Miljö- och energiplan · 2016-12-05 · har industri- och värmesektorn kommit långt i arbetet med att fasa ut fossila bränslen. ... Personbilar och lätta lastbilar skall vara

Miljö- och energiplan

för Landstinget Västernorrland 2015-2019

Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06

Miljö- och energiplan 2015-2019 3

Miljö- och energipolicy ...........................................................5Inledning .................................................................................6Energi ..................................................................................... 9Transporter ...........................................................................11Avfall .....................................................................................13Läkemedel ............................................................................15Intern klimatkompensation ..................................................17Livsmedel ..............................................................................19Kemikalier .............................................................................20Hållbara inköp ......................................................................21Miljöledning .........................................................................23Utbildning och kunskap ........................................................25Samverkan ............................................................................26Genomförande .....................................................................27

Innehåll

4 Miljö- och energiplan 2015-2019 Miljö- och energiplan 2015-2019 5

Landstingets huvuduppgifter är att förbättra medborgarnas hälsa och att främja ut-vecklingen i länet. Skydd av miljön, en hållbar försörjning och effektiv användning av energi och naturresurser är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa och en hållbar utveckling.

Landstingets verksamheter i form av hälso- och sjukvård, serviceorganisation, kollek-tivtrafik och regional utveckling orsakar en betydande miljöpåverkan. Alla verksam-heter och allt arbete inom Landstinget Västernorrland ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vi:

● bedriver ett aktivt miljö- och energiarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar

● använder förnybara energikällor på ett hållbart sätt och minskar vår resursanvändning genom att effektivisera våra processer

● förebygger föroreningar genom att upphandla, köpa in och beställa varor och tjänster som ger liten miljö- och energibelastning

● lever upp till miljölagstiftningen och förbereder oss för kommande krav ● engagerar alla medarbetare i miljöarbetet ● arbetar aktivt för att öka insikten om sambandet mellan folkhälsa och miljö ● utövar regionalpolitiskt ansvar inom miljö- och energiområdet och samverkar

aktivt med andra organisationer

Miljö- och energipolicy

(Befintlig miljö-och energipolicy beslutad i Landstingsfullmäktige 2010)

Foto

: Mos

tpho

tos


Landstinget bedriver ett aktivt miljö- och energiarbete inom områden som energi, transport, kemikalier och avfall. Erfarenheterna från minskad energianvändning i fastigheterna visar att genom målmedvetna och långsiktiga åtgärder går det att både hålla nere kostnaderna samt minska miljöbelastningen. Satsningarna på ökad kunskap inom miljö- och energi är avgörande för att få till stånd det engagemang som krävs för att nå en hållbar omställning. De offensiva satsningar som landstinget gör i den egna verksamheten bidrar även till att andra aktörer ökar sitt intresse för att samverka med landstinget inom hållbarhetsområdet.

Erfarenheterna från Miljö- och energiplanen 2010–2014 ligger till grund för målen i denna uppdaterade plan för åren 2015–2019.

Vision 2024Ständiga förbättringar inom förnybar energi, bestående beteendeförändringar och teknik i framkant har bidragit till att Landstinget Västernorrland är en del av ett hållbart sam-hälle som är energieffektivt och kretsloppsanpassat.

Inledning Inledning

Av Landstingsplanen 2015–2017 framgår att Landstingets verksamhet består av tre områden – hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling. Ett län präglat av mångfald, med bra miljö, goda arbets-, utbildnings- och utvecklingsmöjligheter, tillgänglig kollektivtrafik, utbyggd infrastruktur och ett rikt kulturliv är attraktivt och skapar förutsättningar för en god hälsa och ett bra liv.

Västernorrland ska vara en av landets bäst utvecklade regioner för hållbar och klima-tanpassad utveckling i samverkan mellan offentlig och privat sektor. Inte minst viktigt är det att utbilda de egna medarbetarna och därmed höja kompetensen och motivationen kring hållbarhetsfrågor. Ett av våra bidrag till en hållbar utveckling i Västernorrland är att arbeta offensivt med viktiga miljö- och energifrågor. Allt för att kommande genera-tioner ska kunna leva ett gott liv även i framtiden.

Landstinget ska satsa på att minska sina utsläpp av miljöskadliga ämnen, minska sin energianvändning och minska avfallsmängden, föregå med gott exempel och inspirera andra. En god miljö är grunden för en hälsosam livsmiljö och bidrar till minskat antal vårddagar, en minskad läkemedelskonsumtion samt färre sjukskrivningar och sjukpen-sioneringar.

EU-strategin för hållbar utveckling antogs vid Europeiska rådet 2006. Resultatet är en gemensam, enhetlig strategi för hur EU effektivare ska möta de utmaningar som hållbar utveckling medför. Strategins övergripande syfte är att fastställa och utveckla åtgärder så att livskvaliteten ständigt kan förbättras, både för nuvarande och kommande generationer.

EU:s färdplan till 2050 för klimatfrågan visar att inhemska utsläppsminskningar behövs på 25 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 60 procent till 2040 (jämfört med 1990). Stern-rapporten som publicerades 2006, uppskattade att en global temperaturök-ning på fem grader fram till år 2100 kommer att kosta mellan fem och tio procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP), medan det kostar en procent av världens samlade BNP fram till 2050.

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden och i Västernorrland finns regionala miljömål framtagna. Landstinget lägger särskilt fokus på miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.


Energi

I landstinget används energi i huvudsak för värme och kyla av lokaler, ventilation, belysning, medicinsk- och IT-teknisk utrustning samt inom transportområdet. Det är av stor vikt att använda energin så effektivt som möjligt samt att införa förnybara energilösningar för att begränsa kostnadsökningarna och minska landstingets miljö- och klimatbelastning.

Landstinget arbetar långsiktigt och systematiskt med energieffektivisering av el, värme och kyla i egna fastigheter. Den långsiktiga visionen till 2030 är att köpt energianvänd-ning per ytenhet i fastigheter är halverad jämfört med 1995 års nivå, ”energifaktor2”.

Uppvärmning av landstingets fastigheter sker till stor del med fjärrvärme. Utanför fjärr-värmeområdena används även egna biobränsleanläggningar. För kyla av fastigheterna är strategin att använda ”frikyla” som snökyla, älv- och havsvatten samt kall uteluft. För att aktivt driva på omställningsarbetet till mer förnybar elproduktion satsar landstinget under målperioden på egenproducerad solel.

Vision 2024Landstinget har vidtagit nödvändiga steg på vägen mot den långsiktiga visionen till 2030 att energianvändningen per ytenhet i fastigheterna är halverad jämfört med 1995 års nivå. Landstinget har satsat på egenproducerad förnybar energi.

Mål 2019 ● Total köpt elanvändning i egna fastigheter ska minska med 10 procent jämfört

med 2013, motsvarande 4,5 GWh, vilket ger en användning på högst 80 kWh/m2 bruksarea.

● Total köpt värmeanvändning i egna fastigheter ska minska med 15 procent jämfört med 2013, motsvarande 8,5 GWh, vilket ger en användning på högst 93 kWh/m2 bruksarea.

● Andelen förnybar egenproducerad el är minst 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi.

Foto

: Håk

an N

ords

tröm

Mål 2019Andelen förnybar

egenproducerad el är minst 2 procent av den totala

mängden inköpt elenergi.


Förbränning av fossila bränslen ger klimatpåverkande utsläpp. Trafiken släpper även ut andra luftföroreningar som kan påverka människors hälsa. Höga kväveoxidhalter kan leda till att fler personer än normalt söker vård. Partiklar från dubbdäck kan orsaka astma och en rad andra sjukdomar. Särskilt känsliga grupper är individer med hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, gamla människor, sjuka människor och barn.

Landstinget har i ett pilotprojekt 2013–2014 infört intern klimatanpassning för tjänste-resor som innebär att gång, cykel, kollektivtrafik och distansmöten gynnas på bekostnad av bilkörning samt flyg. Klimatbelastning sker också från sjukresor, ambulanstran-sporter och godstransporter. Landstinget står för en stor del av kostnaden för länets kollektivtrafik och ansvaret omfattar även den regionala tågtrafiken. I Västernorrland har industri- och värmesektorn kommit långt i arbetet med att fasa ut fossila bränslen. Utmaningen är att även ställa om transportsektorn som till största delen är fossilbaserad.

Vision 2024Landstinget har ett hållbart kommunikationssystem med smarta logistiklösningar och utvecklad distansmötesteknik. Förnybara bränslen används till samtliga transporter.

Mål 2019 ● Klimatpåverkan från tjänsteresorna har minskat med 30 procent jämfört med 2013. ● Klimatpåverkan från sjukresorna har minskat med 30 procent jämfört med 2013. ● Personbilar och lätta lastbilar skall vara miljöbilar 1 samt köras på minst 85 procent

förnybara bränslen. Kraven i aktuell version av ”Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor” ska tillämpas under hela planperioden.

● Hållbara arbetsresor med gång, cykel samt kollektivtrafik ska öka för att uppnå positiva effekter ur hälso- och miljösynpunkt.

● Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de trans-porter som berör landstinget.

● Miljö- och klimatpåverkan från kollektivtrafiken minskar genom att miljökraven i Svensk kollektivtrafiks aktuella miljöprogram ska användas i samband med upphandling. Kollektivtrafiken i Västernorrland sker till minst 90 procent med förnybara drivmedel.

Energi

1) aktuell miljöbilsdefinition enligt 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227), Förordning (2011:351).

Transporter

Åtgärder ● Höga krav ska ställas på energi- och miljöprestanda vid all ny- och ombyggnad. ● Förutsättningarna för införande av system för miljöklassning av byggnader utreds. ● Ökat fokus på driftoptimering av befintliga fastighetsinstallationer. ● Riktade strategiska energiåtgärder genomförs i det egna fastighetsbeståndet. ● Energieffektiva val görs vid inköp och upphandling. ● Insatser genomförs för att med beteendeförändringar bidra till minskad elanvänd-

ning. Användning av verksamhetsel visualiseras vid ett flertal arbetsplatser. ● Installation av egenproducerad solel. ● Strategier för grön IT och hållbar datalagring tas fram. ● I den årliga miljöhandlingsplanen tas ställning till om landstinget skall avropa

miljömärkt el. ● Utvecklingen inom området förnybar elproduktion och förutsättningarna för

investeringar i egenägd produktion följs.


Varje dag året om skickar landstinget flera ton avfall till förbränning. Tänker man på allt material och energi som har gått åt till att tillverka allt som slängs inser man att det är stort resursslöseri. Det mesta av landstingets avfall går idag till förbränning där energin återvinns i form av värme. Kvar blir aska som innehåller en mängd olika ämnen som läggs på deponi och kan spridas i naturen. Landstinget ska följa EU:s avfallsstrategi som innebär att åtgärder i första hand ska vidtas för att förhindra att avfall uppstår. Därefter ska avfallet återanvändas, materialåtervinnas, energiutvinnas och i sista hand deponeras. Minskade avfallsmängder, återanvändning och återvinning av material ger lägre kostnader samt minskad resursanvändning.

Vision 2024Landstingets avfall är väl sorterat och är en del av ett hållbart kretslopp.

Mål 2019 ● Totala mängden avfall från landstinget ska minska varje år under 2015–2019. ● Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 40 procent. ● Andelen avfall från ny- och ombyggnationer som går till återanvändning och

materialåtervinning ska vara minst 60 procent.

Åtgärder ● Ett system för återanvändning av möbler tas fram och arbetas in. Återanvändning

kan även utvecklas för landstingets konst. ● Kompetensutveckling om avfallshantering för anställda utvecklas. ● Rutiner och instruktioner finns lättillgängliga för alla anställda. ● Följa utvecklingen gällande materialåtervinning av vårdspecifika plastprodukter. ● Samverka med upphandlad entreprenör för att ständigt förbättra och utveckla sorte-

ringen av avfall inom landstinget. ● Krav på sortering av avfall ställs i alla avtal gällande ny- och ombyggnationer. ● Avfallsstatistiken för alla verksamheter utvecklas inom landstinget. ● Krav på avfallsstatistik vid ny- och ombyggnationer. ● Minskad användning av engångsmaterial, se mål för Hållbara inköp.

Transporter Avfall

Åtgärder ● Intern klimatkompensation för tjänsteresor utvecklas för att gynna kollektivtrafik

och gång och cykel. ● Sjukreselinjer utvecklas för god kvalité för patienterna bättre logistik och färre

körda kilometer. ● Sjukresor som genomförs med kollektivtrafik skall gynnas. ● Åtgärder genomförs för att öka användningen av distansteknik för möten och vård

på distans. ● Effektivare fordon som går på förnybara bränslen upphandlas. ● En strategi för införande av laddinfrastruktur för elfordon tas fram. ● Kampanjer genomförs för att påverka de anställda att välja hållbara arbetsresor som

gång- och cykel samt kollektivtrafik. ● En strategi tas fram som ger positiva effekter för arbetsmarknadsregionen samt

klimatnytta för de stomlinjer inom kollektivtrafiken som landstinget ansvarar för.


Läkemedel

Läkemedel är livsviktigt för många människor och därmed ett av sjukvårdens mest kraftfulla verktyg. När läkemedel kommer ut i naturen kan de dock påverka växter och djur negativt och i förlängningen även oss människor. Kunskapen om hur läkemedels-rester påverkar miljön och människors hälsa på lång sikt är fortfarande begränsad. Det man vet är att hormonstörande ämnen påverkar reproduktionen av fiskar och andra vattenlevande organismer.

Flera läkemedel som används för att lindra smärta och dämpa inflammation, speciellt diklofenak, har bevisats ge skador i miljön redan vid låga halter. Diklofenak har därtill visat en högre risk för hjärtkärlbiverkningar. Antibiotika är normalt effektiva mot infek-tioner hos människa och djur, men används de för mycket kan bakterier bli motstånds-kraftiga. Kinoloner är antibiotika som har ett brett spektrum, vilket betyder att de verkar på ett stort antal bakteriesorter. Kinoloner är mycket svårnedbrytbara i miljön och sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt.

Landstinget ska minimera miljöbelastningen av läkemedel utan att samtidigt påverka patientnyttan. Genom ökad kunskap om läkemedlens miljöpåverkan tas miljöhänsyn vid val av läkemedel i samband med upphandling och förskrivning. Om valet står mel-lan två läkemedel som har samma effekt bör det alternativ som har minst negativ miljö-påverkan väljas. Kassationen av läkemedel inom länet ska ha en optimal hantering.

Lustgas är en medicinsk gas som används som smärtlindring, främst vid förlossningar. Eftersom lustgas har 310 gånger större klimatpåverkan än koldioxid har utsläppen en betydande miljöpåverkan. Landstinget minskar utsläppen genom destruktionsanlägg-ningar på sjukhusen.

Vision 2024Landstinget bidrar till att spridning av miljöstörande läkemedelsrester till mark, vatten eller luft minimeras.

Foto

: Håk

an N

ords

tröm

Mål 2019Destruktionsanläggningar

för lustgas finns installerade på alla sjukhus med

förlossningsavdelningar.


Genom intern klimatkompensation kan beteenden gynnas som ger positiva miljö- och klimateffek-ter. Under 2013-2014 genomförs ett pilot-projekt med intern klimatkompensation för tjänsteresor som bidragit till ökad använd-ning av hållbara resvanor. En kostnad har lagts på flyg och bilkörning och peng-arna har via ett klimatkonto använts till regionala tåg- och bussresor i tjänsten samt reserådgivning. Intern klimatkompensation kan utvecklas inom områden som hållbara inköp och energibeteende.

Vision 2024Intern klimatkompensation är en vedertagen metod för att gynna utvecklingen mot en mer energieffektiv och miljö-anpassad verksamhet.

Mål 2019 ● Intern klimatkompensation har införts inom fler områden i landstingets verksamhet.

Åtgärder ● Beslutsunderlag för intern klimatkompensation inom flera områden tas fram.

LäkemedelIntern

klimatkompensation

Mål 2019 ● Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska jämfört med 2013. ● Förskrivningen av fluorokinoloner ska minska jämfört med 2013. ● Förskrivningen av diklofenak ska minska jämfört med 2013. ● Mängden läkemedel som kasseras inom landstinget ska minska årligen. ● Destruktionsanläggningar för lustgas finns installerade på alla sjukhus med förloss-

ningsavdelningar.

Åtgärder ● Utveckla miljöaspekterna i Läkemedelskommitténs lista över rekommenderade

läkemedel för de vanligaste sjukdomarna. ● Utveckla rutiner och metoder för att kontinuerligt mäta och följa upp kassationen av

läkemedel inom landstinget. ● Effektivare läkemedelsanvändning för att minska kassationen. ● Sprida information till vårdenheter om hur överblivna läkemedel hanteras så att de

når en säker destruktion. ● Öka kunskapen hos förskrivare om läkemedel med stor risk för miljöpåverkan. ● Öka kunskap om, och tillgång till, alternativ till läkemedelsbehandling. ● Samarbeta i nationella nätverk för gemensamma strategier kring mål, utbildning,

information och upphandling. ● Sprida information till allmänheten om miljöpåverkan från läkemedel och läkeme-

delsavfall. ● Följa forskningen gällande läkemedelsrester i avloppsvatten.

Foto: Christi na M

att s

son


Ekologisk produktion av livsmedel är ett viktigt redskap för att nå flera av Sveriges miljömål, bland annat Biologisk mångfald, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Vid ekologisk produktion används inte syntetiska kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Hänsyn tas också till djurens naturliga behov och beteenden. Livsmedels-produktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och transport. Det är därför viktigt att minska kassationerna av mat så att klimatet inte påverkas i onödan.

Vision 2024Den mat landstinget serverar bidrar till bättre hälsa och produceras på ett hållbart sätt.

Mål 2019 ● Minst 40 procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter 2. ● Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av rättvisemärkta produk-

ter eller produkter med motsvarande märkning som säkerställer etiskt och socialt godtagbara förhållanden vid framställning.

● Landstinget köper livsmedel som är fria från genetiskt modifierade organismer i märkningspliktig mängd.

● Den palmolja som ingår i inköpta livsmedel ska vara certifierad 3.

● Matsvinnet ska vara högst 7,5 % per portion.

Åtgärder ● Vid upphandling av livsmedel kommer utvalda produktgrupper utgöras av enbart

ekologiska produkter eller produkter som är både ekologiska och rättvisemärkta. ● Köken tar hänsyn till matens klimatpåverkan i matsedelsplaneringen och inför två

vegetariska huvudalternativ per vecka. ● Ekologiska livsmedel eftersträvas i samband med de konferenser som landstinget

anordnar.

2) som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt ”Förordning 2092/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling)” res-pektive ”Förordning 1804/99 (för animalieproduktion)”.

3) Certifierad enligt Round table on Sustainable Palm Oil.

Livsmedel

Foto

: Håk

an N

ords

tröm

Mål 2019Minst 40 procent av kostnaden

för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter.

Miljö- och energiplan 2015-2019 21

Kemikalier förekommer i det mesta i vår vardag och varje dag kommer vi i kontakt med tusentals olika kemikalier. Förutom i kemiska produkter så förekommer kemi-kalier även i varor. Många av kemikalierna kan ha negativ påverkan på hälsan och miljön. Ingen vet exakt hur kroppen påverkas av cocktaileffekten, det vill säga hur olika kemiska ämnen reagerar med varandra. Minskad användning av kemiska produkter och varor ger vinster för hälsan, miljön och ekonomin.

Vision 2024Användningen av kemiska produkter ger låg påverkan på miljön och människors hälsa. Landstingets sortiment består av utvalda varor och produkter som inte påverkar hälsan eller miljön negativt.

Mål 2019 ● Alla varor och kemiska produkter upptagna på landstingets substitutionslista ska

vara utfasade senast 2019. Substitutionslista tas fram i början av planperioden. ● Antalet kemiska produkter i landstingets kemikalieregister ska minska varje år. ● Vid ny- och ombyggnation i fastigheterna används ett system för miljöbedöm-

ning och dokumentation av byggvaror och material. Minst 80 procent av antalet produkter som används ska enligt systemet vara rekommenderade ur miljö- och hälsosynpunkt.

Åtgärder ● Substitutionslista för varor och kemiska produkter tas fram under 2015 och

uppdateras årligen. ● Minska sortimentet för de största produktgrupperna. ● Synliggöra produkter med låg påverkan på miljö och hälsa i landstingets

inköpssystem. ● Under 2015 införs ett vedertaget system för miljöbedömning av byggvaror och

material. Åtgärden syftar till att minska användningen av farliga kemiska produkter. ● Krav på redovisning av kemikalier som används vid ny- och ombyggnation ställs

i varje upphandling av byggentreprenörer. Redovisningen och registreringen sker löpande av respektive entreprenör.

Hållbara inköpKemikalier

Landstinget köper in stora mängder varor och tjänster från många olika leverantörer. För att undvika att vi köper in produkter och tjänster med stor miljöpåverkan ställer vi miljökrav i upphandlingarna. Offentlig upphandling är ett strategiskt verktyg för att uppnå flera mål inom miljö- och energiområdet. Hållbara inköp driver också på utveck-lingen och ökar utbudet av miljöanpassade produkter.

Vision 2024Vid alla inköp av varor och tjänster värderas miljö- och energifrågorna så att det lång-siktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Landstingets avtal används där de finns upprättade.

Mål 2019 ● Miljökrav ska ställas vid all upphandling. Det gäller även upphandlade entreprena-

der. Konkurrensverkets upphandlingskriterier används där de finns framtagna, på högsta möjliga nivå, om det inte finns särskilda skäl till annat.

● Varor och tjänster ska i första hand väljas utifrån det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Miljö- och energiprestanda ska viktas tillräckligt högt för att göra skill-nad i upphandlingars utslag.

● Landstinget arbetar i enlighet med senast tillgängliga version av Uppförandekoden (Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling).

● Inköp av engångsprodukter ska minska varje år.

Åtgärder ● Baskrav som ska användas vid alla upphandlingar tas fram. ● Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfråg-

ningsunderlaget. ● Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energi-

prestanda tas fram inom flera avtalsområden. ● Miljöpåverkan från förbrukningsvaror utreds och produktgrupper där engångsartik-

lar kan bytas mot flergångsartiklar identifieras. Identifierade produkter byts ut.

20 Miljö- och energiplan 2015-2019


Miljöledning

En förutsättning för att ständigt förbättra miljö- och energiarbetet är att det bedrivs sys-tematiskt och målinriktat. Ett ledningssystem som hanterar miljö- och energifrågorna bidrar till att arbetet blir strukturerat och att miljömålen för verksamheten uppfylls.

Vision 2024Det landstingsgemensamma ledningssystemet omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekterna.

Mål ● Landstinget Västernorrland har certifikat för miljöledningssystem enligt ISO 14001

under 2016.

Åtgärder ● Landstingets hela verksamhet är klar för certifiering under 2015.

22 Miljö- och energiplan 2015-2019

Foto

: Mos

tpho

tos

Vision 2024Det landstingsgemen-

samma ledningssystemet omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekterna.


Utbildning och kunskap

Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljö och energiarbetet. Alla medarbetare erbjuds utbildning som innehåller grundläggandemiljökunskap och information om landstingets miljöarbete.

Vision 2024Alla medarbetare ingår i en lärande process där alla har kunskap om vilken påverkan landstinget och det egna arbetet har på miljön och människors hälsa. Medarbetarnas engagemang i miljö- och energifrågor tillvaratas och utvecklas.

Mål 2019 ● 95 procent av alla medarbetare har genomgått grundläggande miljöutbildning.

Åtgärder ● Obligatorisk grundläggande miljöutbildning för nyanställda. ● Återkommande kunskapstillfällen för alla medarbetare, e-learning används. ● Miljöombuds- och miljösamordnarträffar två gånger per år. ● Miljöavsnitt i basutbildningen för nya chefer. ● Riktade miljöutbildningar genomförs med särskilt fokus på att stärka chefernas

och politikernas kompetens kring miljöfrågor.

Foto

: Håk

an N

ords

tröm

Mål 201995 procent av alla medarbetare har genomgått grundläggande

miljöutbildning.


OrganisationAllt miljöarbete ligger i linjeorganisationen men med stöd och hjälp av miljöombud, miljösamordnare, ledningens representant och centrala miljöfunktionen.

HandlingsplanerVarje år beslutar landstingsstyrelsen om en landstingsövergripande miljöhandlingsplan med de åtgärder som behövs för att nå målen i miljö- och energiplanen till 2019.

Nya målMiljö- och energiområdet är kunskapsintensivt och nya rön presenteras fortlöpande. Miljö- och energiplanen kan revideras om ny kunskap kommer fram.

Uppföljning och redovisningUppföljning av miljö- och energiarbetet är viktigt för att nå ständiga förbättringar. Miljöfunktionen arbetar för att effektivisera och kvalitetssäkra redovisningsprocessen för att underlätta för verksamheterna att sammanställa miljödata till verksamhetsupp-följningar och miljöbokslut. Landstinget kommer att arbeta för att i högre utsträckning integrera miljöuppföljningen med övrig verksamhetsuppföljning.

Samverkan Genomförande

För att en omställning till ett hållbart samhälle skall komma till stånd behövs en utökad samverkan mellan olika aktörer som företag, föreningar, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och enskilda personer.

Vision 2024Landstinget Västernorrland samverkar aktivt med andra aktörer för att nå ett hållbart Västernorrland.

Mål 2019 ● Landstinget deltar i minst fem regionala utvecklingsprojekt inom hållbarhetsområ-

det under planperioden.

Åtgärder ● Projektsamverkan utvecklas inom områden som energi, hållbara resor, kemikalier

och vård på distans. ● Projektmedel bör avsättas i samband med budgetprocessen för att samverka i regio-

nala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiom-rådet.

2014

-09.

Pro

duce

rad

av Ko

mm

unika

tions

avde

lnin

gen,

Layo

ut: A

nneli

Eglan

d. Fo

to: H

åkan

Nor

dströ

m, C

hristi

na M

attss

on, M

ost P

hoto

s. Tr

yckt

hos

Dan

agår

d Lit

ho.

www.lvn.se

Vill du veta mer om landstingets miljö- och energiarbete?Vi berättar på www.lvn.se/miljoochenergi

Documents

Miljö- och energiplan · 2016-12-05 · har industri- och värmesektorn kommit långt i arbetet med att fasa ut fossila bränslen. ... Personbilar och lätta lastbilar skall vara