Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans …€¦ · Prisma progresa B1 2003, 159 s. Equipo Prisma, Libro de ejercicio Prisma progresa B1. ... Alonso Arija, Encina.: ¿Cómo

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: spanska

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 4

LSP110A, Spanska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng

Spanish for Teacher Education and Training, Introductory Course 1 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Institution för språk och litteraturer Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Språk 75%, Undervisning 25%

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolan åk 7-9 där den utgör den första kursen av sex (totalt 90 hp inklusive examensarbeten) som förstaämne, alternativt den första kursen av tre (totalt 45 hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den första kursen av åtta (totalt 120 hp inklusive examensarbeten) som förstaämne, alternativt den första kursen av sex (totalt 90 hp) som andraämne.

Kursen kan även ingå i en generell examen.

3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänt resultat från Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Vidare krävs Spanska steg 4 eller Spanska C-språk kurs B eller 2 åk B-språk. Betygen skall vara lägst 3 eller G. Dessutom följande godkända kurser:

KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 4

4. Innehåll Kursen 1-15 hp består av följande tre delkurser: Allmän grammatik (2 hp); Fonologi, uttal och muntlig framställning (7 hp) och Spanska: lärande, undervisning och bedömning (6 hp).

Allmän grammatik (2 hp) General grammar (2 hecs) Kursen innehåller teori om och praktiska övningar i grundläggande allmän grammatik, vilket skall ge en god förståelse för hur språket är uppbyggt och belysa svårigheter i inlärandet av grammatiska kategorier som ej finns i det egna första språket, samt hur inlärandet av dessa underlättas.

Fonologi, uttal och muntlig språkfärdighet (7 hp) Phonology, pronunciation and oral proficiency (7 hecs) Kursen innehåller praktiska övningar i muntlig framställning och hörförståelse. Studenterna får öva sig i att läsa fonetisk transkription och i att själva transkribera ord och text. Den egna förmågan att uttala spanska och genomföra muntliga framträdanden tränas. Kursen syftar till att öva studenternas förmåga att använda en grundläggande fonologisk begreppsapparat så att de kan förstå språkvetenskapligt underbyggda förklaringar. I kursen betonas de typologiska skillnaderna mellan svensk och spansk fonologi som kan innebära särskilda svårigheter för lärande. De didaktiska inslagen omfattar metoder och bakomliggande språkdidaktisk forskning för att genomföra uttalsundervisning i klassrummet.

Spanska: lärande, undervisning och bedömning I, (6 hp) Spanish: Learning, Teaching and Assessment I, (6 hecs) Kursen är en orientering om ämnet spanska i den svenska skolan. I kursen ingår en kort översikt av ämnesdidaktisk forskning om lärande och undervisning i språk förr och nu. Europarådets arbete samt nationella och internationella utvärderingar presenteras. Gällande kurs- och ämnesplaner, diagnos- och provmaterial samt andra former av bedömning behandlas i samband med hur de olika språkliga färdigheterna kan utvecklas i språkklassrummet.

Ämnesmetodiken kopplas till de övriga delkurserna genom övningar och diskussioner i lärande och planering av lektionsupplägg med fokus på framför allt de muntliga färdigheter som ska utvecklas. Studenterna får också öva sig i att bedöma muntliga och skriftliga elevprestationer. Analys av metodiken i befintliga handböcker i spanska ingår.

5. Mål Som första kurs inom ämnesstudier i spanska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i spanska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till att ge studenten ökad praktisk förmåga att använda spanska i muntlig kommunikation och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön på för yrket relevanta områden som språkvetenskap och språkdidaktik.


Sidan 3 av 4

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- använda en grundläggande grammatisk begreppsapparat, för att förstå och formulera språkvetenskapligt underbyggda förklaringar

- ha kännedom om och förmåga att analysera, beskriva och förklara centrala egenskaper i det spanska språkets fonologiska struktur med språkvetenskapliga termer och begrepp.

- kunna tala och samtala på spanska med gott uttal och utan störande fel samt kunna muntligt presentera ett enklare didaktiskt moment på spanska. - ha grundläggande kunskaper om och förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner, kurs- och ämnesplaner samt känna till forskning kring språkinlärning och språkdidaktiska grundidéer samt ha grundläggande kunskaper om bedömning och betygssättning.

- kunna kritiskt granska och beskriva språkinlärningsmetoder och processer samt utvärdera dessa utifrån grundläggande ämnesdidaktiska kunskaper: kunna beskriva vad en kommunikativ och funktionell språksyn innebär för lärande, undervisning och bedömning i ämnet.

6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga presentationer.

Lärandemål 1 examineras genom ett skriftligt prov i allmän grammatik

Lärandemål 2 examineras genom ett skriftligt prov i teoretisk och förklarande fonologi

Lärandemål 3 examineras genom ett uttalsprov samt en muntlig presentation inför grupp

Lärandemål 4 examineras genom skriftliga prov och muntliga presentationer

Lärandemål 5 examineras genom muntliga presentationer

För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter.

Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.

För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.


Sidan 4 av 4

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.

10. Övrigt Lektioner/seminarer med inslag av examination är obligatoriska. Tillsammans med LSPXX2 ersätter LSPXX1 den tidigare Grundkurs i engelska för blivande lärare, LSP110, från och med höstterminen 2011 och den kan därför inte ingå i en lärarexamen tillsammans med denna eller tidigare motsvarande kurs LSP100. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för ämnesstudier i spanska. Undervisningsspråk är spanska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 1

XXX111, Spanska för ämneslärare 1, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Fonologi Engstrand, Olle. Fonetik light (lajt): kortfattad ljudlära för språkstudier och

uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur. 135 s.

Söhrman, Ingmar (2007). Lingüística contrastiva como herramienta para la enseñanza de lenguas. Madrid: Arco/Libros. 80 s.

Muntlig språkfärdighet Equipo Prisma. Método de español para extranjeros Prisma progresa 1 + Libro de ejercicios.

Prisma progresa B1 2003, 159 s. Equipo Prisma, Libro de ejercicio Prisma progresa B1. Editorial Edinumen, 2003, 131 s.

González, Alfredo y Romero, Carlos Competencia gramatical en Uso: ejercicios de gramática: forma y uso B1. Edelsa. 2008, 160 s.

Alonso Arija, Encina.: ¿Cómo ser profesor/a y querer seguir siéndolo? Madrid: Edelsa, 1993. 85 s. (“Sección A” sid. 7-43, “Sección B” sid 57- 97, “Sección C. Las destreza expresivas y La integración de destrezas”, sid. 129-145: ¿Cómo ser profesor/a y querer seguir siéndolo? Madrid: Edelsa, 1993. 107-128.)

Spanska: lärande, undervisning och bedömning Lundahl, Bo. Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur, 1998. 222 s.

Myndigheten för skolutveckling. Språkboken, en antologi om språkundervisning och språkinlärning. (Nyutgåva av samma titel på Skolverket 2001). Stockholm: Liber, 2004. 270 s.

Skolverket. Språk: kursplaner, betygskriterier och kommentarer, 2000:18. Stockholm: Fritzes, 2000. 152 s.

Skolverket. Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

bedömning. Stockholm: Fritzes, 2009. 254 s.

Tornberg, Ulrika. Språkdidaktik (4:e reviderade upplagan). Malmö: Gleerups, 2009. 248 s.

Referenslitteratur Manuel Martí Sánchez, Inmaculada Penadés Martínez y Ana María Ruiz Martínez.

Gramática española por niveles. Vol 1+2. Editorial Edinumen.

Benson, Ken m.fl. Norstedts svensk-spanska ordbok. Norstedts, 1993. Även utgiven tills. med spansk-svensk ordbok i en volym.

Cerrolaza Gili, Óscar. Diccionario práctico de gramática. Edelsa.

Butt, John & Benjamin, Carmen. A New Reference Grammar of Modern Spanish. Arnold.

Eguren, L & O, Fernández Soriano. La terminología gramatical. Madrid, Gredos, 2006.

Falk, Johan & Blank, Yvonne. Handbok i spanska. Norstedts akademiska förlag, 2008.

Martí Sánchez, Manuel et al. Gramática Española por Niveles (2 vol), Edinumen, 2008.

Universidad de Alcalá de Henares. Diccionario para la enseñanza de la lengua española, VOX.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Ericson, Eie. Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur, 1996. 224 s.

Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen. Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1996. 138 s.

Malmberg, Per (red). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning, 2000. 256 s.

Sidan 1 av 4

LSP110B Spanska för ämneslärare 2 15 högskolepoäng



1. Fastställande

Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.


2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den andra kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den andra kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänt resultat från Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Vidare krävs Spanska steg 4 eller Spanska C-språk kurs B eller 2 åk B-språk. Betygen skall vara lägst 3 eller G. Dessutom följande godkända kurser:

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 4

4. Innehåll

Kursen 1-15 hp består av följande tre delkurser: Lingvistik (3 hp) Kommunikativ grammatik och skriftlig språkfärdighet del I (6 hp) och Text & kultur och samhälle (6 hp)

Lingvistik (3 hp)

Linguistics (3 hecs)

Kursen ger kunskaper om grundläggande lingvistiska frågor med stor relevans för språkinlärning som syntax, semantik och sociolingvistik, vilka också belyses didaktiskt. Detta skall ge en teoretisk stabilitet åt kunskaperna i språkvetenskap och språkdidaktik, och skall underlätta inlärningen och fördjupningen av kunskaperna i spansk grammatik i delkurs 2. Denna djupare och mer teoretiska orientering skall sedan användas praktiskt inom ramen för VFU, så att teori och praktik stöttar och kompletterar varandra. Därmed möjliggörs att studenterna medvetandegörs om språkliga processer och om hur dessa påverkar inlärningen av främmande språk.

Kommunikativ grammatik och skriftlig språkfärdighet, del I (6 hp)

Communicative Grammar and Written Proficiency, Part I (6 hecs)

Delkursen innehåller praktiska övningar i skriftlig framställning samt breddar kunskaperna i spansk grammatik ur ett kommunikativt perspektiv. Skrivdelens kärna är skrivövningar som tränar såväl olika diskursiva genrer (refererande, informativa, argumentativa texter) som presentationsstruktur, ordval och stil. Bland de praktiska övningar ingår analys och granskning av befintliga läromedel samt granskning och bedömning av skriftiliga elevprestationer.

Text & kultur och samhälle (6 hp)

Text, Culture and Society (6 hecs)

Huvudinnehållet består av studier i och diskussion om nutida spanskspråkiga texter, inklusive genomgång av grundläggande terminologi för textanalys. Delkursen behandlar kultur- och samhällsförhållanden i anslutning till de texter som studeras och tar därvid upp hur litterära texter kan tolkas i förhållande till historiska, sociala och kulturella förhållanden. Vidare fokuserar delkursen på paralleller och skillnader mellan olika texttyper (skönlitterära, filmiska, multimodala, osv). Studenterna arbetar med digitala redskap för att visualisera och reflektera kring läsprocessen. De didaktiska inslagen betonar läsningens betydelse för språklärande (den egna och elevers) samt presenterar metoder för att arbeta med texter i klassrummet.

5. Mål

Som andra kurs inom ämnessstudier i Spanska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i spanska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.


Sidan 3 av 4

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda spanska och ökade kunskaper om språk och litteratur samt om lärande och undervisning i språk. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön inom för yrket relevanta områden som litteraturvetenskap, språkvetenskap och ämnesdidaktik.

Studenten förväntas efter avslutad kurs

- kunna prestera nivå B2 i hörförståelse, textförståelse, skriftlig produktion i spanska enligt den europeiska referensramen för språk,

- kunna använda en grundläggande grammatisk begreppsapparat, för att förstå och formulera språkvetenskapligt underbyggda förklaringar,

- känna till forskning kring språklärande och språkdidaktiska grundidéer samt observera och kommentera hur den kommunikativa språksynen förverkligas i klassrummet,

- redogöra för och problematisera centrala kulturella strömningar och den sociohistoriska kontexten relaterad till de studerade texterna samt redogöra för hur litterära texter kan tolkas i förhållande till historiska, sociala och kulturella förhållanden,

- systematiskt tillämpa grundläggande teoretiska begrepp i textanalys med syfte att redogöra för litteraturläsningens betydelse för språkutvecklingen och hur arbete med litteratur i klassrummet kan bedrivas på ett språkutvecklande sätt.

6. Former för bedömning

I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat.

För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.


7. Betyg

Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering

Fylls i av UFL:s kansli.


Sidan 4 av 4

9. Kurslitteratur

Se separat litteraturlista.

10. Övrigt

Undervisningsspråk är spanska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 3


Spanska för ämneslärare 1, 15 hp

Obligatorisk litteratur Lingvistik Söhrman, Ingmar (2007). Lingüística contrastiva como herramienta para la enseñanza de

lenguas. Madrid: Arco/Libros. 80 s.

Grammatik och Språkfärdighet Alonso Arija, Encina: (1993). Cómo ser profesor/a y querer seguir siéndolo. Madrid: Edelsa.

191 s.

Andión Herrero, M.A (2005). Las variedades del español de América: una lengua y 19 países.

Apuntes para profesores de E/LE (2005). Consejería de Educación de la Embajada de España en Brasilia.

Barroso, Carlos. ”La preparación de una clase de ELE”. 9 s. Hittas här:

www.educacion.es/redele/biblioteca2005/fiape/barroso.pdf

Blanco, Esther. ”El papel del profesor. Análisis de dos sesiones de clase de ELE”. 24 s. Hittas här: http://www.educacion.es/redele/revista3/blanco2.shtml

Eguren, L & O, Fernández Soriano (2006). La terminología gramatical. Madrid, Gredos. 100 s.

Libro de ejercicios. Prisma avanza B2, 2007. 131 s.

Manual Prisma avanza B2. Edinumen, 2007. 187 s.

Martín Sánchez, Miguel A. (): “El papel de la gramática en la enseñanza – aprendizaje de ELE”. 13 s. Hittas här: http://www.ogigia.es/OGIGIA3_files/OGIGIA3_MARTIN.pdf

Martí Sánchez, Manuel et ali: Gramática Española por Niveles (vol 1 y 2), Edinumen, 2008.

Westbery, Gözan: ”Haciéndose el sueco”. 4 s. Hittas här: www.cuadernoscervantes.com/lc_sueco.html



Sidan 2 av 3

Text, kultur och samhälle Alonso Arija, Encina: “Capítulo 8. Las destrezas interpretativas”. I: ¿Cómo ser profesor/a y

querer seguir siéndolo? Madrid: Edelsa, 1993. 107‐128.

Bartletti, Don. Immigration to El Norte: Eight Stories of Hope and Peril An Essay in Words and Photographs. Nieman Foundation for Journalism at Harvard. Finns här: http://www.nieman.harvard.edu/reportsitem.aspx?id=100332

Cisneros, Sandra (1994). La casa en Mango Street. (övers. Elena Poniatowska). New York: Vintage español. 128 s.

Collie, Joanne & Stephen Slater (1987). Literature in the Language Classroom. A resource book of ideas. Cambridge University Press. Här läses s. 3‐15. 266 s.

Esquivel, Laura (2006). Malinche. Alfaguara. 189 s.

Flores Farfán, José Antonio (2006). “La Malinche. Portavoz de dos mundos.” Estudios de Cultura Náhuatl, Vol. 37: 119‐139.

Giovannini, Arno & Ernesto Martín Peris & María Rodríguez & Terencio Simón (2007).“La comprensión lectora.” I: Profesor en acción. Madrid: Edelsa. 23‐46. 128 s.

Méndez Guedes, Juan Carlos (2004). Una tarde con campanas. Madrid: Alianza Editorial. 230 s.

Secretaría de Relaciones Exteriores de México. "Guía del migrante mexicano". Finns här: http://www.guias.us/negocios/telefonicas/guia-del-migrante-mexicano/

Referenslitteratur Butt, John & Benjamin, Carmen (2000 ). A New Reference Grammar of Modern Spanish.

Arnold: London. 572 s.

Cerrolaza Gili, Óscar (2005). Diccionario práctico de gramática. Madrid: Edelsa. 320 s.

Eguren, L & O, Fernández Soriano (2006). La terminología gramatical. Madrid: Gredos. 106 s.

Falk, Johan & Blank, Yvonne (2008). Handbok i spanska. Norstedts akademiska förlag. 535 s.

Martí Sánchez, Manuel et al (2008). Gramática Española por Niveles (2 vol), Edinumen. 947 s.

Norstedts svensk‐spanska ordbok. Norstedts. Picon Garfield, Evelyn & Ivan Schulman (1994). Las literaturas hispánicas.

Introducción a su estudio. Volume 1. Detroit: Wayne State University Press. Universidad de Alcalá de Henares (2002). Diccionario para la enseñanza de la lengua española. Barcelona: VOX.

Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

Ericson, Eie. Speech within Reach. Lund: Studentlitteratur, 1996. 224 s.


Sidan 3 av 3

Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen. Engelska för livet. Utvecklingsrapport 96:1, Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1996. 138 s.

Malmberg, Per (red). I huvudet på en elev. Stockholm: Bonnier utbildning, 2000. 256 s.

Benson, Ken m.fl. Norstedts svensk-spanska ordbok. Norstedts, 1993. Även utgiven tills. med spansk-svensk ordbok i en volym.

Cerrolaza Gili, Óscar. Diccionario práctico de gramática. Edelsa.

Butt, John & Benjamin, Carmen. A New Reference Grammar of Modern Spanish. Arnold.

Eguren, L & O, Fernández Soriano. La terminología gramatical. Madrid, Gredos, 2006.

Falk, Johan & Blank, Yvonne. Handbok i spanska. Norstedts akademiska förlag, 2008.

Martí Sánchez, Manuel et al. Gramática Española por Niveles (2 vol), Edinumen, 2008.

Picon Garfield, Evelyn och Ivan Schulman. Las literaturas hispánicas. Introducción a su estudio. Volumen 1. Wayne State University Press, 1994.

Universidad de Alcalá de Henares. Diccionario para la enseñanza de la lengua española, VOX.

Sidan 1 av 3

LSP210A, Spanska för ämneslärare 3 15 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den tredje kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den tredje kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den tredje kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den tredje kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grandläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt Spanska B? eller motsvarande. Spanska B2-C1 enligt MCER? Dessutom följande godkända kurser:

• Spanska för ämneslärare 1





Sidan 2 av 3

4. Innehåll Kursen består av följande tre delkurser: Kommunikativ grammatik (5 hp); Språkfärdighet (5 hp), Akademiskt skrivande (5 hp)

Delkursen omfattar fem integrerade delmoment (grammatik, muntlig framställning, skriftlig framställning och läs- och hörförståelse) som tillsammans ger studenten verktyg för att utveckla en god språklig kompetens för den fortsatta lärprocessen och möjliggöra en solid kunskapsbas för den framtida professionen. Delkursens didaktiska aspekter strävar efter att utveckla pedagogisk medvetenhet om och strategier för hur man kan undervisa grammatik och språkfärdighet ur ett kommunikativt perspektiv. De didaktiska inslagen skall även öka förmågan att utveckla strategier för att få eleverna att vilja och våga kommunicera på spanska samt tillhandahålla lärandeteorier och metoder för språkinlärning och bedömning, som under den verksamhetsförlagda delen av studierna kommer få en praktisk förankring. Träning i användande av digital redskap ingår.

Ämnesmetodiken kopplas till de övriga delkurserna genom övningar och diskussioner i lärande och planering av lektionsupplägg med fokus på framför allt de muntliga färdigheter som ska utvecklas. Studenterna får också öva sig i att bedöma muntliga och skriftliga elevprestationer. Analys av metodiken i befintliga handböcker i spanska ingår.

5. Mål Som tredje kurs inom ämnesstudier i spanska syftar kursen till att hos studenterna utveckla sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i spanska i enlighet med intentionerna i de läroplaner och kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till att öka studentens praktiska förmåga att använda spanska i muntlig kommunikation och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön på för yrket relevanta områden som språkvetenskap och ämnesdidaktik.


- kunna prestera nivå B2/C1 i hörförståelse, textförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig språkfärdighet i spanska enligt den europeiska referensramen för språk,

- förstå och analysera syntaktiska strukturer och semantiska skillnader i spanskspråkig text och tal,

- ha ett induktivt och deduktivt förhållningssätt till grammatiska problem utifrån sina egna erfarenheter som lärande,

- ha fördjupade kunskaper om forskning kring språklärande och språkdidaktiska grundidéer och på ett medvetet sätt kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang beträffande stoff, arbetssätt och arbetsformer samt visa på förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner och kursplaner genom att kunna tillämpa inhämtade kunskaper i klassrummet.



Sidan 3 av 3






10. Övrigt Undervisningsspråk är spanska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 1


Obligatorisk litteratur

Grammatik och Språkfärdighet Alonso Arija, Encina: (1993). Cómo ser profesor/a y querer seguir siéndolo. Madrid: Edelsa.

191 s.

Andión Herrero, M.A (2005). Las variedades del español de América: una lengua y 19 países.

Apuntes para profesores de E/LE (2005). Consejería de Educación de la Embajada de España en Brasilia.

Barroso, Carlos. ”La preparación de una clase de ELE”. 9 s. Hittas här:

www.educacion.es/redele/biblioteca2005/fiape/barroso.pdf

Blanco, Esther. ”El papel del profesor. Análisis de dos sesiones de clase de ELE”. 24 s. Hittas här: http://www.educacion.es/redele/revista3/blanco2.shtml

Eguren, L & O, Fernández Soriano (2006). La terminología gramatical. Madrid, Gredos. 100 s.

Libro de ejercicios. Prisma avanza B2, 2007. 131 s.

Manual Prisma avanza B2. Edinumen, 2007. 187 s.

Martín Sánchez, Miguel A. (): “El papel de la gramática en la enseñanza – aprendizaje de ELE”. 13 s. Hittas här: http://www.ogigia.es/OGIGIA3_files/OGIGIA3_MARTIN.pdf

Martí Sánchez, Manuel et al. Gramática Española por Niveles (vol 1 y 2), Edinumen, 2008.

Westbery, Gözan: ”Haciéndose el sueco”. 4 s. Hittas här:

www.cuadernoscervantes.com/lc_sueco.html

Referenslitteratur Gutiérrez Araus, María Luz (2004). Problemas fundamentales de la gramática del español

como 2/L. Arco Libros.


Sidan 1 av 3

LSP210B, Spanska för ämneslärare 4 15 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den fjärde kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den fjärde kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grandläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt Eng B eller motsvarande. Spanska B2 enligt MCER? Dessutom följande godkända kurser:



• Spanska för ämneslärare forsättningskurs 3




Sidan 2 av 3

4. Innehåll

Kursen består av följande två delkurser: Språk, historia och samhälle (7,5 hp) Litteratur och samhälle (7,5 hp)

Språk, historia och samhälle (7,5 hp) Language, History and Society (7,5 hecs) Delkursen ger en orientering i det spanska språkets framväxt med representativa textexempel från medeltid och guldålder. Kursen innehåller vidare en genomgång av viktiga språkliga varieteter, främst i Latinamerika, samt fördjupar kunskapen om olika spanskspråkiga kulturyttringar och komplexiteten i relationen mellan språk, litteratur och kultur. Grundläggande kännedom om några väsentliga språkvetenskapliga teorier ingår. De didaktiska inslagen betonar variationens betydelse vid språklig kommunikation samt den historiska språkförändringens konsekvenser för språklärande.

Litteratur och samhälle (7,5 hp) Literature and Society (7,5 hp) Olika diskursiva genrer och repertoarer studeras och olika läsarter (olika sätt att läsa texter) analyseras. Grundläggande kännedom om några väsentliga textuella teorier ingår, framförallt för att kunna tillämpa olika sorters analyser på texterna. Ett representativt urval av spanskspråkiga nutida texter, samt viss orientering i äldre texter kommer att bidra till en bredare och fördjupad läsförmåga, och till en större förmåga att se nutida litteratur i ett historiskt sammanhang.

Övningar i att analysera strukturer i prosa- och lyriska texter med speciell tonvikt på didaktiska tillämpningar ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv utgör en viktig del av delkursen. Ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska inslagen kombineras genom en praktisk övning i att arbeta med text i ett fiktivt klassrum.

Träning i användande av digital redskap ingår.

5. Mål

Som fjärde kurs inom ämnesstudier i spanska syftar kursen till att hos studenterna utveckla sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i spanska i enlighet med intentionerna i de läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till att öka studentens praktiska förmåga att använda spanska i muntlig kommunikation och ökade kunskaper om lärande och undervisning i språk. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön på för yrket relevanta områden som språkvetenskap och ämnesdidaktik.


- kunna prestera nivå B2/C1 i hörförståelse, textförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig språkfärdighet i spanska enligt den europeiska referensramen för språk,

- redogöra för viktiga språkliga varieteter (främst i Latinamerika) samt ha en god orientering om det spanska språkets framväxt,


Sidan 3 av 3

- visa fördjupad förmåga att tillämpa grundläggande textuella och lingvistiska analystermer och metoder på det studerade materialet,

- visa fördjupad kunskap om spanskspråkiga kulturströmningar genom historien och hur dessa kommer till uttryck i text,

- förstå och analysera syntaktiska strukturer och semantiska skillnader i spanskspråkig text och tal,

- ha fördjupade kunskaper om forskning kring språklärande och litteraturdidaktiska grundidéer och på ett medvetet sätt kunna argumentera för och göra didaktiska val i undervisningssammanhang beträffande stoff, arbetssätt och arbetsformer samt visa på förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner och kursplaner genom att kunna tillämpa inhämtade kunskaper i klassrummet.







10. Övrigt Undervisningsspråk är spanska (huvudsakligen) och svenska.

Sidan 1 av 1


Obligatorisk litteratur Text, kultur och samhälle Cercas, Javier (2001). Soldados de Salamina, Tusquets. 210 s. Cortázar, Julio: ”Apocalipsis de

Solentiname”. 5 s. Hittas här:

Cortázar, Julio [1979] "Apocalipsis de Solentiname". Hittas här: http://www.scribd.com/doc/15022095/Julio‐Cortazar‐Apocalipsis‐de‐ Solentiname

Escudos, Jacinta: Blogspot. Hittas här: http://jacintaescudos.blogspot.com/

Fernández Prieto, Celia (1996). ”Poética de la novela histórica como género literario”. I : Signa. Revista de la Asociación Española de Semiótica, 5, s. 185‐202.

Lemebel, Pedro (2001). Tengo miedo torero. Anagrama. 180 s.

Lienhart, Isabella: “El aprendizaje intercultural a través de la literatura.” Espéculo. 10 s.Hittas här: http://www.ucm.es/info/especulo/numero32/aprendiz.html

Löfquist, Eva & V. Thörnryd (eds.) Caminos de lectura. Antología de textos y aproximaciones analíticas al texto literario. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05130-7.

Quiroga, Horacio : ”El espectro”. 5 s. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/cuentos/esp/quiroga/espectro.htm

Olsbu, Inger & Saelskjelsvik, Kari S.: “La literatura en clase II: libro de texto, actividades y el desarrollo de la competencia literaria” 11 s. Hittas här: http://www.mepsyd.es/redele/Biblioteca2006/anpe/ComunicacionSalkjelsvi k.pdf

Puig, Manuel (1976). El beso de la mujer araña. Barcelona: Seix Barral. 200 s.

Restrepo, Laura (1989). La isla de la pasión. Buenos Aires: Alfaguara. 352 s.

Rulfo, Juan: ”Nos han dado la tierra”. 3 s. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/cuentos/esp/rulfo/noshan.htm



Sidan 2 av 2

Söhrman, Ingmar (2006). Vägen från latinet. Studentlitteratur. 221 s.

Unamuno, Miguel (1994 eller annan valfri kritisk utgåva). Niebla. Madrid: Cátedra. 260 s.

Valles Calatrava, José R (2008). ”El cuento y la novela corta.” Teoría de la narrativa. Una perspectiva sistemática. Madrid: Iberoamericana. s. 46‐53.

Därutöver kommer följande texter ingå i ett kompendium som säljs vid institutionen:

Greenblatt, Stephen: “Culture.” I: F. Lentriccia & T. McLaughlin (Red.) (1995): Critical terms for literary study (2 uppl.). Chicago, IL: University of Chicago Press. S. 225‐232.

Olsbu, Inger & Salkjelsvik, Kari S. (2008). “Objetos perdidos: La literatura en la clase E/LE. Europa y Noruega”. Hispania Vol. 91. Nr. 4. s. 865‐876.

Palm, Anders: “Att tolka texten”. I: Bergsten, Staffan (red.) Litteraturvetenskap – en inledning. Studentlitteratur, s. 189‐203.

Peri Rossi, Cristina: ”La Vía Láctea”. 9 s.

Picon Garfield, Evelyn & Schulman, Ivan A.: “Capítulo I.” Las literaturas hispánicas, Introducción a su estudio, vol. 1. Detroit: Wayne State university Press. s. 3‐12.

Referenslitteratur

López, Angel. Lingüística general y aplicada. Universitat de València, 1999. 245-274

Piñeyro, Juan Carlos Hispanoamérica desde la alteridad Lund: Studentlitteratur, 2006. ISBN 91-44-04514-X.

Arbetsförslag Arbetsförslag Kursplan att gälla från ht 2011 Arbetsförslag Arbetsförslag

Spanska för ämneslärare 5 15 högskolepoäng

Spanish for Teacher Education and Training, In-depth Course 5 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examensttillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Institutionen för Språk och Litteraturer Medverkande institution: Utbildningsområde: Språk xx% och Undervisning xx% 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbeten) som förstaämne, alternativt den femte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Spanska B2-C1 enligt MCER Dessutom krävs följande godkända kurser: Spanska för Ämneslärare 1 Spanska för Ämneslärare 2 Spanska för Ämneslärare 3 Spanska för Ämneslärare 4 4. Innehåll Kursen består av följande delkurser: Teori och metod för läsning av litterära texter (5 hp) Modern spanskspråkig litteratur (10 hp) Teori och metod för läsning av litterära texter och andra texttyper (5 hp) Reading of literary texts and other text types: theory and method (5 hp) Denna delkurs fokuserar på läsning, diskussion och problematisering av teorier om läsning av skönlitteratur och av andra texttyper. Modern spanskspråkig litteratur (10 hp) Modern literature in Spanish (10 hp)

Delkursen fokuserar på läsning och diskussion av ett urval skönlitterära texter samt sakprosa som ger en översikt av periodens litterära och kulturella kontext. 5. Mål Kursen utvecklar det akademiska förhållningssättet till litterära och teoretiska texter. Vidare ger kursen ökad medvetenhet om olika läsarter och teoretiska förhållningssätt till texter. Studenten ska efter avslutad kurs:

- ha uppnått C1 i hörförståelse, textförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet i spanska enligt den europeiska referensramen för språk,

- kunna värdera och söka lämpliga sekundärkällor för att självständigt analysera och tolka spanskspråkig litteratur,

- värdera, söka och tillämpa lämpliga litteratur- och kulturvetenskapliga termer och teorier för att

analysera texterna, - analysera texterna självständigt med hänseende till texternas historiska, kulturella och litterära

sammanhang, - kunna i till undervisning välja lämpliga (kulturellt, litterärt, politiskt, etc.) texter och utifrån de

studerade teorier föreslå lämpliga arbetssätt (för språklig nivå och ålder), - problematisera den egna position som läsare (utifrån det egna kulturella baggaget) under

läsprocessen av spanskspråkiga texter samt förmå i undervisningssammanhang lyfta fram elevernas egna åsikter, och kulturella baggage.

6. Former för bedömning Lärandemålen examineras genom deltagande i diskussionsfora och inlämningsuppgifter under kursens gång samt genom en hemtentamen vid kursens slut.




10. Övrigt Lektioner/seminarer med inslag av examination är obligatoriska. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för ämnesstudier i spanska.

Undervisningsspråk är spanska.

Sidan 1 av 3


Obligatorisk litteratur Abate, Sandro. ”A medio siglo del realismo mágico: balance y perspectivas”

Anales de literatura hispanoamericana, núm. 26. UCM, 1997. 145-159. revistas.ucm.es/fll/02104547/articulos/ALHI9797120145A.PDF

Barthes, Roland. ”El efecto de realidad”. El susurro del lenguaje. Barcelona: Paidós, 1987. 179-187.

Bosch, Juan. ”Apuntes sobre el arte de escribir cuentos”. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/teoria/opin/bosch.htm

Carpentier, Alejo. ”De lo real maravilloso americano”. Hittas här: http://www.literatura.us/alejo/deloreal.html

Carrasco, Hugo. 1982 . «Introducción al estudio del narratario». Documentos Lingüísticos y Literarios 8: 15-22. Hittas här: http://www.humanidades.uach.cl/documentos_linguisticos/docannexe.php?id=434

Carrasco, Iván ”Análisis de la narración literaria según Genette” Documentos Lingüísticos y Literarios 7: 8-15. Hittas här: http://www.humanidades.uach.cl/documentos_linguisticos/document.php?id=228

Castro, Andrea. ”Poe en castellano”. Anales Núm. 11. 2008. pp. 97-126 http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/10432

Cortázar, Julio ”Algunos aspectos del cuento”. Hittas här: http://www.literatura.us/cortazar/aspectos.html

Cortázar, Julio ”Del cuento breve y sus alrededores”. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/teoria/opin/cortaz6.htm

Gálvez Acero, Marina ”El fenómeno del ’Boom’ y la internacionalización de la nueva novela”. La novela hispanoamericana contemporánea. Madrid: Taurus, . 44-57.

Giardinelli, Mempo. ”El cuento como género literario en América Latina”. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/teoria/hist/giardine.htm



Sidan 2 av 3

Löfquist, Eva & V. Thörnryd (eds.) Caminos de lectura. Antología de textos y aproximaciones analíticas al texto literario. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05130-7.

Menton, Seymour ”El primer cuento mágicorrealista:“El hombre muerto” (1920) de Horacio Quiroga”. http://www.ciudadseva.com/textos/teoria/opin/menton3.htm

Menton, Seymour (ed.) El cuento hispanoamericano. Antología crítico-histórica. Fondo de Cultura Económica, 2007.

Phillipps-López, Dolores (ed.) Cuentos fantásticos modernistas de Hispanoamérica. Cátedra, 2002. ISBN: 84-376-2084-8.

Poe, Edgar Allan. ”Método de composición”. Hittas här: http://www.ciudadseva.com/textos/teoria/opin/poe01.htm

Pratt, Marie-Louise ”The Short Story: The Long and the Short of It.” En: Charles E. May (ed.) The New Short Story Theories. Ohio University Press. 1994. Pp. 91-113.

Prieto, Julio. ”Modernidad, modernismo y vanguardia”. Desencuadernados: vanguardias ex-céntricas en el Río de la Plata. Rosario: Beatriz Viterbo, 2002. 18-34.

Rama, Angel. ”América Latina se incorpora a la economía y a la literatura del liberalismo”. Rubén Darío y el modernismo. Caracas: Ediciones de la biblioteca, 1970. 19-32.

Tierra Marcada: Antología de Cuentos Latinoamericanos del Siglo XX. Alfaguara. ISBN9870403026.

Valles Calatrava, José R. Teoría de la narrativa. Una perspectiva sistemática. Madrid/Frankfurt: Iberoamericana/Vervuert, 2008. ISBN 978 84-8489-886-8.

Villanueva, Darío. ”Glosario de narratología”. Hittas här: http://faculty.washington.edu/petersen/321/narrtrms.htm

Wright, Austin M. ”On Defining the Short Story: The Genre Question” En: Susan Lohafer and Jo Ellyn Clarey (eds.) Short Story Theory at a Crossroad. Baton Rouge and London: Louisiana State University Press. 1989. Pp. 46-53. (compendio)

Referenslitteratur Balderston, Daniel (2006) ”El cuento hispanoamericano del siglo XX.” En: González

Echevarría, Roberto y Enrique Pupo-Walker (eds.) Historia de la literatura hispanoamericana. II. El Siglo XX. Övers. Ana Santoja Querol och Consuelo Triviño Anzola. Madrid: Gredos, pp. 467-497.

Culler, Jonathan (2000) Breve introducción a la teoría literaria. Barcelona: Crítica.

Gómez Redondo, Fernando (2008) Manual de Crítica Literaria contemporánea. Madrid: Castalia.

Leal, Luis (1966) Historia del cuento hispanoamericano. México: Ediciones de Andrea.


Sidan 3 av 3

Pupo-Walker, Enrique (2006) ”La narrativa breve en Hispanoamérica: 1835-1915” En: González Echevarría, Roberto y Enrique Pupo-Walker (eds.) Historia de la literatura hispanoamericana. I. Del Descubrimiento al Modernismo. Övers. Ana Santoja Querol och Consuelo Triviño Anzola. Madrid: Gredos, pp. 499-562.

Spanska för ämneslärare 6 15 högskolepoäng

Spanish for Teacher Education and Training, In-depth Course 6 15 higher education credits


1. Fastställande

Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examensttillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx. Ansvarig institution: Institutionen för Språk och Litteraturer Medverkande institution: Utbildningsområde: Språk xx% och Undervisning xx%

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan där den utgör den sjätte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbeten) som förstaämne, alternativt den sjätte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Spanska B2-C1 enligt MCER Dessutom krävs följande godkända kurser:

Spanska för Ämneslärare 1




4. Innehåll

Kursen behandlar främst spanskans pragmatik samt ett urval av semantiska, syntaktiska och sociolingvistiska problem vilka bl a kommer att ha relevans för den kommande rollen som lärare i spanska. Fundamentalt är att den studerande bibringas god förmåga att förena ett språkvetenskapligt perspektiv med didaktiska tillämpning av detta. 5. Mål

Efter avslutad kurs skall studenten:

- ha uppnått C1 i hörförståelse, textförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet i spanska enligt den europeiska referensramen för språk,

- kunna jämföra, problematisera och dra slutsatser av sin analys av språkliga strukturer,

- vara väl förtrogen med olika språkvetenskapliga perspektiv (formlära, semantik, syntax, pragmatik etc.) och kunna konkretisera dessa kring lärandesitutationer,

- kunna argumentera och problematisera språkets roll i samhället (t ex. politiskt, kulturellt historiskt) och kunna relatera detta till lärandesituationer,

- kunna tillämpa kunskaperna i språkvetenskap för att genomföra vetenskapliga uppgifter som inbegriper didaktiska perspektiv.

6. Former för bedömning Lärandemålen examineras genom muntliga presentationer och inlämningsuppgifter under kursens gång samt samt ett självständigt problembaserat arbete vid kursens slut, där såväl relevant didaktiska som språkvetenskapliga aspekter skall belysas.




10. Övrigt Lektioner/seminarer med inslag av examination är obligatoriska. Kursplanen kompletteras med en kommentardel för ämnesstudier i spanska.

Undervisningsspråk är spanska.

Sidan 1 av 1


Obligatorisk litteratur María Josep Cuenca y John Hilferty: Introducción en la lingüística cognitiva, Barcelona: Ariel lingüística, 1999, pp. 14-19, 179-208.

Pilar García Mouton, Así hablan las mujeres, Madrid: La esfera de los libros, 2003, pp. 23-69.

Steven Lee Hartman, “Evolución lingüística interna” en Holtus, Metzeltin y Schmitt (eds) Lexikon der Romanistischen Linguistik, Vol. VI, 1, Tubinga: Max Niemeyer Verlag, 1992, pp. 428-440.

Ángel López García, Gramática cognitiva para profesores de español L2, 2005. Madrid: Arco/Libros, ss. 15-24, 143-194.

Irene Lozano, Lenguaje femenino, lenguaje masculino, Madrid: Minerva ediciones, 2005, pp. 192-217 (la cortesía).

Marta Martín, Lingüística y enseñanza de la lengua. 2006. Buenos Aires: Aique educación, ss. 17-44, 171-204.

Javier Medina López, Lenguas en contacto. Madrid: Arco/Libros, ss. 11-23.

Michael Metzeltin, “Etimología y e história del léxico” en Holtus, Metzeltin y Schmitt (eds) Lexikon der Romanistischen Linguistik, Vol. VI, 1, Tubinga: Max Niemeyer Verlag, 1992, pp. 440-456.

Graciela Reyes, El abecé de la pragmática. Madrid 1995: Arco/Libros

Graciela Reyes, Metapragmática. Lenguaje sobre lenguaje, ficciones, figuras, Valladolid,

Universidad de Valladolid, 2002, ss. 11-19, 23-29.

Pedro Sánchez-Prieto Borja, Cómo editar los textos medievales: los criterios para su presentación gráfica, Madrid: Arco Libros, 1998, pp.13-41, 54-70.

Hernán Urrutia Cárdenas & Teresa Fernández Ulloa (utg.), La educación plurilingüe en España y América. 2005. Madrid: Dykinson, ss. 223-235.



Sidan 2 av 2

Enrique del Teso Martín, Compendio y ejercicios de semántica I, 2002. Madrid: Arco/Libros, ss. 23-35.

Referenslitteratur

Luis Eguren & Olga Fernández Soriano, La terminología gramatical. 2006. Madrid: Gredos.

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda



Sidan 2 av 2

delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål


- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng




Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta första självständiga arbete (Examensarbete 1) genomförs på grundnivå och fokuserar på forskningkonsumtion. I detta tränas studenten i att kritiskt och aktivt ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde, liksom i att sammanställa och kommunicera detta i en vetenskaplig rapport. Examensarbetet genomförs med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnes-begrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 1 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet ska lägga grunden till studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten i direkt förhållande till sitt ämnesområde. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet ska alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet, med fokus på granskning av material framtaget med hjälp av olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan komma att organiseras i mindre grupper. Studentens självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet lägger studenten grunden till förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten ska efter avslutad kurs kunna: - självständigt identifiera ett utbildningsvetenskapligt problem,

- samla in, tolka, värdera och bearbeta empiriskt material och kunna argumentera för valda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier,

- visa förmåga att på vetenskapligt vis använda och bearbeta relevant litteratur, forskning och forskningsetiska förutsättningar,

- självständigt utarbeta en utbildningsvetenskaplig uppsats, där de vetenskapliga och didaktiska slutsatserna, liksom undersökningens betydelse för yrkesområdet klart kommuniceras

- kritiskt och konstruktivt granska slutsatserna och arbetsprocessen i det egna examensarbetet och att vid granskningen av densamma kunna motivera såväl de teoretiska och metodiska valen, som resultat och slutsatser,


Sidan 3 av 3

- med utgångspunkt i examensarbetets slutsatser identifiera behov av ytterligare kunskap för att kunna utveckla didaktisk och annan yrkesrelevant kompetens.

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.

7. Betyg Tregradig skala + individuell prestation.

8. Kursvärdering Återkoppling etc.


10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng


Avancerad nivå/Second Cycle


Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt.

I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan organiseras i mindre grupper. Studenternas självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten förväntas efter avslutad kurs: - visa en förmåga att självständigt formulera ett utbildningsvetenskaplig problem så att

komplexiteten i det valda problemet klart kommuniceras, och därvidlag kunna beakta och inbördes relatera etiska, vetenskapliga, kulturella, samhälleliga och individuella aspekter,

- visa en förmåga att självständigt motivera valt utbildningsvetenskapligt problemområde, teori(er),

metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den


Sidan 3 av 3

verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området, - visa fördjupad kunskap om centrala begrepp inom huvudområdet samt dessas relevans för den

verksamhet som examen avser, - visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera utbildningsvetenskapliga

begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat,

- kunna identifiera en kunskapsutveckling i relation till aktuell forskning på det valda

problemområdet, - kunna självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in

detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang, - kunna relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt

att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet, - visa god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap i syfte att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet, - kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring

sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete).

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.




10. Övrigt

Documents

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans …€¦ · Prisma progresa B1 2003, 159 s. Equipo Prisma, Libro de ejercicio Prisma progresa B1. ... Alonso Arija, Encina.: ¿Cómo