården Tallnäs, 1237. Oskarshamns folkhögskola, 1238. S:t Sigfrids folkhögskola, 1239.

anmäLan Senast 29 augusti till Växjö stift via kursanmälan på webben.


18 oktober, 22 oktober, 23 oktober

gudstjänstordningar i kyrko-handboksförslaget Arbetsdag 2Vi arbetar med kyrkohandboksförslagets ord-ningar för dop, vigsel och begravning. Vi ägnar oss särskilt åt:

• Nyskrivna texter och nyskriven musik.

• Ordningarnas möjligheter att göra avpass-ningar för olika situationer.

Om förslaget till konfirmationsgudstjänst av-viker betydligt från gällande gudstjänstordning, kommer konfirmationsgudstjänsten att få egna kursdagar vårvintern 2013.

mEDVErkanDE Ola Isacsson, stiftsadjunkt för gudstjänstfrågor. Patrik Sassersson, musikkon-sulent och medlem av kyrkohandbokens arbetes expertgrupp.

DatUm: 18 oktoberpLatS: S:t Sigfrids folkhögskola, Växjö

DatUm: 22 oktoberpLatS: Stiftsgården Tallnäs

DATUM: 23 oktoberpLatS: Oskarshamn folkhögskola

tiD: 9.00-16.00

koStnaD 200 kronor

måLgrUpp Arbetslagen kring gudstjänsten i församlingar som provar förslaget till ny kyrko-handbok.

max antaL 50 personer/tillfälle

kUrSnUmmEr S:t Sigfrids folkhögskola, 1240. Stiftsgården Tallnäs, 1241. Oskarshamns folk-högskola,1242.

anmäLan Senast 1 oktober till Växjö stift via kursanmälan på webben.


Stiftets nätverk

Läs om våra nätverk på svenskakyrkan.se/vaxjostift

Du vet väl om att nätverk kan startas i Samverkansrum på vårt gemensamma intranät? internwww.svenskakyrkan.se

Kompetensguide

24 mars

manifestationsdagen 2012 – ”En annan kyrka är möjlig”Vi firar mässa i domkyrkan tillsammans med biskop Jan-Olof Johansson och beger oss sedan till S:t Sigfrids folkhögskola, där vi lyssnar på inspirerande föredrag, äter gott och tar del av informationsmaterial och utställningar.

Vi samlar information om stiftets alla vänför-samlingskontakter – ta med dig uppdaterad sådan från din församling!

All mat är vegetarisk och så långt det är möjligt rättvisemärkt och ekologisk.

Församlingarna förväntas ge möjlighet, för alla som vill delta, genom att stå för kursavgiften.

Efter avslutade årsmöten tar ett nytt verksam-hetsår fart!

DatUm 24 mars

tiD 9.00-1600

pLatS Växjö Domkyrka och S:t Sigfrids folk-högskola

koStnaD 300 kr inkl hela programmet med-busstransporter, fika och lunch.

måLgrUpp Internationella ombud och ombud för Svenska kyrkan i utlandet.

kUrSnUmmEr 1211a (för internationellt arbete) 1211b (för Svenska kyrkan i utlandet)

anmäLan Senast 16 mars till Växjö stift via kursanmälan på webben.

mEr info Jonas Löhnn, 0470-77 38 [email protected]

17 och 18 april

från skam till livsmod ochgudstjänsten och förlåtelsen Växjö stift anordnar två kursdagar, ur olika perspektiv, kring frågorna om skam, skuld, syn-dabekännelse, förlåtelse och upprättelse.


För den som vill delta i båda kurserna och över-natta i Växjö erbjuder folkhögskolan boende till lågt pris. Kontakta själv folkhögskolan om du är intresserad av detta, tel 0470-72 40 80.

17 APRIL från Skam tiLL LiVSmoD

Välkommen till en angelägen samtalsdag kring skammens olika perspektiv, med den norske prästen, själavårdaren och författaren Berit Okkenhaug.

mEDVErkanDE Berit Okkenhaug är präst vid Institutt for Sjelesorg, Modum Bad i Norge och har erfarenhet som församlingspräst, sjukhus-präst och lärare i själavård vid Menighetsfakul-teten i Oslo. Berit Okkenhaug har också skrivit Når jeg ser ditt ansikt utgiven på svenska under namnet Själavård en grundbok.

tiD 9.30-16.00

koStnaD 700 kronor inkl. lunch och kaffe.

måLgrUpp Präster, diakoner, församlingspe-dagoger och övriga intresserade.

kUrSnUmmEr 1202


mEr info Marie-Louise Aspernäs, 0470-77 38 29 eller [email protected]

18 APRIL gUDStJänStEn och förLåtELSEn

STUDIEDAG INFÖR KYRKOHANDBOK 2015

I föreläsning och seminarium arbetar vi med gudstjänstens formuleringar kring synd, skuld och förlåtelse, och analyserar såväl bra som mindre lyckade formuleringar.

mEDVErkanDE Lena Petersson, lärare på pas-toralinstitutet i Lund, Christer Spjuth, Katarina Hedqvist, Mikael Löwegren m.fl.

tiD 9.30-16.00

koStnaD 200 kr

MAX ANTAL 125 personer

måLgrUpp Präster, diakoner och pedagoger.

kUrSnUmmEr 1230



16 april

till tro i praktiken – metoddagHur ska vi förankra till tro i vår församling?

Här utvecklar vi metoder för att på ett lustfyllt sätt fördjupa reflektionen i församlingens olika grupper i vad till tro och de fem fokusområdena kan innebära.

mEDVErkanDE Åse Aronsson, folkhögskol-lärare, Magnus P Wåhlin, skolpräst och Carin Frennevi, stiftspedagog.

DatUm 16 april


tiD 9.00-16.00

koStnaD 400 kronor


måLgrUpp För dig som leder bibelsamtal och gudstjänstgrupper

kUrSnUmmEr 1244


mEr info Carin Frennevi, 0470-77 38 42, [email protected]

Magnus P Wåhlin tel 0470-77 38 37, [email protected]

29 mars, 25 oktober

Verktyget för gemensamma webben och intranätet – grundkursVi går igenom grunderna i verktyget för Svenska kyrkans gemensamma webbplats och intranät, Content studio.

mEDVErkanDE Personal från stiftskansliet

DatUm 29 mars eller 25 oktober

tiD 9.00-15.30

pLatS Medborgarskolan, Kronobergsgatan 16, Växjö

koStnaD 300 kr inkl lunch och för- och efter-middagsfika

måLgrUpp Redaktörer och administratörer för webben och intranätet. Er enhet ska ha skrivit avtal om att ingå i den gemensamma webben.


kUrSnUmmEr 29 mars 1247 25 oktober 1249

anmäLan Senast en vecka före respektive till-fälle till Växjö stift via kursanmälan på webben.

mEr info Maria Kenstam 0470-77 38 31, [email protected]

21 april

förtroendevald och vården av det heligaDenna dag handlar inte om heliga byggnader och heliga föremål, den handlar om förtroende-valdas medansvar i församlingens gudstjänstliv och andliga fördjupning. Dagen kommer att ta upp ämnen som:

• Erfarenheter från församling där präster och kyrkoråd arbetat gemensamt kring guds-tjänstlivets förnyelse.

• Kyrkoordningen ansvarsfördelning mellan präster och förtroendevalda när det gäller gudstjänst- och församlingsliv.

• Inspiration kring hur man kan arbeta tillsam-mans.

• Kyrkoordningens syn på församlingen och dess förtroendevalda.

mEDVErkanDE Paul Hansson, kyrkoherde i Växjö Maria församling, Thomas Petersson, domprost i Växjö, Per Westberg, utvecklings-chef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa-tion.

DatUm 21 april

tiD 9.30-15.00

måLgrUpp Förtroendevalda

anmäLan Via kursanmälan på webben.


öVrigt Information om denna dag skickas bland annat till församlingarnas kyrkoråd.

KompetensguideFramöver kommer vi att hämta prenumerationsuppgifter för Kompetensguiden i Organisationsregistret – se till att din församling registrerar dig som är anställd, förtroendevald eller ideell medarbetare.

DATUM KURSNAMN MER INFO

6 mars Utbildningsdag kyrka-arbetsliv Eva Meakin, 0470-77 38 366 mars till tro i praktiken – metoddag Carin Frennevi, 0470-77 38 427 mars Duger jag som jag är Teresia Clifford, 0470-77 38 198 mars Babypsalmsångskurs Carin Frennevi, 0470-77 38 428-10 mars Ung pilgrim, läger 2 Teresia Clifford, 0470-77 38 199-11 mars retreat för blivande kyrkoarbetare Hanna Thärnold, 0470-77 38 8614 mars kyrka–arbetsliv: Lrf-samling Eva Meakin, 0470-77 38 3616-18 mars katekumenatsutbildning, helsjön Carin Frennevi, 0470-77 38 4219-20 mars godly play, tillfälle 2 Carin Frennevi, 0470-77 38 4220 mars Befriande bibelläsning Katarina Hedqvist, 0470-77 38 1124 mars manifestationsdag Jonas Löhnn, 0470-77 38 1028 mars Uppföljning indelningsändringar Jens Linder, 0470-77 38 8229 mars Verktyget för gemensamma webben och intranätet – grund Maria Kenstam, 0470-77 38 3111 april att nu! Unga och internet Teresia Clifford, 0470-77 38 1913-15 april Ung pilgrim, läger 4 Teresia Clifford, 0470-77 38 1916 april till tro i praktiken – metoddag Carin Frennevi, 0470-77 38 4216-18 april konfirmandpedagogik Teresia Clifford, 0470-77 38 1917-18 april ”från skam till livsmod” + Marie-Louise Aspernäs, 0470-77 38 29 gudstjänsten och förlåtelsen, studiedag inför kyrkohandbok 2015 Ola Isacsson, 0470-77 38 3420-22 april pkV-kurs för blivande kyrkoarbetare Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 4920-22 april Vårläger, miniorer och juniorer, Svenska kyrkans unga Gunnar Thiel, 0470-77 38 4821 april förtroendevald och vården av det heliga Ola Isacsson, 0470-77 38 3424-26 april Baskurs ”Dop till liv”, del 2 Carin Frennevi, 0470-77 38 4225 april Dag kring kommande indelningsändringar Jens Linder, 0470-77 38 8226 april nätverksträff för konfirmandarbetslag kring npf Teresia Clifford, 0470-77 38 192 maj till tro i vår församling – introduktion till Hälsochecken Carin Frennevi, 0470-77 38 428 maj mångkulturella möten del 2 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 4911-13 maj Unga Vuxna, Svenska kyrkans unga Gunnar Thiel, 0470-77 38 4814 maj i dopets tecken. Samtal utifrån biskoparnas brev om dopet. Ola Isacsson, 0470-77 38 3422 maj it-nätverksträff Carolina Mörstam, 0470-77 38 2123-24 maj certifieringskurs kbok2003 Cecilia Gahnsby, 0470-77 38 3230 maj Verktyget för gemensamma webben och intranätet – forts. Maria Kenstam, 0470-77 38 3119 juni kursdag nya medarbetare konfirmandarbetslag Teresia Clifford, 0470-77 38 1928 augusti försöksverksamhet inför ny kyrkohandbok. Informationsdag. Ola Isacsson, 0470-77 38 3417 september gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 1 Tallnäs Ola Isacsson, 0470-77 38 3419 september gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 1 Växjö Ola Isacsson, 0470-77 38 3420 september gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 1 O-hamn Ola Isacsson, 0470-77 38 3421-23 september Uppbyggelsedagar för förtroendevalda Ola Isacsson, 0470-77 38 3418 oktober mångkulturella möten del 3 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 4918 oktober gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 2 Växjö Ola Isacsson, 0470-77 38 3422 oktober gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 2 Tallnäs Ola Isacsson, 0470-77 38 3423 oktober gudstjänstordningar i kyrkohandboksförslaget. Arbetsdag 2 O-hamn Ola Isacsson, 0470-77 38 3425 oktober Verktyget för gemensamma webben och intranätet – grund Maria Kenstam, 0470-77 38 3116-18 november pkV-kurs för blivande kyrkoarbetare Mikael Glimsjö, 0470-77 38 44 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 496 december Verktyget för gemensamma webben och intranätet – forts. Maria Kenstam, 0470-77 38 3131 januari 2013 mångkulturella möten del 4 Monica Sölvesdotter Olsson, 0470-77 38 49

Kalendarium

24

avsä

ndar

e Box 527, 351 06 Växjö

För dig som är förtroendevald, anställd eller frivilligarbetare inom Svenska kyrkan, Växjö stift Kompetensguide

1/2012


för dig som vill växa, få stöd och inspiration!

Documents

New Tema¤rfiler/Filer... · 2012. 6. 13. · 4 Tema Bygga levande gemenskaper Kristen tro har alltid betonat vikten av gemenskap och att kristen är man alltid i ett sammanhang