Embed Size (px)
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och
vårdvetenskap Vårdvetenskap
Smärtupplevelser under PCI-behandling vid punktion av arteria radialis
Författare Handledare
Matilda Andersson Eva Ånnhagen
Joakim Widestedt
Examinator
Ewa Billing
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Sammanfattning
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera smärtupplevelser, smärtfrekvens
och smärtintensitet hos patienter med akut kranskärlssjukdom, som genomgår PCI-
behandling med punktion av a. radialis, vid ett universitetssjukhus i mellansverige.
Syftet är även att studera skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor som
genomgår PCI-behandling. Metod: Deskriptiv, komparativ tvärsnittstudie med
kvantitativ ansats. Totalt 31 deltagare tillfrågades varav 20 medverkade i studien,
bortfallet uppgick till 11. Datainsamling skedde med enkätfrågor rörande
smärtfrekvens, -intensitet, -lokalisation och skede. Visuell analog skala (VAS)
användes för att mäta smärtintensitet. Data sammanställdes i stapeldiagram i
Microsoft Word samt Statistical Packages for the Social Sciences. Resultat: I studien
upplevde 5 (n=20) deltagare smärta, lokalbedövning samt kateter införande var de
skeden där flest deltagare upplevde smärta, den vanligaste lokalisationen var i
underarmen oberoende av skede. Högst skattade smärtintensitet var 9 (0-10) på VAS-
skalan och upplevdes i annan kroppsdel. Av de kvinnliga deltagarna (n=5) upplevde
60% smärta och av de manliga (n=15) upplevde 20% smärta. Det var ingen
signifikant skillnad i smärtfrekvens mellan könen, p=0,371. Slutsats: Resultatet visar
att 25% av deltagarna upplevde smärta i samband med PCI-behandling. Det
vanligaste skedet där smärta upplevdes var lokalbedövning. Smärtans lokalisation var
vanligast förlagd till underarmen. Ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors
smärtfrekvenser har påvisats.
Nyckelord: Upplevelse, PCI, Smärta, a.radialis
Abstract
Aim: The aim with this study was to measure the sensation of pain, pain frequency
and the intensity of pain in patients with acute coronary heart disease, whom
experienced PCI-treatment with catheterization, through a. radialis, at a university
hospital in central Sweden. The aim was also to study differences in pain frequency
between men and women who experienced PCI-treatment. Method: Descriptive,
comparative cross-sectional study with a quantitative approach. A total of 31
participants where asked of which 20 chose to partake in the study, the non-respons
was counted to 11. The data was collected with a survey regarding pain frequency, -
intensity, -localization and phase. Visual analog scale (VAS) was used to estimate
intensity of pain. Data was compiled into bar charts in Microsoft Word and Statistical
Packages for the Social Sciences. Result: Five (n=20) of the participants experienced
pain, local anesthesia and catheterization where the most common phase to
experience pain. The most common localization to experience pain in was the
forearm, disregarding any particular phase of the treatment. The highest intensity of
pain where estimated to 9 (0-10) on the VAS-scale and was located to other limb.
Among the female participants (n=5) 60% experienced pain and among the male
participants (n=15) 20% experienced pain. There was no significant difference pain
intensity between genders, p=0,371. Conclusion: The results show that 25% of the
participants experienced pain during PCI-treatment. The most common phase to
experience pain was during local anesthesia. The most common pain localization was
the forearm. No significant differences in pain frequencies between men and women
could be measured.
Keywords: Pain, experience, PCI, a. radialis
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ................................................................................. 1
1. Bakgrund ......................................................................................................... 1
2. Akut kranskärlssjukdom ................................................................................. 1
2:1 Akut ST-höjningsinfarkt ........................................................................... 1
2:2 Instabil kranskärlssjukdom ...................................................................... 1
3. Riskfaktorer ..................................................................................................... 2
4. Behandling ....................................................................................................... 2
5. Komplikationer ................................................................................................ 2
5:2 Kärlspasm .................................................................................................. 3
5:3 Kärlocklusion ............................................................................................. 3
5:4 Övriga komplikationer .............................................................................. 4
6. Skillnader mellan instickställe a. femoralis och a. radialis ............................ 4
7. Smärta och smärtupplevelse ........................................................................... 4
7:1 Skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelser ........................... 5
7:2 Smärtskattning .......................................................................................... 5
7:3 Omvårdnad vid smärta ............................................................................. 5
8. Problemformulering ........................................................................................ 6
Syfte...................................................................................................................... 6
Frågeställningar................................................................................................... 6
METOD .................................................................................................. 7
Design ................................................................................................................... 7
Urval .................................................................................................................... 7
Datainsamlingsmetod .......................................................................................... 8
Procedur .............................................................................................................. 8
Bearbetning och analys ....................................................................................... 9
Etiska överväganden ........................................................................................... 9
RESULTAT .......................................................................................... 10
Deltagarnas smärtfrekvens under PCI-behandling vid punktion av a. Radialis
............................................................................................................................ 10
Deltagarnas smärtfrekvens under PCI-behandlingens respektive skeden ...... 10
Smärtintensitet och smärtlokalisation under PCI-behandling ........................ 11
Skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor under PCI-behandling . 13
DISKUSSION....................................................................................... 13
Resultatdiskussion ............................................................................................. 13
Metoddiskussion ................................................................................................ 15
Slutsats ............................................................................................................... 16
REFERENSLISTA .............................................................................. 17
Bilaga 1 ................................................................................................. 20
Bilaga 2 ................................................................................................. 21
Bilaga 3 ................................................................................................. 25
Bilaga 4 ................................................................................................. 26
Bilaga 5 ................................................................................................. 31
1
INTRODUKTION
1. Bakgrund
Kranskärlsjukdomar är en av världens vanligaste dödsorsaker och i Sverige dör
hälften av alla svenskar av hjärt-kärlsjukdomar (Haugland, Hansen & Areklett, 2002).
År 2002 dog 16,5 miljoner människor i hela världen av hjärt-kärlsjukdomar. Av dessa
var 2 miljoner européer som dog till direkt följd av kranskärlssjukdom. År 2020
beräknas siffran ha stigit och hjärt- kärlsjukdomar beräknas ligga bakom 25 miljoner
dödsfall världen över (Sevinc & Akyol, 2010).
2. Akut kranskärlssjukdom
En av de vanligaste orsakerna till att patienter kommer till sjukhuset är akut
kranskärlssjukdom. Akut kranskärlssjukdom orsakas av en trombos som uppkommer i
kranskärlen och delvis eller helt täpper igen kärlet. Trombosen bildas genom att det
sker en ruptur i det åderförkalkningsplack som sitter i kranskärlen, rupturen leder till
aktivering av trombosbildning (Siegbahn, 2010). Förträngningen leder till att
blodflödet till hjärtat minskar vilket gör att hjärtat får för lite syre. Akut
kranskärlssjukdom delas in i olika kategorier, akut ST-höjningsinfarkt och instabil
kranskärlssjukdom som innefattar instabil angina och icke-ST-höjningsinfarkt
(Wallentin, 2010).
2:1 Akut ST-höjningsinfarkt
Vid akut ST-höjningsinfarkt är förträngningen total i kärlet och blodet kan inte rinna
förbi förträngningen, detta ger en höjning på ST-sträckan på ett EKG. Symtomen
visar sig i form av kraftig central bröstsmärta samt en kraftig påverkan på
allmäntillståndet i form av ångest, kallsvett och blekhet (Lindahl, 2010). Tillståndet är
akut och snabb handläggning krävs (Wallentin, 2010).
2:2 Instabil kranskärlssjukdom
Vid instabil kranskärlssjukdom är förträngningen i kärlet inte total och lite blod kan
rinna förbi. Vid detta tillstånd kan en sänkning på ST-sträckan förekomma. I denna
kategori ingår icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina. Symtomen vid instabil
angina är en allvarlig kärlkramp (angina pectoris) som uppkommit inom den senaste
2
två månaderna. Icke-ST-höjningsinfarkt kan visa sig genom allvarliga och ihållande
bröstsmärtor. Instabil kranskärlssjukdom är inte lika akut men behandling krävs inom
24 timmar (Wallentin, 2010).
3. Riskfaktorer
Riskfaktorer till kranskärlsjukdomar är bland annat psykosociala faktorer, stress,
rökning, hypertoni, hyperlipidemi och diabetes (Haugland, Hansen & Areklett, 2002).
Prevalensen för kranskärlssjukdom är högre för manligt kön (Swahn & Jonasson,
2010). Dessa riskfaktorer kan leda till åderförkalkning (ateroskleros) i hjärtats
kranskärl som i sin tur kan leda till akut kranskärlssjukdom (Sundström, 2010).
4. Behandling
Vid misstanke om förträngning utförs en kranskärlsröntgen, en så kallad
koronarangiografi, under lokalbedövning (Tornvall & Nilsson, 2008). År 2010 var
misstanke om instabil kranskärlssjukdom den absolut vanligaste indikationen för
koronarangiografi i Sverige, 29,7% (Swedeheart, 2011). Ingreppet sker genom att en
kateter förs in via arteria femoralis eller arteria radialis upp till hjärtats kranskärl.
Ingreppet går till så att a. radialis punkteras med en nål och kanyl. Nålen tas ut och
genom kanylen förs en kateterledare in i kärlet, kontrastvätska kan sedan sprutas
genom kateterledaren. Kontrastvätska sprutas in för att se kranskärlen och eventuella
förträngningar via röntgen (James, 2010; Amoroso, Laarman & Kiemenejj, 2007).
Undersökningen tar 30-60 minuter att genomföra och om förträngningar hittas kan en
Percutaneous Coronary Intervention (PCI-behandling) göras. PCI-behandlingen går
till så att en ballongkateter förs in i a. radialis via kateterledare och placeras vid
förträngningen (James & Ståhle, 2010). Ballongen expanderas genom att fyllas med
gas och vidgar förträngningen i kärlet (Börjeson & Mannheimer, 2010). Ett stent kan
även läggas in för att hålla kärlet utvidgat permanent. Detta är ett litet metallnät i
rostfritt stål som förstärker kärlväggen samt minskar risken för komplikationer (James
& Ståhle, 2010). Efter proceduren tas ledaren bort och ett tryckförband sätts på över
insticksstället. Tryckförbandet sitter på i cirka fyra timmar (Amoroso et al., 2007).
5. Komplikationer
Komplikationer som kan uppkomma i samband med kateterisering av a.radialis och
PCI-behandling är få men förekommande. De vanligaste komplikationerna är
3
blödning från insticksstället och hematom (James & Ståhle, 2010; Cosman och
medarbetar, 2011). Exempel på andra komplikationer är kärlspasm, perforation av
kärlet, bröstsmärta, myokardskada och kärlväggskada som i sin tur kan ge upphov till
dissektion, trombosbildning och kärlocklusion (James & Ståhle, 2010; Dandekar,
Vidovich & Shroff, 2011; Ho, Jafary & Ong, 2011).
5:1 Blödning och hematom
I en studie av Cosman och medarbetare (2011) framkommer att postoperativa
blödningar såväl som hematom vid insticksstället till följd av PCI eller
hjärtkateterisering kan ge upphov till smärta och/eller nedsatt mobilitet. Efter
behandlingen uppstod blödning hos 10,7% av deltagarna med insticksställe i a.
radialis. Vid utskrivning kunde man inte se tecken på hematom hos någon av dessa
deltagare. Vid telefonuppföljning 5-7 dagar efter utskrivning rapporterade 60% av
dessa deltagare dock att hematom uppstått vid insticksstället. Vid
telefonuppföljningen rapporterade 41,5% av samtliga deltagare, inklusive de med
insticksställe i a. femoralis, att de upplevde någon form av obehag eller smärta vid
insticksstället (Cosman et al., 2011).
5:2 Kärlspasm
Kärlspasm är en vanlig komplikation vid kateterisering av a. radialis (Dandekar et al.,
2011). I en studie av Jia och medarbetare (2010) är förekomsten av kärlspasm 7,8%
(112) av 1427 patienter. Riskgrupper för att drabbas av kärlspasm är yngre ålder,
kvinnligt kön, diabetes, smalare omkrets av handleden samt låg kroppsvikt (Dandekar
et al., 2011). Kärlspasm beror på friktion mellan kärlet och kateterledare samt en
subjektiv känsla av smärta. Enligt Ho och medarbetare (2011) kan kärlspasmen
definieras som en tillfällig, plötslig kontraktion av kärlet. Kärlspasm associeras med
smärta i underarmen till följd av rörelse av katetern eller vid svårigheter att
manipulera katetern (Ho et al., 2011). Smärtan som kan uppkomma vid kärlspasm
ökar kärlets vasomotoriska spänst vilket kan leda till än mer kärlspasm (Dandekar et
al., 2011).
5:3 Kärlocklusion
I en studie av Dandekar och medarbetare (2011) är förekomsten av radial ocklusion 3-
10% av antal procedurer som genomförs. Uppkomst av kärlocklusion är relaterat till
4
kateterns storlek och kärlets inre omkrets och kan medföra stor sänkning i blodets
flödeshastighet i kärlet och kan ge upphov till ocklusion (Dandekar et al., 2011).
5:4 Övriga komplikationer
Mindre förekommande komplikationer är perforation av kärlet och bröstsmärta.
Perforation av kärlet kan uppkomma i samband med för kraftig manipulation av
katetern (Dandekar et al., 2011). Bröstsmärta kan även uppkomma som följd av PCI-
behandling. Detta kan bero på att kärlet blir överexpanderat i samband med
behandlingen. Vid insättning av stent är bröstsmärta mer förekommande då kärlet
överexpanderas och stentet motverkar rekyl av det expanderade kärlet som sker vid
PCI-behandling utan stent. Under ballongvidgning och placering av stent uppstår ett
mekaniskt hinder i kärlet som i sin tur kan ge upphov till smärta (Jeremias et al.,
1999).
6. Skillnader mellan instickställe a. femoralis och a. radialis
Behandlingen har främst gjorts via a.femoralis men utveckling har skett och numera
görs behandlingen mer i a. radialis (Amoroso et al., 2007). Enligt Amoroso och
medarbetare (2007) görs proceduren upp till 30% via a. radialis i Europa och Asien.
Användning av a. radialis har ökat på grund av mindre förekommande komplikationer
än via a. femoralis samt att sjukhusvistelsen blir kortare. Då a. radialis är en mer
lättillgänglig plats kan mobilisering ske direkt efter proceduren.
7. Smärta och smärtupplevelse
Smärta kan uppstå och uttryckas på många olika sätt. Smärta delas vanligen in i fyra
kategorier (vissa med en eller flera underkategorier): nociceptiv-, neurogen- och
psykogen smärta samt smärta av oklar orsak. Nociceptiv smärta uppstår när någon av
kroppens smärtreceptorer stimuleras. Exempel på smärtstimulin kan vara hög värme,
kyla eller extremt tryck. Neurogen smärta uppstår vanligen i samband med skador i
centrala nervsystemet eller i perifera nerver. Smärta av oklar orsak är smärta som
uppstår utan möjlighet att härledas till källan. Det finns alltså ingen nerv- eller
vävnadsskada eller annan bakomliggande sjukdom som kan ge upphov till smärtan.
Psykogen smärta uppstår i samband med psykisk sjukdom. För att klassas som
psykogen smärta måste den drabbade ha en psykiatrisk diagnos där smärta är ett av
symtomen. Smärtan som uppstår vid kranskärlssjukdom är av den nociceptiva typen
5
och då den kommer från de djupare strukturerna i kroppen kallas den visceral smärta.
Vanligt är att denna typ av smärta kan medföra överförd smärta vilket innebär att den
drabbade kan känna smärta på andra platser än där den utgår ifrån. Vid hjärtinfarkt är
det vanligt med smärta på vänster sida av halsen som strålar ut i vänster arm.
Vid kärlspasm kan smärta uppstå och denna räknas också till den nociceptiva typen
(Almås, 2002).
7:1 Skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelser
Det finns skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelser, Prevalensen av
smärta är högre för kvinnor än män i flera olika kliniska tillstånd (Manson, 2010).
Kvinnor är även mer känsliga i samband med smärta som är inducerat i ett
experimentellt syfte samt kvinnor upplever mer ångest relaterat till smärtan än män.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors smärta kan bero på flera olika faktorer som till
exempel psykosociala faktorer, genetiska faktorer och hormonella faktorer (Paller,
Campbell, Edwards & Dobs, 2009).
7:2 Smärtskattning
Smärta som orsakas av ett specifikt smärtstimuli kan ge olika upplevelser i form av
känsla, varaktighet och intensitet hos olika individer. Att beskriva smärtupplevelser
med ord kan vara svårt och därav finns det hjälpmedel för att skatta smärta (Almås
och medarbetare, 2002). Ett av dessa hjälpmedel är den visuella analoga skalan
(VAS) vilken är ett instrument som mäter smärtintensitet (Langley & Sheppeard,
1985). Detta instrument utgörs av en rak linje, vanligen 100 millimeter lång, där
ändpunkter representerar smärtfrihet (vänster ände) respektive värsta tänkbara smärta
(höger ände). Patienten markerar själv på linjen hur stark denne upplever smärtan att
vara. När patienten markerat på linjen jämförs detta mot en numerisk, ofta tiogradig
skala för att se hur högt patienten skattar sin smärta. Denna mätmetod används ofta
inom forskning då den anses vara väl validerad (Mohan, Ryan, Whelan & Wakai,
2010). Smärtnivån hos en patient bör aldrig överstiga tre på VAS-skalan (Gordh,
2007).
7:3 Omvårdnad vid smärta
Inom problemkategorin smärta har sjuksköterskan en viktig roll i omvårdnaden av
patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens omvårdnadsbehov,
6
både basala och specifika (Socialstyrelsen, 2005). I detta ingår smärtbehandling, som
innefattar smärtskattning och behandling, utvärdering av given behandling samt
identifiering och behandling av eventuella biverkningar. Vid tillstånd som kräver
operativa ingrepp smärtlindras patienten vanligen under själva ingreppet
(peroperativt) och efter ingreppet (postoperativt). Det är då sjuksköterskans ansvar att
kontinuerligt utvärdera och följa upp effekten av smärtbehandlingen samt
dokumentera och informera övrig personal för att tillgodose en så adekvat
smärtlindring som möjligt (Allvin & Brantberg, 2010).
8. Problemformulering
Forskning inom området påvisar att smärta vid PCI-behandling kan uppkomma i
samband med komplikationer som kärlspasm samt även bröstsmärta vid övertänjning
av kärlet (Dandekar et al., 2011; Jeremias et al,. 1999). Forskningen påvisar inte om
allmänna smärtor uppkommer kring PCI-behandlingen utöver smärtor relaterade till
komplikationer. Detta motiverar till vidare studier för att studera patienters
smärtupplevelser vid PCI-behandling.
Genom att studera patienters smärtupplevelser kan kunskaperna kring detta
omvårdnadsproblem ökas. Detta kan medföra en utveckling av de rutiner som finns
för att förbereda och informera patienterna före behandlingen.
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att studera smärtupplevelser, smärtfrekvens och
smärtintensitet hos patienter med akut kranskärlssjukdom, som genomgår PCI-
behandling med punktion av a. radialis, vid ett universitetssjukhus i mellansverige.
Syftet är även att studera skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor som
genomgår PCI-behandling.
Frågeställningar
1. Upplever patienter smärta under PCI-behandling vid punktion av a. radialis?
2. När under PCI-behandling upplever patienter smärta?
3. Var uppstår smärtan och med vilken intensitet förekommer smärtan under PCI-
behandling?
4. Finns skillnader i män och kvinnors smärtfrekvens vid PCI-behandling?
7
METOD
Design
Deskriptiv, komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då sambandet mellan
PCI via a. radialis och närvaron, eller avsaknaden, av upplevd smärta hos deltagarna
studeras. Den komparativa delen är avsatt för frågeställning nummer fyra där
skillnader mellan män och kvinnors smärtfrekvens ska studeras. Studien utförs med
enkätfrågor.
Urval
Urvalet var patienter som på grund av en akut kranskärlssjukdom genomgått en PCI
behandling på PCI-sektionen vid ett universitetssjukhus i mellansverige vecka 7-14,
2012.
Inklusionskriterier:
Patienten med en akut kranskärlssjukdom och genomgår en PCI-behandling
via a. radialis.
Deltagarna ska kunna läsa och förstå svenska språket.
Exklusionskriterier:
Patienter med en akut ST-höjningsinfarkt.
Patienten är under 18år.
Omdirigering av insticksstället sker från a. radialis till a. femoralis.
Avbruten behandling.
ST-höjningsinfarkt har uteslutits ur studien då de ofta innefattar akut
omhändertagande och en medvetandesänkt patient. Denna grupp bedömdes
oförmögen att kunna besvara enkäten på ett adekvat sätt. Deltagande i studien har
varit frivilligt då patienten själv kunde välja att inte lämna in enkäten. I samband med
att deltagaren lämnat in en besvarad enkät gav deltagaren sitt samtycke till att
medverka i studien. Detta framgick tydligt i informationsbladet (Bilaga 1).
Totalt 20 personer har deltagit i studien, varav 5 kvinnor och 15 män. Totalt lämnades
40 enkäter på avdelningen, av dessa delades 31 stycket ut till potentiella deltagare.
Tjugo enkäter inkom ifyllda, 4 inkom blanka och 7 lämnades inte in vilket ger ett
8
bortfall på 11 (n=31).
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen gjordes med en enkät (Bilaga 2). Informationsblad och enkät
lämnades ut till de patienter som genomgick en PCI-behandling samt uppfyllde
samtliga kriterier för att deltaga i studien. Enkäten är utarbetat av författarna utefter
projektets syfte. Enkäten innehåller åtta frågor och har utarbetats efter en grundfråga:
”Har du under eller efter PCI-behandling upplevt fysisk smärta i någon form?”.
Svarade deltagaren nej på fråga två fortsatte deltagaren med att fylla i fråga åtta och
lämnade sedan in enkäten. Svarade deltagaren ja följde sex frågor med betoning på
när i behandlingen, var, på eller i kroppen, samt hur intensiv smärtupplevelsen varit.
Frågorna ställs utifrån ett visst skede i behandlingen och gav således svar på när
smärta har upplevts. Frågorna besvarades med sex svarsalternativ för att visa var
smärta har upplevts samt en VAS-skala för att gradera smärtintensiteten. Denna VAS-
skala är uppmätt till 100mm och mäter från smärtfrihet (vänster ände) till värsta
tänkbara smärta (höger ände).
Procedur
Datainsamling för studien har utförts på PCI-sektionen och hjärtintensivavdelningen
(HIA) på ett universitetssjukhus i mellansverige under våren 2012. Ansökan om
tillstånd att utföra studien på Kardiologkliniken har gjorts och beviljats av
klinikchefen på Kardiologkliniken (Bilaga 3). Informationsbrev (Bilaga 4) delades ut
till de berörda avdelningarna i vecka fyra, i samband med detta gavs även muntlig
information till avdelningarna. En förstudie utfördes under vecka fem och sex för att
utvärdera enkäten. Fem enkäter lämnades på HIA, personalen instruerades att dela ut
enkäterna till patienter som uppfyllde inklusionskriterierna. Enkäterna samlades in i
slutet av perioden. De ansågs vara korrekt ifyllda och därmed bedömdes enkäten vara
användbar studien. Datainsamlingen påbörjades vecka sju och pågick fram till vecka
fjorton. Enkäter lämnades på PCI-sektionen och två insamlingslådor för enkäterna
lämnades i sjuksköterskeexpeditionerna på HIA. Personalen på PCI-sektionen gjorde
en bedömning av patienter utifrån inklusions- och exklusionskriterierna och lämnade
därefter ut enkäter i samband med behandlingen. De patienter som uppfyllde
inklusionskriterierna blev tillfrågade att deltaga i studien. Efter behandlingen
transporterades patienterna till HIA för eftervård, där ifylldes enkäten och lämnades
9
in på sjuksköterskeexpeditionerna i de märkta lådorna. Lådorna tömdes av författarna
en gång i veckan under insamlingsperioden
Bearbetning och analys
Data från enkätfrågorna har bearbetats med deskriptiv analys. Enkätfrågorna har
sammanställts i en tabell (Bilaga 5). Enkäterna har numrerats från 1-20 och varje
kolumn i tabellen redovisar kön, ålder, vikt, längd, BMI samt svar på frågorna. Data i
frågeställning 1 har sorterats till två grupper ja respektive nej och räknats ut i antal
och procent. Resultatet presenteras i ett stapeldiagram (Figur 1) som utformats med
diagramverktyget i Microsoft Word. Data i frågeställning 2 har sorterats i två grupper
beroende om deltagaren upplevt smärta eller ej. I de fallen där smärta upplevts har
lokalisationen delats in i 5 kategorier som representerar 5 skeden under PCI-
behandlingen. Resultatet presenteras i ett stapeldiagram (Figur 2) som utformats i
Microsoft Word. Data i frågeställning 3 berör de deltagare som upplevt smärta, dessa
har tilldelats följande nummer; 2, 5, 8, 17, 19. Resultatet har sammanställts i en tabell
(Tabell 1) som utformats i Microsoft Word. Tabellen visar skede, smärtlokalisation
och smärtintensitet hos deltagarna. För att mäta smärtintensiteten har VAS-skalan
använts (Mohan et al., 2010). De skattade värdena för smärta har uppmäts med hjälp
av en linjal och har vid behov avrundats till närmaste hundradel. I de fall då
markeringen varit svårtolkad har värdet uppmätts i mitten av markeringen.
Frågeställning 4 har kategoriserats efter kön samt om smärta har upplevts eller ej.
Data matades in i statiskberäkningsprogrammet SPSS (Statistical Packages for the
Social Sciences). I programmet skapades 2 kolumner, en kolumn avsåg kön där 0
representerade ”kvinna” och 1 representerade ”man”. Den andra kolumnen
representerade deltagarnas upplevde smärta, där 0 representerade ”nej” och 1
representerade ”ja”. Ett chi-2 test utfördes för att ta reda på om skillnaden i
smärtupplevelse hos män och kvinnor är slumpmässig eller signifikant. Den
signifikansnivå som användes i studien är satt till p < 0,05.
Etiska överväganden
Deltagandet i studien var frivilligt. Inga deltagare under 18 år. Deltagandet var
anonymt och enkäten besvarades endast en gång. Studien var av icke-experimentell
natur samt frivillig och det krävdes endast informerat samtycke av deltagaren.
Potentiella deltagare informerades om att studien var anonym, inga namn eller andra
10
uppgifter som gör det möjligt att identifiera deltagaren efterfrågades. Deltagaren
kunde när som helst välja att avbryta sitt medverkande i studien. När enkäten lämnats
in fanns ej längre möjlighet att avbryta deltagandet då enkäterna var anonyma och ej
möjliga att spåra tillbaka till enskild person. Då dessa åtgärder stämde överens med
Helsingforsdeklarationens riktlinjer (World Medical Association [WMA], 2008)
ansåg författarna att inga etiska problem fanns för denna studie.
RESULTAT
Deltagarnas smärtfrekvens under PCI-behandling vid punktion av a. Radialis
Av studiens 20 deltagare upplevde 5 (n=20) deltagare smärta i samband med PCI-
behandlingen vid punktion av a.radialis. Figur 1 redovisar resultatet av det totala
antalet deltagare och huruvida de upplevt smärta eller ej i samband med PCI-
behandling.
Figur 1 . Figuren visar totalt antal deltagare i studien. Vänster stapel representerar patienter som någon
gång under PCI-behandlingen upplevt smärta. Höger stapel representerar deltagare som ej har upplevt
smärta under PCI-behandling.
Deltagarnas smärtfrekvens under PCI-behandlingens respektive skeden
Enkäten var utarbetad efter ett antal frågor som berörde olika skeden i PCI-
behandlingen (lokalbedövning, kateterinförande, ballongvidgning, placering av stent
och anläggande av tryckförband). Fem (n=20) deltagare upplevde smärta i samband
5
15
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Smärta (25%) Ej smärta (75%)
An
tal
de
lta
ga
re
11
med PCI-behandling. I samband med anläggande av lokalbedövning upplevde 4
deltagare smärta. Av dessa upplevde 2 smärta i handleden, 1 upplevde smärta i
underarmen och 1 upplevde smärta i annan kroppsdel. I samband med införande av
kateter upplevde 4 deltagare smärta. Av dessa upplevde 2 smärta i underarmen, 1
upplevde smärta i handleden och 1 upplevde smärta i både över- och underarmen. I
samband ballongvidgningen upplevde 2 deltagare smärta. Av dessa upplevde 1 smärta
i bröstet och 1 upplevde smärta i annan kroppsdel. I samband med inläggning av stent
upplevde 0 deltagare smärta. I samband med anläggande av tryckförband upplevde 2
deltagare smärta. Av dessa upplevde 1 smärta i handen och 1 upplevde smärta i
underarmen. Figur 2 visar hur många deltagare som upplevde smärta i respektive
skede under PCI-behandlingen oberoende av lokalisation. Samma deltagare kan ha
upplevt smärta i flera skeden under PCI-behandlingen.
Figur 2. Figuren visar i vilket skede under PCI-behandlingen deltagarna upplever smärta. Samma
deltagare kan ha upplevt smärta under flera tillfällen.
Smärtintensitet och smärtlokalisation under PCI-behandling
Totalt 5 (n=20) deltagare har upplevt smärta i samband med PCI-behandling.
Enkätfrågorna syftar till smärtans lokalisation (handen, handleden, underarmen,
överarmen, bröstet, annan kroppsdel) samt smärtintensitet under PCI-behandling.
Tabell 1 visar lokalisationen och smärtintensitet av deltagarnas upplevda smärta vid
respektive skede. Då 4 deltagare har uppgett smärta i underarmen är detta den
4 4
2
0
2
0
1
2
3
4
5
Lokalbedövning Kateter införande
Ballongvidgning Placering av stent
Anläggande av tryckförband
An
tal
de
lta
ga
re
12
vanligast lokalisationen för smärtupplevelsen under PCI-behandling. Hand och bröst
visade sig vara de lokalisationer där lägst antal deltagarna upplevde smärta, endast 1
deltagare per lokalisation. Medelvärdet för deltagarnas skattade smärtintensitet (VAS)
i respektive lokalisation var; hand (M= 2), handled (M= 2), underarm (M= 2,56),
överarm (M= 2,2), bröst ( M= 7), annan kroppsdel ( M= 7,25). Högst smärtintensitet
skattades i annan kroppsdel (VAS 9) samt bröst (VAS 7).
Tabell 1. Tabellen visar deltagarnas smärtupplevelser och smärtlokalisation vid respektive skede under
PCI-behandling. Varje smärtupplevelse markeras med uppgivet VAS-värde.
Skede Lokalisation Patient 2 Patient 5 Patient 8 Patient 17 Patient 19
Lokal-
bedövning
Hand
Handled Vas 1,7 Vas 1,3
Underarm Vas 4,1 Vas 0,7
Överarm
Bröst
Annan
kroppsdel
Vas 9
Kateter
insättning
Hand
Handled Vas 1
Underarm Vas 2,2 Vas 4
Överarm Vas 2,2
Bröst
Annan
kroppsdel
Ballong-
vidgning
Hand
Handled
Underarm
Överarm
Bröst Vas 7
Annan
kroppsdel
Vas 5,5
Insättning
av stent
Hand
Handled
Underarm
Överarm
Bröst
Annan
kroppsdel
Tryck-
förband
Hand Vas 2
Handled
Underarm Vas 1,8
Överarm
Bröst
Annan
kroppsdel
13
Skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor under PCI-behandling
I studien deltog 15 män och 5 kvinnor, av dessa upplevde 3 män samt 2 kvinnor
smärta vid PCI-behandling (figur 3). Detta visar att 20% av männen respektive 60%
av kvinnorna upplevde smärta vid PCI-behandling. Det var ingen signifikant skillnad
i smärtfrekvens mellan könen, p=0,371.
Figur 3. Figuren visar antal män respektive kvinnor som upplever smärta i samband med PCI-
behandling.
DISKUSSION
Resultatdiskussion
I studien upplevde 5 (n=20) deltagare smärta, lokalbedövning samt kateter införande
var de skeden där flest deltagare upplevde smärta, den vanligaste lokalisationen var i
underarmen oberoende av skede. Högst skattade smärtintensitet var 9 (0-10) på den
visuella analoga skalan (VAS) och upplevdes i annan kroppsdel. Av de kvinnliga
deltagarna (n=5) upplevde 60% smärta och av de manliga (n=15) upplevde 20%
smärta. Det var ingen signifikant skillnad i smärtfrekvens mellan könen, p=0,371.
Studiens resultat påvisar att smärta var förekommande vid PCI-behandling. Den
vanligast förekommande lokalisationen för smärtupplevelsen var underarmen i
2 3 3
12
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Kvinna Man
An
tal
de
lta
ga
re
Smärta
Ej Smärta
14
samband med införande av katetern. Totalt 3 (n=20) deltagare upplevde smärta i
underarmen vid införande av kateter. Detta stämmer överens med resultatet av Jia och
medarbetare (2010) att kärlspasm förekommer i 7,8% av fallen. I denna studie har
15% av de totala antalet deltagare uppgett smärta som kan relateras till kärlspasm.
Enligt Ho och medarbetare (2011) kan kärlspasm visa sig som smärta i underarmen.
Förutom vid införandet av kateter var lokalbedövningen de skedet som resulterade i
flest smärtupplevelser och 4 (n=20) deltagare upplevde smärta. Bland dessa
smärtupplevelser skattades också den högsta smärtintensiteten, VAS 9. Smärtan var
lokaliserad till annan kroppsdel och kan därför antas ha uppstått till följd av annan
orsak än lokalbedövningen. Smärta som uppstår i samband med lokalbedövning är en
typ av nociceptiv smärta, smärtan uppkommer när huden punkteras och närliggande
smärtreceptorer stimuleras (Almås, 2002).
I samband med ballongvidgning upplevde 2 (n=20) deltagare smärta. Smärta som
uppkommer i samband med ballongvidgningen är relaterat till att kärlet
överexpanderas (Jeremias et al., 1999). En av de deltagare som upplevde smärta
uppgav bröstet (VAS 7) som lokalisation, även detta stämmer överens med Jeremias
och medarbetare (1999) som menar att bröstsmärta är en förekommande komplikation
till ballongvidgning och kärlexpansion.
Placering av stent kan precis som ballongvidgning ge bröstsmärtor på grund av att
kärlet överexpanderas (Jeremias et al., 1999). I studien har dock ingen deltagare
uppgett smärta i samband med placering av stent. Detta kan bero på att
ballongvidgning och placering av stent ofta sker i samma handling det kan då vara
svårt för patienten att skilja på de båda momenten.
I studien uppgav 2 (n=20) deltagare smärta i samband med anläggande av
tryckförbandet. I ett fall var smärtan lokaliserad till handen och i de andra fallet var
smärtan lokaliserad till underarmen. Smärtan som uppstår i samband med anläggande
av tryckförbandet är nociceptiv smärta, då smärtstimulit är högt tryck (Almås, 2002).
Smärtan var dock relativt låg, VAS 1,8 respektive 2 vilket är ett fullt godtagbart värde
då ett VAS-värde under 3 vanligen anses acceptabelt (Gordh, 2007).
15
Ingen signifikant skillnad kunde uppmätas mellan män och kvinnors
smärtupplevelser, resultatet anses bero på slumpen. Däremot kunde skillnader mellan
könen uppmätas i procent. Två kvinnor (n=5) upplevde smärta vilket motsvarade 60%
av gruppen. Tre män (n=15) upplevde smärta vilket motsvarar 20% av gruppen.
Prevalensen av kranskärlssjukdom är högre hos män (Swahn & Jonasson, 2010) och
kvinnligt kön är en riskfaktor för att drabbas av kärlspasm (Dandekar et al., 2011).
Detta kan förklara dels den sneda fördelningen mellan kvinnor och män då män i
större utsträckning drabbas av sjukdomen. Dels det större procentantalet av upplevd
smärta i kvinnogruppen då kvinnor oftare riskerar att råka ut för kärlspasm.
Studien visar att endast 25% av deltagarna har upplevt smärta under PCI-behandling.
Anläggande av lokalbedövning visade sig vara det skede under behandlingen där flest
deltagare rapporterade smärta. Detta tyder på att rutinerna i samband med
smärtupplevelser och smärtlindring fungerar bra på avdelning där studien utförts då
flertalet av deltagarna upplevt behandlingen som fullständigt smärtfri. Det tyder även
på att patienter som behandlas där, i stor del av fallen, får den omvårdnaden, relaterad
till smärta, som sjuksköterskan ska tillgodose. Denna omvårdnad innefattar såväl att
informera och smärtlindra patienten med lokalbedövning som att kontinuerlig följa
upp utförda åtgärder, föra en dialog med patienten om och hur smärtan upplevs,
upptäcka och behandla eventuella biverkningar samt dokumentation (Allvin &
Brantberg, 2010; Socialstyrelsen, 2005).
Metoddiskussion
Enkäterna utformades för att få reda på om deltagarna upplevde smärta under PCI-
behandling, var smärtan upplevdes, med vilken intensitet samt i vilket skede under
PCI-behandlingen. För att besvara detta utformades frågor med flera svarsalternativ.
För att få reda på smärtintensiteten användes en 100 mm lång VAS-skala vid
respektive fråga. En förstudie med 5 deltagare utfördes, dels för att undersöka om
enkäten var begriplig för deltagarna och dels för att undersöka om korrekta svar
kunde ges på frågorna.
Enkäten har visat sig användbar. Frågorna som behandlar ballongvidgning samt
placering av stent skulle dock kunna omformas till en samlad fråga eftersom dessa
16
skeden ofta sammanfaller under PCI-behandling. En samlad fråga skulle då kunna ge
ett mer lättanalyserat resultat. Användningen av VAS-skalan för att skatta
smärtintensitet fungerade bra. Informationen om hur deltagaren skulle markera på
VAS-skalan kunde dock ha gjorts tydligare. I informationsbrevet framgår att
smärtintensiteten ska märkas ut med ett kryss på VAS-skalan. Detta borde även ha
framgått vid varje VAS-skala i enkäten för att undvika svårttolkade markeringar.
Totalt 40 enkäter lämnades i en låda på PCI-sektionen. Under tiden för datainsamling
lämnades totalt 31 enkäter ut till potentiella deltagare. Av dessa samlades 24 stycken
in igen på HIA, övriga 7 har inte lämnats in. Tjugo av de inlämnade enkäterna var
ifyllda och 4 lämnades in blanka. Detta ger ett bortfall på totalt 11 deltagare.
Då bortfallet utgjorde 30% av totalt antal tillfrågade deltagare (n=31) kunde resultatet
utfallit annorlunda om samtliga enkäter återlämnats ifyllda. En av de tänkbara
anledningarna till att potentiella deltagare valt att inte besvara enkäten är att
deltagaren inte upplevt någon smärta och då ansett det ovidkommande att lämna in en
blank enkät. Detta antagande får stöd av resultatet som visar att största delen av
deltagarna inte upplevt någon smärta alls.
Då deltagarantalet var lågt föreslås ytterligare studier på området för att ge ett större
och mer tillförlitligt resultat. Dessa studier bör omfattas av ökade resurser vad gäller
tid och personal, då mer tid behöver läggas på att närvara vid de berörda
avdelningarna.
Slutsats
Resultatet visar att hela 75% av deltagarna helt förnekar smärta i samband med PCI-
behandling. Bland de 25% som upplevt smärta har lokalbedövning uppgetts som det
vanligaste skedet att uppleva smärta i. Smärtans lokalisation är oftast förlagd till
underarmen, oberoende av skede. Ingen signifikant skillnad i smärtfrekvens mellan
män och kvinnor har påvisats.
17
REFERENSLISTA
Allvin, R. & Brantberg, A.L. (2010). Postoperativ smärta och omvårdnad. I M.
Werner & I. Leden(Red.). Smärta och smärtbehandling. (2:a uppl. ss. 247-67).
Stockholm: Liber
Almås, H., Valand, E., Bilicz, J.A. & Berntzen, H.(2002). Smärta. Almås, H. (red.)
(2002). Klinisk omvårdnad. D. 1. (1. uppl.) (Sid. 65-114) Stockholm: Liber.
Amoroso, G., Laarman, G.J. & Kiemeneij, F. (2007) Overview of the transradial
approach in percutaneous coronary intervention. Journal of Cardiovascular Medicine,
8, 230–237.
Börjesson, M. & Mannheimer, C. (2010). Smärta vid myocardischemi. I M. Werner &
I. Leden(Red.). Smärta och smärtbehandling. (2:a uppl. ss. 596-603). Stockholm:
Liber
Cosman, T.L., Arthur, H.M., & Natarajan, M.K. (2011). Prevalence of bruising at the
vascular access site one week after elective cardiac catheterisation or percutaneous
coronary intervention. Journal of Clinical Nursing, 20(9-10), 1349-56. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03595.x
Dandekar, V.K., Vidovich, V.I., & Shroff, A.R. (2011). Complications of transradial
catheterization. Cardiovascular Revascularization Medicine, 13, 39–50.
doi:10.1016/j.carrev.2011.08.005
Gordh, T. (2007) Kvalitetsmål för smärtlindring. Akademiska sjukhuset. 2007.
Hämtad den 23 april, 2012 från:
http://www.akademiska.se/upload/36716/kvalitetsmål%20smärta2007.pdf
Haugland, T., Hansen, I. & Areklett, E. (2002). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar.
Almås, H. (red.) (2002). Klinisk omvårdnad. D. 1. (1. uppl.) (Sid. 410-445)
Stockholm: Liber.
Ho, H.H., Jafary, F.H. & Ong, P.J. (in press). Radial artery spasm during transradial
cardiac catheterization and percutaneous coronary intervention: incidence,
predisposing factors, prevention, and management. Cardiovascular Revascularization
Medicine (2011), doi:10.1016/j.carrev.2011.11.003
James, S. (2010). Reperfusionsbehandling vid akut ST-höjningsinfarkt. L. Wallentin
& B. Lindahl(Red.). Akut kranskärlssjukdom (ss.130-139). Stockholm: Liber
James, S & Ståhle, E. (2010). Revaskularisering avd AKS utan ST-höjning. L.
Wallentin & B. Lindahl(Red.). Akut kranskärlssjukdom (ss.168-177). Stockholm:
Liber
Jeremias, A., Kutscher, S., Haude, M., Heinen, D., Baumgart, D., Herrmann, J &
Erbel, R. (1999). Chest Pain after Coronary Interventional Procedures:
Incidence and Pathophysiology. Herz, 24(2), 126-31.
18
Jia, D., Zhou, Y., Shi, D.M., Liu, Y.Y., Wang J.L., Liu, X.L,…Gao, F.(2010)
Incidence and predictors of radial artery spasm during transradial coronary
angiography and intervention. Chinese Medical Journal, 123(7), 843-847.
Langley, G.B. & Sheppeard, H. (1985). The visual analogue scale: Its use in pain
measurement. Rheumatology International, 5(4), 145-8. doi: 10.1007/BF00541514
Lindahl, B.(2010) Klinisk bild, intagningsindikationer, EKG och biokemiska
markörer. L. Wallentin & B. Lindahl(Red.). Akut kranskärlssjukdom (ss. 64-82).
Stockholm: Liber
Mason, J.E. (2010). Pain: sex differences and implications for treatment. Metabolism
Clinical and Experimental, 59(1), 16-20. doi:10.1016/j.metabol.2010.07.013
Mohan, H., Ryan, J., Whelan, B. & Wakai, A. (2010). The end of the line? The visual
analogue scale and verbal numerical rating scale as pain assessment tools in the
emergency department. Emergency Medicine Journal, 27(5), 372-5. doi:
10.1136/emj.2007.048611
Paller, C.J., Campbell, C.M., Edwards, R.R. & Dobs, A.S. (2009). Sex-Based
Differences in Pain Perception and Treatment. Pain Medicine, 10(2), 289-299.
doi:10.1111/j.1526-4637.2008.00558.x
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (8. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Sevinc, S. & Akyol, A.D. (2010). Cardiac risk factors and quality of life in patients
with coronary artery disease. Journal of Clinical Nursing, 19(9-10), 1315-25. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03220.x
Siegbahn, A.(2010) Trombosmekanismer. L. Wallentin & B. Lindahl(Red.). Akut
kranskärlssjukdom (ss. 64-82). Stockholm: Liber
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005-
105-1). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 3 april, 2012, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf
Sundström, J. (2010). Epidemiologi och primärprevention. I L. Wallentin & B.
Lindahl(Red.). Akut kranskärlssjukdom (ss. 26-38). Stockholm: Liber
Swahn, E. & Jonasson, L. (2010). Akut kranskärlssjukdom ur ett genusperspektiv. L.
Wallentin & B. Lindahl(Red.). Akut kranskärlssjukdom (ss. 262-70). Stockholm:
Liber
Swedeheart, (2011). SWEDEHEART – Årsrapport 2010. Hämtad 30 mars, 2012, från:
http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.php/arsrapporter
19
Tornvall, P., Nilsson, T. (2008). Kranskärlsröntgen har stått sig i femtio år.
Läkartidningen, 103(45), 3048-51.
Wallentin, L. (2010). Introduktion. I L. Wallentin & B. Lindahl(Red.). Akut
kranskärlssjukdom (ss.10-15). Stockholm: Liber
World Medical Association. (2008) WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles
for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 5 januari, 2012, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
20
Bilaga 1
INFORMATIONSBLAD
Hej!
Vi är två studenter som går sista terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala
universitet. Vi skriver just nu vårt examensarbete och utför i samband med detta en
studie och den gäller de som ska genomgå en planerad ballongvidgning (PCI-
behandling) med instick i handleden (arteria radialis). Syftet med studien är att ta reda
på om patienter upplever smärta under ballongvidgning.
Studien går ut på att du besvarar ett frågeformulär som är baserat på ja och nej-frågor
med flervalsalternativ. Du kryssar i det alternativet som du upplever stämmer in i just
ditt fall. Det kommer även att finnas en skala vid varje fråga där du ska försöka
uppskatta hur stark eventuell smärta varit. Skalan är en rak linje där du markerar med
ett kryss för hur du uppskattade smärtan. Ditt deltagande i studien kommer att vara
helt anonymt. Inga personuppgifter kommer att sparas och det är ingen information i
undersökningen som kan kopplas till dig. Deltagande i studien är helt frivilligt och du
kan när som helst välja att inte lämna in formuläret. När du väl lämnat in formuläret
kan du dock inte få tillbaka dina svar eller bli borttagen ur studien då alla formulär är
anonyma.
Frågeformuläret kommer du att fylla i efter behandlingen när du kommit till
hjärtintensivavdelningen(HIA). När formuläret är ifyllt kan du lämna det till
personalen på avdelningen eller på någon av sjuksköterskeexpeditionerna.
Ditt deltagande i studien kan bidra till att utveckla vården vid PCI-behandling.
Om någonting är oklart eller du vill nå oss av någon anledning som rör studien
vänligen kontakta:
Matilda Andersson Handledare:
Eva Ånnhagen
Joakim Widestedt Klinisk adjunkt
Tack för din hjälp!
21
Bilaga 2
FRÅGEFORMULÄR
“Patienters upplevelse av smärta i samband med PCI-behandling”
1. Kön: Man Kvinna Ålder_______ Vikt_______ Längd_______
2. Har du under eller efter PCI-behandling upplevt fysisk smärta i någon form?
Ja
Nej
Om du svarat Nej på fråga två (2) kan du gå vidare till fråga åtta (8) därefter är du klar
och vi tackar för ditt deltagande, lämna frågeformuläret till personal på avdelningen.
Om du svarat Ja ber vi dig fylla i efterföljande frågor.
3. Upplevde du smärta under anläggande av lokalbedövning?
Ja
Nej
Om Ja, upplevde du smärtan i:
Handen Handleden
Underarmen Överarmen
Bröstet Annan kroppsdel
Markera på strecket hur du uppfattade smärtan.
Ingen _______________________________________________ Högsta
smärta tänkbara smärta
22
4. Upplevde du smärta under införandet av kateter?
Ja
Nej
Om Ja, upplevde du smärtan i:
Handen Handleden
Underarmen Överarmen
Bröstet Annan kroppsdel
Markera på strecket hur du uppfattade smärtan.
Ingen _______________________________________________ Högsta
smärta tänkbara smärta
5. Upplevde du smärta under ballongvidgningen?
Ja
Nej
Om Ja, upplevde du smärtan i:
Handen Handleden
Underarmen Överarmen
Bröstet Annan kroppsdel
Markera på strecket hur du uppfattade smärtan.
Ingen _______________________________________________ Högsta
smärta tänkbara smärta
23
6. Upplevde du smärta om och när man placerade en stent vid kärlvidgningen?
Ja
Nej
Fick ingen stent
Om Ja, upplevde du smärtan i:
Handen Handleden
Underarmen Överarmen
Bröstet Annan kroppsdel
Markera på strecket hur du uppfattade smärtan.
Ingen _______________________________________________ Högsta
smärta tänkbara smärta
7. Upplevde du smärta i samband med att man la tryckförband på
insticksstället?
Ja
Nej
Om Ja, upplevde du smärtan i:
Handen Handleden
Underarmen Överarmen
Bröstet Annan kroppsdel
Markera på strecket hur du uppfattade smärtan.
Ingen _______________________________________________ Högsta
smärta tänkbara smärta
24
8. Hade du, efter ingreppet, några svårigheter att röra armen på något sätt?
Ja
Nej
Tack för din medverkan!
25
Bilaga 3
26
Bilaga 4
INFORMATIONSBREV
Hej!
Vi är två studenter som går sista terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala
universitet som just nu skriver vårt examensarbete. I samband med detta utför vi en
studie angående patienters smärtupplevelser under och efter PCI-behandling via a.
radialis i samband med icke ST-höjningsinfarkt. Syftet med studien är att ta reda på
om patienter som genomgår behandlingen upplever någon smärta under ingreppet.
Vår handledare i projektet är Eva Ånnhagen och ämneshandledare Elisabeth
Marklund.
Patienter som är aktuella för deltagande i studien ska vara över 18 år, planerade för
PCI-behandling samt kunna läsa och förstå svenska språket.
Exklusionskriterier är patienter med en akut ST-höjningsinfarkt som genomgår en
PCI-behandling i a. radialis, patienter under 18år, avbruten behandling samt om
omdirigering av insticksstället sker från a. radialis till a. femoralis.
För att kunna utföra denna studie behöver vi er hjälp!
PCI-sektionen: Vi ber om er hjälp att dela ut informationsbrev samt frågeformulär till
potentiella deltagare, det vill säga patienter med en icke ST-höjningsinfarkt i samband
med PCI-behandling via a.radialis.
HIA: Påminna patienten om att fylla i formuläret samt samla in färdigfyllda formulär.
Det kommer att placeras en tydligt markerad låda på båda sjuksköterskeexpeditionerna
där formulären skall läggas. Dessa hämtas sedan av oss varje vecka.
Vår förhoppning är att resultatet ska kunna ge er feedback på ert arbete med att hålla
dessa patienter smärtfria samt kunna ligga till grund för utveckling av detta område,
patientinformation alternativt ge förslag till grundligare forskning.
Vid synpunkter eller frågor vänligen kontakta:
Matilda Andersson Eva Ånnhagen (handledare)
27
Joakim Widestedt
Tack på förhand!
31
Bilaga 5
NR M/K Ålder 2.
ja/nej
3.
ja/nej
3.
var
3.
vas
4.
ja/nej
4.
var
4.
vas
5.
ja/nej
5.
var
5.
vas
6.
ja/nej
6.
var
6.
vas
7.
ja/nej
7.
var
7.
vas
8.
ja/nej
1 M 67 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
2 M 63 Ja ja 4* 1,7 ja 2+5* 2,2 ja 6* 5,5 nej - - nej - - nej
3 M 78 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
4 M 69 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
5 K 82 Ja ja 6* 9 ja 2* 4 nej - - nej - - ja 1* 2 nej
6 K 70 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
7 M 68 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
8 K 74 Ja ja 4* 1,3 ja 4* 1 nej - - nej - - nej - - nej
9 M 67 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
10 M 83 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
11 M 70 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
12 M 80 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
13 M 63 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
14 M 64 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
15 K 71 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
16 M 51 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
17 M 60 Ja nej - - ja 2* 4,1 ja 3* 7 nej - - ja 2* 1,8 nej
18 M 64 Nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
19 M 75 ja ja 2* 0,7 nej - - nej - - nej - - nej - - nej
20 K 79 nej - - - - - - - - - - - - - - - nej
*Siffrorna representerar följande alternativ:
1.Handen 2.Underarmen 3.Bröstet 4.Handleden 5.Överarmen 6.Annan kroppsdel
