Embed Size (px)
Citation preview
1
Nationell strategi – för stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker
• Strategin ska främja frukt- och grönsakssektorns konkurrenskraft, och stärka producenternas position på marknaden.
• Den ska samtidigt verka för att miljöbelastningen från frukt- och grönsaksproduktionen minskar.
• Den räknar upp ett antal insatser som erkända producentorganisationer därför kan få stöd för. Listan är inte uttömmande.
Rapport 2017:19Reviderad 2018
2
3
Enheten för handel och marknad
FörfattareKatarina Johansson
Omslagsfoto:Äpplen – Johan AscardSallad – ShutterstockMorot – Shutterstock
Stödet till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker förutsätter att Sverige har en nationell strategi för hur stödet ska tillämpas i landet.
Den första nationella strategin gällde från och med 2009. Den reviderades några gånger under sin giltighetstid.
Den nya strategin trädde ikraft den 1 juni 2017 och ersatte då den första nationella strategin.
Den nya strategin reviderades i juni 2018 främst med anledning av förändringar i EU:s förordningar.
Nationell strategi – sektorn för frukt och grönsaker
4
5
SammanfattningSveriges nationella strategi inom sektorn för frukt och grönsaker har som främsta mål att öka de svenska producenternas konkurrenskraft, utan att detta leder till negativa effekter på miljön.
För att främja konkurrenskraften ska strategin
- uppmuntra fler odlare att ansluta sig till en producentorganisation, för att på så sätt stärka producentledets position på marknaden
- tödja satsningar på produktionsplanering, kvalitet, marknadsföring och produkt-utveckling, samt på rådgivning och utbildning
Dessutom ska strategin stödja insatser som minskar produktionens negativa effekter på miljön. Minst tio procent av organisationernas driftsfonder ska gå till miljöinsatser.
Strategin slår därför fast ett antal insatser som kan vara stödberättigande för erkända producentorganisationer inom sektorn, och vilka villkor som gäller för dessa insatser. Insatser kan dock berättiga till stöd även om de inte nämns i strategin, om Jordbruks-verket anser att de bidrar till att uppfylla målen med strategin.
Strategin gör inga prioriteringar mellan dessa åtgärder, eftersom producent- organisationerna själva har de bästa förutsättningarna att bedöma hur de kan bli mer konkurrenskraftiga. Däremot ställer strategin tydligare krav på att organisationerna slår fast tydliga och mätbara mål i sina verksamhetsprogram. Samtidigt kommer metoderna för uppföljning och utvärdering att standardiseras.
Det här är en uppdaterad version av den ursprungliga strategin som lades fast den 1 juni 2017. Ändringar har gjorts bland annat med anledning av förändringar i EU:s förord-ningar och i den nationella föreskriften. Denna uppdaterade version träder ikraft den 28 juni 2018 och ska gälla till och med år 2022. Den kan komma att justeras ytterligare i mellantiden.
6
7
SummaryThe primary goal of the swedish national strategy concering the fruit and vegetables sector is to increase swedish producers´ competitiveness, without resulting in negative environmental effects.
To facilitate the competitiveness the strategy should
- encourage more growers to join a producer organisation, in order to strengthen the producers position on the market
- support investments in production planning, quality, marketing and production devel-opment, as well as advisory services and education
Furthermore the strategy is intended to facilitate investments which reduces the nega-tive environmental effects of the production. A minimum of ten percent of the organisa-tions´ operational funds shall be used for environmental actions.
The strategy therefore states a number of actions which can be eligible for approved producer organisations in the sector, and conditions for these actions. Investments can however be eligible even if not mentioned in the strategy, provided the Swedish Board of Agriculture considers that they contribute to achiving the goals of the strategy.
The strategy does not prioritize between these measures, since the producer organisa-tions themselves are best qualified to assess how they can become more competitive. On the other hand, the strategy contains distinct demands on organisations to set speci-fied and measureable targets in their operational programs. Simultaneously methods for monitoring and evaluation will be standardized.
This is an updated version of the original strategy which entered into force on 1 june 2017. Changes are due to changes in EU regulations and to national legislation. The updated version enters into force on 28 juni 2018 and is valid until year 2022. It may be further adjusted in the meantime.
8
9
1 Inledning ...............................................................................................111.1 Varför har vi en nationell strategi? .........................................................................11
1.1.1 Målen bygger på EU-reglerna ....................................................................111.2 Strategins giltighetstid ...............................................................................................12
1.2.1 Övergångsregler .............................................................................................12
2 Analys av nuläget för sektorn för frukt och grönsaker .........132.1 Den svenska marknaden för frukt och grönsaker .............................................13
2.1.1 Produktionen ökar för många produkter ...............................................132.1.2 Strukturomvandlingen fortsätter ..............................................................142.1.3 Priserna håller inte jämna steg med kostnaderna ..............................162.1.4 Marknadsandelar för svenska produkter ...............................................16
2.2 De svenska producentorganisationerna ..............................................................182.3 Styrkor och svagheter inom sektorn .....................................................................18
2.3.1 LRF:s rapport om de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå ........182.3.2 Enkät till PO inför den nya strategin ........................................................192.3.3 Konkurrenskraftsutredningen ....................................................................20
2.4 Miljöeffekter av produktionen .................................................................................202.4.1 Miljötrender på friland ..................................................................................212.4.2 Miljötrender i växthus ...................................................................................222.4.3 Ökat intresse för ekologisk produktion ..................................................232.4.4 Svinn i produktionen ökar miljöbelastningen .....................................24
3 Strategi för att hantera styrkor och svagheter ........................263.1 Strategins mål och hur vi mäter dem ....................................................................26
3.1.1 Mål 1: stärka producentledets position på marknaden ....................263.1.2 Mål 2: öka sektorns konkurrenskraft ........................................................273.1.3 Mål 3: minska miljöbelastningen från produktion och hantering 273.1.4 Sammanställning av målen .........................................................................283.1.5 Andra lovvärda syften ...................................................................................293.1.6 Krav på verksamhetsprogrammen ...........................................................29
3.2 Inga målkonflikter jämfört med landsbygdsprogrammet.............................293.2.1 Strategin tillåter största möjliga undantag för gårdsförsäljning ...30
4 Effekter av strategin 2009-2015 ....................................................314.1 Resultat av utvärderingen 2012 ..............................................................................31
4.1.1 Utvärderingens slutsatser ............................................................................314.1.2 Utvärderingens rekommendationer ........................................................31
4.2 Resultat av utvärderingen 2015 ..............................................................................32
5 Stödberättigande insatser ..............................................................335.1 Övergripande bestämmelser ...................................................................................33
5.1.1 Bestämmelser som gäller alla slags investeringar ..............................335.1.2 Bestämmelser om personalkostnader ....................................................34
Innehåll
10
5.2 Insatser som kan berättiga till stöd ........................................................................345.2.1 Produktionsplanering ...................................................................................345.2.2 Förbättrad eller bevarad kvalitet ...............................................................365.2.3 Säljfrämjande insatser ...................................................................................375.2.4 Forskning och experimentell produktion ..............................................395.2.5 Utbildning och rådgivning ..........................................................................405.2.6 Krisförebyggande och krishantering .......................................................415.2.7 Miljöinsatser .....................................................................................................425.2.8 Övriga åtgärder: insatser för förädling ....................................................42
6 Arbetsfördelning och roller ............................................................436.1 Kontroll för att undvika dubbelfinansiering .......................................................43
6.1.1 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd till producentorganisationerna ........................................................................44
6.1.2 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd via landsbygdsprogrammet ..............................................................................44
6.1.3 Kontroll av dubbelfinansiering, säljfrämjande åtgärder ...................447 Övervakning och utvärdering av strategin .........................................................45
7.1 PO:s rapporter till Jordbruksverket ..........................................................467.2 Jordbruksverkets uppföljning av rapporterna .....................................46
8 Referenser .............................................................................................461 Bilaga: Ramverk för miljöinsatser .............................................................................. 11.1 Insatser som kan berättiga till stöd .......................................................................... 1
1.1.1 Minska utsläppen av växtnäring ................................................................. 11.1.2 Främja integrerat växtskydd ......................................................................... 11.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser ............................................................ 41.1.4 Minska mängden avfall .................................................................................. 6
1.2 Dokumentation av att miljöeffekten är tillräckligt stor .................................... 71.3 Beräkning av specifika extrakostnader ................................................................... 71.4 Utbildning och rådgivning som miljöinsatser ..................................................... 7
11
1 InledningDet här dokumentet är Sveriges nationella strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Strategin innehåller också det svenska ramverket för miljöåtgärder.
1.1 Varför har vi en nationell strategi?Strategin har tre övergripande mål:
1. öka frukt- och grönsaksodlarnas konkurrenskraft
2. förstärka producentledets position på marknaden
3. minska miljöbelastningen från produktion, lagring, transport och förpackning
De tre målen är alla lika viktiga, så numreringen ska inte tolkas som en rangordning.
1.1.1 Målen bygger på EU-reglerna
De grundläggande reglerna för stödet till producentorganisationer finns i rådsförordning (EU) 1308/2013.
Syftet med PO-reglerna är att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan. En producentorganisation måste därför sträva efter minst ett av följande tre mål (artikel 160):
- koncentrera utbudet och förbättra saluföringen
- planera och anpassa produktionen till efterfrågan
- optimera produktionskostnaderna och stabilisera producentpriserna
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891snävar in målen i rådsförordningen, och slår fast att producentorganisationernas huvudsakliga verksamhet ska vara att koncentrera utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter, förutsatt att organisationerna är erkänd för dem.
Det är värt att notera att PO-stödet inte syftar till att öka produktionen, utan att anpassa den till efterfrågan. Därför innehåller inte heller den nationella strategin något produktionsmål. Däremot kan ökad produktion vara en indikator på ökad konkurrenskraft, som i sin tur är ett sätt att uppskatta hur stark ställning producenterna har i livsmedelskedjan.
Förordningen innehåller inga obligatoriska mål när det gäller miljöinsatser, men den kräver att producentorganisationerna genomför sådana. Detta stämmer väl överens med den svenska strävan mot hållbar produktion, och minskad miljöbelastning är därför ett av målen i den svenska strategin.
12
1.2 Strategins giltighetstidDenna uppdaterade version av strategin träder i kraft den 28 juni 2018. Den ursprungliga strategin lades fast den 1 juni 2017. Strategin ska gälla till och med år 2022, men kan komma att justeras ytterligare innan dess om det visar sig att det behövs.
Justeringar sker dels med anledning av förändringar i EU:s förordningar och dels på grund av att den svenska föreskriften uppdaterats genom SJVFS 2018:12. Viktiga effekter av ändringarna är att möjligheterna till stöd för åtgärder inom krisförebyggande och krishantering har utökats för gemensamma fonder och att en ny åtgärd gällande handledning har tillkommit.
År 2022 är satt som slutår eftersom EU:s jordbrukspolitik utvecklas i sjuårscykler, och nästa reform av politiken väntas träda ikraft år 2020, i samband med att nästa sjuårsbudget slås fast. Ett par år efter 2020 bör eventuella ändringar i politiken ha etablerat sig, och det kan vara en lämplig tidpunkt att se över strategin.
1.2.1 Övergångsregler
Strategin och de förordningar som ersätter förordning (EU) 543/2011 träder ikraft samtidigt (1 juni 2017).
Nya verksamhetsprogram som börjar gälla 2018 omfattas enbart av den nya strategin och de nya förordningarna.
För pågående verksamhetsprogram med en giltighetstid som sträcker sig förbi årsskiftet 2017/18 ska producentorganisationerna meddela Jordbruksverket om de väljer att anpassa sitt nuvarande verksamhetsprogram till de nya reglerna.
PO kan bara välja att gå över till de nya reglerna vid varje årsskifte, inte mitt under ett kalenderår. Om PO väljer att gå över till de nya reglerna kan de inte i ett senare skede gå tillbaka till de gamla reglerna.
Producentorganisationerna måste gå över till den nya strategin och de nya förordningarna samtidigt. En organisation kan alltså inte välja att tillämpa den gamla strategin men de nya förordningarna eller tvärtom.
13
2 Analys av nuläget för sektorn för frukt och grönsaker2.1 Den svenska marknaden för frukt och grönsakerDen svenska sektorn för frukt och grönsaker växer. Produktionsvärdet har ökat nästan varje år de senaste tio åren, och uppgick 2015 till 2,9 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 50 procent på tio år.
2.1.1 Produktionen ökar för många produkter
De producerade volymerna har ökat markant för flera produkter under de senaste tio åren. Särskilt inom frilandsodlingen av grönsaker, frukt och bär är trenderna positiva. Av de produkter som odlas mest har produktionsvolymen i samtliga fall ökat under de senaste tolv åren. Exempelvis har mängden morötter ökat med 40 procent, och lökproduktionen har mer än fördubblats.
Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501 Figur 1. Produktion av vissa frukter, bär och grönsaker på friland 2002-2014, 1000 ton
Förutom de produkter som redovisas i figuren odlas det många andra mindre produktslag, framför allt olika grönsaker men också en del andra frukter och bär. Även bland dessa produkter finns det flera produktslag som ökar kraftigt. Några exempel är purjolök, rödbeta och hallon.
Växthusproduktionen är mer koncentrerad till ett fåtal produkter, och tendensen är inte lika entydigt positiv för de största produktslagen. Framför allt är det tomatproduktionen som har minskat sedan 2002. Odlingen av kryddväxter och kruksallad brukar spegla varandra: om den ena ökar så minskar den andra, och tvärtom.
0
20
40
60
80
100
120
140
2002 2005 2008 2011 2014
1000
ton
morot
lök
isberg
äpplen
jordgubbar
14
Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501
Figur 2. Produktion av vissa grönsaker i växthus 2002-2014, 1000 ton
Förutom de produkter som redovisas i figuren ovan förekommer det också en mindre odling i växthus av bland annat jordgubbar, groddar, paprika och meloner. Tabell 1. Nyckeltal per sektor år 2014
Källa: Jordbruksverket
2.1.2 Strukturomvandlingen fortsätter
Samtidigt som den totala produktionen ökar så minskar antalet företag inom sektorn. De kvarvarande företagen producerar alltså större kvantiteter. Ofta handlar det om att företagen också har större arealer. Den tendensen är särskilt tydlig för odlingen av frilandsgrönsaker.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2002 2005 2008 2011 2014
1000
ton kryddväxter
gurka
tomat
kruksallad
Grönsaker friland Grönsaker växthus
Frukt Bär (friland)
Produktionsvärde 1 225 mkr 909 mkr 161 mkr 557 mkr
Areal 8 456 ha 1 253 000 m2 1 662 ha 3 033 ha
Antal företag 792 st 329 st 308 st 581 st
Produktionsvärde 1 300 1 300 0 1 400
per företag 1 543 tkr 2 764 tkr 523 tkr 959 tkr
Areal per företag 10,7 ha 3 808 m2 5,4 ha 5,2 ha
Andel av arealen per länSkåne 72 %Gotland 9 %Halland 3 %
Skåne 63 %Blekinge 9 %Västra G. 6 %
Skåne 86 %Jönköping 4 %
Blekinge 3 %
Skåne 39 %Kalmar 15 %
Blekinge 10 %
15
Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 33 SM 1501
Figur 3. Areal per företag 1999-2014, hektar (1000 m2 för växthus)
Fruktodlingen följer inte samma trend som de andra delsektorerna, i och med att den genomsnittliga arealen per företag är ungefär densamma nu som i början av perioden. Avkastningen per hektar har dock ökat markant, som en följd av att näringen allt mer övergår till moderna tätplanteringar.
Odlarföretagens driftsledare är sällan yngre än 35 år. Andelen driftsledare över 64 har dessutom ökat något under de år som vi har siffror för detta. År 2008 var knappt 17 procent av driftsledarna över 64 år. År 2014 var motsvarande siffra nästan 22 procent.
Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 33 SM 1501.
Figur 4. Åldersfördelning driftsledare 2008-2014, procent
Man bör dock komma ihåg att datan endast avser driftsledaren. Andra personer i verksamheten kan vara betydligt yngre.
0
2
4
6
8
10
12
1999 2002 2005 2008 2011 2014
area
l per
före
tag
frilandsodling bär frukt växthus
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2008 2011 2014
över 64
50-64
35-50
upp till 34
16
2.1.3 Priserna håller inte jämna steg med kostnaderna
Om man ser till genomsnittet för hela sektorn så har det pris odlarna får för sina varor inte ökat lika mycket som kostnaden för de största insatsvarorna på senare år. Framför allt har kostnaden för gödning, maskiner och växtskydd ökat med 10-15 procent sedan 2010. Samtidigt är det genomsnittliga priset som odlarna får för sina produkter i stort sett oförändrat.
Källa: Jordbruksverkets databas, datan hämtades 23 augusti 2016
Figur 5. A-index för frukt och grönsaker och PM-index för valda kostnader, 2010-2015
För enskilda produkter kan bilden förstås se annorlunda ut. För vitkål och morötter har priserna ökat med omkring 20 procent från 2010 till 2015, medan lök, tomater och gurka är exempel på produkter där avräkningspriserna är lägre nu än de var 2010.
2.1.4 Marknadsandelar för svenska produkter
Hur stor marknadsandel svenska produkter har varierar kraftigt från produkt till produkt. För en del frilandsgrönsaker som morötter och lök står den svenska produktionen för större delen av det totala utbudet på marknaden, medan andelen för andra produkter är betydligt lägre sett till helåret.
För många produkter har marknadsandelen inte ändrats nämnvärt under de senaste tio åren, men det finns några undantag. Lök och äpplen uppvisar en tydlig, positiv tendens, samtidigt som tomaterna tappat mark mot importerade produkter, även om nedgången har hejdats på senare år.
80
85
90
95
100
105
110
115
120
125
130
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pris fg
el
diesel
gödning
växtskydd
maskiner
17
Källa: produktion från Jordbruksverket, handel från SCB, samt egna beräkningar
Figur 6. Svensk marknadsandel för vissa produkter 2006-2015
Marknadsandelen för en del produkter är dock betydligt större under de månader då den svenska produktionen kommer ut på marknaden. Ett tydligt exempel är lök. Sett till helåret står den svenska löken för ungefär 60 procent av det totala utbudet. Om man istället ser till enskilda månader så finns det i princip ingen svensk lök i affärerna under sommaren, men under vintern har svensk lök nästan 90 procent av marknaden.
Man kan också få en uppfattning av den svenska marknadsandelen genom att jämföra produktionsvärdet med nettoimportvärdet. Fördelen med att räkna på det viset är att man tar hänsyn också till produkter vi inte producerar i Sverige. Nackdelen är att det finns flera felkällor. En sådan är att siffrorna inte är helt jämförbara. Det svenska produktionsvärdet mäts i producentledet medan importvärdet även inkluderar en del förpackning, hantering och transport. Den snedvridningen är dock troligen ganska konstant över tiden, så även om nivån är en underskattning så bör trenden vara rättvisande. En annan felkälla är att siffrorna påverkas av valutakurserna. När kronan är svag mot euron blir importen dyrare i kronor räknat.
Räknat på det här viset har den svenska produktionen omkring tio procent av marknaden för frukt och bär, och drygt 30 procent av marknaden för grönsaker.
Källa: SCB
Figur 7. Uppskattad svensk marknadsandel 2006-2015
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Morötter
Jordgubbar
Lök
Gurka
Äpple
Tomater
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Frukt Grönsaker
18
För både frukt och grönsaker var andelen som högst omkring 2011-2013, och har därefter gått ner. En förklaring kan vara att kronan var stark mot euron under 2012-2013, och betydligt svagare de två följande åren.
2.2 De svenska producentorganisationernaÅr 2015 hade Sverige fem erkända producentorganisationer. Tabellen nedan redovisar några nyckeltal för dem för det senaste år vi har data för.
Tabell 2. Nyckeltal för erkända producentorganisationer 2015
Källa: producentorganisationernas årsrapporter 2015, flik 2.1 och 2.2.
När den nuvarande strategin trädde ikraft 2009 hade Sverige nio producent¬organisationer. Tre av de mindre organisationerna har sedan dess gått ihop med en större organisation, och en har avsagt sig sitt erkännande.
Jämfört med 2009 är den genomsnittliga PO-medlemmen ett större företag idag. Både produktionsvärde per medlem och areal per medlem har ökat. För alla PO tillsammans har år 2015 den genomsnittliga medlemmen 12,7 hektar och har ett produktionsvärde på 5,6 miljoner kronor. Motsvarande värden för 2009 var 2,3 miljoner kronor och 8,7 hektar. Det är dock stora skillnader mellan organisationerna.
2.3 Styrkor och svagheter inom sektornFlera källor diskuterar styrkor och svagheter inom sektorn.
2.3.1 LRF:s rapport om de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå
Under 2014 analyserade LRF nuläge och utvecklingsmöjligheter för en rad sektorer, inklusive trädgård. De bygger datan dels på offentlig statistik och dels på en egen enkät till medlemmarna. De genomförde också en swot-analys, som gav följande resultat:
Källa: LRF – de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014
Figur 8. LRF:s swot-analys av trädgårdsnäringen
Produktion (mkr) Produktion (ton) Producerande medlemmar
Odlad areal (ha)
Sydgrönt 705 82 235 60 1 208
Svenska odlarlaget 391 34 336 80 566
Grönsaksmästarna 275 18 599 27 671
Äppelriket 100 12 139 83 790
Kalmar-Öland 19 4 888 15 129
Totalt 1 490 152 197 265 3 364
Styrkor• Hög kompetens• Korta transporter jämfört med import• Lågt skadetryck
Svagheter• Svårt att rekrytera arbetskraft• Låg förädlingsgrad• Åldrande företagare
Möjligheter• Kundlojalitet• Ökat intresse för lokalt producerat• Anpassning av sortimentet till slutkund
Hot• Konkurrens på EU-nivå• Avsaknad av forskningspengar
19
Resultaten i swot-analysen gäller inte bara frukt och grönsaker, utan även prydnadsväxter ingår. Jordbruksverket uppfattar dock resultaten som giltiga även för frukt- och grönsaksodlingen i landet.
LRF:s bedömning är att det finns stor potential för att utveckla den svenska produktionen av frukt och grönsaker. Framför allt nämner de möjligheten att förlänga den svenska säsongen med hjälp av nya sätt att odla och lagra produkterna, för att på så sätt ta större marknadsandelar sett till hela året.
LRF betonar också intresset för närodlat som en möjlighet för sektorn, och nämner sparrisodling för lokal konsumtion som ett exempel på detta.
I samma undersökning samlade LRF också in uppgifter från medlemmarna om hur många företag inom varje sektor som de betraktade som ”utvecklingsbara”, och jämför det med hur många företag som bedrevs inom sektorn. Uppgifterna avser hösten 2013.
Trädgårdssektorn hamnar i kategorin ”medelstor andel nystartare”, vilket betyder att antalet utvecklingsbara verksamheter ligger mellan hälften och lika med antalet bedrivna verksamheter. Det placerar trädgårdssektorn i samma kategori som andra verksamheter som LRF anser har god marknadspotential, som energi och träförädling. För jämförelsens skull har trädgårdssektorn därmed betydligt fler nystartare än mogna verksamheter som mjölk, kött och spannmål, men färre än sektorer där intresset för nyetablering är stort, som turism, gårdsbutik och hälsa.
2.3.2 Enkät till PO inför den nya strategin
I september 2015 frågade Jordbruksverket PO hur de såg på sina egna styrkor och svagheter, och vad de tyckte om den nuvarande strategin. Vi diskuterade också dessa frågor på ett möte på Jordbruksverket den 8 oktober 2015. Svaren stämde väl överens med den mer generella analysen, men flera punkter tillkom. Ord i kursiv stil förekommer i båda SWOT-analyserna.
Källa: baserad på diskussion med näringen
Figur 9. SWOT-analys av PO inom frukt- och grönsakssektorn
Vid samma möte framkom också att deltagarna var i stort sett nöjda med den befintliga nationella strategin för PO-stöd inom frukt och grönsaker. De förespråkade inte några större ändringar.
StyrkorKorta transporter jämfört med importNyttiga produkterGod efterfrågan på svenska produkterLåg priselasticitetMånga konkurrenskraftiga företag
SvagheterÅldrande företagare Låg organisationsgradFallande kompentens inom FoUOklar bild av vad kunderna efterfrågar
MöjligheterÖkat intresse för lokalt produceratÖkat intresse för ekologiska produkterFörlängd säsong kan öka m-andelenKvaliteten kan öka ytterligareUtbildning i företagsledning
HotKonkurrens på EU-nivåBrist på växtskyddsprodukterSvag produktutvecklingTung administration och oklara reglerStark koncentration i detaljistledet
20
2.3.3 Konkurrenskraftsutredningen
Konkurrenskraftsutredningen lade fram sitt betänkande under våren 2015. Den gör en omfattande analys av hela den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringen. Här pekar vi ut de aspekter som kan vara särskilt intressanta för frukt- och grönsakssektorn.
- Allt färre och större företag står för en allt högre andel av produktionen. Utredningen bedömer att den utvecklingen kommer att fortsätta, och att detta gynnar konkurrenskraften.
- Inom andra sektorer är det stora skillnader i lönsamhet mellan de bästa och de sämsta företagen, och utredningen förklarar detta med olika förmåga att leda och driva företag. Utredningen har inte gjort motsvarande analys inom trädgårds-sektorn, men det finns ingen anledning att tro att den sektorn skulle skilja sig på något avgörande sätt från växtodlingen eller djuruppfödningen.
- Utredningen bedömer att man bör satsa mer på att öka kunskapen om att hantera pris- och produktionsrisker i företagen. Det bör ske inom den högre utbildningen, i rådgivningen och via åtgärder i landsbygdsprogrammet.
- Arbetskraften är dyr i Sverige; bara Danmark har en högre timkostnad. Utredningen föreslår därför att utbildning om ledarskap och om att vara arbetsgivare ökar, och att också detta finansieras via landsbygds¬programmet.
- Utredningen anser att nationella beslut om produktionsmedelsskatter bör grundas på en analys av dess effekter på konkurrenskraften. Beskattning av uppvärmningsbränslen i växthus nämns särskilt.
- Det är ont om godkända växtskyddsmedel i Sverige, och det försvårar för odlarna. Sverige är en liten marknad och processen för att få nya preparat godkända är lång, så det finns en uppenbar risk att växtskyddsföretagen inte tycker att det lönar sig att ta fram preparat för den svenska odlingen. Kostnaden för bekämpningsmedel har ökat snabbare i Sverige än i andra länder sedan 2005.
- En stor del av detaljhandeln domineras av bara tre företag. Förhållandet mellan köpar- och säljarmakt betraktas dock som balanserat för äpplen och morötter (som är de två trädgårdsprodukter som utredningen tar upp).
- Livsmedelsföretag lägger i genomsnitt 0,3 procent av sin omsättning på FoU, vilket är betydligt mindre än andra varuproducerande företag. Utredningen anser att det privata engagemanget i forskning och utveckling behöver öka.
- Färre studenter intresserar sig för jordbruks- och trädgårdsutbildningar, och det kan bli svårt att få tag på personal med rätt kompetens i framtiden. Redan idag behöver trädgårdssektorn kompetens inom arbetsledning, ekonomi, arbetsmiljö, företagande, kundorientering och marknad.
2.4 Miljöeffekter av produktionenProduktionen av frukt och grönsaker påverkar miljön på flera sätt. I det här avsnittet diskuterar vi läckage av växtnäring och bekämpningsmedel, samt energikällor och energibesparing i växthus.
21
Man bör dock komma ihåg att frukt och grönsaker generellt sett har en mindre negativ miljöpåverkan än animalieproduktionen. Om konsumenterna minskade köttkonsumtionen och ökade konsumtionen av frukt och grönsaker så skulle det vara positivt för miljön.
2.4.1 Miljötrender på friland
Läckage av bekämpningsmedel och växtnäring kan påverka den biologiska mångfalden i området. Om produkterna kommer ut i vattnet kan de dessutom skada sjöar och hav, bland annat genom att öka övergödningen.
2.4.1.1 Utsläppen av växtnäring minskar inte
Större delen av den svenska frukt- och grönsaksproduktionen ligger i områden som klassificerats som nitratkänsliga. Det betyder att det är extra viktigt att begränsa utsläppen av växtnäring där.
Vi har inga siffror på just trädgårdsnäringens bidrag till övergödningen, men för jordbruket som helhet vet vi att försäljningen av mineralgödsel inte längre minskar. Försäljningen av fosfor, kalium och kväve minskade stadigt från 1980-talet och ända fram till några år efter sekelskiftet, men sedan dess har försäljningen varit stabil eller ökat något (SCB, 2015). Vi kan också konstatera att Sverige totalt sett har problem med att utsläppen av kväve och fosfor till havet inte minskar (Miljömålsportalen, okt 2015).
Det svenska arbetet för att minska läckaget av växtnäring bygger i första hand på frivillighet. Genom rådgivning och stöd till investeringar i till exempel precisionsutrustning försöker myndigheterna förmå producenterna att minska utsläppen och att inte använda mer växtnäring än vad växterna faktiskt tar upp.
2.4.1.2 Ingen klar trend för läckage av bekämpningsmedel
Trädgårdsnäringen står för en ganska liten del av den totala mängden bekämpningsmedel som används i det svenska jordbruket. Under perioden 2011-2014 var det 4-5 procent av den totala sålda mängden bekämpningsmedel till jordbruk och trädgård som gick till trädgårdsproduktionen (Kemikalieinspektionen, 2014).1
Det finns ingen tydlig trend i användningen av bekämpningsmedel inom trädgårdsod-lingen. Under perioden 2011-2014 såldes i genomsnitt 92 ton aktiva substanser till näringen varje år. Den föregående femårsperioden var siffran betydligt lägre, men år 2001-2005 var den sålda volymen nästan lika stor (88 ton). Man bör dock komma ihåg att pro-duktionen har ökat under den här perioden. Måttet säger inte heller något om hur miljöfarliga de aktiva substanserna är. Dessutom använder man numera målspecifika pre-parat (till exempel mot ett visst ogräs) hellre än bredverkande, vilket innebär att den totala mängden aktiv substans ökar trots att förfarandet är tänkt att vara bättre för miljön.
Trots att trädgårdsnäringen står för en ganska liten andel av de totala utsläppen bör den bidra till att nå miljömålet Giftfri miljö. Det är därför rimligt att strategin strävar efter att minska utsläppen av bekämpningsmedel i miljön.
Integrerat växtskydd är numera ett krav. Det innebär bland annat att odlarna är skyldiga att i första hand använda förebyggande metoder, som till exempel en bra växtföljd, lämpliga sorter och anpassad gödsling.
För att underlätta det här arbetet är rådgivning ett viktigt verktyg.
1 Siffrorna för trädgårdsnäring i det här avsnittet inkluderar även prydnadsväxter. Det finns ingen mer finfördelad statistik publicerad.
22
2.4.2 Miljötrender i växthus
Läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från växthus har samma negativa effekter som om de läckt från frilandsodling. För växthus tillkommer en viktig fråga om att spara energi och att använda mer effektiva energikällor, för att minska sektorns bidrag till utsläppen av växthusgaser.
2.4.2.1 Mer förnybar energi och minskad energiförbrukning
De svenska växthusen håller på att ställa om från fossila bränslen till förnybara. Vid sekelskiftet var hela 90 procent av bränslet fossilt. År 2014 var den andelen nere på 28 procent. Samtidigt ökade andelen förnybar energi (mest flis och pellets) från 1 till 48 procent.
En betydande del av bränslet registreras som ”övrigt” i statistiken. Det innefattar framför allt fjärrvärme och direktverkande el, och den energin kan komma både från fossila och andra källor.
Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501
Figur 10. Energiförbrukning i växthus 1999-2014 fördelat på energislag, 1000 MWh
Den här utvecklingen gäller alla växthus. En analys av datan för 1999-2011 har visat att det är andra faktorer än PO-stödet som ligger bakom utvecklingen (bland annat höga oljepriser). Det här är dock en positiv utveckling som vi vill ska fortsätta, så vi anser det motiverat att fortsätta ge stöd för omställning till förnybar energi. En anledning till detta är att vi inte vill att omställningen ska stanna upp under perioder med låga oljepriser.
Samtidigt som näringen använder mer miljövänliga energislag kan vi också se att energiförbrukningen per kvadratmeter har minskat markant de senaste tolv åren. En bidragande orsak kan vara att företagen i allt större utsträckning använder sig av energi- eller skuggväv i växthusen. För tio år sedan använde odlarna sådan väv på 1,2 miljoner kvadratmeter växthusyta. År 2014 är motsvarande yta 1,7 miljoner kvadratmeter2.
Antalet företag som använder väv har också ökat under perioden, trots att antalet företag inom sektorn har minskat. Eftersom datan om både arealer och antal företag kan vara svårtolkad redovisar vi inte några andelar för hur stor andel av företagen
0
200
400
600
800
1000
1200
1999 2002 2005 2008 2011 2014
1000
MW
h
övriga
förnybar energi
fossil energi
2 Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501.
23
som använder väv, men vi drar slutsatsen att utvecklingen går åt rätt håll i det här avseendet.
Förutom väv finns det många andra åtgärder odlarna kan vidta för att minska energiförbrukningen. Exempel är bättre isolering, bättre placerade värmekällor och energisnålare belysning. Det finns dock ingen officiell statistik över sådana satsningar.
Strategin bör fortsätta att uppmuntra till olika former av energibesparande åtgärder i växthus, även om vi inte kan säga i vilken utsträckning som PO-stödet har påverkat utvecklingen.
2.4.2.2 Recirkulerande system används allt mer
Växthusodlingen använder i allt större utsträckning recirkulerande system för bevattning, vilket innebär att mindre växtnäring läcker ut från odlingen. År 2014 omfattades ungefär 50 procent av växthusytan och 30 procent av företagen av recirkulerande system. Motsvarande siffror för 2005 var 27 procent av växthusytan och 19 procent av företagen.
Trenden går alltså åt rätt håll, men det finns fortfarande utrymme för fortsatta investeringar.
2.4.3 Ökat intresse för ekologisk produktion
Totalt sett har den ekologiskt odlade arealen inom frukt och grönsaker ökat med elva procent sedan mitten av 00-talet. Den ekologiska arealen har ökat markant för grönsaker, men samtidigt minskat för alla andra delsegment.
Det har nåtts en politisk överenskommelse om en vision, livsmedelsstrategin, för hur livsmedelskedjan i Sverige ska utvecklas för tiden fram till 2030. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin innebär att produktionen ska öka, det gäller både konventionell och ekologisk produktion, förändringen ska motsvara konsumenternas förändrade efterfrågan. För att nå uppsatta mål har regeringen beslutat om en handlingsplan. I handlingsplanen finns ett inriktningsmål för ekologisk produktion; år 2030 ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark. Det här målet omfattar all typ av produktion, inte enbart frukt och grönsaker.
Källa: Jordbruksverket (DAWA)
Figur 11. Ekologisk areal inom frukt- och grönsakssektorn 2005-2014, hektar
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
hekt
ar
frukt
kryddväxter
grönsaker
övriga bär
jordgubbar
24
Grönsakerna står för de största ekologiska arealerna inom sektorn. Detta är väntat, eftersom grönsakerna står för de klart största arealerna totalt sett. Mer anmärkningsvärt är att delsektorn ”andra bär än jordgubbar” kommer på andra plats. Detta är en mycket liten sektor totalt sett, men en mycket stor andel av arealen odlas ekologiskt. Arealen har dock minskat med nästan 30 procent under perioden.
Under 2014 ökade konsumenternas intresse markant för ekologiska produkter. Det gäller många sektorer, men frukt och grönsaker är ett av de segment som ökar snabbast. Från 2013 till 2014 ökade försäljningen kraftigt i samtliga sektorer. För frysta bär handlar det om en fördubbling på ett år.Tabell 3. Försäljning av KRAV-märkta produkter 2014
Källa: KRAV
Enligt Ekoweb väntas intresset för ekologiska produkter hålla i sig och till och med öka de kommande åren, i och med att hälsotrenden är stark i detaljhandeln just nu. Samtidigt är efterfrågan känslig för hur massmedia rapporterar. Om miljö- och hälsofrågor får mindre utrymme så kan det slå igenom i dämpad efterfrågan.
Det är värt att notera att den svenska arealen med ekologiskt odlade frukter och grönsaker visserligen har ökat något de senaste åren, men inte alls lika fort. En stor del av efterfrågan på ekologiska produkter avser importerade varor, som bananer och vindruvor.
2.4.4 Svinn i produktionen ökar miljöbelastningen
Frukt- och grönsakssektorn har ett förhållandevis stort svinn jämfört med många andra jordbruksprodukter, både hos producenten, i senare led och hos konsumenten. Det är svårt att ge några generella siffror på hur stort svinnet är, eftersom det varierar kraftigt från produkt till produkt och ibland också från år till år. Några exempel kan visa på vilken typ av uppgifter som finns:Tabell 4. Exempel på svinn för olika frukter och grönsaker
Produkt Försäljning 2014 (mkr) Förändring från 2013
frysta bär 72 + 99 %
torkad frukt 70 + 41 %
färska kryddor 270 + 23 %
bladgrönsaker 40 + 35 %
frysta grönsaker 35 + 50 %
Produkt Svinn Led Källa
Isberg 20 % Vid skörd Jordbruksverket, 2014
Äpplen 18 % Kvar på träden SLU, 2015
Äpplen 10 % Fallfrukt Jordbruksverket, 2014
Morötter 38 % Efter lagring SLU, 2015
Morötter 25-30 % Efter lagring Nordiska rådet
Rödbetor 20-25 % Efter lagring Nordiska rådet
Köksväxter friland 1-5 % Bortsortering i fält Nordiska rådet
25
Eftersom siffrorna på svinnets storlek är så fragmentariska så går det inte att identifiera någon tydlig trend, eller jämföra olika grödor. Vi vet alltså inte om svinnet inom frukt- och grönsakssektorn ökar eller minskar.
Svinnet har många orsaker. En viktig anledning är att konsumenterna ofta kräver felfria produkter, men svinn kan också orsakas av till exempel skadegörare, dåligt väder, skördemaskiner och ogynnsamma förhållanden under lagring.
Svinnet innebär att miljöbelastningen är större än den behöver vara, eftersom det går åt resurser för att producera varor som inte konsumeras som det var tänkt. Om svinnet skulle minska skulle det också kunna få en prispressande effekt. Minskat svinn i produktionen kan slå igenom som ökat utbud (eftersom producenterna kan sälja en större andel av sin produktion), och minskat svinn i konsumentledet kan slå igenom som minskad efterfrågan (eftersom kunderna inte behöver köpa lika många produkter om de faktiskt äter upp allt de köper).
Ett sätt att minska svinnet kan vara att förpacka produkterna mer och bättre. En produkt som är inslagen i plastfilm kan hålla betydligt bättre än en ofilmad, och frukt packad på brickor får betydligt färre stötskador än frukt som säljs löst, men samtidigt innebär sådana metoder mer förpackningsavfall. Det går inte att säga något generellt om avvägningen mellan att minska svinnet och att minska förpackningsavfallet, utan vad som är det mest miljövänliga kan bara avgöras från fall till fall.
26
3 Strategi för att hantera styrkor och svagheterStrategin för hållbara verksamhetsprogram kan bidra till att stärka frukt- och grön-saks-sektorn i flera avseenden. Framför allt kan den bidra till att sektorns konkurrens-kraft ökar genom att främja satsningar på bland annat kvalitet, utbildning, rådgivning och produktionsplanering. Den ska samtidigt se till att miljöbelastningen minskar.
Däremot är inte den nationella strategin rätt redskap för att hantera flera andra pro-blem och svagheter som kommit fram bland annat i konkurrenskrafts¬utredningen. Det är till exempel svårt att använda strategin för att öka intresset bland ungdomar för att välja att utbilda sig inom just trädgårdsnäringen, och den har inte heller något att göra med nationella skatter på produktionsmedel.
I andra avseenden är det inte lämpligt att genomföra specifika åtgärder för just frukt och grönsaker. Ett exempel är att konkurrenskraftsutredningen föreslår att utbildning i att hantera pris- och produktionsrisker finansieras antingen via den högre utbildningen eller via landsbygdsprogrammet, inte via det mer specifika PO-stödet.
3.1 Strategins mål och hur vi mäter demDe övergripande målen för strategin är följande:
1. stärka producentledets position på marknaden
2. öka sektorns konkurrenskraft
3. minska miljöbelastningen från produktion och hantering
Strategin prioriterar inte mellan de olika målen, utöver minimikravet på miljöinsatser. Strategin utgår ifrån att producentorganisationerna själva har bäst förutsättningar att avgöra hur de kan förbättra sin konkurrenskraft och locka till sig fler medlemmar. Dock skärper den nya strategin kraven på att organisationerna ska ha tydliga och mät-bara mål i sina verksamhetsprogram.
3.1.1 Mål 1: stärka producentledets position på marknaden
Strategin strävar efter att stärka producentledets position på marknaden eftersom detaljistledet i Sverige i stor utsträckning är koncentrerat till tre stora köpare. Om odlarna samarbetar bör de kunna få bättre villkor när de säljer sina produkter. Stra-tegin mäter detta genom att följa hur stor del av produktionen som säljs via en produ-centorganisation.
Anslutningsgraden har varierat en hel del de senaste tio åren. Den var som högst 2008-2010, då den var ungefär 60 procent. Sedan dess har produktionsvärdet för sek-torn som helhet ökat snabbare än värdet av producentorganisationernas saluförda pro-dukter. En viktig anledning till det är att jordgubbsskördarna varit stora de senaste åren. Jordgubbar är en stor post i det svenska produktionsvärdet, och nästan inga jordgubbsodlare är PO-anslutna.
27
Produktionsvärdena ökar även inom producentorganisationerna, och strategin bör kunna bidra till att stärka den trenden och göra det attraktivt för oanslutna odlare att gå med i en organisation. Målet är därför att anslutningsgraden ska öka så att det minst når upp till samma nivå som när det låg som högst.
3.1.2 Mål 2: öka sektorns konkurrenskraft
När det gäller målet att öka sektorns konkurrenskraft finns det flera anledningar till det. Ökad konkurrenskraft kan bidra till en levande landsbygd, till att skapa syssel-sättning, och kan också säkerställa att svenska konsumenter även i fortsättningen har ett brett utbud av svenskodlade produkter när det är säsong för dessa. Det ideala vore att mäta konkurrenskraft genom att följa företagens lönsamhet, men det finns inte data nog för detta. Istället använder strategin tre andra indikatorer:
• Totalt produktionsvärde ger en samlad bild både av produktionsvolym och de priser näringen får för sina produkter.
• Andelen svenska produkter på marknaden ger en uppfattning om hur väl dessa kan hävda sig mot konkurrens från importen.
• Andelen driftsledare som är yngre än 50 år ger en uppfattning om föryngringen inom sektorn. En konkurrenskraftig sektor bör locka fler yngre entreprenörer.
Produktionsvärdet har en positiv trend, och strategin strävar efter att understödja den. Målet för den indikatorn är därför satt baserat på en framskrivning av den trend som rått under den senaste tioårsperioden, det vill säga sedan 2004.
Marknadsandelen kan mätas på olika sätt. Här har vi valt att utgå från den svenska marknadsandelen på helår för åtta produkter: äpplen, jordgubbar, gurka, tomat, morötter, lök, isberg och vitkål. Totalt stod dessa produkter för 68 procent av produk-tionsvärdet 2015. I genomsnitt ökade marknadsandelen med fem procentenheter för dessa åtta produkter från 2005-2007 till 2013-2015. Målet är att den ökningen ska hålla i sig.
När det gäller åldern på driftsledare går utvecklingen idag i riktningen att genom-snittsåldern blir allt högre. Detta beskrivs som ett problem i näringens SWOT-analys. Eftersom trenden idag går åt ett oönskat håll är målet att få trenden att plana ut sna-rare än att vända utvecklingen. Målet är alltså att andelen driftsledare under 50 år åtminstone ska vara densamma som idag när strategin löper ut 2022.
3.1.3 Mål 3: minska miljöbelastningen från produktion och hantering
Det är viktigt att produktionen inte leder till ökad miljöbelastning, och att arbetet fort-sätter med att använda alla resurser på ett effektivare sätt. Det finns många aspekter på detta. För att följa upp arbetet slår strategin fast två indikatorer som båda visar på effektivare användning av naturresurser:
- För en total bild av miljöarbetet inom producentorganisationerna är indikatorn hur stor andel av medlemmarna (utom ekologiska odlare) som är anslutna till Svenskt Sigill.
- För växthusen använder strategin dessutom indikatorn koldioxidekvivalenter per kvadratmeter växthusyta. Det måttet fångar upp både omställningen till förnybar energi och insatser för att minska energiförbrukningen.
28
Det är svårt att hitta en relevant och användbar indikator för sektorns miljöpåverkan. Det går till exempel inte att använda såld kvantitet av bekämpningsmedel, dels eftersom den datan även inkluderar prydnadsväxter och dels eftersom datan inte säger något om hur starka medlen är.
En fördel med anslutningen till Svenskt Sigill är att systemet omfattar flera olika mil-jöaspekter, och att det innehåller krav som går utöver det som krävs av lagstiftningen. Det omfattar dock även en del andra aspekter. En annan nackdel är att det knappast är åtgärderna i strategin som leder till en ökad anslutning, utan snarare krav från han-deln. Anslutningsgraden är redan mycket hög, så strategins mål är att den ska bli i stort sett 100 procent.
Inom växthusen råder redan en mycket positiv trend när det gäller utsläppen av växt-husgaser: utsläppen per kvadratmeter år 2014 var bara hälften av vad de var 2008. Företagen har investerat mycket i att både spara energi och att byta ut fossila energi-källor. Det verkar rimligt att tro att den minskningstakten inte kan hålla i sig, så stra-tegins mål är en minskning med ungefär 30 procent till 2022.
3.1.4 Sammanställning av målen
Resonemanget ovan leder oss fram till följande övergripande mål och indikatorer:Tabell 5. Mål och indikatorer för den nationella strategin
För att nå målen för stärkt marknadsposition och ökad konkurrenskraft tillåter stra-tegin satsningar på produktionsplanering, ökad kvalitet, saluföring, utveckling, samt rådgivning och utbildning. Strategin innehåller också en rad insatser för att minska de negativa miljöeffekterna av produktion och hantering.
Svenska myndigheter och producenter har hittills inte ansett att återtag och grön eller obärgad skörd bidrar till att öka företagens konkurrenskraft. När Jordbruksverket och producentorganisationerna diskuterade den frågan på mötet i oktober 2015 konstate-rade vi att den bedömningen fortfarande kvarstår. Sådana insatser kommer därför även i fortsättningen inte att berättiga till stöd. Däremot uppmuntrar strategin PO att använda skördeskadeförsäkringar.
Mål Mått Situation 2014
Mål till 2022
Stärkt marknadsposition Anslutningsgrad, procent av produktionen i PO 49 % minst 55 %
Ökad konkurrenskraft Produktionsvärde, totalt för frukt och grönsaker i mkr 2 852 3 500
Ökad konkurrenskraft Marknadsandel, genomsnittlig ökning för åtta produkter 5 %-enh 5 %-enh
Ökad konkurrenskraft Rekrytering av yngre företagare, andel driftsledare under 50 år 31 % minst 31 %
Minskad miljöbelastning, generellt Andel medlemmar som är anslutna till Svenskt Sigill 95 % 100 %
Minskad miljöbelastning, växthus Koldioxidekvivalenter per m2 växthusyta 22,6 15
29
3.1.5 Andra lovvärda syften
De uttalade målen för strategin är inte de enda positiva effekterna som den kan leda till.
Om sektorn producerar ett brett utbud av produkter med hög kvalitet så kan det gynna konsumtionen av frukt och grönsaker. Det vore en välkommen utveckling. Det är dock knappast lämpligt använda total konsumtion av frukt och grönsaker som ett mått på hur strategin har lyckats, eftersom en så stor del av konsumtionen avser importe-rade produkter.
I skrivande stund ökar efterfrågan på ekologiska produkter, och det vore välkommet om den svenska produktionen kunde öka som en reaktion på den utvecklingen. Den utvecklingen främjas dock i första hand via miljöersättningarna i landsbygdspro-grammet, inte via PO-stödet.
3.1.6 Krav på verksamhetsprogrammen
Eftersom strategin inte gör några prioriteringar mellan olika mål eller olika åtgärder så är producentorganisationerna fria att välja i stort sett vilka insatser som helst. De inskränkningar som finns (bland annat om krav på miljöinsatser och balans mellan åtgärderna) redovisas i avsnitt 5.1.
Producentorganisationerna måste dock klart slå fast vilka mål de vill uppnå med sina program, baserat på en analys av organisationens styrkor och svagheter. De här målen ska vara mätbara, så att de kan följas upp i de rapporter och utvärderingar som krävs av EU-förordningarna.
Om organisationernas satsningar kan innebära målkonflikter ska de dessutom redo-visa hur de har för avsikt att hantera dessa.
3.2 Inga målkonflikter jämfört med landsbygdsprogrammet
Den nationella strategin innehåller en del insatser som är mycket lika insatser som finns inom det svenska landsbygdsprogrammet. Det gäller framför allt stöd till inves-teringar. Däremot innehåller den nationella strategin inga insatser som omfattas av miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet.
I stora drag strävar landsbygdsprogrammet och den nationella strategin mot samma mål. Landsbygdsprogrammet har följande syfte:
”Syftet med stödet är att förbättra jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretagens generella kapacitet och hållbarhet samt att påskynda företagens möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar på marknaden.”
Den nationella strategin är mer begränsad, i och med att den inte syftar till att för-bättra producentorganisationernas ”generella” kapacitet. Närmare bestämt är strategin inte till för att direkt öka produktionen av frukt och grönsaker, även om det skulle kunna bli en följd av till exempel satsningar på kvalitet och ökad marknadsmakt. Det finns dock inga konflikter mellan de båda programmen, utan samtliga insatser i stra-tegin bidrar till att uppfylla även målen i landsbygdsprogrammet.
30
3.2.1 Strategin tillåter största möjliga undantag för gårdsförsäljning
Landsbygdsprogrammet strävar bland annat efter att diversifiera jordbruksverksam-heten, skapa nya företag och att skapa mervärden av jordbruksprodukter. En odlare som är medlem i en producentorganisation kan dock inte sälja sina produkter till vem som helst, utan är skyldig att leverera till sin producentorganisation.
För att ge odlarna så stor flexibilitet som möjligt har Sverige valt att tillåta att odlarna fullt ut utnyttjar de undantag från leveranskravet som finns i EU-förordningen. De måste dock också ha sin producentorganisations tillstånd för att sälja till någon annan än till organisationen. Organisationen har alltså möjlighet att begränsa medlemmarnas försäljning till andra köpare även om strategin inte innehåller någon sådan inskränk-ning.
31
4 Effekter av strategin 2009-2015Den förra strategin för hållbara verksamhetsprogram började gälla 2009. Den har utvärderats två gånger: dels i den förordningsstyrda utvärderingen 2012, och dels i en egen utvärdering som Jordbruksverket genomförde under 2015.
4.1 Resultat av utvärderingen 2012År 2012 utvärderade Jordbruksverket resultatet av reformen 2009. Utvärderingen gjordes av en enhet som inte har någon koppling till PO-arbetet. Utvärderingen hade bara data för åren 2011 och 2012, och kunde därför inte göra någon större kvantitativ analys. Den bygger därför sina slutsatser på ett begränsat siffermaterial och på inter-vjuer med producentorganisationerna.
Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna (kapitel 1.2 i utvärderingen).
4.1.1 Utvärderingens slutsatser
Den nationella strategin och verksamhetsprogrammen har ännu inte varit i funktion tillräckligt länge för att man ska kunna bedöma om de haft önskad effekt och om upp-satta mål är uppfyllda.
De åtgärder och insatser producentorganisationerna genomfört överensstämmer med de aktiviteter som i den nationella strategin skulle leda till att målen nås. Genomför-andet av verksamhetsprogrammen bedöms därför skapa förutsättningar för att upp-satta mål ska nås, även om effekterna ännu inte kan mätas.
Producentorganisationerna bedömer att de åtgärder de genomför gör att de står väl rustade och konkurrenskraftiga inför framtiden.
Genom att effekten och resultaten av olika åtgärder ännu inte har kunnat rapporteras av producentorganisationerna går det inte heller att kvantitativt bedöma effektiviteten i verksamhetsprogrammen.
En betydande del av åtgärderna skulle ha genomförts även utan programmen, men stödet kan ha bidragit till att visa åtgärder tidigarelagts. Många genomförda aktiviteter har bedömts nödvändiga för att kunna fortsätta att leverera produkterna till handeln.
Under perioden 2009-2010 har drygt 80 % av det maximalt möjliga beloppet, enligt förordningen, utbetalats. Utbetalat belopp under perioden uppgår till drygt 83 mil-joner kronor, vilket motsvarar 80,9 % av producentorganisationernas budgeterade belopp.
4.1.2 Utvärderingens rekommendationer
Systemet med nationella strategier, verksamhetsprogram och producentorganisationer, liksom övriga instrument i förordningen, måste utformas med tydliga och enkla regler. En utgångspunkt måste vara att hålla nere den administrativa bördan för upp-giftslämnarna och för den nationella administrationen.
32
Det är viktigt att regelverket möjliggör för medlemsstaterna att utforma strategin på ett sätt som är anpassat efter behoven i landet. Det är viktigt att strategin tydligt anger mål och vad man vill uppnå. Inriktningen bör vara mätbara mål.
Det är viktigt att man vid utarbetandet av kommande regelverk tar hänsyn till att det inte är möjligt för alla producenter att gå samman i producentorganisationer. Regel-verket får inte utesluta denna grupp från stöd inom ramen för landsbygdsprogrammet.
4.2 Resultat av utvärderingen 2015Utvärderingen 2015 hade mer data att gå på. Den upprepade inte de intervjuer som gjorts till utvärderingen 2012, utan kompletterade denna framför allt med uppgifter från producentorganisationernas årliga rapporter.
Utvärderingen visar att PO totalt sett framför allt satsar på insatser för kvalitet och miljö. I dessa kategorier ligger ofta stora investeringar som sorteringsmaskiner, ULO-lager och omställning till förnybar energi i växthus.
Källa: Jordbruksverket, årsrapporterna till kommissionen
Figur 12. Utgifter i verksamhetsprogrammen per åtgärd 2009-2014, miljoner kronor
Utvärderingen kunde inte kvantifiera effekterna av de insatser som genomförts med hjälp av stödet. Utvärderingen menar dock att många av insatserna har effekter som är förenliga med målen för programmet. Om man till exempel byter ut en oljeeldad panna mot en flispanna så minskar förbrukningen av fossila bränslen, även om man inte kan sätta siffror på hur stor minskningen är.
Utvärderingen konstaterar samtidigt att en betydande del av insatserna förmodligen skulle ha genomförts även utan stöd, men den säger också att detta är något man får räkna med i alla stödsammanhang.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2009 2010 2011 2012 2013 2014
milj
oner
kro
nor
övrigt
miljö
krishantering
utbildning
FoU
marknadsf.
kvalitet
prod.planering
33
5 Stödberättigande insatserDet här kapitlet räknar upp ett antal insatser som anses bidra till målen med strategin. För varje kategori anger texten också vilka kostnader som kan berättiga till stöd, och vilka villkor producentorganisationerna måste uppfylla för att få stödet.
Listan är inte uttömmande. Om Jordbruksverket anser att andra insatser kan bidra till att uppfylla målen med strategin så kan även dessa vara stödberättigande, förutsatt att de uppfyller kraven i EU-regelverket.
5.1 Övergripande bestämmelserFöljande regler gäller för alla verksamhetsprogram:
- Programmen får inte innehålla stöd till återtag, grön skörd eller obärgad skörd.
- Satsningar på utbildning, marknadsföring eller effektivare förvaltning av volymer som släpps ut på marknaden kommer inte i något fall att betraktas som krisåtgärder. Däremot kan de vara stödberättigande under någon annan punkt i strategin.
- Högst 50 procent av driftsfonden får läggas på en enskild insats, och högst 75 pro-cent på en enskild åtgärd (till exempel produktionsplanering eller kvalitet). Dessa procentsatser gäller programmets hela löptid. Under enskilda år får andelen vara högre.
- Insatser som ökar den löpande förbrukningen av plast från fossil råvara kan inte få stöd.
- Minst tio procent av driftsfonden måste gå till miljöinsatser3, sett till programmets hela löptid.
- Producentorganisationerna kan inte få stöd för insatser som syftar till att uppfylla ett lagkrav.
5.1.1 Bestämmelser som gäller alla slags investeringar
Följande gäller för alla slags investeringar som producentorganisationerna kan få stöd för (inklusive de som omfattas av miljöramverket i bilagan):
- Investeringen måste användas för det syfte den är avsedd för enligt PO:s verksam-hetsprogram, och på ett sätt som på bästa sätt bidrar till att uppfylla det syftet.
- Producentorganisationen ska till största delen använda investeringen för produkter som den är erkänd för och som producerats av organisationen själv eller dess med-lemmar.
- Producentorganisationen kan inte få stöd för underhåll eller service av investeringar. Att byta ut delar av en investering till något nyare eller modernare räknas också som underhåll och är inte stödberättigande. Producentorganisationen måste dock hålla investeringen i gott skick under hela hållandeperioden.
3 Miljöinsatser är i första hand de som omfattas av ramverket om miljöinsatser i bilagan. Utbildning och rådgivning kan ibland räknas dit, om producentorganisationen kan visa de insatserna är direkt kopplade till en specifik insats i miljöramverket.
34
- Producentorganisationen kan få stöd för ersättningsinvesteringar. Värdet av den investering som ersätts ska då dras bort från kostnaden från den nya investeringen. En sådan ersättningsinvestering kan dock inte räknas som miljöinsats.
- Om en insats omfattar ett för högt belopp för att rymmas på ett år så får producent-organisationen slå ut kostnaden i delbelopp över programmets hela löptid. Om investeringen skrivs av på en längre tid än verksamhetsprogrammets löptid så får delar av kostnaden föras över på det följande programmet.
5.1.1.1 Investeringar hos enskilda medlemmar
Investeringar får placeras hos enskilda medlemmar under förutsättning att villkoren i SJVFS 2017:15 KAP 3 § 14 är uppfyllda och om de bidrar till att uppfylla målen i producentorganisationens verksamhetsprogram.
För att inte en enskild medlem ska gynnas oproportionerligt av stödet ska verksam-hetsprogrammet godkännas av stämman, i enlighet med bestämmelserna i SJVFS 2017:15 KAP 2 § 14.
5.1.2 Bestämmelser om personalkostnader
Personalkostnader kan berättiga till stöd om de avser insatser som syftar till att för-bättra eller bibehålla en hög nivå av kvalitet eller miljöskydd, eller för att förbättra marknadsföringen. Även personalkostnader för utbildning och rådgivning som är kopplade till något av dessa syften kan berättiga till stöd.
För att personalkostnader ska berättiga till stöd måste personalen vara kvalificerad för de aktuella uppgifterna. Producentorganisationen kan belägga att personer har till-räckliga kunskaper till exempel genom att bifoga utbildningsintyg när de ansöker om stöd. Producentorganisationen måste också redovisa hur många timmar personalen lagt ner på de insatser de söker stöd för.
Om producentorganisationen anlitar ett professionellt företag för att hålla i utbildning eller rådgivning så ansvarar producentorganisationen för att det anlitade företaget har tillräcklig kompentens för och erfarenhet av arbetsuppgiften.
Producentorganisationen har dessutom rätt att få stöd för administrativa kostnader som specifikt avser att tillämpa verksamhetsprogrammet. Administrativa kostnader får högst uppgå till två procent av den godkända driftsfonden.
5.2 Insatser som kan berättiga till stödUnder varje underrubrik nedan räknar vi upp insatser som kan berättiga till stöd. Lis-torna är inte uttömmande. Det betyder att även andra insatser kan berättiga till stöd om producentorganisationen kan visa att de skulle bidra till att uppfylla målen med stödet.
5.2.1 Produktionsplanering
Produktionsplanering handlar om att planera medlemmarnas leveranser så att produ-centorganisationen ska kunna leverera volymer som är anpassade till hur efterfrågan ser ut under året, och om att ge så goda avsättningsmöjligheter som möjligt. Detta är ett normalt inslag i producentorganisationernas verksamhet, men de kan få stöd för att göra det bättre.
35
Investering i datorer och program för produktionsplanering
Datorer och program som hjälper odlaren eller producentorganisationen att planera produktionen kan vara stödberättigande. Även uppdateringar av programvara kan vara stödberättigande.
För att datorer och program ska vara stödberättigande enligt den här punkten ska de i huvudsak användas för att planera och styra produktionen. Datorer och program för allmänna administrativa uppgifter, inklusive leveranshantering, är inte stödberätti-gande.
Den stödberättigade utgiften är själva investeringen samt eventuella kostnader för installation.
Plantering av fruktträd och bärbuskar
Ett inslag i produktionsplaneringen inom fruktsektorn är att se till att medlemmarna odlar lämpliga sorter, dels för att sprida ut skörden under säsongen och dels för att producentorganisationen ska koncentrera sin hantering och saluföring till ett begränsat antal sorter. Producentorganisationen kan också vilja styra medlemmarnas produktion till vissa sorter av andra skäl, till exempel för att minska behovet av bekämpning i odlingarna.
Producentorganisationerna kan därför få stöd för att byta ut gamla sorter mot nya. Om det finns en tydlig efterfrågan på organisationens frukter eller bär kan organisationen också få stöd för nyplantering av fruktträd och bärbuskar. Den stödberättigade kost-naden är utgiften för trädplantorna. Kostnaden för arbete med röjning eller nyplante-ring är inte stödberättigande.
Producentorganisationer som vill söka stöd för plantering av fruktträd eller bärbuskar måste i sitt verksamhetsprogram ha en lista över vilka sorter de vill koncentrera sitt sortiment till. De kan endast få stöd för plantering av någon av sorterna på den listan, och de kan inte få stöd för sortbyte om de röjer en sådan sort4.
Producentorganisationerna kan inte få stöd för jordgubbsplantor.
Förlängning av odlingssäsongen i växthus
Ett sätt för producentorganisationerna att stärka sin position på marknaden är att utrusta växthusen så att odlingssäsongen kan förlängas.
Producentorganisationerna kan därför få stöd för investeringar som syftar till att för-länga odlingssäsongen, till exempel extra belysning eller extra isolering. Det förut-sätter att organisationen i sitt verksamhetsprogram kan visa att det sannolikt finns en marknad för produkter från den förlängda säsongen.
Miljöbelastningen är större om man har växthusen igång under den kalla årstiden, och det är viktigt att satsningar på att förlänga säsongen inte leder till större miljöbelast-ning än nödvändigt. Organisationen måste därför i sin ansökan bifoga underlag som visar att de valt energisnåla alternativ för att en insats ska kunna berättiga till stöd. Växthuset får inte heller ha fossil energi som sin främsta energikälla.
4 För att en frukt ska räknas som en sort ska den finnas med antingen i EU:s sortlistor eller i CPVO:s databas.
36
Investering i gemensamma lokaler
En av producentorganisationens viktigaste skyldigheter är att koncentrera utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter. Ofta är det lämpligt att göra detta via en eller flera gemensamma lokaler för lagring, sortering, paketering och distribution.
Producentorganisationen kan därför få stöd för att investera i sådana lokaler. Det för-utsätter att de produkter som hanteras i lokalen till mer än 50 procent (räknat på värdet) avser produkter som organisationen är erkänd för och som producerats av dess medlemmar eller av medlemmar i andra producentorganisationer.
Stödberättigade utgifter kan inkludera själva lokalen samt nödvändig inredning, som till exempel lådor eller transportband. Lådor är endast stödberättigade i samband med nyin-vestering eller vid utbyggnad av lagerlokaler. Kontorsdelar och personalutrymmen kan berättiga till stöd om de står i rimlig proportion till verksamhetens behov.
Producentorganisationerna kan också få stöd för att hyra gemensamma lokaler, men måste då lämna en tillfredsställande förklaring till Jordbruksverket om varför det är ekonomiskt försvarbart att hyra istället för att köpa.
Producentorganisationerna kan inte få stöd för driftskostnader för lokalerna. Om driftskostnader ingår i hyran måste de räknas bort.
Investering i fordon för intern transport
En viktig uppgift för producentorganisationen är att samla in medlemmarnas produkter och transportera dem till gemensamma lokaler för lagring eller annan hantering.
Producentorganisationerna kan därför få stöd för att köpa transportfordon. Sådana fordon får endast användas för interna transporter, inte för att leverera produkter till nästa handelsled. För att fordonet ska berättiga till stöd måste organisationen dels intyga i verksamhetsprogrammet att det endast ska användas för interna transporter, och dels kunna demonstrera detta genom att visa upp körjournaler eller annan dokumentation över hur fordonet använts.
Den stödberättigade utgiften är kostnaden för själva investeringen.
5.2.2 Förbättrad eller bevarad kvalitet
Kvalitet är ett brett begrepp som omfattar bland annat produkternas utseende, smak, näringsvärde och sundhet.
Svenska konsumenter föredrar ofta svenska produkter om det finns både svenskt och importerat i butikerna. Många är beredda att betala lite mer för svenska produkter; något som LRF lyfte fram som en möjlighet inför framtiden i studien från 2014. För att den betalningsviljan ska finnas kvar på längre sikt är det dock nödvändigt att svenska produkter håller en hög kvalitet.
Det är därför motiverat att ge stöd till olika insatser som främjar kvaliteten. Det kan handla om insatser i alla led från odling via skörd till lagring och transport. Även arbete med spårbarhet och certifiering betraktar vi som kvalitetsarbete.
Investeringar kan vara stödberättigande om de bidrar till att höja kvaliteten på slutpro-dukten, att förlänga dess hållbarhet eller att lagra den under en längre tid med små eller inga kvalitetsförluster. Det kan till exempel handla om följande:
37
- utrustning för att tvätta, sortera, filma eller paketera produkter
- skördekylar
- lagringskylar
- kylutrustning i fordon
- utrymmen med kontrollerad atmosfär
- investeringar i bättre kvalitet på bevattningsvatten eller bättre luft i lager- och sorteringslokaler
Stödberättigande utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för installation och konsulthjälp i samband med detta.
Andra insatser än investeringar kan också bidra till att öka kvaliteten och kan därför vara stödberättigande. Producentorganisationen kan dock bara få stöd för insatser som inte kan anses vara normalt förfarande. Följande insatser kan till exempel berättiga till stöd:
- blad- och fruktanalyser
- insatser för att främja pollinering på friland
- avgift för certifiering och för obligatoriska revisioner av certifieringsorganet
- kostnader för spårbarhetsprojekt som går utöver det krävs i handelsnormerna, växt-skyddsreglerna eller andra lagkrav
- kontroll av att produkterna uppfyller organisationens kvalitetskrav
- hagelnät
Producentorganisationerna kan också få stöd för kostnader för konsulter eller kvalifi-cerad egen personal för att genomföra insatser i verksamhetsprogrammet för att höja produktkvaliteten.
5.2.3 Säljfrämjande insatser
Svenskarna äter för lite frukt och grönsaker. Vi uppnår inte Livsmedelsverkets rekom-mendation om minst 500 gram om dagen. En ökad konsumtion skulle inte bara vara bra för folkhälsan, utan det skulle också gynna frukt- och grönsaksproducenterna.
Syftet med säljfrämjande insatser bör därför vara att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. Det kan gälla antingen generellt eller specifika produkter. Därför kan pro-ducentorganisationerna i första hand bara få stöd för insatser som riktar sig direkt till slutkonsumenten.
Producentorganisationerna säljer dock inte direkt till konsumenten, utan deras ansikte utåt förmedlas oftast via detaljisterna. Strategin medger därför stöd till säljfrämjande insatser som riktar sig till andra än konsumenter i två fall:
- deltagande på detaljisternas matmässor
- utbildning av detaljisternas personal om hur man hanterar produkterna på bästa sätt
38
SWOT-analysen visade på att producentorganisationerna har en ganska oklar bild av vad konsumenterna egentligen vill ha. Att kunna anpassa produktionen till efterfrågan är en viktig uppgift för organisationerna. Därför bör även stöd till marknadsundersök-ningar vara stödberättigande.
5.2.3.1 Gemensamma regler för alla säljfrämjande insatser
Säljfrämjande insatser är inte stödberättigande om de innehåller prisuppgifter, eftersom det är en normal produktionskostnad för producentorganisationerna att infor-mera om detta. De kan inte heller få stöd för insatser som syftar till att öka expone-ringen hos detaljister.
För att vara stödberättigande måste insatserna följa EU:s regler för när geografiska namn är tillåtna och hur man ska hänvisa till EU-finansiering5.
Producentorganisationerna kan få stöd för vissa personalkostnader förknippade med säljfrämjande åtgärder, men inte för alla. Kostnaderna måste ha uppstått för att höja nivån på marknadsföringen, inte för att bibehålla den.
Producentorganisationerna kan få stöd för gemensamma satsningar på marknadsfö-ring, till exempel kostnader för en gemensam webbsida eller gemensamma kampanjer för att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. För att undvika dubbelfinansiering ska varje producentorganisation söka för sina egna kostnader och skicka med origi-nalfakturor. De ska också ange att fakturan avser ett gemensamt projekt och vilka andra producentorganisationer som medverkar.
5.2.3.2 Säljfrämjande insatser som kan berättiga till stöd
Producentorganisationerna kan bland annat få stöd för följande:
Reklam
Producentorganisationerna kan få stöd för kostnader för att skapa reklam och få ut den till slutkonsumenterna, till exempel via annonser i media, informationsblad och reklam på lastbilar.
Marknadsföring på grossisternas beställningssidor är inte stödberättigande.
Butiksdemonstrationer
Producentorganisationerna kan få stöd för demonstrationer i butik eller i andra sam-manhang som tydligt vänder sig till slutkonsumenten. De kan inte få stöd för demon-strationer på mässor som i första hand vänder sig till fackfolk.
Stödberättigande utgifter är demonstrationsmaterial, som till exempel demonstrations-bord, planscher eller flygblad för utdelning.
Marknadsundersökningar
Producentorganisationerna kan få stöd för att genomföra marknadsundersökningar. Syftet ska vara att undersöka slutkundens uppfattningar och önskemål
Stödberättigade utgifter är kostnaden (exklusive moms) för en komplett marknads-undersökning utförd av ett professionellt företag. Om producentorganisationen använder egen personal gäller de övergripande reglerna i avsnitt 5.1.2 ovan.
5 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891, bilaga III punkt 4.
39
Utveckla en professionell webbplats
Producentorganisationerna kan få stöd för att utveckla en webbplats för att marknads-föra både organisationen och dess produkter. De kan också få stöd för en genomgri-pande ombyggnad av en befintlig webbplats, men inte för löpande uppdateringar eller mindre ändringar i upplägget.
Stödberättigade utgifter är programvara samt kostnaden för arbete som ett professio-nellt företag utför. Om producentorganisationen använder egen personal gäller de övergripande reglerna i avsnitt 5.1.2 ovan.
Utveckling av nya klichéer
Producentorganisationen kan få stöd för att utforma och tillverka nya klichéer till olika typer av förpackningar.
Stödberättigade utgifter är inköpta tjänster eller eget arbete för att för att utforma och tillverka nya klichéer. Om producentorganisationen använder egen personal gäller de övergripande reglerna i avsnitt 5.2.1 ovan.
Producentorganisationen kan inte få stöd för att trycka klichéerna på förbrukningsma-terial eller att använda dem på något annat sätt.
Framtagande av kvalitetsbeteckning
Producentorganisationen kan få stöd för att ta fram en kvalitetsbeteckning som sär-skiljer vissa produkter från andra för att få bättre betalt för dem. Kvalitetsbeteck-ningen måste ha tydligt fastställda kvalitetskriterier, och alla produkter som säljs under den beteckningen måste uppfylla dessa kriterier.
Stödberättigade utgifter är kostnader för att ta fram kvalitetsbeteckningen. Kostnader för att marknadsföra den kan vara stödberättigande under andra punkter i det här avsnittet.
5.2.4 Forskning och experimentell produktion
Konkurrenskraftsutredningen anser att det privata engagemanget i forskning och utbildning behöver öka. Brist på forskningspengar anges också som ett hot mot sek-torn i LRF:s utredning. Samtidigt har insatser för forskning och utveckling varit de minst utnyttjade i PO-stödet. De flesta producentorganisationerna lägger inga resurser alls på detta i sina verksamhetsprogram, och för de som gör det så handlar det om mycket små andelar av det totala stödet.
Den fråga som producentorganisationerna ser som det enskilt största hotet mot svenska odlare är bristen på godkända växtskyddsmedel. En orsak till bristen är att Sverige är en liten marknad, vilket gör att växtskyddsföretagen har ett begränsat intresse av att gå igenom processen för att få nya medel godkända här, särskilt för produkter som odlas i liten omfattning. En betydande kostnad i den processen är att genomföra fältförsök för att se om produkten har de önskade effekterna eller för att ta fram data om resthalter. För att ge svenska odlare mer rättvisa konkurrensförhål-landen så bör kostnader för sådana försök vara stödberättigande.
Det är också viktigt att producentorganisationerna utvecklar och testar nya sorter, pro-duktionstekniker och produkter för att på ett effektivt sätt försörja marknaden med
40
produkter som kunderna efterfrågar, eller för att minska miljöbelastningen. Produ-centorganisationerna kan dock inte få stöd för att ta fram förpackningar, filmer, brickor eller liknande som till större delen är gjorda av petroleumbaserad plast, eftersom det skulle strida mot strategins mål att minska de negativa miljöeffekterna av produktion och hantering av frukt och grönsaker.
Producentorganisationerna kan därför få stöd för till exempel följande:
- utveckla och prova nya sorter eller nya grödor
- utveckla nya produkter och förpackningar
- ta fram bättre metoder för produktion och lagring
- fält- och växthusförsök i syfte att få fram nya godkända växtskyddsmedel
Stödberättigade utgifter inkluderar planering, arbete med försöken, utvärdering och spridning av resultaten. Utsäde och ettåriga plantor kan aldrig vara en stödberätti-gande utgift.
Det innebär att det måste finnas en plan för hur försöken ska genomföras och vad de ska åstadkomma innan insatsen påbörjas. En sammanfattning av resultatet ska skickas in till Jordbruksverket innan stödet för insatsen betalas ut.
Stöd som avser att prova nya sorter eller grödor behöver inte avse helt nya produkter, utan kan också handla om att testa sorter som redan finns på marknaden men som är nya för producentorganisationen.
När det gäller försök som syftar till att få fram nya godkända växtskyddsmedel kan följande kostnader vara stödberättigande:
- kostnaden för att köpa data från relevanta undersökningar som redan har genomförts
- kostnaden för att låta ett auktoriserat företag genomföra en komplett studie
Däremot kan producentorganisationerna inte få stöd för rena ansökningsavgifter, eller för administration i samband med att förbereda och lämna in ansökan. Eftersom det är gratis att använda EU:s databas över genomförda försök kan de inte heller få stöd för att köpa sådan data från andra databaser.
Producentorganisationerna kan få stöd för gemensamma satsningar på forskning och utveckling. För att undvika dubbelfinansiering ska varje producentorganisation söka för sina egna kostnader och skicka med originalfakturor i vanlig ordning. De ska också ange att fakturan avser ett gemensamt projekt och vilka andra producentorgani-sationer som medverkar.
5.2.5 Utbildning och rådgivning
Utbildning och rådgivning är av central betydelse för att producentorganisationerna och deras medlemmar ska kunna bedriva sin verksamhet på bästa sätt. Stöd till sådana åtgärder har goda förutsättningar att ge valuta för pengarna; ofta i betydligt högre grad än andra åtgärder7.
Samtidigt får PO-stödet inte användas för alla typer av utbildning och rådgivning. Det måste finnas en koppling mellan insatserna och verksamhetsprogrammens syften. Det
6 EU:s databas för så kallat minor use finns på www.eumuda.eu. 7 Se till exempel OECD:s arbete om produktivitet, FoU och innovationer.
41
är dock tillåtet att en satsning på utbildning eller rådgivning är den enda insatsen som producentorganisationerna har med i verksamhetsprogrammet inom en viss åtgärd. Det kan till exempel vara tillåtet att en organisation som enda kvalitetsinsats i sitt pro-gram satsar på att utbilda sina medlemmar i hur de får fram produkter med bättre kva-litet och att tillhandahålla rådgivning om detta.8
Producentorganisationerna kan däremot inte få stöd för insatser som har andra mål än de som omfattas av den nationella strategin. Det betyder att till exempel god arbets-miljö inte är ett stödberättigande syfte. Om mer än hälften av insatsen avser sådana syften så är den inte stödberättigande över huvud taget.
Utbildningar som syftar till bättre företagande är ett särfall. Det finns inga specifika insatser i strategin som syftar till detta, utan den är mer inriktad på olika aspekter av produktion och saluföring. Å andra sidan uppnår skickliga företagare ofta bättre lön-samhet än andra, och satsningar på bättre företagande är en rekommendation i kon-kurrenskraftsutredningens betänkande. Eftersom god lönsamhet är ett centralt mål för hela strategin kan därför utbildning i företagsledning och entreprenörskap vara stöd-berättigande. Sådana utbildningar kan rikta sig både till producentorganisationerna och till enskilda medlemmar, förutsatt att medlemsföretagets omsättning till mer än hälften kommer från godkända frukter och grönsaker som den levererar till sin orga-nisation.
Följande insatser kan vara stödberättigande:
- utbildning av medlemmar och anställda
- tillhandahållande av rådgivning för medlemmarna
- studieresor
- energi- och drivmedelsrevisioner för att minska miljöpåverkan
Stödberättigade kostnader är kursavgifter, inträden, avgifter till rådgivare samt kost-nader för deltagarnas resa och uppehälle. Producentorganisationerna kan inte få stöd för förlorad arbetstid eller inkomstbortfall.
5.2.6 Krisförebyggande och krishantering
Verksamhetsprogram som lämnas in i Sverige får inte innehålla stöd för återtag, grön skörd eller utebliven skörd, eftersom näringen själv bör hantera normala svängningar på marknaderna. Jordbruksverket kommer inte heller att betrakta några investeringar, utbildningar eller marknadsföring som krisförebyggande eller krishantering, eftersom det är mycket svårt att skilja på sådana åtgärder som genomförs för att hantera eller förebygga kriser och de som genomförs av andra skäl.
Med förbehållen ovan så kan producentorganisationerna få stöd för insatser som före-bygger kriser eller bidrar till att hantera deras konsekvenser. Syftet med sådana insatser ska vara att undvika kraftiga intäktsbortfall för medlemmarna på grund av händelser som är svåra att förutse och undvika.
8 Utbildning och rådgivning kan normalt sett inte räknas som miljöinsatser, även om de avser miljöaspekter. För mer information, se miljöramverket i bilagan.
42
Skördeskadeförsäkringar
Skördeskadeförsäkringar innebär att den ekonomiska skadan för odlaren av till exempel hagelskador eller angrepp från skadegörare minskar. Detta kan berättiga till stöd eftersom strategin vill uppmuntra producentorganisationerna att tillhandahålla den tjänsten till sina medlemmar.
Andra försäkringar än skördeskadeförsäkringar är inte stödberättigande.
Stöd till inrättande av gemensamma fonder
Producentorganisationerna kan inrätta fonder för att jämna ut intäkter och förluster mellan sina medlemmar och över tiden. PO kan få stöd för de administrativa kostna-derna för att bygga upp sådana fonder. PO kan även få stöd för påfyllning av fonder efter en utbetalning till producentmedlemmar som drabbats av en kraftig inkomst-minskning till följd av negativa marknadsförhållanden.
Återplantering efter obligatorisk röjning
Om Jordbruksverket fattat beslut om att en trädplantering måste röjas av fytosanitära skäl så kan producentorganisationerna få stöd för att återplantera marken när situa-tionen är över. En sådan återplantering får högst motsvara 20 procent de totala utgif-terna inom ramen för verksamhetsprogrammet, räknat över programmets hela löptid.
Stöd till handledning
Handledning innebär kunskapsöverföring som riktar sig direkt till en PO eller till en enskild producent som inte är medlem i en PO. Handledningen ska vara inriktad på att förbättra sektorns krisberedskap och att skapa nätverk för att stärka exempelvis mark-nadsföringskanaler. Handledningen kan även syfta till att främja uppstart av nya PO, sammanslagning av befintliga PO och enskilda producenters anslutning till PO.
5.2.7 Miljöinsatser
Producentorganisationerna kan få stöd för miljöinsatser i enlighet med det svenska miljöramverket. Det utgörs av bilaga 1 till den nationella strategin.
5.2.8 Övriga åtgärder: insatser för förädling
En svaghet som identifierades i SWOT-analysen är låg förädlingsgrad. Produkter med högre förädlingsgrad har ofta ett högre handelsvärde, och särskilt för produkter av sämre kvalitet kan förädling vara en bra lösning.
Producentorganisationerna kan därför få stöd för att förädla medlemmarnas råvaror till bearbetade frukter och grönsaker. Med det menas produkter som omfattas av del X i bilaga 1 till förordning (EU) 1308/2013, och det innebär bland annat att förädlade ärter och bönor inte kan få stöd. Producentorganisationen kan bara få stöd för föräd-ling om högre förädlingsgrad är ett mål i dess verksamhetsprogram.
Investeringar i förädling får endast genomföras hos producentorganisationen, inte hos enskilda medlemmar.
43
6 Arbetsfördelning och roller Regeringen beslutar om strategin och eventuella ändringar i den.
Jordbruksverket ansvarar för att genomföra och övervaka strategin. Ansvaret fördelar sig mellan olika enheter på följande vis:
- Enheten för handel och marknad tar fram strategin, bevakar eventuella förändringar i EU-reglerna och utvecklingen inom sektorn, och föreslår ändringar i strategin när det är lämpligt.
- Fiskeri- och marknadsstödsenheten ansvarar för den övergripande administrationen av stödet. Det innebär bland annat att de hanterar ansökningar om och utbetalningar av stöd, godkännande av verksamhetsprogram och erkännande av nya producentor-ganisationer. Enheten står också för den administrativa kontrollen av stödet.
- Utvecklings- och kontrollenheten genomför kontroller på plats, enligt kraven i förord-ningen och i förekommande fall på uppdrag av fiskeri- och marknadsstödsenheten.
- Stödregelenheten ansvarar för eventuella ändringar i föreskriften, men initiativ till sådana ändringar kan komma även från de andra berörda enheterna.
6.1 Kontroll för att undvika dubbelfinansieringEn del insatser skulle kunna få stöd enligt både PO-stödet och landsbygdspro-grammet. För att vi inte ska betala ut stöd till samma insats mer än en gång gäller det kontrollsystem som beskrivs nedan.
Till detta kommer följande försäkringar:
- När producentorganisationen ansöker om utbetalning av stödet ska de intyga att de inte ansökt om stöd för några av kostnaderna i något annat sammanhang.
- När producentorganisationen ansöker om ett nytt verksamhetsprogram ska de bifoga en försäkran från varje medlem om att inte söka eller ta emot stöd för samma insatser i andra sammanhang. De ska också bifoga sådana försäkringar från med-lemmar som ansluter sig till organisationen under programmets löptid.
En del insatser kan också vara stödberättigande både enligt PO-stödet och enligt stödet till säljfrämjande åtgärder. Det är sällsynt att Sverige beviljar stöd till program som avser frukt och grönsaker, men om det inträffar så följer vi den procedur som beskrivs i avsnitt 6.1.3 nedan.
6.1.1 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd till producentorganisationerna
Den här kontrollen sker på Jordbruksverket. Den görs i två steg.
1. När producentorganisationen ansöker om ett nytt verksamhetsprogram kontrollerar företagsstödsenheten att organisationen intygar att den inte har sökt något annat stöd för insatserna i programmet.
2. När producentorganisationen ansöker om utbetalning av stöd går företagsstöds-enheten igenom samtliga fakturor. För de insatser som är stödberättigande inom landsbygdsprogrammet kontrollerar de i det så kallade LB-systemet9 att inga stöd sökts eller betalats ut till det organisations- eller personnumret för samma insats.
9 LB-systemet är det IT-system som Jordbruksverket och länsstyrelserna använder för att hantera ansökningar om företags- och projektstöd inom landsbygdsprogrammet.
44
Om företagsstödsenheten upptäcker att stöd redan betalats ut för en insats som produ-centorganisationen ansöker om så underkänner de alla kostnader för den insatsen. Om detta leder till att skillnaden mellan sökt och godkänt belopp blir mer än tre procent så tillämpar de regeln om ytterligare avdrag enligt artikel 61 i kommissionens delege-rade förordning (EU) 2017/891.
Enheten utreder dessutom om det handlar om ett medvetet bedrägeriförsök. Om de kommer fram till att det rör sig om ett sådant behandlar de ärendet i enlighet med artikel 60 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891.
Om enheten upptäcker att en producentorganisation sökt stöd för samma eller lik-nande åtgärder från mer än en källa så leder detta dessutom till en skärpt kontroll av den aspekten de kommande åren.
6.1.2 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd via landsbygdsprogrammet
Överlappning med PO-stödet skulle kunna komma ifråga för förädlingsstödet och för investeringsstödet. Det är länsstyrelserna som kontrollerar att dubbelfinansiering inte uppstår.
Länsstyrelserna kontrollerar dubbelfinansiering vid två tillfällen: dels vid ansökan om stöd och dels vid utbetalning av stöd.
Vid dessa tillfällen gör handläggarna två kontroller:
1. De ser efter om den sökande angett att hen sökt eller fått stöd för insatsen.
2. Om insatsen avser frukt eller grönsaker så kontaktar handläggarna företags- stödsenheten på Jordbruksverket för att verifiera uppgifterna.
6.1.3 Kontroll av dubbelfinansiering, säljfrämjande åtgärder
Kontrollen av dubbelfinansiering gentemot säljfrämjande åtgärder görs delvis på samma sätt som kontrollen gentemot landsbygdsprogrammet. Den enda skillnaden består i att det är Jordbruksverket som sköter utbetalningarna både för PO-stödet och för säljfrämjande åtgärder, så länsstyrelserna har ingen roll i det här avseendet.
- När vi får in en ansökan om säljfrämjande åtgärder som berör frukt och grönsaker ska handläggaren kontrollera med PO-handläggarna om företaget är med i en pro-ducentorganisation, och om den organisationen i så fall sökt eller fått stöd för åtgärden.
- När vi får in en ansökan om PO-stöd ska handläggaren kontrollera med handläg-garna för säljfrämjande åtgärder om några frukt- och grönsaksföretag har fått stöd för säljfrämjande åtgärder.
I båda fallen gäller dessutom att den sökande ska försäkra i sin ansökan att hen inte har ansökt om något annat stöd för samma åtgärd.
45
7 Övervakning och utvärdering av strategin7.1 PO:s rapporter till JordbruksverketProducentorganisationerna ska varje år rapportera till Jordbruksverket hur de genomför sina verksamhetsprogram. Rapporterna ska göras på de formulär som Jordbruksverket tillhandahåller. I grova drag gäller följande:
- Varje år ska producentorganisationerna rapportera så kallade utgångs- och inputin-dikatorer.
- För det näst sista och det sista året av verksamhetsprogrammet ska de dessutom rapportera så kallade utfalls- och resultatindikatorer.
- Rapporten för det näst sista året ska dessutom innehålla en mer omfattande beskriv-ning av hur producentorganisationen lyckats genomföra sitt verksamhetsprogram och vad utfallet beror på. Den rapporten är ett viktigt underlag när Jordbruksverket fattar beslut om organisationens ansökan om godkännande av nästa verksamhets-program.
Rapporterna görs vid två olika tillfällen:
- I samband med att producentorganisationen ansöker om stöd i februari ska de lämna in en årsrapport där de sammanställer och kommenterar de viktigaste indikatorerna enligt SJVFS 2017:15 kap 3 § 18.
- Senast den 15 oktober ska producentorganisationen fylla i excel-arket med indika-torer, enligt bilaga II kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/892.
7.2 Jordbruksverkets uppföljning av rapporternaJordbruksverket tar varje år fram en sammanställning över producentorganisationens rapporter. Den sammanställningen är ett underlag för beslut om att föreslå ändringar i strategin eller att låta den ligga kvar oförändrad ett år till.
Rapporterna blir också ett underlag till den utredning som alla EU-länder ska genom-föra under 2020.
46
8 ReferenserEkoweb, Ekologisk livsmedelsmarknad, januari 2014
Jordbruksverket, Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför?, rapport 2014:5
Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 33 SM 1501
Jordbruksverket, utvärdering av den nationella strategin för frukt och grönsaker, rapport 2016:3.
Kemikalieinspektionen, Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2014
KRAV, Marknadsrapport 2015
LRF, De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå – nuläge och utvecklingsmöjligheter 2014-2019
Miljömålsportalen, www.miljomal.se, hämtad 19 oktober 2015
Nordiska ministerrådet, Kartläggning av matsvinnet i primärproduktionen, 2013
OECD, Productivity and competitiveness in agriculture: the role of research and development, document TAD/CA/APM/WP(2011)18/FINAL.
SCB, Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2013/14, statistiskt meddelande MI 30 SM 1501
SLU, Matsvinn i primärproduktionen – exempel från äpple och morot, LTV-fakultetens faktablad 2015:17
SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, slutbetänkande av konkurrenskraftsutredningen 2015
1
1 Bilaga: Ramverk för miljöinsatserDen här bilagan utgör Sveriges nationella ramverk för miljöinsatser.
1.1 Insatser som kan berättiga till stödProducentorganisationernas miljöarbete bör sträva efter att de negativa miljöeffek-terna av sortering, produktion, lagring och förpackning blir så små som möjligt. Mil-jöramverket räknar upp exempel på insatser som PO kan få stöd för, och anger för varje insats vilken miljöeffekt den ska uppnå och vilka villkor PO måste uppfylla. Om insatsen genomförs hos en enskild medlem så gäller PO:s åtagande även den enskilda medlemmen.
Listan är inte uttömmande. Även andra insatser kan vara stödberättigande om Jord-bruksverket anser att de uppfyller ett eller flera syften i det här ramverket, samt vill-koren i kommissionens genomförandeförordning (EU) 892/2017. PO kan dock inte få stöd för insatser som kan vara stödberättigande via miljöersättningarna i landsbygds-programmet, och inte heller för insatser som syftar till att klara lagkrav, till exempel i EU-direktiven om pesticider och nitrater.10
1.1.1 Minska utsläppen av växtnäring
Att minska övergödningen är ett av Sveriges officiella miljömål. Större delen av den svenska frukt- och grönsaksproduktionen ligger dessutom i områden som klassifice-rats som nitratkänsliga. Det betyder att det är extra viktigt att begränsa utsläppen av växtnäring där. Det handlar dels om att minska den totala mängden växtnäring och dels om att den växtnäring som används ska tas upp av växterna.
Tekniken utvecklas snabbt på det här området. Miljöramverket ska kunna användas för att uppmuntra olika slags investeringar i precisionsjordbruk, även om vi i skri-vande stund inte kan förutsäga vilka möjligheter som kommer att finnas under strate-gins hela giltighetstid.
Om investeringar i precisionsjordbruk leder till att minska utsläppen både av växtnä-ring och av bekämpnings¬medel ska producentorganisationerna redovisa dem under den punkt där de anser att investeringen kommer att ha den största miljöeffekten.
Investeringar för att anpassa gödslingen till behovet
Motivering för stödet är att man kan minska utsläppen av växtnäring genom att anpassa gödningen till växternas behov. Det handlar om att ge gödning i rätt tid, i rätt mängd och på rätt ställe för att optimera användningen. Det finns flera olika sätt att underlätta behovsanpassning:
- Databaserade beslutsstöd för gödsling hjälper odlaren att anpassa gödslingen till växternas behov, inklusive GPS-utrustning kopplat till detta.
- Databaserade beslutsstöd för bevattning hjälper odlaren att undvika överdriven bevattning som bidrar till att laka ur näringsämnen ur marken.
- Precisionsutrustning för applicering ser till att näringsämnena hamnar där de gör mest nytta.
10 Direktiv 2009/128/EG om uthållig användning av bekämpningsmedel, och direktiv 91/676/EEG om att skydda vatten mot nitrat från jordbrukskällor.
2
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigande utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för installation och konsulthjälp i samband med detta. Även kostnader för att samla in och analysera data som är nödvändig för att använda stödberättigande precisionsut-rustning kan berättiga till stöd.
Markkartering
Motivering för stödet är att markkartering kan identifiera områden där det är extra viktigt att odlaren tar hänsyn till risken för övergödning. Det kan till exempel handla om områden nära vattendrag eller jordar med hög mullhalt.
PO åtar sig att genomföra markkarteringen och att använda den som ett underlag i framtida beslut om odling.
Stödberättigade utgifter är själva markkarteringen samt eventuella kostnader för kon-sulthjälp i samband med detta.
Recirkulerande vatten- och gödslingssystem i växthus
Motivering för stödet är att om vatten och näringsämnen tillförs via ett slutet, recirku-lerande system så minskar utsläppen av växtnäring till omgivningen. Även risken för läckage av växtskyddsmedel minskar.
Ekologiska produkter får inte odlas i hydrokultur, det vill säga odling där växterna står i en mineralnäringslösning eller i ett inert odlingsmedium. Producentorganisatio-nerna kan därför inte få stöd för recirkulerande vatten- och gödningssystem inom eko-logisk odling.
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigande utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för installation och konsulthjälp i samband med detta.
1.1.2 Främja integrerat växtskydd
Bekämpningsmedel är ofta nödvändiga i yrkesmässig produktion, men det är ange-läget att begränsa deras negativa miljöeffekter. Det kan man göra genom att behovs-anpassa bekämpningarna, använda mindre miljöskadliga preparat, att använda förebyggande åtgärder som minskar behovet av växtskyddsmedel och att applicera växtskyddsmedel med större precision.
Regeringen identifierade 201311 ett antal hinder för att genomföra integrerat växt-skydd i Sverige. Exempel på sådana hinder är höga kostnader för investeringar och dålig lönsamhet för icke-kemiska metoder. Insatserna i det här avsnittet är därför ett viktigt inslag i arbetet för att främja integrerat växtskydd i den svenska frukt- och grönsaksodlingen.
De allmänna principerna för integrerat växtskydd framgår av bilaga 3 till direktiv 2009/128/EC.
11 Dnr L2013/1514/ELT, Genomförande av artikel 14 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/128/EG.
3
Om investeringar i precisionsjordbruk leder till att minska utsläppen både av bekämp-ningsmedel och av växtnäring ska producentorganisationerna redovisa dem under den punkt där de anser att investeringen kommer att ha den största miljöeffekten.
Investeringar för att anpassa användningen av växtskyddsmedel till behovet
Motivering för stödet är att man kan minska utsläppen av växtskyddsmedel genom att anpassa bekämpningen till växternas behov. Det handlar om att applicera medlen i rätt tid, i rätt mängd och på rätt ställe, för att minimera användningen. En god behovsan-passning minskar också skadorna på nyttodjur. Det finns flera olika sätt att underlätta behovsanpassning:
- Precisionsutrustning för applicering av växtskyddsmedel ser till att preparaten hamnar där de gör mest nytta, så att man kan minska den totala tillförseln.
- Databaserade beslutsstödsystem och olika prognosverktyg hjälper odlaren att anpassa bekämpningen till den aktuella situationen, för att på så sätt kunna anpassa mängden bekämpningsmedel till behovet eller att kunna använda mildare eller mer målspecifika preparat.
Prognosverktyg inkluderar prognosmodeller för olika skadegörare baserade på till-gång till väderdata och väderprognoser, och verktyg för att uppskatta den aktuella förekomsten av skadegörare. Exempel på utrustning och redskap som krävs är väder-stationer eller prenumeration på väderservice, prenumeration på prognosmodeller och olika typer av fällor.
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta. Även kostnader för att samla in och ana-lysera data som är nödvändig för att använda stödberättigande precisionsutrustning kan berättiga till stöd. Kostnader för förbrukningsmaterial (som till exempel nya filter till sporfällor) berättigar inte till stöd.
Investeringar i att minska behovet av bekämpningsmedel
Motivering för stödet är att man kan minska de negativa effekterna av bekämpnings-medel genom att minska behovet av sådan bekämpning. Det finns flera sätt att göra detta.
- Utrustning för flamning eller ångning av såbäddar eller mellan rader kan användas för att minska ogrästrycket.
- Optiska läsare och annan specialutrustning kan användas för att en större del av bekämpningen kan göras mekaniskt istället för med bekämpningsmedel.
- Utrustning för förebyggande insatser eller direkt bekämpning (till exempel lövblå-sare eller verktyg för att suga upp insekter) minskar behovet av bekämpningsmedel.
- Utrustning för att rena vatten i recirkulerande system minskar behovet av att tömma ut förorenat recirkulationsvatten.
4
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
Användning av biologiska bekämpningsmedel eller lågriskmedel
Motivering för stödet är att man kan minska de negativa miljöeffekterna av bekämp-ningen genom att använda preparat som har liten eller ingen negativ effekt på miljön.
PO åtar sig att använda preparaten så att de på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen, och i enlighet med relevanta lagar och föreskrifter.
PO kan få stöd för den specifika extrakostnaden för att använda sådana medel. PO kan dock inte få stöd för att använda insekter, nematoder eller spindeldjur i växthus, eftersom detta numera bör betraktas som en normal produktionskostnad.
Ekologiska odlare kan inte få stöd för den specifika extrakostnaden för biologiska bekämpningsmedel eller lågriskmedel. Det beror på att ekologisk odling får stöd via miljöersättningen i landsbygdsprogrammet. Att ge stöd för deras högre kostnader för bekämpningsmedel skulle innebära dubbelfinansiering.
Investering för säkrare hantering av växtskyddssprutor
Motivering för stödet är att om odlaren förvarar och fyller på sprutan när den står på en biobädd eller på en hårdgjord yta med uppsamlingstank så minskar läckaget av bekämpningsmedel till omgivningen.
PO åtar sig att använda biobädden eller den hårdgjorda ytan för att förvara sprutan och att inte fylla på den någon annanstans.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
Vatten- och jordanalyser för att identifiera problem
Motivering för stödet är att man genom att analysera vatten och jord kan identifiera eventuella problem med läckage av växtnäring eller växtskyddsmedel och bidra till att anpassa bekämpning och näringsgivor till växternas behov. PO bör därför kunna få stöd för att genomföra sådana analyser.
PO åtar sig att genomföra analyserna och identifiera eventuella problem och att vid behov göra relevanta justeringar. PO åtar sig också att bättre anpassa bekämpning och gödning till behovet om analyserna skulle peka på att det behövs.
Stödberättigade utgifter är analyskostnaden samt eventuella kostnader för konsult-hjälp i samband med detta.
1.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser
Två olika slags insatser bidrar till att minska sektorns utsläpp av växthusgaser: dels att ställa om till förnybar energi och dels att minska energiåtgången i sin produktion och hantering. Sektorn kan också bidra till att minska de totala utsläppen av växthusgaser genom att använda miljövänligt producerade gödningsmedel.
5
Investeringar i energibesparing
Motivering för stödet är att den mest miljövänliga kilowattimmen är den som inte behöver användas. Det är av stor vikt att producentorganisationerna arbetar för att använda energi så effektivt som möjligt. Det är särskilt viktigt i växthusen, men även i lagerutrymmen och andra lokaler är det meningsfullt att satsa på att spara energi. Utgifter som kan berättiga till stöd kan till exempel vara följande:
- utbyte av isolering i växthus och andra lokaler till mer energibesparande material
- energiväv, vindskydd och liknande utrustning
- byte till lågenergibelysning
- rörelsedetektorer knutna till belysning
- fläktar
Om PO gör flera olika investeringar i energibesparing hos samma odlare så är det den sammanlagda effekten på energiutnyttjande som ska uppfylla minimikravet i artikel 3.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 892/2017.
Att byta ut en uttjänt investering mot ny utrustning med likvärdiga egenskaper räknas inte som en miljöinsats. Det gäller till exempel att ersätta utsliten energiväv med ny väv, eller gamla fläktar mot nya.
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
Investering i omställning till förnybar energi
Motivering för stödet är att en central del av omställningen till ett hållbart samhälle är att byta ut fossila energikällor mot förnybara. Det är därför angeläget att odlare som fortfarande använder fossila bränslen byter ut dessa system till förnybar energi, till exempel baserat på jordvärme, bergvärme, luftvärme, överskottsvärme från annan verksamhet, solceller eller vindkraftverk. Ackumulatortankar och utrustning för rök-gasrening som installeras i samband med övergången till förnybar energi kan också berättiga till stöd.
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Om PO investerar i vindkraftverk ska de i samband med att de lämnar in verksam-hetsprogrammet visa att den väntade energiproduktionen inte överstiger organisatio-nens och medlemmarnas behov.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
PO kan inte få stöd för omställning till naturgas. Detta är visserligen ett miljövänli-gare alternativ än olja, men även naturgasen är ett fossilt bränsle som ramverket inte vill uppmuntra att man använder.
6
1.1.4 Minska mängden avfall
Avfall, inklusive svinn, uppstår både i produktionen och i försäljningsledet. För att minska de negativa miljöeffekterna av avfall och svinn så stödjer miljöramverket insatser för att minska avfallsmängden, minska mängden plast baserad på fossil råvara, och för att minska svinnet i olika produktionsled.
Omställning till förnybara material
Motivering för stödet är att konventionell plast är gjord på fossil råvara . Den tär därmed på naturresurserna. Det är därför önskvärt att man allt mer går över till förny-bara material i alla led i distributionskedjan. PO kan därför få stöd för den specifika extrakostnaden för att använda förnybara material istället för konventionell plast i produktionen och i konsumentförpackningar.
PO åtar sig att använda de miljövänligare materialen istället för konventionella. PO måste kunna visa att materialet till minst 50 procent består av förnybart material, och att detta ersätter konventionell plast. Om materialet ska användas i odling utomhus ska PO se till att det samlas in när säsongen är slut.
Stödberättigade utgifter är den specifika extrakostnaden för att använda förnybart material istället för konventionell plast. Om PO söker stöd för den här insatsen under mer än ett verksamhetsprogram så ska beräkningen av den specifika extrakostnaden göras om inför varje nytt program.
Utrustning för sterilisering av icke-biologiska odlingssubstrat
Motivering för stödet är att en betydande del av avfallet från produktionen kommer från icke-biologiska odlingssubstrat, som mineralull eller pimpsten. Det är önskvärt att man återanvänder dessa substrat under flera år. PO kan därför få stöd för ångnings-utrustning för sterilisering av odlingssubstrat som ska återanvändas
PO åtar sig att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen, och att använda de icke-biologiska substraten under flera år.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
Investering i kompostering
Motivering för stödet är att frukt- och grönsaksodling kan orsaka stora mängder bio-logiskt avfall. Om det avfallet hanteras på rätt sätt kan det bidra till produktionen, bland annat genom att förbättra jordstrukturen. Om det å andra sidan används felak-tigt så kan det ha negativa effekter på närmiljön. PO kan därför få stöd för investe-ringar i kompostering.
PO åtar sig att dels kompostera medlemmarnas biologiska avfall som uppstår inom rimligt avstånd från utrustningen, och dels att använda eller sälja komposten. PO åtar sig också att installera och använda utrustningen så att den på bästa sätt bidrar till att uppfylla syftet med insatsen.
Stödberättigade utgifter är investeringskostnaden samt eventuella kostnader för instal-lation och konsulthjälp i samband med detta.
7
12 Artikel 3.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU)2017/892.
1.2 Dokumentation av att miljöeffekten är tillräckligt storOm en investering görs för att minska användningen av insatsvaror, minska utsläppen eller minska svinnet så måste den leda till en tillräckligt stor miljövinst för att den ska berättiga till stöd.
PO ska i sin ansökan om godkännande av verksamhetsprogram bifoga teknisk doku-mentation eller andra underlag som styrker att insatsen väntas leda till en tillräckligt stor minskning av miljöbelastningen, i enlighet med EU:s regler12. Minskningen räknas på investeringens avskrivningsperiod.
Jordbruksverket kan tillåta att minskningen uppgår till minst 7 procent, om investe-ringen har ytterligare en positiv miljöeffekt utöver den huvudsakliga.
Investeringar som inte uppnår en tillräcklig miljöeffekt betraktas inte som miljöin-satser, och får därför inte räknas när man avgör om producentorganisationen har lagt minst tio procent av driftsfonden på sådana insatser. Trots det kan sådana insatser ibland berättiga till stöd. Det förutsätter att de bidrar till att uppfylla andra mål i den nationella strategin och i organisationens verksamhetsprogram, till exempel kvalitet eller produktionsplanering.
1.3 Beräkning av specifika extrakostnaderFör en del insatser anger ramverket att det som kan berättiga till stöd är den specifika extrakostnaden. Exakt hur sådana kostnader ska beräknas varierar från fall till fall, men i princip gäller följande mall:
kostnad för insatsen inklusive eventuella uteblivna intäkter
minus uppskattad kostnad för motsvarande konventionell insats
minus eventuella intäkter eller minskade kostnader på grund av insatsen
Beräkningen kan ibland resultera i ett negativt tal. I så fall är åtgärden inte stödberät-tigande, eftersom det inte uppstått någon specifik extrakostnad.
PO kan inte heller få stöd för åtgärder där det inte finns någon motsvarande konven-tionell insats, det vill säga om åtgärden i sig själv är att betrakta som konventionell.
1.4 Utbildning och rådgivning som miljöinsatserRådgivning och utbildning är en viktig del i arbetet med att göra sektorn mer miljö-vänlig. I normalfallet räknas dock inte insatser för utbildning och rådgivning som mil-jöinsatser, eftersom det inte finns garantier för att en person som gått en utbildning verkligen omsätter kunskapen i praktiken. Sådan utbildning och rådgivning kan dock vara stödberättigande under den nationella strategin.
Om en utbildnings- eller rådgivningsinsats kan kopplas tydligt till en enskild insats i miljöramverket så kan den dock räknas som miljöinsats. En producentorganisation som vill räkna utbildnings- eller rådgivningsinsatser som en miljöinsats ska i sitt verksamhetsprogram tydligt ange vilken annan miljöinsats utbildningen eller rådgiv-ningen hänger samman med.
8
9
Publikationer inom samma område1. Marknadsöversikt 2016 – frukt och grönsaker. Rapport 2016:22.
2. Utvärdering av den nationella strategin för frukt och grönsaker – Hur har det gått sedan 2009 och vad gör vi nu? Rapport 2016:3.
Jordbruksverket551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-17/19-SE • RA 17:19
