Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Matematiken i PISA 2003 -2012
Matematiken i PISA 2003 -2012
Matematikbiennalen
6-7 februari 2014
Anita Wester Samuel Sollerman Skolverket Stockholms universitet
Vad är PISA?
• OECD:s Programme for International Student Assessment.
• 15-åringar • Matematik, läsförståelse och naturvetenskap. • 65 deltagande länder, varav samtliga
34 OECD-länder. • Prov, elevenkät, skolenkät. • I Sverige deltog knappt 4 700 elever i 209
skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca 2 500 elever.
PISA 2012 - Resultaten
• Svenska elevers resultat har försämrats inom samtliga tre kunskapsområden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap, jämfört med PISA 2009.
• Svenska elever presterar numera under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden.
• Sverige uppvisar den sämsta resultatutvecklingen av samtliga OECD-länder.
PISA - Resultatutvecklingen 2000-2012
510 509
502
494
478
516 514
507
497
483
512
506
503
495
485
475
480
485
490
495
500
505
510
515
520
2000 2003 2006 2009 2012
Poän
g
Matema1k Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 2012 - Matematik
OECD-medelvärde: 494
OECD-länderSydkorea 554 Frankrike 495Japan 536 Storbritannien 494Schweiz 531 Island 493Nederländerna 523 Luxemburg 490Estland 521 Norge 489Finland 519 Portugal 487Kanada 518 Italien 485Polen 518 Spanien 484Belgien 515Tyskland 514 Övriga länderÖsterrike 506 Shanghai-Kina 613Australien 504 Singapore 573Irland 501 Hongkong-Kina 561Slovenien 501 Taiwan 560Danmark 500 Macao-Kina 538Nya Zeeland 500 Vietnam 511Tjeckien 499 Lettland 491
Länder med bättre resultat än Sverige
OECD-länderSlovakien 482USA 481Sverige 478Ungern 477
Övriga länderRyssland 482Litauen 479
Länder med liknande resultat som Sverige
OECD-länderIsrael 466Grekland 453Turkiet 448Chile 423Mexiko 413
Länder med sämreresultat än Sverige
PISA 2012 Pojkar och flickor
Pojkar Flickor Skillnad (P-F)Matematik Sverige 477 480 -3
OECD 499 489 11Skillnad (Sv-OECD) -22 -9
Pojkar Flickor Skillnad (P-F)Matematik Sverige 477 480 -3
OECD 499 489 11Skillnad (Sv-OECD) -22 -9
Läsförståelse Sverige 458 509 -51OECD 478 515 -38Skillnad (Sv-OECD) -20 -6
Pojkar Flickor Skillnad (P-F)Matematik Sverige 477 480 -3
OECD 499 489 11Skillnad (Sv-OECD) -22 -9
Läsförståelse Sverige 458 509 -51OECD 478 515 -38Skillnad (Sv-OECD) -20 -6
Naturvetenskap Sverige 481 489 -7OECD 502 500 -1Skillnad (Sv-OECD) -21 -12
PISA 2012 Hög- och lågpresterande
elever
-‐40
-‐30
-‐20
-‐10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skillnad i poäng m
ot OEC
D
Matema1k 2003 Matema1k 2012
Resultat i matematik jämfört med OECD efter percentiler
PISA 2012 – Likvärdighet matematik
• Hur likvärdigheten i den svenska skolan utvecklats beror på vilket kunskapsområde som analyseras.
• Utifrån resultaten i matematik har likvärdigheten inte försämrats mellan 2003 och 2012.
- Den totala variationen i resultat: På OECD-nivå och oförändrad. - Variationen mellan skolor: Lägre än OECD och oförändrad. - Betydelsen av socioekonomisk bakgrund: På OECD-nivå och
oförändrad. - Skolsegregationen (oavsett resultat eller ämne): Lägre än OECD
och oförändrad.
• Utifrån resultaten i läsförståelse och naturvetenskap är bilden annorlunda
• Den totala variationen i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat och är nu över OECD-genomsnittet.
• Variationen mellan skolor i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat men ligger fortfarande under OECD-genomsnittet.
PISA 2012 – Likvärdighet läsförståelse och naturvetenskap
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Svenska elevers intresse, motivation och självuppfattning i matematik är högre än OECD-genomsnittet och har ökat i Sverige sedan 2003.
De matematiska ambitionerna är högre i Sverige än OECD-genomsnittet. Pojkarna har högre
matematiska ambitioner än flickorna.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Relationen med lärare i matematik är bättre i Sverige än OECD-genomsnittet. Förbättring
sedan 2003.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Sen ankomst förekommer mest i Sverige av alla OECD-länder. Ökning i Sverige sedan 2003.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Andel av eleverna som någon gång under de senaste två skolveckorna har kommit för sent till
lektion (56%) eller skolkat från någon lektion (21%).
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Klassrumsklimatet är sämre i Sverige jämfört med OECD-genomsnittet. Ingen förändring sedan
2003.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Svenska elevers angivna uthållighet är sämre jämfört med OECD-genomsnittet. Flickor anger
lägre uthållighet i matematik än pojkar.
En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin
matematiklärare
men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och
presterar låga resultat.
Mathema-cal literacy En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathematical literacy hjälper individer att känna igen den roll matematiken spelar i världen och att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut som är nödvändiga för konstruktiva, engagerade och reflekterande medborgare.
Innehåll Förändring och samband
Rum och form
Kvantitet
Osäkerhet
Kontext Personlig
Samhällsliv
Yrkesliv
Vetenskaplig
Förmåga Kommunikation
Matematisering
Representation
Resonemang och argumentation
Utforma strategier för att lösa problem
Använda symboliskt, formellt och tekniskt språk och operationer
Använda matematiska verktyg
Process Formulera
Använda
Tolka
Nivåer Andel av eleverna
Nivå 6
2 %
Nivå 5
6 %
Nivå 4
16 %
Nivå 3
24 %
Nivå 2
25 %
Nivå 1 18 %
Under nivå 1
9 %
Några exempel ur beskrivningen av Nivå 2 Eleverna kan tolka och känna igen situationer i sammanhang som inte fordrar mer än direkta slutsatser. De kan hämta relevant information från en källa och använda en representationsform. Elever på denna nivå kan använda grundläggande algoritmer, formler, procedurer eller konventioner. De klarar av att föra ett enkelt resonemang och att göra bokstavliga tolkningar av resultat.
PISA 2012 -‐ Matema-k Andel av eleverna under nivå 2
PISA 2012 -‐ Matema-k Andel av eleverna över nivå 5
Hög-‐ och lågpresterande 2003-‐2012 PISA 2012 -‐ Matema-k
-‐40
-‐30
-‐20
-‐10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skillnad i poäng m
ot OEC
D
Matema1k 2003 Matema1k 2012
-‐40
-‐30
-‐20
-‐10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skillnad i poäng m
ot OEC
D
Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012
-‐40
-‐30
-‐20
-‐10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skillnad i poäng m
ot OEC
D
Naturvetenskap 2006 Naturvetenskap 2012
PISA 2012 -‐ Resultatutveckling
PISA 2012 - Matematik Nivå 6
Nivå 5
Nivå 4
Nivå 3
Nivå 2
Nivå 1
Under nivå 1
PISA 2012 -‐ Matema-k
PISA 2012 - Matematik
PISA 2012 -‐ Matema-k
PISA 2012 - Matematik Nivå 6
Nivå 5
Nivå 4
Nivå 3
Nivå 2
Nivå 1
Under nivå 1
PISA 2012 -‐ Matema-k
PISA 2012 - Matematik Nivå 6
Nivå 5
Nivå 4
Nivå 3
Nivå 2
Nivå 1
Under nivå 1
PISA 2012 -‐ Matema-k
PISA 2012 - Matematik
Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet
Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form
PISA 2012 -‐ Matema-k
Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet
Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form
Process Tolka handlar om att tolka och utvärdera matematiska resultat.
Process Använda att använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang.
Elever möter oftare Textuppgifter Tillämpade uppgifter
Elever möter sällan Formaliserad matematik
PISA 2012 -‐ Matema-k
PISA 2012 15-åringars kunskaper i
matematik, läsförståelse och naturvetenskap