Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan• tillämpa den italienska grammatikens grundläggande regler, inklusive viktiga undantag, och applicera dem i såväl tal som

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Ämne: italienska

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 3

?????? Italienska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng

Italian for Teacher Education and Training, Introductory Course 1 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande

Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75%, Undervisning 25%

2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.

Kursen kan även ingå i en generell examen.

3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B och italienska steg 3 eller motsvarande med godkänt betyg.

4. Innehåll

Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i italienska. Kursen ger intensivträning i grundläggande grammatik, ordkunskap, talfärdighet och textläsning och utvecklar den kommunikativa språkfärdigheten och förmågan att översätta till och från italienska samt ger teoretiska insikter om det italienska språket. Tillsammans syftar kursens

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda italienska och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk, samt till att medvetandegöra studenterna om språkliga processer och hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.

Kursen 1-15 hp består av följande tre delkurser:

DELKURS 1. Allmän och italiensk grammatik, 5 högskolepoäng (General and Italian grammar, 5 higher education credits)

Delkursen innehåller teori och praktiska övningar i grundläggande allmän och italiensk grammatik. Delkursen syftar till en ge en god förståelse för språkets uppbyggnad och till att belysa svårigheter i inlärandet av grammatiska kategorier, som skiljer sig från modersmålets grammatik.

DELKURS 2. Uttal, hörförståelse och talfärdighet, 5 högskolepoäng (Pronunciation, listening exercices and conversation, 5 higher education credits)

I delkursen tränas italienskt uttal, hörförståelse samt egen muntlig produktion.

DELKURS 3. Text A, 5 högskolepoäng (Text A, 5 higher education credits)

Studium av 400 sidor skönlitterär text. I samband med textstudiet tränas även den muntliga språkfärdigheten samt förmågan att översätta till svenska.

5. Mål Som första kurs inom ämnesstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplanen.

Studenten förväntas efter avslutad kurs

Kunskap och förståelse

• tillämpa grundläggande grammatisk terminologi vid analys av italienska fraser och texter;

• beskriva de grundläggande reglerna i det italienska språkets morfologi och syntax; • uppvisa elementära insikter om modern italiensk litteratur

Färdighet och förmåga

• uttala italienska på ett tydligt och korrekt sätt; • förstå längre framställningar på italienska, t ex föreläsningar; • läsa samtida litterär prosa och genomföra enklare litterära analyser;

Värderingsförmåga och förhållningssätt


Sidan 3 av 3

• resonera kritiskt och självständigt om vilken betydelse kunskaper inom ämnesområdet har i samhället.

6. Former för bedömning Delkurserna 1 och 3 examineras med skriftliga prov, delkurs 2 med muntliga prov. Aktiv och obligatorisk närvaro krävs för löpande bedömning av den muntliga språkfärdigheten inom delkurs 2. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg

Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur

Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Undervisningsspråk är italienska (huvudsakligen) och svenska.

Italienska för ämneslärare 1 Litteraturlista Allmän och italiensk grammatik

• Edström, T., Hedenquist J-A. och Forsgren M,. Modern italiensk grammatik, Almqvist & Wiksell. 1997 eller senare. ISBN 9789121199213

• Nocchi, Susanna, Grammatica pratica della lingua italiana, Alma Edizioni 2002. ISBN 9788886440349

• Kompendium. Text A

• Ginzburg, Natalia, La città e la casa, Einaudi, 2006. ISBN 9788806181499 • Ammaniti, Niccolò, Io non ho paura, Einaudi. ISBN 9788806188672 • Kompendium.

Uttal, hörförståelse och talfärdighet

• Kompendium.

Rekommenderad ordbok Norstedts italiensk-svenska & svensk-italienska ordbok, 1994 eller senare.

Sidan 1 av 3

??????? Italienska för ämneslärare 2 15 högskolepoäng

Italian for Teacher Education and Training, Introductory Course 2 15 higher education credits


1. Fastställande



2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande. Dessutom följande godkända kurser:

Italienska för ämneslärare 1

4. Innehåll

Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i italienska. Kursen ger intensivträning i grundläggande grammatik, ordkunskap, talfärdighet och textläsning och utvecklar den kommunikativa språkfärdigheten och förmågan att översätta till och från italienska samt ger teoretiska insikter om det italienska språket. Tillsammans syftar kursens



Sidan 2 av 3

olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda italienska och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk, samt till att medvetandegöra studenterna om språkliga processer och hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.


DELKURS 1. Översättning till italienska samt fri skriftlig produktion, 5 högskolepoäng (Translation into Italian and free text composition, 5 higher education credits)

I kursen tränas förmågan att översätta till italienska.

DELKURS 2. Konversation och egen muntlig produktion, 5 högskolepoäng (Oral communication, 5 higher education credits)

I delkursen tränas konversation och egen muntlig produktion.

DELKURS 3. Text B, 5 högskolepoäng (Text B, 5 higher education credits)

Studium av 200 sidor modern skönlitterär text och 200 sidor sakprosa med inriktning på realia. I samband med textstudiet tränas även den muntliga språkfärdigheten samt förmågan att översätta till svenska.

5. Mål

Som andra kurs inom ämnessstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplanen.

Studenten förväntas efter avslutad kurs Kunskap och förståelse

• tillämpa grundläggande grammatisk terminologi vid analys av italienska fraser och texter;

• beskriva de grundläggande reglerna i det italienska språkets morfologi och syntax; • uppvisa elementära insikter om modern italiensk litteratur


• uttala italienska på ett tydligt och korrekt sätt; • förstå längre framställningar på italienska, t ex föreläsningar; • samtala och diskutera med italienskspråkiga personer om enkla och välkända ämnen; • läsa samtida litterär prosa och genomföra enklare litterära analyser; • skriva resuméer eller korta uppsatser; • tillämpa den italienska grammatikens grundläggande regler, inklusive viktiga

undantag, och applicera dem i såväl tal som skrift samt ha viss kompetens att översätta moderna prosatexter från italienska till svenska och översätta kortare, för nivån anpassade texter från svenska till italienska.



Sidan 3 av 3


6. Former för bedömning

Delkurserna 1 och 3 examineras med skriftliga prov, delkurs 2 med muntliga prov. Aktiv och obligatorisk närvaro krävs för löpande bedömning av den muntliga språkfärdigheten inom delkurs 2. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg


8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur


10. Övrigt


Italienska för ämneslärare 2 Litteraturlista Översättning till italienska och fri skriftlig produktion


• Kompendium. Text B

• De Luca, Erri, Il giorno prima della felicità, Feltrinelli. ISBN 978880701773-5 • Angela, Alberto, Una giornata nell’antica Roma, Mondadori. ISBN 978880458327 • Kompendium.

Konversation och egen muntlig produktion

• Kompendium.

Rekommenderad ordbok Norstedts italiensk-svenska & svensk-italienska ordbok, 1994 eller senare.

Sidan 1 av 3


Italian for Teacher Education and Training, , Intermediate Course 3 15 higher education credits


1. Fastställande



2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den tredje kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den tredje kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande





Sidan 2 av 3

4. Innehåll

Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i italienska. Kursen ger intensivträning i grammatik, ordkunskap, talfärdighet och textläsning och utvecklar den kommunikativa språkfärdigheten och förmågan att översätta till och från italienska samt ger fördjupade teoretiska insikter om det italienska språket. Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda italienska och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk, samt till att medvetandegöra studenterna om språkliga processer och hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.


DELKURS 1. Italiensk grammatik, 5 högskolepoäng (Italian grammar, 5 higher education credits)

Fördjupat studium av den italienska grammatiken inklusive dess särskilda terminologi.

DELKURS 2. Italiensk lingvistik, 5 högskolepoäng (Italian linguistics, 5 higher education credits).

Översikt över modern italiensk lingvistik.

DELKURS 3. Text, 5 högskolepoäng (Modern fiction and non-fictional texts, 5 higher education credits)

Studium av ca. 700 sidor modern skönlitteratur eller sakprosa. I samband med undervisningen tränas den muntliga språkfärdigheten. Texten examineras genom muntliga redovisningar.

5. Mål Som tredje kurs inom ämnessstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplanen. Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

Kunskap och förståelse

1. tillämpa grammatisk terminologi vid analys av italienska fraser och texter; 2. visa en fördjupad insikt i de grundläggande reglerna i det italienska språkets

morfologi och syntax; Färdighet och förmåga

• samtala och diskutera på ett någorlunda ledigt och flytande sätt om lästa texter och förberedda ämnen;

• redogöra översiktligt för modern italiensk lingvistik;



Sidan 3 av 3



Delkurserna 1 och 2 examineras med skriftliga prov, delkurs 3 med muntliga redovisningar/prov. Aktiv och obligatorisk närvaro krävs för löpande bedömning av den muntliga språkfärdigheten inom delkurs 3. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg


8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur


10. Övrigt


Italienska för ämneslärare 3 Litteraturlista Grammatik


• Sonia Bailini, Silvia Consonno, I verbi italiani. Grammatica, esercizi e giochi, Alma Edizioni 2004. ISBN 9788886440875

• Kompendium Italiensk språkvetenskap

• Dardano, M., Nuovo manualetto di linguistica. Zanichelli, 2005. ISBN 978-8808-17634-9

Text

• Biagi, Enzo, Quante donne. BUR, Biblioteca Univ. Rizzoli. ISBN 9788817005289 • Calvino, Italo, Il barone rampante. Mondadori (serie: Contemporanea). ISBN

9788804370857 • Oggero, Margherita, La collega tatuata. Mondadori (serie: Oscar bestsellers). ISBN

9788804512813

Sidan 1 av 3


Italian for Teacher Education and Training, , Intermediate Course 4 15 higher education credits


1. Fastställande



2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den fjärde kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav







Sidan 2 av 3

4. Innehåll

Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i italienska. Kursen ger intensivträning i grammatik, ordkunskap, talfärdighet och textläsning och utvecklar den kommunikativa språkfärdigheten och förmågan att översätta till och från italienska samt ger fördjupade teoretiska insikter om det italienska språket. Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda italienska och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk, samt till att medvetandegöra studenterna om språkliga processer och hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.


DELKURS 1. Översättning och skriftlig språkfärdighet, 5 högskolepoäng (Translation into Italian and writing skills, 5 higher education credits).

I delkursen tränas färdigheten att översätta till italienska samt att på italienska författa en kortare uppsats.

DELKURS 2. Modern skönlitterär text, 5 högskolepoäng (Modern literature, 5 higher education credits)

Läsning av cirka 600 sidor skönlitteratur. Härtill kommer en översiktlig framställning av modern italiensk litteraturhistoria om ca. 100 sidor.

DELKURS 3. Äldre klassisk text och litteraturhistoria från 1300- till 1800-talet, 5 högskolepoäng (Text 1300-1800 and history of literature, 5 higher education credits).

Läsning av äldre klassiska texter till ett omfång om ca. 200 sidor inklusive kommentarer, samt huvuddragen av äldre italiensk litteraturhistoria motsvarande innehållet i en kursbok om ca. 200 sidor.

5. Mål

Som fjärde kurs inom ämnessstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplaner och kursplaner som gäller för den svenska skolan. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha kommunikativa färdigheter motsvarande B2 i Europarådets skala för självbedömning och kunna: Kunskap och förståelse

• tillämpa grammatisk terminologi vid analys av italienska fraser och texter; • visa en fördjupad insikt i de grundläggande reglerna i det italienska språkets

morfologi och syntax; • visa en ökad förmåga att tillgodogöra sig skönlitterära texter på italienska samt

uppnå en fördjupad insikt om italiensk litteratur;



Sidan 3 av 3

• samtala och diskutera på italienska ett någorlunda ledigt och flytande sätt om lästa texter och förberedda ämnen;

• läsa och förstå modern italiensk litterär prosa; • skriva klart och välstrukturerat på italienska inom ämnen som är välbekanta utan att

göra allvarligare fel inom grammatik, ortografi och vokabulär samt översätta för nivån anpassade texter från svenska till italienska;

• redogöra för huvuddragen av italiensk litteraturhistoria från 1300-talet till våra dagar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt • resonera kritiskt och självständigt om vilken betydelse kunskaper inom

ämnesområdet har i samhället.


Delkurserna 1 , 2 och 3 examineras med skriftliga prov. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg


8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur


10. Övrigt


Italienska för ämneslärare 4 Litteraturlista Översättning/Uppsats


• Kompendium Äldre litteratur

• Dante Alighieri, Inferno, a cura di Natalino Sapegno. La Nuova Italia, Firenze. Eller: a cura di Carlo Grabher. Principato, Milano. Eller: annan ekonomisk komplett utgåva med kommentarer, från känt förlag.

• Machiavelli, Niccolò, Il principe, Rizzoli, BUR, Milano. Eller: Universale Economica Feltrinelli, Milano. Eller: annan ekonomisk komplett utgåva med kommentarer, från känt förlag.

• Leopardi, Giacomo, Canti. Garzanti, I grandi libri, Milano. Eller: annan ekonomisk komplett utgåva med kommentarer, från känt förlag.

Modern litteratur

• Buzzati, Dino, Il deserto dei Tartari. Mondadori (Oscar classici moderni). ISBN 9788804492955

• Levi, Carlo, Cristo si è fermato a Eboli. Einaudi (Einaudi Tascabili n. 40). ISBN 9788806177270

• de Céspedes, Alba, Quaderno proibito. Net (collana Narrativa). ISBN 9788851523114 Äldre och modern litteraturhistoria

• Balboni, Paolo E., och Cardona, Mario, Storia e testi di letteratura italiana per stranieri, nuova edizione riveduta e corretta, Guerra Edizioni, 2004, ISBN 88-7715-787-9

Sidan 1 av 3


Italian for Teacher Education and Training, In-depth course Course 5 15 higher education credits


1. Fastställande



2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den femte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav








Sidan 2 av 3

4. Innehåll

Kursen ger en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i italienska. Kursen ger fördjupade kunskaper i textläsning, litteratur- och språkhistoria och och utvecklar den kommunikativa språkfärdigheten och förmågan att översätta till och från italienska samt ger fördjupade teoretiska insikter om det italienska språket. Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda italienska och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk, samt till att medvetandegöra studenterna om språkliga processer och hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.


DELKURS 1. Skönlitteratur och litteraturkritik, 5 högskolepoäng (Italian literature and literary criticism, 5 higher education credits).

Ca. 1000 sidor skönlitteratur vari skall ingå minst ett verk från tiden 1300-1500. I samband med textläsningen studeras även italiensk litteraturkritik till ett omfång om ca. 300 sidor.

DELKURS 2. Italiensk språkhistoria, 5 högskolepoäng (History of the Italian language, 5 higher education credits).

Grundläggande kunskaper i italiensk språkhistoria inklusive textprov från tidig italienska.

DELKURS 3. Skriftlig språkfärdighet, 5 högskolepoäng (Writing proficiency, 5 higher education credits).

Förbättrad förmåga att översätta till italienska. Fördjupade insikter i syntax och stilistik.

5. Mål

Som femte kurs inom ämnessstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplanen. Kursens mål är vidare att ge de studerande ökad språkfärdighet i italienska samt fördjupade kunskaper om italienskan som språk och om Italiens litteratur och kultur. Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha kommunikativa färdigheter motsvarande C1 i Europarådets skala för självbedömning. Efter avslutade kurs förväntas studenterna kunna: Kunskap och förståelse

• visa fördjupade insikter i det italienska språkets morfologi, syntax och stilistik Färdighet och förmåga

• samtala, diskutera och argumentera på italienska inom ämnen som de möter i det dagliga livet;

• läsa mer eller mindre obehindrat litterär prosa samt därvid ha förmåga att uppfatta


Sidan 3 av 3

stilistiska skillnader; • översätta till italienska och formulera sig skriftligt på sådant sätt att endast mindre fel

inom grammatik, ortografi och vokabulär förekommer i den producerade texten; • redogöra för grundläggande moment inom italiensk språkhistoria samt läsa och

förstå några av italienskans tidigaste dokument;




Delkurserna 1 , 2 och 3 examineras med skriftliga prov. För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg


8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur


10. Övrigt


Italienska för ämneslärare 5 Litteraturlista Skönlitteratur och litteraturkritik

• D’Annunzio, Gabriele, Il piacere. Mondadori, collana Oscar tutte le opere di G. D’Annunzio, 2001, 624 p. (edizione con le note). ISBN 9788804493303

• Machiavelli, Niccolò, La Mandragola. Rizzoli, BUR. ISBN 9788817122887

• Tozzi, Federigo, Tre croci. Rizzoli, BUR. ISBN 9788817153225

• Verga, Giovanni, I Malavoglia. Rizzoli, BUR. ISBN 9788817127721

• Pirandello, Luigi, Il fu Mattia Pascal. Mondadori, Oscar. ISBN 9788804492504

• Svevo, Italo, Senilità. Rizzoli, BUR. ISBN 9788817127714

• Anselmi, Gian Mario, Profilo storico della letteratura italiana, Sansoni, Milano 2001, ISBN 88-383-1900-6

Italiensk språkhistoria

• Marazzini, Claudio, Breve storia della lingua italiana. Il Mulino, 2004. ISBN 9788815094384

Skriftlig språkfärdighet

• Sensini, Marcello, Grammatica della lingua italiana. Mondadori, Oscar guide, 1999.

ISBN 9788804466475

• Kompendium.

Rekommenderade ordböcker

• Norstedts italiensk-svenska & svensk-italienska ordbok, 1994 eller senare.

• Grande Dizionario Garzanti. Garzanti. Eller : Il nuovo Zingarelli. Zanichelli.

Sidan 1 av 3


Italian for Teacher Education and Training, In-depth course Course 6 15 higher education credits


1. Fastställande



2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den sjätte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den sjätte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav








Sidan 2 av 3


4. Innehåll

Valfri kurs I, 7 högskolepoäng (Optional Course I, 7 higher education credits)

Inläsning av cirka 800 sidor italiensk text som väljes i samråd med examinator och redovisas muntligt.

Valfri kurs II, 8 högskolepoäng (Optional Course II, 8 higher education credits)

Inläsning av cirka 800 sidor italiensk text som väljes i samråd med examinator och redovisas med ett skriftligt arbete på italienska på ca. 8-10 A4- sidor som följer grundläggande praxis för akademisk framställning

5. Mål

Som sjätte kurs inom ämnessstudier i italienska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i italienska i enlighet med intentionerna i läroplanen. Kursens mål är vidare att ge de studerande ökad språkfärdighet i italienska, fördjupade kunskaper om italienskan som språk och om Italiens litteratur och kultur, samt sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att på egen hand författa en längre och metodologiskt välstrukturerad uppsats inom något specialområde gällande italienska språket, den italienska litteraturen eller italiensk kultur.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha kommunikativa färdigheter motsvarande C1 i Europarådets skala för självbedömning. Efter avslutade kurs förväntas studenterna kunna: Kunskap och förståelse

1. visa fördjupade insikter i det italienska språkets morfologi, syntax och stilistik Färdighet och förmåga

2. samtala, diskutera och argumentera på italienska inom ämnen som de möter i det dagliga livet;

3. på ett flexibelt och välartikulerat sätt muntligt redogöra på italienska för fakta och förhållanden inom ämnesområden som även kan vara av mer specifik karaktär;

4. läsa mer eller mindre obehindrat italiensk litterär prosa samt därvid ha förmåga att uppfatta stilistiska skillnader;

5. översätta till italienska och formulera sig skriftligt på sådant sätt att endast mindre fel inom grammatik, ortografi och vokabulär förekommer i den producerade texten;

6. skriva utförligt, klart och välstrukturerat på italienska och på lämplig stilnivå diskutera olika aspekter av ämnet;


7. resonera kritiskt och självständigt om vilken betydelse kunskaper inom ämnesområdet har i samhället.


Sidan 3 av 3


Valfri kurs I examineras muntligt och Valfri kurs II i form av ett skriftligt arbete. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning.

7. Betyg


8. Kursvärdering


9. Kurslitteratur


10. Övrigt


Italienska för ämneslärare 6 Litteraturlista

Valfri kurs I, 7 högskolepoäng (Optional Course I, 7 higher education credits)

Inläsning av cirka 800 sidor italiensk text som väljes i samråd med examinator.

Valfri kurs II, 8 högskolepoäng (Optional Course II, 8 higher education credits)

Inläsning av cirka 800 sidor italiensk text som väljes i samråd med examinator.

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits


1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin



Sidan 2 av 2

lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga


Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng




Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta första självständiga arbete (Examensarbete 1) genomförs på grundnivå och fokuserar på forskningkonsumtion. I detta tränas studenten i att kritiskt och aktivt ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde, liksom i att sammanställa och kommunicera detta i en vetenskaplig rapport. Examensarbetet genomförs med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnes-begrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 1 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet ska lägga grunden till studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten i direkt förhållande till sitt ämnesområde. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet ska alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet, med fokus på granskning av material framtaget med hjälp av olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan komma att organiseras i mindre grupper. Studentens självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet lägger studenten grunden till förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten ska efter avslutad kurs kunna: - självständigt identifiera ett utbildningsvetenskapligt problem,

- samla in, tolka, värdera och bearbeta empiriskt material och kunna argumentera för valda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier,

- visa förmåga att på vetenskapligt vis använda och bearbeta relevant litteratur, forskning och forskningsetiska förutsättningar,

- självständigt utarbeta en utbildningsvetenskaplig uppsats, där de vetenskapliga och didaktiska slutsatserna, liksom undersökningens betydelse för yrkesområdet klart kommuniceras

- kritiskt och konstruktivt granska slutsatserna och arbetsprocessen i det egna examensarbetet och att vid granskningen av densamma kunna motivera såväl de teoretiska och metodiska valen, som resultat och slutsatser,


Sidan 3 av 3

- med utgångspunkt i examensarbetets slutsatser identifiera behov av ytterligare kunskap för att kunna utveckla didaktisk och annan yrkesrelevant kompetens.

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.

7. Betyg Tregradig skala + individuell prestation.

8. Kursvärdering Återkoppling etc.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng


Avancerad nivå/Second Cycle


Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt.

I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan organiseras i mindre grupper. Studenternas självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten förväntas efter avslutad kurs: - visa en förmåga att självständigt formulera ett utbildningsvetenskaplig problem så att

komplexiteten i det valda problemet klart kommuniceras, och därvidlag kunna beakta och inbördes relatera etiska, vetenskapliga, kulturella, samhälleliga och individuella aspekter,

- visa en förmåga att självständigt motivera valt utbildningsvetenskapligt problemområde, teori(er),

metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den


Sidan 3 av 3

verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området, - visa fördjupad kunskap om centrala begrepp inom huvudområdet samt dessas relevans för den

verksamhet som examen avser, - visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera utbildningsvetenskapliga

begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat,

- kunna identifiera en kunskapsutveckling i relation till aktuell forskning på det valda

problemområdet, - kunna självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in

detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang, - kunna relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt

att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet, - visa god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap i syfte att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet, - kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring

sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete).

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.


9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Documents

Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan• tillämpa den italienska grammatikens grundläggande regler, inklusive viktiga undantag, och applicera dem i såväl tal som