Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Ändrad användning av ekonomibyggnader till bostäder En studie om funktionskrav vid ändrad användning med avseende på rum- och fönsterytor samt kulturkrav Possible change of the use of agricultural buildings to residential houses A study about functional requirements with respect to room- and window areas and culture requirements
Författare: Reegie Reynoso
Abdessadek Jbari
Uppdragsgivare: Sambostäder AB
Handledare: Olof Mundt-Petersen, Självständiga hus AB, KTH ABE
Examinator: Per Magnus R Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum: 2016-10-31
Serienr: BD2016;43
i
Sammanfattning Ekonomibyggnader som inte används förfaller och utnyttjas inte samtidigt som behovet av
bostäder ökar och nya lösningar för att skapa bostäder behövs. Att omvandla en
ekonomibyggnad till bostäder kan kännas komplicerat och istället kan ägaren välja att riva
ekonomibyggnaden och bygga nytt. Samtidigt kan komplikationer uppstå då flera
ekonomibyggnader har någon typ av kulturvärde. Syftet med arbetet är att undersöka olika
ROT-projekt där ekonomibyggnader ändrat användning till bostäder. Studien jämför om krav
från BBR med hänseende till ljusinsläpp, rumsyta och kulturkrav följs i bygglovsansökningar.
Totalt har 18 olika objekt från olika kommuner studerats. Resultatet blev tydligt där avsteg
från BBR görs med hänseende till ljusinsläpp. Kulturvärdet hos en byggnad är det som läggs
vikt på vid bygglovs ansökan för att få den beviljad, så länge man följer
skyddsbestämmelserna tillåts normalt avsteg från BBR ur ljusinsläpp synpunkt samt rumsyta.
Nyckelord
BBR, kulturvärde, kulturkrav, ekonomibyggnad, användningssätt, ljusinsläpp
ii
iii
Abstract Agricultural buildings that are not in use are deteriorating. At the same time there is a need of
apartment and houses and new innovative solutions to create houses. To change the use of an
agricultural building to residential houses may seem too complicated and instead the owner
may choose to demolish and rebuild a new building. Complications to renovate and change
the use may arise since several agricultural buildings have some kind of cultural value. The
aim of the work is to study various renovation projects in which agricultural buildings
changed the use to residential houses and to compare the requirements of BBR (Swedish
Building Regulations) with respect to light inlet according to window- and glass area, room
size and cultural requirements are fulfilled in building permit applications. 18 different
objects were obtained from different municipalities to be studied. The result was clear where
the deviation from BBR is made with respect to light inlet. The culture value of a building is
more significant in the building application to get it granted, as long as the preservations
regulation is followed, deviation from BBR can take place from the standpoint of light inlet
and room size.
iv
v
Förord
Detta är ett arbete som är utfört inom ramen för Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik
och Design med inriktning mot Byggteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.
Arbetets omfattning är 15 högskolepoäng. Vi vill ge ett stort tack till Sourosh Ehsani som gav
oss möjligheten att skriva detta arbete och hjälpte oss med vägledning. Även ett stort tack till
vår handledare, Olof Mundt-Petersen, som gav oss råd i vetenskapligt skrivande och metodval
under arbetets gång. Även tack till vår examinator Per-Magnus R Roald som bidragit med tips
och råd.
Slutligen vill vi tacka Sollentunas kommun, Gotlands kommun, Växjös kommun, Nyköpings
kommun, Ängelholms kommun, Danderyd kommun, Ystads kommun och Tomelillas
kommun som varit behjälpliga och försett oss med material som legat till grund för studien.
vi
vii
Innehåll
1. Inledning ............................................................................................................................. 1
1.1. Bakgrund ..................................................................................................................... 1
1.2. Syfte och Frågeställning ............................................................................................... 2
1.3. Avgränsningar .............................................................................................................. 2
2. Metod: ................................................................................................................................. 3
2.1. Litteraturstudie ............................................................................................................ 3
2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data ...................................... 3
2.3. Kvalitét på insamlad data ............................................................................................. 3
3. Teorier ................................................................................................................................. 5
3.1. Myndigheter ................................................................................................................. 5
3.1.1. Boverket ................................................................................................................ 5
3.1.2. Kommuners byggnadsnämnd................................................................................ 5
3.1.3. Länsstyrelsen ........................................................................................................ 5
3.1.4. Mark och miljödomstol ......................................................................................... 5
3.1.5. Mark och miljö överdomstolen ............................................................................. 6
3.1.6. Naturvårdsverket .................................................................................................. 6
3.2. Bygglovsprocessen ........................................................................................................ 6
3.3. Lagstiftning och förordningar ...................................................................................... 8
3.3.1. Plan- och bygglagen .............................................................................................. 9
3.3.2. Plan och byggförordningar ................................................................................... 9
3.3.3. Miljöbalken ......................................................................................................... 10
3.3.4. Boverkets byggregler .......................................................................................... 10
3.4. K-märkning ................................................................................................................ 12
3.4.1. Skyddsbestämmelser ........................................................................................... 12
3.4.2. Varsamhetsbestämmelser .................................................................................... 12
3.5. Naturvårdsprogram ................................................................................................... 12
3.5.1. Olika Klasser ........................................................................................................ 13
4. Objekt beskrivningar ......................................................................................................... 15
4.1. Härensås2:12 Bergunda, Växjö kommun ................................................................... 15
4.2. Kråkenäs, Växjö kommun .......................................................................................... 21
4.3. Sylvia 3,Växjö kommun .............................................................................................. 24
4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun .................................................................... 27
viii
4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun .......................................................................................... 31
4.6. Bogsta-norrby 1:7 ,Tystberga, Nyköping kommun .......................................................... 36
4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun .................................................................................. 43
4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun ......................................................................................... 45
4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun ........................................................................... 49
4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun ................................................................ 50
4.11. Tygelsjö, Malmö kommun .............................................................................................. 52
4.12. Magnarp 1:28,Ängelholms kommun ............................................................................. 59
4.13. Manskapet1 , Sollentuna kommun ................................................................................ 65
4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun ...................................................................................... 70
4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen).................................................. 75
4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun ............................................................................ 76
4.17. När Folke 1:28 Region Gotland..................................................................................... 82
4.18. När Pilgårds 1:9,Region Gotland ................................................................................... 87
5. Resultat ......................................................................................................................................... 89
6. Analys och diskussion ................................................................................................................. 96
7. Slutsats ........................................................................................................................................ 100
8. Referenser .................................................................................................................................. 101
9. Bilagor ........................................................................................................................................ 103
1
1. Inledning 1.1. Bakgrund
Flera kommuner har drabbats av ett underskott på bostäder på grund av den kraftiga
befolkningsökningen. Vidare blir bristen på bostäder blir bara större med nyanlända flyktingar
och befolkningstillväxten. Sveriges kommuner har en stor utmaning för att klara av
bostadsbristen. Enligt boverket måste det byggas cirka 70000 nya bostäder varje år fram till
2020 för att matcha befolkningsökningen1. Den stora bristen på bostäder, mark och höga
kostnaderna för att uppföra hus, gör att det finns ett behov av nya alternativa och innovativa
lösningar för att öka antalet bostäder.
Jordbruket har genomgått stora förändringar under hela 1900-talet, idag används det mer
maskiner och personerna som jobbar inom jordbrukssektorn i Sverige är endast några procent.
Samtidigt har det bevarats många olika ladugårdar och stallar i landsbygden2. Flera projekt
har utförts där ekonomibyggnader omvandlats till bostäder. I dessa projekt har man tagit
tillvara på ekonomibyggnader som inte används i dagsläget och omvandlat dem till bostäder.
Till ekonomibyggnader räknas ladugårdar, stallar, logar, lador, magasin och bodar av olika
slag. Ekonomibyggnader, varierar i storlek beroende av vilken typ det är. ”En
ekonomibyggnad är avsedd för driften av ett jordbruk, skogsbruk, fiske, djurhållning eller för
någon form av handel eller hantverk. Merparten av de ekonomibyggnaderna som finns kvar
idag är uppförda under perioden 1870- och 1940-talet”3. Det är många ekonomibyggnader
som förfaller och som inte används som skulle kunna omvandla till hus och flerbostadshus för
att sänka behovet av bostäder. Ett sådant förfarande skulle både kommunen, ägaren samt
brukaren kunna tjänar på. Istället för att låta byggnader förfalla bör man ge de ett nytt
användningssätt.
1 Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder, Granskad: 19 oktober 2015, Boverket. 2 Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket. 3 Landsbygdens ekonomibyggnader och uthus, Stockholms läns museum.
2
1.2. Syfte och Frågeställning Syftet med detta arbete är att studera olika ROT-projekt där ekonomibyggnader omvandlats
till bostäder och jämföra kända objekt för huruvida krav enligt valda delar av BBR uppfylls.
Syftet kan formuleras i följande frågeställningar:
• Tar man avsteg från BBR vid godkännande av bygglov med avseende till rums
storlek, och ljusinsläpp?
• Vad är det som bevaras av den äldre byggnaden med avseende på kulturkrav?
1.3. Avgränsningar I denna studie kommer endast ekonomibyggnader studeras ur ett byggnadstekniskt perspektiv.
De delar av BBR som kommer att studeras är krav på rumsarea, krav på ljusinsläpp, och
kulturkrav.
3
2. Metod Denna studie genomförs som en fallstudie i vilken 18 stycken objekt studeras. Fallstudien
baseras på att hämta relevant material för datainsamlingen, som sedan ska stå till grund för
undersökningen och analysen. I denna undersökning används det insamlade materialet både ur
ett kvalitativt och kvantitativ perspektiv. Fallstudier är idealiska i detta sammanhang, där
fokus ligger på att handplocka de fallen där ändring av användningssätt från ekonomibyggnad
till bostad har gjorts. En invändning mot denna metod är att man skulle behöva undersöka ett
mycket stort antal fall för att kunna dra en allmän slutsats. Eftersom denna studie endast
avgränsas till att fördjupa sig på specifika fall så är detta det bästa valet för denna
undersökning.
Arbetet har inletts med att kontakta kommuner för bygghandlingar med avseende på just de
specifika motiven. Sedan har en litteratursökning och litteraturstudier genomförts i syfte till
att få en bättre grund och djupare kunskaper i rapportskrivning och metodik samt fördjupa sig
inom bygglovs frågor och gällande regelverk. Därpå har insamlad information bearbetats och
vidare analyserats för att kunna dra mer generella slutsatser4.
2.1. Litteraturstudie Huvudsaklig informations och material inhämtning för att få relevant information har varit via
nätet där Google och Diva har varit de främsta sökverktygen. Vidare har information som har
varit väldigt givande för studien inhämtats från boverkets hemsida. Andra webbsidor som har
ansetts som pålitliga på grund av att de kommer från branschorganisationer har använts som
referenser. BBR utgör en stor del av underlag för studien.
2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data Efter all data, bygglovsansökningar samt ritningar, samlats in har denna sammanfogats och
bearbetats för att underlätta sortering samt läsbarheten. Därefter studeras dessa och sorterades
efter de mest kompletta och relevanta projekt för studien. Vidare analyserades och skalades
ritningarna om för att kunna bearbeta de olika punkter som skulle studeras. Fönsterareor
mättes, rumsareor mättes samt boareor på de olika objekten för att sedan sammanställas i
tabeller.
2.3. Kvalitét på insamlad data
4 Platschefens arbete i total- och generalentreprenad, 2015, Walid Josse, Borhan Hosseini.
4
Kvalitén på insamlad data delas in i två delar där ena är hur tillförlitlig materialet är för att
generalisera andra objekt med likadana förutsättningar och vidare hur kvalitén är på själva
materialet. Det gemensamma med objekten ligger endast i att de är ekonomibyggnader som
ändrat användning till bostäder. Därmed kan man inte tolka resultatet som en generalisering
som gäller för alla ekonomibyggnader utan endast en bild av de undersökta objekten. För att
kunna generalisera skulle man kunna använda sig av objekt som har likadana förutsättningar
som till exempel, flera objekt från samma kommun och likadana med avseende på area samt
typ av byggnad. Kvalitet på material som har erhållits bedöms har varit tillräckligt för att
kunna nå ett godtagbart resultat i sammanhanget. Noggrannheten av de mätningar som
gjordes kan dock ifrågasättas på grund av materialet i form av ritningar som i vissa fall inte
var skalenliga. Mätningar som gjorts kan i vissa fall därför inte garanteras ha vara 100 %
exakta.
5
3. Teorier 3.1. Myndigheter 3.1.1. Boverket
Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende, de behandlar frågor
gällande mark, miljö och vattenområden, framställer föreskrifter och vägledningar, övervakar
energideklarationer och tillämpningar av plan och bygglagen, administrerar statliga stöd och
bidrag samt utreder och analyserar frågor inom boverkets verksamhetsområde. De upprättar
BBR som används till att få vägledningar av tillämpningen av plan och bygglagen5.
3.1.2. Kommunal byggnadsnämnd Varje kommun har en byggnadsnämnd, de ansvarar för frågor gällande bygglov, besked om
lov samt tillsynsärenden. Även kommunens fysiska detaljplanering, mätnings och
kartverksamheten samt bostadsanpassningar ligger inom kommunens område. Kommunens
byggnadsnämnd är första instans vid behandling av bygglovsansökan6.
3.1.3. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för beslut från riksdagen och regeringen genomförs i länet, de arbetar
för länets utveckling samt människors- och samhällets intressen. De har hand om frågor som
berör allt från samhällsfrågor, landsbygdsutveckling, integrationsfrågor till skydd av
kulturmiljöer samt arbetar med livsmedelskontroll, regional tillväxt, infrastrukturplanering
m.m. De behandlar överklaganden från kommunernas byggnadsnämnder och utgör då andra
instans i prövningen av bygglovsärenden7.
3.1.4. Mark- och miljödomstol Mark- och miljödomstolen är olika domstolar som har hand om mål gällande miljö,
fastighetsbildning och plan- och byggärenden. Det finns fem mark- och miljödomstolar som
är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Typiska
mål/ärenden som de har hand om är, överklagande av länsstyrelsens beslut av planärenden,
bygg-, rivnings- och marklov enligt PBL samt tvister om vatten och avlopp m.m8.
5 Om boverket, Granskad: 9 juli 2014, Boverket. 6 Byggnadsnämnden, Granskad: 26 september 2014, Boverket. 7 Vårt uppdrag, Länsstyrelsen Stockholm. 8 Mark- och miljödomstol, senast ändrat 2016, Sveriges Domstolar
6
3.1.5. Mark- och miljö överdomstolen Mark och miljööverdomstolen handlägger överklagade avgöranden från landets fem mark-
och miljödomstolar. De är överinstans i miljö, fastighets, plan och byggrättsliga mål9.
3.1.6. Naturvårdsverket Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor, de ansvarar för frågor gällande
klimat, luft, mark, biologisk mångfald förorenade områden, kretslopp och avfall,
miljöövervakning samt miljöforskning10. Myndigheten ger även vägledningar i arbetet med
skyddade områden och miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Miljökonsekvensbeskrivningar
skall göras när man bedömer konsekvenser på miljön för en verksamhet eller åtgärd.
3.1.7. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ansvarar för kulturarvet "materiella och
immateriella" och kulturmiljö "påverkan av människoaktivitet som avser landskapets fysiska
innehåll och även immateriella företeelser" på uppdrag av riksdag och regeringen, där man
ser till att ge ut information, rådgivning samt deltar i olika samarbete och projekt kring
kulturarv och kulturmiljö11 12 13.
3.2. Bygglovsprocessen Om man ändrar användningssättet från en ekonomibyggnad till bostad krävs det alltid
bygglov. Såhär ser bygglovsprocessen ut i korthet om man behöver ansöka om bygglov:
Byggnadsnämnden i kommunen är det i första hand man skall kontakta ifall man behöver
eller ej ansöka om bygglov. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter, ritningar,
förslag på kontrollansvarig och andra handlingar som kommunen behöver för att kunna
handlägga ansökan. För att man ska kunna få ett beslut snabbt är det viktigt att handlingarna
är korrekta och tydliga. Därefter gör byggnadsnämnden en första granskning där kontrolleras
det ifall ansökningen är komplett, om den ej är komplett så får man en viss tid att komplettera
ansökan, det kan vara att den saknar uppgifter eller att ritningar är ofullständiga.
Mottagningsbevis erhålls från byggnadsnämnden, den innehåller information om hur lång
handläggningstiden är, det som händer ifall handläggningstiden överskrids samt möjligheten
9 Vår uppgift, senast ändrat 2012, Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt, Sveriges domstolar. 10 Om Naturvårdsverket, senast uppdaterad 2016, sidansvarig, Berit Oscarsson, Naturvårdsverket. 11 Om riksantikvarieämbetet, uppdaterad 2016, Riksantikvarieämbetet. 12 Styrning och uppföljning, uppdaterad 2016, Riksantikvarieämbetet. 13 Kulturarv, uppdaterad 2015, Jonas Widhe, Riksantikvarieämbetet.
7
att överklaga beslutet. Byggnadsnämnden prövar om eventuell detaljplan eller
områdesbestämmelser tillåter byggandet. Vidare prövar de om byggnaden är lämplig för sitt
ändamål samt om tillgänglighetskraven uppfylls. Bygglovsbeslutet får inte ta mer än 20
veckor totalt. Om åtgärden uppfyller alla krav så kan byggnadsnämnden besluta att ge
bygglov, annars så avslår de ansökan. Därefter skall grannar och andra sakägare underrättas
om beslutet varvid de har 3 veckor på sig att överklaga byggnadsnämndens beslut. Beslutet
kan även kungöras i post- och inrikes tidningar varvid tiden för överklagan är 4 veckor. Om
ingen överklagar vinner bygglovsbeslutet laga kraft. Därmed går det inte att överklaga längre.
Efter att bygglov har fått laga kraft så har man 5 år att avsluta byggnadsarbetet, men om man
inte har påbörjat arbetet inom 2 år så gäller inte bygglovet längre. Då kan man söka bygglov
på nytt om man vill bygga14.
Om man inte får bygglovet beviljat har man två alternativ, ena är att man kan överklaga
beslutet senast 3 veckor efter man har fått kännedom om beslutet. Överklagandet skall då ske
skriftligt och skickas till byggnadsnämnden som i sin tur skickar vidare till länsstyrelsen som
behandlar detta som andra instans i processen. Beslutet rörande bygglov kan därefter
överklagas till Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen som tredje
respektive fjärde instans. Det andra alternativet är att man gör en ny bygglovsansökan med
justerande handlingar baserat på byggnadsnämnden skäl för avslag.
Efter beviljat bygglov så håller nämnden oftast ett tekniskt samråd. Vid ett tekniskt samråd
gås förutsättningar för ett byggprojekt igenom där byggherren samt kontrollansvarige deltar.
Den kontrollansvarige ska se till att bygglagstiftningens krav uppfylls och ska hjälpa till att
upprätta förslag på kontrollplanen och se till att planen följs och kontroller utförs.
En kontrollplan ska innehålla följande uppgifter:
• Vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet
• Vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till kommunens
bygglovsavdelning
• Vilka anmälningar som ska göras
• Tidpunkter för eventuella etapper i arbetet
14 Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket.
8
Man går igenom följande vid ett samråd:
• Arbetets planering och organisation.
• Byggherrens förslag till kontrollplan samt övriga handlingar och dokument som
byggherren lämnat in (se Handlingar för startbesked/tekniskt samråd).
• Eventuellt farligt avfall.
• Behovet av platsbesök eller andra tillsynsåtgärder.
• Behovet av byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd.
• Behovet av utstakning.
• Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.
• Behovet av ytterligare möten
När startbesked erhållits kan man påbörja bygget utav det man har fått bygglov för. Om
byggande påbörjas utan att man fått startbesked kan man få betala en byggsanktionsavgift.
Under byggets gång så kommer byggnadsnämnden besöka byggarbetsplatsen minst en gång
och föra protokoll över besöket. Om ett tekniskt samråd har hållits tidigare så håller oftast
byggnadsnämnden ett slutsamråd. Ibland kan det inte behövas hålla ett slutsamråd. I ett
slutsamråd diskuteras förutsättningar för att få ett slutbesked, kontrollerar att man följt
kontrollplanen och eventuella avvikelser från bestämmelser samt behov av ytterligare
åtgärder. Om allting ser klart ut och alla krav uppfyllda så ger byggnadsnämnden ett
slutbesked. I det beskedet står det att man får sätta byggnaden i drift. Bygget får ej tas i bruk
förrän slutbeskedet har kommit15.
3.3. Lagstiftning och förordningar ”Regler är samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters
föreskrifter och allmänna råd” 16. Lagar antas av riksdagen och publiceras i SFS (Svensk
författningssamling), och är generella. Förordningar antas av regeringen, publiceras även i
SFS, och är mer detaljerade och kompletterar lagen.
En föreskrift antas av myndigheten som till exempel boverkets författar samling (BFS),
föreskriften kompletterar både lagen och förordningen, i de detaljerade bestämmelserna finns
15 Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket. 16 Läsanvisningar till regler om byggande, granskad 2015, Boverket.
9
detaljerade bestämmelserna17. Allmänna råd är rekommendationer för hur man kan eller bör
göra för att uppfylla de bindande regler som man måste uppfylla18.
3.3.1. Plan- och bygglagen PBL står för Plan- och Bygglagen, där finns bestämmelser om planläggning av mark och
vatten och om byggande. Bestämmelserna ska främja en samhällsutveckling och en
långsiktigt hållbar livsmiljö. Lagen innehåller olika kapitel som till exempel:
• Allmänna och enskilda intressen
• Översiktsplan
• Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
• Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
• Genomförandet av detaljplaner
• Krav på byggnadsverk
I 1 kap. 4 § PBL definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en
byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med
ändrat användningssätt avses t.ex. att en butik ändras till en förskola.
Vid en ändring så tar man hänsyn till den befintliga byggnaden och väljer lösningar utifrån
den, därför måste kraven anpassas utifrån ändringens omfattning. Anpassningen görs med
hänsyn till byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Med
förvanskningsförbudet menas byggnader som är särskilt värdefulla och där egenskaperna hos
en byggnad inte får förändras till exempel interiört eller exteriört. Förvanskningsförbudet är
inte definierat i vare sig lagtext eller motivtext, och är inte heller ett förändringsförbud. Det är
egenskaper som gör en byggnad värdefull som är skyddade, men det går att utföra olika
åtgärder om man klarlägger värdena19 20.
3.3.2. Plan och byggförordningar Denna förordning innehåller bestämmelser om innehåll och definitioner, planer och
områdesbestämmelser, krav på byggprodukter och byggnadsverk, funktions och
säkerhetsåtgärder m.m21.
17 Lagar, förordningar och föreskrifter hänger ihop, Notisum. 18 Regelhierarki – från lag till allmänt råd, granskad 2014, Boverket. 19 Förvanskningsförbudet, granskad 2014, Boverket. 20 Ändring av byggnader, granskad 2015, Boverket. 21 Plan och byggförordningen, granskad 2016, Boverket.
10
3.3.3. Miljöbalken Miljöbalken innehåller bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling som
innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god
miljö. Olika delar av miljöbalken som berörs inom byggnation är till exempel, bestämmelser
med mark- och vattenområden och skydd av områden22.
3.3.4. Boverkets byggregler BBR står för boverkets byggregler. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagarna
och förordningar av PBL och PBF om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd,
brandskydd, hygien hälsa och miljö m.m. De delar som skall redovisas är de som har berörts
mest i de olika fall som är inkluderade i studien. Nedan sammanfattas delarna ur BBR som
avser kapitel 1:22, 3:5 och 6:32223.
3.3.4.1. Kapitel 1:22 - Krav vid ändring av byggnader I detta kapitel finns det allmänna råd om de generella rekommendationer för krav vid ändring,
samt hur man skall tolka kravnivåer vid ändring, till exempel:
• Ska eftersträvas – ”Krav ska tillgodoses om det inte medför negativa konsekvenser för
övriga byggnadstekniska delar samt om den medför att det inte längre går att klara
byggnadens kulturvärden.
• Ska… om inte synnerliga skäl – Viss modifieringsutrymme finns om byggnaden ändå
kan få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att klara kraven utan höga
kostnader.
• Ska – Kravet måste följas, får inte avvika från föreskriften kravnivå och utförande”24.
Kraven vid ändring är olika, med detta sagt måste man ta hänsyn till byggnadens
förutsättningar och ändringens omfattning. Kraven kan ställas på den delen som getts ändrad
användning. Anpassningen får inte medföra någon risk för människors hälsa eller säkerhet.
Allmänt råd i BBR menar då att byggherren vid det tekniska samrådet redovisa anpassningar
av kravnivåer gällande tillgänglighet, brand m.m. Det bör också framgå hur varsamhetskravet
och förvanskningsförbudet har tillgodosetts. Varsamhetskravet syftar på att tillvarata
byggnadens värden. Olika exempel på tekniska skäl kan vara att det inte finns utrymme att
utföra en viss åtgärd eller att uppfyllandet av det tekniska egenskapskravet medför att ett
annat krav inte kan tillgodoses. Ett viktigt råd att notera är, om ändringen görs för att en 22 Miljöbalk (1998:808), t.o.m. SFS 2016:341, Regeringskansliet/Lagrummet.se. 23 Om Boverkets byggregler, BBR, granskad 2015, Boverket. 24 BBR Kapitel 1:2233 (Kravnivåer vid ändring) (BFS 2011:26)
11
kulturhistorisk värdefull byggnad ska kunna ges en ny användning så kan det finnas större
skäl för att anpassa kravnivån, där utgångspunkten ligger i att välja en användning som gör
det möjligt att behålla byggnadens kulturvärden samt tillgodose de tekniska egenskapskraven.
3.3.4.2. Kapitel 3:22 – Allmänt om utformning av bostäder Detta kapitel behandlar bostads utformning av vad som skall ingå i en bostad som till exempel
minst ett badrum, minst ett sovrum och minst ett vardagsrum. En viktig punkt att notera är att
avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria, det vill säga sovrum vardagsrum och kök
skall ha fönster mot det fria. För bostäder större än 55 m2 så ska bostaden utformas för så
många personer den är avsedd för och det skall alltid ha plats för en parsäng i minst ett av
rummen. BBR har inga tydliga krav när det gäller minsta golvarea i rummen, utan de hänvisar
till standardmått SS914221 för dimensionerande mått och inredningslängder, och med hjälp
av den sistnämnda har man kommit fram till att golvrean avgörs av sängs placering inklusive
sängbord. Med de dimensioneringslängder har man då konstaterat att det minsta golvarea på
ett rum bör vara 7 m2.
3.3.4.3. Kapitel 3:5 - Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader
Detta kapitel behandlar råd och krav om tillgänglighet vid ändring av en byggnad. Krav som
anges i avsnitt 3:1 i BBR skall alltid uppfyllas, kraven får uppnås på andra sätt än vad som
står där men då måste motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås.
Avsteg från nivån får göras endast om det finns speciella skäl med hänsyn till ändringens
omfattning och byggnadens förutsättningar. Allmänna råd ur avsnittet är nivåskillnader vid
entréer till flerbostadshus innanför huvudentrédörren, då bör en ramp, hiss eller lyftanordning
installeras. Nivåskillnader mellan hygienrum och utrymmet utanför dörren bör utjämnas och
golvnivån i hygienrummet bör inte höjas om tillgängligheten samt användbarheten försämras.
Dörrar skall vara tillgängliga och användbara, om det inte uppfyller kraven bör den breddas.
Rumshöjder i byggnader skall vara tillräckliga25.
3.3.4.4. Kapitel 6:322 – Dagsljus Detta kapitel handlar om att i rum eller delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska
utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjligt. Det allmänna rådet är
då att man använder sig av ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea, som minst skall
25 BBR Kapitel 3:5,Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftuttrymmen vid ändring av byggnader (BFS 2011:26).
12
vara 10 % av golvarean. Med fönsterglasarea räknas endast glaset som är normalt sett ungefär
85 % av det totala fönsterarean, detta är något som har beaktats i undersökningen26.
3.4. K-märkning K-märkta hus har ingen juridisk innebörd, utan det är mer tal ord som används när man pratar
om byggnader som omfattas av olika typer av skyddslagstiftning.
Länsstyrelsen är de som handlägger frågor om byggnadsminnen och de flesta kyrkorna. De
byggnaderna skyddas genom kulturmiljölagen.
De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnader i landet skyddas av kommunen genom plan
och bygglagen. Om byggnaden ligger inom detaljplanelagt område så kan det gälla specifika
bestämmelser. Bestämmelserna kan reglera att byggnaden ska anpassas till kulturvärdet (Q),
och även omfattas av skyddsbestämmelser (q) eller varsamhetsbestämmelser (k), som anger
vad i byggnaden får förändras och vad som skall bevaras27.
3.4.1. Skyddsbestämmelser “För varje statlig byggnadsminne ska det finnas skyddsbestämmelser. I dessa anges det på
vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får
ändras. Skyddet ska utgå från motiveringen till byggnadsminnesförklaringen”28.
I skyddsbestämmelser för en byggnad står det till exempel att det inte får rivas, flyttas eller
byggas om exteriört, oftast innebär ändringar som ingrepp i stommen, ursprungliga
rumsindelningen eller i den fasta inredningen. Vissa byggnader har enbart exteriört skydd, då
behövs inget tillstånd för att göra ändringar i interiören. Vanlig process går till så att en
ansökan om tillstånd till ändring skall skickas till Riksantikvarieämbetet. Ansökan skall
innehålla förslag på ändringen, tydliga motiv och ange slutresultat29.
3.4.2. Varsamhetsbestämmelser Vid ändring av byggnader skall det alltid göras varsamt så att kulturvärden tas tillvara.
Varsamhetsbestämmelserna beskriver egenskaperna och utformningen en byggnad ska ha,
invändigt och utvändigt. De bör anges så kortfattat som möjligt30.
3.5. Naturvårdsprogram 26 BBR Kapitel 6:322, Dagsljus, (BFS 2011:26). 27 Vad är k-märkt, Länsstyrelsen Stockholm. 28 Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk. 29 Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk. 30 Varsamhetsbestämmelser, granskad 2014, Boverket.
13
Ett naturvårdsprogram eller naturvårdsplan som det också kallas är en beskrivning av hur
målen ser ut angående vilka områden som ska skyddas, det ska underlätta
samhällsplaneringen. Den ska användas vid utformning av översiktsplaner, detaljplaner,
prövning av bygglov mm. Naturvårdsprogrammet består av:
• Rapport och åtgärdsprogram – Sammanfattande beskrivningar av naturen samt
riktlinjer och åtgärdsförslag. Beskrivning av områden med särskilda naturvärden.
• Digital naturdatabas – Underlag och handläggare skikt. Skall vara lätt tillgängliga för
kommunens tjänstemän.
• Tillvägagångssätt – Naturvårdsprogrammet bygger på uppgifter från inventeringar
som tidigare genomförts av kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller
jordbruksverket.
• Begränsningar – Naturvårdsprogrammet är inte komplett och inför exploateringar bör
man försöka ta reda på om så är fallet.
• Revidering – Programmet skall revideras när ny kunskap kommer och minst en gång
per år31.
3.5.1. Olika Klasser “Nästan varje konsult har sitt system för naturvärdesklassning. Så även många län och
kommuner liksom olika naturtypsinventeringar etc. Inte ens Jordbruksverkets äng-
betesinventering 2004 (”omdrevet av äng och hage”) kunde hålla fast vid det tidigare äng-
hageklassningssystemet!”32.
Områden med unika naturvärden, Klass 1
Avser de allra finaste, viktiga livsmiljöer för känsliga och hotade arter. Oftast svåra att
återskapa om det försvinner. Varje enskilt område har stor betydelse för den biologiska
mångfalden i landet.
Områden med höga naturvärden, Klass 2
Om området innehåller viktiga ekologiska strukturer eller arter med särskilda miljökrav så
klassas det som (Områden med höga naturvärden).
Områden med naturvärden, Klass 3
31 Naturvårdsprogram för Tibro kommun, juni 2014, Tibro Kommun. 32Naturvårdsprogram- vad, varför och hur?, 2009-04-28, Calle Bergil.
14
Avser miljöer som har stor betydelse för djur och växter än det vanliga produktionslandskap,
det kan vara till exempel en stenmur, gammal skog eller en våtmark. De ska alltså tas hänsyn
till de vid exploatering.
Gemensamt för områden är att de värden är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de
försvinner.
15
4. Objekt beskrivningar 4.1. Härensås 2:12 Bergunda, Växjö kommun
Beskrivning av projektet
Fastigheten är en del av ett stall som omvandlades till fritidsbostad. Byggnaden omfattades
med inredning av badrum och kök och isolering i golv och tak för att kunna nå
boendestandard. Det byggdes en balkong i form av en terrass på 95 m2 som har en funktion
som vind och solskydd för hästarna. Takkupor och installation av braskamin med rökkanal
gjordes. Ändringen skedde på plan 2, där finns även möjlighet att installera en lyftplats för
rörelsehindrade personer, om det så skulle behövas i framtiden. Fastigheten ligger utanför
detaljplanerat område och utanför sammanhållen bebyggelse men den ligger inom
naturvårdsprogrammet för området som har en klass 3 vilket är den lägsta klassen. Området
har stora landskapsmässiga och biologiskanaturvärden.
Beslutsunderlag
Bygglov beviljades 2014-05-02. Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade inget invändning
angående ändrad av del av stallbyggnad till fritidsbostad med hänseende till
naturvårdsprogrammet. Bifogade dokument: A-ritningar, teknisk beskrivning, systemritning
samt K-ritningar.
16
17
18 §
19
20
21
4.2. Kråkenäs, Växjö kommun Beskrivning av projektet:
Ansökan om bygglov gällde ombyggnad av magasin till lantboende. Magasinet skulle då
uppdelas i 2 lägenheter med 2 sovrum vardera där en av lägenheten skulle anpassas för
funktionshindrade personer. Byggnaden ligger inom strandskydd.
Beslutsunderlag
Bygglov beviljades 2010-11-18, efter överprövning av länsstyrelsen med hänseende till
strandskyddet fick de en beviljad dispens. Bifogade dokument som ingick i bygglovsansökan:
Planritningar samt fasadritningar.
22
23
24
4.3. Sylvia 3,Växjö kommun Beskrivning av projektet
Projektet avsåg ändrad användning av en gårdsbyggnad till bostad. Bostaden har en
byggnadsarea på 87 m2 där en del av gårdsbyggnaden förblir förråd. Förrådet skulle användas
till förvar av diverse verktyg och trädgårdsredskap. Noteringar som lades märke till när man
granskade objekten var till exempel att golvnivån skall vara likadan som marknivån så inga
trappsteg behövs. Toaletten blev handikappanpassad och sovrummets höjd är 2,2 meter som
är ett avsteg från BBR kapitel 3:3111 då minimikravet för höjd i bostäder är 2,4 meter.
Däremot har resten av bostaden 2,4 meter i rumshöjd.
Beslutsunderlag
Byggnadsnämnden beslutar att bygglov beviljas 2015-09-14. Bifogade dokument som ingick
i bygglovsansökan: Fasad- och Planritning samt en situationsplan.
25
26
27
4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ett befintligt föreningshus kursgård till ett
bostadshus. Fastigheten ligger inom detaljplaneområde och dess tillgänglighet och utformning
är ok enligt dåvarande mått.
Beslutsunderlag
Ansökan kom in den 5 november 2013 och byggnadsnämnden beslutade att bygglov beviljas
den 3 december 2013. Tekniskt samråd och en kontrollansvarig krävdes inte i detta ärende,
bilagor som togs med i bygglovsansökan var: Fasad-, plan- och sektionsritningar.
28
29
30
31
4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning från höskulle ovanpå ladugård till bostadshus
ovanpå förråd och enligt bygglovsansökan är den berörda arean 157 m2, fasadbeklädnaden
skulle vara i trä och takbeläggningen i lertegel, anslutning till vatten och dagvatten via enskild
anläggning, för avlopp gjordes en ny anläggning. Platsen ligger utanför detaljplanelagt
område men däremot ligger den nära kända fornlämningar och är av riksintresse för
kulturmiljövård. Platsen är dessutom naturvårdsprogram klassad III, då strandängarna utpekas
som känsliga de då hyser sjöfåglar vid häckningstid. Samråd skedde mellan sökanden och
länsstyrelsen där länsstyrelsen avrådde åtgärden, men att det var möjligt så länge det inte är
för stora markingrepp samt att de borde titta på de befintliga schakt för att lägga sig i
anslutning till. Utgrävningar skulle då bekostas av den sökande.
Beslutsunderlag
Ansökan skickades in den 10 april 2015 och bygglov godkändes den 17 juni 2015. Bilagor
som bifogades med ansökan var, plan-, fasad ritningar och situationsplan.
32
33
34
35
36
4.6. Bogsta-norrby 1:7,Tystberga, Nyköping kommun
Beskrivning av projektet
Projektet handlade om ett magasin som är till viss del förfallet och oanvänt. Avsikten var att
renovera och förstärka stommen och göra om byggnaden så att den kan användas som
fritidsboende. Fasad och takbeläggning ändrades till träfasad samt lertegel som takbeläggning
därav lerteglet är gammalt och återvunnet. Fasaden fick en falu ljus slamfärg. I beskrivningen
från ansökan nämndes det att ombyggnationen skulle utföras med traditionella material och
metoder, samt att golv, fönster, dörrar m.m. skulle bevaras i byggnaden. Platsen strider inte
mot översikts plan och har heller inte något riksintresse samt ligger utanför detaljplanelagt
område.
Beslutsunderlag
Ansökan inkom den 13 mars 2014 och bygglov beviljades den 25 juli 2014 med stöd av 9 kap
31 § Plan och bygglagen då ansökan inte strider mot något riksintresse. Ritningar bifogades
med ansökan var: Fasad-, situations plan samt planritningar.
37
38
39
40
41
42
43
4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun Beskrivning av projektet
Ansökan avsåg en ekonomibyggnad som skulle ändras till fritidshus. Den befintliga
byggnaden är ca 50 m2 och byggdes till med 45 m2. Byggnaden utfördes enligt Sörmländsk
byggnadstradition med faluröd stående träpanel, och taket belades med taktegel. Att
tillbyggnaden utfördes utmed gavel mot väster innebär att omgivningspåverkan minimeras.
Som angöringsväg skulle en befintlig infart nyttjas. Platsen ligger utanför detaljplanelagt
område men enligt översiktsplanen ligger platsen inom område för riksintresse,
kulturmiljövård, naturvårdsprogram och i närhet till fornlämning.
Beslutsunderlag
Ansökan fanns ej med i dokumenten men enligt fasad och planritningar samt situationsplan
som bifogades kan man se att dokumenten kom in till byggnadsnämnden den 20 oktober 2014
och beviljades bygglov den 12 januari 2015.
44
45
4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ett stall till bostad, på ritningen kan man se
att de ändringar som noterades var ny utformning samt placering av fönster. Fastigheten
ligger utanför planlagt område.
Beslutsunderlag
Ystads kommun fick ansökan den 25 mars 2015 och beslutade att bygglov beviljas med stöd
av 9 kap.31§ plan-och bygglagen den 22 maj 2015, bifogade dokument i samband med
ansökan var, situationsplan, plan- och fasadritningar.
46
47
48
49
4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun Beskrivning av projekt
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av befintlig loge till fritidshus, samt eldstad.
Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område men ligger vid närheten av
fornlämningar. Det påpekades av länsstyrelsen att ett tillstånd krävdes gällande
fornlämningar. Fasaden är bekläd med puts och taket belades med plåt och materialet på
fönsterkarm är trä. Inget tekniskt samråd behövdes.( Ritningar var otydliga för att användas
som underlag för resultat)
Beslutsunderlag
Ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden i Tomelilla kommun den 21 maj 2012 och
bygglov beviljades den 20 juni 2012.
50
4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun
Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ekonomibyggnad till bostad.
Byggnaden var ett gammalt stall som har stått tomt och ej bedrivits någon verksamhet de
senaste 25 åren. Underhåll av tak, väggar och fönster har gjorts för att kunna nyttja
byggnaden. I stort sett handlade det om små renoveringar där de till exempel endast
tilläggsisolerade och försökte återuppliva byggnaden. Fastigheten ligger inte inom
detaljplanområde.
Beslutsunderlag
Ansökan inkom den 24 april 2014 och bygglovbeviljades den 31 mars 2016 med stöd av 9
kap. 31§ i PBL. Bilagor som bifogades med ansökan var, situationsplan samt planritningar.
51
52
4.11. Tygelsjö, Malmö kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avser ombyggnad och renovering av stall, renovering och tillbyggnad
av närliggande byggnad samt ändrad användning från stall till hotell lägenhet. Stallet används
idag som förråd, och planeras bygga om till 2 st. hotell lägenheter på 83 resp. 50 m2, den
större lägenheten kommer vara anpassad till en eller flera personer med funktionshinder.
Närliggande byggnaden är idag en oinredd förrådsbyggnad på 27 m2 som planeras att bygga
om så att totala byggarean blir 49 m2. Det som kommer behållas är fasaden och befintliga
fönster kommer renoveras. Takbeläggning kommer att bytas ut mot pannplåt.
Beslutsunderlag
Av de handlingar vi har så har det inte förekommit något beslut än. Ritningar inkom till
byggnadsnämnden den 25 april 2016.
53
54
55
56
57
58
59
4.12. Magnarp 1:28, Ängelholms kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning från stall/förrådsbyggnad till en bostad hus.
Fasadbeklädnaden är tegel som skulle putsas pga. det dåliga befintliga materialen och
takbeläggningen av tegelpannor skulle vara kvar. Fastigheten ligger inte inom detalj planlagt
område.
Beslutsunderlag
Ansökan inkom den 24 februari 2014 och bygglov beviljades med stöd av Plan- och
bygglagen 9:31§ den 17 april 2014 bilagor som bifogades med ansökan var, plan och
fasadritningar.
60
61
62
63
64
65
4.13. Manskapet 1, Sollentuna kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avser ändrad användning från ladugårdsbyggnad till bostad, fastigheten
består idag utav en Q- märkt ladugårdsbyggnad och en spannmåls loge som skall byggas om
till 6 st. radhus och ett parhus därav 2 st lägenheter, samt en komplementbyggnad i anslutning
till kv. Mässen som skall användas som lägenhetsförråd och cykelförvaring. Q-märkningen
innebär att vissa delar är skyddade och inte får förändras i detta fall befintlig tak och fasad ska
behållas. Ett problem som uppstod i projektet var utformningen av takkupor med avseende på
kulturkrav.
Beslutsunderlag
Ansökningen kom in den 10 juli 2015 och bygglov beviljades den 2 januari 2016. Handlingar
som inskickades inför bygglovsbeslutet var, situationsplan, plan och fasadritningar.
66
67
68
69
70
4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun Beskrivning av projektet
Projektet är i samband med projektet Manskapet. Ansökan av bygglov avser ändrad
användning från en spannmålsloge till bostäder, fastigheten ligger inom q-märkt område samt
inom detaljplaneområde där kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skall
skyddas. Det som skall bevaras är taket och fasaden, taket måste då vara täckt med falsade,
zinkade plåtskivor och fasaden vara ljus faluröd slamfärg. Byggnaden skall göras om till ett
parhus i två våningar där båda lägenheter har tillgång till en egen entré och uteplats i
markplan.
Beslutsunderlag
Ansökan ankom den 2 november 2015 och bygglov beviljades den 3 mars 2016 enligt 9 kap
30§ i PBL. Handlingar som inskickades inför bygglovsbeslutet var, situationsplan, plan och
fasadritningar.
71
72
73
74
75
4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen) Beskrivning av projektet
Bygglovs ansökan avsåg ombyggnation av vindsvåningen på ett stall till bostad. Enligt
ritningarna så redovisades en lägenhet på vinden. Sökande har, efter kommunens begäran,
även lämnat in en skiss på hur bottenvåningen ser ut tillsammans med en beskrivning.
Fastigheten ligger utanför detaljplan och området är i översiktsplanen betecknat med K1,
kulturminnesvårds- område, och K2, område med värdefull landskapsbild, där ny bebyggelse
skulle medges ytterst restriktivt och anpassas till landskapsbild och lokal byggnadstradition.
Bygglov beviljades inte på grund av att byggnaden inte utformades enligt lokal
byggnadstradition, proportioner och takvinkel stämde inte överens med ett traditionellt
bostadshus på platsen. Enligt byggnadsnämnden så ansåg de att bostaden inte klarade de
tekniska egenskapskraven när det gäller hygien, då bostaden ligger i direkt anslutning mot
stallet.
76
4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrat användningssätt och tillbyggnad samt renovering av
vasstak på en stallbyggnad. Denna byggnad har haft ett kulturvärde och det har skrivits om
denna i en artikel i Danderyds kommun, tidningsupplaga33. Gården har anor från 1700-talet då
den var en del av Djursholms slott. Där har bönder brukat jord och haft djur i stallet. Stallet
bestod av två delar, ena delen som är den äldre byggnaden, och andra delen som var byggt
senare. Stallet var sedan tidigare renoverat på ett icke fackligt sätt där stallet var inrett med
kök, badrum och flera större rum. Besiktningen gjordes på plats och bedömdes av byggnadens
kulturhistoriska värde. Stallet ansågs ha många felaktigheter i takkonstruktionen och den
tidigare renoveringen bedömdes ha utförts på ett icke fackmässigt sätt. För att kunna bibehålla
byggnaden så var man tvungen att renovera så att byggnaden skulle uppfylla tekniska
egenskapskrav rörande fukt och hållfasthetfrågor.
Kvaliteter som togs tillvara:
• Exteriör
• Stall och foderladans byggnadsvolym med två tydliga årsringar.
• Fasader av timmer på den äldre delen.
• Oregelbunden fönstersättning och lucköppningar.
• Interiör
• Rumsvolymer.
• Äldre fönster och dörröppningars placering
Beslutsunderlag
Ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden i kommunen den 6 september 2013 och
bygglov beviljades den 4 mars 2014 eftersom byggnaden inte ansågs uppfylla nödvändiga
tekniska egenskapskrav och i behov av återställning, samt att eftersom stallet redan hade
renoverats med kök och rum, så bedömde byggnadsnämnden att ändrat användningssätt till
bostad inte var något problem. Bilagor som bifogades i samband med ansökan var, fasad
samt planritningar.
33Rutet stall blev unik bostad, 25 maj 2015, Kalle Melin.
77
78
79
80
81
82
4.17. När Folke 1:28 Region Gotland Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av en ladugård till fritidsbostad, ombyggnad
och fasadändring. Ladugården ligger inom fornlämningens skyddsområde.
Bebyggelselämningar från förr är i form av tvåhusgrunder. Den ena är 18 x 8 meter och tolkad
som en ladugård. Den andra husgrunden utgjorde bostadshus. Fastigheten är belägen inom ett
område med naturvärden av riksintresse samt inom ett område av riksintresse för rörligt
friluftsliv.
Beslutsunderlag Bygglov ansökan
Ansökan om bygglov ankom till byggnadsnämnden den 24 november 2015 och bygglov
beviljades den 24 mars 2016med stöd av 9 kap.31§ plan-och bygglagen. Bilagor som bifogades
i samband med ansökan var situationsplan, fasad- och planritningar.
83
84
85
86
87
4.18. När Pilgårds 1:9, Region Gotland Beskrivning av projektet
Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ladugård till fritidsbostad. Byggnaden
byggdes om till en gäststuga, där inmontering av mindre köksutrustning, ändring av
våningstrappa samt rumsskiljande väggar på övre plan skulle göras. Fastigheten ligger inom
ett område för naturvård rörligt friluftsliv och värdefullt kulturlandskap
Beslutsunderlag
Ansökan om bygglov ankom till byggnadsnämnden den 28 april 2015 och bygglov beviljades
den 1 december 2015. Enligt byggnadsnämnden ansåg de att åtgärderna som ansökaren
redovisade inte skadade värden som riksintressena omfattar. Bilagor som bifogades i samband
med ansökan var, fasad foton, planritningar och situationsplan.
88
89
5. Resultat I tabell 1 redovisas en sammanställning av objektens namn och deras totala boarea, samt golv
arean, fönster arean, och glasandelen i procent som enligt BBR är (area fönster/area golv). I
tabell 2 redovisas underlaget för data i tabell 1 och mått för varje enskilt fönster i varje rum. I
tabell 3 redovisas beräkningsunderlaget för resultat som redovisas i tabell 1. Måttsättning mm
framgår i ritningar i respektive objektsbeskrivning enligt föregående kapitel.
90
Tabell 1. Objekts namn, totala boarea, samt golv- och fönster area, och glasandelen i procent
91
Tabell 2. Beräkningar fönsterarea
92
Tabell 3. Beräkningar fönsterarea
93
I figur 1 visas ett cirkeldiagram där antal objekt som inte uppfyller krav med hänseende till dagsljus kapitel 6:322 enligt BBR.
Figur 1. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för kök i studerade objekt I figur 2 visas ett cirkeldiagram som visar antal objekt som uppfyller krav med hänseende till dagsljus kapitel 6:322 enligt BBR.
Figur 2. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för alla rum i studerade objekt
Antal som klarar 7
Antal som inte klarar 4
Antal byggnader som klarar av minimum fönsterglasarea (Enbart Kök)
Antal som klarar Antal som inte klarar
Antal som klarar av 5
Antal som inte klarar 13
Antal byggnader som uppfyller fönsterglasarea krav i helhet ( d.v.s kök,vardagsrum,sovrum)
Antal som klarar av Antal som inte klarar
94
I figur 3 visas ett cirkeldiagram som visar antal byggnader som uppfyller ”krav” med hänseende till rumsarea i alla rum.
Figur 3. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för kök i studerade objekt I figur 4 visas vardagsrums yta för enskilda vardagsrum och kombinerade vardagsrum och kök.
Figur 4. Vardagsrums yta för enskilda vardagsrum och kombinerade vardagsrum och kök.
Antal som klarar av 16
Antal som inte klarar av 1
Antal byggnader som uppfyller minsta golvarea krav i helhet (d.v.s ( alla sovrum)
Antal som klarar av Antal som inte klarar av
0
1
2
3
4
5
6
7
Objekt med över 30 m2 (Enbart vardagsrum) Endast objekt där köket och vardagsrum räknas somen, (över 30 m2)
Hur många objekt har större än 30 m2 i vardagsrumsarea?
Över 30 m2 under 30 m2
95
Nedan redovisas en sammanställning av objektbeskrivningar med avseende på kulturkrav och områden med värdefullt kulturlandskap.
Tabell 4. Studerade objekts olika kulturmärkningar
96
6. Analys och diskussion Från objekten som studerats och resultat som har erhållits kan man få endast en uppfattning
om hur förhållanden på sådana ROT-projekt uppfyller funktionskrav enligt BBR. Som
tidigare nämnts i avsnittet Metod, kan tillförlitligheten baserad på data som använts inte
statistisk säkerhetsställa en verklighetsbaserad realitet utan endast ge en uppfattning om hur
det förhåller sig.
Tar man avsteg från BBR vid godkännande av bygglov med avseende till
rums storlek och ljusinsläpp? Sammanställningen av de olika kraven delas in i två underrubriker.
Rumsarea: Enligt tabell 1 och 2 samt figur 3 kan tydliga resultat ses när det gäller rumsarea, där
majoriteten av objekten uppfyller kraven där endast 1 av 17 inte gör det.
Hur kommer det sig att den större andelen objekten uppfyller kraven?
Som tidigare nämnts i objektbeskrivningar så rör det sig om ladugårdar, stallar och magasin
som oftast är stora i area och volym, därmed kan det vara enkelt att dimensionera för större
rumsytor. Som vi kan se enligt figur 4 kan vi konstatera att 6 av 10 har en väldigt stor area på
vardagsrum. Och de byggnader som är utförda med köket och vardagsrum som ett, har också
den större andelen över 30 m2i rumsarea. Alla sovrumsytor har över 7 m2 som enligt BBR
som hänvisar till SIS mått är det minsta storlek ett sovrum bör ha.
Den byggnad som inte uppfyller kraven enligt tabell 1 är, Halla Väsby där ena rummet är
strax under 7 m2, dock kan detta värde ifrågasättas som tidigare nämnts under kapitel 2,
Metod, kvalitét på insamlad data, där kvalitén på underlaget av ritningar inte kan preciseras
på ett noggrant sätt.
Fönsterglasarea:
Enligt kapitel 3.3 Lagstiftning och förordningar, Boverkets byggregler, kapitel 6:322, skall
fönsterglasarean vara minst 10 % av rummets golv area. Som vi kan se enligt figur 1 och 2,
större andelen objekt uppfyller inte kraven. Det vi kan bortse från resultatet är objektet Bogsta
Norrby där fönsterglas andelen är endast 2 % vid varje rum eftersom det handlar om ett hotell
där människor vistas tillfälligt, och enligt kapitel 6:322 ur BBR så står det ”rum eller delar av
rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till
97
direkt dagsljus är möjligt”34. Därmed berörs inte detta objekt till BBR. De resterande 12
objekten däremot uppfyller ej kraven. Om vi börjar med Härensås, där både köket och
sovrummet har en för låg andel fönsterglasarea. Inga anmärkningar avseende ljusinsläpp ur
BBR gjordes i ansökan. Under kapitel 3 i rapporten, Lagstiftning och förordningar, Plan och
bygglagen så kan vi tydligt klargöra att man måste ta hänsyn till den befintliga byggnaden vid
ändring med avseende på byggnadens förutsättningar, varsamhetskrav och
förvanskningsförbudet. Detta objekt har inga speciella varsamhetskrav eller
förvanskningsförbud som tydliggörs i bygglovsansökan. Därför kan det då antigen vara brist
på kunskap vid byggnadsnämnden eller så har de iakttagit detta.
Kråkenäs och Silvia kan vara en fråga om mättningsnoggrannhet då de endast ligger 1 %
enhet ifrån att uppfylla kraven. Halla Väsby är ett objekt som tydligt inte uppnår kravet, man
måste då ta hänsyn till att byggnadens slutgiltiga användning blir en fritidsboende och att den
har kulturvärden. Som tidigare nämnts kan det då ha varit en anledning till att
byggnadsnämnden godkände avsteg från BBR med hjälp av PBL där hänsyn måste tas till
varsamhetskrav och förvanskningsförbudet. Detsamma kan sägas om Mässen och Djursholm.
Hur stor del av ekonomibyggnader har någon typ av kulturvärden?
Som vi kan se ur tabell 4 sammanställs alla objekt med avseende på kulturvärden, där 10 av
18 objekt har någon slags av kulturvärde eller ligger inom område med fornlämningar. Av de
byggnader med kulturvärden så är det endast 1 av de som fick avslag på grund av dess
kulturvärde. Hunneberga fick avslag på grund av att utformningen de ville genomföra inte
stämde överens med den lokala byggnadstraditionen där takvinkeln inte är traditionellt
utformad. Men de avslog även ansökan på grund av att stallet inte klarar de tekniska
egenskapskraven när det gäller hygien på grund av att det ligger i stallet. Men som tidigare
nämnts i objektbeskrivningen Härensås så är det ett nästan likadant fall men där har ansökan
däremot blivit godkänt. De enda förutsättningar som skiljer de åt är att Härensås inte har
någon typ av kulturvärden.
3434 BBR Kapitel 6:322, Dagsljus, (BFS 2011:26).
98
Vad är det som bevaras av den äldre byggnaden med avseende på
kulturkrav? Ur objekt beskrivningar kan vi se att det mest förekommande när det gäller
skyddsbestämmelser, kulturkrav och varsamhetsbestämmelser så är det tak utformningen, tak
materialet och takfärgen som bevaras samt fasad materialet, utformningen och färgen.
99
100
7. Slutsats Utifrån studien som gjorts kan en slutsats dras ur de undersökta objekten. Vid ändrad
användning av ekonomibyggnader till bostäder så kan avsteg från BBR göras med hjälp av
PBL kapitel 4, där hänsyn tas till den befintliga byggnaden. Ur resultatet har vi konstaterat att
minimikravet av ljusinsläpp i form av fönsterglasandel kan variera med 1-2 % enheter utan att
byggnadsnämnden gör någon typ av anmärkning. Byggnaderna är kopplade till kulturkraven,
där ändringens omfattning inte berör någon olägenhet vid ansökan av bygglov om man följer
de skyddsbestämmelser som byggnaden har. Det viktigaste som skall följas är kulturkraven
sedan utformningen av bostaden. Rums ytor i ekonomibyggnader går att dimensionera utifrån
kraven eftersom det rör sig om stora boytor.
101
8. Referenser Weblänkar: Datum 2016-06-28
Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder, Granskad: 19 oktober 2015, Boverket. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-
for-byggbehovet-av-bostader/
Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket.
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdf
Landsbygdens ekonomibyggnader och uthus, Stockholms läns museum.
http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-
uthus/
Platschefens arbete i total- och generalentreprenad, 2015, Walid Josse, Borhan Hosseini.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859443/FULLTEXT01.pdf
Om boverket, Granskad: 9 juli 2014, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/
Byggnadsnämnden, Granskad: 26 september 2014, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Byggnadsnamnden/
Vårt uppdrag, Länsstyrelsen Stockholm.
http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/Pages/default.aspx
Mark- och miljödomstol, senast ändrat 2016, Sveriges Domstolar
http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-
miljodomstol/
Vår uppgift, senast ändrat 2012, Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt, Sveriges
domstolar.
http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Om-Mark--och-miljooverdomstolen/Var-uppgift/
Om Naturvårdsverket, senast uppdaterad 2016, sidansvarig, Berit Oscarsson,
Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/
Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-bygglov-och-byggprocessen/
Läsanvisningar till regler om byggande, granskad 2015, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-
byggande/
Lagar, förordningar och föreskrifter hänger ihop, Notisum.
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-for-byggbehovet-av-bostader/http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-for-byggbehovet-av-bostader/http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdfhttp://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-uthus/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-uthus/http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859443/FULLTEXT01.pdfhttp://www.boverket.se/sv/om-boverket/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Byggnadsnamnden/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/Pages/default.aspxhttp://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-miljodomstol/http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-miljodomstol/http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Om-Mark--och-miljooverdomstolen/Var-uppgift/http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-bygglov-och-byggprocessen/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-byggande/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-byggande/
102
http://www.notisum.com/News.aspx?itemid=5478
Regelhierarki – från lag till allmänt råd, granskad 2014, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/regelhierarki/
Förvanskningsförbudet, granskad 2014, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---
och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/
Ändring av byggnader, granskad 2015, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-1/andring-av-byggnader/
Plan och byggförordningen, granskad 2016, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/gallande-
regler/forordningar/plan--och-byggforordning/
Miljöbalk (1998:808), t.o.m. SFS 2016:341, Regeringskansliet/Lagrummet.se.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-
1998808_sfs-1998-808
Om Boverkets byggregler, BBR, granskad 2015, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/
Vad är k-märkt, Länsstyrelsen Stockholm.
http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-
bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspx
Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk.
http://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/kulturarv/skyddsforeskrifter/
Varsamhetsbestämmelser, granskad 2014, Boverket.
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---
och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/
Naturvårdsprogram för Tibro kommun, juni 2014, Tibro Kommun.
http://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandli
ng_140630_web.pdf?epslanguage=sv
Naturvårdsprogram- vad, varför och hur? 2009-04-28, Calle Bergil.
http://www.bioenv.gu.se/digitalAssets/1325/1325743_calle-bergil.pdfklaser
http://www.notisum.com/News.aspx?itemid=5478http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/regelhierarki/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-1/andring-av-byggnader/http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspxhttp://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspxhttp://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/kulturarv/skyddsforeskrifter/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/http://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandling_140630_web.pdf?epslanguage=svhttp://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandling_140630_web.pdf?epslanguage=svhttp://www.bioenv.gu.se/digitalAssets/1325/1325743_calle-bergil.pdfklaser
103
9. Bilagor 9.1. Bilaga 1 – Fotografier Manskapet
104
SammanfattningAbstract1. Inledning1.1. Bakgrund1.2. Syfte och Frågeställning1.3. Avgränsningar
2. Metod1.2.2.1. Litteraturstudie2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data
1.2.3.2.3. Kvalitét på insamlad data
3. Teorier3.1. Myndigheter3.1.1. Boverket3.1.2. Kommunal byggnadsnämnd3.1.3. Länsstyrelsen3.1.4. Mark- och miljödomstol3.1.5. Mark- och miljö överdomstolen3.1.6. Naturvårdsverket
1.2.2.1.2.2.3.2. Bygglovsprocessen1.2.3.3.1.3.2.3.3. Lagstiftning och förordningar1.2.3.3.1. Plan- och bygglagen3.3.2. Plan och byggförordningar3.3.3. Miljöbalken
2.1.4.4.1.4.2.3.3.4. Boverkets byggregler
1.1.1.1.2.1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1. Kapitel 1:22 - Krav vid ändring av byggnader
1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.3.3.4.2. Kapitel 3:22 – Allmänt om utformning av bostäder3.3.4.2.3.3.4.3. Kapitel 3:5 - Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.3.3.4.2.3.3.4.3.3.3.4.4. Kapitel 6:322 – Dagsljus
1.2.2.1.2.2.2.3.2.3.1.2.3.2.2.3.3.
2.3.3.1.3.2.3.3.3.4. K-märkning2.3.3.1.1.1.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.4.1. Skyddsbestämmelser3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.4.1.3.4.2. Varsamhetsbestämmelser
1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.5. Naturvårdsprogram1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.5.3.5.1. Olika Klasser
1.2.2.1.2.2.2.3.2.4.2.5.2.6.2.7.1.2.3.4.
4. Objekt beskrivningar1.2.3.4.4.1. Härensås 2:12 Bergunda, Växjö kommun1.2.3.4.4.1.4.1.1.
4.2. Kråkenäs, Växjö kommun2.3.3.1.1.2.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3. Sylvia 3,Växjö kommun1.2.3.3.1.3.1.1.3.1.2.3.1.3.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun1.2.3.4.4.1.4.1.1.4.1.2.4.1.3.4.1.4.4.1.5.
1.2.3.4.4.4.4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.
4.6. Bogsta-norrby 1:7,Tystberga, Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.
4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.
4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.
4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun4.10.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.
4.11. Tygelsjö, Malmö kommun4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.
4.12. Magnarp 1:28, Ängelholms kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.
4.13. Manskapet 1, Sollentuna kommun4.13.4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.
1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen)1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16.4.17. När Folke 1:28 Region Gotland1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16.4.17.4.18. När Pilgårds 1:9, Region Gotland5.6.7.8.8.1.
5. Resultat6. Analys och diskussion1.2.3.4.5.6.7. Slutsats8. Referenser9. Bilagor9.1. Bilaga 1 – Fotografier Manskapet