Morfar - en pall för hemmiljö

Emelie Peterson

Institutionen för designLinnéuniversitetetUppsats 10 hp. till Examensarbete (20 p), Designprogrammet, C-nivå.Handledare: Henriette Koblanck, Göran Fafner, Susanne Bonja,Jonas Stengel, Tobias Svensén och Titti ForsslundVårterminen 2010Kalmar 2010-05-29

�

Abstrakt. Målet med mitt examensarbete har varit att formge en funktionell kökspall som ser till användarens behov. Användarna är en fiktiv familj som består av en 39-årig ensamstående mamma som bor i en liten trea ihop med sin 8-åriga dotter. Syftet med uppsatsen är att beskriva det uppdrag som jag ställt upp för mig själv, som är att formge en kökspall utifrån ett hållbarhetsperspektiv som väl svarar upp för de aktiviteter som sker och de behov man har av pallen i köket. I uppsatsen återger jag min designprocess och mina ställningstaganden jag gör under denna process.Observationer, användarstudier, intervjuer, Identity Tool Kit, funktionsanalys, brainstorming och studier av tidigare forskning har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom design för hållbar utveckling och vardagsestetik samt efterforskningar om lämpliga materialval har funnits med som komplement.Kvalitativa intervjuer och användartester har genomförts med olika använ-dare under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av bruka-rens beteende under användning av produkten.Resultatet är en kökspall med en bekväm sittyta, ett utfällbart trappsteg som kan användas vid behov samt en förvaringsmöjlighet inuti pallen.

NyckelordPall, produktdesign, hållbar utveckling, estetik, användning.

�

Innehåll

Sammandrag/Abstract 2Nyckelord 2Innehållsförteckning 31.Förord 52.Inledning 53.Bakgrund 5

3.1 Syfte/Vision 63.1.1 Motiv för val av arbete 6

3.2 Frågeställningar 7

4.Teoretiskaförhållningssätt 74.1 Designbegrepp 74.3 Designteoretiskt förhållningssätt 8

4.3.1 Min roll som designer 84.3.2 Design för hållbar utveckling 9

5.Tidigareforskningochegenresearch 155.1 Egen research 15

5.1.1 Observationer och intervjuer 155.2 Mått och storlek 18

5.2.1 Sits 185.2.2 Trappsteg 19

6.Designprocessen 206.1 Arbetsmetoder 20

6.1.1 Brainstorming 206.1.3 Identity Tool Kit 216.1.5 Funktionsanalys 236.1.6 Workbookmetoden 236.1.7 Skissprocess 24

6.2 Materialundersökning 306.2.1 Ask 306.2.2 Läder 31

6.3 Prototyp 32

7.Resultat 347.1 Återkoppling 35

7.1.1 Det självförsörjande huset 357.1.2 Design för hållbar utveckling 367.1.3 Designbegrepp 367.1.4 Observationer och intervjuer 38

�

7.2 Svar på frågeställningar 39

8.Slutsatsochsammanfattandediskussion 409.REFERENSER 41

9.1 Tryckt litteratur 419.2 Internet 419.3 Bildreferenser 41

BILAGOR 43

�

1. FörordJag vill ge ett stort tack till alla som ställt upp på intervjuer, observationer och användartester. Jag vill tacka min uppsatshandledare Titti Forslund och mina handledare i designprocessen; Henriette Koblanck, Göran Faf-ner, Jonas Stengel, Tobias Svensén, Susanne Bonja och Sverker Arnesson som har gett mig en bra vägledning genom detta projekt.

2. InledningMånga gånger är kökspallen den sittmöbel som man i sista hand tar fram för att erbjuda en extra sittplats till gästerna. Den är ofta inte speciellt in-bjudande att sitta på och inte heller något man egentligen vill ha framme på grund av dess utseende. Därför ville jag göra någonting nytt av denna möbel, som gör den mer attraktiv att använda i funktion av sittande, nående (till köksskåp och liknande) och utseende.

Pallen ska utformas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Miljön är något som ligger mig varmt om hjärtat. Det är något jag tycker är mycket viktigt att man som designer känner ett ansvar för, då det faktiskt är vi som designar morgondagens produkter som påverkar miljön. Personligen tycker jag också att det är väldigt kul att tänka i dessa banor. Det blir en extra ut-maning och en extra dimension att ta hänsyn till i designprocessen.

För att rikta projektet i en hållbarhetsriktning så försöker jag dels tänka på vilka material jag använder. Hur de produceras, transporteras, deras hållbarhet, kvalitet, egenskaper och vad de har för möjlighet att användas eller återvinnas efter produktens död. Jag försöker utforma en pall som är exklusiv och så pass funktionell, både i användning och till utseende, att den får en så lång livslängd som möjligt i ett hem. Detta för att komma bort ifrån den slit-och-släng-kultur med billiga möbler av dålig kvalitet som vi köper och slänger utan någon som helst respekt.

3. BakgrundI detta projekt är hållbar utveckling, estetik och användning i fokus. I up-ptakt till examensarbetet gjorde vi ett grupparbete där vi designade ett ekologiskt och helt självförsörjande hus. Tanken var att vi skulle designa framtidens hus till en modern, framtida familj. Vi formgav det och desig-nade ett koncept.

�

Huset som vi i min grupp gjorde bygger på tanken om att ett kollektivt boende, med en privat och en gemensam del. Det bor fem familjer i varje hus som har en egen, mindre lägenhet var. Tillsammans har alla tillgång till en gemensam yta som ligger i direkt anslutning till lägenheten. I lä-genheten finns allt som behövs för att klara sig och leva helt privat i sin egen del, men man har även möjlighet att välja att öppna upp till den ge-mensamma delen för att få större utrymme bland annat. I den gemensam-ma delen har familjerna en gemensam tvättstuga, ett större kök och mat-plats, tv-rum, gemensamt växthus med mera. Tanken med det kollektiva utrymmet är att de boende tillsammans ska få en lägre energiförbrukning genom att de delar utrymmen samt att vi, i min arbetsgrupp, tror att det kommer att finnas ett större behov av mänsklig kontakt i och med att ensamhushållen blir fler och fler och att kärnfamiljens utseende utvecklas. Till detta hus har vi tänkt att det ska finnas arrangemang för samåkning, kollektiv veckohandling, kollektivtrafik och så vidare.

Vi har valt att utgå ifrån en utav familjerna som bor i detta femfamiljshus. Det är en 39-årig ensamstående mamma som bor där tillsammans med sin 8-åriga dotter. Uppgiften är här att designa en produkt som följer temat för hållbar utveckling samt passar in i familjens hem och fyller de-ras behov. Jag har valt att designa en kökspall.

3.1Syfte/VisionUtifrån ett hållbarhetsperspektiv så vill jag att denna möbel ska hamna så långt ifrån en slit-och-släng-produkt som möjligt. Pallen ska fungera lika väl för gammal som för ung och har som mål att stanna i brukarens hem så länge som möjligt, och kanske till och med gå i arv. Detta genom val av miljövänliga, genuina, exklusiva och hållbara material som är väl läm-pade för möbelns funktion. Slitage och åldring är också faktorer som ska räknas in i materialvalen då de bidrar till att möbeln åldras med värdighet och faktiskt kan bli vackrare med åren. Pallen ska vara så pass funktionell i både användning och utseende med tidlös skönhet, att det inte finns någon anledning att byta ut den mot en annan.

3.1.1 Motiv för val av arbeteMånga gånger är kökspallen den sittmöbel som man i sista hand tar fram för att erbjuda en extra sittplats till gästerna. Den är sedd som en ganska konventionell, vardaglig möbel, är ofta inte speciellt inbjudande att sitta på och inte heller något man egentligen vill ha framme på grund av dess utseende. Därför vill jag göra någonting nytt av denna möbel, som gör den mer attraktiv att använda i funktion av sittande, nående (till köksskåp och liknande) och utseende som främjar dess funktion.

�

3.2FrågeställningarHur använder man en kökspall?

Vilka funktioner vill användaren bli erbjuden av en kökspall?

Hur kan jag göra en pall som stannar i brukarens hem länge?

Vilka material är adekvata för en miljömässigt hållbar pall?

3.3AvgränsningarJag går inte in för att rädda världen i hållbarhetssynpunkt, men jag vill ändå göra en produkt som står för hållbarhet, som kanske kan föda en tanke hos brukaren och göra något på vägen.

4. Teoretiska förhållningssätt

4.1DesignbegreppJag har valt att utgå ifrån den designmetodik som jag i huvudsak blivit skolad med under mina år i Pukeberg, nämligen Klaus Krippendorffs teorier ur hans bok, The Semantic Turn. Jag har träffat Krippendorff då han föreläst hos oss och vi har studerat och praktiserat hans teorier och begrepp under utbildningen. Vissa utvalda begrepp kommer jag att ha i åtanke i utformandet av pallen.

Vi tolkar saker på olika sätt. Användaren ger produkten mening (”Mean-ing”) och detta innebär att en artefakt kan användas för olika ändamål av olika användare.

”Recognition Exploration Reliance” innebär att man känner igen en ar-tefakt, undersöker hur den fungerar och sedan använder den. Detta är en vanlig ordning som en användare möter nya produkter med. Det är vik-tigt att nya produkter har delar som känns igen, som till exempel handtag eller volymkontroll. Har designern ändrat utseendet för mycket på viktiga delar som behövs för att kommunicera dess funktion så kan det bli svårt för användaren att förstå hur produkten ska användas. Som designer är det viktigt att man försöker sätta sig in i hur andra tänker för att utforma produkter efter användarens behov (”Second Order Understanding”). Observationer, intervjuer och användartester är bra metoder att använda sig av för att få en bättre förståelse för användaren. Man kan också låta användaren delta och ge feedback vid utveckling av en produkt (”Delega-tion of Design”).

I begreppet ”Affordances” ingår att designers kan göra klart för vad kon-sekvenserna blir för användandet. Man kan säga att en artefakt genom sin design erbjuder användaren sin funktion genom att visa hur den ska

�

användas. Detta utan att vi ska behöva göra slutledningar om hur vi ska gå tillväga. Om användaren uppfattar att man kan göra på ett sätt med en produkt som faktiskt inte går så leder det till ett så kallat ”Breakdown”. För att undvika detta så är det därför viktigt att man tänker på i utformn-ingen av alla delar för att inga missförstånd ska behöva uppstå. Med hjälp av begränsningar (”Constraints”) kan man göra så att folk förstår hur olika produkter ska användas. Till exempel staket eller saxens utformn-ing innehåller begränsningar som begränsar antal möjligheter att använda produkten på.

Många sinnen spelar in när vi läser av en produkt (”Multisensory Redun-dancy”). Man ska i en produkt försöka ge samma ledtråd till användaren genom olika sinnen. För att till exempel designa en exklusiv i bil räcker det inte bara med att bilen har en spännande form – här försöker man ge köparen en helhetsupplevelse. Lukten spelar roll, ljudet vid dörröppning, låsning och ljudet av motorn, hur sätena känns, rattens grepp, handtag med mera.

Som designer ska man försöka tänka på alla personer som kommer i kon-takt med artefakten (”Stakeholders”), som är allt från producenter och leverantörer till säljare och användare med mera. Man måste tänka på funktion i alla steg och för alla som kommer i kontakt med produkten i utformningen av den.

4.3Designteoretisktförhållningssätt

4.3.1 Min roll som designerRollen som designer varierar beroende på projekt. Huvudsakligen ser jag det som att jag använder min kunskap och försöker se utifrån använda-rens perspektiv, utifrån uppdragsgivarens behov och även utifrån frågor som funktion, miljö och kontext.

Miljöaspekten är något som jag tycker är väldigt viktig. Miljödiskussionen som förs i samhället idag är något som alla stöter på och det är viktigt att vi arbetar tillsammans för en bättre miljö. Som designer ser jag det som min plikt att designa för en hållbar utveckling. Det är jag som ska utfor-ma morgondagens produkter och jag vill se till att det görs på ett sätt som är hållbart för framtiden i så många steg som möjligt i min design. Jag vill använda ekologiska material, försöka minimera energiförbrukningen vid produktion och designa möbler med en så tidlös form, bra funktion och god kvalitet så att möbeln får ett långt liv i användarens hem och inte blir någon slit-och-släng produkt.

�

4.3.2 Design för hållbar utveckling Det finns många parametrar att ta hänsyn till för att designa produk-ter för en hållbar framtid. I Design för hållbar utveckling (Ann Thorpe, 2007) tas det mycket grundligt upp hur allt hänger ihop. Nedan delar jag upp Thorpes teman under olika rubriker.

4.3.2.1 Designens påverkanDesigners tar sitt material från naturen, och därför påverkar design direkt miljön på ett eller annat sätt. Genom att design påverkar omgivningen kan den också uttrycka en social mening samt att den kan användas för att påverka försäljning på marknaden. Den har stor potential att främja hållbarhet och utveckla processer som främjar mänsklig välfärd i obegrän-sad tid, men när det gäller hållbar utveckling blir kampen för att balansera människa, maskin och marknad mer komplex när vi lägger till ekologisk hänsyn. (Thorpe, 2007)

4.3.2.2 Designens utvecklingEfter århundraden av hantverks– och konsthantverkstraditioner har massproduktion varit den moderna designens förutsättning. Den växte fram tillsammans med industrialiseringen och präglades inledningsvis av entusiasm för maskinernas spännande möjligheter. Men när den inled-ande förtjusningen mattades av så började designers få ett annat förhåll-ningssätt till maskinestetik och massproduktion. De identiska produkter som tillverkades gav upphov till en ny filosofi kring modern design. De ifrågasättande modernisterna föreslog ett mer avskalat formspråk med uttryck för funktion. Detta funktionstema är bäst fångat under mottot ”form följer funktion”. William Morris (1834-1896) grundade Art & Crafts-rörelsen och ansåg att formgivarna måste gå tillbaka till materia-lets sanna ursprung och att det måste bli bättre kvalitet. Detta förhålln-ingssätt antydde miljöhänsyn. Peter Behrens (1868-1940), sökte i sam-band med tidens filosofiska strömningar en mer rationell metod för att kunna använda industrin till att sprida goda sociala förändringar genom design. Bauhaus, den tyska konst- och designskolan (1919-1933) sökte också mer rationella förhållningssätt till design. Modernisternas avstånd-stagande från ytdekor blev alltmer tongivande under 1950- och 60-talen. Minimalisternas påverkan varade in på 70-talet.

Postmodernisterna gjorde revolt mot striktheten under modernismen. Designen lättades upp, blev mer lustfylld och började mer och mer fokusera på känslouttryck. Huvudtanken är att användarna lägger mening i föremålen som inte alltid är rationell, utan känslomässig, mänsklig och har med uttrycket att göra. Postmodernismen har sammanfallit med, och kanske till och med växt fram ur, konsumismen. Det är ett ekonomiskt synsätt där inslag i den postmoderna designen motsvarar konsumenternas önskemål och tilltalar dem också att bli kommersiellt framgångsrika. På

10

många håll är därmed nu god design detsamma som design som säljer. Tonvikten ligger på själva formgivandet, utseendet och föreställningarna kring varumärket som löften om ett bättre liv i association till varumär-ket. Dessutom är det vanligt att produkterna har en kort livscykel och att deras utseende ofta uppdateras så att de kan locka till sig kunderna innan den tidigare versionen är utsliten. Att möta konsumenternas önskemål är något som är genomgående i de olika designområdena. Inredning har fått ett uppsving med en gör-det-själv-kultur och tillgång till billiga möbler från varuhus som IKEA. Reklam och marknadsföring för varumärken och digitala försäljningsmiljöer har blivit viktigare områden för grafisk form. (Thorpe, 2007)

4.3.2.3 Dagens designTrots att säljkapacitet har blivit ett dominerande kriterium för framgång-srik design, vägrar frågor som har med hållbarhet att göra att helt förs-vinna. Man finner bland annat design som inte börjar med formen eller föremålet utan istället försöker börja med att förstå användarna och deras kontext. Kriteriet blir istället här att framgångsrik design är design som underlättar för användarna. På grund av miljöförstöringen har även grön design och ekodesign tillkommit. Hållbar design innefattar designteori och designmetoder som stimulerar miljömässiga och sociala förutsättnin-gar som främjar mänsklig välfärd under obegränsad tid. (Thorpe, 2007)

4.3.2.4 Orsaker till miljöproblemDet finns i huvuddrag tre olika sätt som människans designverksamhet stör naturens sätt att omfördela material. Först är det vår höga hastighet av materialanvändning som gör att naturen inte hinner reproducera ma-terialen i samma takt som vi avverkar dem. För det andra så har vi börjat påverka naturens kretslopp med vårt sätt att både använda och kasta bort material. Till sist hämtar vi mer material från litosfären och sprider dem till de andra sfärerna, vilket skadar de levande systemen. På jorden har vi fyra olika sfärer: atmosfären (luft), biosfären (det levande på jordytan), litosfären (berggrund och mineraler från jordskorpan) och hydrosfären (vatten).

Delar man den produktiva jordytan på antalet människor så har vi endast en femtedel av vad som krävs, för en människa med en livsstil från väst-världen, att kunna försörja sig på. Det skulle behövas tre jordklot för att ge världens befolkning samma livsstil som i västvärlden.

Ett dramatiskt skifte av sfärskällan för material inträffade under den in-dustriella revolutionen. Före industrialiseringen hämtade vi större delen av våra material från biosfären. Idag hämtas mer än 70 procent av materi-alet från litosfären.

Upplagringen av litosfärmaterial i biosfären är ett bekymmer av flera skäl. Många av dessa ämnen är för det första giftiga när de släpps ut i bios-

11

fären. Det andra problemet när det gäller omfördelning av litosfärmaterial är hastigheten och den omfattning som vi använder ämnena, eftersom de inte kan förnyas annat än inom miljontals år. Litosfärmaterial kan inte utan vidare flyttas bort från de andra sfärerna eftersom de är så kring-spridda. I stort sett beror våra miljöproblem på den snabba resursför-brukningen, som är snabbare än resursförnyelsen, och på omflyttningen av sfärmaterial. (Thorpe, 2007)

4.3.2.5 ÅtervinningDen vanligaste tanken med att cirkulera material som används av män-niskans design är återvinning. Det är det ytligaste argumentet för ”miljövänliga” föremål, att de kan återvinnas. Teoretiskt sett kan nästan allt återvinnas, men det behövs någon som samlar ihop det, sorterar det och bearbetar det på nytt. Problemet blir att det inte existerar några återvinningssystem för annat än de vanligaste återvunna materialen (stål, aluminium, glas och papper).

Ändå är tanken bakom återvinning god och lånar sina principer från na-turens kretslopp. Dock har mänskliga återvinningssystem hittills haft sto-ra svårigheter med att strukturera och koncentrera material lika bra som naturen. För det mesta så sänker faktiskt återvinningen materialkvaliteten, något som resulterar i ”down-cycling”, det vill säga återvinning (”recy-cling”) till det sämre. (Thorpe, 2007)

I första hand blir material mindre koncentrerade på grund av förorenin-gar. En artefakt är i de flesta fall gjord av många olika material som kan vara svåra att separera från varandra. Ett alternativ till ”down-cycling” är ”up-cycling”, återvinning till det bättre. Det innebär att materialet görs om till ett högkvalitativt (strukturerat och koncentrerat) material.

För att stoppa den snabba, storskaliga fördelningen av material från litosfären till andra sfärer finns det förslag på en metabolism för mate-rialflödena. Man klassificerar alla material som antingen organiska eller tekniskt framställda, syntetiska näringsämnen. Organiska ämnen är ofta biologiska (naturliga) och bryts ned på ett säkert sätt. Syntetiska näring-sämnen får stanna inom en sluten industriell ämnesomsättning, eftersom de är olämpliga för nedbrytning i naturliga system. Detta koncept är ett system som skyddar naturen, samtidigt som den möter våra moderna materialbehov. Men det är dock svårt att få det att fungera i verkligheten. Många produkter innehåller både naturliga och syntetiska ämnen, men det är svårt att urskilja dem samt att ett enda ämne kan innehålla både organiska och syntetiska ämnen. Många ämnen i det industriella syste-met som verkar vara organiska, behöver faktiskt inte vara det, eftersom de förorenats under den industriella bearbetningen. (Thorpe, 2007)

1�

4.3.2.6 EkonomiDesigners har haft en viktig roll när det gällt att driva fram ekonomisk expansion. Det startade med industrialiseringen under 1800-talet och födelsen av den industriella konstnären, vars jobb det var att förmänskliga de maskintillverkade varorna för att hålla uppe deras attraktionskraft på konsumenterna så att försäljningen kunde öka och marknaden expandera.

Dagens designers som försöker minska den ekologiska påverkan från sina artefakter börjar ofta med materialet. Dock är detta ekologiska, bättre material ofta dyrare än det andra konventionella, ekologiskt skadliga. De-signers liksom affärsfolk är fångna inom det nuvarande marknadsdrivna systemet att mäta tillväxt och framsteg. Offentliga och icke-vinststyrda organisationer har fört fram åtskilliga metoder för att lösa detta problem, såsom regleringar, märkningar och kampanjer för att väcka konsumenter-nas medvetenhet och standarder (t.ex. svanen- eller återvinningsmärknin-gen).

När en artefakt består genom tiden, blir den en klassiker och fortsätter att efterfrågas. Den behåller sitt värde över tiden – och kan även få ökat värde. Denna sorts klassiker är dock undantaget, inte regeln. Marknad-sregeln utgår ifrån att allt, från pengar till material, kommer att ha lägre värde i framtiden än det har idag. Om man behåller sin klassiker i femtio år istället för att köpa fem eller tio sämre produkter av samma slag som man ersätter då man förändrar så kan man tjäna på det, även om klassik-ern har ett betydligt högre pris. Att beräkna nuvärdet av framtida in- och utbetalningar kan verka som ett bra alternativ. Så länge som vi i första hand bryr oss om pengar har vi en tidspreferens – vi vill hellre ha pengar nu än i framtiden.

Det är viktigt att komma ihåg att all affärsverksamhet utförs av män-niskor med en lång rad olika värderingar. Som individer erkänner vi att vissa saker har ett så oändligt högt värde att de är omöjliga att prissätta. Det finns saker vi kan göra för att stå emot den privata sektorns sätt att behandla dessa företeelser som är svåra att prissätta.

En variant är filantropi, eller välgörenhet. Många företag, särskilt stora multinationella företag bildar icke-vinstdrivande sidogrenar för att skapa ”good will” och höja värdet på sitt varumärke. Stiftelserna arbetar i regel för att hjälpa till på områden som är underförsörjda på marknaden, med till exempel utbildning, miljö och hälsa.

Ett annat sätt är aktieägaraktivism och etiska investeringar. Tanken här är att människor som äger aktier i ett företag skall spela en aktiv roll när det gäller att påverka företagets verksamhet, som att få rösta om vissa av företagens aktiviteter, eller ordna protester mot vissa av företagens handlingsprogram. I etiska placeringar förvissar sig investerarna om att de placerar sina pengar i företag som uppfyller sociala och miljömässiga

1�

kriterier, till exempel att de använder hållbart skördat virke eller betalar rättvisa löner till arbetare i andra länder. Eftersom design kan påverka detta kan hållbart designade produkter vara ett sätt för ett företag att dra till sig investeringar från insiktsfulla investerare.

Företaget kan också åta sig ett socialt ansvarstagande som tar sig uttryck i etiska affärsprinciper. Olika principer har utvecklats, vanligtvis i samar-bete mellan företag och icke-vinstdrivande organisationer. Principerna är inriktade på miljö och social verksamhet. Företagen gör ett offentligt ut-talande och antar principerna som sina egna och kan sedan frivilligt rap-portera hur de följer upp dem.

I en del fall erkänner bolagen att deras finansiella intressen gör det svårt för dem att på egen hand arbeta för hållbar design. En del företag väljer då att ingå partnerskap för hållbarhet och därmed samarbeta med ett företag som står för hållbar design och därmed ändå förbättra sitt ansikte utåt. Till exempel har McDonalds samarbetat med Enviormental Defense Fund för att ta fram miljövänliga förpackningar

Hållbar design kan ge en konkurrensfördel på marknaden. Detta är håll-barhetens affärsmässiga sida, eftersom pengar som sparas genom effektiv-itet kan ge företaget finansiella fördelar. (Thorpe, 2007)

4.3.2.7 KulturMänniskan har med sin design i alla tider försökt tillfredställa praktiska och emotionella behov. I funktionella avseende har designers försökt möta behov hos användaren. Emotionellt försöker designers skänka njutning både för sinnena, som visuell skönhet, och för intellektet, som charm och kvickhet. Det blir en utmaning i att balansera lösningens funktionella och emotionella delar för att lösa spänningen mellan behov och begär. Egent-ligen är det inte så mycket utöver mat för dagen och tak över huvudet som bidrar till välbefinnandet. Inre metoder för att möta behov fungerar bättre än yttre. Designen har en nyckelroll när det gäller att tillhandahålla yttre föreställningar och artefakter som vi använder för att svara upp mot behoven. Vi har fått en materialistisk kultur. Förr var några få saker våra personliga ägodelar och allmän brist på materiella varor i regel, men i vår nuvarande situation finns det mer än nog med varor, och konsumismen i väst är baserad på individuella begär snarare än behov. Vårt förhållande till artefakter har blivit allt tätare och mer komplext. Det är inte bara antalet artefakter som har ökat, utan även mängden material som vi tillverkar dem av.

Vi har nu en passiv ”tittarkultur” i västvärlden. Det är en virtuell realitet om invaderar våra liv, från reklam på busshållplatser, tv, webb och da-taspel. Design har en stor roll när det gäller att skapa föremål och bilder inom denna visuella sfär, så det är viktigt för oss att fundera över hur mycket den dominerar som kommunikationsform och hur den hjälper

1�

och stjälper vårt välbefinnande. Med tanke på hur mycket tittarkulturen dominerar kommer också vår uppmärksamhet att riktas på yttre och i stor utsträckning materiella ting för att tillfredsställa våra behov, och stänga ute de inre. Det visuella ger ofta en kortsiktig och flyktig pseudotill-fredsställelse som lämnar en otillfredsställd känsla efter sig. Materialism och visualitet pressar oss att lita mer och mer på ting och yttre sken för att tillfredställa våra behov. Att använda det yttre blir en ersättning för verklig mening och erfarenhet. Materialismen får oss att tro att man kan definiera sig själv genom materiella ägodelar och fysiskt utseende.

Materialismen är inte bara dålig. Våra artefakter kan ju också bidra till vårt funktionella välbefinnande. Men artefakter kan även bidra emotio-nellt till mänskligt välbefinnande, och det är denna känslomässiga dimen-sion hos artefakterna som har förändrats med tiden. Förr stod individerna närmare själva skapandet i överlevandet, underhållning och avkoppling. I denna betydelse var tillverkningen och användningen av artefakterna viktigare än att köpa dem. Förr hade artefakterna även mycket starkare band till framtiden, eftersom det mesta passerade från en generation till en annan.

I vårt århundrade saknar vi i allmänhet de allmänt accepterade sociala rit-ualerna och andra sociala markörer som historiskt stödde den personliga identiteten, kulturella meningen och sammanhållningen i samhället. Des-sa riktiga sociala, symboliska resurser som vi alltmer förlorat, har ersatts med materiella ting för några av dessa sociala markörer. Detta fungerar till viss del eftersom de ting vi äger visar upp den identitet som andra kan se och även om den inte är genuin så kan den ge ett sken av det. I detta avseende kan ägandet och uppvisandet av materiella ting konstruera och rekonstruera individuell identitet, sociala relationer och mening i en värld som snabbt förändras.

Enligt Thorpe så visar forskning att materialistiska värderingar uppkom-mer hos människor som inte fått sina behov av trygghet och identitet tillfredställda. Dock så tillfredställer inte de materialistiska värderingarna dessa behov, utan förvärrar snarare bristen på lycka. Materialismen blir ett substitut för trygghet, skänker falsk självkänsla, tränger ut meningsfulla relationer och minskar de egna personliga uttrycksmöjligheterna.

Vi är översvämmade av artefakter och bilder, som för fram budskap om hur viktiga de är för vår identitet och våra möjligheter. I viss utsträckning tar vi emot de kommersiella budskapen, kodar av dem, och antingen ac-cepterar eller avvisar dem utifrån egen bedömning. Men som känslova-relser blir vi engagerade i drömmar och begär; vi har psykiska behov av kärlek och att bli accepterade. (Thorpe, 2007)

1�

4.3.2.8 Reflektioner kring mina urval av Thorpes textAtt skapa en ny produkt innebär energiåtgång och ger upphov till ännu fler produkter som vi egentligen inte har något absolut behov av. Det miljövänligaste alternativet skulle egentligen vara att inte producera något över huvudtaget och återgå till det självförsörjande bondesamhället. Men vi lever på 2000-talet och jag är designer, en person som gillar att få ut-lopp för sin kreativitet med att designa nya produkter som kan ge värde för en köpare. Jag tänker fortsätta med det och så även andra så länge det finns en efterfrågan, men för att kunna stå för det så vill jag själv göra det ur ett miljövänligt perspektiv.

Utifrån denna text ser vi att praktiskt taget alla steg i produktens livscykel påverkar miljön. Det handlar om material, produktion, hållbarhet och liv-et efter produktens död. Jag vill försöka få in så många aspekter av hållbar utveckling som möjligt i min produkt. Jag vill använda mig av naturliga, rena, nedbrytbara material från biosfären (det levande på jordytan). Ma-terialen ska vara hållbara och slitstarka för att ge möbeln ett långt liv. Jag vill använda mig av material där slitage bidrar till skönhet med möbelns ålder istället för att bli något fult som man slänger på grund av detta. Min produkt ska ha en lång livslängd och vara så pass funktionell och tidlös i sin form att den gärna stannar i användarens hem en hel livslängd och kanske till och med kan gå i arv. Den ska fungera lika bra för gammal som för ung.

5. Tidigare forskning och egen researchFör att få lite mer bakgrund att jobba med inför utvecklandet av min pall så har jag gjort egen research i form av observationer och intervjuer samt tagit reda på standardmått för sits och trappsteg.

5.1Egenresearch

5.1.1 Observationer och intervjuerJag har intervjuat och observerat sex olika personer av olika ålder, kön och boendesituation. (Se bilaga 1) Dels har jag tittat på de aktiviteter som sker i köket, om det finns en pall i hemmet i nuläget, i så fall hur den används samt om det finns önskemål på förbättring av pallen hos använ-daren eller liknande.

5.1.1.1 Besök 1Den första personen jag var hos är en 38-årig kvinna som bor i ett torp på Öland ihop med sin 13-årige son. Hon har ett ganska litet kök som precis rymmer möblering för ett matbord med fyra tillhörande stolar. I hennes kök finns ingen kökspall. Dels för att det är så låg takhöjd i köket så hon

1�

når allt hon behöver i skåpen, men dels också för att hon inte har någon plats att ställa den på inne i köket. Men hon nämner att hon gärna skulle vilja ha en pall om hon bara hade plats. De är smidiga och kan användas till mycket.

5.1.1.2 Besök 2Det andra besöket blev hos en familj som består av en kvinna på 51 år, en man på 50 år och deras 18-åriga dotter. De bor i en villa i Kalmar. De har ett ganska rymligt kök och högt i tak. Pappan och dottern är långväxta så båda kan nå upp till de översta hyllorna i köksskåpen, men inte så att de når ända längst in, men för det mesta behöver de i alla fall inte använda något att stå på för att nå. Mamman är däremot lite kortare så hon brukar ta hjälp av en stol eller av kökspallen. Just när jag är på besök så står pal-len intill väggen med en stor blomkruka på. Vid de tillfällena då pallen används för något annat så drar hon hellre fram stolen för att stå på då det går snabbare än att börja flytta på det som finns på pallen. Pallen är ganska låg och bred och har inga trappsteg för att underlätta att komma upp till översta ytan, men i och med att den är lägre så medför den ändå en lättare stegrörelse än att häva sig upp på stolen i stående position. Nu är familjen i ganska bra form och inte för gamla med ledont eller liknande, så de har inga problem att ta sig upp på stolen för att nå längre upp, så detta är inget problem för dem.

De berättar att pallen använts till mycket genom åren. När barnen var små så användes faktiskt pallen många gånger som barnbord. Dess rek-tangulära form blev med en duk ovanpå det perfekta bordet för de små barnen att sitta vid då familjen hade mycket folk på besök och inte till-räckligt med bordsplats. Den används heller inte bara i köket utan har kommit väl till pass vid vägg- och takmålning, uppsättning av gardiner samt vid städning ovanpå de höga vitrinskåpen etcetera. Annars kommer den även väl till pass när man behöver en extra sittplats snabbt.

5.1.1.3 Besök 3Vid det tredje besöket var jag hos en 25-årig kille som bor i en stor 1,5:a i Karlskrona. Han bor på vindsvåningen med lite speciella vinklar och har inte så högt i tak. Därmed når han också allt han behöver i lägenheten. Sett till sittmöjligheter så har han ett matbord med fyra tillhörande stolar och en tresitssoffa att tillgå. Ofta har han inte problemet att det kommer så mycket folk att han inte har plats för alla, men visst har det hänt någon gång.

5.1.1.4 Besök 4Här var jag på besök hos en 47-årig kvinna som bor tillsammans med sin 17-årige i en bostadsrätt med tre rum och kök i Kalmar. Lägenheten har en hög takhöjd som gör att hon ofta använder en stol för att nå upp till det hon behöver längst upp i köksskåpen och annat i lägenheten. Hon

1�

är väldigt inredningsmedveten och har ett ganska avskalat hem, utan för mycket grejer. Då hon får besök från många som vid födelsedagar eller liknande så brukar det råda brist på sittplatser och ofta försöker hon låna ihop extra stolar av bekanta för tillfället. Hon har ingen kökspall i sitt hem på grund av att hon tycker att de är så fula, så hon vet inte vart hon skulle ha den i så fall. Troligen skulle den placeras i städskåpet, i hallen, så att man slipper se dem, men samtidigt så är det ju i köket man behöver den och direkt, för annars blir det ju ändå att man tar en stol och ställer sig på för att det går snabbare. Hon har inga problem med att använda stolen för att nå, men nämner också att hennes mamma, som har ont, al-drig skulle klara av det. Hon skulle gärna vilja ha en pall också på grund av att den erbjuder en extra sittplats då det behövs ibland. Hon gav ett förslag om att jag skulle designa en pall som gick att fälla ihop och hänga på väggen och som i hopfällt läge bildar ett intressant mönster eller blir som abstrakt konst som hänger på vägen.

5.1.1.5 Besök 5Här besökte jag en 23-årig tjej som bor i en stor etta i Kalmar. Hon bor på en vindsvåning och har en låg takhöjd. Hon når det mesta som hon behöver, men det djupa köksskåpen i kombination av hennes korta längd gör att hon måste ta hjälp av en pall för att nå allt. Pallen är egentligen en fotpall från vardagsrummet, men då kök och vardagsrum ligger intill varandra så vandrar pallen runt lite emellan rummen och har egentligen ingen bestämd plats. Pallen används till mycket som fotpall, för sittande, databord, avlastning. På mornarna brukar pallen flyttas ut i hallen där hon har sin bästa spegel där hon fixar håret, så då används pallen som avlast-ning för hårtork, plattång och hårstylingprodukter. Pallen som hon nu har är ganska låg, 35 cm, så hon har inga problem att komma upp på den, men ur nående-syfte så tycker hon att den skulle kunna vara lite högre, samt även vid sittande, men i så fall skulle hon vilja ha ett trappsteg så att det inte är kämpigt att ta sig upp på den och hon föreslår att man skulle kunna ha ett utfällbart sådant så att inte pallen alltid ser ut som en trappa, då hon vill att den ska fungera i vardagsrummet som sittmöbel också.

5.1.1.6 Besök 6Här besökte jag ett äldre par på 88 år som bor i ett hus i Byxelkrok på norra Öland. De har en pall i sitt hem som oftast kommer till använd-ning i köket. Köket och hallen ligger i anslutning till varandra och pallen har sin plats i hallen precis bredvid dörren som går till köket. Oftast så används inte pallen till nående då den är ganska hög och inte har några trappsteg. Då fungerar det lika väl att ta en köksstol om man behöver komma upp till något. Kvinnan har besvär med lederna så hon ger sig aldrig på att ta sig stående upp på en stol eller pall, men mannen är däre-mot lite piggare i benen så för honom så går det, men inte så kvickt. Det

1�

blir ett ganska högt steg för honom att ta i ett svep och han får ta lite sats innan.

Pallen de har tas oftast fram då barn och barnbarn kommer på besök och stolarna börjar tryta, men även om den har en bra sitthöjd anpassad till köksbordet så är det den man väljer sist.

5.1.1.6 ReflektionerJag har besökt sex olika personer med olika beteendemönster och behov av pallar i sina hem. Det som jag dock ser gemensamt för dessa personer är att de vill ha en sittyta för att erbjuda gäster en extra sittplats. Ett trappsteg är något som också verkar vara aktuellt då jag vill ha en så an-vändarvänlig möbel som möjligt som ska göra att man utan ansträngning i alla åldrar kan ta sig upp till översta ytan för att nå vad man behöver. Den traditionella kökspallen ses lite som en ”skäms-möbel” som inte är något man helst vill ha framme då den inte är så snygg. Pallen verkar van-dra runt i hemmet och används till väldigt mycket vilket jag ska försöka ha i åtanke när jag designar den och att kontexten då kan variera.

5.2Måttochstorlek

5.2.1 SitsEnligt boken Sittmöblers mått (Erik Berglund, 2004) bör en ergonomisk sittmöbel ha en sitthöjd på mellan 40-45 cm. Sitthöjden påverkas av sitsens lutning och stoppning som är ett viktigt mått i relation till bord-shöjden. Många stolar har en bakåtlutad sits som medger att man bättre kan utnyttja ryggstödet som tar upp en del av kroppstyngden, ryggen får vila och trycket mot sittbensknölarna avlastas. När man lutar sig framåt har en bakåtlutande sits en negativ effekt genom att ryggsvanken tenderar att rätas ut, vilket av många anses kunna leda till besvär vid långvarigt sit-tande.

Sitsen kan vara plan, men bör då vara stoppad. En stoppad sits har un-gefär samma effekt som en skålad sits, det vill säga den fördelar krop-pens tyngd mot sitsen över en större yta. Det hårda trycket mot sittben-sknölarna avlastas. En cirka 3 cm tjock stoppning med god bärförmåga ger lagom mjukhet.

Sitsen bör vara minst 40 cm bred, men för kortvarigt sittande kan ett mindre mått accepteras. Sitsen måste ha en tillräcklig bredd för att ge ett gott stöd. Den ska också medge omväxlande sittställning och inte låsa den sittande till ett och samma läge.

Riktvärde för sitsdjupet är cirka 42 cm. Sitsdjupet måste vara anpassat så att den sittande når till ryggstödets nedre del utan att sitsens framkant trycker i knävecket. Ett för litet sitsdjup kan å andra sidan ge benen otill-räcklig stödyta.

1�

5.2.1.1 ReflektionDe mått och rekommendationer som nämns i Sittmöblers mått är till för ergonomiska sittmöbler med ryggstöd, alltså stolar. Eftersom jag i mitt fall designar en pall så sitter man på ett lite annat sätt där. Det gör till ex-empel att det inte finns någon mening med att ha en lutning på sittytan. Det finns inget ryggstöd som möter upp sittytans lutning som ger stöd och avlastning och därmed blir det mer negativ än positiv effekt att ha detta. Sittytan kommer eventuellt även att användas till att stå på då man behöver pallen för att nå upp till köksskåp eller annat. Det är också en anledning till att jag inte vill ha någon lutning på sittytan. Även skålning känns omotiverat i detta syfte, så jag kommer istället att välja en plan yta med stoppning för att möta behoven av god sittkomfort, men samtidigt lämplighet för stående.

En kökspall är ofta inte något som man sitter på en längre stund, så jag ser det inte som ett krav för mig att utforma den ergonomiskt ultimata pallen, men jag vill ändå ha en god sittkomfort så att pallen inbjuder till sittande.

5.2.2 TrappstegMed lite olika uppgifter från källor så summerar jag att den vanligaste steghöjden är mellan 17-20 cm (enl. arkitekt Lars Einar Eriksson 1957 och (www.byggahus.se)

Stegdjupet bör vara minst 250 mm i gånglinjen. Många arkitekter an-vänder en lathund för beräkning av bekvämlighet i trappor: 2 steghöjder + stegdjupet = 630 mm. Formeln visar att om man väljer ett större steg-djup ska man minska steghöjden för att få en bekväm trappa att gå i. Steghöjden ska dock aldrig överstiga 200 mm. (www.byggahus.se)

5.2.2.1 ReflektionEfter undersökning av mått på trappsteg så kan jag summera att höjden ofta är på mellan 17-20 cm. Måttet gäller för trappor, men till pallen finns det egentligen bara behov av ett trappsteg för att komma upp till den översta ytan. Därmed skulle man eventuellt kunna tänja på dessa gränser då det inte kommer att ske någon långvarig upprepad rörelse, som upp för en trappa då det kan bli jobbigt att ta sig upp om alla trappsteg är lite för höga. Ser man på trappstegens djup så finns det ju till och med de pallar som har trappsteg med endast 10 cm i djup, så där behöver man nog inte nödvändigtvis gå efter rekommenderat djup på 25 cm, som egentligen är för trappor.

�0

6. DesignprocessenDesignprocessen är den process som man går igenom för att nå fram till en slutprodukt. Den kan se ut på många sätt beroende på projekt och person som jobbar med det, och är sällan en rak linje från A till B. I min designprocess i detta projekt har jag använt mig av olika arbetsmetoder som dels designmetoder som brainstorm, funktionsanalys och ITK och arbetsmetoder som Workbookmetoden och en längre skissprocess i 2D, 3D, olika skalmodeller och 3D-program. Jag har haft många ställningsta-ganden att göra i materialvalen och har därför tagit reda på olika materi-als egenskaper.

6.1ArbetsmetoderDet finns många metoder att använda sig av för att ta sig fram genom designprocessen. Syftet är att metoderna ska göra det lättare att kunna arbeta sig vidare genom processen med hjälp av gallring av idéer, ställn-ingstagande till olika valmöjligheter och att lättare kunna reflektera och utvärdera sitt arbete. Jag har använt mig av följande designmetoder i min designprocess: brainstorming, ITK, moodboard, funktionsanalys, work-bookmetoden, skisser i 2D och 3D samt användartester.

6.1.1 BrainstormingBrainstorning är en metod som vanligtvis tillämpas precis i början av ett projekt. Metoden har till syfte att bryta det vanemässiga tänkandet och förse oss med ett stort antal idéer att välja ifrån.(Louise Häggberg 2002) Är man flera deltagare vid en brainstorming så är det bra att utse någon som skriver ned samtliga idéer som kommer fram, då själva nedtecknan-det annars kan stoppa upp den idéskapande processen. I den inledande fasen bedömer man inte någon idé, utan försöker bara få ut allt som man kan tänka sig oavsett hur orealistiska och galna idéerna än kan tyckas vara. Först när brainstormingen är klar bör man gå vidare och gallra bland idéerna.

6.1.1.1 Min brainstormI detta projekt så gjorde jag brainstormingen själv, vilket gör att man inte får idéer från andra håll. Detta kan vara en nackdel då man bara har sig själv att bolla med och man då inte får förslag från annat håll och från någon som kanske tänker i andra banor. Men den här första idékläck-ningsprocessen är ändå en av delarna som jag tycker är roligast i design-processen så jag tycker att jag har producerat många intressanta idéer som jag kan jobba vidare med.

Min brainstorm var först i textform där jag skrev upp alla möjliga idéer som först kom till mig, materialalternativ, konstruktionsvarianter med mera. Men att brainstorma i ord kring ett så pass väldefinierat koncept

�1

som jag har, gav mig inte så mycket då jag snarare i detta stadium behöver utveckla idéer om utseende och form. Att försöka beskriva en visuell form i ord är betydligt mer komplext än att arbeta i samma kommunikations-form som den visuella formen är i. Med det menar jag att det blir lättare att bara rita upp den och se den istället, så därför gick jag över till att brainstorma i visuell form, genom skisser i både 2D och 3D.

Här har jag inte alls tänkt på några nödvändiga funktioner, material eller liknande. Detta för att våga testa alla olika möjligheter och uttryck så att man inte begränsar sig i början. Även om det inte finns någon mening med en del av alternativen och man redan från början vet att man inte kan använda sig av just dessa så kan det ändå leda vidare till något annat som man kan ha nytta av. En form eller idé kan till exempel associeras till något som kan leda vidare till något annat.

6.1.3 Identity Tool KitITK är en metod utformad av professor Henriette Koblanck som kan fungera som en kommunikation mellan uppdragsgivare och designer, eller för designern själv. Den används för att i ord och bild klart definiera rikt-ning och mål inom ett projekt.

6.1.3.1 Stateboard

Första delen i ITK är Stateboard, som jag har utnyttjat för att beskriva dagens utbud av kökspallar som finns i våra svenska hem.

Bild 1, ITK: Stateboard

Jag tycker att dagens traditionella kökspallar ofta är ändamålsenliga och funktionella avseende av erbjudande av sittande och trappfunktion vid nående. Dock är de oftast tillverkade helt i trä, vilket inte ger en optimal sittkomfort, samt att de i funktion av utseende inte heller alltid är den mest spännande möbeln.

��

6.1.3.2 PositionboardEn positionboard beskriver utifrån ytterligheter och motpoler var kök-spallar generellt står idag, samt i vilken riktning som jag vill positionera den kökspall som jag ska göra.

Bild 2, ITK: Positionboardboard

Jag vill röra mig bort från kortlivade trender och billiga, dåliga material mot en mer långlivad produkt av bra, påkostade material och en tidlöshet i sin design som fungerar över tid.

6.1.3.3 FutureboardFutureboarden visar vad man vill eftersträva för uttryck och sammanhang. Det blir en första visualisering om hur produkten förhoppningsvis kan komma att uppfattas.

��

Bild 3, ITK: Futureboard

Jag vill sträva efter att göra en möbel som är funktionell i användning och utseende, ändamålsenlig och praktisk. Det ska vara klassisk och ha en tidlös form som är bestående och är av påkostad, god kvalitet. Jag vill att den ska kännas välkomnande och inbjuda till användning samt att jag vill att den ska ha en genuin känsla med naturliga, organiska material som åldras med värdighet.

6.1.5 FunktionsanalysFunktionsanalys är en metod som kan fungera som en slags checklista där de krav och önskemål om produkten blir tillgodosedda. Det ger en enkel översikt på projekt och ger en bra översikt på de funktioner som produk-ten ska erbjuda. Funktionerna delas in i olika kategorier, huvudfunktion (HF), nödvändiga funktioner (NF) och önskvärda funktioner (ÖF) (Häg-gberg 2002).

6.1.6 WorkbookmetodenWorkbooken används som en slags arbetsbok – ett verktyg för kommuni-kation, dokumentation och reflektion. I den samlar man all information

��

som text, skisser, bilder, foton samt reflektioner som görs under projektets gång. (Koblanck 2007)

6.1.6.1 Min workbookI det här projektet har workbooken varit ett bra verktyg för mig för att få en bra överblick över arbetet där man kan gå tillbaka till idéers ursprung för få fokus och se vart man är på väg.

6.1.7 SkissprocessI skissen kan man testa på olika lösningar på problem, olika former, funk-tioner och så vidare.

Hjärnan, handen, pennan och papperet är de viktigaste verktygen för en designer. Med hjälp av dessa kan man i skissen testa olika former, funk-tioner och visuellt testa olika lösningar på problem.

Skisserna blir som utkast för vart man befinner sig i sin process just nu, som man sedan jobbar vidare på för att lösa allt som behöver lösas. Likt hur en journalist skriver ett utkast till en artikel så blir skissen ett liknande underlag som man jobbar vidare på, fast i visuell form.

6.1.7.1 2D-skissEfter brainstormingen gallrade jag bland idéerna och valde ut vissa in-tressanta alternativ att gå vidare med och undersöka ytterligare i skissen. Det var pallvarianter av ganska olika former med fokus på olika funktion-er för att testa lite olika varianter, men gemensamt för dem var en sittyta i kombination av ett trappsteg för att komma upp till den översta ytan som man kan använda för att nå. Efter undersökande skissarbete, bollande och rådgörande vid handledning så har jag börjat fastna för en mer lådformad modell som både erbjuder en bekväm sittyta, ett utfällbart trappsteg samt förvaring, som känns intressant. Tanken var att den ska vara helt eller delvis i skinn för att både få mjukheten och en mer inbjudande känsla för sittande, samt att den också då blir lättare att hålla ren från smuts till skillnad från tyg om det kommer spill på.

��

Bild 4, idéskisser

Jag började skissa vidare på olika lådformade modeller för att inte bestämma mig direkt för första bästa. Det var med varierande vinklar, olika ben och med fokus på olika funktioner.

Bild 5, idéskisser lådformer

6.1.7.2 3D-skiss i skalmodellerUtifrån mina 2d-skisser byggde jag vidare på de boxiga former som jag fann intressanta. Detta för att få känna mer på deras volym och få en bättre uppfattning om hur de upplevs. Jag testade olika lösningar, olika

��

former och funktioner. Jag skissade också i 2D parallellt för att testa olika varianter och se kombinationer med läder och trä. Jag har tittat mycket och inspirerats av gamla resväskor, fiskelådor och dragspel. Stilen tilltalar mig och jag gillar att formen i hopfällt läge är ganska enkel och ”tyst” och att det sker en typ av transformation när formen vecklas ut. Under en handledning så fick jag rådet att specificera vad som ska förvaras i utrym-met inuti. Tankarna rör sig kring skoputsargrejer eller sygrejer som dels är något som inte alltid har en självklar plats i hemmet och något som man gärna inte har framme, som också skulle kunna passa stilen som jag är ute efter på min möbel.

Bild 6, skalmodeller i 3d

6.1.7.3 3D-skiss i full skalaFör att få en känsla av hur de mått och proportioner som jag har tänkt mig i skalmodellerna kommer att se ut i verklig storlek så har jag nu testat att bygga upp en pappersmodell i fullskala. Den känns bra, men behöver givetvis filas på.

Bild 7, skissmodell i 3d, fullskala

��

6.1.7.4 Mer ingående 2D-skisserFrån början hade jag tänkt att pallen eventuellt skulle vara klädd helt i läder, men har insett att detta kanske inte är det mest optimala för använ-dning av en möbel man också ska kunna gå på. Läder blir halt efter ett tag, så därför skulle jag behöva ett material med mer friktion så att man står stadigt på den. Men lädret är ändå något som jag vill ha med så jag har testat med olika läderdetaljer, olika varianter som bältesliknande kon-struktioner runt pallen, läderslejfar med tryckknappar på som kan fungera som ett lås på den utfällbara trappdelen. Dels har jag testat olika former, men också olika placering av dem på pallen.

Bild 8, 2d-skisser

Benen som ska finnas undertill är tänkta för att lyfta upp lådformen en liten bit från golvet för att pallen inte ska få för tungt och massivt intryck. Jag vill också att benen ska ha en viss slankhet med en vinkling som ger benen ett mindre mått nertill mot upptill. Även detta för att ge pallen ett lättare uttryck. Jag har testa olika vinklingar och andra lösningar på hur fötterna kan se ut.

6.1.7.5 CAD-skisserCAD är ett 3D-program där man ritar upp sina produkter efter fasta mått enligt ritning. I programmet kan man vända och vrida på tinget åt alla håll och kanter och se det från alla vyer samt visualisera dem i de ma-terial som man har tänkt ha, för att få en bild av hur det ungefär kommer att se ut i verkligheten. Jag upplever att jag får en mer exakthet då jag ritar i cad mot bilderna som jag får fram genom mina skisser för hand. Så där-för brukar jag testa i cad utifrån de handskisser som jag har sedan tidigare

��

för att få det lite mer exakt och definiera för mig själv hur jag vill göra med alla smådetaljer.

Bild 9, CAD-skisser

Jag har testat olika modeller och lösningar med små förändringar åt olika håll. Jag har fortfarande svårt att ge efter på sittdynan i läder eftersom jag gärna vill göra en pall med en bekväm sittyta, så att det inte blir som de vanliga traditionella kökspallarna som inte är speciellt bekväma att sitta på. Läder är slitstarkt och hållbart, blir vackrare med åren samt att det passar in i den stilen jag vill åt. Jag kom på att jag skulle kunna ha en form av fällbar dyna som också fungerar som en låsning med hjälp av in-tegrerade tryckknappar som håller trappsteget på plats.

6.1.7.6 Testmodell

För att kunna testa om den fungerar på riktigt med de mått som jag räknat med så gjorde jag en testmodell i trä, som fungerar att stå och sitta på, med de tänkta måtten och funktionerna.

Bild 10, testmodell

��

Jag bestämde mig för att gå vidare med en modell som i samma rörelse transformeras från en sittmöbel till en trappstegsmöbel för nående och samtidigt bildar en öppning för att komma åt förvaringen. Det kändes mer naturligt och smidigt att detta skedde i samma rörelse. Jag tyckte också att det gjorde att möbeln påminde lite om de fiskelådor och syskrin som jag hade tittat på som inspiration tidigare. I ihopfällt läge så är mö-beln ganska “tyst” och när den fälls ut så händer det någonting och den börjar “prata”. Jag tycker att det skapar en spännande kontrast och bygger in lite mystik i möbeln.

Jag testade den själv, samt bad om hjälp från andra för att få deras åsikter. En åsikt som kom upp från en del var att höjden var lite i lägsta laget. Tanken var från början att det skulle ligga en 4 cm tjock dyna uppå, som skulle få upp höjden lite, men när jag testade så såg dynan på tok för ”puffig” ut, så hälften skulle vara nog. Det gjorde att pallens sammanlagda höjd sjönk från 44 cm till 42 cm, vilket också är lite i lägsta laget. Vissa tyckte att höjden inte gjorde så mycket eftersom det ”bara är en pall”, och man är van vid det där. Men tanken var ju lite med denna pall att det inte skulle bli dendär sittplatsen som ”går an” att sitta på, utan det ska hellre vara sittplatsen man med glädje väljer att sitta på. Så där kände jag att något måste göras åt höjden.

På denna första testmodell så valde jag att ha ytan för förvaringen på samma höjd som det första trappsteget. För att sakerna som ska förvaras där inne, inte ska trilla ut så valde jag att sätta en liten täckbit mellan trappsteget och förvaringen. Både det första och andra trappsteget har ett djup på 20 cm, men med att det första trappsteget nu har ett ”stopp” så gör det att foten inte kan komma längre in än dessa 20 cm, vilket då går på det översta trappsteget eftersom det inte har något stopp. En person som testade påpekade att detta kunde bli ett hinder för dem med större fötter, som han nu själv hade. Han föreslog att antingen flytta in täcksidan en bit eller på ett annat sätt göra trappsteget djupare.

Bild 11, förvaringstest

�0

Jag testade att fylla pallen med en massa skoputsargrejer, som den är tänkt för. Då fick jag se att alla grejer inte helt naturligt fick sin plats. Vissa högre sprayflaskor samt skoputsarborsten fick läggas diagonalt i flera led för att rymmas. Därmed behövde förvaringen ett större djup för de stående produkterna, samt att skiljeväggen behövde tas in några centime-ter för att skoputsborsten skulle få en naturlig plats i liggande ställning. De två nedre facken som visas då trappan fälls ut var tänkta på putstrasor, men när jag testade så såg jag att de gott och väl skulle kunna rymmas i endast ett utav facken, vilket betydde att jag kunde använda det andra till något annat. Jag behövde även lösa hur dessa skulle hållas på plats och samtidigt kunna tas ut på ett smidigt sätt för att användas.

Något som jag kom på när jag själv testade möbeln och stod med en fot uppe på trappsteget var att det ju skulle vara väldigt praktiskt om man skulle kunna använda möbeln att vila foten på då man putsar sina skor. I nuläget skulle den bli väldigt smutsig, då jag hade tänkt ha den helt i trä, men om jag skulle kunna täcka de anvisade ytorna på något sätt skulle detta kunna vara en möjlighet. Detta var också något jag tog med mig ifrån testmodellen.

6.2Materialundersökning

6.2.1 AskEnligt Den virtuella floran (www.nrm.se/linnaeus) så är asken vanligast att finna från södra Sverige ända upp till Gästrikland. Virket är tungt, hårt och segt och användes förr till redskap och verktyg. Det är måttligt formstabilt vid fuktförändringar enligt Träcentrum (www.tracentrum.se). I grunden är det ett ljust träslag med tydliga årsringar. Askvirke måste hållas torrt, annars så ruttnar det lätt. Det är inte lämpligt för användning utomhus utan lämplig behandling. Tack vare sin hårdhet och seghet an-vänds ask i golv, möbler och snickerier. Segheten gör också att det lätt kan böjas.

Enligt träslöjdsläraren Sverker Arnesson på Åkrahällskolan i Nybro så kan man bevara träets skönhet längre genom en lack med lite vithet i. Då behåller träet sin naturliga färg bättre och gulnar inte med tiden.

6.2.1.1 ReflektionAsk verkar vara ett bra träslag för mig att använda både för att det finns i Sverige, vilket betyder lägre energiåtgång och utsläpp vid transport och för att det är ett hårt och segt virke som åldras vackert med tiden om man behandlar det på rätt sätt. Det känns som ett bra miljöval.

En pall måste gå lätt att flytta då den sällan står statiskt på ett och samma ställe, så därför får den alltså inte vara för tung. Nu är ask ett träslag med

�1

ganska hög densitet, vilket på ett sätt är bra eftersom det då blir mer håll-bart, men vad jag däremot måste ha i åtanke vid konstruktion av modell är att se till så att pallen inte innehåller för mycket material, så att den blir tung.

I användning så kommer pallen att utsättas för slitage och med placering i ett kök där spill förekommer så är det nödvändigt med en skyddande lack. Jag vill ändå ha en relativt matt lack för att träet ska behålla så naturlig känsla som möjligt, men ändå tillräckligt blank för att underlätta vid av-torkning av spill. Jag har undersökt om det finns miljövänliga lackalterna-tiv och har hittat flertalet som varken är klassade som miljö- hälso- eller brandfarliga.

6.2.2 LäderLäder är hud som behandlats så att den blivit beständig mot förruttnelse och samtidigt bevarar sin naturliga styrka och spänst. Viktiga egenskaper är slittålighet, formbarhet och förmåga att släppa igenom vattenånga.

Målerås Läder AB (www.swecase.com) berättar om att man ofta delar upp läder i två delar, narvläder, som är den fina delen och yttersta lagret av huden, och spaltläder, som är det undre lagret av huden. Dessa falsar man sedan ner till önskad tjocklek.

Lädret kan förädlas på flera olika sätt exempelvis genom slipning och färgning. Spaltläder är billigare än narvläder och står för cirka 60 % av det som tillverkas i läder idag. Det vanligaste lädret kommer från kor och annan nötkreatur. Det finns ofärgat läder som kallas för naturläder, men ”äkta” naturläder är vegetabilgarvat fullnarv.

Det färgade lädret brukar delas upp i tre klasser: anilinfärgat, semianilin-färgat och täckfärgat.

Anilinfärger används inte längre eftersom de är giftiga, men namnet ani-lin används fortfarande och betyder färg som går in i huden. Det är av högsta möjliga kvalitet, ett så kallat fullnarv. Det anilinfärgade lädret får behålla sin naturliga yta, vilket ger hög komfort och god andningsförmå-ga. Lädret är genomfärgat, men någon täckfärg har inte lagts på ytan. En-dast en tunn transparent finish eller vax påförs, säger Kungsmöbler (www.kungsmobler.se). Lädret är mycket mjukt och följsamt tack vare detta och får en genuin läderkänsla. Utseendet blir djupt och naturligt och färg-skiftningar förekommer. Lädrets egen struktur, insektsbett och ärr lämnas synliga. Sköts lädret på rätt sätt så är det nästan outslitligt, men kan dock vara ganska känsligt mot fläckar då det inte har någon ytbehandling.

Semianilinfärgat läder genomgår samma garvning och genomfärgning-sprocess som anilinlädret. Förutom infärgningen påförs ett mycket tunt färgskikt och en ytfinish för att dölja små defekter och göra lädret lite tå-

��

ligare mot fläckar än vad det anilinfärgade är utan att den mjuka känslan förändras nämnvärt. Det är också lite billigare.

Majoriteten av alla skinnmöbler görs i täckfärgat skinn som är genomfär-gat efter garvningen. Därefter har skinnet färgats med en täckande ytfärg och transperent finish. Färgskiftningar och andra naturliga skavanker döljs och på grund av sin heltäckande yta så är detta läder betydligt mer tåligt mot fläckar och slitage och lätt att torka av. Det täckfärgade lädret är betydligt billigare än det anilinfärgade, men det har också tappat en hel del av läderkänsla och mjukhet.

Vid rengöring så använder man sig först av en lädertvål för att få bort smuts och svåra fläckar. Efter det så smörjer man in lädret med läderbal-sam för att behålla dess mjukhet och smidighet.

6.2.2.1 ReflektionDe ovan nämnda lädertyperna har olika egenskaper som tilltalar mig på olika sätt. Å ena sidan så passar det anilinfärgade lädret min möbel då jag är ute efter genuina och exklusiva material som ger en naturlig känsla och där materialet åldras på ett vackert sätt. Men å andra sidan så är detta en möbel som ska vara mycket i användning av stora som små, med huvud-placering i köket där spill och dylikt kan förekomma. Det måste då vara ett lättskött material som smidigt går att torka av, så i det fallet så skulle det täckfärgade lädret vara det optimala. Låter man egenskaperna mö-tas på halva vägen var så finns mellanalternativet, semianilinfärgat läder, som jag tror kommer att passa mina behov bäst. Det har en mer naturlig läderkänsla än det täckfärgade, men samtidigt en tåligare yta än den ani-linfärgade lädret. Man får då in lite av båda de egenskaper som jag tycker är viktigast.

För att se om lädret kan vara miljövänligt i längden så har jag har under-sökt om det finns miljövänliga alternativ för rengöring och behandling av läder att tillgå. Jag fann att det finns både lädertvål och läderbalsam utan konserveringsmedel med helt naturliga ämnen som kokosfett, bivax och rapsolja.

6.3PrototypEfter utarbetandet av skisser i 2d, 3d och i CAD, efter ändringar och en massa klurande så har jag till sist kommit fram till hur jag vill att min pall ska se ut.

En prototyp byggs för att illustrera hur man vill att en sak ska se ut. Den behöver alltså inte innehålla de exakta material som den egentligen är tänkt vara tillverkad i på riktigt, utan görs för att likna artefakten så mycket som möjligt.

��

Det är tänkt att min möbel ska vara tillverkad i ask, men i problem att tillverka den i detta material nu till detta projekt i verkstaden så fick jag välja ett annat trä. Det blev en furuplywood som jag har behandlat för att den ska bli så lik ask som möjligt.

Plywood är ett väldigt hållbart material och enligt Wiwood är det globalt sett det bredaste skivmaterialet (www.wiwood.se). Det kommer i stora skivor vilket gör att jag då har möjlighet att såga upp alla delar direkt i materialet, utan att behöva foga ihop smalare brädor i varandra som man behöver om man jobbar i massivt trä om brädorna inte har tillräckligt breda mått. Detta skulle innebära en mer komplex tillverkningsprocess för mig, som inte är någon finsnickare, då massivt trä utöver detta även är ett ”mer levande” material än plywood. Plywood tillverkas av fanér, lagda korsvis, vinkelrätt på varandra, med ytfanéren i samma riktning, som limmas ihop, vilket ger materialet en bra styrka (www.wiwood.se). Plywood är därmed ett väldigt bra material att jobba med samt att det har en styrka och tålighet som jag vill ha i min möbel. Helst av allt skulle jag vilja tillverka min möbel i en plywoodskiva som är tillverkad helt i ask, men eftersom detta inte tillverkas överhuvudtaget och att det är omöjligt för mig att tillverka en plywoodskiva själv så har jag valt att jobba med en plywood som redan finns. Ett alternativ för mig att få det i ask är att fanera plywooden, men till detta behövs en tryckpress för att få det bra. Jag har resonerat med träslöjdsläraren Sverker Arnesson kring om det finns möjlighet att göra det själv, men har fått reda på att det är omöjligt att få det riktigt bra om man inte använder sig av en tryckpress. Faneren blir då bubblig och ful och därför har jag valt bort detta alternativ.

Jag valde att fasa alla mötande hörn i 45 grader för att slippa synligt ändträ. Jag fräste ett smalt spår mellan dem där jag sedan kexade ihop dem för att få en hållbar hopfogning. Det, enligt mig, icke så charmiga ändträet av plywooden, som blir synligt på insidan där förvaringen finns, bildar ett randmönster som jag valt att dölja med små fanérremsor för att ytterligare ge möbeln ett intryck av att vara i massivt trä istället för ply-wood. Jag fräste spår för gångjärnen för att dessa skulle sjunka ner några millimeter i trappsteget för att inte vara ett störande moment när man kliver på den. Fasthållningen av putstrasor och liknande löste jag med resårband som bildar ett fyrkantsmönster som även kommit med inspi-ration från gamla resväskor där man spänner resårband om de packade kläderna. Trasorna blir med denna lösning både synliga och lätt tillgängli-ga vid användning. Det andra förvaringsutrymmet intill fäste jag även där ett resårband som jag veckade som erbjuder förvaring för de små tuber med skokräm och liknande som man oftast har i skoputslådan.

��

Bild 12, slutmått

Ihop med dynan, som är 2 cm hög, så blir den totala sitthöjden 46 cm. Det är en bra sitthöjd för en pall och man blir inte huvudet kortare mot de andra när man sitter på den vid matbordet, utan hamnar i jämnhöjd. Bredden är 40 cm och djupet 30 cm. Detta ger en generös sittyta som förhoppningsvis ska inbjuda och attrahera användaren till sittande.

Trappstegsdjupet är 20 cm djupt och höjden är 22 cm. Med att jag tog bort ”stoppet” som tidigare satt framför det första trappsteget så ger detta en större frihet för användaren hur man vill sätta fötterna då man stiger på trappstegen. Har man lite större fötter så finns det därmed rum för att sticka in tårna en aningen längre.

7. ResultatJag har utifrån ett hållbarhetsperspektiv designat en kökspall som även fungerar i andra rum. Materialen är valda med omsorg för att passa sitt ändamål och åldras med värdighet. Målet är att pallen ska ha ett långt liv i brukarens hem och inte behandlas som någon slit-och-släng-produkt.

Med en stoppad sittyta har den som mål att erbjuda användaren en bekväm sittplats. Integrerat i formen finns ett utfällbart trappsteg att an-vända för att underlätta att i stående läge komma upp till den översta ytan vid nående. Den är avsedd för att fungera för användare i alla åldrar och med det flexibla trappsteget fungerar pallen förhoppningsvis smidigt för såväl för barn att med sina korta små ben ta sig upp samt för äldre med stela leder eller liknande. I hopfällt läge är pallen endast avsedd för att erbjuda en sittyta, medan den i utfällt läge transformeras till en trappa. I utfällt trappläge finns möjlighet till förvaring som jag har valt att designa

��

för att erbjuda förvaring av skoputsargrejer. Den består av två mindre fack inuti det fällbara trappsteget där det ena erbjuder plats för putstrasor och liknande och det andra mindre tuber med skokräm och liknande. I den kvarvarande större delen finns också två fack som erbjuder förvaring av större grejer som impregneringsspray, borstar och så vidare. I och med att jag i mina observationer såg att pallen vandrade runt i hemmet och inte alltid hade en bestämd plats så har jag under processen haft i åtanke att pallen ska fungera i andra kontexter än i köket och utformat den enligt eget tycke efter det. De två svarta ytorna som uppträder då trappsteget fälls ut erbjuder även användaren att på plats kunna putsa skorna.

Bild 13, slutmodell

7.1Återkoppling

7.1.1 Det självförsörjande husetBakgrunden till projektet vad det självförsörjande hus vi i grupp gjorde där en fiktiv familj bodde. Familjen som jag utgick ifrån bestod av en ensamstående mamma på 39 år och hennes 11-åriga dotter. Jag tror att pallen skulle passa väldigt bra i deras hem, de har en hög takhöjd vilket gör att de har behov av en pall för att nå upp till de höga köksskåpen. Eftersom de har en större kollektiv area att vistas på så är köket mindre i deras privata lägenhet, det gör att de inte har fler stolar än de precis be-höver där. Då kan det vara bra med en extra pall i lite finare design som man kan ha stående framme utan att behöva skämmas samt erbjuda sina gäster en extra plats med denna. Huset är byggt med en öppen planlös-ning mellan vardagsrum och kök så pallen skulle exempelvis även kunna förvaras i vardagsrummet utan problem då den är designad för att kunna

��

passa in lite överallt i hemmet. Med att familjen gjort valet att flytta till ett självförsörjande hus kan man skönja en miljömedvetenhet som nog även skulle kunna göra att de väljer en pall som denna, men också att den lämpar sig för alla åldrar kan vara en bidragande faktor till att familjen vill ha just denna möbel. Nu var detta utgångspunkten till projektet, men jag tror att pallen kan passa i ganska många andras hem också.

7.1.2 Design för hållbar utvecklingUr ett hållbarhetsperspektiv har jag i utformandet av pallen haft fokus på att göra en långlivad produkt som stannar i brukarens hem så länge som möjligt. Jag har haft som mål att produkten både i funktion av använ-dande och utseende ska vara väl utformad för de behov den ställs inför. Jag har tänkt på att välja material som är väl anpassade för ändamålet, som håller, är lättskötta och åldras med värdighet där de ska verka. I ma-terialvalen så har jag också tänkt på att försöka använda närproducerade material, för att minska transport och utsläpp. Jag har även tänkt på att försöka använda mycket organiska material, som lättare bryts ned då produktens liv är över (Thorpe, 2007). För att produkten ska få ett långt liv i brukarens hem så tror jag själv på en tidlös form som inte följer något mode. Trender är ofta något som dyker upp ett tag för att sedan vara helt borta en kort tid senare, till dessa höra ofta inte produkter som har ett långt liv.

7.1.3 DesignbegreppUtifrån Krippendorff ’s begrepp som jag skrev om tidigare i under kapitel 4.1 ”Designbegrepp” så har jag haft dessa i tanken under utformandet av produkten. ”Meaning” är ett begrepp som innebär att det är användaren själv som ger produkten mening i användandet av den. Så även om jag som designer har tänkt att pallen ska användas till att sitta på, gå upp på och förvara skoputsergrejer i så är jag fullt medveten om att användaren kanske använder den till något helt annat. På sittytan kanske det bildas en tidningshög, vilket gör att sittytan inte alls är någon sittyta längre. I barn-familjen kanske trappsteget i nedfällt läge gör möbeln till en minisoffa för barnen och förvaringen kanske istället fungerar som dockskåp.

Genom observationer och intervjuer har jag försökt att sätta mig in i an-vändarens situation (”Second Order Understanding”) i köket samt använ-darens relation till- och behov av pallen. Utifrån utvärderingar av dessa undersökningar har jag sedan utformat pallen med dess sittyta, trappa och möjlighet till förvaring.

”Recognition Exploration Reliance” innebär att man känner igen en arte-fakt, undersöker hur den fungerar och sedan använder den. Här kan det vara viktigt att vissa detaljer känns igen från andra produkter som an-vändaren har sett, för att beskriva dess syfte och användning. Pallen som jag har utformat skiljer sig lite från en traditionell kökspall och påminner

��

kanske egentligen mer om en fotpall som man har i vardagsrummet. Men i de intervjuer och observationer jag gjort så har jag sett att man i många fall inte bara använde kökspallen i köket, utan att den vandrade runt i hemmet och användes till mycket. Därför har jag valt att formge den på ett sätt så att den dels kan fungera bra i fler kontexter samt att jag vill ha en mer exklusiv känsla av tidlös elegans och att det inte blir någon möbel som man skäms över då den står i köket.

Pallens höjd tillsammans med dynan som ligger uppå talar om för an-vändaren att möbeln är tänkt att användas för sittande och attrahera användaren till detta. I stängt läge så syns inte så mycket av det fällbara trappsteg som finns och detta är ett val jag gjort för att markera att hu-vudfuktionen är som sittmöbel i hopfällt tillstånd och till för något annat i utfällt tillstånd. Jag har valt att inte göra detta övertydligt för att dessa två användningsområden inte ska konkurrera med varandra utseendemäs-sigt. Jag har istället lämnat det till att mer diskreta detaljer ska tala om detta.

Vad som talar om att det finns något att fälla ut är den skåra som delar sittytan och även syns från sidorna. En liten metalldetalj sticker fram mellan springorna längst ned och skvallrar om att ett gångjärn är fäst i dessa två delar. Detta talar genom igenkänning om för användaren att det går att fälla ut och även åt vilket håll man fäller ut det. Detta utan att an-vändaren ska behöva göra slutledningar om hur hon ska gå tillväga (”Af-fordance”). Jag har valt att synliggöra gångjärnen för att tydliggöra detta för användaren så att han eller hon inte tror att man kan göra på något annat sätt som inte går, vilket i så fall skulle leda till ett ”Breakdown”. Det är en sorts begränsning (”Constraints”) som hjälper användaren att förstå hur man gör.

De tryckknappar som man på dynan fäster i den fällbara delen fungerar också som ett lås som håller steget på plats i hopfällt läge, men talar också om för användaren att dynan är avtagbar. Tryckknapparnas placering är också en sorts begränsning som gör att man inte kan fästa dynan på mer än ett sätt, nämligen uppå, där den är menad.

Rummet för förvaring i pallen skulle egentligen kunna användas för förvaring av vad helst användaren egentligen vill. Varför jag har valt just skoputsarlådan är dels för att grejerna passar väl in i stilen på produkten, samt att dessa grejer sällan har en självklar plats i hemmet. Jag har tänkt marknadsföra produkten med förvaring för skoputsargrejer och det är med den och dess innehåll till grund som jag har inrett utrymmet.

Det vänstra facket som är integrerat i trappsteget är tänkt för förvaring av nylonstrumpor, putstrasor, skosnören och annat som utan problem kan åka runt i trappsteget som fälls upp och ned. Resårbanden gör så att sakerna inte faller ut och de är byggda med inspiration från de resårband

��

som i gamla resväskor spändes och hakades fast i varandra runt innehållet för att det skulle hållas på plats. Dessa band hakas heller inte i varandra likt resväskorna, de sitter där de sitter, men i och med att de är elastiska och att det är mycket luft mellan dem är det inga problem att ta trasorna och lägga tillbaka dem.

I facket bredvid har jag likt en pennhållares funktion, som man också kan finna i väskor, fäst ett resårband i en vågformad rörelse med plats för att sätta fast mindre tuber med skokräm och liknande som finns bland skoputsargrejerna. Där fäster man dem för att de inte ska åka runt fram och tillbaka när möbeln öppnas och stängs.

Det stora facket har en högre höjd som är tänkt för förvaring av större tu-ber, impregneringsspray, putsborstar och liknande får plats där.

Under produktens utveckling har jag tagit hjälp av användare som fått göra tester och kommit med synpunkter och eventuella förslag på förbät-tringar av produkten (”Delegation of Design”). Jag har till exempel under projektets gång gett trappsteget ett större djup samt gett pallen en högre höjd.

Många sinnen spelar in när vi läser av en produkt (”Multisensory Redun-dancy”) och det har jag försökt att ta hänsyn till i min design. Jag vill att alla intryck man får av produkten ska säga användaren samma sak. Jag vill förmedla en känsla av exklusivitet, genuinitet, kvalitet och hållbarhet i min produkt och vill att användaren i stor utsträckning ska uppfatta detta genom alla sinnesintryck hon möter produkten med – i syn, lukt, känsel och hörsel. Jag har valt genuina och bra material som jag vill ska behandlas på ett sätt så att de fortfarande behåller sitt naturliga uttryck så bra som möjligt och ger användaren en syn av detta. Jag använder mig av äkta läder, vilket man också känner på doften. Samma sak i behandlingen av träet där jag egentligen skulle ha velat använda mig av en olja som ger träet en härlig doft, men eftersom ytan måste vara funktionell och av-torkbar så har jag valt att använda mig av en lack istället. Jag har valt en lack som skyddar, men ändå är så pass matt att den fortfarande ger den naturliga taktila känslan av genuint trä. Med hörseln så har jag dels tänkt på att ha innehållet någorlunda separerat och indelat sektioner i möbeln. I trappsteget är prylarna fastsatta för att dämpa skrammel vid flyttande av pallen samt att jag tänkt på dämpning mot golvet då trappsteget fälls ned. Blir det skramligt och burkigt så tycker jag det känns billigt och det är inga trevliga ljud i ett hem.

7.1.4 Observationer och intervjuerJag har under hela processen haft vad jag såg och hörde hos de olika personerna som jag besökte under min research i åtanke och har utifrån dessa saker utformat en möbel som både har en inbjudande sittyta, en ut-fällbar trappfunktion, förvaring samt ett genomtänkt utseende.

��

7.2SvarpåfrågeställningarHur använder man en kökspall?

En kökspall används, enligt de användare som jag har besökt, till att sitta på då det behövs en extra plats vid köksbordet, något annat bord eller framför teven. Den används till att stå på för att nå upp till höga köksskåp, vid städning uppe på hyllor eller andra höga möbler, up-psättning av gardiner eller vid målning av väggar etcetera. Vid observa-tioner hos de olika personerna som jag besökte så såg jag också att flera av dem använde pallen som avlastningsyta för papper, tidningar och maga-sin. En använde pallen som en blompelare och för en annan så blev pallen ett datorbord ibland.

Kökspallen används med andra ord till många saker och är inte alltid i en kökskontext, utan vandrar runt i hemmet och används till mycket. Användningsområden för pallen verkar bero mycket på användaren och boendesituation, men generellt kan man ändå säga att huvudfunktionerna för pallen är att kunna sitta, nå och eventuellt förvaring eller avlastning.

Vilka funktioner vill användaren bli erbjuden av en kökspall?

Alla användare ville ha kvar de huvudfunktioner som pallen har hos dem idag som sittande, nående och avlastning, men det fanns några saker som de gärna skulle ändra på. Dels var det en tjej som hade en pall utan trappsteg, vilket hon önskade att den skulle ha, men ett mer flexibelt så-dant, som inte är utfällt jämt. En annan synpunkt var från en kvinna som tyckte att kökspallen är så ful och har inte någon naturlig plats i ett kök så hennes största problem var förvaringen av den. Det var inget som hon ville ha framme utan skulle gärna vilja stuva in den i städskåpet eller så. Samma kvinna hade också ett förslag på att man skulle kunna vika ihop pallen så att den bildade något intressant mönster som hon kunde sätta upp på väggen istället.

Hur kan jag göra en pall som stannar i brukarens hem länge?

Det verkar vara en fråga som man skulle kunna få olika svar på från olika användare. Folk har olika smak, stil och behov. Men min ingång i detta blev genom tidlös design, med hållbara material och god funktion i mö-beln.

Vilka material är adekvata för en miljömässigt hållbar pall?

Material som är hållbart producerade och närproducerade, vilket ger kortare transportsträckor som sänker bränsleåtgången. Materialet ska också vara väl anpassat för ändamålet som i mitt fall då jag vill ha ett träslag samt äkta läder som är slitstarkt och hållbart och som även åldras med värdighet för att ge produkten ett långt liv i brukarens hem. Det behöver även vara ett material som under sitt livs gång kan behandlas på ett miljövänligt sätt, såsom lädervård och ytbehandling eller liknande om

�0

så behövs. Efter produktens liv, då materialet ska göras av någonstans så nämner Thorpe att det bästa är att ha organiska nedbrytbara material som är så koncentrerade som möjligt, alltså så nära sin egen natur som möjligt.

8. Slutsats och sammanfattande diskussion Projektet har innefattat mycket läsning kring design för hållbar utveck-ling och jag har fått lära mig mycket nytt om material och alla de led som man måste ha i åtanke i de val man gör. Ämnet intresserar mig verkligen och jag kommer nog att läsa in mer ännu mer.

Jag kan känna att det är lite synd att det inte fanns någon möjlighet för mig att tillverka prototypen i ask, som den är tänkt att vara i. Det skulle ha gett en ytterligare artikulation i hur jag vill att den egentligen ska se ut och skulle också ha gjort mig mer nöjd med slutresultatet. Men i åtanke får man ha att jag inte är någon möbelsnickare, utan designer, samt att det också bara är en prototyp och utifrån att ha kommit såhär pass långt så finns möjlighet till utveckling och förfining för framtida vidarearbete.

Det har varit väldigt intressant och utvecklande att arbeta med de person-er som deltagit under observationer, intervjuer och användartester. Dock, kan jag känna såhär i efterhand, skulle det vara intressant att lämna pallen hos användaren en längre tid som en vecka eller så för att verkligen få in ett användarmönster och låta användaren utvärdera modellen efter denna tiden så man verkligen kan gå in på detaljer och eventuella irritationsmo-ment och så vidare. Det blir inte på samma sätt när man bara får testa den en kortare stund.

Pallen står nu klar och jag förväntar mig att den kommer att fungera på det sätt som jag har utarbetat den ifrån. Men det vet man ju inte för-rän man testat egentligen och det skulle vara intressant att se. Hur länge stannar verkligen möbeln i användarens hem? Uppfyller pallen använ-darens önskningar? Är den verkligen funktionell? Tröttnar man på dess utseende? Hur ser den ut om tio år? Ger slitaget på materialen en vacker touch? Detta är frågor som jag är nyfiken på att få reda på om det verkli-gen blir som man har tänkt. Men pallen ska i alla fall stå i mitt hem och jag ska följa dess utveckling tills jag får svar på mina frågor.

�1

9. Referenser

9.1TrycktlitteraturBerglund, Erik (2004) Sittmöblers mått. ISBN 91-7884-027-9

Häggberg, Louise (2002) Kreativitet och olika tekniker. Kompendium

Koblanck, Henriette (2007) Att arbeta med workbook. Preliminär studen-tutgåva

Thorpe, Ann (2007) Design för hållbar utveckling. ISBN-13: 978-91-87215-803 ISBN-10: 91-87215-802

9.2InternetBygga Hus, http://www.byggahus.se/artiklar/trappan-bade-smycke-och-

nodvandigt-ont, 2010-04-05

Den virtuella floran, http://linnaeus.nrm.se/flora/di/olea/fraxi/fraxexc.html, 2010-04-10

Kungsmöbler, http://www.kungsmobler.se/?view=2, 2010-04-10

Målerås Läder AB, http://www.swecase.com/laeder.html, 2010-04-13

Träcentrum, http://www.tracentrum.se/fakta/traslagsinfo/ask/, 2010- 04-15

Wiwood, http://www.test1wiwood.se/skivor/plywood/fakta_plywood.htm 2010-05-29

9.3BildreferenserBild 1, ITK:Stateboard. Från Matton (www.matton.com), egen komposi-

tion

Bild 2, ITK: Positionboard, från Matton (www.matton.com), egen kom-position

Bild 3, ITK: Futureboard, från Matton (www.matton.com), egen kompo-sition

Bild 4, idéskisser. Egna skisser.

Bild 5, idéskisser lådformer. Egna skisser.

Bild 6, skalmodeller i 3d. Egna skisser och foto

Bild 7, skissmodell i 3d, fullskala. Egen skiss och foto

��

Bild 8, 2d-skisser. Egna skisser och foto.

Bild 9, CAD-skisser. Egna skisser, komposition och foto.

Bild 10, testmodell. Egen skiss.

Bild 11, förvaringstest. Eget foto.

Bild 12, slutmått. Egen skiss.

Bild 13, slutmodell. Foto Andreas Klippinge.

Bild 5, idéskisser lådformer

��

Bilaga 1 Frågeformulär till intervjuer

��

Bilaga 2 Observationer

��

Bilaga 3 ITK

Stateboard

Positionboard

��

Futureboard

��

Bilaga 4 Idéskisser

��

Bilaga 5 2d-skisser

��

Bilaga 6 3d-skisser

�0

Bilaga 7 CAD-skisser

�1

Bilaga 7 Slutmodell

��

��