Embed Size (px)
Citation preview
Självständigt arbete på avancerad nivå
Motivation till vad?
En undersökning av elever i årskurs 9 och deras uppfattningar om motivation
till ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv.
Författare: Anna Mattsson och
David Strandh
Handledare: Owe Stråhlman
Termin: HT16
Ämne: Idrott och Hälsa
Nivå: Självständigt arbete på
avancerad nivå, 15hp
Kurskod: 4IDÄ1E
Abstract
The pupils’ motivation towards their studies is something that is frequently debated in all
different kind of media and the Swedish Television produced TV- show “Gympaläraren”
(2016) is only one example out of many. Then, why do the pupils need to be motivated when
it comes to their studies concerning physical education? The Swedish Public health care
authority (2016) state that, generally speaking, Swedes have maintained a good level of
health. Nevertheless, since 1980 there has been an increase of health related troubles like
insomnia, depression, headaches and stomach pain among Swedish youngsters in the ages
between 13 and 15 years of age. The results from a report made by the Public health care
authority in 2014 has shown that only a small amount of the Swedish youngsters between the
previously mentioned ages actually performs some kind of physical activity on their spare
time. That is to say, most of them do not achieve the daily recommended amount of physical
activity, which is the one hour minimum that has been set by the Public health care authority.
The school subject “Physical education and health” provides several hours of physical activity
for the pupils, and if the pupils have a low level of motivation to participate in these classes,
then they are consequently missing out on these hours.
The purpose of this investigation is to find and chart the factors which motivates pupils to
participate, or not participate, in the lessons of Physical education and Health. To create a
more profound investigation within this area is was decided that the investigation would also
examine whether the motivation of the pupils differed depending on the sex of the teacher.
The background of the investigation is based on the webpage of the Swedish School
Department (2015) as well as Lgr11 (2011), but is also based upon the investigations of
Professors of education and pedagogy like Larsson and Redelius. The investigation is made
by the help of surveys where the respondents consisted of 103 pupils from six school classes
in the ninth grade from a school in the south of Sweden. The results from these surveys show
that there are differences between the female and the male pupils’ level of motivation towards
the Physical training and health subject. Moreover, these results can be related to the sex of
the students’ teacher. Both the female and the male pupils believed that activities that
included balls were the most enjoyable activities, and thus probably what motivated the pupils
to participate. In addition, the results show that the males are the ones who are the least
motivated in dance activities while the women, on the other hand, are least motivated by
outside activities.
Title: Motivation to what? A survey of students in grades 9 and their perceptions of
motivation for physical education from a gender perspective.
Key words: Motivation, School, Physical education, Gender
Nyckelord: Motivation, Skola, Idrott och hälsa, Genus
Antal sidor: 55
Förord
Vi skulle vilja börja med att ge ett tack till vår handledare Owe Stråhlman för god
handledning och stor kunskap inom området idrott och hälsa. Ett tack även till rektor, lärare
och elever som gjorde det möjligt för oss att genomföra vår enkätundersökning.
Vi skulle även vilja tacka varandra för ett gott samarbete som gjort så att den här uppsatsen
varit möjlig att genomföra.
Trevlig läsning!
Anna Mattsson och David Strandh, Växjö den 11 November 2016
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 2
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 3
1.1.1 Sveriges hälsa- Internationellt .................................................................................... 3
1.1.2 Folkhälsan i Sverige 2016 .......................................................................................... 3
1.1.3 Gympaläraren- SVT ................................................................................................... 4
2. Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 6
3. Litteraturgenomgång ........................................................................................................... 7
3.1 Begreppet motivation ....................................................................................................... 7
3.2 Begreppet genus ............................................................................................................... 7
3.3 Skolbarns hälsovanor i Sverige ........................................................................................ 8
3.4Tidigare forskning ............................................................................................................. 9
3.4.1 Motivation i skolans styrdokument ............................................................................ 9
3.4.2 Inre och yttre motivation .......................................................................................... 10
3.4.3 Lärarens kön och dess påverkan på undervisningen ............................................... 11
3.5 Genus, innehåll, intresse och deltagande ........................................................................ 13
4. Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................ 17
4.1 Teorin om behovshierarkin ............................................................................................. 17
4.1.1 Fysiologiska behov .................................................................................................. 18
4.1.2 Trygghetsbehov ........................................................................................................ 18
4.1.3 Behov av gemenskap ............................................................................................... 18
4.1.4 Behov av uppskattning ............................................................................................. 18
4.1.5 Behov av självförverkligande .................................................................................. 19
4.2 Hirdmans genusteori ....................................................................................................... 19
4.2.1 Genussystemet ......................................................................................................... 20
4.2.2 Genuskontrakten ...................................................................................................... 20
5. Metod ................................................................................................................................... 21
5.1 Metodval ......................................................................................................................... 21
5.2 Urval ............................................................................................................................... 22
5.3 Genomförande ................................................................................................................ 22
5.4 Validitet och reliabilitet .................................................................................................. 24
5.5 Etiska aspekter ................................................................................................................ 24
6. Resultat & Analys ............................................................................................................... 26
6.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?
.............................................................................................................................................. 34
6.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa? ............ 36
6.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och
hälsa? .................................................................................................................................... 38
7. Diskussion ........................................................................................................................... 41
7.1 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 41
7.1.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och
hälsa? ................................................................................................................................. 41
7.1.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa? ..... 42
7.1.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott
och hälsa? .......................................................................................................................... 43
7.2 Metoddiskussion ............................................................................................................. 44
8. Framtida forskning ............................................................................................................ 45
9. Referenser ........................................................................................................................... 46
Litteratur ............................................................................................................................... 46
Internet .................................................................................................................................. 47
Bilaga 1 .................................................................................................................................... 49
Enkät ..................................................................................................................................... 49
2
1. Inledning
I skolans värdegrund, i läroplanen Lgr11, står det följande:
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs
på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan
har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för
eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”
(Skolverket, 2011 s.8).
Detta är idag ett utav våra uppdrag som lärare och arbetande personal i den svenska skolan
och detta ses ofta som en självklarhet. Frågan är om detta är verkligheten. Är det så att elever
av kvinnligt respektive manligt kön ges samma möjligheter, och kan de utveckla sin förmåga
och sina intressen oavsett vilken könstillhörighet de har?
Våra erfarenheter ifrån den verksamhetsförlagda undervisningen säger att motivationen bland
elever av kvinnligt och av manligt kön ser olika ut. Våra erfarenheter säger att de elever av
manligt kön ofta motiveras utav bollsport och lek/spel medan de elever av kvinnligt kön även
har visat ett mycket stort intresse för dans, vilket de med manligt kön snarare tyckt väldigt illa
om och även gjort att man valt att inte delta i undervisningen.
Anders Raustorp docent i fysioterapi på Göteborgs universitet konstaterar i sin forskning att
endast 10-15 minuter av lektionerna i idrott och hälsa går till fysisk aktivitetet medan
resterande tid försvinner på instruktioner, köande och föreläsningar. Detta är givetvis
problematiskt då eleverna genom ämnet idrott och hälsa ska ges möjlighet till fysisk aktivitet
som är så viktig när det kommer till ämnets syfte det vill säga hälsofrämjandet.
Genom denna studie vill vi ta reda på vad som motiverar elever att delta i skolans ämne idrott
och hälsa och detta kopplat till genus och utifrån denna undersökningen kan värdefull
kunskap nås som kan verka för att lärare skapar förståelse kring hur elever kan inspireras till
att delta i idrott och hälsa.
3
1.1 Bakgrund
1.1.1 Sveriges hälsa- Internationellt
Sydsvenska Dagbladet presenterar i en artikel siffror om hälsoläget i världen. Man refererar
till den ansedda tidskriften The Lancet som skriver att Sverige intar plats nummer tre. Det
land som anses ha bäst hälsa i världen är Singapore och därefter kommer Island (Sydsvenska
Dagbladet, 2016, [2016-10-06]).
Över 1800 forskare i 124 länder bidrog med material i studien om ländernas hälsostatus.
Sverige får full pott i många områden som är välfärdsrelaterade. Det är 33 indikatorer som
mäts i studien. Bland annat fattigdom, tillgång till rent vatten, tillgång till utbildning,
jämlikhet och industriell innovation. De områden där Sverige inte får full pott och de
områdena Sverige är sämre på är övervikt, självmord och alkohol (Sydsvenska Dagbladet,
2016, [2016-10-06]).
1.1.2 Folkhälsan i Sverige 2016
Folkhälsomyndigheten presenterade 2016 i sin årliga rapport att folkhälsan i Sverige överlag
utvecklas positivt. Sverige har överlag en god hälsa men förutsättningarna för den goda hälsan
är inte jämt fördelad. Det här märks bland annat gällande ekonomi, arbetslöshet och
utbildningsnivå som tydligt visar skillnad i hälsostatus. En god ekonomi, ett arbete och en hög
utbildningsnivå har ett tydligt samband med en god hälsa. Precis som dålig ekonomi,
arbetslöshet och låg utbildningsnivå har ett tydligt samband med en sämre hälsa.
Medellivslängden i Sverige ökar och skillnaden mellan män och kvinnors medellivslängd
minskar och utbildningsnivån är en utav de variabler som påverkar medellivslängden. Ur ett
genusperspektiv kan man dock se att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män men att
den generella utbildningsnivån i landet ökar (Folkhälsomyndigheten, 2016, s.7).
Den psykiska ohälsan ökar bland de yngre men minskar bland de äldre. Hjärt- kärlsjukdomar
och cancer minskar men även här märks ett tydligt samband mellan utbildningsnivån där
individer med en hög utbildningsnivå har en ökad incidens för dessa sjukdomar
(Folkhälsomyndigheten, 2016, s.7).
Kvinnor och män som rapporterar att de motionerar regelbundet uppgår till 60 % i
populationen, vilket är en ökning sedan 1980. Det är dock fortfarande många som uppger att
4
de har en stillasittande fritid. Bland kvinnor ökar den stillasittande fritiden med åldern medan
männens stillasittande inte visar någon markant skillnad med stigande ålder
(Folkhälsomyndigheten, 2016, s.57).
1.1.3 Gympaläraren- SVT
Våren 2016 sändes ett tv-program på Sveriges Television kallat Gympaläraren. Programmet
fick stor uppmärksamhet i media men även sociala medier där det diskuterades huruvida
programmet verkade positivt eller negativt för den svenska skolans undervisning i idrott och
hälsa. Tanken med programmet var att skildra den verklighet som idrott och hälsa ämnet idag
befinner sig i det vill säga ett ämne med barn och ungdomar som många gånger uteblir eller
inte har klädsel som krävs för att kunna delta. Programledaren Kalle Zackari Wahlström som
annars är känd från träningsbloggen Stark som en björn, snabb som en örn och SVT-
programmet Svett och etikett återvände till sin gamla högstadieskola och sin gamla
”gympalärare” Tommy för att ta reda på hur undervisningen idag ser ut och hur man med
olika medel kan främja barn och ungdomars fysiska aktivitet och hälsa (Svt.se, 2016, [2016-
09-13]). Det visar sig att så mycket som hälften av klassen inte deltar i idrott och hälsa
undervisningen. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ger en bättre inlärning i skolans andra
ämnen men detta gick till spillo då varken läraren eller ämnet kunde locka och se till att
eleverna deltog och lärde sig det kunskapskraven sa skulle uppnås (Svt.se, 2016, [2016-09-
13]).
Anledningarna till att eleverna inte deltog var många. Genom de sju program som tv-tittarna
fick följa Kalle och hans roll som ”gympalärare” fick man höra elevernas, idrott och hälsa
lärarens samt andra människors syn på det som idag kallas idrott och hälsa. Kalle kom på
olika sätt att försöka få de icke deltagande eleverna att vilja delta och försöka förmedla
budskapet om att fysisk aktivitet och hälsopromotion är A och O. Detta inte bara i skolan,
utan även senare i livet då man vet att en god hälsa i tidiga åldrar ofta leder till en god hälsa i
senare år som på sikt gynnar det svenska samhället och de som lever i det (Svt.se, 2016,
[2016-09-13]).
I sista avsnittet kan man se att Kalle delvis har lyckats med sitt projekt. Fler elever deltar och
det är som en våg som väller över skolan med mer idrottsintresse och insikt för idrott och
hälsa ämnets betydelse. Programmet är på många plan intressant då man får en insikt om hur
5
läget ser ut idag och vad det är som får elever att inte vilja delta i undervisningen. Kalle
försöker även komma fram till hur elever ska kunna inkluderas och vilja delta i
undervisningen. Tv-programmet har intresserat många och väckt en stor debatt om idrott och
hälsa. Flera lärare i idrott och hälsa har dock problematiserat programmet och menat på att det
Kalle gjort med sitt tv-program just är lättare att åstadkomma då han är en känd profil och att
uppståndelsen har gjort att fler velat prestera och visa sig ifrån sin bästa sida. Lärarna i idrott
och hälsa idag menar att uppdraget är mycket svårare än så, men att tv-programmet ändå
verkat positivt i flera avseenden då debatten och den många gånger allvarliga situationen ändå
diskuterats och kommit upp till ytan (Svt.se, 2016, [2016-09-13]).
6
2. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka ur ett genusperspektiv vilka faktorer som är
motiverande samt icke motiverande för elevers deltagande i skolans ämne idrott och hälsa.
Frågeställningar
Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?
Hur skiljer sig motivationen till ämnet idrott och hälsa mellan män och kvinnor?
Vad verkar icke motiverande gällande elevernas deltagande i skolans ämne idrott och
hälsa?
Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott
och hälsa?
7
3. Litteraturgenomgång
3.1 Begreppet motivation
Motivation kan förenklat beskrivas som en term för alla de faktorer som styr eller påverkar
individens handlingar och beteende mot olika mål (Öhman, u.å.). Definitionen av begreppet
motivation är enligt Lozic (2015) önskan hos en individ att vara delaktig i lärandeprocesser.
Han nämner även att individen påverkas av yttre- och inre motivationsfaktorer. Ahl (2004,
s.18-20) definierar begreppet motivation som ett ”skäl att göra något”. Hon menar att
handling kopplat till orsak och verkan kan beskriva ordet motivation.
Maslow skriver om motivation kopplat till behov. Maslows behovshierarki kommer i teorin
att gås in på mer djupgående senare i uppsatsen men värt att nämna är att motivationen
påverkas utav de behov människor har. För att motivation ska nås måste tidigare behov i
behovshierarkin vara tillfredsställda (Lozic, 2015).
3.2 Begreppet genus
Genus är latin och betyder sort, släkte, slag, kön (Hirdman, 2010, s.11). Genom historien har
ordet genus använts inom språkläran för att beteckna att substantivet är av olika slag det vill
säga han, hon, den, det (Hirdman, 2010, s.11). Hirdman menar att genus sätter namn på
komplicerad kunskap som finns om ”manligt” och ”kvinnligt” samt hur ”manligt” och
”kvinnligt” görs (Hirdman, 1988, s.51).
Hirdman talar ofta om genus och genussystem som begrepp som båda går att använda i
kvinnoforskningen. Genussystemet har två logiker som är grundläggande:
Isärhållningen av könen
Etablerande av det manliga som norm (Hirdman, 1988, s.49).
Mer om Hirdmans genusteori samt genussystemet kommer i Teori-avsnittet.
8
3.3 Skolbarns hälsovanor i Sverige
Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år en undersökning om skolbarns hälsovanor i
Sverige. Den senaste undersökningen genomfördes 2013/14 och heter Skolbarns hälsovanor i
Sverige 2013/14- grundrapport. Undersökningen är internationell och genomförs i samarbete
med WHO. Urvalet av barn och ungdomar har gjorts med två års mellanrum. Man har inriktat
sig på barn i 11-, 13-, och 15- års ålder. Granskningen utav hälsovanor har bland annat
handlat om självuppskattad hälsa och allmänt välbefinnande, psykiska och somatiska besvär,
kroppsuppfattning, fysisk aktivitet, sociala relationer samt trivsel i skolan
(Folkhälsomyndigheten, 2014).
Resultatet utav den här undersökningen visade bland annat att majoriteten av eleverna anser
sig ha en god hälsa och ett högt välbefinnande. Dock kunde en skillnad märkas i svar gällande
om man var flicka eller pojke. Flickorna ansåg sig ha en sämre hälsa än pojkarna
(Folkhälsomyndigheten, 2014, s.15). Psykiska och somatiska besvär såsom nedstämdhet,
sömnsvårigheter, huvudvärk och magont har ökat bland 13- och 15 åringar sedan 1980-talets
undersökning. Markant är att flickor uppger att de har större problem än pojkarna med
sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet. Flickorna uppger även att de har
huvudvärk, ryggont, magont och yrsel i större uträckning än vad pojkarna uppger. Skillnaden
mellan de båda könen är som störst gällande magont och huvudvärk (Folkhälsomyndigheten,
2014, s.24).
Pojkarna uppger att de är mer nöjda med sin kropp jämfört med flickorna som anser sig
mindre nöjda samt som med stigande ålder anser sig tjocka. Andelen som anser att de
försöker gå ner i vikt är markant större hos flickorna, speciellt bland 13- och 15 åringar
(Folkhälsomyndigheten, 2014, s.15).
Gällande ungdomars fysiska aktivitet visar resultatet utav Folkhälsomyndighetens
undersökning att det är fler pojkar än flickor som uppnår den rekommenderade dagliga
mängden fysisk aktivitet (1 timme) men att det fortfarande är en liten andel totalt av barnen
och ungdomarna som faktiskt når den här mängden. Man kan dock se att det nu jämfört med
1985/86 är fler som uppger att man tränar fyra eller fler gånger i veckan. Även här är pojkarna
överrepresenterade (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.34).
9
Sociala relationer är viktigt för att en god hälsa ska innefattas i människors liv. Barn och
ungdomar anser sig ha goda relationer med sina föräldrar och det här har man sett ha en
mycket positiv inverkan på hälsan då den goda sociala tryggheten är hämmande för
exempelvis stress och liknande. Folkhälsomyndighetens undersökning (2014) visar även att
barn och ungdomar har dagligen social kontakt med vänner. Det sker både i skolmiljö men
även mycket vanligt förekommande över sociala medier och telefontjänster såsom exempelvis
sms.
Gällande mobbing uppger pojkar och flickor i lika stor utsträckning att man blivit utsatta för
det. Mobbing kan ske i det fysiska mötet men förekommer även över internet/sociala medier.
Pojkar uppger i större uträckning än flickor att de utsätter andra för mobbing
(Folkhälsomyndigheten, 2014, s.46).
De sociala relationerna hänger ihop mycket med den miljö som barn och ungdomar visats i
och i det här fallet skolmiljön. Barn och ungdomar uppger idag jämfört med på 1980-talets
slut att trivseln är mycket god. De trivs i sina klasser och uppger att de flesta i klassen är
vänliga och hjälpsamma. Eleverna har en positiv syn på lärarna och känner att lärarna bryr sig
om dem samt att det går att förlita sig på lärarna. Elevernas syn på den egna prestationen är
större än tidigare. Många elever anser att de känner att lärarna tycker om dem och anser dem
duktiga.
Stressen över skolarbetet har ökat markant. Speciellt bland 13-åringarna. Man kan inte se
någon skillnad mellan pojkar och flickors stress, utan de uppger i lika stor utsträckning att
skolarbetet stressar dem. Dock ser man en fördubbling utav den skolrelaterade stressen
jämfört med för fyra år sedan. Fler 15-åriga flickor än pojkar uppger att de på gymnasiet ska
läsa ett högskoleförberedande program och fler 15-åriga pojkar än flickor uppger att de ska
läsa ett yrkesförberedande program. Man kan se att fler pojkar än flickor inte vet vad de ska
läsa på gymnasiet (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.53).
3.4Tidigare forskning
3.4.1 Motivation i skolans styrdokument
Lozic (2015) skriver på Skolverkets hemsida att motivation förklarar en stor del av elevers
framgång i skolan. Han menar att om läraren visar ett förtroende grundat på att eleven ska
klara av de uppsatta målen bidrar det till att öka elevens motivation. Genom elevens höjda
10
motivation så ökar också elevens möjlighet att nå målen. Relationen mellan lärare och elev är
av stor vikt. Om relationen påverkas negativt kan det leda till minskad motivation hos eleven
samt sänkta förväntningar från läraren (Lozic, 2015). Undersökningen som berör elevers
motivation att delta eller inte delta i idrott och hälsa undervisningen har en stark koppling till
det som Lozic (2015) nämner ovan. Kan läraren vara den viktigaste faktorn till elevers
motivation i ämnet idrott och hälsa? Några punkter som ska höja elevers motivation tar Lozic
(2015) upp på Skolverkets hemsida. Han nämner lärarnas tro på potentialen hos sina elever,
en bra kommunikation mellan lärare och elev, involverande av elever i undervisningen samt
att berömma eleverna efter lyckade prestationer som viktiga områden.
Elevinflytande ökar elevens möjligheter att utvecklas om läraren använder sig av elevens
erfarenheter samt intressen. Saker som eleverna kan ha inflytande över är redovisnings
variationer, vilka hjälpmedel som ska användas samt vilken ordning utvalda uppgifter ska
utföras. Det är viktigt att tänka på att elevinflytande inte betyder att eleverna enbart fattar det
avgörande besluten (Skolverket, 2015).
3.4.2 Inre och yttre motivation
Det talas ofta om motivation i form av belöningar och motiv som representeras med termerna
yttre- samt inre motivation (Ahl, 2004 s.46). För att kunna klassificera motivation används
alltså termerna inre- och yttre motivation. Det är dock viktigt att förstå att individens
motivation är komplex och inte bara går att förklara med hjälp av termerna ovan för att få full
kännedom (Lozic, 2015).
Lozic (2015) beskriver inre motivation som individens inre nyfikenhet samt drivkraft. Han
menar att det är förklaringen till att människan skapar ett behov för att få kunskap. Ahl (2004
s.46) menar att människors strävan efter att uppnå känslan av att de klarar av saker själva
klassas som inre motivation. Hon skriver att den inre motivationen styrs av känslor som
upprymdhet och glädje samt att den väcker intresse för det berörda området. Att känna att det
är egna val och kontroll som legat bakom prestationen leder till inre motivation, förutsatt att
det varit en utmaning att genomföra uppgiften (Ahl, 2004 s.46-48). Elever med hög inre
motivation påverkas lite av yttre motivation (Lozic, 2015).
Ahl (2004, s.47-48) skriver att yttre motivation är något andra människor ger individen. Hon
menar att saker som straff, belöningar och normer påverkar den yttre motivationen. Lozic
11
(2015) beskriver yttre motivation som processer. Han menar att elever får hög yttre
motivation när de uppmuntras eller belönas av till exempel läraren. Belöningen kan
förekomma i många olika former men i skolans värld är betyg samt beröm vanligt enligt
Lozic (2015). Ahl (2004, s.47-48) menar att elever till exempel kan motiveras att göra sitt
bästa på grund av betyg (yttre motivation) trots att de tycker att det är tråkigt (inre
motivation). Ett problem som kan uppstå med alltför mycket yttre motivation i form av
belöningar är att det kan tolkas som mutor. Vilket leder till att elever får en försvagad inre
motivation (Lozic, 2015).
3.4.3 Lärarens kön och dess påverkan på undervisningen
I läroplanens (Lgr11) värdegrund och uppdrag står det att ”Människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och
män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och
förmedla.” (Skolverket, 2011, s 7). Det innebär att oavsett om det är en pojke eller flicka som
deltar i exempelvis idrott och hälsa ska de bedömas utifrån samma kunskapskrav samt ges
lika stor möjlighet till att kunna uppnå dessa kunskapskrav. För att det ska kunna vara möjligt
måste därför grunden, det som bedrivs under lektionerna och vad som ska bedömas, se
likvärdig ut. Om exempelvis en lärare bedriver övervägande del bollsport medan en annan
lärare bedriver övervägande del dans kommer det att påverka individerna. Inte utifrån kön,
men utifrån genus. I publikationen Mellan nytta och nöje- bilder av ämnet idrott och hälsa
skriver Håkan Larsson och Karin Redelius att lärare i idrott och hälsa genom historien
tenderat att bedriva till övervägande del en viss typ utav undervisning beroende på vilket kön
denne undervisande läraren har haft. Man har genom studier sett att pojkar tenderar att ha ett
större intresse för en viss typ utav innehåll medan flickor haft ett intresse för en annan viss typ
utav innehåll. Sambandet mellan pojkar och flickors intresse har kunnat kopplas ihop med
huruvida den undervisande läraren varit man eller kvinna. De manliga lärarna har tenderat att
bedriva mer utav den undervisning som pojkarna hade ett intresse för medan de kvinnliga
lärarna har tenderat att bedriva mer utav den undervisning som flickorna hade ett intresse för.
Det innebär att elevers intresse och motivation för ämnet och deltagandet kunnat bero på
huruvida vilket kön den undervisande läraren har haft (Larsson & Redelius, 2004).
12
Intressant att tillägga är att historiskt sett har det också varit så att lärarutbildningen bedrivits
så att män och kvinnor i utbildningen har skiljts åt och fått olika utbildning (Larsson &
Redelius, 2004).
Lars- Magnus Engström presenterade 1968 en studie som hade undersökt idrottsämnet i
grundskolan, det vill säga en studie sen en tid tillbaka. I den här studien fokuserade han på att
ta reda på hur läroplanens huvudmoment fördelades i undervisningen. 1968 visade det sig att
gymnastik 33,5 %, bollspel 29 % och friidrott 16,7 % hade ett enormt stort överläge, hela 80
% utav undervisningen upptogs utav dessa tre moment (Larsson & Redelius, 2004, s.51). Den
här studien blev uppmärksammad då inblicken idrottens mångfald inte blev central, vilket
läroplanen ansåg vara huvudsyftet.
1984 genomfördes en liknande undersökning där bollspel visade sig blivit det moment som nu
fått störst plats i idrottsundervisningen. Hela 38 % av undervisningstiden användes till
bollspel. Friidrottens plats hade ökat något och visade sig inneha hela 17,2 % medan
gymnastiken minskat till 29,2 % (Larsson & Redelius, 2004, s.52). Det som var intressant
med 1984 års studie var att gymnastik, bollspel och friidrott fortfarande var de aktiviteterna
som undervisningen till störst del bestod av.
2001 genomfördes återigen en undersökning där man ville ta reda på vilka moment som
bedrevs i skolans idrottsundervisning. Det visade sig att bollspel nu minskat till 30 %,
gymnastik till 13,8 % och friidrott till 9,8 %. Generellt kunde man se att spridningen på
aktiviteter i % blivit mycket större. Dock kunde man som tidigare se att gymnastik, fysisk
träning och bollspel var de mest vanliga aktiviteterna även om dans och friluftsliv exempelvis
blivit vanligare förekommande i undervisningen (Larsson & Redelius, 2004, s.53).
Procentuellt blir dessa tre aktiviteterna tillsammans 53,6 %. Det innebär att resterande
aktiviteter hade 46,4 % utrymme av lektionstiden.
Larsson och Redelius skriver att det finns olika sätt att förklara hur kategorierna över tid
förändrats i relation till den omfattning de har i undervisningen. De menar ändå på att den
tydligaste kopplingen kan göras gällande om man haft sär- eller samgymnastik. 1980 och
tidigare förordades särundervisning och regelmässigt planerade man lektionerna så att
elevgruppen hade en lärare utav samma kön. I läroplanen Lgr80 förändrade det då man istället
rekommenderade elevgrupper utav båda könen. Larsson och Redelius menar på så vis att man
kan ta reda på hur den här reformen påverkat undervisningen genom att göra en jämförelse
13
mellan den undervisande lärarens kön och det undervisningsinnehållet som bedrevs (Larsson
& Redelius, 2004, s.54).
1964 bedrev män bollspel i en omfattning av 34 % av lektionstiden, medan kvinnor bedrev
bollspel till 23 % av tiden. Vid samma tidpunkt bedrev manliga lärare gymnastik till 29,6 %
medan kvinnliga lärare genomförde gymnastik till 36 %. Med dessa siffror blir det tydligt att
undervisningens innehåll påverkades huruvida lärarna var män eller kvinnor. 1984
genomfördes samma undersökning och då visade siffrorna på ett mer liknande
undervisningsinnehåll oavsett om det var en manlig eller kvinnlig lärare. Manliga lärare
bedrev bollspel till 34,5 % och kvinnliga lärare till 33,3 %. Manliga lärare bedrev gymnastik
till 28,5 % och kvinnliga lärare till 29,5 %. Skillnader fanns med andra ord men skillnaderna
hade minskat markant (Larsson & Redelius, 2004, s.55).
Med dessa siffror kan det konstateras att det under 60-talet när manliga lärare med en
undervisningsgrupp bestående utav pojkar tenderade att bedriva mer bollspel än de kvinnliga
lärarna medan de kvinnliga lärarna med en undervisningsgrupp bestående utav flickor bedrev
mer gymnastik än de manliga lärarna. Under 80-talet var nästan dessa skillnader borta. En
anledning kan ha varit damfotbollens expansion under 1970-talet men Larsson och Redelius
(2004, s.55) menar att den största anledning till den utjämnande skillnaden var den nya
läroplanen Lgr80 som istället för som tidigare stadgade särundervisning nu istället stadgade
samundervisning.
3.5 Genus, innehåll, intresse och deltagande
Sommaren 2009 genomförde en forskargrupp på GIH en undersökning med uppdrag från
Skolverket som gick ut på att få mer kunskap om flickor och pojkars villkor i ämnet idrott och
hälsa med fokus på måluppfyllelse. Forskarna ville även få mer kunskap om vilken betydelse
utformningen och organisationen av ämnet hade för flickor och pojkars resultat, men inte bara
resultat, utan även för deras närvaro, aktivitet, attityder och lärande. Uppdraget var en
jämställdhetssatsning från den dåvarande regeringen under mandatperioden 2006-2010
(Larsson, m.fl. 2009).
Undersökningen bestod utav att 233 lärare i idrott och hälsa svarade på en enkät, 17 lärare i
idrott och hälsa deltog i en fördjupningsstudie i form utav en intervju och 32 lektioner i idrott
14
och hälsa observerades i en fallstudie. Den här observationen genomfördes i sju klasser i sex
skolor (Larsson, m.fl. 2009, s.3-4).
Kön- Idrott- Hälsa
Forskningsgruppen tog bland annat som utgångspunkt ett forskningsprojekt från GIH
genomfört 2002-2005 kallat Kön- Idrott- Hälsa. I forskningsprojektet där fyra skolklasser i
årskurs 8 och 9 i olika delar av Stockholm hade besökts vid sex lektionstillfällen eller fler och
videoobservationer av lektionerna hade gjorts. Intervjuer av 24 elever i samband med dessa
lektioner hade också genomförts samt att klassens lärare hade intervjuats. Intervjuerna bestod
av frågor kring deras syn på ämnet idrott och hälsa, kroppen inom ramen för
idrottsundervisning i allmänhet och kroppen inom ramen för idrottsundervisningen kopplat till
den genomförda lektionen i synnerhet samt flickor och pojkars villkor i ämnet. Efter dessa
intervjuer kunde följande saker konstaterats.
Undervisningen domineras utav en maskulin norm det vill säga att fysiska egenskaper
såsom styrka, uthållighet, spelförståelse, snabbhet och bollkontroll värderas högre än
exempelvis koordination, rörlighet, estetik och reflektion som förknippades som
feminina.
Undervisningen gavs prägel av en ”hyllning till maskuliniteten” det vill säga att man
exempelvis uttryckte saker som ”här kommer en riktig killövning” (Larsson, m.fl.
2009, s.11).
Vissa övningar ansåg man att flickorna skulle avstå då de kunde vara för svåra. Man
uttryckte sig ”tjejer, den här övningen behöver ni inte göra” (Larsson, m.fl. 2009 s.11).
Dessa mönster ifrågasattes aldrig utan framstod vara helt i sin ordning (Larsson, m.fl.
2009, s.12).
Heteronormativitet
Forskarna kunde även se att undervisningen i idrott och hälsa präglades utav en
heteronormativitet det vill säga att både lärare och elever antog att alla var heterosexuella och
15
att det heterosexuella var det eftersträvansvärda. Det forskarna kommit fram till kunde även
styrkas utav internationell forskning som också kommit fram till att idrottsundervisningen
präglas utav en maskulin norm (Larsson, et al. 2009, s.14).
Innehåll
Forskargruppens resultat från rapporten 2009 visade att lektionerna i ämnet idrott och hälsa
hade en inledande del, en huvuddel och en avslutande del. Den inledande delen innebar oftast
någon form utav löpning samt styrkeövningar medan huvuddelen oftast dominerades utav
bollspel alternativt någon form utav fitnessträning eller dans. Bollspelet var dock
dominerande, precis som mycket tidigare forskning genom historien kommit fram till att
undervisningen var (Larsson, et al. 2009, s.89). Intressant i resultatet var dock att man kunde
se tydliga skillnader mellan pojkar och flickors deltagande i den här formen av aktivitet.
Bollspelet tenderade att domineras av pojkar medan flickor drog sig undan (Larsson, m.fl.
2009, s.95).
”Pojkar tar stor plats, dominerar och får möjlighet att visa upp sin kapacitet” (Larsson, m.fl.
2009, s.96).
Flickor som var bollspelsskickliga ansågs ibland ”ges” möjlighet till plats i bollspelet
(Larsson, m.fl. 2009, s.96).
Deltagande och intresse
Knappt hälften av lärarna som blev intervjuade uppger att elevernas närvaro överstiger 90 %.
Cirka 40 % anger att närvaron ligger på mellan 80 och 90 % medan 10 % av lärarna uppger
att närvaron är under 80 % (Larsson, m.fl. 2009, s.41).
90 % av lärarna uppgav att varenda en eller nästan varenda en av eleverna är positivt inställda
till idrott och hälsa. De uppgav också att det finns en grupp av elever som är negativt inställda
till ämnet. Lärarna får frågan vad som karakteriserar positivt inställda elever och vad som
karakteriserar negativt inställda elever. Enligt lärarna karakteriserades positiva elever av att de
vill vara aktiva, att de är ombytta, att de gör sitt bästa, att de är medvetna om livsstil, att de är
”friska sportälskande unga människor”, föreningsmänniskor, att de har föräldrar som är aktivt
16
medvetna om livsstil och hälsa samt att de har ett generellt intresse för idrott (Larsson, m.fl.
2009, s.41).
Det som karakteriserade negativt inställda elever är att de eleverna är i dålig form, tränar
ingenting, rör sig inte hemma, ”har dålig självkänsla, är ointresserade eller överviktiga”,
tycker att det är tråkigt, onödigt och pinsamt, är skoltrötta, osäkra och idrottar inte på fritiden
(Larsson, m.fl. 2009, s.41).
17
4. Teoretiska utgångspunkter
4.1 Teorin om behovshierarkin
Abraham Harold Maslow var upphovsman till den motivationsteori som med stor sannolikhet
är den mest kända. Den här motivationsteorin kallas för behovshierarkimodellen (Hedegaard
Hein, 2012, s. 64). Behovsteorin innebär att mänskligt beteende är betingat av behov men
framförallt av otillfredsställda behov. De otillfredsställda behoven som finns hos människan
kommer denne att sträva efter att tillfredsställa. När behovet eller behoven är tillfredsställda är
det inte längre något behov (Hedegaard Hein, 2012, s.68). De tillfredsställda behoven har
alltså ingen påverkan eller styrning på beteendet längre. När ett behov är tillfredsställt innebär
det inte att det avtar utan ett nytt behov dyker upp, som befinner sig på en högre nivå. Det
innebär att behoven är hierarkiska och när ett visst behov är tillfredsställt kommer nästa behov
att utlösas, men då på en högre nivå. De behov som står nederst i hierarkin har störst påverkan
och de behov som står överst har minst påverkan på människan. När ett behov under en längre
tid blivit uppfyllt fungerar det inte längre aktivt förutbestämmande faktor för beteendet utan
övergår istället till ett behov som är potentiellt. Det potentiella behov kan aktiveras om det
under en längre tid inte blivit tillfredsställt (Heedegaard Hein, 2012, s.69). Om en person
under en lång tid eller alltid fått ett visst behov tillfredsställt utvecklas en större tolerans för
bristande tillfredsställande av det specifika behovet i framtiden. Det vill säga man klarar sig
bättre utan behovet då det ofta blivit tillfredsställt. Det gäller även otillfredsställda behov som
har en lägre tolerans för just det otillfredsställda behovet.
Maslow menar på att de som inte upplever några viktiga behov otillfredsställda är friska
människor det vill säga, när behoven är tillfredsställda anses man frisk och normalt fungerade
som människa.
Maslows anser att det finns fem viktiga behov. Dessa fem viktiga behov är ordnade
hierarkiskt därav hierarkimodellen som innebär:
1. Fysiologiska behov.
2. Trygghetsbehov.
3. Behov av gemenskap.
4. Behov av uppskattning.
5. Behov av självförverkligande (Heedegard Hein, 2012, s. 69).
18
4.1.1 Fysiologiska behov
De fysiologiska behoven består utav biologiska och fysiologiska processer. Dessa biologiska
och fysiologiska processer skapar behov, lust eller längtan hos individen. Man söker efter det
som kan uppfylla behovet. Biologiska och fysiologiska behov kan vara exempelvis törst,
hunger, sexualitet och vila (Heedegard Hein, 2012, s.70).
4.1.2 Trygghetsbehov
Trygghetsbehovet uppstår när de biologiska och fysiologiska behoven är tillfredsställda i en
tillräcklig grad. När det är uppnått väcks därför ett nytt behov. Trygghetsbehovet kan innebära
bland annat skydd, stabilitet, frihet från kaos och ångest, existensen av lag och ordning,
strukturer och gränser. Maslow menar att behovet av trygghet gör att människan kan ha en
tendens att söka efter det som är säkert och välkänt framför det som är osäkert och okänt.
Saker som religion och filosofi ryms även det under trygghetsbehovet (Heedegard Hein, 2012,
s.72).
4.1.3 Behov av gemenskap
Behovet utav gemenskap kallas även för behovet utav ett socialt liv. När de fysiologiska- och
trygghetsbehoven är tillfredsställda uppstår ett behov av gemenskap. Det kan vara behov utav
exempelvis kärlek eller att ge eller få ömhet på något vis. Om behovet inte är tillfredsställt
känner individen sig ensam och längtar efter att få tillhöra en gemenskap i form utav
exempelvis en grupp eller en familj. Behovet kan även innebära annan form utav kontakt,
intimitet eller tillhörighet (Heedegard Hein, 2012, s.72).
4.1.4 Behov av uppskattning
Maslow menar på att alla människor i moderna och civiliserade samhällen har behov av en
stabil och hög värdering av sig själva. Det kan exempelvis innebära att respektera andra och
att bli respekterad. Behovet utav uppskattning delar Maslow upp i två dimensioner:
19
1. Inre- Att inom sig själv uppnå uppskattning. En önskan om att styrka, duglighet,
prestation, oberoende, frihet, kompetens och självsäkerhet.
2. Yttre- Att av andra uppnå uppskattning. Önskan om att få beröm, prestige och
uppskattning från andra människor. Det kan handla om status, bekräftelse,
berömmelse, uppmärksamhet, att vara viktig och värdesatt.
Om de här behoven är uppfyllda leder det till att individen får ökat självförtroende, styrka,
kompetens, duglighet, känner sig viktig och nyttig. Om dessa behov inte är uppfyllda känner
sig individen otillräcklig, svag, hjälplösa samt ha ett mindre värde (Heedegard Hein 2012,
s.73).
4.1.5 Behov av självförverkligande
Heedegard Hein (2012, s.73-74) skriver att de fyra första behoven enligt Maslow bottnar i ett
bristtillstånd. Om inte dessa är uppfyllda kommer individen att inrikta sig på att få dem
uppfyllda. Behovet av självförverkligande skiljer sig därför från de tidigare fyra behoven då
behovet aldrig avtar eller kan bli tillräckligt tillfredsställt. Även om de första fyra behoven är
tillfredsställda kan en känsla av otillfredsställelse och rastlöshet infinna sig. Det kommer att
försvinna först när individen självförverkligar sig själv. Självförverkligande innebär att man
ska göra det man är bäst på. Att man gör det man gör till sin fulla potential. Det innebär
exempelvis att en musiker ska spela musik och en författare ska skriva.
Det behov, det vill säga behovet av självförverkligande blir aldrig tillräckligt uppfyllt. Man
vill nämligen alltid ha mer utav det. Heedegard Hein (2012, s.73-74) skriver att Maslow dock
beskriver, människor som uppfyllt de första fyra behoven och självförverkligar sig själva, som
friska människor. Då man är en frisk människa om man satsar på att bli den man är till sin
fulla potential.
4.2 Hirdmans genusteori
Yvonne Hirdman är i Sverige särskilt känd för att ha lanserat begreppet ”genus”. Hirdman
talar inte bara om begreppet ”genus” utan även begreppet ”genussystemet”.
20
4.2.1 Genussystemet
Genussystemet är en form utav ordningsstruktur av kön som en slags förutsättning för andra
sociala ordningar. Dessa är ordningar av människor som har blivit en bas för de sociala,
ekonomiska och politiska ordningarna (Hirdman, 1988, s.51). Genussystemet består utav två
delar
1. Dikotomin- isärhållandets tabu som innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas.
2. Hierarkin- att det är mannen som är norm. Där är män som är människor och därmed
också utgör normen för det normala och det allmängiltiga (Hirdman, 1988, s.51).
4.2.2 Genuskontrakten
Hirdman talar även i sin teori om Genuskontrakten. Genuskontrakten är ett kontrakt mellan
könen, ett kontrakt uppdraget av den part som definierar den andra (Hirdman, 1988, s.54).
Genuskontraktet finns på tre nivåer:
1. Den kulturella överlagringen nivå- den föreställning som finns om hur relationen
mellan ”man” och ”kvinna” bör vara det vill säga. idealtypsrelationen.
2. Den här abstrakta kategorin förhindrar självfallet inte att det finns konkreta
genuskontrakt om hur könen ska interagera på den sociala integrationsnivån,
institutionernas nivå samt arbetsdelningens nivå.
3. Inte heller förhindrar det att de existerar på tredje nivån- socialiserings- och
individnivån där de kan vara så konkreta att de liknar ett äktenskapskontrakt
(Hirdman, 1988, s.54).
Genuskontrakten är med andra ord konkreta föreställningar om hur män/man, kvinnor/kvinna
ska vara mot varandra. Det i arbetet, i kärleken, i språket och i gestalten så som exempelvis
kan komma till uttryck i vilka kläder som är tillåtna och hur långt håret ska vara med mera
(Hirdman, 1988, s.54).
21
5. Metod
I följande kapitel tas enkätundersökningen upp och hur denna har används i studien. I kapitlet
kommer även förklaras urval samt hur undersökningen genomfördes. Därefter tas metodens
tillförlitlighet upp och de etiska principer som tagits hänsyn till i undersökningen.
Innan genomförandet av undersökningen gjordes en pilotstudie. Lantz (2014, s.49) anser det
är viktigt att frågorna testas först. Det var 7 personer som deltog i pilotstudien och alla var i
närliggande ålder till undersökningsgruppen. Det förekom inget syfte med att få fram ett
resultat från pilotstudien, utan den gjordes enbart med avsikten att se om deltagarna skulle
svara som det var tänkt samt för att se om de förstod utformningen av enkätfrågorna. Lantz
(2014, s.48) nämner att frågornas formulering är en av de viktigaste delarna i en
enkätundersökning. Patel och Davidson (2011, s.60) skriver att en pilotstudie är viktigt att
genomföra innan huvudundersökningen, framförallt i avseendet att få reda frågornas
uppläggning samt för att testa en ny teknik att samla in information på.
5.1 Metodval
Undersökningens frågeställningar samt syfte besvaras genom en enkätundersökning. Valet av
en enkätundersökning gjordes för att besvara vilka faktorer som motiverar elever att delta
eller inte delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Dessutom för att se om
elevernas motivation påverkas om det är en manlig eller kvinnlig lärare som bedriver
undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.85) skriver
att enkäter är ett tillvägagångs sätt vid undersökningar av eventuella skillnader bland kön.
Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.85) nämner att enkäter gör det lättare för deltagarna
att svara på känsliga frågor som annars kan bli obesvarade.
En styrka med enkäter är att det tar relativt kort tid att nå ut till många personer. Då
undersökningen vill jämföra och hitta likheter samt skillnader hos elever är det en fördel att
använda enkäter (Dimenäs & Björkdahl Ordell, 2007, s.85). Uppsatsens syfte är inte att visa
upp ett generellt resultat som ska representera alla årskurs 9 klasser i Sverige. Syftet är att
visa upp ett resultat från endast en skola i södra Sverige, då undersökningens omfattning blivit
för stort för ett arbete av den här karaktären.
22
Eliasson (2013, s.29) menar att intervjuer kan tendera att få färre deltagare att ställa upp
gentemot enkäter. Hon tror att det beror på att enkätundersökningar i regel saknar direkt
mänsklig kontakt. För att komma förbi det problemet gjordes valet att närvara vid
undersökningen och träffa eleverna som deltar.
5.2 Urval
I undersökningen deltar 103 elever från sex klasser på en skola i södra Sverige, 55 pojkar och
48 tjejer. Urvalet är systematiskt-slumpmässigt, framförallt då det inte är vi som gjort valet av
vilka elever som deltar i undersökningen. De två val som gjorts är vilken skola samt årskurs
som skulle delta i undersökningen. Urvalet av deltagare till undersökningen är kopplade till
tidigare arbetsliv samt tidigare utbildning. Trost (1993, s.14) menar att det kan finnas
svårigheter med att hitta personer som är villiga att delta i enkätundersökningar. Han berättar
om exempel där endast 3 procent av enkäterna kom tillbaka ifyllda. Genom att använda sig av
tidigare kontakter kringgås det problemet. Dimenäs och Björkdahl Ordell (2007, s.86-87)
skriver att om urvalet inte är gjort slumpmässigt försvårars generaliseringen av resultatet. Det
styrker även Patel och Davidson (2011, s.56 & 112) som skriver att slumpmässiga urval är av
stor vikt för att kunna undersöka en miniatyr av befolkningen, och därav generalisera
resultatet. Under rubriken metodval förklaras varför syftet inte är att generalisera alla Sveriges
årskurs 9 klasser i den här undersökningen.
5.3 Genomförande
Kontakt togs via mail till skolans rektor som svarade att vi inte behövde skapa någon kontakt
med lärarna, utan att rektorn skulle vidarebefordra vår förfrågan. Det beslutades att vi skulle
komma på besök och utföra undersökningen under respektive klass lektion i idrott och hälsa.
Eliasson (2013, s.29) betonar att det är klokt att besöka deltagarna i en kvantitativ
enkätundersökning. Framförallt om den inriktar sig på en grupp som ofta är samlade.
Insamlingen av empiri pågick under tre dagar för att täcka in alla sex klassers idrott och hälsa
lektioner. Utdelning samt insamling av enkäterna såg väldigt likt ut i samtliga klasser.
Respektive lärare samlade klassen och beskrev vad de skulle göra under kommande lektion,
sen lämnade han/hon över ordet till oss. Vi började med att beskriva vad vi hette samt att vi
kom ifrån Linnéuniversitetet. Informationen till eleverna fortsatta genom att vi beskrev syftet
23
med vår enkät undersökning och varför vi ville att eleverna skulle delta. Vi berättade för
eleverna att undersökningen var helt frivillig och anonym. Något som vi var väldigt noga med
att påpeka flertalet gånger var att eleverna inte skulle skriva namn samt att det fanns frågor
både på fram- och baksidan av enkäterna. Eleverna informerades även om att det kunde hoppa
över de frågor som de uppfattade som känsliga att besvara. Genomgången av oss själva samt
undersökningen tog cirka 3 minuter per klass. Det beskrivs mer under rubrik 6.5 etiska
aspekter om vad som förmedlades till eleverna inför undersökningen.
Några av klasserna hade lektion i idrott och hälsa samma dag. För att nyttja tiden som uppstod
mellan klasserna valde vi att påbörja sammanställningen av resultatet. Valet gjordes att
kategorisera resultatet i pojkar och flickor. Framförallt för att enklare kunna koppla empirin
till Hirdmans (1988) genusteori samt vår tredje frågeställning som är: Påverkas motivationen
utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa? Insamlingen av
empirin gick relativt smidigt och vi lyckades få in över 100 enkäter, som var vårt mål. Det
enda problem som uppstod under insamlingen var att två elever inte kunde svenska. Det löste
vi genom att ta en enskild genomgång samt presentation av undersökningen. Eleverna fick
sedan hjälp av oss att översätta frågor och svar. Vi var noga med att vika papret så att
elevernas svar inte skulle synas under tiden vi översatte.
Valet av vilka frågor som skulle ingå i enkäten eller inte grundar sig efter de tre
frågeställningarna i undersökningen. Den första frågeställningen som berör vilka faktorer som
påverkar eleverna att delta i idrott och hälsa har fyra enkätfrågor kopplade direkt till sig,
frågorna 1, 3, 6 och 9 (se bilaga 1). Frågeställning två som berör vad som motivrar eleverna
att inte delta i ämnet idrott och hälsa har koppling med enkätfrågorna 2, 4, 7 samt 8 (se bilaga
1). Den sista frågeställningen handlar om ifall elevernas motivation påverkas av faktorn att
det är en manlig eller kvinnlig lärare i ämnet. Den tredje frågeställningen har frågorna 10 och
11 kopplat till sig (se bilaga 1). Frågeställning tre är även kopplad till det första eleverna ska
svara på i enkäten, om de är en man eller kvinna. Enkätfråga 5; Deltar du i idrott och hälsa?
(se bilaga 1) är kopplad till alla tre frågeställningar då den kan ses som avgörande för
resultatet.
24
5.4 Validitet och reliabilitet
Eliasson (2013, s.14) skriver att om en undersökning inte ska ses som bristande i sin
trovärdighet måste den ha hög reliabilitet och validitet. Patel och Davidson (2011, s.102)
menar att validitet och reliabilitet förhåller sig till varandra och båda är av samma vikt. Vilket
betyder att det inte går att endast koncentrera sig på en av dem. Eliasson (2013, s.14-17)
beskriver validitet som ett sätt att se om undersökningen mäter det som den verkligen är
skapad för att mäta. Reliabilitet beskriver hon genom begreppet pålitlighet, alltså om
resultatet skulle vara det samma om undersökningen skulle upprepas av någon annan utan att
förutsättningarna har ändrats.
Patel & Davidson (2011, s.102) menar att en logisk analys av insamlad empiri kopplat till
undersökningens teorier skapar en god validitet. Det är samma uppläggning som den här
undersökningen är utformat efter och får därför anses som god. Som det beskrivs högre upp i
arbetet är undersökningens syfte inte att generalisera alla årskurs 9 klasser i Sverige (Lantz,
2014, s.40).
5.5 Etiska aspekter
För att deltagarna i enkätundersökningen ska behandlas så korrekt som möjligt utgår
undersökningen från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetniska principer. Inriktningen ligger
på humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och används för att skydda deltagarnas
identitet. Nedan tas individskyddskravet fyra delar upp samt hur de har använts i
undersökningsprocessen.
Informationskravet – Ett mail skickades till rektorn på den utvalda skolan. Där beskrevs syftet
med undersökningen som sedan godkändes av rektorn. Deltagarna informerades på plats om
syftet med undersökningen innan de började fylla i enkäterna. Informationen tog framförallt
upp vad undersökningen inriktar sig på, vem den inriktar sig mot samt hur resultatet kommer
att presenteras och användas.
Samtyckekravet – Det informerades tydligt till eleverna innan undersökningen att det var helt
frivilligt att delta. Om det skulle komma någon fråga som deltagaren uppfattar som känslig att
besvara var det bara att hoppa över den. För att göra det så tydligt som möjligt gjordes valet
att även skriva med de ovanstående aspekterna direkt på enkäten (se bilaga 1). Det är vid stor
25
vikt att deltagarna deltar frivilligt och presenteras som frivilliga i arbetet (Patel & Davidson,
2011, s.73-75).
Konfidentialitetskravet – Deltagarna informerades på plats innan undersökning startat om att
de kommer att vara helt anonyma under undersöknings tiden. Det togs även upp att det
färdiga resultatet inte kommer att kunna spåras till de som valde att delta i undersökningen. I
enkäterna togs det återigen upp om deltagarnas anonymitet samt betonar att de inte ska skriva
sitt namn på enkäten (se bilaga 1). Patel & Davidson (2011, s.74-75) menar att om deltagarna
ska kunna räknas som anonyma får det inte förekomma namn eller nummer på enkäterna, allt
för att skapa en korrekt anonymitet.
Nyttjandekravet – Deltagarna samt respektive lärare informeras vid undersökningstillfället om
att deltagarnas svar inte kommer att nyttjas i andra avseenden än att besvara uppsatsen syfte
samt frågeställningar.
26
6. Resultat & Analys
Resultat och analys kommer att redovisas parallellt. Underrubriker för resultat och analys är
de frågeställningar som denna undersökning vilat på, det vill säga
Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa?
Hur skiljer sig motivationen till ämnet idrott och hälsa mellan män och kvinnor?
Vad verkar icke motiverande gällande elevernas deltagande i skolans ämne idrott och
hälsa?
Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i idrott
och hälsa?
Anledning till valet utav dessa underrubriker är för att tydligt påvisa att syftet och
frågeställningarna besvaras i resultat och analys.
Figur 1. Fördelning för frågan om eleven har något inflytande över vad som genomförs på idrott
och hälsa i skolan uppdelat på kön (N=103).
27
Ovanstående diagram svarar för om eleverna upplever att de har något inflytande över vad
som ska genomföras på idrott och hälsa lektionerna. Både kvinnorna och männen upplever att
de till stor del (Ja, ofta och Ja, ganska ofta) har inflytande. Eleverna som inte alls upplever att
de har något inflytande över genomförandet uppnår endast till 6 % för kvinnorna och 9 % för
männen.
Ovanstående diagram svarar för hur viktigt eleverna anser att ämnet idrott och hälsa är. Både
kvinnorna och männen svarar att ämnet är väldigt viktigt samt viktigt. Det är dock fler kvinnor
än män som upplever att ämnet Inte är så viktigt (kvinnor 15 %, respektive män 3 %).
Figur 2. Fördelning för frågan om hur viktigt elever anser att ämnet idrott och hälsa
är uppdelat på kön (N=102).
28
Ovanstående diagram svarar för vad eleverna anser vara roligast under idrott och hälsa
lektionerna. Kategorierna valdes utifrån våra erfarenheters vanligaste moment att genomföra i
undervisningen i idrott och hälsa. Både kvinnorna och männen upplever att bollsport är det
roligaste. Dock är det cirka dubbelt så många män som kvinnor som svarar detta. 26 % av
kvinnorna svarar att de anser att dans är det roligaste området medan endast 2 % av männen
svarar detta.
Figur 3. Fördelning för frågan om vad elever tycker är roligast i idrott och hälsa
uppdelat på kön (N=102).
29
Ovanstående diagram svarar för vad eleverna anser vara det tråkigaste momentet i idrott och
hälsa. Det moment bland kvinnorna som till störst del anses tråkigast är utevistelse medan
männen anser det vara dans. Hela 46 % av kvinnorna anser att utevistelse är det tråkigaste
momentet och hela 75 % av männen anser att dans är det tråkigaste momentet.
Figur 4. Fördelning för frågan om vad elever tycker är tråkigast i idrott och hälsa
uppdelat på kön (N=100).
Figur 5. Fördelning för frågan om elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa
uppdelat på kön (N=102).
30
Ovanstående diagram svarar för om eleverna deltar på idrott och hälsa lektionerna. Både
kvinnorna och männen uppger att de alltid deltar eller ganska ofta. Dock uppger 9 % utav
kvinnorna att de inte särskilt ofta deltar medan 0 % utav männen uppger detta.
Ovanstående diagram svarar för vilken faktor som främst får eleverna att delta i idrott och
hälsa undervisningen. Kategorierna valdes utifrån tidigare erfarenheter, där dessa uppfattats
vara bland de vanligaste anledningarna till att man deltar. Både kvinnorna och männen uppger
till största del att de deltar för att få ett betyg. Det är dock fler kvinnor än män som svarar att
man deltar för att få röra på sig.
Figur 6. Fördelning för frågan om vad som främst får elever att delta i idrott
och hälsa uppdelat på kön (N=102).
31
Ovanstående diagram svarar för vilken faktor som är största anledningen till att man inte
deltar på idrott och hälsa undervisningen. Kategorierna valdes utifrån den faktorn att våra
erfaranheter sa att dessa var de största anledningarna till elevers icke deltagande i idrott och
hälsa. Eleverna fick möjlighet att delge andra själ om de ansåg det finnas. Störst andel utav
kvinnorna svarar att man inte deltar för att man har en skada eller en sjukdom medan männen
uppger att man inte deltar för att det inte är kul. Både kvinnorna och männen uppger i ganska
stor utsträckning (14 % bland kvinnorna och 20 % bland männen) att man inte deltar för att
man inte tycker om att duscha i skolan.
Figur 7. Fördelning för frågan om vad som gör att elever inte deltar i
idrott och hälsa uppdelat på kön (N=80).
32
Ovanstående diagram svarar för hur eleverna känner sig under idrott och hälsa lektionerna.
Kategorierna valdes utifrån de faktorer som vi efter våra erfarenheter ansetts vara de
vanligaste. Både kvinnorna och männen uppger i störst utsträckning att man känner sig glad.
Dock är det fler kvinnor än män som uppger att man känner sig stressad eller utanför under
idrott och hälsa lektionerna.
Figur 8. Fördelning för frågan om hur eleverna känner sig under lektioner
i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=103).
33
Ovanstående diagram svarar för vilket betyg den enskilda eleven har i ämnet idrott och hälsa.
Det är fler män än kvinnor som har betygen E och D och det är fler kvinnor än män som har
betygen A, B och C. Betyget F uppnår till lika stor procentenhet mellan kvinnorna och
männen (3 %).
Figur 9. Fördelning för frågan om vilket betyg eleverna har för tillfället i
ämnet idrott och hälsa uppdelat på kön (N=99).
34
Ovanstående fråga svarar för om man har en man eller en kvinna som lärare i idrott och hälsa.
Både de flesta kvinnorna och de flesta männen uppger att de har en man som lärare. Endast 21
% av kvinnorna och 17 % av männen uppger att de har en kvinna som lärare.
Ovanstående diagram svara för vilket moment som eleverna upplever förekommer oftast i
undervisningen. Både kvinnorna och männen uppger att det är bollsport som förekommer i
störst utsträckning. Fördelningen och upplevelsen utav vad som är vanligast förekommande i
undervisningen ser nästan likadan ut för både kvinnorna och männen.
6.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet
idrott och hälsa?
När läraren involverar sina elever i undervisningen genom till exempel elevinflytande så kan
det skapas ökad motivation hos eleven (Lozic, 2015). I resultatet går det att se att majoriteten
utav eleverna anser att de har någon form av inflytande över vad som ska genomföras på
idrott och hälsa lektionerna. 53 % av kvinnorna svarade Ja, ganska ofta eller Ja, ofta på
frågan (Se figur 1). 60 % utav männen svarade Ja, ganska ofta eller Ja, ofta på frågan (Se
Figur 10. Fördelning för frågan om eleverna har en man eller kvinna
som lärare i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=101).
Figur 11. Fördelning för frågan om vilket moment som eleverna anser
förekomma oftast i idrott och hälsa uppdelat på kön (N=99).
35
figur 1). Skolverket (2015) skriver att elevers chans att utvecklas samt lära sig ökar om
läraren använder sig av elevinflytande. När eleverna beskriver att det har elevinflytande i stor
utsträckning samt att de deltar på lektionerna (se figur 5) går det att göra en analys. Genom att
analysera resultatet samt tidigare forskning går det att utläsa att elevinflytande motiverar
eleverna att delta i idrott och hälsa och att det påverkar motivationen för ämnet positivt.
Förmodligen kan man därför finna en koppling mellan elevinflytandet och deltagandet då
majoriteten av både kvinnor och män uppger att de alltid eller ganska ofta deltar på idrott och
hälsa lektionerna (Se figur 5).
Majoriteten utav kvinnorna tycker att bollsport är det roligaste området i idrott och hälsa.
Hela 44 % utav kvinnorna uppgav detta (Se figur 3). Det näst största området som kvinnorna
uppgav som roligast var dans, hela 26 % (Se figur 3). Samma fråga bland männen uppvisade
en stor majoritet gällande bollsport som det roligaste området. Hela 80 % utav männen
uppgav att detta område var det roligaste på idrott och hälsan (Se figur 3). Endast 2 % utav
männen uppgav att de tyckte att dans var det roligaste området (Se figur 3). Detta kommer
senare att beskrivas i resultat och analys på grund utav att den skillnad som finns mellan män
och kvinnor gällande då det roligaste arbetsområdet inom ämnet är så markant och att en
tydlig skillnad finns mellan kvinnornas och männens intresse för dans som kan ha en koppling
med vilket kön den undervisande läraren har.
Både kvinnorna och männen uppger att den största faktorn bakom deltagande i idrott och
hälsa är för att få betyg, 46 % av kvinnorna svarade detta respektive 59 % av männen. Endast
2 % av kvinnorna och männen uppger att man deltar på grund av att få kunskap om idrott och
hälsa (Se figur 6). Genom att göra en koppling till undersökningens teorikapitel går det att se
att eleverna drivs av både sin inre- och yttre motivation när de väljer att delta på idrott och
hälsa undervisningen. Ahl (2014) skriver att yttre motivation är något som andra personer ger
individen, till exempel belöningar. I det här fallet är det betygen som motiverar en stor del av
eleverna (se figur 6) vilket visar att eleverna har en yttre påverkan på sin motivation. Den näst
största faktorn bland både kvinnor och män gällande deltagande i idrott och hälsa
undervisningen är för att det är kul, 29 % av kvinnorna respektive 30 % av männen (se figur
6). Ahl (2014) skriver att inre motivation styrs av individens känslor, i undersökningens fall
elevernas glädje.
Maslows behovshierarki talar om att människor har behov och att de är grundade utifrån
någon slags hierarki där vissa behov är mer basala än andra. Elevernas deltagande och behov
36
av deltagande var deras pliktkänsla och deras driv utav att lyckas i ämnet genom att prestera
eller få ett betyg. Ett betyg som på sikt skulle ta dom vidare i sin utbildning. För utan betyget
skulle inte detta vara möjligt. Maslow skriver att de fysiologiska behoven är de mest basala
och när de är tillfredsställda så är det trygghetsbehoven som försöker tillfredsställas. I
trygghetsbehoven ryms faktorer som skydd, stabilitet, frihet från kaos och ångest, existensen
av lag och ordning samt strukturer och gränser. Förmodligen kan det finnas en koppling
mellan elevernas svar angående betyg som deras anledning till deltagande samt det
trygghetsbehov som individen, enligt Maslow har. Det vill säga i detta fall behovet utav
stabilitet samt ordning och struktur. Ett godkänt betyg i idrott och hälsa leder till trygghet,
stabilitet och ordning i den mån att man inte får ett underkänt betyg samt att man då genom ett
godkänt betyg kan gå vidare i behovshierarkin och utvecklas som individ (Heedegard Hein,
2012, s.72).
Kvinnorna uppger högre betyg än männen på betygsstegen A, B och C. Den största skillnaden
syns på betygssteget B där kvinnorna har en 13 procentenheter fler B än männen (Se figur 9).
14 procentenheter fler utav männen uppger att de har betyget E jämfört med kvinnorna (Se
figur 9). Skillnaderna på betyg A och F är minimala. Den stora spridningen infinner sig vid
betygsstegen B-E (Se figur 9). Enkätundersökningens resultat om att kvinnorna har högre
betyg än männen styrks utav bland annat skolverket som också menar på att
betygsskillnaderna mellan könen finns (Skolverket, 2012, [2016-10-18]).
6.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och
hälsa?
En andel av eleverna deltar inte på lektionerna i idrott och hälsa när de är sjuka eller skadade.
39 % utav kvinnorna uppger att faktorn bakom icke deltagande är skada/sjukdom medan
endast 20 % utav männen uppger samma svar. Sjukdom och skador är något som alltid
kommer att förekomma under fysiska aktiviteter som lektioner i idrott och hälsa. Då sjukdom
eller skada inte kan räknas som motivationspåverkande analyseras inte resultatet det vill säga,
en elev kan ha en hög motivation trots att den på grund utav en skada eller sjukdom inte kan
delta i undervisningen.
Larsson m.fl. (2009, s.41) skriver i sin undersökning att 90 % av de deltagande lärarna sa att
eleverna var positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. De nämner också att det endast är en
37
liten andel elever som har en negativ syn på ämnet. Det styrker resultatet från den här
undersökningen. Hela 85 % av kvinnorna uppger att ämnet idrott och hälsa är viktigt eller
väldigt viktigt. Bland männen så var det 94 % som uppger att ämnet är viktigt eller väldigt
viktigt (se figur 2). Genom att analysera det här resultatet kan man se att fler män än kvinnor
tycker att ämnet idrott och hälsa är väldigt viktigt (65 % av männen och 31 % av kvinnorna).
Det är dessutom 15 % av kvinnorna som tycker att idrott och hälsa inte är så viktigt jämfört
med männens 3 % (se figur 2). Därav kan ämnet idrott och hälsas viktighet ur ett
elevperspektiv inte anses vara en bidragande faktor till att elever inte deltar på lektionerna.
Framförallt på grund av att 0 % av kvinnorna samt endast 3 % av männen svarade att idrott
och hälsa inte alls är viktigt (se figur 2).
Den största faktorn bakom männens icke-deltagande är att det inte är kul (40 %). Av
kvinnorna var det 30 % som inte deltar utifrån faktorn att det inte är kul (se figur 7). Trots det
visar resultatet att 65 % av kvinnorna tycker att bollsport förekommer mest på idrott och hälsa
lektionerna. Respektive fråga bland männen svarade 53 % att bollsport förekommer oftast (se
figur 11). 44 % av kvinnorna tycker att bollsport är roligast respektive 80 % av männen (se
figur 3). Eleverna som inte deltar för att det inte är kul är lite anmärkningsvärt då en stor
majoritet tycker bollsport är roligast samt att det är just bollsport som förekommer oftast på
lektionerna i idrott och hälsa.
Majoriteten av både kvinnor och män uppger att de är glada under lektionerna i idrott och
hälsa. Hela 52 % av kvinnorna och 66 % utav männen (se figur 8). Dock så förekommer det
lite negativ statistik i resultatet. 2 % av männen respektive 3 % av kvinnorna känner sig
ledsna under lektionerna. Dessutom uppger 11 % av kvinnorna och 5 % av männen att det
känner sig stressade. Maslows behovshierarkimodell utgår ifrån 5 steg utav behov (Se kapitel
5). Modellen går ut på att steg 1 måste vara uppfyllt för att individen ska kunna gå vidare till
steg 2 etcetera (Heedegard Hein, 2012, s. 69). Detta innebär att om exempelvis inte de
grundläggande behoven på steg 1 är uppfyllda så kan inte individen gå vidare till nästa nivå
och nästa behov i behovshierarkin. Elever som känner sig ledsna eller stressade kan endast nå
steg 2 av 5. Trygghetsbehovet sätter stopp för vidare klättring i modellen. Därav kan de
eleverna aldrig nå full motivation för att delta i ämnet idrott och hälsa. Genom att analysera
resultatet av figur 7 går det även här att se elever som inte uppnår motivation att delta på
lektionerna. 9 % av männen respektive 11 % utav kvinnorna uppger att de inte deltar på grund
utav religiösa skäl (Se figur 7). Enligt Heedegard Hein, (2012, s.72) ligger även religion under
38
Maslows steg 2. Det leder till att elever som inte deltar på lektionerna av religiösa skäl inte
kan uppnå stark motivation att delta i ämnet idrott och hälsa.
Maslows steg 2 berör som sagt trygghetsbehovet. De beskriver att om en individ inte känner
stabilitet eller skydd så kan individen söka sig till det välkända istället för det okända
(Heedegard Hein, 2012, s.72). 20 % utav männen samt 14 % av kvinnorna deltar inte på idrott
och hälsa lektionerna på grund av faktorn att de inte vill duscha i skolan. Analysen tar för
givet att eleverna känner sig bekväma och ser det som välkänt att duscha hemma. Duscha och
byta om i skolan representerar elevernas okända samt icke skyddande område. Det leder till
att elevernas trygghetsbehov inte uppfylls och de blir inte motiverade att delta på idrott och
hälsa lektionerna.
Utanförskapet under idrott och hälsa lektionerna är följande; 7 % av kvinnorna samt 4 % av
männen (Se figur 8). Detta innebär att elever känner sig utanför, inte i stor utsträckning men
att det förekommer. Enligt Heedegard Hein, (2012, s.72) ligger de individer som känner sig
utanför på steg 3 av 5 i Maslows behovshierarkimodell. Steg 3 berör behov av gemenskap,
vilket enkelt går att analysera. Elever som känner sig utanför tar inte del av gemenskapen i
klassen och uppnår därför inte motivation för att delta på lektionerna. Det är en låg procent av
både kvinnor och män som känner sig utanför, men det går ändå inte förbise att det
förekommer. Resultatet av undersökningen stärker det som Folkhälsomyndigheten (2014)
skriver att de flesta ungdomar har bra social kontakt med vänner och familj 2014 (låg procent
utanförskap).
6.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig
lärare i idrott och hälsa?
79 % utav kvinnorna uppger att de har en manlig lärare respektive 21 % som uppger att de har
en kvinnlig lärare i idrott och hälsa. Av männen är det 83 % som uppger att de har en manlig
lärare respektive 17 % som uppger att de har en kvinnlig lärare i idrott och hälsa (Se figur 10).
Både kvinnorna och männen uppger att det är bollsport som är den mest förekommande
aktiviteten på lektionerna. Kvinnorna uppger att bollsport till 65 % är den mest
förekommande aktiviteten medan männen till 53 % uppger att bollsport är den mest
39
förekommande aktiviteten. 0 % utav kvinnorna och endast 2 % utav männen uppger att det är
dans som förekommer i minst utsträckning (Se figur 11).
Ovanstående resultat visar att de flesta respondenterna har en manlig lärare i idrott och hälsa.
Larsson m.fl. (2009, s.89) skriver att det är bollsport som är den mest vanligt förkommande
aktiviteten i skolans ämne idrott och hälsa. Med andra ord är det ingen tillfällighet att just
resultatet påvisade detta.
Larsson och Redelius (2004) skriver att lärarens kön har påverkat huruvida vilket innehåll
undervisningen har haft. Detta innehåll har också tenderat att intressera ett visst kön. De
manliga lärarna har valt ett undervisningsinnehåll som intresserat pojkarna mer än flickorna
medan de kvinnliga lärarna har valt ett undervisningsinnehåll som intresserat flickorna mer än
pojkarna. I resultatet kan det utläsas att bollsport är den mest vanligt förekommande
aktiviteten samt att både pojkar och flickor anser denna aktivitet som den roligaste. Tydligt är
det också att de flesta eleverna har en manlig lärare i idrott och hälsa. Detta blir då intressant
då kopplingen mellan den manliga läraren och bollsporten finns, speciellt bland pojkar där
intresset för bollsport är som störst.
Larsson & Redelius (2004) skriver att det historiskt sett men även idag är så att
undervisningsinnehållet skiljer sig åt kopplat till huruvida vilket kön den undervisande läraren
har. Män har som sagt genom historien samt idag tenderat att bedriva mer bollsport än
kvinnorna och kvinnorna har tenderat att bedriva mer gymnastik jämfört med männen.
Kopplingen mellan bollsport och dans i resultatet är märkbart. Dans till skillnad från bollsport
är inte alls vanligt förekommande i undervisningen. Detta är intressant då dans till skillnad
från bollsporten står med i det centrala innehållet i skolverkets läroplan Lgr11 (Skolverket,
2011). Med andra ord bedrivs undervisningsmoment i stor utsträckning som inte alls nämns i
de centrala innehållen medan moment som nämns och som måste genomföras inte alls bedrivs
i lika stor utsträckning.
Att det just är dans som bedrivs i så liten utsträckning och med en övervägande manligt
undervisande lärare är intressant att analysera då dans genom historien ansetts som feminint
och att det då kan finnas en koppling mellan den manliga läraren och dennes val utav mera
maskulina undervisningsmoment (Lindqvist, 2010, s.20). Hirdman skriver i sin genusteori om
dikotomin och hierarkin där dikotomin innebär att det som är manligt inte bör blandas med
det som är kvinnligt och tvärtom. Detta skulle kunna förklara varför en manlig lärare väljer att
40
bedriva en till övervägande del mer maskulin undervisning. Hierarkin beskriver Hirdman
utifrån att det är det manliga som anses som norm. Normen är det gällande och det som bör
premieras. Då dans idag anses som något feminint skulle dess frånvaro i skolan kunna
förklaras utifrån just denna teori, det vill säga teorin om att det som är manligt bör premieras
och genomföras medan det som är kvinnligt inte i lika stor utsträckning bör genomföras.
Då den undervisande läraren som eleverna haft utifrån detta enkätundersökningsunderlag,
varit utav manligt kön skulle kopplingen mellan dennes kön och dess val utav
undervisningsinnehåll kunna förklaras utifrån denna teori, det vill säga Hirdmans genusteori
som förklarar teorin utifrån dikotomin och hierarkin (Hirdman, 1988, s.51).
Med andra ord, eleverna uppger att bollsport är det roligaste och även mest förekommande
momentet på idrott och hälsa lektionerna. Männen uppger att dans är det tråkigaste momentet
medan kvinnorna uppger i en ganska stor utsträckning att dans anses som ett roligt moment.
Med trots att dans eller rättare sagt rörelse till musik finns med i de centrala innehållen så
förekommer det momentet inte alls ofta enligt det resultat vi fått fram i denna
enkätundersökning (Skolverket, 2011).
41
7. Diskussion
Diskussionen kommer att delas in i två delar. En del som diskuterar resultatet och en del som
diskuterar metoden.
7.1 Resultatdiskussion
Precis som i resultatet kommer vi även i diskussionen att utgå från frågeställningarna för att
se till att syftet och frågeställningarna besvaras även i diskussionen.
7.1.1 Vilka faktorer motiverar elever att delta i undervisningen inom ämnet idrott och
hälsa?
Olika elever föredrar olika arbetsområden på idrott och hälsa lektionerna men både för
kvinnorna och männen var det bollsport som intresserade till störst del. En större andel män
än kvinnor uppgav detta. En slutsats som kan dras utav vad som påverkar detta är exempelvis
bollsport får större utrymme i media. Kanske är det så att det är fler män än kvinnor som
praktiserar bollsport även på fritiden och därför har ett större intresse för det?
Eleverna som svarade på enkätundersökningen uppgav att man till störst del deltog på idrott
och hälsa lektionerna för att få betyg. De känner med andra ord en stor pliktkänsla för att delta
och deltar därför utefter denna. De upplever förmodligen att problem skulle uppstå om inte ett
bra betyg kan erhållas. Detta går hand i hand med Maslows behovshierarki som talar om de
behov som individer har. Maslow talar om trygghetsbehovet som innebär att man vill ha
trygghet, stabilitet och ordning. I detta fall kan det kopplas till betyget i idrott och hälsa där ett
godkänt betyg i idrott och hälsa leder till att eleverna känner trygghet, stabilitet och ordning i
den mån att man inte tvingas ut ur utbildningsstrukturen samt att man genom att få ett godkänt
betyg också kan gå vidare i utbildningsväsendet (Heedegard Hein, 2012, s.72). Värt att nämna
är dock att elever som inte deltar på idrott och hälsa lektionerna förmodligen också kan finna
trygghet i att just inte delta då man inte mår bra utav att delta av olika anledningar. Det är
enligt vårt resultat så att endast de eleverna med höga betyg svarat att de inte deltar för att få
betyg. De uppger istället att de deltar för att få kunskap om hälsa. Förmodligen känner de sig
trygga i sina betyg och har flyttat fokus från ”att klara sig” till att kunna få en större kunskap
om det man genomför och hur det hänger ihop med resterande del av hälsan. Om det skulle
42
vara så är det mycket intressant då de elever som är duktiga får ännu större möjlighet att bli
duktiga medan de elever som endast fokuserar på att ”klara sig” och ”få ett betyg” inte
fokuserar på kunskapen om hälsan utan bara att delta för att kunna bocka av det betyg i ämnet
som är av stor vikt för att kunna komma vidare i sin utbildning.
7.1.2 Vad motiverar eleverna till att (inte-) närvara i skolans ämne idrott och hälsa?
Det finns elever som inte deltar på idrott och hälsa lektionerna därför att de har en skada eller
är sjuka. Detta förekommer både bland kvinnorna och bland männen. Det är givetvis viktigt
att diskutera detta då flera elever missar mycket utav undervisningen när de är sjuka
alternativt har en skada som kan vara långvarig. Det kan vara svårt för dessa elever att klara
av kunskapskraven då de får färre tillfällen att uppvisa sina kunskaper och skulle det vara så
att de har en långvarig sjukdom eller skada kan det bli mycket svårt. Kanske är det även så att
en del elever uppger skada eller sjukdom som ett ”okej” till att inte behöva delta?
Elever uppger att de väljer att inte delta på grund utav faktorn att det ”inte är kul” och
förmodligen kan detta kopplas samman med vilket undervisningsmoment som genomförs då
de i övrigt ändå uppger att de vanligtvis deltar på idrott och hälsa lektionerna. Kvinnorna
tycker mindre om utevistelse och männen tycker mindre om dans. I underrubriken nedan
kommer detta att gås in på mer ingående. Men intressant är den skillnad som finns mellan
könen gällande vilket moment man anser mindre roligt att genomföra.
Det finns elever som väljer att inte delta på grund utav att man inte tycker om att duscha.
Detta är problematiskt då undervisningen i sig inte alls innehåller momentet ”att duscha” utan
att undervisningen snarare leder till den faktorn att man bör duscha på grund utav att man blir
varm och svettig då undervisningen är utav fysisk karaktär. När det handlar om att man inte
vill duscha bör man tala med eleverna som det rör då det kan finnas lösningar på detta.
Kanske kan de eleverna få duscha enskilt i speciella rum för enskild dusch eller kan dessa
elever få duscha efter de andra eleverna?
En del elever uppger även att de känner sig utanför, stressade eller ledsna under lektionerna.
Detta är också problematiskt. Ett samtal med eleverna om hur man agerar mot varandra på
lektionerna är utav största vikt för att alla ska känna att de trivs. I övrigt uppger en stor andel
av eleverna att de är glada under lektionerna men den andel som uppger det motsatta måste
43
också uppmärksammas. Ingen elev ska behöva känns sig utanför, stressade eller ledsna under
lektionerna. Den undervisande läraren har ett stort ansvar när det gäller denna faktor.
Undervisningen bör bedrivas på ett sätt så att alla elever får känna sig delaktiga och viktiga.
Momentet ”vinna” kan bytas ut emot ”genomförande”. Här är återigen Maslows
behovshierarki intressant utifrån behovet utav trygghet. Finns inte stabiliteten, ordningen och
strukturen i undervisningen tenderar eleverna att inte känna sig trygga (Heedegard Hein,
2012, s.72). Känner inte eleverna trygghet så kan de inte utvecklas vidare i sin utbildning och
de kunskaper de behöver inhämta såväl fysiskt som teoretiskt i ämnet idrott och hälsa.
7.1.3 Påverkas motivationen utav faktorn om det är en manlig eller kvinnlig lärare i
idrott och hälsa?
Resultatet visade att både kvinnorna och männen oavsett könet på den undervisande läraren
uppgav att bollsport var det roligaste momentet samt det mest förekommande momentet i
undervisningen. Det moment som männen uppgav var tråkigast var dans medan kvinnorna i
ganska stor utsträckning uppgav att dans var ett roligt moment. Dock, oavsett om eleverna
hade en lärare av manligt eller kvinnligt kön förekom inte dans speciellt ofta. Detta är
intressant utifrån Hirdmans genusteori som talar om att det manliga anses vara norm. Då
bollsport är mer manligt klassat än dans kan detta vara en förklaring till att dans, trots att det
till skillnad från bollsport finns med i det centrala innehållet, inte alls förekommer speciellt
ofta i undervisningen. Detta är givetvis problematiskt då den undervisande läraren i idrott och
hälsa måste följa de direktioner ifrån Skolverket som finns. De centrala innehållen i
kursplanen måste genomföras. De moment som står utskrivna i de centrala innehållen som
specifika moment är bland annat simning, orientering och rörelse till musik (dans). Det står
ingenting i de centrala innehållen om att bollsport ska förekomma. Det finns givetvis centrala
innehåll som rättfärdigar att det kan genomföras men den snedfördelning av hur stort
inflytande de olika momenten utifrån de centrala innehållens beskrivning har är viktigt att
uppmärksamma. Varför ska exempelvis bollsport genomföras i så stor utsträckning i
förhållande till dans? Givetvis är det så att bollsport är ett moment som eleverna finner
motiverade och roligt och som i sig förhoppningsvis leder till rörelse men momentet dans
behöver, precis som de centrala innehållen beskriver, också förekomma och förmodligen i en
mycket större utsträckning än vad som idag genomförs.
44
Intressant i denna diskussion är Hirdmans genusteori som kan förklara varför just bollsport
förekommer oftare samt kan förklara varför dans inte genomförs i lika stor utsträckning. Det
finns normer och värderingar i samhället och bland oss människor som beskriver hur män
respektive kvinnor bör agera och vara samt vad de upplever intressant. Då mannen och det
manliga anses vara norm är det kanske inte så konstigt att det som genomförs är utav en mer
manlig karaktär. Även om detta kan förklaras på detta vis måste det ändå problematiseras då
normer kan förändras genom kunskap och insikt. Viktigt är att alla verkade i den svenska
skolan arbetar utifrån skolans värdegrund som säger att alla människor är lika mycket värda
oavsett vilket kön man har (Skolverket, 2011).
7.2 Metoddiskussion
Vårt val av metod anser vi varit lämplig för den enkätundersökning som genomförts eftersom
vi ville få fram resultatet i form utav statistik. Utifrån denna statistik skulle slutsatser dras och
jämförelser genomföras utifrån kön. Över hundra elever deltog i enkätundersökningen och
givetvis hade resultatet blivit mer generellt om man kunnat genomföra undersökningen i fler
skolor och med fler elever. Vi valde att genomföra enkätundersökningen under lektioner i
idrott och hälsa efter direktiv från rektorn som ansåg det bäst att ta tiden därifrån. Vi ansåg att
ett eventuellt bortfall bland ointresserade och omotiverade elever skulle kunna infinna sig och
hade därför gärna sett att undersökningen genomförts under exempelvis mentorstid där vi
misstänker att fler hade deltagit. Dock märkte vi under själva besöket att bortfallet inte var
speciellt stort. Det fanns elever som inte deltog i undervisningen men de var ändå på plats i
lektionssalen, vilket gjorde att även dessa elevers svar kunde samlas in i form utav denna
enkät.
Vi ville med denna undersökning få fram vad som motiverar elever samt icke motiverar
elever att delta, och detta med ett genusperspektiv. Vi hade kunnat välja en annan form utav
metod exempelvis genom att istället för att genomföra en enkätundersökning ställt frågor till
eleverna i form utav intervjuer men vi ansåg att en enkätundersöknings data skulle bli enklare
och mer generell än intervjuer där man inte hade kunnat nå lika många elever. Tidsmässigt
hade det varit komplicerat att hinna intervjua hundra elever.
45
8. Framtida forskning
I vår undersökning studerade vi elever i årskurs 9:s motivation och icke-motivation till ämnet
idrott och hälsa. I den här undersökningen räknades faktorer in såsom elevernas ålder, kön
och deras undervisande lärarens kön. Intressant till framtida forskning vore att undersöka om
det finns något samband mellan elevers motivation och icke-motivation kopplat till
bostadsform/bostadsområde, föräldrars motivation/intresse till idrott och hälsa och elevernas
fysiska aktivitet på fritiden.
46
9. Referenser
Litteratur
Ahl, Helene J. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och
problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Backman, Erik, Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av
ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan
Bryman, Alan (2012). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur
Dimenäs, Jörgen & Björkdahl Ordell, Susanne (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket
- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hein, Helle Hedegaard (2012). Motivation: motivationsteorier & praktisk tillämpning. 1.
uppl. Stockholm: Liber
Hirdman, Yvonne (2010) Genus- om det stabila föränderliga former Liber AB: Malmö
Lantz, Björn (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska
problem. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lozic, Vanja i Skolverket (2015). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation-en-
viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660 [2016-09-15]
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
47
Trost, Jan (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Sverige: Vetenskapsrådet
Internet
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet [Elektronisk resurs]: teoretiska funderingar kring
kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/41325
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303 [2016-09-15]
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 [Elektronisk resurs]: grundrapport. (2014). Solna:
Folkhälsomyndigheten Tillgänglig på Internet:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Skolbarns-halsovanor-
i-Sverige-201314/ [2016-09-10]
Folkhälsan i Sverige 2016- Årlig rapportering (2016) Folkhälsomyndigheten Tillgänglig på
Internet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/23257/Folkhalsan-i-Sverige-2016-
16005.pdf [2016-10-05])
Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta, Johansson, Susanne, Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane &
Redelius, Karin (2009) Jämställda villkor i idrott och hälsa- med fokus på flickors och
pojkars måluppfyllelse
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.204842!/Menu/article/attachment/Rapport%20GIH.p
df [2016-09-14] GIH: Stockholm
Lindqvist, Anna (2010) Dans i skolan- om genus, kropp och uttryck http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:303675/FULLTEXT01 [2016-10-18]
48
Lozic, Vanja i Skolverket (2015). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation-en-
viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660 [2016-09-15]
Raustorp, Anders (2016) Bara 10-15 minuter fysisk aktivitet på idrottslektionerna
http://www.forskning.se/2016/09/20/bara-10-15-minuter-fysisk-aktivitet-pa-
idrottslektionerna/ [2016-10-19]
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan [2016-10-24]
Skolverket (2015) Elevinflytande. http://www.skolverket.se/elever-och-
foraldrar/elevinflytande-1.234275 [2016-10-11]
Skolverket (2012) Betygsgapet mellan flickor och pojkar förstoras
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/nyheter-2012/betygsgapet-
mellan-flickor-och-pojkar-forstoras-1.185599 [2016-10-18]
Sveriges Television (SVT) (2016) http://www.svt.se/gympalararen [2016-09-13]
Sydsvenska Dagbladet (2016) Sverige trea i hälsotoppen http://www.sydsvenskan.se/2016-
09-24/sverige-trea-i-halsotoppen [2016-10-06]
Öhman, Arne i Nationalencyklopedin (u.å.). motivation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation [2016-09-01]
49
Bilaga 1
Enkät
Enkätfrågor
Skriv inget namn eftersom att du är helt anonym i denna undersökning. Det kommer inte
heller gå att ta reda på vilken skola eller klass som deltagit i denna undersökning.
Det är frivilligt att delta i denna undersökning och skulle det vara någon fråga som du inte vill
besvara så är denna givetvis okej att hoppa över.
Kön:
Man [ ] Kvinna [ ]
1. Har du något inflytande över vad som ska genomföras på idrott och hälsan i skolan?
(Kryssa i ETT alternativ)
[ ] Ja, ofta
[ ] Ja, ganska ofta
[ ] Inte särskilt ofta
[ ] Nej, inte alls
[ ] Vet ej
2. Hur viktigt anser du att ämnet idrott och hälsa är? (Kryssa i ETT alternativ)
[ ] Väldigt viktigt
[ ] Viktigt
[ ] Inte så viktigt
[ ] Inte alls viktigt
3. Vad i idrott och hälsa är roligast? (Kryssa i ETT alternativ)
[ ] Bollsport
[ ] Utevistelse
[ ] Lek/spel
[ ] Dans
Annat……………………………………….
4. Vad i idrott och hälsan är tråkigast? (Kryssa i ETT alternativ)
[ ] Bollspel
[ ] Utevistelse
[ ] Lek/spel
[ ] Dans
Annat………………………………………..
5. Deltar du i idrott och hälsa? (Kryssa i ETT alternativ)
[ ] Ja, alltid
[ ] Ja, ganska ofta
[ ] Inte särskilt ofta
[ ] Nej, inte alls
50
6. Vad är det som främst får dig att delta i idrott och hälsa? (Kryssa i ETT alternativ)
[ ] För att få betyg
[ ] För att man måste
[ ] För att det är kul
[ ] För att få röra på sig
[ ] Få kunskap om idrott och hälsa
Annat………………………………….
7. Om du inte deltar. Vad är det som gör att du inte deltar i idrott och hälsa? (Kryssa i
ETT alternativ)
[ ] Det är inte kul
[ ] Av religiösa skäl
[ ] Jag har inte råd till rätt utrustning/klädsel
[ ] Jag tycker inte om att duscha i skolan
Annat………………………………
8. Hur känner du dig under lektionerna i idrott och hälsa? (Du kan välja fler
svarsalternativ)
[ ] Ledsen
[ ] Glad
[ ] Rädd
[ ] Stressad
[ ] Trygg
[ ] Utanför
[ ] Fysiskt trött
Annat………………………………………………..
9. Vilket betyg har du i ämnet idrott och hälsa för tillfället?
[ ] A
[ ] B
[ ] C
[ ] D
[ ] E
[ ] F
10. Har du en man eller kvinna i idrott och hälsa?
Man [ ]
Kvinna [ ]
11. Vilket moment tycker du förekommer oftast på idrott och hälsa lektionen?
[ ] Bollspel
[ ] Utevistelse
[ ] Lek/spel
[ ] Dans
Annat:……………………………………………………
