Användning av idrottsanläggningar

Användning av idrottsanläggningar - en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider

i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv

Christian Augustsson

Owe Stråhlman

Göran Patriksson

Stefan Wagnsson

FoU-rapport 2010:1

STO

CK

HO

LM

NO

VEM

BER

2009 |

A

ND

RÈN

& H

OLM

|

FO

TO

: B

ILD

BY

RÅ

N

Förord

2005, på RF-stämman i Västerås, antogs Idrottens jämställdhetsplan. Ett av målen är att kvinnor och mäns, flickor och pojkars idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer, när det gäller budget, träningsanläggningar, träningstider och liknande.

2006 presenterade CMA (Centrum för marknadsanalys AB) på uppdrag från RF en statistisk undersökning bland idrottsföreningar inom sju större lagidrotter, på ett uppföljande uppdrag från RF presenterade en forskargrupp vid Karlstad Universitet och Göteborgs Universitet studien Analys av träningstider inom föreningsidrotten (FoU 2007:6). Resultaten visade bland annat att fördelningen av träningstider fördelat på kön är i stort jämnt i det urval av de sju undersökta lag-idrotternas idrottsföreningar som undersökts. Men undersökningen och analysen var inte repre-sentativ för hela idrotten.

2007, på RF-stämman i Örebro, beslutades efter en motion från Svenska Gymnastikförbundet att uppdra till RF att genomföra en riksomfattande undersökning med syftet att kartlägga kvin-nor och mäns, flickor och pojkars, samt idrottare med funktionshinder, tillgång till träningsan-läggningar och arenor, och att undersökningen även omfattar fördelningen mellan breddinriktad kontra elitinriktad idrott.

För att dra nytta av den redan genomförda studien och analysen uppdrog RF till samma fors-kargrupp vid Karlstad Universitet och Göteborg Universitet att i en ny undersökning och analys bredda och fördjupa kunskapen utifrån RF-stämmans beslut. Det har visat sig inte vara helt enkelt att i en och samma undersökning på ett heltäckande sätt få med alla de variabler som beslutet omfattade. Svarsfrekvensen är 26 procent, naturligtvis måste ett så stort bortfall behandlas varligt, vilket forskargruppen också påpekar. Det finns ändå en hel del intressant för vidare diskussion.

Resultaten visar bland annat: • Det finns inte heller i den här undersökningen några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor beträffande tider i anläggningar. • Många föreningar som bedriver motionsverksamhet uppfattar att de kommer i andra hand i förhållande till elit- och tävlingsinriktad verksamhet. • Generellt är konkurrensen störst bland idrotter som gör anspråk på inomhusanläggningar med måtten 40 x 20 meter, många anser att nya anläggningar saknas. • Nätverken mellan kommunernas fördelningsrutiner och föreningarnas behov behöver stärkas.

Stockholm mars 2010

Mattias ClaessonChef Idrottspolitik och samhällskontakterRiksidrottsförbundet

FörordArbetet med denna studie och rapport har för oss ytterligare accentuerat idrottens ökade behov av anläggningar försedda med relevant utrustning. Människors behov av fysisk aktivitet och motion samt olika idrotters önskemål att kunna bedriva verksamhet året runt skapar detta behov, vilket naturligtvis också är en utmaning för samhället och idrottsrörelsen. Mot bakgrund av denna studie hoppas vi ha bidragit till en mer klarsynt bild av krav, behov och önskningar som finns i idrottens föreningsliv.

Vi vill tacka RF för förtroendet att genomföra denna studie och också passa på att tacka alla ute i Idrottssverige som bredvilligt ställt upp och svarat på våra frågor.

Karlstad i Januari 2010

Författarna:Christian Augustsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.Owe Stråhlman, lektor i idrottsvetenskap, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitetGöran Patriksson, professor i pedagogik, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet.Stefan Wagnsson, fil. dr i pedagogik/idrottsvetenskap vid Karlstads universitet

SammanfattningSveriges Riksidrottsförbund (RF) understryker vikten av att jämställdhet råder och att givna resurser fördelas rättvist mellan olika grupper som är verksamma inom den organiserade idrotten. På RF-stämman i Örebro (2007) beslutades att uppdra till Riskidrottsstyrelsen att genomföra en riksomfattande undersökning med syftet att kartlägga kvinnors och mäns, flickors och pojkars, samt idrottare med funktionshinder, tillgång till träningsanläggningar och arenor. Ett ytterligare skäl till att en ny studie efterfrågades var att tidigare genomförda undersökningar inte kunnat göra anspråk på att vara representativa för hela idrottsrörelsen. I samråd med RF:s representan-ter (Anders Lundin m.fl.) utvecklade forskargruppen i Idrottsvetenskap flera preciserade fråge-ställningar relaterade till idrottsanläggningars nyttjande. Det övergripande syftet var att beskriva och analysera tillgång till och behov av anläggningar samt hur tillgängligheten fördelas över och mellan idrottsgrenar, föreningar och sektioner ute i Idrottssverige, särskilt skildrat ur ett jämställd-hetsperspektiv.

Den undersökningsdesign som använts i denna rapport bygger i huvudsak på en enkätundersök-ning riktad till ett urval av föreningar. Forskargruppen har använt interaktiva webb-baserade mätinstrument av ”on-line-typ”. Frågedesignen och frågeformulär var uppbyggda utifrån ett antal områden relaterat till anläggningsproblematik.

Resultaten visade att det är de yngre barnen som har de tidigaste tiderna och de äldre i huvudsak de senare tiderna. Det fanns inte några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) beträffande tider i anläggningar. Beträffande jämlikhet fann vi bland annat att en majori-tet menar att det är ungdomsverksamheten, som mer eller mindre, prioriteras när det gäller fördel-ning av tider i anläggningar. Däremot menar många föreningar, som bedriver motionsverksamhet, att de kommer i andra hand i förhållande till elit- och tävlingsinriktade verksamheter. Generellt är konkurrensen om anläggningar som störst bland de idrotter som gör anspråk på inomhusanlägg-ningar med måtten 40 x 20 meter. Vidare menade cirka 2/3 av respondenterna att de anläggningar och lokaler man använder har hög kvalité och är ändamålsenliga. Dock finns behov av nya anlägg-ningar och närmare hälften av respondenterna menar att nya anläggningar saknas.

Studien har visat på att en majoritet av undersökningsgruppen på många punkter är relativt nöjda med sina förutsättningar. Dock verkar nätverket mellan kommuners fördelningsrutiner och fören-ingslivets behov och önskningar vara något som behöver stärkas upp. Detta blir en av framtidens utmaningar för kommuner och föreningar i sina gemensamma ambitioner att värna om bästa möj-liga kvalitet på ”driften” av idrottslivets samhällsnyttiga verksamheter, med målet en Idrott åt alla.

Innehåll

Sammanfattning ..........................................................................................................................................6

1. Inledning ..................................................................................................................................................9

1.2 Uppdraget .............................................................................................................................................................................................10

2. Tidigare studier utifrån ett jämställdhetsperspektiv ...................................................................11

Defi nition - jämställdhet ...........................................................................................................................................................................................................12

2.1 Föreningsidrottare med funktionsnedsättning .................................................................................................................13

2.2 Tillgänglighetsperspektivet ............................................................................................................................................................13

3. Undersökningens design ...................................................................................................................17

3.1 Tillvägagångssätt .................................................................................................................................................................................17

3.2 Mätinstrument .....................................................................................................................................................................................17

3.3 Analys .......................................................................................................................................................................................................18

3.4 Bortfallsanalys .......................................................................................................................................................................................19

3.5 Etiskt förhållningssätt ......................................................................................................................................................................23

4. Resultat .................................................................................................................................................24

4.1 Presentation och analys – utvärdering av anläggningsbehov ..................................................................................24

4.2 Föreningarnas struktur ..................................................................................................................................................................24

4.3 Jämställdhetsperspektiv och anläggningsfrågan ..............................................................................................................27

4.4 Policy och förvaltning.....................................................................................................................................................................32

4.5 Tillgång till idrottsanläggningar ....................................................................................................................................................35

4.6 Anläggningens förutsättningar och administration ..........................................................................................................46

5. Sammanfattande diskussion ..............................................................................................................52

Referenser ................................................................................................................................................56

Webb referenser:....................................................................................................................................58

1. InledningDet pågår en debatt om det förekommer skilda villkor för olika grupper av idrottare inom den organiserade föreningsidrotten. I RF:s idéprogram Idrotten vill (RF, 2005, s 4) skrivs att:

Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell lägg-ning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrotts-verksamhet.

Med utgångspunkt i dessa riktlinjer understryker RF vikten av att jämställdhet råder och att givna resurser fördelas rättvist mellan olika grupper som är verksamma inom den organiserade idrotten. Detta förhållningssätt uttrycks även i målen för Idrotten vill (RF, 2005, s 6):

…det ska fi nnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas på liknande sätt och fördelas rättvist. All verksamhets-planering bör ske från ett jämställdhetsperspektiv.

…idrott för alla gäller även personer med funktionshinder. För att var och en med funk-tionshinder ska få möjlighet att idrotta efter sina förutsättningar och ambitionsnivåer krävs anläggningar och sociala gemenskaper som är tillgängliga för alla. Funktionshinder får aldrig glömmas bort vid fördelning av resurser.

För att kunna forma ett förhållningssätt visavi dessa frågor krävs en systematiskt utvecklad kun-skapsgrund. Denna kunskapsgrund har sin utgångspunkt i att föreningsidrott är resurskrävande (ledarresurser, planeringsarbete, anläggningar, material m m), vilket innebär att befintliga resur-ser bör fördelas på ett jämställt och rättvist sätt. Dessutom menar RF att idrotten i första hand ska bedrivas i idrottarens närområde.

Efter en motion från Svenska Gymnastikförbundet och tilläggsyrkanden från Svenska Handi-kappidrottsförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet Korpen beslutade RF-stämman i Örebro (RF, 2007a, s.19) att:

… uppdra till Riksidrottsstyrelsen att genomföra en riksomfattande undersökning med syftet att kartlägga kvinnor och mäns, fl ickor och pojkars, samt idrottare med funktionshin-der, tillgång till träningsanläggningar och arenor, och att undersökningen även omfattar fördelningen mellan breddinriktad kontra elitinriktad idrott.

Ett ytterligare skäl till att en ny undersökning efterfrågades var att tidigare genomförda under-sökningar inte kunnat göra anspråk på att vara riksomfattande och/eller representativa för hela idrotten.

Användning av idrottsanläggningar - en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar

9


10

1.2 Uppdraget

Forskargruppen i Idrottsvetenskap (Karlstads universitet/Göteborgs universitet) har tidigare, på uppdrag av Sveriges Riksidrottsförbund (RF, 2007b), genomfört en analys av fördelningen av trä-ningstider bland de sju mest populära lagidrotterna. En av slutsatserna i detta arbete var att det saknades en mer heltäckande översikt gällande dessa frågor inom den RF-organiserade förenings-idrotten. Mot bakgrund av den motion (RF, 2007a) som lades fram under RF-stämman, så pålystes behovet av utvecklad kunskap i dessa angelägna frågor. I samråd med RF-representanter (Anders Lundin m.fl.) utvecklade forskargruppen i Idrottsvetenskap preciserade frågeställningar relaterat till idrottsanläggningars nyttjande. Detta för att definiera och täcka in rådande kunskapsluckor inom problemområdet för anläggningars nyttjande utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Undersök-ningen genomfördes under vintern 2008/09, och databasen utgjordes av RF:s föreningsregister för att på ett adekvat sätt nå ut till aktiva idrottsföreningar i landet.

Rubricerat forskningsprojekt syftar till att beskriva och analysera den av RF organiserade fören-ingsidrotten utifrån:

- tillgången på anläggningar och om tillgången har geografi ska incitament

- hur tillgängligheten är fördelade i olika typer av idrottsanläggningar relaterat till fören-ingarnas behov

- hur jämställdhetsaspekter beaktas vid fördelning av tider (tillgänglighet)

- hur beaktas fördelning av träningstider sett ur ett åldersperspektiv

- vilka typer av styrdokument och prioriteringar som gäller vid fördelning av tider (privat och offentlig uthyrare)

I denna rapport skildras de huvudsakliga dragen i projektets resultat, där betoningen ligger på analysen av deskriptiva kvantitativa data samtidigt som vissa data av kvalitativ karaktär också belyses och tillförs analysen.


11

2. Tidigare studier utifrån ett jämställdhetsperspektivUnder början av 1900-talets andra hälft ökade antalet kvinnor inom idrotten och 1957 var ungefär 15 % av RF: s medlemmar kvinnor. Men det var först under 1960- och 70-talet som man mer fokuserat började fundera över och intressera sig för jämställdhet inom idrotten. Det kom dock att dröja ytterligare några årtionden innan jämställdhetsarbetet sköt fart på allvar, inom såväl folkrö-relsen som inom idrottsforskningen (Olofsson, 2009; RF, 2003).

Riksidrottsförbundets arbete med jämställdhet tog formellt sin början vid RF-stämman 1977, men det dröjde alltså fram till 1989 innan måldokumentet ”Idrottens jämställdhetsplan” lades fram. Denna uppdaterades sedermera 2005 och är fortfarande gällande. Ett av budskapen i dokumentet lyder:

” … alla är lika viktiga för idrot ten. Därför ska det inom idrottsrörelsen fi nnas jämställd-het mellan könen.” (Idrottens jämställdhetsplan, RF, 2005)

Idag finns det också inom flera kommuner riktlinjer för jämställdhet, vilka är speciellt utarbetade för föreningsidrotten beträffande de anläggningar som kommunen ansvarar för. Exempel på detta kan vara fördelning av träningstider bland idrottsföreningar (RF, 2005). I jämställdhetsplanen framlägger RF också att kommunerna bör bidra till att påverka idrotten i positiv riktning.

Idrottsforskaren Eva Olofsson (1989) som varit banbrytande inom den svenska idrottsforskningen vad gäller kön och jämställdhet har beskrivit den organiserade kvinnoidrotten i relation till Riks-idrottsförbundet (se Fagrell, 2009). Olofsson (1989) visade att idrotten, i synnerhet tävlingsidrot-ten, är en manlig verksamhet. Trots att kvinnor i högre grad hade börjat tävlingsidrotta under 1900-talets senare hälft, har idrotten alltjämt präglats av en stark manlig dominans. Olofsson (1996) har vidare studerat kvinnliga elitidrottares erfarenheter av och inställning till att idrotta på toppnivå. Resultatet visade att de elitidrottande kvinnorna upplevde att de hade haft sämre ekonomiska villkor än sina manliga kollegor och att de dessutom tvingats träna utifrån normen av manlig idrott. Olofsson konstaterade att kvinnorna alltför sällan opponerade sig mot de icke jämställda förhållandena.

Grahn (2008) konstaterar, i likhet med Olofsson, att det är männens idrott som utgör normen och att det är männen som är de huvudsakliga idrottarna. Hon har granskat läromedel som används för att utbilda ungdomstränare. Trots att det föreligger en jämn fördelning av flickor och pojkar i texterna, signalerar läromedlen att det är pojkar som är ämnade för idrott. Grahn har analyserat de läromedel som används för att utbilda ungdomstränare i fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, innebandy och simning. I läromedlen slår ofta kollektiva föreställningar om genus, det sociala könet, igenom inom idrotten. Att männen är de huvudsakliga idrottarna visas av att män oftare är med på bild och av att pojkar mer nämns som generella idrottare, medan flickor däremot ses som könsspecifika idrottare.

Även Larsson (2001, 2009) har ägnat sig åt att problematisera synen på män och kvinnor inom idrotten. Han pekar på att flickors idrottsdeltagande har ökat i takt med att ett allt mer utvecklat jämställdhetsarbete har synliggjorts. Larsson och Svender (2007) undersökte vad föreningar, som sökt pengar från Handslaget, valde att använda medlen till. Ett av Handslagets specifika mål var att “satsa på flickors idrottande”. I studien delade Larsson och Svender upp undersökningsgrup-perna i två kategorier. Den första kategorin bestod av idrottsföreningar som traditionellt anses


12

som kvinnliga (exempelvis ridning, konståkning och gymnastik) den andra av idrottsföreningar som anses företräda mer manliga idrottsgrenar (exempelvis brottning, ishockey och bandy).

Av resultaten framkom att föreningarna med traditionellt ”kvinnliga” idrotter avsåg att använda pengarna till att få fler flickor att stanna inom idrotten. Vad gällde föreningar med inriktning mot mer ”manliga“ idrotter menade Larsson och Svender att de ekonomiska resurserna användes till att anpassa idrotten till deltagarna istället för tvärtom. Larsson och Svender såg således ett behov av att mer tydligt uppmana föreningar att styra projektmedlen till att öka förståelsen för de krav som kommer till uttryck bland flickor i deras idrottande under tonåren.

Andreasson (2007) har också berört frågor kring hur idrotten kan och bör omvandlas för att bli mer jämställd. Exempel på frågor som lyfts fram är: Varför blir det en så ”grabbig” jargong när killar möts inom lagidrotten? Hur kan detta te sig för damlag inom lagidrotten? Syftet med avhandlingen var att analysera hur kön, kropp och sexualitet konstrueras inom lagidrotten. Han valde att studera ett manligt handbollslag och ett kvinnligt fotbollslag, utifrån en etnografisk ansats (observationer, intervjuer och deltagande i de båda kollektivens vardag). Genom att försöka belysa de maktprocesser som verkar i de båda idrottskollektiven, ville Andreasson (2007) rikta uppmärksamhet mot hur genus- och maktstrukturer konstrueras inom lagidrotten.

När lagidrottare möts i träning, matcher, eller i andra aktiviteter kopplat till deras idrott, är det tydligt att de träder in i en sfär som utgör ett tydligt avgränsat socialt rum (jmf. Fundberg 2003, Brännberg 1998). Andreasson (2007) menar att deltagarna visar andra sidor av sig själva, som de annars inte ger uttryck för. I det manliga kollektivet ger män uttryck för en lättnad över den tydlig-het och enkelhet som existerar inom laget. Kvinnorna däremot upplever det som mer komplicerat att förena fotbollen med sin kvinnlighet. Strävan efter att få spela fotboll på jämställda villkor har lett till att kvinnorna internaliserat fotbollens manliga normer och ideal, menar Andreasson. Vidare framhåller han att så länge som idrottsliga prestationer mäts och värderas utifrån en hege-monisk maskulinitet, så är det svårt att tala om jämställd lagidrott.

I sammanfattning kan vi lyfta fram att antalet studier angående genus och idrott ökat markant de senaste 20 åren. Olofsson (2009) menar att detta har givit oss en kunskapsgrund för att kunna se nya perspektiv på manligt och kvinnligt inom idrotten. Detta har förbättrat vår idrottsverksamhet, vilket flera av de ovan genomgångna studierna bidragit till.

Definition - jämställdhet

Ett begrepp som jämställdhet kan innefatta mycket, och är i mångas mening dynamiskt och ibland svårfångat utifrån vilken kontext som behandlas. Men det kan icke desto mindre betecknas som ett normativt begrepp, som rör relationen mellan kvinnor och män. I denna studie tar vi stöd i tidigare RF-dokument (2003, 2005) för vår syn och definition av detta begrepp.

”Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer inom alla områden” (Idrottens jämställdhetsplan, RF, 2005)

Viktiga delmål som betonas inom den RF-styrda idrottsrörelsen är lika möjligheter att utöva idrott, att kvinnor och mäns idrottande värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt, att kvinnor och


13

män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ, att arbetsformer och fördelning av uppdrag utformas så att kvinnor och män får lika stora möjligheter att medverka, samt att jämställdhetsperspektivet ska vara införlivat i den dagliga verksamheten och genomsyra alla verk-samhetsområden (RF, 2003, 2005).

2.1 Föreningsidrottare med funktionsnedsättning

Genomgången ovan har påvisat att det fortfarande finns obalans i jämställdhetsförhållanden uti-från genus inom idrotten. Vidare så är även frågan om jämlikhet särskilt relevant inom området för idrottare med funktionsnedsättning, då detta är angeläget för att ändra på de alltför ofta före-kommande kollektiva föreställningar om hur och vilka som kan bedriva idrott (Wickman, 2007).

I det Handikappsidrottsliga programmet (www.handikappidrott.se) skriver Svenska Handikapp-idrottsförbundet att tillgänglighet och tillgång till idrotts- och motionsanläggningar måste mot-svara de förväntningar och behov som personer med funktionshinder har. Tilldelning av lokaler måste vara på lika villkor. Man skriver också att utrustning i hallar och anläggningar skall vara så beskaffade att alla kategorier av funktionshindrade kan utöva verksamhet efter sina egna för-utsättningar. Därför är det viktigt att kommuner (och andra uthyrare av idrottsanläggningar) vid all planering och schemaläggning av träning och tävlingstider beaktar handikappidrottens behov.

Reyes (2008) har undersökt sexton projekt inriktade på barn och ungdomar med funktionshinder och som fått ekonomiskt stöd från Handslagets speciella insatser. Syftet var att få fram en generell bild av hur väl projekten har lyckats hitta metoder och förhållningssätt som kan vara av värde för framtida insatser inom idrottsrörelsen. Reyes skriver om anläggningsbehovet att det krävs samar-bete mellan inblandade parter för att underlätta rekryteringen till anpassade fysiska och idrottsliga aktiviteter, bland annat genom att anpassa idrottsanläggningarna efter idrottarnas olika behov. Att så inte alltid sker framgår av Eriksson, Kristén, Patriksson och Stråhlmans (2008) riksomfattande utvärdering av Handslagets fem målområden, där 16 % av de tillfrågade projektansvariga redogör att ett av de vanligaste problemen med att genomföra verksamheten är just bristen på anpassade lokaler. Således finns det all anledning att även beakta denna typ av begränsande faktorer vid en analys av funktionshindrade idrottares tillgång till idrotts- och motionsanläggningar.

2.2 Tillgänglighetsperspektivet

Beträffande tidigare studier av träningstider i idrottsanläggningar finns det endast ett mindre antal sådana. Blomdahl, Elofsson och Öhman (2003) studerade om flickor får sämre träningstider och man kunde konstatera att tidigare studier inom detta område kom från enskilda iakttagelser och att de inte var grundade i någon systematiskt analys. I den studie som Blomdahl m fl (2003) genomförde var syftet bland annat att kartlägga hur bokade tider nyttjas ur ett ålders- och köns-perspektiv. I studien tillfrågades totalt 36 000 informanter i Stockholm och syftet begränsades till att omfatta verksamheter i idrottshallar. Resultatet visade att flickor/kvinnor som grupp inte hade fått sämre träningstider i idrottshallar än pojkar/män i Stockholms stad utan snarare rådde det motsatta förhållandet. Andelen pojkar/män som hade så kallade dåliga träningstider var större än för gruppen flickor/kvinnor. Störst var skillnaderna i åldersgruppen 13-16 år, medan det var något mindre i åldersgruppen 7-12 år. I alla åldersgrupper hade pojkar/män i högre grad än flickor tilldelats tider efter kl 20.00 på vardagar. För att generalisera Blomdahls m fl (2003) studie till ett riksperspektiv måste man först påtala några av studiens brister. Urvalet är geografiskt begränsat, även om undersökningsgruppen är stor. Dessutom har man enbart valt idrottshallar vilket begrän-


14

sar antalet idrotter. Slutligen kan man naturligtvis ha olika åsikter om vad som är bra och dåliga träningstider.

Örebro läns idrottsförbund (Bergvall-Virtanen m fl, 2008) genomförde ett projekt med syfte att undersöka om, och i så fall hur, det går att frigöra mer tid i befintliga idrottshallar. Genom obser-vationer och kartläggningar av nyttjande av idrottsanläggningar i två kommuner i Örebro län, samt med en enkätstudie på nationell basis till landets samtliga kommuner, ville författarna eta-blera en modell för hur man utnyttjar idrottsanläggningar så effektivt som möjligt. Nyttjandet av bokade tider i de två undersökta kommunerna gjordes under en vecka på våren och en vecka på hösten 2005. Totalt gjordes 399 observationer i de utvalda idrottshallarna. Alla disponibla tider var bokade i hallarna och de mest förekommande idrotterna var innebandy följt av fotboll. Enkäten i den nationella undersökningen skickades ut till alla 290 kommuner i Sverige och 196 av dessa besvarade enkäten (svarsfrekvens på 68 procent).

Resultatet av observationerna i Örebro län visade att det finns möjlighet att frigöra relativt mycket träningstid genom olika effektiviserande insatser. Dessa insatser täckte dock inte det behov som föreningslivet hade. I de undersökta hallarna nyttjades 86 procent totalt av de bokade tiderna och 73 procent av bokad tid nyttjas för barn och ungdom (7-20 år). Omkring 36 procent av tiderna nyttjas av flickor/kvinnor. Detta motsvarar inte ett 50-50 förhållande, men det svarar mot den fördelning av män och kvinnor som finns inom RF. Författarna skriver vidare att i 14 procent av observationerna stod hallarna helt tomma, vilket motsvarar ca 168 minuter (närmare 3 timmar) per vecka och hall. Man drog slutsatsen att det gick att frigöra motsvarande 50 minuter per hall och vecka genom att reducera tid för framtagande och borttagande av material, uppvärmning, teoretiska genomgångar och stretching. Undersökningen visar också en stor spridning i förening-arnas bokningar över hel säsong. Bokningar från fem till elva månader förekom, därutöver står lokalerna mestadels tomma. Mindre än hälften av föreningarna upplevde att de kunde påverka tilldelning av tider och var generellt nöjda. Studien visar också att det fanns stora förbättringsmöj-ligheter när det gäller att återrapportera outnyttjade tider (avbokningar mm).

Den nationella enkätundersökningen till landets kommuner visade att drygt 90 procent av kom-munerna har en policy, ett idrottspolitiskt program eller andra riktlinjer för att reglera fördelning av tider i kommunens idrottsanläggningar. Verksamhet för barn och ungdomar prioriteras i mer än två tredjedelar av kommunerna. I många hallar uppstår ”strötider” som inte används på grund av att föreningar exempelvis har bortamatcher eller inställda träningar. Det är 58 procent av kom-munerna som uppger att föreningarna sällan eller aldrig återlämnar tider de inte ska använda till kommunen. Det är vanligast i de kommuner där ingen hyresavgift tas ut. Dessutom visar resulta-ten att föreningarna som har bokat block om flera tider har större möjlighet att omfördela tiderna inom föreningen.

Högman (2009) ville i sin fallstudie (intervjustudie) av en kommunal vinteranläggning undersöka hur träningstiderna fördelades mellan föreningarna och inom föreningarna. Anläggningen ligger i en mellanstor stad i Mellansverige och har en av Sveriges största konstfrusna isar. Isstadion saknar dock tak. Sex idrottsföreningar bedriver sin verksamhet på anläggningen från november till mitten av mars. I genomsnitt genomförs ca 45-50 träningspass och 8-10 matcher i veckan på isstadion. Tillkommer gör även ca 20 timmar allmänhetens åkning per vecka. Syftet var således att studera om det var någon särskild träningsgrupp (män, kvinnor, senior, junior, barn) som fick bättre träningstider än övriga samt vad som ligger till grund för fördelningen av träningstiderna, och om man i sina besluts- och fördelningsprocessen medvetet arbetar utifrån ett jämställdhets-perspektiv.


15

Angående träningstidernas fördelning var det inte mycket i resultatet som utmärkte sig. Till exempel var fördelningen av träningstiderna i huvudsak baserad på ålder, där utgångspunkten var att yngre skall träna tidigare och följaktligen äldre senare med stigande ålder. Respondenterna i undersökningen som helhet var sammanfattningsvis relativt nöjda med träningstiderna. Den stu-derade anläggningens nyttjande bygger på att beslutsfattare har rättvisa och sunda värderingar, och att ansvariga agerar utifrån detta. Frågan är dock om man kan förlita sig på en sådan princip, som är starkt kopplad till berörda personers goda förnuft, och framförallt, kommer det vara så i framtiden? En av respondenterna i studien framhåller just vikten av en policy för hur tiderna skall fördelas. Dels för att undvika mindre meningsskiljaktigheter som ibland uppstår i samband med fördelning av träningstider. Dels för att underlätta i beslutsprocessen och sedan även för att säker-ställa att verksamheten förblir jämställd även i framtiden, oavsett vilka som ansvarar för besluten (Högman, 2009).

Fahlén och Sjöblom (2008) har också specialstuderat anläggningsfrågan, som de också lyfter fram som en aktuell och ”het” fråga, inte minst utifrån de statliga medel som tillskjutits i form av idrottssatsningar som Handslaget och Idrottslyftet. Deras studie syftade primärt till att belysa konsekvenserna av ändrade ägar- och driftsförhållanden, med särskilt fokus på tillgänglighet. Fall-studien innefattade anläggningar i en storstad och en medelstor kommun.

I resultaten framgick att kommunledningar ser idrott som samhällsnyttig, men man bjuder ändå sällan in föreningsidrottens företrädare för att samverka kring framtidsfrågor. Vidare pekade Fahlén och Sjöberg på att fritidsnämnder framhåller en ”idrott åt alla”, men trots det prioriterar redan ”aktiva” grupper, och då som en konsekvens av detta bortser från de mindre bemedlade grupperna. De konkluderar sin studie genom att säga att idrottspolitiken i kommunerna (2008, s.87);

”…påverkar den lokala anläggningsstrukturen möjligheterna för olika gruppers tillgäng-lighet till idrott, fysisk aktivitet och annan fritidsutövning på fl era sätt…”

”…har stor inverkan på det lokala föreningslivet…”

”…påverkar i stor utsträckning de icke-organiserade idrotts-, motions- , och friskvårdsak-tiviteter och på lokalsamhället i stort…”

Nyttjande av anläggningar, fördelning av träningstider ägandeförhållanden m m är således frågor som går att relatera till de flesta nivåer i samhället och inte minst till en av de mäktigaste folk-rörelser vi har det vill säga idrottsrörelsen. Dessa frågor låg också till grund för det uppdrag som Augustsson, Stråhlman, Patriksson och Wagnsson fick under 2007 (RF, 2007b). Augustsson m fl analyserade ett datamaterial som var insamlat av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA). I denna studie ingick cirka 400 slumpvis utvalda idrottsföreningar med barn- och ungdomsverk-samhet. De undersökta idrotterna var lagidrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. Resultaten visar att majoriteten av de undersökta föreningarna har prio-riteringsordningar för fördelning av träningstider och att dessa i första hand baseras på ålder och nivå på utövandet. I snitt driver 1 av 10 föreningar egna anläggningar där fotbollen dominerar med 1 av 5 föreningar med egen anläggning. Resultaten pekar på att fördelningen av träningstider i olika typer av anläggningar följer ett relativt traditionellt mönster inom de flesta undersökta idrottsgrenarna. Principen är att ju yngre deltagare i lagen desto tidigare träningstid. Man kan inte heller utläsa i materialet att någon grupp, pojkar eller flickor, skulle vara särskilt förfördelade,


16

vilket överensstämmer med resultat från tidigare studier inom området. Den genomförda rappor-ten visar att ålder och idrottsnivå har betydelse för vilka träningstider olika lag får i de föreningar som ingick i studien, men att kön alltså inte verkar ha det.

Sammanfattningsvis pekar genomgången av tidigare studier på att en debatt kring resursfördel-ningen inom idrott bör följas av aktiva åtgärder. Inom ramen för Handslaget fanns möjligheter att söka anläggningsbidrag för att öka förutsättningarna för fler att idrotta. Under senare år har dessutom flera privata företag, med idrott som affärsidé, etablerats i landet och därmed har också antalet anläggningar för idrott utökats. Oavsett fögderi och verksamhetsinriktning måste devisen Idrott åt alla stå i centrum och prioriteras i frågor som rör resursfördelning.


17

3. Undersökningens design

3.1 Tillvägagångssätt

Den undersökningsdesign som använts i denna rapport bygger i huvudsak på en enkätundersök-ning1 till ett urval av föreningar. Två mindre specialstudier har dessutom genomförts som fallstu-dier. Forskargruppen har också använt interaktiva webb-baserade mätinstrument av ”on-line-typ” (se bilaga). De olika instrumenten lades på en ”hemsida”, där respondenterna genom en internet-ansluten dator kunde besvara frågorna (både med fasta och öppna svarsalternativ)2. Missivbre-ven skickades med e-brev och adresserades till en i föreningen centralt placerad tjänsteman eller förtroendevald. Enkäten skickades ut i december 2008 och en påminnelse distribuerades strax före jul samma år. Datainsamlingen avslutades i slutet av januari 2009. Svagheten med detta för-faringssätt är att alla föreningar i Sverige inte finns registrerade med e-mejladresser, en erfarenhet som bland annat gjordes vid utvärderingen av det så kallade Handslaget. Erfarenheterna från den studien visade dock att frånvaron av elektroniska kommunikationsresurser var relativt slumpmäs-sigt fördelat och påverkade resultatet i mindre utsträckning.

3.2 Mätinstrument

Målet var att finna en design som tog hänsyn till Anläggningsprojektets syfte och premisser. Delar av den design som använts i tidigare liknande genomförda projekt, exempelvis utvärderingen av Handslaget (Patriksson, m.fl, 2004), har använts. Det betyder att respondenterna uppmanades att ta ställning till ett antal förutsättningar för idrottsutövande främst för att underlätta analysen av anläggningsbehov. Frågedesignen och frågeformulär var uppbyggda så att ett antal områden rela-terat till anläggningsproblematik kunde etableras och undersökas. Det handlar om:

• Föreningarnas struktur

Strukturen på det urval som använts vid datainsamlingen, vilka idrotter utövas, var i landet fi nns föreningarna belägna, hur stora är de, hur fördelningen ser ut mellan kön och ålder samt tillgången till ideellt arbetande och anställda ledare.

• Jämställdhetsperspektiv och anläggningsfrågan

Respondenternas syn på jämställdhetsaspekter inom svensk idrott och hur dessa påver-kar fördelningen av idrottsanläggningar.

• Policy och förvaltning

Principer för anläggningars uthyrning och förvaltning (exempelvis ägande och skötsel)

• Tillgång till idrottsanläggningar Anläggningsbehov och typ av idrott, säsong och anläggningens funktioner.

• Anläggningens förutsättningar och administration

Förutsättningar för idrottsverksamhet och relationer till den som äger eller hyr ut anläggning.

1 Frågeformulären fi nns som bilaga.2 Respondenterna hade också den möjligheten att rekvirera tryckta frågeformulär med post och sedan återsända dessa på tradi- tionell väg. Mycket få respondenter (3 st) har utnyttjat detta förfaringssätt.


18

Dessutom kategoriserade frågeformulären utifrån tre olika förutsättningar för idrottsutövande. Respondenterna tillfrågades om idrottsverksamheten i huvudsak utövades:

• Inomhus på vinterhalvåret

• Utomhus på sommarhalvåret

• Utomhus på vinterhalvåret

Kriterierna för den fjärde varianten, i huvudsak inomhus på sommarhalvåret, var det inte någon idrott som uppfyllde. Skälet till denna indelning handlar i huvudsak om de olika behov av anlägg-ningar som förekommer, dels beroende på om man i huvudsak har vinter- eller sommarsäsong, dels om man i huvudsak är ute eller inomhus.

3.3 Analys

Resultaten av dataanalysen presenteras i resultatredovisningen. De frågor som i huvudsak har betydelse för undersökningen syfte har särskilt lyfts fram och diskuteras. Det handlar om premis-ser för idrottsutövning beroende på kön, ålder, idrott och inom vilket geografiskt område som föreningen är belägen. Dessutom har respondenternas synpunkter på hur förändringar och förbätt-ringar i anläggningsfrågan kartlagts. Avgörande för undersökningens konsistens är dock frågor om validitet och reliabilitet det vill säga de grundläggande begreppen i en undersökningssituation. Validitet och reliabilitet i denna studie är i huvudsak kopplade till mätinstrumenten. Vad beträf-far frågeformulärens validitet så har, som tidigare nämnts, strukturer för frågeformulering och för frågornas innehåll tidigare prövats i den så kallade Arvfondsutredningen (Patriksson, m.fl, 2004) och i utvärderingen av Handslaget (Eriksson, m.fl, 2008) och vid båda tillfällena har ett tillfredställande resultat uppnåtts. Syftet i denna studie är bland annat att mäta om föreningarna anser att tillgången på anläggningar täcker behovet och om fördelningen följer jämställdhetsprin-ciper. Eftersom dessa frågor har kunnat besvaras och att det interna bortfallet är litet så höjer det naturligtvis studiens validitet. En annan central validitetsfråga är diskussioner om huruvida de svar som respondenterna avlägger är sanningsenliga. Ett rimligt sätt att göra det på är att jämföra resultaten från denna studie, med tidigare tids- och innehållsrelevanta studier. Jämförelser som gjorts med exempelvis Augustsson m.fl (RF, 2007b) och även andra refererade studier visar rela-tivt överensstämmande resultat. Vidare måste vi utgå ifrån att de uppfattningar som förmedlas är sanna för de personer som förmedlar dem och det i flera fall är deras upplevelser och deras tolkningar som står i centrum. Resultatredovisningen är objektiv eftersom den återger mätbara data på parametrisk nivå (ex. medlemsantal, tider mm) och subjektiva data på icke-parametrisk nivå (ex. respondenternas uppfattningar om kvalitet och nöjaktighet). Den design som studien har får därför anses uppfylla krav på hög validitet.

När analysinstrument av liknande slag prövats i tidigare studier så ökar det frågornas reliabilitet och många av de centrala frågorna i denna studie har använts förut. Analysen av svaren visar också att respondenterna i liten utsträckning upplevt att frågorna varit mångtydiga och besvärliga att besvara. Det som anses mest problematiskt är de så kallade skattningsskalorna som används för att mäta respondenternas uppfattningar (ex. nöjaktighet med anläggningar). Detta är inte unikt för denna studie, och eftersom gängse förfaringssätt har använts vid skalkonstruktion har mätin-strumenten i någon mån en högre grad av slumpmässiga mätfel.

Undersökningsresultatens generalitet, till slut, vilar på bedömningen i vilken utsträckning resulta-ten från en undersökning är tillämpliga på andra situationer (Stråhlman, 1997). Generaliserbarhe-ten förbättras genom att man ger en rikhaltig och tät beskrivning och tillräckligt med information


19

för att kunna överföra resultaten och avgöra hur typiska de är. Med tanke på urvalets sammansätt-ning och denna studies resultat i relation till tidigare undersökningar, måste resultaten från dessa premisser anses besitta hög generalitet.

3.4 Bortfallsanalys

Det adressregister som erhölls från RF innehöll ett urval på närmare 7500 adresser till föreningar och förbund i landet. Ett antal av 2500 var obrukbara. Av de 5000 missivbrev som skickades ut återkom 1298 ifyllda (svarsprocent 26 %). De inledande frågorna i frågeformulären hade lika ordalydelse för alla inriktningar och handlar om de utvalda föreningarnas/sektionernas bakgrund och förutsättningar. Det skall omedelbart och med emfas påpekas att svenskt föreningsliv har en komplicerad struktur, som kan vara svår att överblicka och fånga i en dataanalys. Exempel är de olika idrottsgrenarnas varierande storlek och karaktär och föreningslivets skiftande förutsätt-ningar både vad gäller ekonomiska och geografiska realiteter. Vissa föreningar bedriver enbart en idrott, medan andra har flera idrotter, andra föreningar har sektioner - både för damer, herrar och ungdomar - och har därmed ett skiftande anläggningsbehov.

Naturligtvis måste ett så stort bortfall behandlas varligt. Samtidigt var det adressregister som erhölls från RF inte ett representativt urval för populationen svenska idrottsföreningar. Därför kommer denna bortafallsanalys att koncentreras på respondenterna som faktiskt svarat och om detta urval kan anses vara representativt för svenska idrottsföreningar (även om undersökningspo-pulationen inte var representativ för svensk idrott, så kan urvalet vara det). Inledningsvis kommer därför ett antal bakgrundsvariabler att presenteras och analyseras.

Det absolut vanligaste i svensk idrott är att en förening har en idrott på programmet. Exakt hur fördelningen mellan enidrottsföreningar och fleridrottsföreningar ser ut finns ingen tillförlitlig statistik för. Däremot finns fördelningen för undersökningsgruppen (tabell 2:1).

Tabell 2:1. Fördelningen i urvalet för föreningar med en respektive fl era idrotter (n=1294).

Antal %

Vi är en förening med...

En idrott 943 73

Flera idrotter 338 26

Annat 13 1

Av de 1294 föreningar som svarat på denna fråga var 943 (73%) föreningar som bedrev en idrott medan och 338 (26%) bedrev flera idrotter (13 föreningar hade angivit ett annat alternativ än de två redan angivna). De idrotter som utövas täcker ett stort antal av de olika specialidrottsförbund som utgör RF:s kärna. Ett problem relaterat till denna fråga var att vissa föreningar, som hade flera idrotter, hade svårt att särskilja anläggningsbehovet utifrån undersökningens syfte, då man i första hand såg till hela föreningens anläggningsbehov, inte enskilda idrotters. Bakgrunden är att de föreningar som angett flera idrotter, de har i enkäten uppmanats att svara med det förbund som enkäten avser (den sektion som besvarar enkäten ex. friidrott – Svenska friidrottsförbundet o.s.v.). Då adressmaterialet som erhållits från RF inte angav vilka idrotter det rörde sig om så kunde vi inte ange detta i missivbrevet. Eftersom 73 % av föreningarna enbart har en idrott, har detta förhållande inte varit något större problem. Återstående 26 % har inte heller haft några svårigheter med förståelse av frågan, utan de har valt att besvara frågeformuläret med en relevant idrott som utgångspunkt.


20

Ett mindre antal föreningar har dock hört av sig med denna komplikation som orsak och dessa har uppmanats att välja någon av de idrotter man utövar relativt utvärderingens mål och vi får utgå ifrån att dessa val skett slumpmässigt.

Genom att efterfråga föreningarnas specialförbundstillhörighet är ambitionen att ge en bild av vilka förbund som de svarande föreningarna tillhör och också att kunna visa på urvalets repre-sentativitet. I urvalet finns ett mindre antal föreningar (40 st) som angivit tillhörighet till flera förbund och där har det först angivna valts.

Tabell 2:2: De 21 största förbunden i studiens urval3 (n=1 300)

Antal föreningar %

Vilket förbund inom RF är föreningen ansluten till?

Fotbollförbundet 201 15,5

Ridsportförbundet 113 8,7

Orienteringsförbundet 79 6,1

Gymnastikförbundet 67 5,2

Friidrottsförbundet 63 4,8

Skidförbundet 62 4,8

Bowlingförbundet 56 4,3

Innebandyförbundet 49 3,8

Bordtennisförbundet 47 3,6

Basketbollförbundet 40 3,1

Ishockeyförbundet 36 2,8

Handbollförbundet 35 2,7

Budo- & Kampsportförbundet 32 2,5

Tennisförbundet 25 1,9

Volleybollförbundet 23 1,8

Sportskytteförbundet 21 1,6

Badmintonförbundet 19 1,5

Motorcykelförbundet 18 1,4

Sportdykarförbundet 17 1,3

Simförbundet 17 1,3

Cykelförbundet 17 1,3

Vi kan konstatera att fördelningen i studien skiljer sig från andra fördelningar som anger speci-alförbundens inbördes storlek. Ett problem är att det finns flera parametrar som kan bestämma förbundens storlek (antal medlemmar, antal aktiva medlemmar, antal medlemmar under 20 år, förbundens ekonomi, hur ofta de syns i massmedia osv.). Den fördelning som RF redovisar för föreningsidrotter med flest utövare 13-20 år (www.rf.se) har i detta speciella fall använts som jäm-förelsematerial, eftersom mängden utövande idrottare är en betydande parameter för behovet av anläggningar. Föreningar tillhörande fotbollförbundet är då störst både i urvalet och bland antalet utövare. Ridsportförbundet tillhör också de största medan orientering och friidrott inte är bland

3 Hela fördelningen i bilaga


21

de allra största förbunden sett till det totala antalet utövare i åldersgruppen 13-20 år. Dock finns alla de stora4 förbunden representerade i tabellen ovan, dock med annan inbördes ordning än vad som är fallet när man jämför med den tidigare av RF beskrivna fördelningen (som inte heller den ger någon exakt korrekt fördelning mellan förbunden). Kontentan av resonemanget ovan är att fördelningen i studien får anses vara relativt representativ sett till förbundstillhörighet.

Hur fördelar sig föreningarna geografiskt? Föreningslivet, sett till antalet föreningar visavi befolk-ningen fördelning, är inte proportionell med de svenska länens befolkningsmässiga storlek. Vi vet också att individer i glesbygd i större utsträckning både är medlemmar och tar förtroendeuppdrag i idrottsföreningar än vad som är fallet i storstadsregioner (www.scb.se). Dessutom är ungdomar i glesbygd i större utsträckning medlemmar i idrottsförening - relativt sett (ibid).

Tabell 2:3. I vilket län fi nns föreningen? (n= 1300)

Antal %

I vilket län finns föreningen?

Västra Götaland 204 15,7

Stockholm 182 14,0

Skåne 136 10,5

Dalarna 66 5,1

Värmland 64 4,9

Halland 56 4,3

Norrbotten 52 4,0

Östergötland 51 3,9

Uppsala 50 3,8

Jönköping 49 3,8

Västernorrland 46 3,5

Gävleborg 44 3,4

Örebro 43 3,3

Södermanland 38 2,9

Kalmar 38 2,9

Västerbotten 37 2,8

Kronoberg 32 2,5

Jämtland 32 2,5

Västmanland 29 2,2

Blekinge 24 1,8

Gotland 19 1,5

Dalsland 1 ,1

Internt bortfall 7 ,5

4 Med stora förbund menas de som i RF:s statistik fi nns på de 10 första platserna för tävlingsidrotter.


22

I urvalet finns de flesta föreningarna i de folkrika länen, men kvarstår dessa inbördes förhål-landen när man jämför dessa per capita? Att det är i Västra Götalandsregionen, region Skåne samt Stockholms län som vi finner flest föreningarna i urvalet är inte överraskande. Däremot är det mer förvånande att Dalarnas län, Värmlands län, Halland län och Norrbottens län är så välrepre-senterade. Betraktar man fördelningen för antalet föreningar i RF:s olika distrikt per capita, så finner man dock att Jämtland/Härjedalen, Dalarna och Gotland är de relativt mest föreningstäta distrikten i landet (>30 föreningar/10.000 inv), medan de befolkningstäta distrikten är de mest föreningsglesa (<20 föreningar/10.000 inv) (www.rf.se). De uppräknade länen ovan kan knappast räknas till de befolkningstäta. Man kan säkert och på goda grunder anta att föreningar i befolk-ningstäta distrikt är större vad beträffar antalet medlemmar med tanke på det befolkningsmässigt större underlaget. Vidare kan man inte heller avfärda tanken på att det ligger en intressedimension i att besvara en enkät, samt att svarsfrekvensen möjligen kan påverkas av de yttre omständligheter man har beträffande tillgång till anläggningar (exempelvis om de men små anläggningsresurser svarat i större utsträckning). Trots detta måste den geografiska fördelningen, med ovan presente-rade data som stöd anses vara approximativt representativ.

Fördelning utifrån kommuntillhörighet, som visas nedan, har liknande struktur som länsindel-ningen, det vill säga de stora kommunerna har flest föreningar som svarat på enkäten.

Tabell 2:4. I vilken kommun fi nns föreningen (de tio största)5? (N=1300 totalt)

Antal

I vilken kommun finns föreningen Stockholm 183

Göteborg 38

Uppsala 25

Malmö 24

Gotland 20

Karlstad 19

Örebro 17

Växjö 17

Luleå 17

Halmstad 17

Stockholm har som synes en mycket hög siffra och det beror på att föreningar i Stockholms kranskommuner (Danderyd, Huddinge, Salem, Sollentuna, Solna m.fl) har svarat att de tillhör Stockholms kommun. Om detta faktum anses anmärkningsvärt så kan vi också föra upp på detta anmärkningsvärda konto att föreningar från kommuner som Gotland och Luleå svarat i så stor utsträckning. Stora kommuner som saknas är Borås (16 föreningar), Helsingborg (9), Jönköping (10), Linköping (16), Norrköping (10), Sundvall (16) och Västerås (10). Dessa finns alla på plat-serna närmast efter de 10 kommuner med flesta deltagande föreningar.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det urval av förningar som utgör basen i denna studie är i flera avseende ett tvärsnitt av svenska idrottsföreningar, och att resultaten i denna studie kan betraktas som approximativ representativ för svenska idrottsföreningar. Den fortsatta resultatre-

5 Hela listan fi nns som bilaga


23

dovisningen kommer att belysa ett antal sådana parametrar (antal medlemmar, ledare m m). På vissa punkter finns dock skillnader. När det gäller de olika SF:ens inbördes storlek är det svårt att ange en tillförlitlig rangordning, det beror på vilka parametrar som rangordnas. Trots detta dras ändå slutsatsen att materialet har avsevärd generalitet.

3.5 Etiskt förhållningssätt

Överväganden har gjorts utifrån vetenskapsrådets (VR, 2002) forskningsetiska principer. Dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att information skall ges utifrån vilka villkor som respondenterna delta i undersökningen. I mis-sivbrevet angavs under vilka förutsättningar som undersökningen genomfördes. Samtyckeskravet innebär i detta fall att det var frivilligt att delta, det fanns inget krav att deltaga. Data har behand-lats anonymt varför inga personer eller föreningar kan identifieras i resultatredovisningen och därmed har också kravet på konfidentiellitet uppfyllt. Nyttjandekravet innebär att informationen endast får användas i angiven forskning och så är fallet i denna studie.


24

4. Resultat

4.1 Presentation och analys – utvärdering av anläggningsbehov

Liksom denna enkät så är all idrott i era ögon de stora lagsporterna och TV-sporter, allt annat har inte med idrott att göra, det syns på de frågeställningar som ni ber mig svara på. Skall denna undersökning ha något värde så borde ni vidga era vyer. (Föreningsrepresentant)

Påståendet ovan är riktat som kritik mot denna undersökning och även om påståendet går att bemöta på en rad punkter (den fortsatta resultatredovisningen får visa detta), så finns en hel del välriktad substans att bära med sig i den problematik som denna undersökning fokuserar. Är det så att orättvisor och orättfärdigheter förekommer, att fördelning av anläggningsresurser6 inte beaktar demokratiska jämställdhets- och rättviseprinciper, att finansiella prioriteringar får anlägg-ningsförvaltarna att schavottera och att förutfattade och oheliga principer samt kamaraderi är på den grund som fördelningssystemen vilar. Eller har surdegar som odemokratiskt tänkande och otillbörligt agerande vädrats ut till förmån för demokratiska och rättvisa principer och rättmä-tigt handlande när det gäller fördelning av och tillgång till idrottsanläggningar? I propositionen 2008/09:126 Statens stöd till idrotten skriver regeringen att barn och ungdomar ska lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv, en princip som också kommer att påverka anläggningsfrågan. Regeringen är också tydlig i propositionen när man menar att personer med funktionsnedsättning skall kunna delta i idrottsverksamhet på samma villkor som andra och det innebär att man måste säkerställa att de har tillgång till idrottsanläggningar.

Resultatredovisningen i denna rapport kommer att belysa problematiken kring anläggningsfrågan utifrån ett antal olika aspekter och områden av betydelse. Dessa är:

• Föreningarnas struktur

• Jämställdhetsperspektiv och anläggningsfrågan

• Policy och förvaltning

• Tillgång till idrottsanläggningar

• Anläggningens förutsättningar och administration

4.2 Föreningarnas struktur

Vi konstaterade i inledningen av denna resultatredovisning att de flesta föreningar har en idrott på programmet (73 %). De föreningar som har fler än en idrott har i snitt 2 idrotter. Dessutom finns det ett antal föreningar som inte betraktar sig som idrottsföreningar, exempelvis en fackföre-ning för racerbåtförare, vissa bowlingklubbar och cykelklubbar samt ett antal dansföreningar.

6 Med anläggning menas en speciellt iordningställd arena, lokal inomhus eller plats utomhus där man utövar idrott (idrottshall, slalombacke, fotbollsplan m.m.).


25

Vidare menar några friskis & svettis-föreningar, föreningar som flyger med radiostyrda flygplan, föräldraföreningar samt jakt- och sportskytte föreningar, att man inte kan karaktärisera sig som idrottsföreningar.

För att få en bild av de svarande föreningarnas storlek och struktur besvarade respondenterna frågan om olika medlemstal. Redovisningen inleds med de föreningar som enbart består av en idrott.

Tabell 3:1. Medeltal för föreningarnas aktiva medlemmar, därav kvinnor samt passiva medlemmar.

Medeltal

Hur många aktiva medlemmar i föreningen? 186

Hur många aktiva kvinnor i föreningen? 88

Hur många passiva medlemmar i föreningen? 75

Tabellen ovan visar att de föreningar som svarat på enkäten har en relativt stor andel kvinnliga aktiva medlemmar (c:a 47 %). Tumregeln är annars att 35 – 40 % av RF:s aktiva medlemmar är kvinnor, beroende av vilka åldersgrupper man studerar och vilken aktivitetsnivå man inklude-rar i beräkningen. Just det sistnämnda förhållandet, att andelen kvinnor minskar med stigande ålder, syns tydligt om man studerar urvalet och tabellen över aktiva medlemmar uppdelat på åldrar (nedan).

Tabell 3:2. Procentuell fördelning för föreningarnas aktiva medlemmar, uppdelat på kön och ålderka-

tegorier (N= 1300)

%

Hur stor andel aktiva i föreningen är män 20 år och äldre? 30

Hur stor andel aktiva i föreningen är kvinnor 20 år och äldre? 18

Hur stor andel aktiva i föreningen är pojkar 19 år och yngre? 31

Hur stor andel aktiva i föreningen är flickor 19 år och yngre? 29

Skillnaderna mellan yngre pojkar och flickor är inte speciellt stor (2 %), medan den är relativt stor mellan männen och kvinnorna (12 %).

För att få en kompletterande bild redovisas också flersektionsföreningarnas förhållanden (efter den sektion som erhållit frågeformuläret). Frågorna till sektionerna ställdes med samma innebörd som frågorna till ensektionsföreningar.

Tabell 3:3. Medeltal för sektionernas aktiva medlemmar, därav andelen kvinnor

(N= 1300)

Medeltal

Hur många aktiva medlemmar i sektionen? 218

Hur många aktiva kvinnor i sektionen? 91


26

Förhållandena i uppdelningen på sektioner svarar i det närmaste mot resultatet för ensektionföre-ningarna och skillnaderna kan i det närmaste betraktas som försumbara. Skillnaden mellan ande-len flickor och pojkar i sektionerna är inte överdrivet stor medan skillnaderna mellan män och kvinnor är mera påtaglig.

Tabell 3:4. Procentuell fördelning för sektionernas aktiva medlemmar, uppdelat på kön och

ålderkategorier (N=1300)

%

Hur stor andel aktiva i sektionen är män 20 år och äldre? 31

Hur stor andel aktiva i sektionen är kvinnor 20 år och äldre? 15

Hur stor andel aktiva i sektionen är pojkar 19 år och yngre? 33

Hur stor andel aktiva i sektionen är flickor 19 år och yngre? 28

Beträffande den i idrottskretsar alltid lika intressanta ledarfrågan så visar det sig att deltagande föreningarna i snitt har 11 ideellt arbetande ledare/tränare som är män, medan antalet kvinnor som är ideellt arbetande ledar/tränare i snitt är 6 stycken, medan sektionerna har 14 resp. 7 ideellt arbetande ledare i snitt (se tabellen nedan). Detta svarar också väl emot den obalans som finns mellan könen på ledarsidan inom idrottsrörelse. Det är och har varit ett väl känt faktum under förra seklet och även in på det nuvarande att kvinnor varit underrepresenterade på ledarsidan. Dock håller förhållandena på att utjämnas.

Tabell 3:5. Fördelning för antalet ideellt arbetande och anställda ledare/tränare i föreningarna –

medeltal.

Medeltal i föreningen Medeltal i sektionen

Antal män som är ideella ledare/tränare idag? 11 14

Antal kvinnor som är ideella ledare/tränare idag? 6 7

Antal män som är anställda ledare/tränare idag? 1 1

Antal kvinnor som är anställda ledare/tränare idag? 1 0

När det gäller anställda ledarna/tränarna så är det långt ifrån alla föreningar/sektioner som har tillgång till detta. Av de 1300 föreningar som svarat på enkäten är det 273 föreningar som har anställda män och 118 föreningar som har anställda kvinnor (i sektionerna är det 58 resp. 22 st som har anställda ledare/tränare). Det är viktigt att betrakta siffrorna i tabellen ovan i detta ljus. Andelen föreningar som har både anställda män och kvinnor anställda är mindre än hundra i denna undersökning (5-7 %).

Sammanfattning

Det bör beaktas att det finns en viss överrepresentation av andelen kvinnor, som är medlemmar i de undersökta föreningarna. Ser man dock till fördelningen av andelen aktiva medlemmar, så svarar resultaten tydligare mot den fördelning som råder inom RF:s förbund i stort. Beträffande


27

andelen ideellt arbetande ledare är det fler män än kvinnor som har detta uppdrag (i snitt 11 män och 6 kvinnor). Andelen anställda ledare är mycket låg. Dessa förhållanden måste uppmärksam-mas framför allt när det gäller den undersökta gruppens representativitet och generalitet. Den fråga som man bör ställa sig i detta sammanhang är om den idrottsliga jämställdheten kan förbätt-ras, och om förhållandena mellan män och kvinnor är mer numerärt jämspelta i föreningarna eller om eventuella jämställdhetsbrister finns att söka i föreningarnas beslutstrukturer och fördelningar i styrelser eller andra beslutande strukturer?

4.3 Jämställdhetsperspektiv och anläggningsfrågan

I den bästa av världar finns det anläggningar/lokaler/hallar för alla idrottsutövare och alla behov. Men man kan inte med bästa vilja i världen säga att en sådan situation råder, och en sådan situa-tion är förmodligen, inom överskådlig framtid, en utopi. För att, trots detta, skapa en hållbar situation måste de anläggningsresurser som existerar, fördelas på ett så rättvist sätt som möjligt. Jämställdhetsaspekter är en viktig princip och RF har i sitt policydokument ”Idrotten vill” disku-terat anläggningsfrågan visavi jämställd idrott. För att i denna rapport belysa anläggningsfrågorna på ett så relevant sätt som möjlig, har vi valt att inleda resultatredovisningen med respondenternas syn på det idrottsliga jämställdhetsarbetet. Skälet är att skapa en grund för analysen av de frågor som handlar om anläggningsnyttjandet.

I frågeformuläret till de olika föreningarna uppmanades respondenterna att ta ställning till ett antal påstående om förhållandena inom svensk idrott. Påstående bemöttes med olika alternativ; instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer till viss del och instämmer ej. Detta är en typ av svarsalternativ som används relativt frekvent när skattningsskalor av denna typ används.

Det första påståendet var - Flickor och pojkar kan idrotta på samma villkor!

Tabell 3:6. Fördelning för påståendet - Flickor och pojkar kan idrotta på samma villkor!

Antal %

Flickor och pojkar kan idrotta på samma villkor! Instämmer helt 680 56,8

Instämmer till stor del 300 25,1

Instämmer till viss del 165 13,8

Instämmer ej 52 4,3

Total 1197 100,0

Tabellen visar att mer än hälften av respondenterna instämmer i detta påstående och sammantaget menar mer än 80 % att detta sker till stor del. Det som är anmärkningsvärt, är att så många (18 %) som till viss del instämmer eller inte instämmer. Det är respondenter från idrotter som konst-åkning, ridsport, korpen (benämns fortsättningsvis som en idrott även det inom detta är ett s.k. kategoriförbund), ishockey och segling som har den relativt största andelen som till viss del eller ej instämde i detta påstående. Det är viktigt att notera, att om man inte instämmer så betyder inte det att man inom den egna föreningen har ett icke jämställt förhållande. Man kan allmänt uppleva att situationen är av detta slag, eller att man möjligen råkat ut för orättvis behandling. De responden-ter som inte upplever att flickor och pojkar kan idrotta på lika villkor, dessa uppger också att man allmänt sett har ett större anläggningsbehov och man i större utsträckning skulle också kunna


28

utveckla verksamheterna ytterligare om man hade större tillgång till anläggningar. Om pojkar och flickor, män och kvinnor skall kunna idrotta på samma villkor är det ett måste att de också har lika tillgänglighet till idrottsanläggningar.

Nästa påstående var - Det är en manlig tradition som styr idrotten!

Tabell 3:7. Fördelning för påståendet - Det är en manlig tradition som styr idrotten!

Antal %

Det är en manlig tradition som styr idrotten! Instämmer helt 176 14,8




Total 1187 100,0

Det är 18 % som anser att detta påstående inte stämmer. De flesta menar med andra ord att det är en manlig tradition som styr idrotten, dock i olika hög grad. De respondenter som i störst utsträck-ning instämmer i detta påstående kommer från förbund som konståkning, flygsport, segling och ridsport. De som inte instämde alls i detta var framför allt respondenter från roddförbundet, simförbundet, danssportförbundet och judoförbundet. Det visar sig också att de som instämmer helt också är de som i störst utsträckning skulle kunna utöka sin verksamhet om man hade mer disponibla anläggningstider. Betydelsen av att anläggningsfrågorna inte styrs av någon form av misskrediterande traditioner accentueras och är avgörande för allas möjlighet till att kunna idrotta.

Det tredje påstående var - I vår förening har pojkar och flickor lika möjlighet att idrotta!

Tabell 3:8. Fördelning för påståendet - I vår förening har pojkar och fl ickor lika möjlighet att idrotta!

Antal %

I vår förening har pojkar och flickor lika Instämmer helt 936 79,7

möjlighet att idrotta! Instämmer till stor del 130 11,1



Total 1174 100,0

Här kan vi konstatera att en överväldigande majoritet instämmer i detta påstående. Närmare 80 % instämmer helt. De mest negativa (instämmer ej) fanns bland brottnings-, bandy-, och ishockeyför-bundets respondenter. I de föreningar som pojkar och flickor inte uppfattas ha samma möjligheter att idrotta finns också en större andel föreningar, relativt sett, som kan utöka verksamheten om det fanns tillgång till fler tider i olika idrottsanläggningar.

Det fjärde påståendet formulerades på följande sätt - I vår förening har flickor bättre anlägg-nings-/halltider än vad pojkarna har!


29

Tabell 3:9. Fördelning för påståendet - I vår förening har fl ickor bättre anläggnings-/halltider än vad

pojkarna har!

Antal %

I vår förening har flickor bättre anläggnings-/ Instämmer helt 38 3,4

halltider än vad pojkarna har! Instämmer till stor del 41 3,6



Total 1131 100,0

Detta påstående avvisas av de allra flesta respondenterna. Dock är det några få procent som menar att detta förhållande delvis råder. Bland dem som i störst utsträckning instämmer i detta påstående är respondenter från handboll-, volleyboll-, gymnastik-, ishockey-, basket- och ridsportföreningar. De som instämmer helt har i större grad ett behov av anläggningstider och man kan också tänka sig att utöka verksamheten om det fanns större tillgång till tider i anläggningar. Tolkningen av detta påstående är att det råder relativt likvärdiga förhållanden i anläggningsfrågan mellan pojkar och flickor i de undersökta föreningarna. Dessutom måste påpekas att vissa idrotter domineras av antingen flickor eller pojkar vilket naturligtvis påverkar resultatet.

Respondenterna uppmanades också att ta ställning till påståendet om – Flickors idrott räknas inte som lika viktig!

Tabell 3:10. Fördelning för påståendet - Flickors idrott räknas inte som lika viktig!

Antal %

Flickors idrott räknas inte som lika viktig! Instämmer helt 93 8,0




Total 1165 100,0

Sju av tio respondenter instämmer ej i påståendet, medan cirka 30 % av respondenterna menar att så är fallet helt eller delvis. Respondenter från förbund som konståkning, ridsport, gymnastik, handboll, innebandy och dans är de som i högre utsträckning instämmer helt. De som inte instäm-mer i påståendet ovan är de som skulle kunna utveckla sin verksamhet om så fanns möjlighet till mer tider i olika anläggningar.

I skriften Idrotten vill talas om jämställd idrott och RF.s ambitioner om att göra idrottsutövandet mer jämställt. Nästa påstående var formulerat sålunda - I vår förening arbetar vi för en jämställd idrott på alla plan (styrelse, ledare, mm)!


30

Tabell 3:11 Fördelning för påståendet - I vår förening arbetar vi för en jämställd idrott på alla plan

(styrelse, ledare, mm)!

Antal %

I vår förening arbetar vi för en jämställd idrott på Instämmer helt 788 66,9

alla plan (styrelse, ledare, mm)! Instämmer till stor del 206 17,5



Total 1177 100,0

Det är enbart 5 % som tillstår att man inte gör detta, medan de allra flesta menar att man arbetar för en jämställd idrott. För detta påstående finns inga större skillnader mellan förbundstillhörigheten.

Ytterliggare en viktig aspekt framlagd i RF:s skrift Idrotten Vill är hur idrotten bedrivs utifrån ett åldersperspektiv, tillika ett delsyfte i denna undersökning. Påståendet var formulerat - I vår förening är det seniorernas behov av träningstider som går först!

Tabell 3:12: Fördelning för påståendet - I vår förening är det seniorernas behov av träningstider som

går först!

Antal %

I vår förening är det seniorernas Instämmer helt 72 6,2

behov av träningstider som går först! Instämmer till stor del 114 9,8



Total 1169 100,0

Fördelningen visar att sju av tio respondenter ej instämmer i detta men att tre av tio gör det, dock i olika hög grad. Ser man till fördelningen på föreningarnas/sektionernas förbundstillhörighet så är det ishockey och innebandy som har största andel instämmer helt (29 resp. 21 %) och instämmer till stor del (22 resp. 21 %). Det är föreningsrepresentanter som inte instämmer i detta påstående som också har störst behov av mer anläggningstider och också skulle kunna tänka sig att utveckla verksamheterna om mer anläggningsresurser fanns.

Är det då ungdomsverksamheten som prioriteras?

Tabell 3:13. Fördelning för påståendet - I vår förening är det ungdomsverksamheten som prioriteras

vad gäller tillgång till anläggningar!

Antal %

I vår förening är det ungdomsverksamheten som Instämmer helt 396 34,1

prioriteras vad gäller tillgång till anläggningar! Instämmer till stor del 258 22,2



Total 1161 100,0


31

Mer än 50 % av respondenterna instämmer helt eller till stor del. De förbund där respondenterna ej instämmer är rugby, skridsko, bowling, korpen och kanot. Om man inte instämmer i påståen-det ovan innebär inte detta med automatik att man nedprioriterat ungdomsverksamheten. Det kan vara så att man inte har någon alls.

Är det så att man upplever att det finns grupper av idrottare som är diskriminerade i anläggnings-frågan? Påståendet som ställdes var formulerat på följande sätt - Det finns grupper av idrottare i vår kommun som är diskriminerade utifrån perspektivet - tillgång till idrottsanläggning!

Tabell 3:14. Fördelning för påståendet - Det fi nns grupper av idrottare i vår kommun som är diskri-

minerade utifrån perspektivet - tillgång till idrottsanläggning!

Antal %

Det finns grupper av idrottare i vår Instämmer helt 170 15,7

kommun som är diskriminerade utifrån Instämmer till stor del 166 15,3

perspektivet - tillgång till idrottsanläggning! Instämmer till viss del 357 32,9


Total 1084 100,0

Ungefär 30 % menar att det i deras kommuner finns grupper av idrottare som helt eller delvis är diskriminerade, medan 33 % påstår att det är så till viss del och övriga 36 % inte instämmer alls. De län som har den största relativa andelen som instämmer i detta påstående är (Västerbotten, Västmanland, Stockholm, Örebro, Södermanland och Skåne – alla över 20 % instämmer helt). Att utifrån detta dra slutsatsen att man i dessa län har liten anläggningstillgång vore förhastat.

Är det så att vissa idrotter har företräde när det gäller att få tider i anläggningar. Respondenternas uppfattningar fördelade sig som följer i tabellen nedan.

Tabell 3:15. Fördelning för påståendet - Vissa idrotter har företräde när det gäller att få tider i vår

kommuns idrottsanläggningar!

Antal %

Vissa idrotter har företräde när det Instämmer helt 343 31,4

gäller att få tider i vår kommuns Instämmer till stor del 291 26,6

idrottsanläggningar! Instämmer till viss del 279 25,5


Total 1092 100,0

Mer än 50 % instämmer helt eller till stor del i detta. Respondenter från förbund som cykel, korpen, handikappidrott, innebandy, badminton och basket är de som i störst utsträckning instäm-mer. De som anser att vissa idrotter har företräde, de har också ett större behov av mer tider och skulle också i större utsträckning kunna utöka verksamheten om man hade större tillgång till anläggningar. Det är i län som Uppsala, Gotland och Jönköping som i störst utsträckning instäm-mer (dessa hade alla över 70 % som instämde helt eller till stor del).


32

Är det tävlingsidrotten som prioriteras i anläggningarna eller har motionsidrotten samma möjlig-heter att få tider. Tabell 3:16. Fördelning för påståendet - Föreningar som enbart bedriver motionsidrott har svårare

att få tillgång till olika idrottsanläggningar!

Antal %

Föreningar som enbart bedriver Instämmer helt 160 15,1

motionsidrott har svårare att få Instämmer till stor del 283 26,7

tillgång till olika idrottsanläggningar! Instämmer till viss del 387 36,6


Total 1058 100,0

En relativt stor del av respondenterna menar att det är på det viset. De respondenter som instämmer kommer från förbund som cykel, korpen, handikappidrott, innebandy, badminton, basket, boxning och gymnastik. Det är också de som instämmer helt som har störst behov av mer anläggningsti-der för att kunna utveckla sin verksamhet. Det är län som Gotland, Västerbotten, Norrbotten och Blekinge som instämmer mest i att det är svårare att få tid om man enbart bedriver motionsidrott.

Sammanfattning

Vi skrev i inledningen av detta avsnitt att det i den bästa av världar skulle kunna finnas anlägg-ningar/lokaler/hallar för alla idrottsutövare och alla behov. Nu gör det inte det, och i jämställdhe-tens namn handlar det om att fördela de anläggningsresurser som finns på ett så rättvist sätt som möjligt. Respondenterna i studien menar att det i stor råder en jämställd idrott (82 % instämmer helt eller till stor del) men att det är manliga traditioner som styr i stor utsträckning (50 %). En betydande majoritet menar också att pojkar och flickor har samma möjligheter att idrotta sett till anläggningsfrågan, och att seniorer och seniorverksamhet inte i någon nämnvärd utsträckning är prioriterad utan ungdomsverksamhet har lika hög prioritet. Vidare visar resultaten att man till del upplever att de föreningar som enbart bedriver motionsverksamhet har det något svårare att få tillgång till anläggningar. En övervägande del menar också att vissa idrotter har företräde till anläggningstider. Dock menar en majoritet av respondenterna att man arbetar en jämställd idrott på alla plan. För RF:s jämställdhetsarbete och anläggningsfrågan kan exempelvis ekonomiskt stöd påskynda arbetet med jämställdheten. Man skulle förslagsvis kunna belöna de föreningar som uppfyller ambitionerna i ”Idrotten vill”, eller som särskilt väl uppfyller andra jämställdhetsmål, genom att ekonomiskt stötta deras fortsatta strävanden i dessa fråga.

4.4 Policy och förvaltning

Utifrån resultaten i de tidigare avsnitten blir det också intressant att studera vad som kan ligga till grund för besluten kring fördelningsstrategier, och om det finns några? Respondenterna till-frågades om de känner till huruvida det finns någon kommunal policy för fördelning av tider i kommunens idrottsanläggningar i den kommun som föreningen är belägen.


33

Tabell 3:17. Fördelning av svaren beträffande påståendet angående förekomst av kommunal policy

gällande fördelning av träningstider (N=1238).

Antal %

Känner du till om det finns någon kommunal policy om fördelning av

tider i idrottsanläggningar i din kommun?

Ja, jag vet att det finns

en policy393 31,7

Ja, jag tror att det finns

en policy433 35,0

Nej, jag tror inte att det

finns en policy298 24,1

Nej, jag vet att det inte

finns en policy114 9,2

Om du vet att det finns en policy - har du läst den?

Ja 257 28,1

Nej 659 71,9

Det är anmärkningsvärt att så stor andel av respondenterna inte har någon klar uppfattning om den kommunala uthyraren har någon lokal policy för uthyrning. Detta kan till dels bero på att uthyraren inte bemödat sig med att efterforska eventuella styr- och policydokument, dels också att den aktuella kommunen inte klart redovisat att man har styr- och policydokument i fråga.

En viktig fråga i policydiskussionen är vilka principer som uthyrning vilar på och respondenterna tillfrågades om vad man ansåg vara viktiga sådana. De angivna svaren kan delas in i ett antal övergripande kategorier:

• Aktivitetsprinciper – grad av aktivitet, aktivitetens innehåll i relation till anläggning-ens funktion (simhall för vattenaktiviteter, ishaller för isaktiviteter osv.)

• Behovsprinciper – premiering av tider till idrott för barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov och också särskild säsong (sommaridrotter förtur på sommarhalvåret, vinteridrotter förtur på vinterhalvåret)

• Geografi sk princip – de föreningar som ligger geografi skt nära skall ha företräde

• Jämställdhetsprinciper – att verksamhet för pojkar och fl ickor, män och kvinnor skall lika möjligheter till tider i anläggningar

• Nivåprinciper – breddidrott kontra elitidrott, matcher kontra träning

• Åldersprinciper – barn och ungdomsidrott kontra vuxenidrott

Denna indelning är innehållsligt relevant och uppfyller flera rättvisekrav. Den avgörande frågan är dock om rådande tillgång på anläggningar/lokaler i landet är sådan att dessa principer skulle kunna uppfyllas. Om det inte finns anläggningar att tillämpa dessa principer på, så blir policydo-kument en pamflett med orealistiskt innehåll. Samtidigt är det naturligtvis av största betydelse att behovs- och rättviseprinciper råder. Om föreningarna är missnöjda med de fördelningar som gäller torde det enda sätt att påverka dessa vara att sätta sig in i policyns innehåll och arbeta om innehållet och förändra reglerna. Om man trots detta inte är nöjd med den kommunala huvudmannen, finns då möjligheter att vända sig till andra uthyrare av idrottsanläggningar som inte är kommunala?


34

Tabell 3:18. Finns det andra uthyrare av idrottsanläggningar/lokaler i Er kommun än de kommunala

som föreningar med Er idrott/sport skulle kunna anlita (N=1252)?

Antal %

Finns det andra uthyrare av idrottsanläggningar i er kommun än Ja 493 39,4

de kommunala som föreningar med er idrott skulle kunna anlita? Nej 549 43,8

Vet ej 210 16,8

Eftersom idrott, fysisk aktivitet och motion idag både är en affärsidé och en inkomstkälla, har det under senare decennier dykt upp allt fler alternativa disponenter av anläggningar. Dessutom driver idrottsföreningar i landet inte allt för sällan egna anläggningar. För att få en bild av i vilken utsträckning som deltagande föreningar äger eller sköter anläggningar (arrenderade m.m.), så till-frågades respondenterna om så var fallet.

Tabell 3:19. Har Ni egen/na idrottsanläggning/ar som föreningen/sektionen äger (N= 1267)?

Antal %

Har Ni egen/na idrottsanläggning/ar som Ja 343 27,1

föreningen/sektionen äger Ja, delvis 88 6,9

Nej 836 66,0

Exempel på anläggningar som föreningar äger är alpina skidanläggningar, fotbollsplaner, motions-spår, beach/handbollsplaner, boule- och bowlinghallar. Andra äger bygdegårdar, skidstadion, skyttebanor samt båthus. Om man försöker att kategorisera de svar som angivits finner man att det rör sig om:

• Inomhusanläggningar som exempelvis gymlokaler, friidrottshallar, gymnastiksalar, ishallar, ridhus, skateboardparker, häststallar och tennishallar.

• Utomhusanläggningar för olika utomhusidrotter (exempelvis fotbollsplaner), skjutba-nor, olika former av båtanläggningar (segling, motorbåtar och kanot- roddanläggningar), (ban-) golfbanor, samt olika motorsportanläggningar med eller utan elljus. Det gäller också olika friluftsanläggningar både för sommar och vinteridrott, fl ygfält på arrende-rad mark och modellfl ygfält

Vissa föreningar sköter (ej äger) också olika typer av idrottsanläggningar. De typer av anlägg-ningar som man sköter påminner i hög grad om de som nämndes i redovisningen av ägande. Det är i stort sett samma typ av anläggningar och med i stort sett samma frekvens (25 % av responden-terna sköter en anläggning).

Sammanfattning

Det är anmärkningsvärt att en så stor andel av respondenterna inte har någon entydig och klar uppfattning om den kommunala uthyraren har någon lokal policy för uthyrning (närmare 69 %). I detta sammanhang bör det betonas att en grundläggande förutsättning för ett utvecklat jäm-


35

ställdhetsarbete är att de kommunala uthyrnings- och fördelningsstrategierna är tillgängliga och genomlysbara. Om inte kommunerna arbetar med ”öppet” rättvisa principer blir det dessutom svårt att vinna föreningslivets förtroende i dessa frågor, vilket kommer att hämma föreningarnas möjligheter att bedriva jämställdhetsarbete på ett adekvat sätt. De uthyrningsprinciper man ansåg var viktiga handlade dels om typ av aktivitet, olika behov, geografiskt läge, jämställdhet, nivå- och åldersprincip.

4.5 Tillgång till idrottsanläggningar

För att få en tydligare bild av tillgång och efterfrågan av anläggningar delades föreningarna in efter tre verksamhetsförutsättningar. Indelningen gjorde skillnad på om man i huvudsak bedrev sin verksamhet (både träning och tävling)7:

• inomhus på vinterhalvåret

• utomhus på sommarhalvåret

• utomhus på vinterhalvåret

Kriterierna för den fjärde varianten, i huvudsak inomhus på sommarhalvåret, var det inte någon idrott som uppfyllde. Skälet till denna indelning handlar i huvudsak om de olika behov av anlägg-ningar som förekommer, dels beroende på om man i huvudsak har vinter- eller sommarsäsong, dels om man i huvudsak är ute eller inomhus.

Det finns en klyscha som säger att ”Sverige är ett avlångt land” och det gäller inte minst förut-sättningarna för idrottsutövning (ex. klimat och väderförhållanden). Därför fanns ett behov av att göra denna uppdelning och resultaten för den variabel som beskriver vilken verksamhetstyp man bedriver blev som följer:

Tabell 3:20. Vilken verksamhetstyp av idrott bedriver ni i huvudsak (N=1298)?

Antal %

Vilken typ av idrott bedriver ni i Inomhus på vinterhalvåret 650 50,1

huvudsak? Utomhus på sommarhalvåret 545 42,0

Utomhus på vinterhalvåret 103 7,9

Hälften av de föreningar som besvarat enkäten anser sig vara föreningar/sektioner som i huvudsak bedriver sin verksamhet inomhus under vinterhalvåret. Det bör i sammanhanget påminnas om den diskussion som fördes inledningsvis om urvalets representativitet, vilken visade att urvalet inte är någon perfekt replikation av Idrottsverige. Men urvalet anses ändå besitta sådana kvalitéer att slutsatsen blir att förhållanden som speglas i tabellen ovan ändå har generalitet.

Traditionellt stora utomhusidrotter på sommarhalvåret är fotboll, friidrott och orientering. Idrotter som i huvudsak utövas utomhus på vinterhalvåret är bandy och olika typer av skididrott och skrid-skoidrott. Stora inomhusidrotter är basket, bordtennis, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, konståkning, ridsport, simning, tennis, volleyboll m.fl.

7 Med sommarhalvåret menas i huvudsak månaderna april – september och med vinterhalvåret menas oktober - mars.


36

En intressant fördjupning av denna kategorisering är hur de enskilda idrotterna fördelar sig på ovan nämnda variabler, det vill säga råder konsensus om vilken verksamhetstyp man bedriver? Kan det förekomma olika uppfattningar inom en viss idrott, med tanke på att ”Sverige är ett avlångt land”. Genom att studera föreningarnas/sektionernas förbundstillhörighet kan detta belysas.

Tabell 3:21. Förbundstillhörighet och typ av idrott (n=1298). (OBS! enbart de förbund där föreningarna/sektionerna angivet olika typ av verksamhetstyp och idrott redovisas).

Vilken typ av idrott bedriver ni i huvudsak?

Inomhus på vinter-

halvåret

Utomhus på sommar-

halvåret

Utomhus på

vinterhalvåret

Antal Antal Antal

Bouleförbundet 2 11 0

Bågskytteförbundet 11 2 0

Fotbollförbundet 7 191 3

Friidrottsförbundet 15 46 2

Handbollförbundet 32 1 2

Ishockeyförbundet 30 0 6

Klätterförbundet 1 1 0

Motorcykelförbundet 1 15 2

Orienteringsförbundet 0 73 6

Ridsportförbundet 56 52 5

Simförbundet 16 0 1

Skidförbundet 2 8 52

Skolidrottsförbundet 5 1 1

Sportdykarförbundet 13 4 0

Sportskytteförbundet 9 12 0

Tennisförbundet 19 6 0

Volleybollförbundet 21 2 0

Inom vissa idrotter råder inte konsensus om huruvida man är en vinter-sommar/ute-inneidrott. Tillkomsten av inomhusanläggningar, som kan användas året runt har delvis förändrat synen på vad som skulle kunna var en typisk inomhus eller utomhusidrott och klyschan om det avlånga landet aktualiseras.

Före inomhushallarnas tid var föreningarna mycket mer beroende av klimatförhållanden och väder. Med tillkomsten av allt mer sofistikerade inomhusanläggningar har klimatberoendet för vissa idrotter suddats ut. Bra exempel är ishockey, konståkning och andra aktiviteter som bedrivs i ishallar. Nu vandrar bandyn samma väg och tar också med sig skridskoidrotten inomhus, vilket förlänger säsongerna och ger, menar många, bättre förutsättningar för utveckling av idrotten.

Vi kan också konstatera att närmare 25 % av friidrottsföreningarna i huvudsak anser att man är en idrott som i huvudsak bedrivs under vinterhalvåret inomhus och att samtliga simföreningar har sin huvudverksamhet under vinterhalvåret. Noterbart är att dessa bägge idrotters stora mästerskap, OS och VM (på lång bana) huvudsakligen infaller på sommarhalvåret. Ishockey och tennis har


37

gått från att vara utomhusidrotter till att bli inomhusidrotter och bandy är som nämnts på väg åt samma håll (precis som flera andra idrotter).

Ridsportens speciella villkor bör också uppmärksammas främst med tanke på tillgång till ridhus. Dessutom finns den största delen utomhusutövande idrotter på vintern i de nordligaste distrikten och de som utövar utomhusidrott inomhus finns i de södra distrikten.

Frågan är då vilka typer av anläggningar/lokaler som de tillfrågade föreningarna oftast använder för idrottsverksamhet (både träning och tävling) under huvuddelen av säsong?

Tabell 3:22. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Inomhus på vinterhalvåret

(N= 647)?

Antal %

Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er

verksamhet- inomhus på vinterhalvåret?

Sporthall 40 x 20 meter eller större 201 31,1

Mindre sporthall, gymnastiksal/ tennishall 123 19,0

Ishall 44 6,8

Simhall 33 5,1

Större specialdesignad sporthall 67 10,4

Mindre specialdesignad sporthall 63 9,7

Annan 116 17,9

Den vanligaste anläggningstypen för dessa idrotter är idrottshallar med de inre måtten 40 x 20 meter. Detta är inte speciellt överraskande eftersom detta är en mycket vanlig typ av anläggning i landet. Dessutom passar denna halltyp för de flesta av de vanliga inomhusidrotterna (lagboll-spelen, gymnastik, tennis, m.fl). Mindre hallar som exempelvis skolgymnastiksalar (med mindre ytmått) är också relativt vanligt förekommande. Mer är 25 % av föreningarna använder speci-aldesignade hallar (exempelvis bowling, gymnastik, bordtennis, kraftidrotter, ridsport och olika kampsporter).

Idrottsplats med enbart bollplan är det i särklass vanligaste alternativet bland de verksamheter som har sin huvudsäsong under sommarhalvåret. Detta är inte speciellt förvånande med vetskap om att fotbollen är så starkt representerat i denna undersökning (se tabell 3:23).

Tabell 3:23. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Utomhus på sommarhalv-

året (N= 542)

Antal %

Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er

verksamhet – utomhus på sommarhalvåret?Idrottsplats, endast bollplan 194 35,8

Idrottsplats med bollplan och friidrott 51 9,4

Simanläggning utomhus 2 ,4

Vattenidrott annan typ 25 4,6

Naturanläggningar 75 13,8

Allmänna vägar 16 3,0

Specialgjorda anläggningar 83 15,3

Annan 96 17,7


38

Kategoriseringen vattenidrotter av annan typ representeras av kanot, rodd och segling, medan orientering i huvudsak använder naturanläggningar. De idrotter som använder allmänna vägar är viss form av motorsport och cykel, medan specialgjorda anläggning har brukas av ridsport, baseboll och annan form av motorsport.

Bland idrotter som i huvudsak utövas utomhus på vintertid ser förhållandena ut som följer.

Tabell 3:24. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Utomhus på vinterhalvåret

(N= 100)?

Antal %

Vilken typ av anläggning använder ni Naturanläggningar 55 55,0

oftast i er verksamhet - utomhus på vinterhalvåret? Konst- och naturfrysta ytor utomhus 19 19,0

Konstfrysta ytor inomhus 3 3,0

Specialgjorda anläggningar 3 3,0

Annan 20 20,0

Naturanläggningar nyttjas företrädesvis av skididrott medan konst- och naturfrysta isytor befol-kas av bandy och skridsko. Specialgjorda anläggningar nyttjas i detta fall enbart av ridsport.

De föreningar som angivit andra typer av anläggningar/lokaler är exempelvis allmogegårdar, bas-säng inhyst i sjukhus, biljardhall, bågskyttebana i egen regi, danslokal med trägolv, fritidsgårdar – IOGT-gård och källare.

Respondenterna fick också svara på frågan om vad de anser om kvalitén på de anläggningar/lokaler som man använder.

Tabell 3:25. Kvalitén på de anläggningar som föreningarna/sektioner i huvudsak använder (N= 1262).

Antal %

Vad anser ni om kvalitén på anläggningar ni Mycket hög kvalité 182 14,4

använder? Hög kvalité 664 52,6

Låg kvalité 343 27,2

Mycket låg kvalité 73 5,8

Tabellen visar att cirka 2/3 anser att de anläggningar/lokaler man använder har hög kvalité, medan 1/3 anser att de har låg kvalité. Bland de idrotter som i huvudsak utövas inomhus på vinterhalvåret är de mest missnöjda (> än 50 % låg kvalité) fäktning, brottning dansidrott, gymnastik, taek-wondo och friidrott. Övriga är mer än 50 % nöjda med kvalitén. Bland dem som utövar idrott huvudsakligen utomhus på sommarhalvåret så är de allra flest nöjda. Det är enbart dragkamp och frisbee som visar ett större missnöje men här är urvalet av föreningar i studien mycket litet. De som har under 1/3 missnöjda är idrotter som cykel, rodd och varpa.

Bland föreningar som i huvudsak utövar idrott utomhus på vinterhalvåret så är skididrotten rela-tivt nöjd med kvalitén på sina anläggningar medan skridsko (50 % missnöjda) och bandy (44 % missnöjda).


39

Man svarade också på frågan om vad man anser om ändamålsenligheten med de anläggningar som man använder.

Tabell 3:26. Ändamålsenligheten för de anläggningar som föreningarna/sektioner i huvudsak

använder (N=1260).

Antal %

Ändamålsenligheten på de anläggningar ni Mycket ändamålsenliga 393 31,2

använder? Ändamålsenliga 737 58,5

Ej ändamålsenliga 130 10,3

Betraktar man sambandet mellan nöjaktighet och ändamålsenlighet blir resultatet uttryckt i Sper-mans Rho =0,62. Detta får betraktas som relativt högt samband, det vill säga om man anser kvali-tén på anläggningarna vara bra, så anser man också att ändamålsenligheten är bra (och vise versa).

För att komplettera frågan om anläggningsbehov uppmanades respondenterna att beskriva det behov man har när man inte har huvudsaklig tränings- och tävlingssäsong. Frågan hade öppna svarsalternativ och variationen bland svaren var avsevärd. För att på ett kategoriskt sätt samman-fatta svaren så har de delats in i ett antal kategorier (i bokstavsordning):

Administrativ/organisatorisk – Respondenterna menar att när det är ”off-season” kan man inte använda (andra) anläggningar av ekonomiska, logistiska och praktiska skäl. De är för dyra, är på för långt avstånd och är dåligt anpassade för den idrott som bedrivs.

Behov – Behovet av anläggningar under ”icke-säsong” varierar stort. Många föreningar anger att man inte har några behov, medan andra upplever diskontinuitet i verksamheten som orsakas av anläggnings- och lokalproblem. Behoven varierar också mellan föreningar/idrotter där man bedri-ver elitverksamhet och motionsverksamhet. Det kan exempelvis gälla lokal för inomhusklättring, modellflyganläggning för RC-flyg, linkontrollflyg och Linspeed, möjlighet till cykling inomhus (velodrom). Jämställdhet – Upplevelse av att vissa grupper är hindrade att få tillgång till idrottsanläggning när man inte har säsong, exempelvis p.g.a. kön. En förening skriver att om de äldre tjejerna ska kunna fortsätta tävla krävs andra lokaler än de vi har tillgång till idag och det kräver specialgolv samt förvaringsutrymme för material (dans).

Klimat – Man kan inte utöva idrott därför att väderleken sätter hinder i vägen (sommaridrott på vintern och vise versa). En förening skriver att man behöver en BMX-bana under tak. En annan skriver att man behöver en skidtunnel för träning året runt.

Konkurrens – visa idrottsföreningar konkurrerar med andra icke-idrottsliga arrangörer och arrangemang. Exempel på detta är en dansklubb som delar danslokal med kommersiella intressen.

Sanitet – man kan inte driva verksamheter därför att de reservanläggningar man utnyttjar saknar sanitetsanläggningar (toaletter, dusch, omklädning mm). Det kan gälla olika gym, kanslier, sam-lingslokaler mm.


40

Säsong – ändamålsenliga lokaler/anläggningar är stängda (ex. ishallar på sommaren, golfbanor på vintern). En bowlingklubb skriver att hallen stänger i början av maj och öppnar igen mitten av augusti vilket innebär att de får leta andra träningsalternativ. Det vore önskvärt om hallen hade öppet några veckor på sommaren.

Underlagdaspekt – Underlag som gör att man kan idrotta hela året, exempelvis på konstgräsplaner.

Ägande – betydelsen av att äga en egen anläggning och själv sätta upp ramarna för anläggningens utnyttjande.

Ändamål – att anläggningarna används till det de är skapade för, exempelvis ishallar för ishockey, simhallar för simning osv.

Finns det då anläggningar i de olika kommunerna som täcker behovet. Respondenterna tillfråga-des om fanns tillräckligt med inomhusanläggningar/lokaler/utomhusanläggningar i de kommuner som föreningarna var belägna.

Tabell 3:27. Finns tillräckligt med inomhusanläggningar/lokaler/utomhusanläggningar i Er kommun för idrottsutöv-

ning oavsett Ert behov och ägare av anläggning (N=1286?

Antal %

Anser ni att det finns tillräckligt med anläggningar i er kommun oavsett ert

behov?

Ja 294 22,9

Delvis 334 26,0

Nej 589 45,8

Vet ej 69 5,4

Uppenbarligen finns ett stort behov av nya anläggningar allmänt sett och närmare hälften av respondenterna menar att det saknas på flera håll. Bland de större idrottsförbunden och där mer än 50 % av respondenterna svarat nej på denna fråga (det finns inte tillräckligt med anläggningar) finns fotboll, gymnastik, innebandy, friidrott, handboll, basketboll, bordtennis, ishockey och volleyboll. Ser vi till föreningarnas enskilda behov ser bilden en aning ljusare ut. Dock menar omkring 25 % av föreningarna/sektionerna att man inte täcker sina behov med de anläggningar som man utnyttjar idag.

Tabell 3:28. Har Ni idag tillgång till inomhusanläggningar/lokaler utomhusanläggningar/idrottsverk-

samhet för idrottsverksamhet som täcker Ert aktuella behov (N=1279)?

Antal %

Har ni tillräckligt med anläggningar som

täcker ert aktuella behov?

Ja 469 36,7

Delvis 462 36,1

Nej 341 26,7

Vet ej 7 ,5

Bland föreningarna/sektionerna fanns det ett antal som hade en andel på mer än 30 % nej-svar och dessa är föreningar/sektioner tillhörande innebandyförbundet (59 %), korpen (50 %), ishockey (44 %), bandy (44 %), handboll (44%), simförbundet (43%), basketboll (41 %), friidrott (33 %), fot-boll (båda 31 %), gymnastik och ridsport (båda 30 %). Det finns dessutom ett hyggligt samband


41

mellan om man anser att det allmänt sett finns anläggningar/lokaler och om man anser att man själv kan täcka sina behov (Spearmans Rho= 0,5).

Tabell 3:29. Sambandet mellan uppfattningar om det generella behovet av anläggningar för idrotts-

verksamhet utomhus för idrottsverksamhet som täcker Ert aktuella behov uppdelat på förbund

(N=228).

Har ni tillräckligt med anläggningar som täcker ert aktuella behov?

Ja Delvis Nej Vet ej

Antal % Antal % Antal % Antal %

Anser ni att det finns till-

räckligt med anläggningar i er

kommun oavsett ert behov?

Ja 240 82,2 41 14,0 11 3,8 0 ,0

Delvis 135 40,4 156 46,7 42 12,6 1 ,3

Nej 63 10,8 242 41,3 280 47,8 1 ,2

Vet ej 31 47,0 22 33,3 8 12,1 5 7,6

Många föreningar menar också att man skulle kunna utveckla sin verksamhet om man hade flera och kvalitativt bättre anläggningar. Ungefär 1/3 av respondenterna menar vidare att de känner till flera föreningar i kommunen som skulle vilja ha mer tillgång till lokaler/anläggningar. Detta visar med tydlighet att det finns behov av fler lokaler anläggningar för att man skall kunna fortsätta utveckla verksamheterna.

För att få en bild av hur föreningarna/sektionerna disponerar sina tider och bokningar samt hur många som utnyttjar anläggningen ombads respondenterna att beskriva hur deras dessa ligger på ett veckoschema. Skillnad har gjorts om det är tider på vardagar (måndag till fredag) eller om det är bokningar på helger. Syftet är att kunna belysa om det föreligger återkommande mönster i bok-ningsrutiner och om pojkar/män eller flickor/kvinnor skulle vara särskild gynnade eller missgyn-nade. Låt oss redan här betona att vi inte i denna skrift inte gör någon värdering om vad som är bra eller dåliga tider och dagar. Med tanke på att det skiljer en del i förhållanden mellan säsonger och idrotter, landsbygd och storstad samt tillgång och efterfrågan blir det upp till läsaren att själv göra denna värdering.


42

Tabell 3:30. Vid vilka tider (avser vardagar från måndag till fredag) bedriver Ni idrottsverksamhet

under huvuddelen av Er säsong uppdelat på kön och ålder i %?

Klockan I snitt hur

Ålder på

de aktivaKön

Före

17.00

17.00-

18.00

18.00-

19.00

19.00-

20.00

20.00-

21.00

Efter

21.00

många

deltagare

Upp t.o.m Flickor 32,0 48,1 17,7 1,7 ,4 12

6 år Pojkar 32,6 48,6 17,4 1,4 13

N=218 - 363 Mixade grupper 29,8 44,9 24,8 ,6 16

Fr.o.m 7 år Flickor 15,2 55,7 27,5 1,6 14

t.o.m 9 år Pojkar 16,4 51,3 31,2 1,1 21

N=353 - 523 Mixade grupper 15,3 42,3 39,4 3,1 15

Fr.o.m 10 år Flickor 7,2 30,2 54,9 7,2 ,2 ,2 16

t.o.m 12 år Pojkar 7,0 28,3 55,8 8,5 ,2 ,2 21

N=414 - 443 Mixade grupper 9,6 25,4 54,5 10,0 ,6 17

Fr.o.m 13 år Flickor 4,5 14,0 51,4 27,0 2,7 ,5 15

t.o.m 15 år Pojkar 5,0 10,9 50,2 30,3 3,6 15

N=414 - 443 Mixade grupper 6,1 13,4 53,8 23,5 3,0 ,2 12

Fr.o.m 16 år Flickor 2,8 5,9 31,0 38,8 18,9 2,6 13

t.o.m 19 år Pojkar 3,0 7,5 25,3 42,6 18,0 3,6 16

N=423 - 481 Mixade grupper 5,8 7,7 39,9 32,2 13,3 1,0 10

Fr.o.m 20 år Kvinnor 2,5 4,7 23,2 34,3 28,6 6,7 10

t.o.m 29 år Män 1,5 3,7 22,6 36,0 25,9 10,3 15

N=423 - 481 Mixade grupper 4,7 4,7 32,5 31,1 22,4 4,5 10

30 år och äldre Kvinnor 3,3 3,6 26,0 31,3 27,6 8,2 9

Män 3,8 4,3 22,6 29,1 27,5 12,7 10

N=304 - 471 Mixade grupper 6,2 4,7 31,6 27,2 22,3 8,1 14

Resultaten visar med önskvärd tydlighet att det är de yngre barnen som har de tidigare tiderna och att det är de äldre ungdomarna och vuxna som i huvudsak har de senare tiderna på dagen (exem-pelvis har föreningar/sektioner med verksamhet för flickor upp t.o.m. 6 år i 32 % av fallen tider som är före klockan 16.00 och 48 % har tider mellan kl. 17.00 och 18.00 och siffrorna för pojkar i samma åldersgrupp är relativt lika).


43

Det är i urvalet mycket få föreningar som har verksamhet efter kl. 19 på vardagar för barn under 10 år. Vidare är det enbart 1 förening av 10 som har verksamheter för barn under 13 år efter kl. 19.00. Skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) är inte stora. Föreningarna/sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med dessa tider på vardagar.

Tabell 3:31. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1178).

Antal %

Överlag är vi ... Mycket nöjda med dessa tider 328 27,8

Nöjda med dessa tider 691 58,7

Missnöjda med dessa tider 133 11,3

Mycket missnöjda med dessa tider 26 2,2

Bland de föreningar som angett att de i huvudsak har sin säsong inomhus på vinterhalvåret är de allra flesta nöjda och mycket nöjda med de tider man disponerar. De mest missnöjda är responden-ter som representerar handboll och innebandy (mer än 50 % missnöjda), konståkning, volleyboll, basketboll, korpen och badminton (mellan 20 till 30 % missnöjda). Anmärkningsvärt är att alla tillfrågade fotbollsföreningar var nöjda eller mycket nöjda med sina tider inomhus.

Beträffande fördelningen av tider utomhus på sommarhalvåret så är det generella missnöjet med tider mycket mindre. De som känner störst relativt missnöje är föreningar/sektioner som tillhör fotbollförbundet (12 % missnöjda), boule (10% missnöjda), sportskytte och friidrott (9% miss-nöjda) samt motorcykel (8% missnöjda). Övriga respondenter var nöjda eller mycket nöjda

Bland de föreningar som angivit att de i huvudsak utövar idrott utomhus under vinterhalvåret är det ishockey (de flesta ishockeyföreningar har dock inomhustider) och bandy som visar det största missnöjet. Alla övriga respondenter i denna kategorisering var relativt nöjda eller mycket nöjda. Vi kan inte heller se någon större skillnad vad gäller nöjaktighet vad beträffar tider och om man har verksamhet för flickor/pojkar/mixade grupper.

Föreningarna/sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med fördelade tider på helger (lördag och söndag)


44

Tabell 3:32. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni idrottsverksamhet under

huvuddelen av Er säsong uppdelat på kön och ålder i %?

Klockan I snitt hur

Ålder på

de aktiva

KönFöre

17.00

17.00-

18.00

18.00-

19.00

19.00-

20.00

20.00-

21.00

Efter

21.00

många

deltagare

Upp t.o.m Flickor 175 90,0 6,3 1,7 1,1 10

6 år Pojkar 90,4 7,2 1,8 0,6 12

N=175 - 279 Mixade grupper 92,8 5,0 1,8 0,4 16

Fr.o.m 7 år Flickor 89,2 6,8 3,6 0,4 14

t.o.m 9 år Pojkar 89,8 6,5 2,9 0,8 19

N= 245 - 347 Mixade grupper 90,5 6,3 3,2 15

Fr.o.m 10 år Flickor 84,2 7,0 7,0 1,4 0,4 16

t.o.m 12 år Pojkar 86,2 6,5 5,4 1,4 0,4 18

N= 276 - 364 Mixade grupper 85,4 6,6 6,3 1,1 0,5 10

Fr.o.m 13 år Flickor 80,6 7,4 8,7 2,0 1,3 16

t.o.m 15 år Pojkar 79,9 9,3 7,3 2,8 0,7 17

N= 289 - 361 Mixade grupper 83,4 5,3 8,0 2,2 1,1 10

Fr.o.m 16 år Flickor 74,4 7,5 8,2 7,9 2,0 14

t.o.m 19 år Pojkar 71,4 7,2 11,0 7,2 2,8 0,3 15

N= 305 - 339 Mixade grupper 78,5 3,5 10,3 5,6 2,1 8

Fr.o.m 20 år Kvinnor 73,9 6,3 7,4 8,8 2,8 0,7 10

t.o.m 29 år Män 73,6 5,9 7,7 7,7 3,9 1,2 14

N=284 - 337 Mixade grupper 75,5 3,9 7,8 7,5 4,6 0,7 9

30 år och äldre Kvinnor208 71,2 5,3 6,3 10,1 6,3 1,0 10

Män261 69,3 4,6 6,5 10,0 7,7 1,9 11

N= 208 - 330 Mixade grupper 75,2 3,9 7,6 7,0 5,2 1,2 12

Resultaten visar att de allra flesta utövar sin idrottsverksamhet för kl. 17 på helger och det är främst de äldre som har senare tider (efter kl. 17). I flera idrotter och föreningar bedrivs inte träning i så stor utsträckning på helger, utan verksamheternas karaktär är matcher, tävlingar och turneringar.

Vidare är många föräldrar lediga på helger vilket underlättar logistiken. Dessutom är skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) inte speciellt stora, så utifrån fördelning av bok-ningstider är inte något av könen vare sig gynnat eller missgynnat.

Föreningarna/sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med dessa tider på helger.


45

Tabell 3:33. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1016).

Antal %

Överlag är vi ...

Mycket nöjda med dessa tider 312 30,7

Nöjda med dessa tider 618 60,8

Missnöjda med dessa tider 70 6,9

Mycket missnöjda med dessa tider 16 1,6

Överlag är föreningarna, som tabellen ovan visar, nöjda med de tider man har under helgerna och det är inget förbund som skiljer ut sig på något markant sätt.

Ett sätt och en strategi att själv kunna påverka tillgången till en idrottsanläggning är att anskaffa en egen. Respondenterna tillfrågades om de som förening/sektion har eller hade haft allvarliga funderingar på att anskaffa/inköpa egna lokaler för idrottsverksamhet.

Tabell 3:34. Om ni inte äger egen anläggning - har ni allvarligt funderat på att anskaffa (N=981)?

Antal %

Om ni inte äger egen anläggning –

har ni allvarligt funderat på att anskaffa?

Ja, och

beslut har tagits9 0,9

Ja, diskussioner

pågår114 11,6

Nej, ingen ekonomisk

möjlighet651 66,4

Nej, annan

orsak207 21,1

De allra flesta ser inga eller små möjligheter att anskaffa egna anläggningar. Respondenterna till-frågades också om vad man trodde var de vanligaste orsakerna till att föreningar inte skaffar egna anläggningar.

Svaren kan indelas i ett antal kategorier:

Administration - man ser ett utökat ”pappersarbete” man saknar väsentliga kunskaper om hante-ring av ärenden som dessa, man är också rädd för den ökande arbetsbelastningen. Ekonomi – man menar att det är för dyrt och man saknar kapital, man vill inte ta lån och man är rädd för höga skatter, arbetsgivaravgifter och lönekostnader. Skrämmer gör också allt för höga driftkostnader att driva en anläggning och att ägande innebär ett risktagande. Man måste också anskaffa maskiner och man menar att man binder upp resurser, både personella och finansiella.

Förutsättningar – respondenterna menar att det finns allt för få ideellt arbetande vuxna och allt för få ledare, som vill ställa upp. Föreningarna saknar en ”kritiska massa” och föreningsfolket visar inte de ambitioner och kunskaper som behövs. Vissa vinteridrotter pekar också på de ”sämre” vintrarna med brist på snö/kyla.


46

Kommunen – man menar att det är allt för låga kommunala bidrag när det gäller drift och skötsel anläggningar och man anser också att det är kommunernas uppgift att ansvara för anläggningsfrå-gorna. Några menar att om man hyr anläggning så kan man lägga fokus på föreningens verksam-heter och mindre på dess materiella struktur.

Intressenter – det handlar om brist på sponsorer och för lite bidrag från näringslivet.

Underhåll - att klara drift, förvaltning och skötsel.

Sammanfattning

Det är företrädesvis de traditionella anläggningstyperna som används mest (idrottsplats/fotbolls-plan, idrottshallar och naturanläggningar). För de föreningar som har sin verksamhet i huvudsak förlagd till sommarhalvåret, är den dominerande anläggningstypen idrottsplatser/fotbollsplaner. För de som har verksamheten i huvudsak inomhus på vinterhalvåret är det sporthall (40x20 meter), och mindre sporthallar/gymnastiksal som dominerar. Mer än hälften av föreningarna, som i huvudsak är ute på vinterhalvåret, använder naturanläggningar, varav 20 % nyttjar konst- och naturfrysta isytor. De som har sin verksamhet inomhus på vintern, upplever det största behovet av tillgång till anläggningar. Beträffande fördelning av tider visar resultaten att det inte råder någon skillnad mellan tillgång till tider mellan pojkar och flickor. Dessutom visar resultaten att de yngre pojkarna och flickorna får de tidigare tiderna och ju äldre ungdomarna är så får man senare tider. Respondenterna är i stort sett nöjda med de tider man har (cirka 85 %). Mest missnöjda är respondenter som representerar handboll och innebandy, vilket kan kopplas till ett behov av fler idrottshallar med måtten 40 x 20 meter. De flesta föreningar menar också att man inte har möjlig-het att skaffa egna lokaler, och då främst av ekonomiska skäl.

4.6 Anläggningens förutsättningar och administration

I frågeformuläret fanns frågor om under vilka förutsättningar av mer praktisk karaktär förening-arna bedrev idrottsverksamhet visavi anläggningsfrågan. Frågan ställdes om det vid något tillfälle bedrevs andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som man bokat. Syftet var dels att se om det finns ambitioner om samnyttjande, dels om detta förhållande möjligen var ett tecken på anläggnings/lokalbrist.

Tabell 3:35. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som ni

bokat (N=1194)?

Antal %

Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i

den del av anläggningen som ni bokat?

Nej 752 63,0

Ja, ibland 301 25,2

Ja, ofta 141 11,8

I de allra flesta fall bedrivs ingen annan verksamhet i den bokade delen av anläggningen. Två tredjedelar av respondenterna har i det avseendet fri disposition, medan 25 % menar att man


47

ibland har sambokning. Det är cirka 11 % av respondenterna som anger att det ofta bedrivs annan idrottsverksamhet i anläggningen. Tabellen nedan beskriver vilka förbund som relativt sett anger den största andelen sambokning.

Tabell 3:36. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som ni

bokat uppdelat på de förbund som oftast anger att så är fallet (N=1194)?

Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anlägg-

ningen som ni bokatNej Ja, ibland Ja, ofta

Handbollförbundet 34,3 42,9 22,9

Ishockeyförbundet 55,6 22,2 22,2

Badmintonförbundet 57,9 21,1 21,1

Friidrottsförbundet 32,1 48,2 19,6

Gymnastikförbundet 55,2 25,4 19,4

Innebandyförbundet 53,2 27,7 19,1

Bandyförbundet 68,8 12,5 18,8

Korpen 62,5 18,8 18,8

Simförbundet 43,8 37,5 18,8

Basketbollförbundet 69,2 12,8 17,9

Karaktären på den sambokade verksamheten bör naturligtvis inte vara av det negativa slaget. Det kan exempelvis vara verksamheter inom den egna föreningen och där det öppnar sig möjligheter att idrotta tillsammans. Det behöver inte ens vara negativt om det är andra föreningar med andra verksamheter (man kan eventuellt idrotta tillsammans). Trots detta upplever många ledare och utövare att annan verksamhet kan vara störande.

En aspekt av tidsbesparande karaktär när det gäller anläggningsnyttjandet är den tid som åtgår för att iordningställa för de verksamheter som bedrivs. Respondenterna frågades om tidsåtgången vid byten av aktuella aktiviteter.

Tabell 3:37. Hur många minuter av den bokade tiden i anläggningen/hallen brukar gå åt att ta fram

nödvändigt material för verksamheten (i snitt)?

Antal %

Hur många minuter av den bokade tiden går åt till att ta

fram nödvändigt material i snitt?

0 minuter 230 19,6

1-5 minuter 429 36,6

6-10 minuter 249 21,2

11-15 minuter 125 10,7

Mer än 15 minuter 139 11,9


48

I snitt ligger framtagandet av nödvändig material på mellan 5 till 10 minuter – här finns tid att spara. Förhållandet är i det närmaste identiskt när det gäller hur mycket tid det går åt att plocka undan nödvändigt material? En av fördelarna med specialdesignade anläggningar är naturligtvis att materielen kan stå framme eftersom karaktären på verksamheterna är relativt lika (exempelvis specialdesignade hallar för gymnastik m.fl.). Stora förbund där man anger att det tar relativt lång tid med materielfrågan är gymnastik, kanot, rodd och bågskytte. Cirka 30 % av respondenterna uppger också att bytet till nya förhyrare kan innebära en viss störning, medan majoriteten inte menar att så är fallet. Här finns inget förbund som skiljer ut sig.

En annan faktor är uppvärmningen och om denna kan ske på annan plats eller lokal.

Tabell 3:38. Sker uppvärmning i den bokade anläggningen/hallen/på planen?

Antal %

Sker uppvärmning i den bokade anläggningen?

Ja 818 70,3

Ja, ibland 216 18,6

Nej 129 11,1

Vi kan konstatera att uppvärmning oftast sker i den tidsbokade anläggningen. En aspekt att beakta är att uppvärmning tillhör idrottandet och den är både prestationshöjande och skadeförebyggande. Risken med att flytta uppvärmningen till annan plats/lokal är att den ses som ett nödvändigt ont utan betydelse, vilket vore förödande.

Relationerna med hyresvärd eller ägare av en anläggning är viktiga. I de fall kommunal policy finns för uthyrning skall naturligtvis dessa följas och i de fall problem förekommer är troligen revisioner av bestämmelserna viktiga. En aspekt av den kommunala policyn är att hyresgästen bör ha möjlighet att påverka tilldelning av tider.

Tabell 3:39. Vilka möjligheter har föreningen att påverka tilldelning av tider (vid bokningen)?

Antal %

Vilka möjligheter har föreningen att påverka Mycket goda 269 28,2

tilldelning av tider (vid bokningen)? Ganska goda 311 32,6

Inte så goda 256 26,9

Kan inte påverka alls 80 8,4

Vet ej 37 3,9

Mer än 50 % av respondenterna menade att man har relativt goda möjligheter att påverka tilldel-ning av tider och då gäller det både gentemot hyresvärden och också påverkan inom den egna föreningen (man kan få tider i ”klump” som man skall fördela inom föreningen, exempelvis hela kvällar osv).

För att kunna optimera anläggningsutnyttjandet krävs också att de som hyr är flexibla i sin verk-samhet så att lediga tider kan disponeras och också återrapportera tider som inte utnyttjas så att annan förhyrare kan utnyttja anläggningen. Frågan är om outnyttjad tid återrapporteras till den som driver anläggningen?


49

Tabell 3:40. Återrapporteras outnyttjad tid till kommunen eller annan uthyrare (så tiden kan nyttjas

av annan)?

Antal %

Återrapporteras outnyttjad tid (så tiden kan utnyttjas av annan)?

Alltid 203 23,0

Ofta 198 22,5

Ibland 216 24,5

Aldrig 264 30,0

Tyvärr ser det ut som att outnyttjad tid inte återrapporteras i den utsträckning som detta borde ske. Det är också av största vikt att kommunernas anläggningsansvariga och bokningscentraler är till-gängliga och snabbt kan få ut information om lediga tider. De allra flesta respondenter menar att så är fallet (knappt 17 % av respondenterna anser att rutinerna är dåliga). Däremot är det relativt vanligt att man inte blir kallade till brukarmöte med kommunens ansvariga (om sådana möten förekommer). Det är dessutom inte speciellt vanligt att brukarna av lokalerna blir kallade till möten i anläggningsfrågan.

Tabell 3:41. Brukar föreningen delta i något brukarmöte ang. hallverksamheten med kommunen?

Antal %

Brukar föreningen delta i något bru-

karmöte ang. hallverksamheten med

kommunen?

Alltid 157 13,9

Ofta 166 14,7

Sällan 288 25,5

Aldrig 266 23,6

Har aldrig blivit kallad 252 22,3

Mindre än 30 % av respondenterna deltar i sådana möten.

Respondenterna tillfrågades också vilka aspekter som var viktiga för att bokningsrutiner skulle skötas och vad som är betydelsefullt för att det skall fungera:

Administration – Kunnig personal som sköter bokningar och en väl fungerande administration som leder, fördelar och fakturerar. Det finns också exempel på att tilldelade tider inte överens-stämmer med kommunens policy. Brist på lokaler - Det är inte bokningen som är dålig utan det är bristen på ändamålsenliga loka-ler. Enligt kommunen går det inte att få fler tider då det alltid är fullbokat. Det är mycket svårt att få tidiga tider till lag med unga barn.

Central bokning – Att man inför central bokning och centrala bokningssystem på de platser och i de kommuner där man inte har detta. En försvårande omständighet är när anläggningen har olika bokningsansvariga för olika typer av verksamheter, vilket gör att dubbel bokningar ofta uppstår. Man vill undvika ”först till kvarnprincipen” och istället fördela efter vedertagna principer.


50

Föreningspersonal - De föreningar som har kanslipersonal har en fördel genom att kommunen har sin bokningscentral webbaserad. Kanslipersonal kan sitta och ”dammsuga” strötider vilket inte föreningar utan personal kan göra. En av hallarna bokas av en idrottsförening, vilket gör att det är svårt att få en objektiv bedömning. Man bör bygga upp väl fungerande nätverk där represen-tanter från respektive idrott träffas och diskuterar fördelning av träningstider och arrangemang. Kommunen får det färdiga förslaget.

Internetbokning - Bokning av kommunala lokaler skall enkelt kunna göras via Internetbokning, där man dessutom ser direkt vilka tider som är tillgängliga i respektive anläggning. Bokningssys-tem över nätet underlättar, och det blir lättare att se om det finns bokningsbara tider.

Nyttjande – Det borde vara fler kontroller att tider verkligen används. Det händer att det står outnyttjade tider i bokningsschemat.

Privatägd – Föreningar får ingen tid av kommunen utan hyr av annan ägare och använder inte kommunens bokningscentral. Kommunen är inte inblandad i bokning. Rapportering – Alla borde vara tvungna att rapportera outnyttjade tider. Dock finns förståelse för att man skall kunna annullera tider strax innan nyttjandet om särskilda omständligheter upp-står. Någon menar att det är svårt och tungrott att hålla på och avboka eller boka tider, när före-ningens ledare är ideellt arbetande.

Samarbete – Flera respondenter menar att samarbete är nyckeln. Exempelvis menar en skytte-klubb att det i deras fall är flera skytteklubbar som delar skjuthallen och det finns tidigare över-enskommelser mellan klubbarna om vilka dagar respektive förening har som sin ”ordinarie dag”.

Respondenternas ombads också att beskriva i punktform på vilka sätt man tycker att man kan undvika att idrottshallarna står tomma på bokad tid (exempelvis på helger, lov, bortamatcher mm)? Svaren har delats in i följande övergripande kategorier.

Ansvar - Att förhyraren känner ansvar för att återlämna icke utnyttjad tid och att alltid lämna återbud och att föreningen tänker efter om de verkligen behöver just den tiden om det sällan nytt-jas.

Interaktiva bokningssystem – Bokningar på Internet. Anslagstavla på hemsida för bokning där lediga strötider annonseras till andra föreningar Använda sig mer av mejl och SMS för medde-lande om lediga tider till berörda föreningar, alternativt bokning direkt i hallen.

Sanktioner – Olika typer av bestraffningar exempelvis i form av ”böter” om man inte utnyttjar tiden eller glömmer att avboka. Om detta upprepas skall tiden kunna övergå till någon annan. Att det utvärderas om klubben använder och har behov av sina tider. Avdrag på hyran även för avbok-ning av enstaka tider. Berörd klubb får minskat antal timmar nästkommande säsong. Införande av någon form av depositionsavgift.

Samverkan – Kommunikation mellan uthyrare och förhyrare genom olika typer av anläggnings-möten. Tillgänglighet - Alltid kunna nå den som ansvarar för uthyrningen, vare sig detta är kommunen eller annan uthyrare.


51

Slutligen redovisas respondenternas synpunkter på hur man kan förbättra användandet av idrotts-anläggningar utan att behöva ta till nybyggnation?

Alternativt nyttjande - Alternativ är exempelvis nedlagda industrilokaler. Att det finns omkläd-ningsrum som är i sådant skick att de kan användas. Bättre fördelning av tider och bättre fördelning mellan idrotter. I första hand använda anläggningarna till de ändamål de är byggda (exempelvis kan fotbollslag kan sköta vinterträningen ute). Fördela halltider i block, t.ex. 4 timmarsblock. Då kan uppvärmning och genomgång efter träning varvas på ett bra sätt. Vidare kan en och samma tränare leda flera lag efter varandra. Införa morgontider och tillgänglighet till anläggningen året runt.

Bokningsrutiner - Aktiv uthyrning av outnyttjade tider till allmänheten. Användarstyrt bok-ningssystem och bokning via Internet. Att bokningsansvarig har bättre koll på föreningars med-lemsantal och behov kontra övriga föreningar samt enklare avbokningsregler.

Effektivt nyttjande - Alla idrotter borde kunna nyttja mindre hallar för sin barnverksamhet. Anpassa vissa hallar till specifika idrotter, blanda inte idrotter i hallarna, då uppstår det problem utan anpassa lokaler till den verksamhet som skall bedrivas. Att ha skolsalar öppet på sommartid. Be föreningar se över sina gruppernas fördelning. Ibland kan samträning mellan olika grupper göras för att bättre utnyttja hallytan. Flerutnyttjande av hall (avsätt tider för t.ex. badminton då innebandy kan ske på övriga 2/3 av hallen). Förbättra samarbetet mellan skola och förening.

Ekonomi - Allmänhetens tider i simhallen är långt ifrån lika högt belagda som föreningens tider. Maximera nyttan genom att samordna allmänhet/förening bättre. Billigare hallhyra på hallar som ligger längre ifrån huvudorten där idrotten bedrivs. Billigare hyra på helger (övriga tider fullbo-kat). Det går inte att undvika att ange nybyggnation, elljus på flera planer och även förbättring av nuvarande elljus.

Samverkan - Alla föreningar samverkar och förstår varandras behov. Bra kommunikation behövs mellan förening och kommunansvarig. Bra kontakter mellan lagledare och tränare gör att det är lättare att diskutera träning och matcher på mera ”udda” tider. Bättre kunskap om verksamhe-terna, det vill säga hos ansvariga tjänstemän.

Sammanfattning

Många föreningar tvingas att genomföra sina aktiviteter när annan idrottsverksamhet pågår i anläggningen. Alla upplever inte detta som störande men det kan för vissa ha inverkan på akti-viteternas kvalité. Det handlar dels om iordningställande av anläggning (både före och efter) och hur uppvärmning kan genomföras. Totalt sett är det cirka hälften av respondenterna som menar att man kan påverka bokningen av en anläggning, trots att få blir kallade eller ens vill deltaga på brukarmöten med hyresvärden. Beträffande bokningsrutiner menar 55 % att outnyttjade tider inte återrapporteras. De principer man anser bör gälla för bokningsrutiner är att den bokande perso-nalen är kunnig om föreningslivet på orten, att man har en central bokning med fördel på Internet och att kommunen (i vanligaste fall) samarbetar med föreningarna om anläggningsnyttjandet. Det åligger också föreningarna att ta ansvar i anläggningsfrågan och bidra till ett effektivt lokalnytt-jande, där vissa menar att sanktioner bör införas för dem som inte följer uppgjorda regler.


52

5. Sammanfattande diskussionVi har i denna studie samlat in data utifrån ett av RF:s datamaterial, bestående av e-mejladresser till personer på centrala positioner i respektive förening/sektion eller förbund. Ursprunget till uppdra-get, att utvärdera anläggningsfrågan, har sin grund i en motion från Svenska gymnastikförbundet, med tilläggsyrkanden från Svenska handikappsidrottsförbundet och Korpen. Uppdraget bestod i att kartlägga kvinnor, mäns, flickors och pojkars samt idrottare med funktionshinder tillgång till träningsanläggningar och arenor och dess fördelning (RF, 2007a). Mot denna bakgrund har således det övergripande syftet varit att beskriva och analysera tillgång till och behov av anlägg-ningar, och hur tillgängligheten fördelas över och mellan idrottsgrenar, föreningar och sektioner ute i Idrottssverige. Dessa frågor har särskilt skildras ur ett ålders- och jämställdhetsperspektiv.

Vi konstaterade i resultatkapitlet att det fanns vissa betänkligheter beträffande urvalets repre-sentativitet visavi den organiserade föreningsidrottens sammansättning. Adressregistret från RF hade brister och det gick inte att sluta sig till att dess innehåll skulle vara helt representativt för föreningsidrotten. Det handlade bland annat om de olika förbundens storleksmässiga fördelning i urvalet, den geografiska och demografiska fördelningen samt hur behovet av anläggningar är för dem som inte är medlemmar i RF. Vidare finns alltid en intressedimension i att besvara enkäter (är exempelvis svarsbenägenheten större hos dem som är förfördelade i anläggningsfrågan) och det finns fog för att svarsfrekvensen kunde påverkas av yttre omständigheter (föreningsresurser, ekonomi m.m.). Trots uppräknade felkällor drogs ändå slutsatsen, på basis av en genomgående analys, att det också fanns avsevärda möjligheter till att göra generaliseringar, särskilt då med utgångspunkt i redovisningen av föreningarnas strukturella förhållanden (antalet medlemmar, ledare och andra förutsättningar).

RF har i sitt policydokument ”Idrotten vill” diskuterat anläggningsfrågan kopplat till jämställd idrott och det idrottsliga jämställdhetsarbetet. Föreningsrepresentanterna tillfrågades om de ansåg att jämställd idrott råder mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. Syftet med denna typ av fråga (-or) är att kartlägga ett förhållningssätt som speglar synen både på det allmänna jämställdhets-arbetet och rådande förhållanden. Mer än hälften av de tillfrågade respondenterna instämde i att jämställd idrott råder och mer än 80 % menade att detta är fallet till stor del. Trots detta bör upp-märksammas att 18 % menade att detta bara stämde till viss del eller inte alls. Detta innebär inte med automatik att man inom den egna föreningen har ett icke jämställt förhållande. Responden-terna kan allmänt uppleva att situationen är av detta slag, eller att man möjligen råkat ut för orätt-vis behandling. Vi har därför också särskilt studerat föreningar med särskilda behov och sådana är exempelvis föreningar anslutna till handikappidrottsförbundet. Allmänt sett skiljer sig inte dess föreningars synpunkter från övriga respondenters. Man brottas med samma typ av problem och gläds åt de möjligheter som finns. Man fördelar tider på samma sätt som övriga föreningslivet och är både nöjda och missnöjda med de fördelade tiderna och med anläggningarnas kvalité. Man betonar att de anläggningar man använder skall vara handikappanpassade och lättillgängliga.

Ofta talas om den manliga traditionen och denna traditions förlamande inverkan på jämställdhets-debatten inom idrotten, och det är uppenbart att respondenterna menar att denna tradition även påverkar anläggningsfrågorna (trots att mer än 80% av respondenterna säger att pojkar och flickor idrottar på lika villkor) och att en klar majoritet menar att flickornas idrottande uppfattas som minst lika viktig. I denna kontext kan vi också peka på hur Olofsson (2009) lyfte fram att antalet studier angående genus och idrott ökat markant de senaste 20 åren. Hon menar vidare att denna samlade kunskapsgrund har bidragit till en ”bättre” idrottsverksamhet.


53

För att kunna belysa uppfattningar om anläggningar och jämställdhet ombads respondenterna ange hur de fördelar tider i anläggningar mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Resultaten visade att det är de yngre barnen som har de tidigare tiderna och att det är de äldre ungdomarna och vuxna som i huvudsak har de senare tiderna. Vi kunde visa att det är i urvalet är mycket få föreningar som har verksamhet efter klockan 19.00 på vardagar för barn under 10 år. Dessutom, och detta får anses vara ett av undersökningens mer centrala resultat, så finns inte några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) beträffande tider i anläggningar. I genomgången av tidigare studier kunde vi också utläsa samstämmiga mönster från studier som genomförts i olika kommuner och skiftande idrottsmiljöer (RF, 2007b; Bergvall-Virtanen m fl, 2008; Blomdahl m fl, 2003; Högman, 2009). Sedan kan man naturligtvis ha synpunkter på om det är tillräckligt med tider och om de erhållna tiderna är bra tider. Vi har, som vi tidigare redogjort för, i denna skrift medvetet inte tagit ställning till om vad som är bra tider.

En aspekt av jämlikhet fann vi i att en majoritet menar att det är ungdomsverksamheten som mer eller mindre prioriteras när det gäller fördelning av anläggningar och tider i anläggningar. Men noteras bör att en nästan lika stor andel respondenter menar att den inte gör det. Detta måste dock ses som en intäkt för att barn- och ungdomsverksamhet inte får stå tillbaka för seniorverksam-heter och då inte heller får stå tillbaka för den renodlade elitidrotten. Återigen kan också denna analys relateras till den tidigare studie av lagidrotten, som genomförts (RF, 2007b), där ålder och nivå är ledande i frågor beträffande träningstider. Däremot menar många föreningar som bedriver motionsverksamhet att de kommer i andra hand i förhållande till elit- och tävlingsinriktade verk-samheter. Påpekas bör att det kan vara svårt att dra distinktionen mellan vad som är elit- respek-tive motionsidrott.

Ytterligare en aspekt angående eventuella (o)rättvisa förhållanden vid fördelningar av tider är att man upplever att vissa idrotter har företräde när det gäller att få tider i kommunens idrottsanlägg-ningar. Det kan till dels bero på verksamhetens speciella krav (ishall till konståkning, simhall till simning) dels att man har stora grupper med ungdomar, men det finns också de som menar att det framför allt är de stora lagbollidrotterna som får företräde av hävd och gammal vana. Här kunde vi också visa att det fanns vissa geografiska incitament som dock inte bör överdrivas. Respondenter från vissa förbund visade också ett mer utmärkande missnöje när det gällde fördelningsprinciper. Viktigt i detta fall är att policydokument är upprättade och beslutade i demokratisk anda och att denna policy följs, vilket även lyftes fram av respondenterna i Högmans fallstudie (2009). Här kan vi också återknyta till Fahlén och Sjöblom (2008) som i sin anläggningsstudie visade att även om kommuner framhåller devisen Idrott åt alla, så lämnas allt för ofta föreningsidrottens företrädare utanför kommunens idrottspolitiska framtidsfrågor.

Generellt är konkurrensen om anläggningar som störst bland de idrotter som gör anspråk på anläggningar inomhus på vinterhalvåret, och det handlar då om den relativt vanliga anläggnings-typen med de inre måtten 40 x 20 meter. I mindre orter och kommuner kan det vara den enda typ av inomhusanläggning som finns, eftersom den passar för de flesta av de vanliga inomhusidrot-terna (lagbollspelen, gymnastik, tennis, m.fl). Mindre hallar som exempelvis skolgymnastiksalar är också relativt vanligt förekommande. I de större kommunerna har andelen specialdesignade hallar ökat och kommer förmodligen att öka med stigande krav från föreningarna. Beträffande utomhusidrott – oberoende av årstid – är situationen en annan. Vattenytor som sjöar och hav, naturanläggningar i skog och mark ger i princip oändliga möjligheter både på vintern och på som-maren. Men även arrangerade utomhusmiljöer som fotbollsplaner, cykelvägar, motocrossbanor, elljusspår är relativt lättillgängliga. De största problemen uppvisar bandy och hastighetsåkning på


54

skridsko och här spelar klimat och väder en stor roll. Vidare menade cirka 2/3 av respondenterna att de anläggningar och lokaler man använder har hög kvalité, och man ansåg också att de anlägg-ningar man använder är ändamålsenliga. Dessutom är man överlag nöjda med de tider som man har tilldelats, om än i något mindre grad bland de som utövar idrott inomhus på vinterhalvåret.

Dock finns behov av nya anläggningar och närmare hälften av respondenterna menar att nya anläggningar saknas. De respondenter som i störst utsträckningen menade att anläggningar saknas kom från fotboll, gymnastik, innebandy, friidrott, handboll, basketboll, bordtennis, ishockey och volleyboll (25 % av föreningarna/sektionerna att man inte täcker sina behov med de anläggningar som man utnyttjar idag). Många föreningar menar att man skulle kunna utveckla sin verksamhet om man hade flera och kvalitativt bättre anläggningar.

Vi kunde notera att en anmärkningsvärt stor andel av respondenterna inte hade någon klar uppfatt-ning om det fanns någon lokal policy för uthyrning i den egna kommunen. Däremot hade respon-denterna klara uppfattningar om vilka principer som uthyrning bör vila på, och dessa benämndes aktivitets-, behovs-, geografiska-, jämställdhets-, nivå- och åldersprinciper. Frågan är dock om den rådande tillgången på anläggningar och lokaler i landet är sådan att dessa principer skulle kunna uppfyllas? Om föreningarna är missnöjda med de fördelningar som gäller torde det enda sättet att påverka dessa vara att sätta sig in i policyns innehåll och arbeta om innehållet och förändra reg-lerna. Särskilt som det inte heller är realistsikt att alltid försöka se en lösning i ny- eller ombyggna-tion för varje problem i anläggningsfrågor.

Respondenterna i denna undersökning menade också att det var viktigt att fördelnings- och tid-bokningssystemen var anpassade och fungerande. I detta sammanhang är det således angeläget att visa på vikten av att en kontinuerlig utvärdering av systemens funktionalitet genomförs (exem-pelvis på kommunal nivå), så att det blir möjligt att skapa sanningsenliga underlag för vad som fungerar (jämlikt) eller inte. I både Högmans (2009) och Fahléns och Sjöbloms (2008) fallstudier togs denna fråga upp som synlig brist hos de som bär huvudansvaret för fördelning och tidsbok-ning av idrottsanläggningar. Risken är att man i dessa led nöjer sig med att ”göra som man alltid har gjort”.

Respondenternas ombads också att beskriva på vilka sätt man tycker att man kan undvika att idrottshallarna står tomma på bokad tid. Här handlade det om att den som hyr känner ett ansvar för att återlämna icke utnyttjad tid. Dessutom bör uthyraren ta modern teknik till hjälp och upp-rätta interaktiva bokningssystem, det vill säga bokningar på Internet, SMS m.fl. Vidare kunde olika typer av sanktioner införas, i form av ”böter” om man inte utnyttjar tiden eller glömmer att avboka. Dessutom efterlyste man en ökad samverkan med uthyraren (ökad tillgänglighet) genom exempelvis olika typer av brukarmöten.

För att optimera användandet av idrottsanläggningar menade respondenterna avslutningsvis, att man borde hitta alternativt nyttjande i form av andra typer av lokaler (nedlagda industrifastig-heter), förbättra bokningsrutiner och effektivisera nyttjandet genom att anpassa vissa hallar till specifika idrotter. Kommunerna bör också se över den ekonomiska sidan av, vem som skall betala (skatter och avgifter) och samordna nyttjandet bättre. Slutligen efterlyser man en större samverkan mellan alla inblandade parter.

I denna studie av anläggningars nyttjande ur ett jämställdhetsperspektiv har det framkommit att en majoritet av undersökningsgruppen på många punkter är relativt nöjda med sina förutsätt-


55

ningar. Dock verkar det som om nätverket mellan kommuners fördelningsrutiner och föreningsli-vets behov och önskningar behöver stärkas upp och förädlas. I tider då drift- och ägarförhållanden av anläggningar tenderar att förändras i allt snabbare takt, krävs välgrundade underlag för att kunna se adekvata och ekonomiskt bärande lösningar. Detta blir en stor utmaning för kommuner och föreningar i sina gemensamma ambitioner att värna om bästa möjliga kvalitet vid ”driften” av idrottslivets samhällsnyttiga verksamheter, med målet en Idrott åt alla.


56

ReferenserAndreasson, J. (2007). Idrottens kön. Genus, kropp och sexualitet i lagidrotten vardag. Avhand-ling. Stockholm: HLS förlag.

Bergvall-Virtanen, P., Johansson, M., Werme, B. & Hellgren, A-L (2008) Skohornet. Ett projekt om effektivt nyttjande av idrottsanläggningar. Örebro läns Idrottsförbund.

Blomdahl, U, Elofsson, S & Öhman, J. (2003). Får flickor de sämsta träningstiderna? Stockholm: Idrottsförvaltningen.

Book K. (2005). Arenors lokalisering, betydelse och användning. I Svensk idrottsforskning, 2005 nr 3.

Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna. Floda.Zenon

Eriksson, S., Kristén, L., Patriksson, G., Stråhlman, O. (2008). Handslaget – från idé till utvär-dering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Göteborg: Idrottshögskolan, Göteborgs universitet.

Fagrell, B. (1997) Djupdykning i könsteoretiska fältet. Svensk idrottsforskning, nr 3 1997. Fagrell, B., (2000). De små konstruktörerna - flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i rela-tion till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS.

Fagrell, B. (2009). Kvinnorna har en sportlig chans!. Svensk idrottsforskning.2009, nr:1. Centrum för idrottsforskning.

Fahlén, J., Sjöblom, P. (2008) Idrottens anläggningar – ägande, driftsförhållanden och dess effekter. (2008:2). Sveriges Riksidrottsförbund. Stockholm.

Fritids & Kulturnämnden i Örebro Stad. (2002) Skohornet – ett projekt om effektivt nyttjande av idrottsanläggningar.

Fundberg, J. (2003). Kom igen gubbar ! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Avhandling. Stock-holm. Carlssons.

Grahn, K (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel : konstruktioner av genus i ungdoms-tränarutbildningen. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, Idrottshögskolan.

Granvik, M & Klepke, B. (2002) Idrottsanläggningar – en resurs för alla? Farsta: Idrottens Hus

Högman, J. (2009). Vem får bäst träningstider? Projektrapport. Idrottsvetenskap. Karlstads uni-versitet.

Johnsson, H., Niter, J., (2006). Näridrottsplatser. Göteborgs universitet: Idrottshögskolan.

Larsson, H. (2001). Iscensättning av kön i idrott. Stockholm : HLS.

Larsson, H., Svender, J. (2007) Satsa på flickors idrottande!? En studie om föreställningar om flickor och flickors idrottande. Svensk idrottsforskning. Nr 3/4 2007.


57

Olofsson, E (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? : Den svenska idrottsrörelsen och kvin-norna under 1900-talet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Olofsson, E (1996). Guldmedalj på kvinnors vis. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå univer-sitet.

Olofsson, E. (2009). 20 år med idrott och genus. Svensk idrottsforskning.2009, nr:1. Centrum för idrottsforskning. Patriksson, G., Eriksson, S., Augustsson, C., Stråhlman, O.(2004). Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet” - en utvärdering av projektverksamhet som fått medel ur Allmänna arvsfon-den. Göteborgs universitet: Idrottshögskolan.

Peterson, T. (2008). Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrot-ten. Betänkande av idrottsutredningen. SOU 2008:59. Stockholm 2008.

Reyes, R. (2008). Handslagets speciella insatser - Funktionshindrade och idrott. RF rapporter från Handslaget (www.rf.se).

Stråhlman, O. (1997). Elitidrott, karriär och avslutning. Göteborg: Acta Universitatis Gothobur-gensis (Diss).

Stråhlman, O., Patriksson, G., (2007). Att rätta mun efter matsäcken - förutsättningar för att bedriva projekt om kostnadseffektivitet. Idrottshögskolan/ Göteborgs universitet. RF

Sveriges Riksidrottsförbund. (2001). Idrottsresurser på lika villkor. Projektplan 2001-08-25. Susanne Ljunglöf. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Sveriges Riksidrottsförbund. (2003). Idrott, kön och genus. En kunskapsöversikt. Riksidrottsför-bundet. FOU-rapporter 2003:1.

Sveriges Riksidrottsförbund. (2005). Idrotten vill. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Sveriges Riksidrottsförbund. (2005). Idrottens jämställdhetsplan. Riksidrottsförbundet.

Sveriges Riksidrottsförbund (2007a). Protokoll från Riksidrottsmötets RF-stämma, den 11-13 maj 2007, Conventum, Örebro. Stockholm: Riksidrottsförbundet.

Sveriges Riksidrottsförbund (2007b). Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv. Riksidrottsförbundet, FoU-rapporter 2007:6 (www.rf.se).

Sveriges Riksidrottsförbund (2008). Anläggningar. www.rf.se. 2009-01-15

Wandzioch, A. (2009). Halltidsfördelning. Göteborgs universitet: Idrottshögskolan (ej pub. mtrl.).Wickman, K. (2007) Genus och funktionshinder: några nedslag i forskningen kring handikappi-drott. www.idrottsforum.org.


58

Webb referenser:http://www..rf.se/ImageVault/Images/id_121/scope_128/ImageVaultHandler.aspx

http://www.scb.se/statistik/

http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/6.1.9091.xls


59

Christian Augustsson Göran Patriksson Owe Stråhlman Stefan Wagnsson Till Användning av idrottsanläggningar - en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv Karlstads universitet och Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet har Riksidrottsförbundets (RF:s) uppdrag att genomföra en undersökning av tillgänglighet till och tillgång till idrottsanläggningar. Skälet är bl.a. den debatt som förs om behovet av idrottsanläggningar och hur befintliga anläggningar används. I RF:s idéprogram Idrotten vill skrivs att: … alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får var med i föreningsdriven idrottsverksamhet. En förutsättning för att dessa mål skall kunna realiseras är bl.a. att det finns anläggningar och lokaler så att alla som vill skall kunna utöva idrott. Områden som kommer att fokuseras i undersökningen är om behov och tillgång har geografiska förutsättningar och hur behov och tillgänglighet är fördelade i olika typer av idrottsanläggningar relaterat till föreningarnas verksamhet. Dessutom kommer jämställdhetsaspekter vid fördelning av verksamhetstider att studeras och hur prioriteringar inom detta område påverkar idrottsverksamheternas form och innehåll. För att vi skall kunna genomföra denna undersökning på ett relevant sätt och också för att få så tillförlitliga resultat som möjligt, är det viktigt att vi får just Er förenings/sektions erfarenheter. Vi ber Er därför besvara det frågeformulär som finns på den hemsida som används för detta ändamål (instruktioner finns nedan). Ansvariga för detta projekt är: Fil.dr. Christian Augustsson tfn. 054 700 1885 e-post: [email protected] Prof. Göran Patriksson tfn. 031 786 2481 e-post: [email protected] Fil.dr. Owe Stråhlman tfn. 031 786 23 92 e-post: [email protected] Doktorand Stefan Wagnsson tfn. 054 700 1499 e-post: [email protected] Bästa idrottshälsningar Christian Augustsson Göran Patriksson Owe Stråhlman Stefan Wagnsson

IDROTTSHÖGSKOLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET

IDROTTSVETENSKAP KARLSTADS UNIVERSITET

Bilaga 1: Missivbrev och instruktioner


60

2

Instruktioner: Nedan finns en webbadress, en länk till vår hemsida. När Du läst instruktionerna - klicka på denna länk (eller skriv in den i Din webbläsare på annat sätt) och besvara frågorna. Observera att vissa frågor enbart kan besvaras med ett valt svarsalternativ medan andra frågor kan besvaras med flera. Det finns också frågor där Du kan skriva in kommentarer och annan text (vilket vi uppmanar Dig att göra i förekommande fall). Svaren på Dina frågor länkas till oss automatiskt när Du fyller i olika svarsalternativ. Du behöver inte spara eller sända enkäten, det sker automatiskt. Dina svar är dessutom anonyma. Om Du känner Dig osäker eller kanske saknar dator ber vi Dig att kontakta någon annan i föreningen som har erfarenhet av detta och har tillgång till dator med internetuppkoppling. Ni kan kanske fylla i enkäten tillsammans. I yttersta nödfall kan Du vända Dig till oss så skickar vi ut en papperskopia av enkäten som Du kan besvara på traditionellt sätt. Om Du som får detta mail inte kan besvara det, ber vi Dig att vidarebefordra detta till ansvarig person i föreningen/sektionen. Alla frågor i enkäten kanske inte kan besvaras p.g.a. olika förutsättningar för att bedriva idrott. Detta gäller exempelvis frågor som har att göra med om man äger, arrenderar, förvaltar eller hyr sina idrottslokaler/anläggningar. Försök att besvara så många frågor som möjligt trots detta. I enkäten kommer Du att behöva göra ett val baserat på vilken årstid och hur Ni bedriver Er huvudsakliga tävlingsverksamhet/matchverksamhet (ex. sommarhalvåret utomhus). Med tanke på att utomhus- och inomhusidrott bedrivs med olika förutsättningar, är det viktigt att Du gör detta val så att det stämmer med Er verksamhet. OBS! Du skall bara göra ett val! Vi vore mycket tacksamma om Ni ville återsända era synpunkter så snart som möjligt (dock senast den 12/12). Nu kan Du gå till hemsidan med hjälp av nedanstående länk… http://enk.ped.gu.se Nedan finns det nummer som Du skall fylla i när Du öppnar enkätens hemsida. Nr 0001


61

3

Bilaga 2: Mätinstrument

UTVÄRDERING AV ANLÄGGNINGSBEHOV Den första delen av detta frågeformulär innehåller frågor som skall besvaras av alla

oberoende av förening/sektion.

1. Vi är en förening med …

En idrott/sport, skriv vilken_______________________(ex. fotboll, friidrott, bilsport?)

Flera idrotter/sporter, skriv, vilka__________________________________________

Annat _____________________________________________________________

1b. Vilket förbund inom Riksidrottsförbundet är föreningen anslutet till? Om föreningen är

ansluten till flera förbund skall Du svara med det förbund som denna enkät avser (den

sektion som besvarar enkäten ex, friidrott – Svenska friidrottsförbundet o.s.v.)?

___________________________________________________________________

2. I vilket län finns föreningen? _____________________________________________

3. I vilken kommun finns föreningen? ________________________________________

4. Antal idrottsektioner (ej ungdomsektion el.dyl) inom Er förening idag? _________st.

Inga sektioner

I fråga 5 (nedan) är vi enbart intresserade av sektionsindelningar som baseras på idrotter,

exempelvis handbollsektion, längdåkningsektion el.dyl).

5. Om det är någon särskild sektion inom föreningen som erhållit detta frågeformulär, vilken

är det i så fall? _______________________________________________

6. Vi är ingen idrottsförening/sektion, utan en _________________________________


62

Nedanstående frågor gäller föreningen om det är en ensektionsförening

Fråga 7 besvaras enbart av ensektionsföreningar

7. Hur många medlemmar finns det i föreningen?

Aktiva medlemmar ________(antal), varav flickor/kvinnor__________(antal)

Passiva (stöd-) medlemmar ________(antal)

Fråga 8 besvaras enbart av flersektionsföreningar och den sektion som erhållit

frågeformuläret

8. Hur många medlemmar finns det i sektionen (besvaras ej om föreningen saknar

sektioner)?

Aktiva medlemmar ________(antal) varav flickor/kvinnor__________(antal)

9. Antal ideella ledare/tränare i föreningen idag? Män ________(antal)

Kvinnor ________(antal)

10. Antal ideella ledare/tränare i sektionen idag? Män

________(antal)


11. Antal anställda ledare/tränare i föreningen idag? Män ________(antal)


12. Antal anställda ledare/tränare i sektionen? Män ________(antal)



63

Frågor om policy och förvaltning

13. Känner Du till om det finns någon kommunal policy för fördelning av tider i

kommunens idrottsanläggningar i den kommun som Din förening är belägen?

Ja, jag vet att det finns en policy

Ja, jag tror att det finns en policy

Nej jag tror inte att det finns någon policy

Nej, jag vet att det inte finns en policy

Om Du vet att det finns en policy – har Du läst den Ja Nej

13.b Finns det andra uthyrare av idrottsanläggningar/lokaler i Er kommun än de kommunala

som föreningar med Er idrott/sport skulle kunna anlita?

Ja

Nej

Vet ej

14. Vilka principer tycker Du skall gälla vid fördelning av tider i offentliga

idrottsanläggningar – skriv ned de tre viktigaste?

1.___________________________________________________________

2.___________________________________________________________

3.___________________________________________________________


64

Nu skall Du göra ett val

Beroende på vilken idrottsverksamhet som föreningen/sektionen bedriver så skall Du klicka

på det alternativ nedan som passar Dig bäst. Om Du tycker att det finns flera som passar så

ber vi Dig ändå att göra ett val och besvara enkäten på de frågor som är relevanta. Du skall

enbart göra ett val.

Klicka på ett av alternativen nedan!

Vi bedriver i huvudsak idrott som utövas

inomhus på vinterhalvåret (både träning och tävling)


utomhus på sommarhalvåret (både träning och tävling)


utomhus på vinterhalvåret (både träning och tävling)


65

Frågor till föreningar/sektioner som i huvudsak bedriver idrott som utövas INOMHUS på VINTER-halvåret

Fråga 1 besvaras enbart av dem som organiserar en idrott i föreningen

1a. Hur stor andel aktiva i Er förening är män 20 år och äldre?

(svara i procent) _________%

1b. Hur stor andel aktiva i Er förening är kvinnor 20 år och äldre?


1c. Hur stor andel aktiva i Er förening är pojkar 19 år och yngre?


1d. Hur stor andel aktiva i Er förening är flickor 19 år och yngre?


Fråga 2 besvaras enbart av dem som har organiserat verksamheten i sektioner och

besvaras utifrån den sektion som fått denna enkät

2a. Hur stor andel aktiva i Er sektion är män 20 år och äldre?


2b. Hur stor andel aktiva i Er sektion är kvinnor 20 år och äldre?


2c. Hur stor andel aktiva i Er sektion är pojkar 19 år och yngre?


2d. Hur stor andel aktiva i Er sektion är flickor 19 år och yngre?



66

Tillgång till idrottsanläggningar

3a. Vilken typ av anläggning/lokal använder Ni oftast för Er idrottsverksamhet

(både träning och tävling)?

Idrotts-/Sporthall med de ungefärliga måtten 40x20 meter eller större

Mindre Idrotts-/Sporthall (exempelvis skolgymnastiksal eller särskild tennishall)

Ishall med olika mått

Simhall eller annan anläggning för vattenidrott/motsvarande

Större specialdesignad idrottshall (t.ex ridsport, gymnastik, friidrott m.fl)

Mindre specialdesignad idrottshall (för t.ex. kampsport, bordtennis m.fl)

Annan typ av anläggning, ange vad________________________________

3b. Vad anser Ni om de anläggningar/lokaler som Ni angivit ovan (fråga 3)?

Mycket hög

kvalité Hög kvalité Låg kvalité Mycket låg kvalité

3c. Vad anser Ni om de anläggningar/lokaler som Ni angivit ovan (fråga 3)?

Ej ändamålsenliga Ändamålsenliga Mycket ändamålsenliga

3d. Beskriv Ert anläggnings-/lokalbehov när Ni inte har Er huvudsaklig tränings-

och tävlingssäsong (ange om Ni har något behov av anläggning/lokal under

sommarhalvåret)?

________________________________________________________________

______________________________________________________________

3e. Har Ni egen/na idrottsanläggning/ar som föreningen/sektionen äger?

Ja. Vad är det för typ av anläggning(ar)____________________________

Ja, delvis. Typ av anläggning_____________________________________

Nej


67

3f. Har Ni idrottsanläggningar som föreningen/sektionen driver/sköter (ej äger)?

Ja, typ av anläggning (ar)__________________________________

Ja, delvis, typ av anläggning________________________________

Nej

4. Anser Ni att det finns tillräckligt med inomhusanläggningar/lokaler i Er

kommun för idrottsutövning oavsett Ert behov och ägare av anläggning?

Ja

Delvis

Nej

Vet ej

5. Har Ni idag tillgång till inomhusanläggningar/lokaler för idrottsverksamhet som

täcker Ert aktuella behov?

Ja, helt

Ja, delvis

Nej

Vet ej

6. Skulle Ni kunna utöka Er idrottsliga verksamhet om Ni hade tillgång till fler

tider i inomhusanläggningar/lokaler?

Ja

Nej

Vet ej


68

7a. Vid vilka tider (avser vardagar från måndag till fredag) bedriver Ni

idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong? Sätt ett kryss i de rutor som är

aktuella när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller tävling.

Om verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste alternativet.

Ange också hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.

Klockan I snitt hur Ålder på de aktiva

Kön Före 17.00

17.00- 18.00

18.00- 19.00

19.00- 20.00

20.00- 21.00

Efter 21.00

många deltagare

Upp t.o.m Flickor 6 år Pojkar

Mixade grupper Fr.o.m 7 år Flickor t.o.m 9 år Pojkar




Mixade grupper Fr.o.m 20 år Kvinnor t.o.m 29 år Män

Mixade grupper 30 år och äldre Kvinnor

Män Mixade grupper

7b. Överlag är vi …

Mycket nöjda med

dessa tider Nöjda med dessa

tider Missnöjda med

dessa tider Mycket missnöjda

med dessa tider


69

8a. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni


aktuella när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller

tävling. Om verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste

alternativet. Ange också hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.


Kön Före 10.00

10.00-13.00

13.00- 16.00

16.00- 19.00

19.00- 22.00

Efter 22.00

många deltagare

Upp t.o.m Flickor

6 år Pojkar Mixade grupper

Fr.o.m 7 år Flickor t.o.m 9 år Pojkar






Män Mixade grupper


Mycket nöjda med




med dessa tider


70

9. Om Ni inte äger egen/na anläggning/ar (inomhusanläggning för idrott), har Ni

eller har Ni haft allvarliga funderingar på att anskaffa/inköpa egna lokaler för Er

idrottsverksamhet?

Ja och beslut har tagits

Ja, diskussioner pågår

Nej, ingen ekonomisk möjlighet

Nej, annan orsak_______________________________________________

10. Vad tror Du är de vanligaste orsakerna till att föreningar inte skaffar egna

anläggningar (i rangordning)?

1.____________________________________________________

2.____________________________________________________

3.____________________________________________________

Anläggningens förutsättningar och administration

11. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen/

hallen som Ni bokat samtidigt med Er verksamhet (ex i samma hall)?

Nej

Ja, ibland

Ja, ofta

12. Hur många minuter av den bokade tiden i anläggningen/hallen brukar gå åt att

ta fram nödvändigt material för verksamheten (i snitt)?

0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter

13. Hur många minuter av den bokade tiden går åt att plocka undan nödvändigt

material för verksamheten (i snitt)?

0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter


71

14. Sker uppvärmning i den bokade anläggningen/hallen?

Ja, alltid Ja, ibland Nej

15. Hur fungerar i allmänhet bytet till nästkommande verksamhet i de lokaler Ni

använder för Er verksamhet?

Utan störning Viss störning Mycket störning

Fråga 16 till 18 kan vara svåra att besvara för föreningar som äger/driver sina

hallar/anläggningar i egen regi och utan uthyrning till andra föreningar. Besvara

frågorna i de fall de är tillämpliga. I annat fall gå till fråga 19.

16. Vilka möjligheter har föreningen att påverka tilldelning av tider (vid

bokningen)?

Mycket goda

Ganska goda

Inte så goda

Kan inte påverka alls

Vet ej

17. Återrapporteras outnyttjad tid till kommunen eller annan uthyrare (så tiden kan

nyttjas av annan)?

Alltid

Ofta

Ibland

Aldrig


72

18. Hur upplever ni att rutinerna på kommunens bokningscentral (motsvarande)

fungerar?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

Kommentar:

__________________________________________________________

19. Brukar föreningen delta i något brukarmöte ang. hallverksamheten med

kommunen?

Alltid

Ofta

Sällan

Aldrig

Har aldrig blivit kallad

20. Är det Din uppfattning att det finns det idrottsföreningar i er kommun som

önskar tider för träning, som idag inte har tillgång till

inomhusidrottsanläggningar/hallar?

Nej, inte så vitt jag vet

Ja, jag känner till någon enstaka

Ja, jag känner till flera

21. Finns det idrottsföreningar i er kommun som önskar fler tider, som idag redan

har tillgång till inomhusidrottsanläggningar/hallar?





73

22. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan undvika att

inomhusanläggningarna/lokalerna står tomma på bokad tid? Bokad tid står

outnyttjad, ex. vid bortamatcher, ändrade eller inställda träningar osv

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

23. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan förbättra användandet

av idrottsanläggningar (undvik att ange nybyggnation)

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________


74

Tilldelning av lokaler utifrån ett jämställdhetsperspektiv

24. Ta ställning till följande påståenden:

Instämmer ej

Instämmer till viss del

Instämmer till stor del

Instämmer helt

Det är en manlig tradition som styr idrotten!

I vår förening har flickor bättre anläggnings-/halltider än vad pojkarna har!

Flickors idrott ”räknas inte som lika viktig”!

I vår förening arbetar vi för en jämställd idrott på alla plan (styrelse, ledare mm)!

I vår förening är det ungdomsverksamheten som prioriteras vad gäller tillgång till anläggningar!

Det finns grupper av idrottare i vår kommun som är diskriminerade utifrån perspektivet – tillgång till idrottsanläggning!

Vissa idrotter har företräde när det gäller att få tider i vår kommuns idrottsanläggningar!

Föreningar som enbart bedriver motionsidrott har svårare att få tillgång till olika idrottsanläggningar!

I vår förening genomförs all tränings- och tävlingsverksamhet samtidigt för både flickor och pojkar

I vår förening är det herrseniorernas behov av träningstider som prioriteras.

I vår förening är det damseniorernas behov av träningstider som prioriteras.

I vår förening är det ungdomsverksamheten för flickor och deras behov av träningstider som prioriteras.

I vår förening är det ungdomsverksamheten för pojkar och deras behov av träningstider som prioriteras.


75

Tack för Din medverkan. Om det är så att Du har ytterligare synpunkter kan Du skriva

dessa nedan.

Övriga synpunkter

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Till slut…

Tack för Din medverkan. Dina svar har registrerats och Du kan logga ut från denna sida.


76

Frågor till föreningar/sektioner som i huvudsak bedriver idrott som utövas UTOMHUS på SOMMAR-halvåret





















77


3a. Vilken typ av anläggning/lokal använder Ni oftast för Er idrottsverksamhet (både

träning och tävling)?

Idrottsplats med enbart bollplan/er (gräsyta el. dyl.)

Idrottsplats med bollplan och möjligheter att utöva friidrott (utomhus)

Simanläggning eller motsvarande utomhus

Annan anläggning för vattenidrott (kanot, rodd, segling m.fl)

I naturanläggningar för sommaridrott (ex. orienteringsterräng, ridterräng))

På allmänna vägar (cykel m.fl)

Specialgjorda anläggningar (ridsport, motorsport m.fl)



Mycket hög kvalité Hög kvalité Låg kvalité Mycket låg kvalité



3d. Beskriv Ert anläggnings-/lokalbehov när Ni inte har Er huvudsaklig tränings- och

tävlingssäsong (ange om Ni har något behov av anläggning/lokal under

sommarhalvåret)?

______________________________________________________________________

________________________________________________________


Ja, typ av anläggning(ar)_________________________________________

Ja, delvis, typ av anläggning______________________________________

Nej


78




Nej

4. Anser Ni att det finns tillräckligt med anläggningar i Er kommun för utomhus

idrottsutövning oavsett Ert behov och ägare av anläggning?

Ja

Ja, delvis

Nej

Vet ej

5. Har Ni idag tillgång till utomhusanläggningar för idrottsverksamhet som täcker Ert

aktuella behov?

Ja, helt

Ja, delvis

Nej

Vet ej


utomhusanläggningar?

Ja stor utsträckning, någon mån

Nej

Vet ej


79



aktuella när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller tävling.

Om verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste alternativet.

Ange också hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.


Kön Före 17.00

17.00- 18.00

18.00- 19.00

19.00- 20.00

20.00- 21.00

Efter 21.00

många deltagare








Män Mixade grupper


Mycket nöjda med




med dessa tider


80

8a. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni


aktuella när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller

tävling. Om verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste

alternativet. Ange också hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.


Kön Före 10.00

10.00- 13.00

13.00- 16.00

16.00- 19.00

19.00- 22.00

Efter 22.00

många deltagare







Mixade grupper 30 år och Kvinnor

äldre Män Mixade grupper


Mycket nöjda med




med dessa tider


81

9. Om Ni inte äger egen/na utomhusanläggning/ar, har Ni eller har Ni haft allvarliga

funderingar på att anskaffa/inköpa egna utomhusanläggningar för Er

idrottsverksamhet?




Nej, annan orsak_______________________________________________



1.____________________________________________________

2.____________________________________________________

3.____________________________________________________


12. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen

som Ni bokat samtidigt med Er verksamhet (ex det är flera föreningar på

fotbollsplanen som har verksamhet)?

Nej

Ja, ibland

Ja, ofta

12. Hur många minuter (i snitt) av den bokade tiden på anläggningen brukar gå åt att

ta fram nödvändigt material för verksamheten?

0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter


82



0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter

14. Sker uppvärmning i den bokade anläggningen (på planen)?


15. Hur fungerar i allmänhet bytet till nästkommande verksamhet i de

utomhusanläggningar Ni använder för Er verksamhet?





16. Vilka möjligheter har föreningen att påverka tilldelning av tider (vid bokningen i

anläggningar)?

Mycket goda

Ganska goda

Inte så goda


Vet ej


nyttjas av annan)?

Alltid

Ofta

Ibland

Aldrig


83

18. Hur upplever ni att rutinerna på kommunens bokningscentral (el. motsvarande)

fungerar?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

Kommentar: __________________________________________________________

19. Brukar föreningen delta i något brukarmöte ang. verksamheten med kommunen?

Alltid

Ofta

Sällan

Aldrig


20. Är det Din uppfattning att det finns det idrottsföreningar i er kommun som önskar

tider för träning, som idag inte har tillgång till idrottsanläggningar?




21. Finns det idrottsföreningar i er kommun som önskar fler tider, som idag redan har

tillgång till idrottsanläggningar?





84

22. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan undvika att

idrottshallarna/anläggningarna står tomma på bokad tid? Bokad tid står outnyttjad,

pga bortamatcher, ändrade eller inställda träningar osv

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

23. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan förbättra användandet

av idrottsanläggningar (undvik att ange nybyggnation)

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________


85



Instämmer ej



Instämmer helt















86


dessa nedan.

Övriga synpunkter

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

____________

Till slut…



87

Frågor till föreningar/sektioner som i huvudsak bedriver idrott som utövas UTOMHUS på VINTER-halvåret





















88


3a. Vilken typ av anläggning/lokal använder Ni oftast för Er idrottsverksamhet (både

träning och tävling)?

I naturanläggningar för vinteridrott (ex. skidterräng eller alpin terräng)

På konst- eller naturfrysta isytor utomhus (ex. bandybanor, skridskoovaler)

På konstfrysta isytor inomhus (ex. bandybanor, skridskoovaler, curlingbanor)

Specialgjorda anläggningar (ridsport, motorsport m.fl)



Mycket hög kvalité Hög kvalité Låg kvalité Mycket låg kvalité



3d. Beskriv Ert anläggnings-/lokalbehov när Ni inte har Er huvudsaklig tränings- och

tävlingssäsong (ange om Ni har något behov av anläggning/lokal under

sommarhalvåret)?

______________________________________________________________________

________________________________________________________________


Ja. Vad är det för typ av anläggning(ar)____________________________

Ja, delvis. Typ av anläggning_____________________________________

Nej


89




Nej

4. Anser Ni att det finns tillräckligt med utomhusanläggningar i Er kommun för

idrottsutövning för den verksamhet som Ni bedriver oavsett Ert behov och ägare av

anläggningen?

Ja

Delvis

Nej

Vet ej

5. Har Ni idag tillgång till anläggningar/lokaler för idrottsverksamhet utomhus som

täcker Ert aktuella behov?

Ja, helt

Ja, delvis

Nej

Vet ej


anläggningar?

Ja

Nej

Vet ej

Kommentar___________________________________________________________


90


idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong? Sätt ett kryss i de rutor som är aktuella

när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller tävling. Om

verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste alternativet. Ange också

hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.


Kön Före 17.00

17.00- 18.00

18.00- 19.00

19.00- 20.00

20.00- 21.00

Efter 21.00

många deltagare








Män Mixade grupper


Mycket nöjda med




med dessa tider


91

8a. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong? Sätt ett kryss i de rutor som är aktuella när Ni har huvuddelen av Er verksamhet oavsett om det är träning eller tävling. Om verksamheten har skilda tider vid olika dagar, ange det vanligaste alternativet. Ange också hur många aktiva deltagare det är i snitt vid dessa tillfällen.


Kön Före 10.00

10.00- 13.00

13.00- 16.00

16.00- 19.00

19.00- 22.00

Efter 22.00

många deltagare








Män Mixade grupper


Mycket nöjda med




med dessa tider


92

9. Om Ni inte äger egen/na anläggning/ar, har Ni eller har Ni haft allvarliga

funderingar på att anskaffa/inköpa egna anläggningar för Er idrottsverksamhet?




Nej, annan orsak_______________________________________________



1.____________________________________________________

2.____________________________________________________

3.____________________________________________________


13. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen

som Ni bokat samtidigt med Er verksamhet (ex. flera föreningar som har liknande typ

av verksamhet)?

Nej

Ja, ibland

Ja, ofta

12. Hur många minuter av den bokade tiden i anläggningen brukar gå åt att ta fram

nödvändigt material för verksamheten (i snitt)?

0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter



0 1 - 5 6 - 10 11 - 15 Mer än 15 minuter


93

14. Sker uppvärmning i den bokade anläggningen?


15. Hur fungerar i allmänhet bytet till nästkommande verksamhet i de anläggningar Ni

använder för Er verksamhet?





16. Vilka möjligheter har föreningen att påverka tilldelning av tider (vid bokningen i

anläggningar)?

Mycket goda

Ganska goda

Inte så goda


Vet ej


nyttjas av annan)?

Alltid

Ofta

Ibland

Aldrig


94

18. Hur upplever ni att rutinerna på kommunens bokningscentral (motsvarande)

fungerar?

Mycket bra

Bra

Dåligt

Mycket dåligt

Kommentar: __________________________________________________________

19. Brukar föreningen delta i något brukarmöte ang. verksamheten med kommunen?

Alltid

Ofta

Sällan

Aldrig


20. Är det Din uppfattning att det finns det idrottsföreningar i er kommun som önskar

tider för träning, som idag inte har tillgång till idrottsanläggningar?




21. Finns det idrottsföreningar i er kommun som önskar fler tider, som idag redan har

tillgång till idrottsanläggningar?





95

22. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan undvika att idrottshallarna

står tomma på bokad tid? Bokad tid står outnyttjad, ex. vid bortamatcher, ändrade eller

inställda träningar osv

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

23. Beskriv i punktform på vilka sätt du tycker att man kan förbättra användandet av

idrottsanläggningar (undvik att ange nybyggnation)

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________

• ________________________________________________________


96



Instämmer ej



Instämmer helt















97


dessa nedan.

Övriga synpunkter

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

________

Till slut…



98

Bilaga 3: Tabeller

Antal Antal Vilket förbund inom Akademiska förbundet 1 Handbollförbundet 35 Riksidrottsförbundet Badmintonförbundet 19 Handikappidrottsförbundet 7 är föreningen Bandyförbundet 16 Innebandyförbundet 49 ansluten till? Bangolfförbundet 16 Ishockeyförbundet 36 Baseboll & Softboll Förbundet 3 Judoförbundet 8 Basketbollförbundet 40 Kanotförbundet 8 Biljardförbundet 2 Klätterförbundet 2 Bob och rodel förbundet 1 Konståkningsförbundet 12 Bordtennisförbundet 47 Korpen 16 Bouleförbundet 13 Motorcykelförbundet 18 Bowlingförbundet 56 Orienteringsförbundet 79 Boxningsförbundet 5 Racerbåtsförbundet SVERA 1 Brottningsförbundet 9 Ridsportförbundet 113 Budo- & Kampsportförbundet 32 Roddförbundet 3 Bågskytteförbundet 13 Rugbyförbundet 2 Båtunionen 1 Seglarförbundet 7 Cheerleading förbundet 1 Seglingsförbundet 14 Curlingförbundet 5 Simförbundet 17 Cykelförbundet 17 Skidförbundet 62 Danssportförbundet 12 Skolidrottsförbundet 7 Draghundsportförbundet 2 Skridskoförbundet 2 Dragkampförbundet 1 Sportdykarförbundet 17 Flygsportförbundet 16 Sportskytteförbundet 21 Fotbollförbundet 201 Styrkelyftsförbundet 2 Friidrottsförbundet 63 Svenska Amerikansk Fotbollförb. 6 Frisbeeförbundet 2 Taekwondo förbundet 4 Frisksportförbundet 1 Tennisförbundet 25 Fäktförbundet 5 Tyngdlyftningsförbundet 2 Föreningen är en alliansförening 1 Varpaförbundet 3 Golfförbundet 8 Vattenskidförbundet 3 Gymnastikförbundet 67 Volleybollförbundet 23 Gång- och Vandrarförbundet 2


99

Antal Antal Antal I vilken kommun finns Alingsås 1 Gagnef 2 Höör 2föreningen Alvesta 5 Gislaved 6 Internt bortfall 6 Aneby 1 Gnesta 2 Jönköping 10 Arboga 3 Gnosjö 3 Kalix 3 Arvidsjaur 5 Gotland 20 Kalmar 8 Arvika 9 Grums 6 Karlsborg 1 Askersund 1 Grästorp 1 Karlshamn 4 Avesta 5 Gullspång 1 Karlskoga 9 Bengtsfors 2 Gällivare 1 Karlskrona 7 Berg 2 Gävle 14 Karlstad 19 Boden 8 Göteborg 38 Katrineholm 7 Bollebygd 2 Götene 3 Kil 1 Bollnäs 3 Hagfors 1 Kinda 3 Borgholm 2 Hallsberg 2 Kiruna 1 Borlänge 9 Hallstahammar 4 Klippan 4 Borås 16 Halmstad 17 Knivsta 2 Bromölla 2 Hammarö 2 Kramfors 6 Bräcke 2 Haparanda 1 Kristianstad 13 Burlöv 3 Heby 2 Kristinehamn 4 Båstad 1 Hedemora 4 Krokom 5 Dals-Ed 1 Helsingborg 9 Kumla 1 Degerfors 3 Herrljunga 3 Kungsbacka 9 Eda 2 Hofors 3 Kungsör 2 Eksjö 5 Hudiksvall 6 Kungälv 4 Emmaboda 1 Hultsfred 3 Kävlinge 1 Enköping 7 Hylte 1 Köping 3 Eskilstuna 7 Håbo 5 Laholm 7 Eslöv 2 Hällefors 3 Landskrona 4 Fagersta 2 Härjedalen 3 Laxå 2 Falkenberg 16 Härnösand 3 Lekeberg 3 Falköping 5 Härryda 2 Leksand 3 Falun 14 Hässleholm 10 Lerum 6 Finspång 6 Höganäs 5 Lessebo 1 Forshaga 5 Högsby 3 Lidköping 6 Färgelanda 4 Hörby 1 Lilla Edet 1


100

Antal Antal Antal AntalLindesberg 5 Ourst 1 Söderhamn 4 Åmål 5Linköping 16 Ovanåker 5 Söderköping 1 Åre 1Ljungby 4 Oxelösund 2 Södertälje 1 Årjäng 2Ljusdal 1 Pajala 2 Sölvesborg 4 Åstorp 3Ludvika 8 Partille 1 Tibro 3 Åtvidaberg 3Luleå 17 Perstorp 1 Tidaholm 3 Älmhult 1Lund 12 Piteå 5 Tierp 2 Älvdalen 2Lycksele 2 Robertsfors 4 Timrå 6 Älvkarleby 2Malmö 24 Ronneby 7 Tjörn 2 Älvsbyn 5Malung-Sälen 3 Rättvik 4 Torsby 2 Ängelholm 12Malå 1 Sala 4 Tranemo 3 Ystad 6Mariestad 8 Sandviken 4 Tranås 2 Öckerö 1Mark 3 Sigtuna 1 Trelleborg 4 Örebro 17Markaryd 3 Simrishamn 1 Trollhättan 6 Örkelljunga 1Mjölby 3 Sjöbo 1 Trosa 2 Örnsköldsvik 9Mora 4 Skara 5 Töreboda 4 Östersund 13Motala 8 Skellefteå 14 Uddevalla 4 Östhammar 3Mullsjö 1 Skövde 12 Ulricehamn 4 Östra Göinge 1Munkedal 6 Smedjebacken 1 Umeå 10 Överkalix 1Mölndal 12 Sollefteå 5 Uppsala 25 Övertorneå 3Mörbylånga 3 Sorsele 1 Uppviding 1 Nora 3 Sotenäs 2 Vaggeryd 4 Norberg 1 Staffanstorp 3 Valdemarsvik 1 Nordanstig 3 Stenungsund 3 Vansbro 3 Norrbärke 1 Stockholm 183 Vara 4 Norrköping 10 Storuman 3 Varberg 7 Nybro 5 Strängnäs 7 Vellinge 3 Nykvarn 1 Strömstad 3 Vetlanda 4 Nyköping 6 Strömsund 4 Vimmerby 2 Nässjö 7 Sundsvall 16 Vingåker 2 Ockelbo 3 Sunne 2 Vänersborg 8 Olofström 2 Surahammar 1 Vännäs 4 Orsa 1 Svalöv 2 Värnamo 5 Orust 2 Svedala 3 Västervik 5 Osby 2 Säffle 5 Västerås 10 Oskarshamn 6 Säter 2 Växjö 17

FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar – en kunskapsöversikt (Christian Carlsson)

2004:2 Kostnader för idrott – en studie om kostnader för barns idrottande 2003

2004:3 Varför lämnar ungdomar idrotten (Mats Franzén, Tomas Peterson)

2004:4 IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius)

2004:5 Svenskarnas idrottsvanor – en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003

2004:6 Idrotten i den ideella sektorn – en kunskapsöversikt (Johan R Norberg)

2004:7 Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp)

2004:8 Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson)

2005:1 Doping- och antidopingforskning

2005:2 Kvinnor och män inom idrotten 2004

2005:3 Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation

2005:4 Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren, Hansi Hinic)

2005:5 Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004

2005:6 Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005

2005:7 Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie

2006:1 Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson)

2006:2 Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson)

2006:3 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist)

2006:4 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(Maja Uebel)

2006:5 Kvinnor och män inom idrotten 2005

2006:6 Utvärdering av den idrottspsykologiska profi len - IPS-profi len (Göran Kenttä, Peter Hassmén och Carolina Lundqvist)

2006:7 Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson)

2006:8 Näridrott i skolmiljö (Björn Forsberg)

2006:9 Kartläggning av det idrottspsykologiska området med avseende på svensk elitidrott (Göran Kenttä)

2007:1 Idrotten Vill - en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engström,

Johan R Norberg och Joakim Åkesson)

2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jönsson, Håkan Larsson,

Eva Olofsson och Helena Tolvhed)

2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Börjeson, Johan von Essen)

2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson)

2007:5 Varumärkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Söderman)

2007:6 Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv

(Christian Augustsson, Göran Patriksson, Owe Stråhlman och Stefan Wangsson)

2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Söderholm )

2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius)

2007:9 Näridrott i skolmiljö, etapp 2 (Josef Fahlén, Björn Forsberg)

2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson)

2007:11 Eliten e´liten - men växer. Förändrade perspektiv på elitidrott (Mikael Lindfelt)

2008:1 Doping- och antidopingforskning - En inventering av samhälls- och beteendevetenskaplig forskning och publikationer 2004-2007 (David Hoff)

2008:2 Idrottens anläggningar – ägande, driftsförhållanden och dess effekter (Josef Fahlén, Paul Sjöblom)

2008:3 Idrottens roll i samhället ll (Sara Sandström, Mats Nilsson)

2008:4 Vilka stannar kvar och varför? (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engström)

2008:5 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen - En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar (Torbjörn Einarsson)

2008:7 Äldre en resurs för idrottsrörelsen (Margareta Johansson)

2008:8 Möjliga tekniklösningar för LOK-stöd, SISU verksamhet och antidoping (Kenneth Olausson, Stewe Gårdare, Torbjörn Johansson, Mikael Wiberg, Oskar Juhlin)

2009:1 Kunskapsöversikt: Styrketräning för barn och ungdom (Michail Tonkonogi)

2009:2 Kunskapsöversikt: Kost- och näringslära inom idrotten (Eva Blomstrand och William Apró)

2009:3 Varumärkets betydelse inom idrottsrörelsen - ett sponsorperspektiv (Anna Fyrberg och Sten Söderman)

2009:3 A Sponsor’s Perspective on the Swedish Sports Movement (Anna Fyrberg och Sten Söderman)

2009:4 Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott (Krister Hertting)

2009:5 Ämnet specialidrott i gymnasieskolan - en utvärdering av ämnet läsåret 2008/09 (Magnus Ferry och Eva Olofsson)

2009:6 Vilka är idrottens valda makthavare? - Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott (Jesper Fundberg)

2010:1 Användning av idrottsanläggningar - en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv (Christian Augustsson, Owe Stråhlman, Göran Patriksson, Stefan Wagnsson)

Idrottens Hus, 114 73 Stockholm • Tel: 08-699 60 00 • Fax: 08-699 62 00

E-post: [email protected] • Hemsida: www.rf.se

Documents

Användning av idrottsanläggningar