Vad säger PISA-resultaten?/menu...PISA’2000’ PISA’2003’ PISA’2006’ PISA’2009’ PISA’2012’ Pojkar’ Flickor’ Matema5k:00 Pojkar’och’Flickor’2000*2012’

Vad säger PISA-resultaten?

NATURVETENSKAP

PISA-‐undersökningen

Programme for Interna-onal Student Assessment

PISA •  Mäter 15-‐åringa elevers kunskaper i matema7k,

läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning.

•  65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-‐länder.

•  Prov, elevenkät, skolenkät samt eI digitalt prov.

•  I Sverige deltog knappt 4 700 elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca 2 500 elever.

Vad mäter PISA?

4

•  De kompetenser och kunskaper som krävs för aI fungera i eI modernt samhälle är många och skiPande. Kompetenserna är vik7ga då de ger den enskilde individen möjligheter aI hålla sig informerad, och kunna ta ställning i vik7ga samhällsfrågor. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfaIas i PISA med begreppet literacy.

•  Försöker fånga kunnandet hos 15-‐åringar, omvärldskunskap. •  I vilken grad bidrar respek7ve lands utbildningssystem 7ll aI eleverna är rustade aI möta fram7den?

•  Utgår ej från läro-‐ och kursplaner

Varför deltar Sverige i PISA?

•  Mervärde utöver den kunskap vi får från vår na7onella uppföljning och utvärdering

•  EI generellt måI på svenska elevers presta7oner i eI interna7onellt perspek7v

•  Trendresultat i rela7on 7ll andra länder •  MåI på effek7viteten i länders utbildningssystem •  Underlag för poli7ska beslut

OECD/PISA 5

Är PISA -llförlitligt?

•  Kan vi lita på PISA resultaten?

•  Går det aI fuska?

•  Vilka begränsningar finns?

Matematik MATEMATIK

En individs förmåga aI formulera, använda och tolka matema7k i en mängd olika sammanhang. DeIa inkluderar matema7skt resonemang och aI använda matema7ska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för aI beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathema7cal literacy hjälper individer aI känna igen den roll matema7ken spelar i världen och aI göra välgrundade bedömningar och faIa beslut som är nödvändiga för konstruk7va, engagerade och reflekterande medborgare.

Matema5k: Mathema7cal literacy

Matema5k: Procent av eleverna under nivå 2

Matema5k: Procent av eleverna över nivå 5

Resultat i matema5k Länder med

signifikant bäIre resultat än Sverige

Länder med ej

signifikant skillnad i resultat

Länder med

signifikant sämre resultat än Sverige

OECD-‐länder OECD-‐länder OECD-‐länder Sydkorea 554 Frankrike 495 Slovakien 482 Israel 466 Japan 536 Storbritannien 494 USA 481 Grekland 453 Schweiz 531 Island 493 Sverige 478 Turkiet 448 Nederländerna 523 Luxemburg 490 Ungern 477 Chile 423 Estland 521 Norge 489 Mexiko 413 Finland 519 Portugal 487 Övriga länder Kanada 518 Italien 485 Ryssland 482 Polen 518 Spanien 484 Litauen 479 Belgien 515 Tyskland 514 Övriga länder Österrike 506 Shanghai-‐Kina 613 Australien 504 Singapore 573 Irland 501 Hongkong-‐Kina 561 Slovenien 501 Taiwan 560 Danmark 500 Macao-‐Kina 538 Nya Zeeland 500 Vietnam 511 Tjeckien 499 LeIland 491

510 509

502

494

478

460

470

480

490

500

510

520

530

540

550

560

PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012

Sverige

Finland

Island

Danmark

Norge

Matema5k: Norden 2000-‐2012

Matema5k: GenomsniIlig årlig förändring av medelvärdet i matema7k.

Matema5k: GenomsniIlig årlig förändring av medelvärdet i matema7k.

Matematik OECD

PISA 2000

Matematik OECD

PISA 2003

Matematik OECD

PISA 2006

Matematik OECD

PISA 2009

Matematik OECD

PISA 2012

470

475

480

485

490

495

500

505

510

515

520


Pojkar

Flickor

Matema5k: Pojkar och Flickor 2000-‐2012

-‐40

-‐30

-‐20

-‐10

0

10

20

30

5 10 25 50 75 90 95

Ma 2000

Ma 2003

Ma 2006

Ma 2009

Ma 2012

Percen7ler

Skillnad i poäng m

ot OEC

D

Matematik: Resultatskillnad mellan Sverige och OECD 2000-2012

Lite bäEre på Innehåll Kvan7tet Osäkerhet

Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form

Matematik: Matematikprofil

Process Tolka handlar om aI tolka och utvärdera matema7ska resultat.

Process Använda aI använda matema7ska begrepp, fakta, procedurer och resonemang.

Elever möter oKare Textuppgi3er Tillämpade uppgi3er

Elever möter sällan Formaliserad matema8k

Lite bäEre på Innehåll Kvan7tet Osäkerhet

Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form

Matematik: Matematikprofil

Process Tolka handlar om aI tolka och utvärdera matema7ska resultat.

Process Använda aI använda matema7ska begrepp, fakta, procedurer och resonemang.

Elever möter oKare Textuppgi3er Tillämpade uppgi3er

Elever möter sällan Formaliserad matema8k

Huvudsakligt innehåll: Kvantitet

Huvudsaklig process: Använda

Kontext: Vetenskaplig

Uppgiftstyp: Flerval

Svårighetsgrad: Nivå 4 (512)

Lösningsfrekvens Sverige Alla: 62 Flickor: 56 Pojkar: 68

Lösningsfrekvens OECD Alla: 59 Flickor: 53 Pojkar: 66

Bedömningsanvisning: Full poäng: Alternativ D

Huvudsakligt innehåll: Rum och form

Huvudsaklig process: Formulera

Kontext: Personlig

Uppgiftstyp: Svar med krav på redovisning

Svårighetsgrad: Nivå 4 (576)

Lösningsfrekvens Sverige: Alla: 41 Flickor: 46 Pojkar: 37

Lösningsfrekvens OECD: Alla: 45 Flickor: 46 Pojkar: 43

Bedömningsanvisning: Full poäng: Lösning som markerat fyra sträckor som behövs för att kunna uppskatta lägenhetens totala golvarea.

Matematik MATEMATIK ELEVERNA OCH UNDERVISNINGEN

Vad har skolan geE eleverna? -‐ Skolan har inte gjort mycket för aI förbereda mig för vuxenlivet när jag slutat skolan

-‐  Skolan har varit bortkastad 7d -‐  Skolan har geI mig självförtroende aI faIa beslut -‐  Skolan har lärt mig saker som kan vara användbara i miI arbete

Macao-‐Kina -‐0,43 Litauen 0,41 Hongkong-‐Kina -‐0,42 Finland 0,06 Polen -‐0,41 Norge -‐0,27 Sv +18p, Sverige -‐0,14 OECD +9p

ARtyder 5ll siE arbete -‐  Jag kan få eI bra arbete om jag anstränger mig i skolan

-‐  Om jag anstränger mig i skolan kan jag komma in på en bra högskola

-‐  Jag gillar aI få bra betyg -‐  Det är vik7gt aI anstränga sig i skolan

Japan -‐0,56 Island 0,39 Macao-‐Kina -‐0,45 Litauen 0,24 Finland -‐0,18 Sverige 0,20 Sv +14p, OECD +9p

Självvärdering •  Jag får bra betyg i matema7k; jag förstår även de svåraste uppgiPerna på matema7klek7onerna Japan -‐0,52 Israel 0,33 Sydkorea -‐0,38 USA 0,30 Norge -‐0,10 Sverige 0,13 Sv + 44p OECD + 37p

•  Hur säker känner du dig när du ska lösa… Japan -‐0,41 Shanghai-‐Kina 0,94 Finland -‐0,27 Singapore 0,47 Danmark -‐0,12 Sverige 0,03 Sv +49p, OECD 49p

Uthållighet •  Jag har läI för aI ge upp när jag får en svår uppgiP •  Jag skjuter ifrån mig svåra problem •  MiI intresse håller i sig 7ll slutet när jag börjar få eI

problem •  Jag fortsäIer aI arbeta med mina uppgiPer 7lls allt är

perfekt •  När jag ska lösa eI problem gör jag mer än vad som

förväntas av mig Japan -‐0,59 Ryssland +0,50 Slovakien -‐0,49 Vietnam +0,45 Frankrike -‐0,45 Singapore +0,29 Sverige -‐0,25 Sv +30p, OECD +21p

Mo5va5on •  Inre mo7va7on Österrike -‐0,35 Singapore +0,84 Nederländerna -‐0,33 Hongkong-‐Kina +0,30 Finland -‐0,22 Sverige +0,12 Sv +26p, OECD +19p

•  YIre mo7va7on Japan -‐0,50 Island +0,33 Macao-‐Kina -‐0,26 Storbritannien +0,32 Hongkong-‐Kina -‐0,23 Sverige +0,18 Sv +21p, OECD +17p

Ängslan

Danmark -‐0,37 Mexiko 0,45 Sverige -‐0,35 Chile 0,42 Island -‐0,31 Frankrike 0,28 Sv -‐38p, OECD -‐34 p

Nega5v inverkan på provresultat

Skolk -‐52p Ängslan -‐38p Sen ankomst -‐30p Ansvar för misslyckande -‐23p

Svag posi5v inverkan på provresultat Matema7kak7viteter utanför skolan +5p Matema7sk omgivning +5p Samhörighet +7p Matema7ska ambi7oner +14p

Starkare posi5v inverkan på provresultat

Aptyder +18p, +14p Mo7va7on +26p, +21p Uthållighet +30p Förmåga aI lösa problem +35p Självvärdering +37p, +49p

Elevernas rela5oner 5ll sina lärare

•  Polen -‐0,42 •  Norge -‐0,14 •  Finland -‐0,07

•  Shanghai-‐Kina 0,46 •  Singapore 0,36 •  Sverige 0,08

•  Sv +10p, OECD +4p

Klassrumsklimat

•  Shanghai-‐Kina 0,57 •  Ryssland 0,35 •  Singapore 0,21

•  Finland -‐0,33 •  Sverige -‐0,20 •  Norge -‐0,08

•  Sv 12p, OECD 18p

Elevorienterad undervisning •  Ryssland 0,56 •  Sverige 0,44 •  Island 0,31

•  Irland -‐0,58 •  Hongkong-‐Kina -‐0,35 •  Shanghai-‐Kina -‐0,20

•  Sv -‐15p, OECD -‐24p

Lärarorienterad undervisning •  Ryssland 0,78 •  Shanghai-‐Kina 0,54 •  Singapore 0,20

•  Hongkong-‐Kina -‐0,32 •  Danmark -‐0,29 •  Sverige -‐0,04

•  Sv -‐4p, OECD -‐4p

Forma5v bedömning •  Ryssland 0,54 •  Singapore 0,29 •  Sverige 0,07

•  Macao-‐Kina -‐0,38 •  Hongkong-‐Kina -‐0,17 •  Finland -‐0,17

•  Sv -‐9p, OECD -‐10p

Kogni5va ak5viteter

•  Singapore 0,29 •  Ryssland 0,20 •  Shanghai-‐Kina 0,16

•  Macao-‐Kina -‐0,23 •  Sverige -‐0,22 •  Hongkong-‐Kina -‐0,21

•  Sv +6p, OECD +5p

SammanfaEning •  Forma7v bedömning och lärarorienterad

undervisning används i ungefär lika stor utsträckning i Sverige som i OECD

•  Kogni7va ak7viteter används i betydligt mindre utsträckning i Sverige än i OECD

•  Elevorienterad undervisning används i betydligt större omfaIning i Sverige än i OECD

•  Klassrumsklimatet är sämre i Sverige än i OECD •  Rela7onen mellan matema7klärare och elev är

något bäIre i Sverige än i OECD •  Samband mellan undervisningsfaktorer och

matema7kresultat finns inte mellan länder.

Läsförståelse LÄSFÖRSTÅELSE

PISA:s defini5on av läsförståelse

•  ”reading literacy” •  ”förmåga aN förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för aN uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin poten8al och för aN delta i samhället”

44

TEXTER: Vilket slag av texter måste elever läsa?

MEDIUM: i vilken form finns texter?

-  På papper -  Digitalt

MILJÖ: kan läsaren förändra digitala texter?

-  Med förfaIare (läsaren tar endast emot budskapet)

-  Meddelande-‐baserat (läsaren kan förändra) TEXTFORMAT: hur är texten presenterad?

-  Löpande texter (i meningar) -  Icke-‐löpande texter (i tabeller och förteckningar)

-  Blandade texter (kombina7oner av olika texuormat)

-  Mul7pla texter (sammanförda från mer än en källa)

TEXTTYP: vilken är textens retoriska struktur?

-  Beskrivningar (besvarar vanligen ”vad”-‐frågor)

-  BeräIelser/skildringar (vanligen ”när”) -  Utredningar/redogörelser (vanligen ”hur”) -  Argument (vanligen ”varför”) -  Anvisningar (ger instruk7oner) -  Transak7oner (utväxling av informa7on)

PROCESSER: Vilka läsuppgiPer måste eleven uuöra?

SÖKA OCH INHÄMTA INFORMATION, i texten SAMMANFÖRA OCH TOLKA det lästa REFLEKTERA OCH UTVÄRDERA, stå vid sidan av en text och relatera den 7ll sin egen erfarenhet

SAMMANHANG: Vilka är textens avsedda användningsområde enligt förfaIaren?

PERSONLIGA: för aI 7llfredsställa sina egna intressen OFFENTLIGA: i rela7on 7ll samhället UTBILDNING: i undervisning ARBETE: i rela7on 7ll arbetslivet

Nivå

Undre poäng-‐gräns

Procentandel elever som kan u_öra uppgiKer på denna nivå eller högre UppgiKernas beskaffenhet

6 698

1,1 procent av eleverna i hela OECD kan uuöra uppgiPer på minst nivå 6 på lässkalan

UppgiPer på denna nivå kräver normalt aI läsaren drar flera slutsatser, gör flera jämförelser och hiIar flera motsatser som alla är både detaljerade och exakta. Läsaren måste uppvisa fullständig och detaljerad förståelse av en eller flera texter, och i deIa kan ingå aI sammanföra informa7on från flera texter. UppgiPerna kan kräva aI läsaren hanterar obekanta tankegångar sam7digt med informa7on som uppenbart är konkurrerande, och aI han eller hon skapar abstrakta kategorier för sina tolkningar. AI reflektera över och utvärdera uppgiPer kan kräva av läsaren aI han eller hon formulerar hypoteser om eller kri7skt utvärderar en komplex text om eI obekant ämne och sam7digt tar hänsyn 7ll flera kriterier eller perspek7v samt 7llämpar sofis7kerad förståelse med ursprung utanför texten. En framträdande förutsäIning för uppgiPer som gäller söka och inhämta på denna nivå är en precisering av analysen och noggrann uppmärksamhet på detaljer som inte är iögonenfallande i texten.

5 626

8,4 % procent av eleverna i hela OECD kan uuöra uppgiPer på minst nivå 5 på lässkalan

UppgiPer på denna nivå vilka inbegriper inhämtning av informa7on kräver aI läsaren söker och organiserar flera par7er ”inbäddad” informa7on och drar slutsatser om vilken informa7on i texten som är relevant. Reflek7va uppgiPer kräver kri7sk utvärdering eller hypotes och bygger på specialiserad kunskap. Både tolkande och reflek7va uppgiPer kräver fullständig och detaljerad förståelse av en text vars innehåll eller form är obekant. UppgiPer på denna nivå, inom alla aspekter av läsning, inbegriper normalt hantering av begrepp som står i motsats 7ll vad man förväntar sig.

4 553


UppgiPer på denna nivå som rör inhämtning av informa7on kräver aI läsaren hiIar och organiserar flera inbäddade informa7onspar7er. Vissa uppgiPer på denna nivå kräver aI man tolkar innebörden i språkliga nyanser i eI textavsniI genom aI ta hänsyn 7ll texten som helhet. Andra tolkningsuppgiPer kräver förståelse och 7llämpning av kategorier i eI obekant sammanhang. Reflek7va uppgiPer på denna nivå kräver aI läsarna använder formell eller allmän kunskap för aI forma hypoteser om eller kri7skt utvärdera en text. Läsarna måste uppvisa en korrekt förståelse av långa eller komplexa texter vars innehåll eller form kan vara obekant. 46

Nivå Undre poäng-‐gräns

Procentandel elever som kan u_öra uppgiKer på denna nivå eller högre UppgiKernas beskaffenhet

3 480


UppgiPer på denna nivå kräver aI läsaren hiIar och i vissa fall känner igen rela7onen mellan flera informa7onspar7er som måste uppfylla flera villkor. TolkningsuppgiPer på denna nivå kräver aI läsaren tar 7ll sig flera delar av en text för aI kunna iden7fiera en huvudtanke, förstå eI förhållande eller härleda innebörden i eI ord eller en fras. Läsaren måste ta hänsyn 7ll många aspekter när han/hon jämför, kontrasterar eller kategoriserar. OPa är den begärda informa7onen inte särskilt framträdande eller så finns där mycket informa7on som konkurrerar; eller så finns det andra texthinder, 7ll exempel tankegångar som står i motsats 7ll det förväntade, eller är nega7vt formulerade. Reflek7va uppgiPer på denna nivå kan kräva kopplingar, jämförelser och förklaringar, eller så kan de kräva aI läsaren utvärderar en funk7on hos texten. Vissa reflek7va uppgiPer kräver aI läsaren uppvisar god förståelse av texten i förhållande 7ll välbekant vardagskunskap. Andra uppgiPer kräver inte detaljerad texuörståelse men aI läsaren kan utnyIja mer eller mindre allmän kunskap.

2 407


Vissa uppgiPer på denna nivå kräver aI läsaren hiIar en eller flera sakuppgiPer som kan vara nödvändiga aI härleda och som kan behöva uppfylla flera villkor. Andra kräver aI läsaren inser vad som är textens huvudtanke, förstår förhållanden eller härleder innebörd inom en avgränsad del av texten när informa7onen inte är uppenbar och läsaren måste dra slutsatser på låg nivå. UppgiPer på denna nivå kan inbegripa jämförelser eller kontraster på basis av en enda egenskap hos texten. Vanliga reflek7va uppgiPer på denna nivå kräver aI läsarna gör en jämförelse eller flera kopplingar mellan texten och kunskaper utanför denna genom aI utnyIja personliga erfarenheter och aptyder.

1a 335

94,3 % procent av eleverna i hela OECD kan uuöra uppgiPer på minst nivå 1a på lässkalan

UppgiPer på denna nivå kräver aI läsaren hiIar eI eller flera oberoende par7er med uIryckligen formulerad informa7on; för aI inse vad som är grundidén eller förfaIarens syPe med en text om eI välbekant ämne, eller göra en enkel koppling mellan informa7on i texten och vanlig vardagskunskap. Vanligen är den ePerfrågade informa7onen i texten tydlig, och den konkurrerande informa7onen är ringa om den alls föreligger. Läsaren uppmanas uIryckligen aI fundera över relevanta faktorer i uppgiPen och i texten.

1b 262

98,7 % procent av eleverna i hela OECD kan uuöra uppgiPer på minst nivå 1b på lässkalan

UppgiPer på denna nivå kräver aI läsaren hiIar eI enda, uIryckligen formulerat stycke informa7on med framträdande placering i en kort, syntak7skt enkel text med välbekant sammanhang och texIyp, 7ll exempel en beräIelse eller en enkel lista. Vanligtvis ger texten stöd 7ll läsaren, 7ll exempel upprepning av informa7on, bilder eller välbekanta symboler. Det finns mycket lite konkurrerande informa7on. I uppgiPer som kräver tolkning kan läsaren behöva göra enkla kopplingar mellan närliggande informa7onspar7er.

47

Läsning: Andel elever på nivå 5 och över

48

Läsning: Andel elever under nivå 2

49

Läsning: Medelvärden jämförelse med Sverige Signifikant högre än Sverige

Samma nivå som Sverige( 483 p)

Signifikant lägre än Sverige

OECD-‐länder OECD-‐länder OECD-‐länder Japan (538) Italien (490) Slovakien (463) Korea (536) Österrike (490) Chile (441) Finland (524) Ungern (488) Mexiko (424) Irland (523) Spanien (488) Kanada (523) Luxemburg (488) Andra länder Polen (518) Portugal (488) Cypern (449) Estland (516) Israel (486) Serbien (446)

Nya Zeeland (512) Island (483) UAE (442)

Australien (512) Sverige (483) Thailand (441) Nederländerna (511) Slovenien (481) Costa Rica (441) Belgien (509) Grekland (477) Rumänien(438) Schweiz (509) Andra länder Turkiet (475) Bulgarien (436) Tyskland(508) Shanghai-‐Kina (570) Montenegro (422) Frankrike (505) Hong Kong-‐Kina (545) Andra länder Uruguay (411) Indonesien (396) Norge (504) Singapore (542) LeIland (489) Brasilien (410) Argen7na (396) Storbritannien (499) Taiwan (523) Kroa7en (485) Tunisien (404) Albanien (394) USA (498) Liechtenstein (516) Litauen (477) Colombia (403) Kazakstan (393) Danmark (496) Macao-‐Kina (509) Ryssland (475) Jordan (399) Qatar (388) Tjeckien (493) Vietnam (508) Malaysia (398) Peru (384)

50

Läsning: Skillnad mellan flickor och pojkar

51

Läsning: Andel flickor och pojkar på olika nivåer

Nivå

Sverige OECD

flickor pojkar skillnad flickor pojkar skillnad

% % % % % %

6 1,7 0,8 0.9* 1,5 0,8 0,7

5 8,9 4,6 4,3 9,3 5,4 3,9

4 22,8 14,4 8,3 24,6 17,6 7,0

3 30,2 24,4 5,8 31,0 27,2 3,8

2 22,6 24,5 -‐2,0 21,7 25,2 -‐3,5

1a 9,6 18,0 -‐8,4 9,0 15,5 -‐6,5

1b 3,3 8,6 -‐5,3 2,4 6,3 -‐3,8

under 1b 1,0 4,7 -‐3,6 0,5 2,1 -‐1,6

52

Läsning: Medelvärden för svenska elever och elever i OECD-‐länderna

460

470

480

490

500

510

520

2000 2003 2006 2009 2012

Sverige

OECD-‐medel

53

Läsning: Medelvärden i de nordiska länderna 2000-‐2012

440

460

480

500

520

540

560


Poän

g på

PISA-‐skalan

Sverige

Finland

Island

Danmark

Norge

54

Antal OECD-‐länder med signifikant högre respek5ve lägre resultat än Sverige

Läsning Högre Lägre

2000 3 14

2003 4 20

2006 5 17

2009 7 12

2012 19 3

Läsning: GenomsniElig årlig förändring

56

Läsning: Andel elever på nivå 5 och över

0

2

4

6

8

10

12

2000 2003 2006 2009 2012

Procen

t

År

Sverige

OECD-‐medel

57

Läsning: Andel elever under nivå 2

0

5

10

15

20

25

2000 2003 2006 2009 2012

Procen

t

År

Sverige

OECD-‐medel

58

Läsning: Andel elever på olika nivåer

23

17

13

24

24

20

27

30

31

19

20

26

8

9

11

-‐40 -‐20 0 20 40 60 80 100

2012

2009

2000

Under nivå 2 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 och över

59

Läsning: Medelvärden flickor och pojkar

Flickor

Pojkar

Medel Medel

2000 536 499

2012 509 458 Skillnad -‐ 26 -‐ 41

60

Medelvärden samtliga elever och infödda elever

61

460

470

480

490

500

510

520

530

1 2 3 4 5

Läsning 2000-‐2012

alla

Infödda

Mellanskolvarians

62

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2000 2003 2006 2009 2012

Läsning

Läsning

•  Den totala varia7onen i läsförståelse har ökat och är nu över OECD-‐genomsniIet.

•  Varia7onen mellan skolor i läsförståelse har ökat men ligger foruarande under OECD-‐genomsniIet.

Läsning: Likvärdighet

SammanfaIning •  Svenska 15-‐åringars genomsniIliga resultat har försämrats, i läsförståelse jämfört med år 2000, det 7digaste år som läsning var huvudområde i PISA.

•  I läsförståelse (2000–2012) är det de lågpresterande eleverna som tappat mest i Sverige.

•  I läsförståelse har skillnaderna mellan flickor och pojkar ökat yIerligare 7ll flickornas fördel.

•  Den totala varia7onen mellan elever, liksom varia7onen mellan skolor, ökar kraPigt i läsning.

64

Naturvetenskap NATURVETENSKAP

Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad i resultat

Länder med signifikant sämre resultat än Sverige

OECD-‐länder OECD-‐länder OECD-‐länder Japan 547 Portugal 489 Slovakien 471 Finland 545 Sverige 485 Israel 470 Estland 541 Island 478 Grekland 467 Sydkorea 538 Turkiet 463 Polen 526 Chile 445 Kanada 525 Mexico 415 Tyskland 524 Nederländerna 522 Övriga länder Övriga länder Övriga Länder Irland 522 Shanghai-‐Kina 580 Kroa7en 491 F. Arabemiraten 448 Australien 521 Hongkong-‐Kina 555 Ryssland 486 Bulgarien 446 Nya Zeeland 516 Singapore 551 Serbien 445 Schweiz 515 Liechtenstein 525 Thailand 444 Slovenien 514 Vietnam 528 Rumänien 439 Storbritannien 514 Taiwan 523 Cypern 438 Tjeckien 508 Macao-‐Kina 521 Costa Rica 429 Österrike 506 LeIland 502 Kazakstan 425 Belgien 505 Litauen 496 Malaysia 420 Frankrike 499 Uruguay 416 Danmark 498 Montenegro 410 USA 497 Jordanien 409 Spanien 496 Argen7na 406 Norge 495 Brasilien 405 Ungern 494 Colombia 399 Italien 494 Tunisien 398 Luxemburg 491 Albanien 397

Qatar 384 Indonesien 382 Peru 373

Resultat i Naturvetenskap

Årlig förändring naturvetenskap

Årlig förändring naturvetenskap

Svenska resultat i naturvetenskap jämförda med OECD-‐medel för olika percen7ler

-‐40

-‐30

-‐20

-‐10

0

10

20

30

5 10 25 50 75 90 95

NV 2000

NV 2003

NV 2006

NV 2009

NV 2012

Percen7ler

Skillnad i poäng m

ot OEC

D

NATURVETENSKAP

SAMMANFATTNING

470

475

480

485

490

495

500

505

510

515

520

2000 2003 2006 2009 2012

Matema7k Läsförståelse Naturvetenskap

Sverige resultat i PISA 2000-‐2012

Sveriges posi5on i OECD

Mellanskolvaria5on

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2000 2003 2006 2009 2012

Läs Ma NV

Elever med utländsk bakgrund

450

460

470

480

490

500

510

520

2000 2003 2006 2009 2012

Matema5k 2000-‐2012

Alla

Infödda

Resultatutveckling i matema7k för infödda elever och elever med utländsk bakgrund

SammanfaEning •  Resultaten har försämrats inom alla områden •  Alla grupper försämrat resultaten i matema7k •  Lågpresterande elever visar störst försämring i läsförståelse och naturvetenskap

•  En tredjedel av pojkarna når inte grundläggande läsförståelse

•  Fler elever uppfaIar skolan som bortkastad 7d

Vad kan ligga bakom de försämrade resultaten? Komplext problem – flera orsaker. •  Ämnesproblem eller systemproblem? •  Skolsegrega7on? •  Skolvalsreformen? •  Lägre intresse och samhörighet med skolan från

eleverna? •  Upplevs ämneskunskaperna som relevanta? •  För lite 7d för undervisning? •  Förändrade läsvanor – försämrad läsning – påverkar inte

bara läsningen? •  Elevers ansvar -‐ lärares ansvar?

•  Flera länder visar aI likvärdighet och goda resultat hör ihop. Finland, Estland, Kanada

•  Flera länder visar också aI det går aI förändra resultaten 7ll det bäIre. Tyskland, Polen och Estland

Frågor?

Matematik [email protected]

[email protected]

Läsförståelse [email protected]

Naturvetenskap

Nationell projektledare [email protected]

Documents

Vad säger PISA-resultaten?/menu...PISA’2000’ PISA’2003’ PISA’2006’ PISA’2009’ PISA’2012’ Pojkar’ Flickor’ Matema5k:00 Pojkar’och’Flickor’2000*2012’