Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus550356/...Peter Eklund, KTH ABE Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Moderna trä- och betongstommar i

flerbostadshus

En teknisk jämförelse av ett fyravåningshus med två stomalternativ.

Modern timber and concrete structures in apartment

buildings

A technical comparison of a four-storied building with two structural options.

Godkännandedatum: 2012-06-20

Författare: Pelle Bohlin och Olle Lindroth

Uppdragsgivare: Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB

Handledare: Christer Öhman, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB

Peter Eklund, KTH ABE

Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Serienummer: 2012;39

-Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus-

ii


iii

Sammanfattning

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive

halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är

att föredra.

Faktorer som belystes var:

Tjocklekar på bärverksdelar

Längsta möjliga spännvidder

Installationsmontering

Elementmontering

Grundstorlek

Ljudisolerande förmåga

Risk för fuktskador

Branddimensionering

Projekteringskomplexitet

Bygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus

med likvärdig stomme av betong projekterades.

Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer

utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.

Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än

träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.

Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera,

medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett

flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.

För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor

komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör.

Nyckelord: Betongstomme, trästomme, betongkonstruktion, träkonstruktion, stomalternativ.


iv


v

Abstract

The goal with thisdegree project was to highlight the differences between an apartment building with a

timber frame and partly prefabricated concrete frame from a technical point of view to determine which

alternative that is preferable.

Highlighted factors were:

Thicknesses of load-bearing parts

The maximum length of floor structures

Assembly of installations

Assembly of the frame-parts

Sound-insulating ability

Moisture problems

Dimension of fire-protection

Project-complexity

Construction documents from an existing apartment building with a timber frame were obtained and

analyzed, and a concrete frame house with similar abilities was projected.

The half-prefabricated concrete construction was designed with current eurocodes and details were

designed according to laws, regulations and recognized industry standards.

From the technical perspective that has been discussed in this report, the advantages with concrete

frames are greater than the timber alternative, despite the fact that they in some aspects are very

similar.

The concrete option provides significant benefits in terms of fire and sound abilities and it is also easier

to design, while the timber option has its advantages in assembly and foundation. Choosing a frame of

timber to an apartment building also seems to have advantages in the environmental and work

environmental aspects.

To fulfill the sound, fire and moisture requirements which are needed in a timber house it requires

advanced building system that involves complexity of the design which requires close cooperation

between the constructional engineer and the manufacturer.

Keywords: Concrete frame, timber frame, concrete construction,timber construction, framework

alternatives.


vi


vii

Förord

Detta examensarbete har utförts vid Kungliga Tekniska Högskolan och ingår i högskoleingenjörs-programmet Byggteknik & Design på Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har skrivits av författarna Pelle Bohlin och Olle Lindroth under våren 2012. De företag som varit delaktiga är Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB och Martinsons Byggsystem AB. Vi har haft stor hjälp av de erfarna konstruktörerna Christer Öhman vid Konkret samt Sven-Henrik Vidhall och Peter Eklundh vid KTH. Vi vill tacka Martinsons för att de har delat med sig av sina konstruktionslösningar ochgivit oss en förståelse för moderna träkonstruktioner.

Olle Lindroth Pelle Bohlin

Haninge, juni 2012


viii

Innehåll

1. Inledning .................................................................................................................................... - 2 -

1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................... - 2 -

1.1.1 Trä ............................................................................................................................................ - 2 -

1.1.2 Betong ...................................................................................................................................... - 2 -

1.1.3 Debattbakgrund ....................................................................................................................... - 4 -

1.2 Mål .................................................................................................................................................. - 6 -

1.3 Avgränsningar ................................................................................................................................. - 8 -

1.4 Lösningsmetoder............................................................................................................................. - 9 -

1.4.1 Diskussion ................................................................................................................................ - 9 -

2. Nulägesbeskrivning .................................................................................................................. - 12 -

3. Teoretisk referensram .............................................................................................................. - 14 -

3.1 Konstruktion .................................................................................................................................. - 14 -

3.1.1 Egentyngder ........................................................................................................................... - 14 -

3.1.2 Lastnedräkning och plattindelning av betongbjälklag ........................................................... - 14 -

3.1.3 Begränsningar ........................................................................................................................ - 14 -

3.1.4 Grundutformning ................................................................................................................... - 15 -

3.2 Ljud ................................................................................................................................................ - 15 -

3.3 Fukt ............................................................................................................................................... - 16 -

3.3.1 Trä .......................................................................................................................................... - 16 -

3.3.2 Betong .................................................................................................................................... - 18 -

3.4 Brand ............................................................................................................................................. - 18 -

4. Faktainsamling ......................................................................................................................... - 20 -

5. Genomförande ......................................................................................................................... - 22 -

5.1 Konstruktionslösningar ................................................................................................................. - 22 -

5.1.1 Bjälklag ................................................................................................................................... - 22 -

5.1.2 Yttervägg ................................................................................................................................ - 23 -

5.1.3 Lägenhetsskiljande innervägg ................................................................................................ - 23 -

5.1.4 Bärande innervägg (ej lägenhetsskiljande) ............................................................................ - 24 -

5.1.5 Balkong ................................................................................................................................... - 24 -

5.1.6 Grund ..................................................................................................................................... - 25 -


ix

5.2 Skillnader i laster ........................................................................................................................... - 26 -

5.2.1 Plattindelning och lastnedräkning ......................................................................................... - 26 -

5.2.2 Grunden ................................................................................................................................. - 26 -

5.2.3 Vindlaster ............................................................................................................................... - 27 -

5.3 Ljud ................................................................................................................................................ - 29 -

5.3.1 Trähuset ................................................................................................................................. - 29 -

5.3.2 Betonghuset ........................................................................................................................... - 29 -

5.4 Fukt ............................................................................................................................................... - 30 -

5.4.1 Trähuset ................................................................................................................................. - 30 -

5.4.2 Betonghuset ........................................................................................................................... - 32 -

5.5 Brand ............................................................................................................................................. - 33 -

5.5.1 Trähuset ................................................................................................................................. - 33 -

5.5.2 Betonghuset ........................................................................................................................... - 34 -

5.6 Installationer ................................................................................................................................. - 34 -

5.6.1 Trähuset ................................................................................................................................. - 34 -

5.6.2 Betonghuset ........................................................................................................................... - 34 -

5.7 Montage ........................................................................................................................................ - 35 -

5.7.1 Trähuset ................................................................................................................................. - 35 -

5.7.2 Betonghuset ........................................................................................................................... - 36 -

6. Analys ...................................................................................................................................... - 37 -

6.1 Konstruktionsanalys ...................................................................................................................... - 37 -

6.2 Ljudanalys ..................................................................................................................................... - 38 -

6.3 Fuktanalys ..................................................................................................................................... - 39 -

6.4 Brandanalys ................................................................................................................................... - 41 -

6.5 Installationsanalys ......................................................................................................................... - 41 -

6.6 Monteringsanalys.......................................................................................................................... - 42 -

7. Slutsatser ................................................................................................................................. - 43 -

8. Rekommendationer ................................................................................................................. - 46 -

9. Källförteckning ......................................................................................................................... - 48 -


- 1 -


- 2 -

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.1.1 Trä

Historia

Trä som byggnadsmaterial har djupa rötter i svensk historia och tradition. Än idag kan man på många

håll se timrade bostadshus och lantbruksbyggnader som prytt sin plats sedan 1600- och 1700-talet.

Förutom hus av timmer användes de mer råvaruekonomiska byggnadsteknikerna korsvirkeshus och

skiftesverkshus på platser där tillgången på råvaran var begränsad. Under 1800-talet användes trä även i

högre hus i städer och byar som inte sällan härjades av vådliga och förödande bränder. 1874 års

Byggnadsstadga förbjöd byggnader av trä högre än två våningar, detta förbud upphörde emellertid 1994

i och med Sveriges inträdande i den Europeiska Unionen (Svenskt Trä, 2012).

I svenska byggnader används framför allt virke från barrträden tall (Pinus sylvestris) och gran

(Piceaabies). Lövträ används i enstaka fall i byggnadsdelar som utsätts för mycket slitage eller

belastning, t.ex. ek i trösklar och fönsterkarmar. Dessutom används lövträ exklusivt som golvbeläggning

och inredning. Historiskt sett har man även använt ek som pålar i grundläggning för byggnader.

Trä är känsligt för fukt och kan både ruttna och vara en lämplig växtplats för mögel när temperatur och

relativ fuktighet tillåter.

Limträ är en populär och väl använd teknik inom husbyggnad. Lameller av trä limmas ihop under tryck

och bildar en balk som sedan hyvlas för att få så små måttavvikelser som möjligt. Limträtekniken kom till

Norden från Tyskland i början av 1900-talet. Fram till 1960- talet var produktionen av limträ i Sverige

ganska liten men tog senare fart och ökar stadigt även idag. (Gross, 2001)

I och med avskaffandet av förbudet av trähus högre än två våningar tog forskningen kring trä som

byggnadsmaterial fart och en rad olika byggsystem för höga trähus togs fram i Sverige, exempelvis

Lindbäcks och Martinsons.

Utseende

Trä anses vara ett vackert och estetiskt tilltalande material som upplevs som varmt och naturskönt. Det

är ett populärt material att använda i offentliga lokaler som förskolor, bibliotek, kommunhus, rättsalar

etc. Förutom dess varma intryck förmedlar det känslor som nordisk tradition och respekt för miljön.

(Beyer, 2006).

1.1.2 Betong

Historia

Betongen har en detaljerad och omfattande historia, dock har cementen, huvudingrediensen i betong

längst historia. Redan de gamla grekerna använde sig av en form av hydrauliskt bruk för att sammanfoga


- 3 -

byggstenar. Grunden till dagens cement brukar man säga uppfanns av engelsmannen Joseph Aspdin år

1824, då han blandade bränd kalksten och lera. Detta kallas för Portlandcement.

I Sverige har man använt cement och betong sedan 1860-talet då det framför allt användes i

anläggningskonstruktioner som fundament, kajer och hamnar.

Mellan 1870 och 1930 användes betong framför allt i bjälklag. Användandet av armerad betong

initierades ca 1880, då användes bl.a. skrot och järnvägsräls som armering. Under 1880-talets slut

började man producera armering speciellt för ändamålet, släta armeringsjärn.

Det verkliga genombrottet kom under 1930-talet då funktionalismen dominerade den arkitektoniska

gestaltningen. (Riksantikvarieämbetet, 2009)

Eftersom byggnader av trä högre än två våningar var förbjudna att uppföras byggdes majoriteten av

flerbostadshusen i Sverige under 1900-talet med stomme av betong.

Betong består i stora drag av fyra ingredienser:

Cement

Ballast

Vatten

Tillsatser

Cementen produceras framför allt av lera och kalk. Kalken måste släckas för att bli reagent. Lera och kalk

bränns vid en ungefärlig temperatur av 1450°C. Ballasten utgörs av krossat berg och kan ha olika

fraktioner för att få en optimal utfyllnad och vidhäftning till cementen. Vattnet som tillförs reagerar med

cementen och gör att betongen sedan hårdnar. En del av vattnet blir kemiskt bundet i betongen medan

resten måste torkas bort. I vissa fall tillförs även tillsatser i betongen i form av t.ex. katalysatorer som

ska få betongen att brinna och härda snabbare.

Betong är oorganiskt och är sällan känsligt för fukt vilket gör det lämpligt för grundkonstruktioner och

konstruktioner i fuktiga miljöer. Däremot är all modern betong armerad med stål som kan vara känsligt

för fukt och klorider som kan ge upphov till korrosion och minskad armeringsarea.

Under betongens livslängd sker det naturligt en karbonatisering i betongen. Koldioxid i luften reagerar

med kalciumhydroxiden i den härdade betongen vilket blir kolsyra. Även detta kan få armeringen att

korrodera.

Utseende

Först på senare tid har betongens naturliga utseende uppskattats som ett estetiskt tilltalande material.

Det inger oftast en kall, hård och industriell känsla men kan också användas ihop med andra material för

att ge ett önskvärt, arkitektoniskt uttryck. Uppfattningen om betongens exponering är tudelad. Många

har gärna betong i sin närmiljö medan andra anser det vara deprimerande och tråkigt.


- 4 -

1.1.3 Debattbakgrund

Dagsläget

Betongen har som tidigare nämnts varit det dominerande stommaterialet i flerbostadshus vilket

marknaden och industrierna anpassats till. Eftersom det nu är tillåtet att bygga höga hus med

trästomme har betongen fått en utmanare på marknaden.

Det ligger i marknadsintresset att sälja sin produkt i så stor skala som möjligt vilket har givit upphov till

en diskussion intressenterna emellan, för att saluföra sin vara som den mest lämpliga.

Dagens diskussion kan delas upp i några enkla punkter:

Miljö

Statlig finansiering av träbyggande

Produktionskostnad

Byggtider

Brand

Till dessa tillkommer även en rad mindre punkter:

Projekteringskomplexitet

Ljud

Arkitektur

Arbetsmiljö Just nu pågår en het debatt kring betong vs trä som stommaterial framför allt betong- och träindustrin

emellan.

Framför allt handlar diskussionen om de olika materialens miljöpåverkan.

Miljö

Svenskt Trä hävdar att trä är ett mycket bra material ur miljösynpunkt, dels för att man binder koldioxid

i träet som utgör stommen, framställningen är inte lika energikrävande som betong och restprodukterna

som blir under träförädlingen kan användas som bränsle i fjärrvärmeverk etc.

En LCA visar att träprodukter har ett negativt nettoutsläpp av koldioxid medan betong- och

mineralbaserade produkter har ett positivt utsläpp, stålprodukter har ett ännu högre nettoutsläpp av

koldioxid under sin livscykel. (Beyer, 2006)

I andra livscykelanalyser utförda av Chalmers tekniska högskola och Sveriges Miljöinstitut

uppmärksammade i en artikel i tidsskriften ”Betong” menar på att inga skillnader mellan

koldioxidutsläppet materialen emellan kan urskiljas. (Andersson, Bofast, 2011)

Miljödiskussionen i ämnet är lång och omfattande, objektiva fakta verkar vara svåra eller omöjliga att

hitta eller få fram.


- 5 -

Trä – Statligt finansierat

År 2001 kom en omdiskuterad motion för att öka byggandet av flerbostadshus av trä i Sverige som

sedan slogs igenom. (Riksdagen, 2001) Detta kom att kallas den” Nationella Träbyggnadsstrategin” och

fortsättningen på detta blev projektet ”Trästad 2012”, där kommuner kunde ansluta sig och få stöd i

byggandet av nya byggnader i trä. Meningen med initiativet var att minska konkurrensen och

svårigheten för trä som byggmaterial att ta sig in på marknaden och samtidigt främja ett ökat

träbyggande. Dock var Konkurrensverket, Stadskontoret och Kommerskollegium mycket skeptiska och

avrådde att ta beslutet om träbyggnadsstrategin.

I september 2008 kom en motion som verkade för att avskaffa den nationella träbyggnadsstrategin,

eftersom man menade att Skogsindustrierna och träbranschen kunde stå på egna fötter och konkurrera

på samma villkor som övriga industrier. (Riksdagen, 2008)

Under sju år har alltså träindustrin haft en fördelaktig, statlig konkurrenskraft som retat upp

betongindustrin och spätt på deras negativa tongångar kring trä.

Produktionskostnad

Ekonomin är trots allt den viktigaste drivkraften och det tyngsta incitamentet i byggbranschen. Ett antal

LCC-analyser har realiserats huruvida trä och betong är dyrare än det andra men det råder än så länge

ingen konsensus om vilket material som är det billigaste stommaterialet.

Kostnaderna under byggskedet för hus med trä- respektive betongstomme skiljer sig nämnvärt eftersom

materialens egenskaper ger upphov till en tidsmässigt annorlunda arbetsfördelning.

Svenskt Trä hävdar att industriella lättbyggnadssystem i trä är det mest kostnadseffektiva alternativet i

bygg och bostadsmarknaden idag.

Under en intervju kopplad till detta projekt berättar Anders Wernborg, konstruktör och projektör på

Folkhem, aktuella med fyra åttavåningshus av trä i Sundbyberg: ”Att bygga hus i trä blir dyrare än att

bygga i betong vilket också syns på våra bostadsrättspriser”.

Byggtider

Byggtiderna är direkt kopplade till produktionskostnaderna och träbyggnadssystem med hög

prefabriceringsgrad sägs fordra kortare byggtider än system av platsgjuten och prefabricerad betong.

Brand

Branden var anledningen till att användningen av trä som stommaterial förbjöds i högre hus, idag är

dock uppfattningen en annan. Trä anses vara ett mer pålitligt och förutsägbart material när det utsätt

för brandbelastning än stål och betong som kan kollapsa när man minst anar det. (Svenskt Trä, 2012) I

efterhand är det oftast lättare att utröna hur mycket av bärförmågan som kvarstår i en limträbalk än i en

stål- eller betongbalk.

Ljud

Problemet för träbyggnadsindustrin har länge varit att komma till rätta med ljudproblemen och framför

allt stegljuden i bjälklagen.


- 6 -

Arkitektur

Trä är ofta ett mer uppskattat material än betong hos de som befinner sig i lokalen som tidigare nämnts.

Ofta upplever människor exponerade träkonstruktioner som inspirerande.

Arbetsmiljö

Stommarna till de moderna trähusen har ofta en mycket hög prefabriceringsgrad vilket innebär att

mycket av monteringen och produktionen sker på fabrik i en uppvärmd lokal och skyddad miljö.

Byggdamm och buller kan minimeras på byggarbetsplatsen. Dock finns det kända fall där missar i

prefabriceringen gjorts och kompletterande arbete på knä eller med armar ovanför huvudet har behövts

göras på plats.

Betongelement, exempelvis ”sandwich-element”, prefabriceras i hög grad men betong behöver inte

sällan bearbetas med bilningsverktyg och andra verktyg som hämmar den goda arbetsmiljön.

1.2 Mål Med bygghandlingarfrån ett existerande trähus kommer en imaginär konstruktionsmodell i

halvprefabricerad betong att utformas och användas som grundför att kunna utvärdera och analysera

byggnadernas skillnader och därmed även deras för- och nackdelar ur ett konstruktivt och

byggnadsfysiskt perspektiv.

De främsta skillnaderna som kommer att belysas är:

Spännvidder – Om större spännvidder kan tillåtas med det ena eller andra stommaterialet kan

utformningen rent arkitektoniskt få ett annorlunda och inte lika begränsat utseende. Stora,

tillåtna spännvidder är uppskattat hos arkitekten vid den primära utformningen och ger goda

förutsättningar för att i framtiden kunna förändra en bostads planlösning på ett önskat sätt.

Tjocklekar – Det är tänkbart att bjälklags- och väggtjocklekar förändras beroende på vilket

stommaterial som används. Reducerade tjocklekar kan resultera i större boytor och högre

takhöjd alternativt ett till volymen sett mindre byggnadsverk.

Grundläggning – Grundläggningen är en viktig och kostsam del av byggnaden som kräver stor

omsorg. Viktskillnaderna husen emellan kan tänkas påverka grundens utformning i viss

utsträckning.

Ljud – I svenska bostäder finns särskilt ställda krav på hur mycket ljud som får transmitteras

lägenheter emellan. Detta påverkar i de flesta fall tjocklekarna på bärverksdelarna och även

detaljutformningen på dessa.

Fukt – Hälsa och inomhusmiljö kan påverkas mycket negativt av fuktproblem. I extrema fall kan

även hållfastheten ta skada av fukt och estetiskt icke tilltalande skador kan uppstå på

exempelvis fasader. Som konstruktör gäller det att i största möjligaste mån förebygga detta

konstruktivt både med hänsyn till utförandet och uppförandet. Vissa stomtyper är mer känsliga

och skadas på olika sätt än vad andra stomtyper gör.

Brand – Alla byggnader behöver brandklassas och branddimensioneras efter vilken användning

byggnaden kommer att ha. En intressant jämförelse vore att se hur valet av stomme påverkar


- 7 -

branddimensioneringen och utformningen av huset och vilka faktorer med hänsyn till material

som måste beaktas vid en eventuell brand.

Installationer –Installationerna är delvis en typ av montage, men då även projektering ingår i

avsnittet så behandlas de som ett eget avsnitt.

Montage – Byggmetoderna skiljer sig vad det gäller montage, och det är intressant att se på

vilket sätt det skiljer sig och vilka konsekvenser det får i form av montagehastighet m.m.

Projekteringskomplexitet – Beroende på hur komplex en byggnad är att projektera och uppföra

kan man i olika grad säkerställa byggnadens slutgiltiga funktioner och standarder. Detta skulle

kunna innebära att en byggherre väljer det ena alternativet före det andra för att kunna

garantera sig om att produkten kommer att uppfylla kundens behov och förväntningar.

Målet är att kunna sammanfatta dessa punkter till en tabell som redovisar stomalternativens fördelar

och nackdelar.

Våra två jämförelsemodeller kan även ge oss en inblick i hur nedanstående faktorer påverkas av valet av

stomme, dock kommer dessa ej att behandlas mer ingående i denna rapport:

Byggtider – Stommaterialens olika egenskaper och krav påverkar byggtiden i stor utsträckning.

Exempelvis transporter, uttorkningstider m.m.

Miljö/Arbetsmiljö – Miljökonsekvenserna är svåra att utvärdera och analysera korrekt och har

blivit en infekterad och omtvistad fråga trä- och betongbranschen Påverkan på miljön bestäms

av en uppsjö olika faktorer som transporter, kolsänkor och produktionsenergibehov vilket är

svårt att belysa i sin helhet. Kvaliten på arbetsmiljön grundar sig i allra högsta grad i en subjektiv

uppfattning och ”mjuka” värden som är svåra att mäta. Dock finns det moment i byggskedet

som är vedertagna som arbetsmiljömässigt mycket belastande som bilning, arbete i dammig

miljö och arbete med armarna ovanför axelhöjd som bör undvikas i största möjligaste mån.

Ekonomi – Med hjälp av enkla beräkningsmodeller kan man skapa sig en grov uppfattning om

huruvida den ena eller andra stommaterialet resulterar i högre eller lägre totala kostnader och

kvadratmeterpriser.

De konstruktiva och byggnadsfysiska för- och nackdelarna är väl mätbara i form av tjocklek i millimeter

eller fukt som relativ fuktighet i byggnadsdelar över året. Däremot är faktorerna som byggtider, miljö

och ekonomi svårare att mäta i ett helhetsperspektiv.


- 8 -

1.3 Avgränsningar Denna rapport behandlar i första hand materialen trä och betongs tekniska egenskaper som

stommaterial.

För att bedöma om ett stommaterial är lämpligt eller ej bör även en rad övriga punkter undersökas.

De främsta punkterna är:

Pris

Miljö

Arbetsmiljö

Transporter

Byggtid Dessa punkter, förutom möjligtvis transporter, är svåra att erhålla objektiva och precisa fakta om.

Innan ett hus har byggts går det att kalkylera hur mycket det kommer att kosta med hjälp av t.ex.

Sektionsdata eller likvärdig litteratur. Dock brukar slutpriset för den färdiga byggnaden skilja sig mot det

kalkylerade värdet. Dessutom saknar konstruktionsstudenterna på KTH den nödvändiga kunskapen för

att kunna göra rättvisa och rimliga kalkyler för bostadsprojekt.

Att bedöma ett materials miljöpåverkan görs normalt genom en livscykelanalys (LCA) där materialet

undersöks i såväl produktions- och brukningskedet som rivnings- och återvinningsskedet. För att göra en

bedömning huruvida det är mer eller mindre hämmande för miljön krävs omfattande information och

undersökningar som är svåra att dra objektiva slutsatser ifrån. Undersökningspunkterna är näst intill

oändliga. Flera analyser har gjorts men få har blivit vedertagna.

Kvaliteten på arbetsmiljön utgörs i stor grad av ”mjuka” värden som rör buller, arbetshöjd, komfort och

säkerhet. Arbetsmiljökvaliteten kan mätas genom frågeformulär, antal olyckor och tillbud men den kan

inte mätas på ett okontroversiellt och vetenskapligt sätt.

Transporterna kan mätas i antal turer, antal ton och antal kilometer som materialet måste ha färdats,

däremot är det svårt att få tillgång till information som innefattar de slutgiltiga siffrorna. Transporter är

även starkt kopplade till miljöfrågan och gör bedömningen ännu mer komplex och svårarbetad.

En avgörande faktor för valet av stommaterial och som har stark koppling till ekonomi är projektets

byggtid som kan variera mycket mellan materialen som vi jämför. Byggtiden beror till stor del på

exempelvis leverans- och monteringtider samt uttorkning av materialet. Liksom ekonomin stämmer inte

alltid den kalkylerade byggtiden med den verkliga. Saker kan inträffa som försenar bygget och det kan

tillkomma kostsamma ÄTA-arbeten.

Trots att dessa inflytelserika punkter försummas i detta arbete görs bedömningen att jämförelsen ur

teknisk synpunkt trots allt har ett stort värde för att öka förståelsen för vad valet av stommaterial

innebär och har för konsekvenser.


- 9 -

1.4 Lösningsmetoder

Initieringsskedet

För att fördjupa sig i sitt ämne och blottlägga problematiken krävs att man på något sätt skaffar

information, både objektiv och subjektiv. I detta arbete har detta skett genom att läsa en mängd olika

artiklar i varierade typer av tidskrifter och intervjua insatta personer hos beställare, leverantörer och

entreprenörer.

Modellen

Modellen av betong som vi har att jämföra med det verkliga trähuset dimensionerar vi med hjälp av

gällande eurokoder i framför allt brottgränstillstånd eftersom huset till absolut störst del består av

betong. Detaljutformningar görs genom branschstandard och HusAMA11.

Fukt genom diffusion kontrolleras med hjälp av enklare formler där konstruktionen kontrollräknas i den

månad då konstruktionen är som mest utsatt för risk och med ett dimensionerat fukttillskottsvärde.

Modellen utformas med andra ord på så vetenskaplig grund som möjligt, vilket är möjligt eftersom

utformandet handlar om ren byggmekanik, matematik och beprövade metoder.

För avancerade beräkningar används programmet Strusoft Concrete Beam.

Analys

Analysen görs utifrån de hårda fakta som tagits fram genom beräkningar och utformningar. De primära

jämförelsepunkterna är lätta att jämföra med hjälp av konkreta mätvärden som t.ex. tjocklekar.

Fukt kräver en noggrannare och mer kritisk diskussion för att kunna ge en rättvis bedömning. Det kan

handla om att identifiera eventuella riskkonstruktioner och jämföra detaljer med referenser.

1.4.1 Diskussion

Dimensioneringsprinciper för stommen

Vad gäller beräkningarna så skiljer sig beräkningsmetoderna husen emellan åt. Trähuset är beräknat

med den nu gamla svenska dimensioneringsstandarden BKR (Boverkets Konstruktionsregler). Vi har

emellertid aldrig arbetat med BKR utan har lärt oss att använda de aktuella eurokoderna som vi har

applicerat när vi har dimensionerat huset i betong.

Fukt

Vid utformningen av väggtyper och detaljer med hänsyn till fukt finns inga konkreta principer. De enda

kraven som finns kommer från BBR där det framgår att: ” Fukt ska inte orsaka skador, elak lukt,

hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa”.

Fuktberäkningarna i denna rapport utförs vid stationära förhållanden och tar inte hänsyn till

vatteninnehåll och variationer i klimat över året.


- 10 -

Ljud

Många faktorer förutom konstruktionens uppbyggnad påverkar ljudupplevelsen. I rumsakustiken

påverkar även rummets utformning, alstringsarea, ytskikt och i stor grad inredning hur man upplever

ljud. För att kunna beräkna ljudförhållandena exakt krävs beräkningar i ett lämpligt program, exempelvis

BASTIAN. I detta arbete har vi utgått ifrån normala ljudklassificeringar för konstruktionstyper trots att

resultatet kan variera. Dessutom påverkas ljudet även av ventilationen och utförandet. Otätheter och

oisolerade kanaler kan ge upphov till störande ljud mellan lägenheterna vilket inte tagits hänsyn till,

istället har vikten av att projektera och uppföra byggnadsverket rätt påpekats.

Brand

Vad gäller brand kan endast generella slutsaster dras trä och betonghus emellan. För noggrannare

brandberäkningar krävs avancerade program utförda av brandingenjörer.

Brandmotståndet på bärverk av betong varierar från fall till fall med hänsyn till armering, betongkvalitet

och geometri och exakta data är därför svåra att erhålla. Dessutom finns olika riktlinjer och

beräkningsmetoder vid branddimensionering av betong.

Vi förutsätter att samma brandcellsgränser gäller i den imaginära stommen av betong som i trähuset.

Brandklasserna för trähuset är givna från träsystemleverantören.


- 11 -


- 12 -

2. Nulägesbeskrivning

Detta examensarbete utförs med hjälp av Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB, ett företag

bestående av konstruktionskonsulter som framför allt projekterar bostäder, kontorsbyggnader och

kommersiella lokaler. Alla större byggnadsverk som Konkret projekterar har stomme av betong eller stål

men de konsulterar även vid villabyggen som oftast byggs med en stomme av trä.

Konkret har kontinuerlig kontakt med företag som Contiga (leverantörer av prefabricerade stommar i

stål och betong), Abetong (betongleverantör) och Strängbetong (betongleverantör).

Trots att trä inte är det primära materialet som Konkret arbetar med finns en god kunskap om moderna

byggsystem av trä på kontoret eftersom att man förutom att bygga mindre byggnadsverk i trä också

deltar i många kurser och seminarier om träbyggnadssystem.

På detta företag är man mån om att hålla god kontakt med beställare och andra konsulter som är

involverade i bygget och underlätta bygget som möjligt utan att någonsin tumma på kvalitén på deras

egna konstruktionssystem.


- 13 -


- 14 -

3. Teoretisk referensram

3.1 Konstruktion Beräkningarna utförs enligt eurokodtrots att de tidigare beräkningarna på trähuset är gjorda enligt

gamla normen BKR som upphävdes år 2011. Detta för att författarna inte har tillräcklig kunskap om BKR

och för att det känns mer aktuellt i dagsläget.

3.1.1 Egentyngder Egentyngder beräknas genom att summera varje lagers tunghet. Tyngderna fås ifrån häftet HS1008

Konstruktionsteknik som använts i undervisningen på KTH i Haninge. Vid sammansatta skikt som t.ex.

regelväggar så måste mängden reglar och isolering räknas ut i procent, detta för att vikten ska vara per

meter och reglarna har ett centrumavstånd på 600 mm eller 300 mm i det aktuella projektet.

3.1.2 Lastnedräkning och plattindelning av betongbjälklag För att kunna göra en lastnedräkning måste det först räknas ut hur mycket av lasten på bjälklagen som

kommer att tas upp av de olika väggarna, detta görs genom plattindelning.

Plattindelningen görs genom analys av hur bjälklaget läggs upp på väggarna.

I de fallen där plattan fortsätter på andra sidan väggen anses plattan vara

fast inspänd, och i de fall där plattan inte fortsätter anses den vara fritt

upplagd.

I ett hörn där två lika upplag möts dras en linje med 45° lutning (Figur 3:1).

Om hörnet istället består av de olika upplagen (Figur 3.2), dras istället en

linje med lutningen 2:3 som ger större area till den fast inspända sidan,

detta för att en fast inspänd platta tar upp mer last.

Plattor som bärs mellan två lika upplag delas in med en linje mitt emellan

dessa. Plattor som istället bärs av en inspänd på ena sidan och en fritt

upplagd på andra, delas istället in med 60 % av lasten till det fast inspända

och 40 % till det fritt upplagda. Sedan fås en total indelning fram genom

logiska resonemang.

När plattindelningen är klar väljs den platta som har störst area för en

meterstrimla, och sedan summeras alla laster för att få ut den kraft som

grundplattan måste ta upp. Efter det att lasterna är nedräknade sker

dimensionering med 6.10a) och 6.10b) enligt eurokod.

3.1.3 Begränsningar Spännvidden på bjälklagen begränsas av vissa aspekter, i trähuset så begränsas spännvidden framför allt

av egensvängningen på 12 Hz men även svikten är avgörande.(Massivträhandboken, 2006).I

betonghuset blir egentyngden stor vid ökad spännvidd och för att klara dessa spännvidder, och

Figur 3:1:

Plattindelning mellan

lika upplag

Figur 3:2: Plattindelning

mellan olika upplag


- 15 -

framförallt de nedböjningskrav som finns, krävs mer armering och en tjockare platta. Detta gör till slut

att ett plattbärlag inte längre är motiverat ur konstruktionssynpunkt.

De nedböjningskrav som finns är på L/300, dock så används en maxnedböjning på ca 20 mm för att det

annars vid stora spännvidder skulle bli stor nedböjning. Den sprickbildning som högst får förekomma är

0,4mm enligt SS-EN 1992-1-1:2005 Tabell 7,1N.

3.1.4 Grundutformning Grunden utformas helt och hållet beroende på laster och markförhållanden.

Den populäraste grundläggningstypen vid goda markförhållanden är en s.k. platta på mark. Marken

grävs ut och fylls med dränerande material, isolering och armerad betong. I både trä- och betonghuset

är denna grundläggningsmetod tillämpad.

Grundplattan kan även behöva förstyvningar av olika slag för att klara koncentrerade laster.

När en last kommer ner i en vägg mot grunden räknar man antingen med den s.k. 2:1-metoden vilket

innebär att lasten sprids i grunden med en vinkel av 2 på 1 (ca 63°), eller 1,5:1-metoden.

Vid dimensionering av grundplattan tar man hänsyn till grundpåkänning, excentricitetsmoment och

tvärkraft.

Grundpåkänningen begränsas i de allra flesta fallen av isoleringens kapacitet för korttids- och

långtidslast vilket efter materialdimensionering vid husbyggnation begränsas till ca 400 kPa.

Dräneringsmaterialet bör vara makadam och förutsätts vara packad. Vid husbyggnation eftersträvas en

grundpåkänning under 500 kPa med hänsyn till makadamet. Utförandet förenklas betydligt om man

anpassar måtten på förstyvningarna och kantbalkarna efter standarddimensionerna på cellplasten.

Grundförhållandena till vårt referensobjekt antas vara goda eftersom man enligt bygghandlingarna

anlagt med en platta på mark. Mer ingående information saknas.

3.2 Ljud Ljud är tryckvariationer i luften som uppkommer med olika frekvenser varav ett frekvensomfång mellan

ca 20–20000 Hz som vi kan uppfatta med hjälp av vår hörsel. Trycket av ljud kan vara olika högt och kan

mätas med N/m2 eller Pascal men man har infört en logaritmisk skala proportionell mot detta vid namn

decibel (dB). Eftersom människan med sin hörsel uppfattar olika frekvenser olika högt har man anpassat

decibelskalan till detta genom att införa dB A.

I byggnader sägs ljud kunna färdas på fyra olika sätt:

Genom luft – Ljudet transporteras direkt genom luft d.v.s. otätheter, öppna hål, i ventilation etc.

Direkttransmission –När ljudet alstras från sin ursprungliga punkt genom endast en byggnadsdel

kallas detta direkttransmission

Flanktransmission – Ljud sätter inte bara luft utan även material i svängning och detta möjliggör

att ljud kan färdas byggnadsdelar emellan, t.ex. från bjälklag till väggar.


- 16 -

Stegljud – Då människor vistas och går i ett rum färdas ljud genom bjälklaget till underliggande

rum. Ljudet kan även ta sig vidare genom bjälklaget till intilliggande väggar. Stegljudet färdas

mycket effektivt genom materialet och kräver stor omsorg för att undvikas.

I Sverige har vi olika ljudklasser som beskriver hur goda ljudförhållandena är i olika lokaler: A, B, C och D.

Som minimikrav har vi i svenska bostäder ljudklass C vilket innebär att ljudnivån inomhus inte får

överstiga 56 dBA.

Det ska tilläggas att ljud uppfattas subjektivt och väldigt olika från människa till människa. Medan någon

är mycket nöjd med ljudförhållandena i sin bostad kanske någon med likadan lägenhet är missnöjd vilket

gör det svårt att garantera sig om att alla är tillfreds med ljudnivåerna i huset.

Trafikbuller blir ett alltmer omfattande problem och störningsfaktor för boende. Numera väger man

även in frekvenser ner till 50 Hz för att få bukt med trafikbuller vilket beskrivs i den svenska standarden

SS 25267 och den svenskeuropeiska standarden SS-EN 12354 och uttrycker sig som ett korrektionstal

C50-2500 eller C50-3150 vid ljudberäkningar. (Simmons, 2003) Därför är det även av stor vikt att ta

ytterväggarnas ljudisolering, fönster och dörrar i beaktning för att säkerställa de goda ljudförhållandena

inomhus. Dessutom bör stor möda läggas på att åtgärda otätheter mellan karmar hos fönster och

balkongdörrar för att förhindra att luftljud tränger in i lägenheterna.

3.3 Fukt

3.3.1 Trä Trä är ett organiskt material bestående av cellulosafibrer som fästs till varandra med ett av trädens

naturliga lim som kallas lignin. Träslagen som dominerar då hus uppförs i trä är tall (furu) och gran.

Skillnaderna dessa träslag emellan är mycket små. Tallvirket är litet sprödare än gran och innehåller mer

harts.

Gemensamt har tall och gran att stammen utgörs av två olika sorters ved. Kärnveden som befinner sig

från mitten och ut i stammens tvärsnitt har en stagande funktion. Splintveden sköter trädets

vattentransport och har därför vid avverkning avsevärt mycket högre fuktkvot än kärnveden.

Kärnveden är hårdare än splintveden och anses lämpa sig bättre som byggnadsmaterial.

Splintveden är mycket känsligare för angrepp som mögel och röta än vad kärnveden är och bör därför

undvikas i fasader av trä. Kärnveden hos tall och även gran innehåller så kallade hartser som täpper till

cellernas vattentillförsel och gör därför virket mer beständigt än splintveden.(Dahlberg, Wistrand, &

Wiström, 2004)

Generellt brukar man ange att trä aldrig får utsättas för luft med en relativ fuktighet högre än 75 % och

här finns en väl tilltagen säkerhetsmarginal. Följer man regeln slaviskt skulle man inte kunna använda trä

utomhus eftersom det en stor del av året råder en högre RF än 75 %. Anledningen till att det fungerar är

att temperaturen är tillräckligt låg under dessa perioder för att mögelpåväxt inte ska kunna uppkomma.


- 17 -

Följande diagram visar hur lång tid det sannolikt tar för en mögelkultur att etablera sig vid olika fukt- och

temperaturförhållanden.

Av diagramet att döma är det omöjligt för mögelsvampar att etablera sig ien byggnad om den är

konstruerad och uppförd på ett sätt så att den relativa fuktigheten i en byggnadsdel aldrig överstiger 75

%.

Mögel är och har varit ett stort problem i såväl nybyggda som renoverade hus i Sverige.

Mögelproblemen kan uppstå p.g.a. en uppsjö olika felaktiga konstruktioner och slarviga utföranden.

Exempelvis bristande ångspärr i väggar och anslutningar som möjliggör konvektion i hus med väl

tilltagen isolering och liten mängd material med god fuktkapacitet, hydrofobiska putsytterväggar och på

insidan isolerade källarväggar. Med fuktkapacitet menas derivatan av sorptionskurvan.

Mögel kan orsaka dålig lukt och ge allergisymptom hos människor vilket påverkar hälsan och

välbefinnandet i stor utsträckning.

Ett begrepp värt att känna till i fråga om fukt och trä är fibermättnadspunkten. Vid

fibermättnadspunkten i trä har allt vatten inuti cellerna försvunnit men har fortfarande kvar vatten

utanför cellerna runt cellväggarna. Detta stadium äger rum då fuktkvoten i trä ligger mellan 25-30 %

beroende på träslag. Detta betyder att även om det i kringliggande luft råder 100 % RF kan aldrig

fuktkvoten bli mer än fibermättnadspunkten. Om man trots allt mäter att fuktkvoten överstiger

fibermättnadspunkten kan man dra slutsatsen att vatten till träet måste komma i vätskefas, antingen

genom läckage eller kondens.

Ytterligare en risk att ta hänsyn till vid projektering av byggnadsdelar av trä är röta. Det finns flera typer

av röta men gemensamt för dem är att de arbetar som bäst vid en fuktkvot på ca 60 % och endast

uppkomma vid fuktkvoter över fibermättnadspunkten.

Figur 3:3: Kritiskt fukttillstånd (Nilsson, 2011)


- 18 -

Trä leder vatten som bäst i träets fiberriktning där vattnet kommer in i ändträet, där träelementet är

kapat. Lokalt kan fuktkvoterna kring ändträet bli kritiska och på sikt orsaka röta. Därför är det av yttersta

vikt att täcka kapat virke med ett lämpligt material, alternativt måla eller impregnera.(Nevander &

Elmarsson, 2006)

Med ökande fuktkvot försämras även träets hållfasthet

vilket visas i figur 3:4 till höger. Detta tar man hänsyn till då

man dimensionerar bärverk i trä enligt Eurokoderna genom

faktorn kmodsom innefattar klimatklasser och hur utsatt

virket kommer att vara för fuktiga och varierande

klimatförhållanden.

3.3.2 Betong Betong är till skillnad från trä mycket okänslig för fukt i de

allra flesta fall. Betong är ett oorganiskt material och är

dessutom starkt alkaliskt vilket är mycket ogynnsamt för

mögel. Den är dessutom luft- och diffusionstät.

Betong kan dock bli väldigt fuktig och betong med normal

hållfasthet suger fukt till nästan jämvikt vid konstanta

temperaturförhållanden, dock utan att ta skada av det.

Normal betong är oftast armerad med stålstänger som

dock kan vara känsliga för fukt eftersom det kan ge upphov

till korrosion och reducera armeringsarean i tvärsnittet.

Detta kan eskalera om fukten får samverka med

kalciumkarbonaten som bildas naturligt genom karbonatisering i betong.

Att tänka på är att inte montera trä dikt an betong eftersom den kan bli fuktig. Detta kan i sin tur ge

upphov till mögel eller röta i träet.

Fukt kan även skada icke organiska material genom t.ex. orsaka förtvålning av golvmattelimmer vid

limning mot fuktig betong.

Frostsprängning påverkar betong måttligt. Ytan kan spricka av frostsprängning men kan förhindras

genom att använda en porbildande betong i ytskiktet som vattendropparna kan expandera i utan att

orsaka skada. Frost är främst känslig under själva gjutningen vilket kan påverka betongens framtida

hållfasthetsegenskaper. (Nevander & Elmarsson, 2006)

3.4 Brand Bränder kan äventyra både människors liv och byggnaders bärförmåga. Om en brand skulle inträffa

behövs både passivt och aktivt skydd.

Figur 3:4: Hållfasthet fuktkvot (Dahlberg,

Wistrand, & Wiström, 2004)


- 19 -

Passivt brandskydd utgörs av själva konstruktionen som ska förhindra att branden sprider sig i

byggnaden och att byggnadsverket rasar. Byggnadsdelen olika egenskaper brukar beskrivas med tre

olika bokstäver:

R – Bärförmåga

E – Intensitet/Täthet

I – Isolering

Dessa bokstäver följs av en siffra, exempelvis 15, 30, 60, 90 o.s.v. vilket syftar på hur många minuter

efter brandens initialskede som konstruktionsdelen upprätt-håller någon eller flera av egenskaperna R, E

och I.

Det aktiva brandskyddet kan utgöras av brandgasskingrande fläktar, sprinkler och brandsläckare.

Vid brandsäkerhetsprojekteringen är det även krav på att ha utrymningsvägar från samtliga lägenheter

och arkitekturen måste anpassas för att uppfylla samtliga krav.

Även ventilationskanaler ställs det höga krav på med hänsyn till brand. Kanalerna kan sprida 900°C

varma, giftiga brandgaser lägenheter emellan och orsaka hälsovådliga skador. Ventilationen mellan

brandcellsgränser måste uppfylla samma krav för en brandcellsgräns utan ventilation. Därför behövs

typgodkända brandspjäll och don. (Svensk Ventiliation)

Trä är förutsägbart när det brinner. Vid fullt utvecklad brand vet man att trä brinner mellan 0.65 och

0.8mm/min. Kolskiktet som bildas när träet brinner får en skyddande och fördröjande funktion och träet

innanför kolskiktet har samma egenskaper som i kallt tillstånd. (Martinsons, 2006)

Betong är ett oorganiskt material som uppfyller EU’s högsta brandstandard A1 som icke brännbart

material. Vid långt utvecklad brand kan betongen spricka och armeringen smälta vilket till slut får

konstruktionen att kollapsa.

Figur 3:5: Funktionskrav brandmotstånd (Martinsons, 2006)


- 20 -

4. Faktainsamling

För att kunna genomföra en jämförelse var det kritiskt att få ta del av bygghandlingar från ett befintligt

flerbostadshus i trä. Efter ett fåtal förfrågningar till byggsystemleverantörer erhölls kompletta

konstruktionshandlingar direkt från Martinsons och NCC Teknik. För att få en djupare förståelse för hur

systemet fungerade gavs en vägledande introduktion av avdelningschefen för konstruktion på

Martinsons.

All information som rör trähuset har erhållits antingen direkt ifrån träleverantören genom antingen

personkontakt, handlingar eller deras hemsida.

Informationen gällande betonghuset har samlats på flera olika sätt. Dels har stor nytta dragits av

kunskapen från tidigare kurser på KTH som rör dimensionering av byggdelar av betong och

stomstabilisering. Handledare Christer Öhman på Konkret har lång erfarenhet av betongkonstruktioner

och väglett vid val av stomme och dimensionering.

Efter att ha fastställt vilken typ av stomme som var mest lämplig valdes en leverantör som levererar

kompletta stommar av det slaget. Leverantörens hemsida är mycket innehållsrik och visar typdetaljer på

sina produkter.

Nuförtiden är det svårt att samla in fakta utan att ta hjälp av elektroniska källor. Med viss källkritik är det

lätt att hitta pålitliga artiklar och rapporter, dock måste många artiklar betraktas med stor distans,

särskilt när det gäller direkta jämförelser trä och betong emellan.

Trots att lättillgänglig beräkningsinformation finns att hämta på internet har beräkningarna och

utformningarna av husdelarna gjorts genom vedertagen litteratur i bokform och beräkningsgångar från

leverantörer.

För att få information om varför vissa byggherrar väljer att uppföra sina hus med träkonstruktioner har

flera intervjuer genomförts. Anders Wernborg, konstruktionsansvarig på Folkhem är en av de som valt

att ställa upp på en intervju.


- 21 -


- 22 -

5. Genomförande

5.1 Konstruktionslösningar

5.1.1 Bjälklag

Trähuset

Bjälklagen består av så kallade kassettbjälklag,dessa är

uppbyggda med en bärande del av massivträskivor och

limträbalkar som limmas ihop. Bjälklagen är upplagda i en

riktning och konstruktionen klarar av en spännvidd på upp till

åtta meter vilket har gjort att det på vissa stället i huset har

krävts bärande innerväggar som visas rödmarkerad i figur 5.2.

För att klara ljudkrav så har bjälklaget ett nedpendlat undertak

och mellanliggande isolering. Bjälklagets totalhöjd är 507mm.

Egentyngden för bjälklag med detta utförande är 0,9kN/m2

enligt beräkningar i bilaga 2.

Betonghuset

I betonghuset utförs bjälklaget med plattbärlag för att underlätta installationer samt delvis behålla

prefabriceringsgraden. Det är en halvprefabricerad konstruktion där ett slakarmerat skal monteras på

plats varpå en pågjutning sker.

Plattbärlaget (även kallat filigranbjälklag) har

ingjuten underkantsarmering och ingjutna

armeringsstegar som är till för att elementen

skall kunna hanteras enkelt vid montage,

d.v.s. för att de skall kunna lyftas och

samtidigt klara av de moment som

uppkommer vid lyften. Den prefabricerade

plattan bygger 40-50 mm och får en

pågjutning till en totalhöjd på 250 mm.

Denna konstruktion kräver även den en bärande innervägg, detta för att armeringsbehovet skulle bli för

högt utan. Enligt beräkningar i Strusoft Concrete Beam som visas i bilaga 8b) krävs det 12φ20/m över

det värsta facket för att klara av en nedböjning på runt 20 mm utan en bärande innervägg. Detta kan

jämföras med armeringen som krävs ifall den bärande innerväggen skulle finnas kvar, vilket resulterar i

φ12s250 enligt beräkningar i bilaga 8c). Dessa beräkningar är dock gjorda utifrån att bjälklaget bara

skulle spänna i en riktning istället för två, vilket gör att armeringen i verkligheten ej skulle behöva

samma mängd.

Egentyngden för detta är då 6,0kN/m2 enligt beräkningar i bilaga 3.

Figur 5:1: Kassettbjälklag

(Martinsons, 2006)

Figur 5:2: Bärande innervägg (ej lägenhetsskiljande)


- 23 -

5.1.2 Yttervägg

Trähuset

Den bärande delen i konstruktionen består av en massiv träskiva. Isoleringen är belägen både innanför

och utanför detta skikt men tjockare utåt sett då detta är bättre ur fuktsynpunkt. Ångspärren är belagd

utanför den massiva träskivan vilket gör att den kan användas som fuktbuffrande skikt. U-värdet för

denna vägg är 0,174, vilket är beräknat i bilaga 1a).

Egentyngden för ytterväggen är2,4kN/m enligt beräkningar i bilaga 2.

Betonghuset

Ytterväggen kommer att bestå av en prefabricerad sandwichvägg som väljs för att matcha u-värdet i

träkonstruktionen (bilaga 1b). Den fästs i bjälklag och grund genom att en ståldubb förmonteras och

gjuts in i ett hål (även kallad snabel) i den bärande inre delen av sandwichväggen.

Egentyngden för ytterväggen är 21,0kN/m enligt beräkningar i bilaga 3.

5.1.3 Lägenhetsskiljande innervägg

Trähuset

Som bärande del i de lägenhetsskiljande väggarna används reglar. Centrumavståndet varierar för att

lasten annars skulle bli för stor i dessa. Vid de sidor där bjälklagsändarna är upplagda så är

centrumavståndet 300 mm och vid de väggar som

löper parallellt med bjälklagen är centrumavståndet

600 mm. För att de också ska klara ljudkrav så ställs

två likadana väggar spegelvänt mot varandra med en

luftspalt emellan.

I trähuset så skiljer sig planlösningarna på de olika

planen, figur 5:3 visar planlösningen på plan ett och

tre och figur 5:4 visar planlösningen på plan två och

fyra.Dessa väggar tar upp lite last i trähuset då

bjälklagen spänner parallellt med dem och lasten tas

upp i de väggar där bjälklagen är upplagda. Väggarnas

låga egentyngd gör också att konstruktionslösningen

är möjlig.

Egentyngden för lägenhetsskiljande väggar är ca0,90

kN/m för cc300 och 0,78 kN/m för cc600enligt

beräkningar i bilaga 2.

Betonghuset

Här används skalväggar för att delvis matcha trähusetsprefabricerade konstruktion. Väggarna görs

200mm tjocka för att klara ljud- och brandkrav.

Figur 5:4: Planlösning två

Figur 5:3: Planlösning ett


- 24 -

I betonghuset utformas inte huset med den lägenhetsskiljande väggen på olika ställen då det ej är ett

rationellt sätt att bygga på. Väggen kan räknas som en skiva men det medför att det rent

konstruktionsmässigt blir mer komplicerat och därför inte en aktuell utformning. Därförmåste

betonghuset utformas med endast en utav de planlösningar som presenteras i figur 5:3 och figur 5:4.

Egentyngden för lägenhetsskiljande är ca 14,4kN/m enligt beräkningar i bilaga 3.

5.1.4 Bärande innervägg (ej lägenhetsskiljande)

Trähuset

Den bärande innerväggen består av samma massivträskiva som i ytterväggen och sedan även ytskikt.

Betonghuset

Till bärande innervägg så används samma skalsystem som i de lägenhetsskiljande väggarna.

5.1.5 Balkong

Trähuset

Trähusets balkonger består av en massiv träskiva och som förankring används balkongsmiden i golvnivå

och dragstag som spänner mellan balkongens ytterkant och balkongen ovanför intill fasaden.

Balkongsmidet skruvas fast i väggkonstruktionens massiva trädelar och dragstagen fästs med

spikningsplåtar och en vertikal bult genom balkongskivan. Dragstagen monteras för att reducera

momentet och tvärkraften i infästningen intill fasaden. Den totala höjden på den bärande delen av

balkongen är ca 175mm.

Ovanpå balkongskivan finns en gummiduk som fästs på undersidan och dras upp med erforderlig längd

upp på fasaden via en trekantslist. Mellan fasad och ovansida balkongplatta finns även ett plåtbleck

som underlättar avrinningen från fasaden ner på balkongplattan. Balkongen har en lutning utåt med

1:100 och avslutas med en golvbeläggning av trätrall.

Betonghuset

Balkongerna i betonghuset utgörs av prefabricerade balkongskivor som fästs in i bjälklaget med

systemet Halfen HIT. Infästningen underlättar gjutningen och minimerar köldbryggorna. Tätning mellan

fasad och balkong sker genom en mjukfog och list mellan balkongplattan och sandwichelementets yttre

betongskiva. Dessutom utformas balkongplattan med ett återrinningsskydd intill fasaden med 25 mm

radie. Plåtbleck monteras mot den yttre betongskivan för att underlätta avrinning från fasaden.

Underkanten av balkongens ände förses med en droppnäsa för att förhindra att vatten rinner på den

horisontella delen med hjälp av ytspänning. Balkongen har en erforderlig lutning av 1:100. Tjockleken

längst ut på balkongen är 160mm.


- 25 -

5.1.6 Grund

Trähuset

Trähusets grund består av en platta på mark med kantbalk och grundsulor. Vindlasterna styr var

punktlaster i form av tryck förs ned i grunden och vid dessa punkter krävs grundsulor för att öka

bärförmågan. Kantbalkens uppgift är att föra linjelasten av väggarna i grunden.

Värdefull information om referensobjektets geotekniska förhållanden har inte erhållits i detta

examensarbete vilket har gjort att det uppkommit ett behov av att utreda anledningen till grundplattans

utformning.

Grundplattan i trähuset är 240 mm tjock vilket kan bero på tre olika alternativ:

Förankring – Eftersom trähuset är utsatt för bekymmersamma vindlaster kan dragstagen behöva

en rejäl förankring i form av ökad egentyngd i grunden.

Radon – Om radonhalten anses vara mycket hög i marken under byggnaden behövs i vissa fall

ett mycket tätt underliggande skikt.

Dåliga markförhållanden – Om markförhållandena anses vara dåliga krävs oftast pålning, i vissa

fall kan en viss sättning under huset tillåtas men förutsätter då att grundplattan är styv nog att

inte spricka.

Betonghuset

Till betonghuset väljs en grundkonstruktion bestående av en kantbalk med tillhörande grundsulor.

Kantbalkens uppgift är att vid eventuella, lokala sättningar under plattan kunna bära grundplattans

laster utan att riskera att betongen spricker. Dessutom fungerar den som ett upplag mellan yttervägg

och grundsula.

Kompletta geotekniska handlingar har inte kunnat erhållas till detta examensarbete varför ett

kvalificerat antagande måste göras. Av de ovannämnda alternativen antas att anledningen till den grova

grundplattan är dåliga markförhållanden. Förankringskraften skulle vara tillräcklig med en tunnare

grundplatta och en sådan skulle även vara tillräcklig för att kunna lösa radonproblemet.

Att även grundplattan till betonghuset görs 240 mm tjock är en gardering och ett rimligt antagande med

tanke på den information som lyckats erhållas.


- 26 -

5.2 Skillnader i laster

5.2.1 Plattindelning och lastnedräkning

Trähuset

Eftersom bjälklaget i trähuset är ett balkbjälklag, så kan ej en plattindelning göras för denna. Slutsatser

dras från de erhållna ritningarna.

Betonghuset

För att se vilken vägg som tar upp mest last kontrolleras den värsta meterstrimlan för väggarna.

Beräkningar görs för de rödmarkerade områdena i figur 5:5 då meterstrimlan i dessa fall får den största

arean. De övriga väggarna vars area är mindre, kommer då inte att behövs kontrolleras eftersom de inte

kommer att ta upp lika stor last.

I betonghuset kommer varje plan att utformas som figur 5:5,

detta för, som tidigare nämnts, att den flexibla planlösningen

inte är rationell för betonghuset.

De väggar som fick störst last på sig var de som ligger längs de

rödmarkerade områdena i figur 5:5. Den värsta

meterstrimlan på ytterväggen ger en bjälklagsarea på 2,81m2

och en balkongarea på 1,90m2 och den värsta meterstrimlan

på den lägenhetsskiljande väggen är 7,15m2.

Lastnedräkningen på betonghuset görs med hjälp av bilaga

tre och fyra i bilaga fem. Detta gav en dimensionerande last

på ytterväggen med 337kN/m och pålägenhetsskiljande

väggen 432kN/m.

5.2.2 Grunden Principen i grunden i huset med betongstomme är att sulorna är placerade i väggelementens ändar och

att väggen bär sin egen last till sulorna. Lasten i grundsulorna ger måtten 1900x1900x350 enl. bilaga 7.

De prefabricerade sandwichelementen antas ha bärförmåga nog att undvika brott p.g.a. moment,

tvärkraft eller livtryck. Kantbalken beräknas klara livtryckbrott med måtten 750x500 enl. bilaga 7.

Under de bärande innerväggarna fordras en typ av väggförstyvning för att kunna fördela lasten till

isoleringen och marken vars beräkningar finns bifogade i bilaga 7.

Som isolering under bärande väggförstyvningar väljs Foamglas för att minimera storleken på själva

väggförstyvningen. Foamglas har höga hallfasthetsvärden och ett dimensionerande

tryckhållfasthetsvärde redovisas i bilaga 7.

Eftersom betonghuset skulle bli mycket tyngre är det troligt att pålning skulle vara nödvändigt, därför

görs en reservation på detta område.

Figur 5:5: Plattindelning


- 27 -

5.2.3 Vindlaster

Trähuset

För att ta upp vindlasterna så krävs det stabiliserande väggar och i det analyserade huset så är det de

färgade väggarna i figur 5:6 som är beräknade att ha den funktionen. Väggarna som ligger parallellt med

vindlastriktningen tar upp respektive vindlast vilket gör att vindlast A (som behandlas senare) kommer

att delas upp i två fack genomde två ytterväggarna och innerväggen.

Bjälklagen spänner i den riktningen som visas i

figur 5:6ochdetta gör de parallella

rödmarkerade väggarna inte kommer att få

samma egentyngd och således bli mer sårbara

för lyftkraft av vindlast A. De blåmarkerade

däremot kommer att bära upp bjälklagen och

på så sätt få högre egentyngd som hjälper till

att stabilisera upp vindlasterna från vindlast B.

De inre väggarna består av regelväggar och har

inte en massiv träskiva som bärande del vilket

bidrar ytterligare till förminskad

egentyngd.Detta har gjort att det i projektet

har blivit för stora lyftkrafter i bl.a. de väggar

som kallas för YV1 och IV1 i figuren 5:6vilket

ställer krav på förankring.

För att förankra väggarna används dragstag som är ingjutna i plattan och dragna hela vägen upp genom

väggarna med skarvning vid varje våning. Eftersom huset är byggt i trä så kommer det röra sig, p.g.a.

krypningar och deformationer, vilket gör att dragstagen kan komma att behöva efterspännas under

husets livstid.

Betonghuset

Vindlasten kommer att fördelas genom

bjälklagen in i de stabiliserande väggarna som

är markerade i figur 5:6. Fördelningen kommer

att ske som ett lastfall där man förenklat kan

säga att YV1 och YV2 samverkar i RA och RC

och IV1 och IV2 i RB i figur 5:7. I betonghuset

skiftar inte planernas utformning, detta gör att

vindlastberäkningen förenklas. Beräkning

hänvisas till bilaga 6.

Enligt beräkningar ger inte vindlasten upphov till några lyftkrafter i betonghuset p.g.a. dess höga

egentyngd.

Figur 5:7: Lastspridning vindlast

Figur 5:6: Stabiliserande väggar


- 28 -


- 29 -

5.3 Ljud

5.3.1 Trähuset Bostadshus med trästomme kräver stor omsorg vid isoleringsutformningen. (Martinsons, 2006) Trä är

dessutom anisotropt till skillnad från andra material vilket betyder att det är olika styvt i de olika

riktningarna. Få ljudtekniska teorier är tillämpbara vid sådana konstruktioner och man är därför tvungen

att förlita sig på mätvärden.

Bjälklag

Bjälklaget i trähuset är ca 500 mm tjockt varav ca 350 mm utgörs av den bärande delen. Resterande 150

mm utgörs av ett fribärande undertak som inte ligger i direkt kontakt med bjälklaget. Även den bärande

delen innehåller ljudisolering.

I vissa fall då stegljudet utgör en stor risk kan man lägga på en stegljudsmatta på bjälklaget innan det

slutliga golvskiktet monteras. I trähuset finns enligt K-handlingarna ingen stegljudsmatta föreskriven

utan stegljudet reduceras tillräckligt av undertaket.

Flanktransmissionen i vertikalt led är en känslig och viktig punkt i utförandet med hänsyn till ljud, alltså

ljudvägen från bjälklagen till väggar våningen under. I trähuset har man löst detta genom att montera

gummilister på bjälklagets upplag som reducerar flanktransmissionen betydande. Bjälklagselementen är

inte sammankopplade lägenheter emellan utan skiljs åt av en stenullsdrevad spalt, just med tanke på

flanktransmission.

Enligt nyligen gjorda mätningar uppfyller bjälklagen nästan ljudklass B men är klassade efter ljudklass C .

(Wernborg, 2012)Dock skrivs i en rapport gjord av LTU att man i kv. Limnologen i Växjö gjort mätningar

på träbjälklagen och därefter kunnat fastställa att de uppfyller kraven för ljudklass B. (Stehn, Rask,

Nygren, & Östman, 2008)

Lägenhetsskiljande väggar

De lägenhetsskiljande väggarna i trähuset består av två delväggar med skiljande luftspalt. Brandgipset

och den k-plywood som ligger utanpå reglarna ger tyngd och ljudisolering till konstruktionen. I väggens

nederkant finns ingen speciell ljudisolering eller gummilister utan sitter ihop med sina respektive

styrlister som skruvas ihop. Upptill på väggen finns som tidigare nämnts en dubbeltejpad sylomerlist

vars funktion är att minimera flanktransmission mellan vägg och övre bjälklag.

Denna lösning innebär att varje lägenhet är skild för sig där lägenhetens golv, undertak och väggar kan

ses som en enhet som eftersträvas isoleras och friläggas i största möjligaste mån.

5.3.2 Betonghuset Betong har med hjälp av sin massiva och tunga struktur mycket goda ljudegenskaper. Hörbara

frekvenser kan inte sätta betong i svängning och även lågfrekventa ljud har svårt att påverka betongen

och inomhusmiljön.


- 30 -

I betonghus är det relativt lätt att uppnå goda ljudförhållanden och ljudet är ofta dimensionerande för

bjälklags- och väggtjocklekar. Dock kan resultatet variera kraftigt p.g.a. alstringsarea och andra

förhållanden i lägenheten. Om en god ljudmiljö eftersträvas i ett betonghus är det lätt att med relativt

små medel åstadkomma en ännu bättre ljudmiljö motsvarande ljudklass A. Då måste man dock ta

hänsyn till detaljutföranden som exempelvis vägg/bjälklagsanslutningar, installationer och

stegljudsmatta.

Bjälklaget

Bjälklaget består, som tidigare nämnts, av ett plattbärlag av totalt 250 mm betong. Detta är en vanlig

bjälklagstjocklek och anses fungera bra som ljusisolator med hänsyn till flanktransmission och luftljud.

Dock kan stegljud vara ett problem som stör boende. (Simmons, 2003) (Andersson, Betong, 2011)

Att lägga in parkett på en tunn matta försämrar snarare ljudisoleringen än förbättrar. (Simmons, 2003)

Anledningen till detta är att det uppstår en s.k. ”parkettresonans” vilket gör att stegljud hörs ännu

bättre till grannen under. En lösning är att använda 20-30 mm tjockare betong eller använda en

stegljudsmatta med pågjutning. Dock bör detta bjälklag i sitt ursprungliga utförande vara likvärdigt

träbjälklaget.

Lägenhetsskiljande väggar

De lägenhetsskiljande väggarna kommer slutligen att bestå av 200 mm betong. Reduktionstalet för en

sådan vägg är som tidigare nämnts svårt att fastställa eftersom fler faktorer än väggens tjocklek måste

tas i beaktning. 200 mm betong är en vanlig tjocklek på en lägenhetsskiljande vägg och har uppfyllt

minimikravet väl i sina tidigare uppföranden.

Väggar mot hiss- eller ventilationsschakt kan behöva isoleras ytterligare om de ligger i anslutning till

sovrum. Gärna isolering 70/95 mm med 2x15 mm gips.

5.4 Fukt

5.4.1 Trähuset

Grunden

Grunden i trähuset är en konventionell platta på mark med underliggande isolering. Plattan är 240 mm

tjock och har 200 mm cellplastisolering under sig samt 150 mm makadam och en geoduk. Kantbalkar

och grundsulor är väl isolerade för att minimera köldbryggor och tjälisolering finns även runt huset.

Att isolera under grundplattan är mycket fördelaktigt av flera olika orsaker. Cellplasten fungerar då som

en konstruktiv fuktspärr d.v.s. den ser till att majoriteten av konstruktionen blir varm, därmed sänks

även den relativa fuktigheten i konstruktionen. Marken antas ha en relativ fuktighet av 100 % trots att

makadamskiktet förhindrar kapillärt sugande.

Eftersom betongplattan är tjockare än en normal grundplatta kommer den att kräva en längre

uttorkningstid vilket innebär att det måste dröja innan man kan lägga in en parkett (75 % RF) eller limma

på en matta (90 % RF).


- 31 -

Ytterväggar

Ytterväggen är av tvåstegstätad typ med en cementfiberskiva som regnskydd och vindpapp som

vindskydd. Mellan dessa finns en luftspalt som möjliggör transport av eventuellt vatten som tränger sig

in och uttorkningav cementfiberskivorna. Slagregn är det värsta en fasad kan utsättas för och därför

räknas det med att vatten kommer in bakom fasadskivorna. Därför är det viktigt att fasadfogarna utförs

korrekt och i trähuset har detta gjorts genom att vindskyddsväven har låtits sticka ut 450 mm undertill

och 300 mm åt sidorna från väggelementen för att kunna sammanfoga dessa.

Träkonstruktioner är som tidigare nämnts känsliga för höga relativa fuktigheter. I väggar uppstår

problemen oftast då vatten tillåts kondensera antingen genom diffusion eller konvektion. För att

förhindra diffusion krävs en ångspärr av något slag. De flesta ångspärrar av polyeten har ett

ångmotsåndZv= 2000∙103s/m vilket är tillräckligt i flerbostadshus. För att stoppa konvektionen krävs ett

lufttätt skikt med mycket täta skarvar. Det är framför allt i hus med mycket tjock isolering (400-800) mm

som kraven på lufttätheten är mycket höga. I trähuset har man låtit ångspärren i väggelementen sticka

ut 200-300 mm för att kunna foga samman dessa med intilliggande element. Trots att ångspärrsskarvar

projekteras rätt krävs även att de fogas rätt på arbetsplatsen vilket kan kräva en mer omfattande

fuktsäkerhetsprojektering.

I trähuset sitter ångspärren bakom 15 gips, 45 min. ull och 82 massivt trä. Att sätta ångspärren långt in i

konstruktionen kan ibland vara riskabelt eftersom temperaturen kan ha sjunkit till nära inneluftens

daggpunkt eller åtminstone så att den relativa fuktigheten överstiger 75 %. En kontrollberäkning för att

undersöka om det kommer att kondensera mot ångspärren i trähuset finns i bilaga 9.

Resultatet blir att det maximalt kommer att råda 68 % RF under januari mellan det massiva träet och

ångspärren. Dessutom bör det tilläggas att trä har god fuktkapacitet och kan lagra vatten vid fuktiga

förhållanden som sedan kan torkas ut vid torrare klimat utan att det nödvändigtvis skadar träet.

Balkonger

Balkongerna i trähuset utgörs av en massiv träskiva med tillhörande dragstag fästa i balkongen ovanför.

På träskivan ligger en gummiduk som fuktspärr och ovanpå denna en trätrall, dels som mekaniskt skydd

för gummiduken och som en golvbeläggning.

Eftersom balkongerna kommer färdiga behöver tätskiktet skarvas mot väggen vilket görs på en

trekantslist vid anslutningspunkten intill väggen, tätskiktet dras upp med erforderlig längd upp på

väggen.

Balkonger utsätts alltid för vatten vid regn och dessutom i stora mängder. Eftersom trä är ett

fuktkänsligt material ställs mycket höga krav på gummidukens täthet och utförandet vid montaget. Om

det går hål på gummiduken är skadan på träet redan skedd och tätning måste utföras omedelbart. Träet

i denna balkong har möjlighet att torka ut nedåt men inte i den takt som krävs för att förhindra en

fuktskada i träet under gummiduken. Det är inte särskilt tänkbart att mögelpåväxt skulle kunna

uppkomma på översidan av balkongplattan eftersom miljön under duken är mycket syrefattig men

däremot skulle röta kunna uppstå med risk för bärighetsreduktion och obehagskänslor.


- 32 -

Anslutningar/Detaljer

Grunddetaljer

Vid grunden råder vanligtvis ingen risk för fuktskador m.h.t. fuktkonvektion med tanke på att det i de

flesta hus råder undertryck på bottenplan.

Det finns dock ett antal andra risker att ta hänsyn till:

Fuktig betong – När betongen är nygjuten får inte trä under några omständigheter anslutas direkt mot

betongen. I trähuset har man löst detta genom att lägga en s-list mellan anslutande trädelar och

betongplatta.

Regn – Vid kraftigt och horisontalt regn kan vatten tränga in genom anslutningen om den ej är utförd på

ett korrekt sätt. Här saknas fotplåtar men fasadbeklädnaden lappar över grundsockelskivan och syllen

skyddas av vindskyddsväven som kläms fast mot s-listen.

Växter och bevattning – Många väljer att plantera växter intill husets vägg vilket inte är optimalt ur ett

byggnadstekniskt perspektiv. Dels är växterna fuktiga och dels blir fasaden våt när växterna ska vattnas.

Fönster och dörrar

Fönster och dörrar innebär ett avbrott i fasadens kontinuerliga utformning. Anslutningen kan ibland

drabbas av fuktrelaterade problem p.g.a. bristfällig utformning eller utförande. Särskilt putsfasader är

drabbade av fuktproblem.

I trähuset är fönster infästa i en 45x170-regel på vardera under- och översida. Anslutningarna är

övertäckta med plåtbleck och är i vissa fall tätade med en transperent tätningsmassa. Om

anslutningarna är utförda korrekt är de tillräckliga för att leda bort regn och klara sig mot slagregn. Dock

saknas dubbel konstruktiv tätning som ibland är nödvändig vid känsliga konstruktioner.

5.4.2 Betonghuset

Grunden

Grunden i betonghuset är till största delen utformad på samma sätt som grunden i trähuset. Samma

isoleringstjocklek finns under plattan och ingenting skiljer ur fuktsynpunkt mer än att uttorkningstiderna

blir kortare med en tunnare betongplatta.

Ytterväggar

I betonghusets ytterväggar finns inga organiska material som kan ruttna eller mögla. Dock bör fukt i

betong alltid undvikas med tanke på de risker som tidigare nämnts. Det ställs dock krav på att

sammanfogningarna är lufttäta och att slagregn inte kan tränga in i dessa.

Sandwichelementen är utformade med sådana skarvar att vatten som tränger in måste färdas vertikalt

uppåt för att kunna tränga in i isoleringsskiktet.


- 33 -

Fibercementskivorna utgör det primära regnskyddet och är fastsatta i stålläkt med en luftspalt som kan

transportera bort eventuellt regnvatten som trängt in i konstruktionen. Det sekundära regnskyddet

utgörs av sandwichelementets yttre betongskiva vilket i sig är ett tillräckligt regnskydd..

Tak

Taket till betonghuset utförs på samma sätt som i trähuset. Dock bör syllarna till det uppstolpade taket

förses med en syllpapp undertill för att skydda träet från den fuktiga betongen.

Balkonger

Eftersom balkongerna uppförs i betong är inte konstruktionen lika fuktkänslig som träbalkongen.

Balkongerna är försedda med en lutning av 1:100 och droppnäsa för att föra bort vattnet från balkongen

och för att vatten med hjälp av ytspänning inte ska kunna rinna in på undersidan av plattan. Den övre

anslutningen mot väggen har ettåterrinningsskydd med utkragande plåtbleck och tätning balkongplatta

och yttre väggbetongskiva emellan. Tanken är att vattnet inte skall komma förbi plåtblecket men om det

ändå tar sig förbi finns en andra tätning, alltså en tvåstegsprincip. Undersidan är emellertid endast tätad

en gång med tätningsmassa mellan balkong och yttre väggbetongskiva.

Grunddetaljer

Kantbalken är skyddad med både kantbalksisolering och en mineritskiva. Mineritskivan överlappas med

en plåt fäst bakom plåtläkten. Detta förhindrar vatten att tränga in både bakifrån fasadbeklädnaden och

underifrån. Dock finns även en tätning mellan den yttre väggbetongskivan och kantbalkisoleringen.

En okänd risk, som framför allt brukar drabba putsfasader som går ner i marken, är att varm fuktig luft

från marken på vintern tränger upp i isoleringen och kondenserar i ytterväggskontruktionen och orsakar

på sikt frostsprängning. Med de valda materialen har luftflödet begränsats maximalt och bör inte ge

möjlighet för detta att hända. Dessutom är betong mycket mer frostsprängningståligt än fasadputs.

Kapillärsugning i betongen förhindras genom att ha isolering och makadam på undersidan.

Fönster och dörrar

Karmarna till fönster och dörrar fästs med karmskruv och tätas med lister och tätningsmassa. Dessutom

förses över- och undersida med plåtbleck. Slagregn som tränger in i konstruktionen är den största risken

vid fönster och plåtbleck och tätning är skyddet mot detta i det här fallet.

Fönster kan även drabbas av kondens på insidan av en mellanruta och på den innersta fönsterrutan.

Detta har mest med ventilationen

Documents

Moderna trä- och betongstommar i flerbostadshus550356/...Peter Eklund, KTH ABE Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design