Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och ...sarasbildsida.weebly.com/uploads/2/4/3/1/243179/lgr11.pdf · 3.2 Engelska ... 3.10 Fysik ... Skolan har i uppdrag att överföra

GRUNDSKOLAN

Skolverket

ISB

N: 978-9

1-3

8325-4

1-4

GR

UN

DS

KO

LAN

Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemm

et 201

1Lroplan fr grundskolan,

frskoleklassen och fritidshemmet 2011

Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011

Frordning (SKOLFS 2010:37) om lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet.

Skolverkets freskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav fr grundskolans mnen.

Under lsret 2011/12 ska kunskapskraven fr betyget E i slutet av rskurs 6 glla som godtagbara kunskaper i slutet av rskurs 6. Samtliga kunskapskrav fr rskurs 6 ska tillmpas frsta gngen frn och med lsret 2012/13.

Bestllningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se

ISBN: 978-91-38325-41-4Foto: Michael McLainForm: Ordfrrdet AB Tryckt hos ett klimatneutralt fretag Edita, Vsters 2011Stockholm 2011

Inledning

Skolformerna grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan har var sin lroplan. Tillsammans med de av Skolverket faststllda freskrifterna utgr den en samlad lroplan fr respektive skolform.

Den samlade lroplanen innehller tre delar:

1. Skolans vrdegrund och uppdrag

2. vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen

3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

Fr grundskolan r skolans vrdegrund och uppdrag, vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen samt kursplanerna frordningar som faststlls av regeringen. Grundskolans kunskapskrav r myndighetsfreskrifter som faststlls av Skolverket.

Fr grundsrskolan, specialskolan och sameskolan r skolans vrdegrund och uppdrag och vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen frordningar som faststlls av regeringen. Grundsrskolans kursplaner och kunskapskrav r myndighetsfreskrifter som faststlls av Skolverket. I specialskolan anvnds huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. Fr ett antal mnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som faststlls av Skolverket. I sameskolan anvnds grundskolans kurs planer samt en kursplan i samiska som faststlls av Skolverket.

Skolans vrdegrund och uppdrag De samlade lroplanernas frsta del r i princip likalydande fr grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gller ven fr frskoleklassen och fritidshemmet.

Ml och riktlinjer I de samlade lroplanernas andra del anges vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen under rubrikerna normer och vrden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvrlden samt bedmning och betyg. Det finns ven riktlinjer fr skola och hem samt vergng och samverkan. Hr anges ocks rektors ansvar. Denna del r likalydande fr grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan frutom de vergripande mlen om kunskaper. Specialskolan har ett ml och sameskolan har tv ml utver de ml som finns fr grundskolan. Fr grundsrskolan finns anpassade ml fr grundsrskolan och fr trningsskolan. Den samlade lroplanens andra del gller i tillmpliga delar fr frskoleklassen och fritidshemmet.

Kursplaner och kunskapskravI de samlade lroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gller fr respektive skolform. Kursplanerna innehller mnets syfte och centrala innehll.

Kursplanerna inleds med motiven till varfr mnet finns i respektive skolform. Drefter anges syftet med och de lngsiktiga mlen fr undervisningen i mnet. I det centrala innehllet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehllet r utformat s att det lmnar utrymme fr lraren att gra egna frdjupningar eller tillgg. Kunskapskraven anger kunskapsnivn fr godtagbara kunskaper och fr de olika betygsstegen.

Innehll

1. Skolans vrdegrund och uppdrag ................................................ 7

2. vergripande ml och riktlinjer ................................................. 12

2.1 Normer och vrden ................................................................. 12

2.2 Kunskaper ............................................................................. 13

2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 15

2.4 Skola och hem ....................................................................... 16

2.5 vergng och samverkan ........................................................ 16

2.6 Skolan och omvrlden ............................................................ 17

2.7 Bedmning och betyg ............................................................. 18

2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 18

3. Kursplaner ............................................................................... 20

3.1 Bild ....................................................................................... 20

3.2 Engelska ............................................................................... 30

3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 42

3.4 Idrott och hlsa ...................................................................... 51

3.5 Matematik ............................................................................. 62

3.6 Moderna sprk ....................................................................... 76

3.7 Modersml ............................................................................ 87

3.8 Musik .................................................................................. 100

NATURORIENTERANDE MNEN

3.9 Biologi ................................................................................. 111

3.10 Fysik ................................................................................. 127

3.11 Kemi ................................................................................. 144

SAMHLLSORIENTERANDE MNEN

3.12 Geografi............................................................................. 159

3.13 Historia ............................................................................. 172

3.14 Religionskunskap ............................................................... 186

3.15 Samhllskunskap ............................................................... 199

3.16 Sljd ................................................................................. 213

3.17 Svenska ............................................................................ 222

3.18 Svenska som andrasprk .................................................... 239

3.19 Teckensprk fr hrande ..................................................... 258

3.20 Teknik ............................................................................... 269

LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 7

1. Skolans vrdegrund och uppdrag

Grundlggande vrdenSkolvsendet vilar p demokratins grund. Skollagen (2010:800) slr fast att utbildningen inom skolvsendet syftar till att elever ska inhmta och utveckla kunskaper och vrden. Den ska frmja alla elevers utveckling och lrande samt en livslng lust att lra. Utbildningen ska frmedla och frankra respekt fr de mnskliga rttig heterna och de grundlggande demokratiska vrderingar som det svenska samhllet vilar p. Var och en som verkar inom skolan ska ocks frmja aktning fr varje mnniskas egenvrde och respekt fr vr gemensamma milj.

Mnniskolivets okrnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mnniskors lika vrde, jmstlldhet mellan kvinnor och mn samt solidaritet med svaga och utsatta r de vrden som skolan ska gestalta och frmedla. I verensstmmelse med den etik som frvaltats av kristen tradition och vsterlndsk humanism sker detta genom individens fostran till rttsknsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.

Skolans uppgift r att lta varje enskild elev finna sin unika egenart och drigenom kunna delta i samhllslivet genom att ge sitt bsta i ansvarig frihet.

Frstelse och medmnsklighetSkolan ska frmja frstelse fr andra mnniskor och frmga till inlevelse. Omsorg om den enskildes vlbefinnande och utveckling ska prgla verksamheten. Ingen ska i skolan utsttas fr diskriminering p grund av kn, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, knsverskridande identitet eller uttryck, sexuell lggning, lder eller funktionsnedsttning eller fr annan krnkande behandling. Sdana tendenser ska aktivt motverkas. Frmlingsfientlighet och intolerans mste bemtas med kunskap, ppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhllets internationalisering och den vxande rrligheten ver nationsgrnserna stller hga krav p mnniskors frmga att leva med och inse de vrden som ligger i en kulturell mngfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som r viktig att utveckla tillsammans med frmgan att frst och leva sig in i andras villkor och vrderingar. Skolan r en social och kulturell mtesplats som bde har en mjlighet och ett ansvar fr att strka denna frmga hos alla som arbetar dr.

8 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Saklighet och allsidighetSkolan ska vara ppen fr skilda uppfattningar och uppmuntra att de frs fram. Den ska framhlla betydelsen av personliga stllningstaganden och ge mjligheter till sdana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla frldrar ska med samma frtroende kunna skicka sina barn till skolan, frvissade om att barnen inte blir en sidigt pverkade till frmn fr den ena eller andra skdningen.

Alla som verkar i skolan ska hvda de grundlggande vrden som anges i skollagen och i denna lroplan och klart ta avstnd frn det som strider mot dem.

En likvrdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs frutsttningar och behov. Den ska frmja elevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling med utgngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper.

Skollagen freskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvrdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna fr likvrdigheten an ges genom de nationella mlen. En likvrdig utbildning innebr inte att undervisningen ska utformas p samma stt verallt eller att skolans resurser ska frdelas lika. Hnsyn ska tas till elevernas olika frutsttningar och behov. Det finns ocks olika vgar att n mlet. Skolan har ett srskilt ansvar fr de elever som av olika anledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen. Drfr kan undervisningen aldrig utformas lika fr alla.

Skolan ska aktivt och medvetet frmja kvinnors och mns lika rtt och mjligheter. Det stt p vilket flickor och pojkar bemts och bedms i skolan, och de krav och frvntningar som stlls p dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som r kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar fr att motverka traditionella knsmnster. Den ska drfr ge utrymme fr eleverna att prva och utveckla sin frmga och sina intressen oberoende av knstillhrighet.

Rttigheter och skyldigheterSkolan ska klargra fr elever och frldrar vilka ml utbildningen har, vilka krav skolan stller och vilka rttigheter och skyldigheter elever och deras vrdnadshavare har. Att den enskilda skolan r tydlig i frga om ml, innehll och arbetsformer r en frutsttning fr elevers och vrdnadshavares rtt till inflytande och pverkan. Det r inte minst viktigt som underlag fr den enskildes val i skolan.

Det r inte tillrckligt att i undervisningen frmedla kunskap om grundlggande demokratiska vrderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och frbereda eleverna fr att aktivt delta i samhllslivet. Den ska utveckla deras frmga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvrdering av den dagliga undervisningen och f vlja kurser, mnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin frmga att utva inflytande och ta ansvar.

SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAG


Skolans uppdragSkolans uppdrag r att frmja lrande dr individen stimuleras att inhmta och utveckla kunskaper och vrden. Skolan ska i samarbete med hemmen frmja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsknnande individer och medborgare. Skolan ska prglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran r i djupare mening en frga om att verfra och utveckla ett kulturarv vrden, traditioner, sprk, kunskaper frn en generation till nsta. Skolan ska vara ett std fr familjerna i deras ansvar fr barnens fostran och utveckling. Arbetet mste drfr ske i samarbete med hemmen.

Skolan har i uppdrag att verfra grundlggande vrden och frmja elevernas lrande fr att drigenom frbereda dem fr att leva och verka i samhllet. Skolan ska frmedla de mer bestndiga kunskaper som utgr den gemensamma referensram alla i samhllet behver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflde och en snabb frndringstakt. Studiefrdigheter och metoder att tillgna sig och anvnda ny kunskap blir drfr viktiga. Det r ocks ndvndigt att eleverna utvecklar sin frmga att kritiskt granska fakta och frhllanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Sprk, lrande och identitetsutveckling r nra frknippade. Genom rika mjligheter att samtala, lsa och skriva ska varje elev f utveckla sina mjligheter att kommunicera och drmed f tilltro till sin sprkliga frmga.

Skapande arbete och lek r vsentliga delar i det aktiva lrandet. Srskilt under de tidiga skolren har leken stor betydelse fr att eleverna ska tillgna sig kunskaper. Skolan ska strva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen fr hela skoldagen.

En viktig uppgift fr skolan r att ge verblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och sjlvfrtroende samt vilja till att prva egna ider och lsa problem. Eleverna ska f mjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin frmga att arbeta svl sjlvstndigt som tillsammans med andra. Skolan ska drigenom bidra till att eleverna utvecklar ett frhllningsstt som frmjar entreprenrskap.

I all undervisning r det angelget att anlgga vissa vergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en frstelse fr samtiden och en beredskap infr framtiden samt utveckla sin frmga till dynamiskt tnkande.

Genom ett miljperspektiv fr de mjligheter bde att ta ansvar fr den milj de sjlva direkt kan pverka och att skaffa sig ett personligt frhllningsstt till vergripande och globala miljfrgor. Undervisningen ska belysa hur samhllets funktioner och vrt stt att leva och arbeta kan anpassas fr att skapa hllbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv r viktigt fr att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och fr att skapa internationell solidaritet samt frbereda fr ett samhlle med tta kontakter ver kultur och nationsgrnser. Det internationella



perspektivet innebr ocks att utveckla frstelse fr den kulturella mngfalden inom landet.

Det etiska perspektivet r av betydelse fr mnga av de frgor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prgla skolans verksamhet fr att ge grund fr och frmja elevernas frmga att gra personliga stllningstaganden.

Skolans uppdrag att frmja lrande frutstter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som r viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter p kunskap och lrande r naturliga utgngspunkter i en sdan diskussion. Kunskap r inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former ssom fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet som frutstter och samspelar med varandra. Skolans arbete mste inriktas p att ge utrymme fr olika kunskapsformer och att skapa ett lrande dr dessa former balanseras och blir till en helhet.

Skolan ska frmja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska stadkommas genom en varierad och balanserad sammansttning av innehll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella vrld som skolan utgr skapar utrymme och frutsttningar fr ett lrande och en utveckling dr olika kunskapsformer r delar av en helhet. Ett msesidigt mte mellan de pedagogiska synstten i frskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lrande.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och vxa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella svl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmrksammas. ven hlso och livsstilsfrgor ska uppmrksammas.

Eleverna ska f uppleva olika uttryck fr kunskaper. De ska f prva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva knslor och stmningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgng omfattar mjligheter att prva, utforska, tillgna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Frmga till eget skapande hr till det som eleverna ska tillgna sig.

God milj fr utveckling och lrandeEleven ska i skolan mta respekt fr sin person och sitt arbete. Skolan ska strva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lra. Skolan verkar i en omgivning med mnga kunskapskllor. Strvan ska vara att skapa de bsta samlade betingelserna fr elevernas bildning, tnkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och sjlvknsla grundlggs i hemmet, men ven skolan har en viktig roll. Varje elev har rtt att i skolan f utvecklas, knna vxandets gldje och f erfara den tillfredsstllelse som det ger att gra framsteg och vervinna svrigheter.



Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet mste utvecklas s att den svarar mot de nationella mlen. Huvud mannen har ett givet ansvar fr att s sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lrarnas professionella ansvar r frutsttningar fr att skolan utvecklas kvalitativt. Detta krver att verksamheten stndigt prvas, resultaten fljs upp och utvrderas och att nya metoder prvas och utvecklas. Ett sdant arbete mste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nra kontakt med svl hemmen som med det omgivande samhllet.



2. vergripande ml och riktlinjer

I de vergripande mlen anges de normer och vrden samt de kunskaper som alla e lever br ha utvecklat nr de lmnar grundskolan. Mlen anger inriktningen p skolans arbete.

2.1 NORMER OCH VRDENSkolan ska aktivt och medvetet pverka och stimulera eleverna att omfatta vrt samhlles gemensamma vrderingar och lta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Ml

Skolans ml r att varje elev

kan gra och uttrycka medvetna etiska stllningstaganden grundade p kunskaper om mnskliga rttigheter och grundlggande demokratiska vrderingar samt personliga erfarenheter,

respekterar andra mnniskors egenvrde,

tar avstnd frn att mnniskor utstts fr frtryck och krnkande behandling, samt medverkar till att hjlpa andra mnniskor,

kan leva sig in i och frst andra mnniskors situation och utvecklar en vilja att handla ocks med deras bsta fr gonen, och

visar respekt fr och omsorg om svl nrmiljn som miljn i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

medverka till att utveckla elevernas knsla fr samhrighet, solidaritet och ansvar fr mnniskor ocks utanfr den nrmaste gruppen,

i sin verksamhet bidra till att skolan prglas av solidaritet mellan mnniskor,

aktivt motverka diskriminering och krnkande behandling av individer eller grupper, och

visa respekt fr den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utg frn ett demokratiskt frhllningsstt.

Lraren ska

klargra och med eleverna diskutera det svenska samhllets vrdegrund och dess konsekvenser fr det personliga handlandet,


ppet redovisa och diskutera skiljaktiga vrderingar, uppfattningar och problem,

uppmrksamma och i samrd med vrig skolpersonal vidta ndvndiga tgrder fr att frebygga och motverka alla former av diskriminering och krnkande behandling,

tillsammans med eleverna utveckla regler fr arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargra skolans normer och regler som en grund fr arbetet och fr samarbete.

2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara fr att eleverna inhmtar och utvecklar sdana kunskaper som r ndvndiga fr varje individ och samhllsmedlem. Dessa ger ocks en grund fr fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lra ska utgra en grund fr skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lrares ledning, svl i helklass som enskilt. Lrarna ska strva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Ml

Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola

kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och nyanserat stt,

kan kommunicera p engelska i tal och skrift samt ges mjligheter att kommunicera p ngot ytterligare frmmande sprk p ett funktionellt stt,

kan anvnda sig av matematiskt tnkande fr vidare studier och i vardagslivet,

kan anvnda kunskaper frn de naturvetenskapliga, tekniska, samhllsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsomrdena fr vidare studier, i samhllsliv och vardagsliv,

kan lsa problem och omstta ider i handling p ett kreativt stt,

kan lra, utforska och arbeta bde sjlvstndigt och tillsammans med andra och knna tillit till sin egen frmga,

kan anvnda sig av ett kritiskt tnkande och sjlvstndigt formulera stndpunkter grundade p kunskaper och etiska vervganden,

har ftt kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och vsterlndska kulturarvet samt ftt grundlggande kunskaper om de nordiska sprken,

VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER


har ftt kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, sprk, religion och historia,

kan samspela i mten med andra mnniskor utifrn kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, sprk, religion och historia,

har ftt kunskaper om samhllets lagar och normer, mnskliga rttigheter och demokratiska vrderingar i skolan och i samhllet,

har ftt kunskaper om frutsttningarna fr en god milj och en hllbar utveckling,

har ftt kunskaper om och frstelse fr den egna livsstilens betydelse fr hlsan, miljn och samhllet,

kan anvnda och ta del av mnga olika uttrycksformer ssom sprk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat knnedom om samhllets kulturutbud,

kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation, skapande och lrande, och

kan gra vl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Riktlinjer


uppmrksamma och stdja elever i behov av srskilt std, och

samverka fr att gra skolan till en god milj fr utveckling och lrande.

Lraren ska

ta hnsyn till varje enskild individs behov, frutsttningar, erfarenheter och tnkande,

strka elevernas vilja att lra och elevens tillit till den egna frmgan,

ge utrymme fr elevens frmga att sjlv skapa och anvnda olika uttrycksmedel,

stimulera, handleda och ge srskilt std till elever som har svrigheter,

samverka med andra lrare i arbetet fr att n utbildningsmlen, och

organisera och genomfra arbetet s att eleven

utvecklas efter sina frutsttningar och samtidigt stimuleras att anvnda och utveckla hela sin frmga,

upplever att kunskap r meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen gr framt,

fr std i sin sprk och kommunikationsutveckling,

successivt fr fler och strre sjlvstndiga uppgifter och ett kat eget ansvar,

fr mjligheter till mnesfrdjupning, verblick och sammanhang, och

fr mjlighet att arbeta mnesvergripande.



2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna pverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande ver utbildningen. De ska fortlpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hllas informerade i frgor som rr dem. Informationen och formerna fr elevernas inflytande ska anpassas efter deras lder och mognad. Eleverna ska alltid ha mjlighet att ta initiativ till frgor som ska behandlas inom ramen fr deras inflytande ver utbildningen.

Ml


tar ett personligt ansvar fr sina studier och sin arbetsmilj,

successivt utvar ett allt strre inflytande ver sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin frmga att arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer


frmja elevernas frmga och vilja till ansvar och inflytande ver den sociala, kulturella och fysiska skolmiljn.

Lraren ska

utg frn att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar fr sin inlrning och fr sitt arbete i skolan,

svara fr att alla elever fr ett reellt inflytande p arbetsstt, arbetsformer och undervisningens innehll samt se till att detta inflytande kar med stigande lder och mognad,

verka fr att flickor och pojkar fr ett lika stort inflytande ver och utrymme i undervisningen,

svara fr att eleverna fr prva olika arbetsstt och arbetsformer,

tillsammans med eleverna planera och utvrdera undervisningen, och

frbereda eleverna fr delaktighet och medansvar och fr de rttigheter och skyldigheter som prglar ett demokratiskt samhlle.



2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vrdnadshavarnas gemensamma ansvar fr elevernas skolgng ska skapa de bsta mjliga frutsttningarna fr barns och ungdomars utveckling och lrande.

Riktlinjer


samarbeta med elevernas vrdnadshavare s att man tillsammans kan utveckla skolans innehll och verksamhet.

Lraren ska

samverka med och fortlpande informera frldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och

hlla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt fr elevens integritet.

2.5 VERGNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan frskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas fr att berika varje elevs mngsidiga utveckling och lrande. Fr att stdja elevernas utveckling och lrande i ett lngsiktigt perspektiv ska skolan ocks strva efter att n ett frtroendefullt samarbete med frskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortstter till. Samarbetet ska utg frn de nationella ml och riktlinjer som gller fr respektive verksamhet.

Riktlinjer

Lraren ska

utveckla samarbetet mellan frskoleklass, skola och fritidshem,

utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i frskolan och i berrda skolformer, och

i samarbetet srskilt uppmrksamma elever i behov av srskilt std.



2.6 SKOLAN OCH OMVRLDENEleverna ska f en utbildning av hg kvalitet i skolan. De ska ocks f underlag fr att vlja fortsatt utbildning. Detta frutstter att den obligatoriska skolan nra samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortstter till. Det frutstter ocks en samverkan med arbetslivet och nrsamhllet i vrigt.

Ml


kan granska olika valmjligheter och ta stllning till frgor som rr den egna framtiden,

har inblick i nrsamhllet och dess arbets, frenings och kulturliv, och

har knnedom om mjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra lnder.

Riktlinjer


verka fr att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, freningsliv samt andra verksamheter utanfr skolan som kan berika den som en lrande milj, och

bidra till att elevens studie och yrkesval inte begrnsas av kn eller av social eller kulturell bakgrund.

Lraren ska

bidra med underlag fr varje elevs val av fortsatt utbildning, och

medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, fretag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och frankra den i det omgivande samhllet.

Studie- och yrkesvgledaren, eller den personal som fullgr motsvarande uppgifter, ska

informera och vgleda eleverna infr den fortsatta utbildningen och yrkes inriktningen och srskilt uppmrksamma mjligheterna fr elever med funktionsnedsttning, och

vara till std fr den vriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.



2.7 BEDMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mn den enskilda eleven har uppntt de nationella kunskapskrav som finns fr respektive mne. Som std fr betygssttningen finns mnesspecifika kunskapskrav fr olika betygssteg.

Ml


utvecklar ett allt strre ansvar fr sina studier, och

utvecklar frmgan att sjlv bedma sina resultat och stlla egen och andras bedmning i relation till de egna arbetsprestationerna och frutsttningarna.

Riktlinjer

Lraren ska

genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen frmja elevernas kunskapsmssiga och sociala utveckling,

utifrn kursplanernas krav allsidigt utvrdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta fr eleven och hemmen samt informera rektorn,

med utgngspunkt i frldrarnas nskeml fortlpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och

vid betygssttningen utnyttja all tillgnglig information om elevens kunskaper i frhllande till de nationella kunskapskraven och gra en allsidig bedmning av dessa kunskaper.

2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef fr lrarna och vrig personal i skolan har rektorn det vergripande ansvaret fr att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella mlen. Rektorn ansvarar fr att skolans resultat fljs upp och utvrderas i frhllande till de nationella mlen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret fr skolans resultat och har, inom givna ramar, ett srskilt ansvar fr att

skolans arbetsformer utvecklas s att ett aktivt elevinflytande gynnas,

skolans arbetsmilj utformas s att eleverna fr tillgng till handledning, lromedel av god kvalitet och annat std fr att sjlva kunna ska och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjlpmedel,

undervisningen och elevhlsans verksamhet utformas s att eleverna fr det srskilda std och den hjlp de behver,



kontakt upprttas mellan skola och hem, om det uppstr problem och svrigheter fr eleven i skolan,

resursfrdelningen och stdtgrderna anpassas till den vrdering av elevernas utveckling som lrare gr,

undervisningen i olika mnesomrden samordnas s att eleverna fr mjlighet att uppfatta strre kunskapsomrden som en helhet,

i undervisningen i olika mnen integrera mnesvergripande kunskapsomrden, exempelvis milj, trafik, jmstlldhet, konsumentfrgor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,

samarbetsformer utvecklas mellan frskoleklassen, skolan och fritidshemmet fr att stdja varje elevs mngsidiga utveckling och lrande,

samverkan kommer till stnd med frskolan fr att skapa frutsttningar fr en samsyn och ett frtroendefullt samarbete,

formerna fr samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att frldrarna fr information om skolans ml och stt att arbeta och om olika valalternativ,

samverkan med skolor och arbetslivet utanfr skolan utvecklas s att eleverna fr konkreta erfarenheter av betydelse fr deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,

den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras s att eleverna fr vgledning infr de olika val som skolan erbjuder och infr fortsatt utbildning,

personalen fr den kompetensutveckling som krvs fr att de professionellt ska kunna utfra sina uppgifter,

skolans internationella kontakter utvecklas, och

skolpersonalen fr knnedom om de internationella verenskommelser som Sverige har frbundit sig att beakta i utbildningen.



BL BILD

3. Kursplaner

3.1 BILDBilder har stor betydelse fr mnniskors stt att tnka, lra och uppleva sig sjlva och omvrlden. Vi omges stndigt av bilder som har till syfte att informera, vertala, underhlla och ge oss estetiska och knslomssiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation r betydelsefulla fr att kunna uttrycka egna sikter och delta aktivt i samhllslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan mnniskor utveckla sin kreativitet och bildskapande frmga.

SyfteUndervisningen i mnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna f erfarenheter av visuell kultur dr film, foto, design, konst, arkitektur och miljer ingr.

I undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla kunskaper om hur man framstller och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse fr att skapa. Den ska ocks uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta p ett underskande och problemlsande stt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska ocks ge eleverna mjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, bde historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna ven ges mjlighet att anvnda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Genom undervisningen i mnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att

kommunicera med bilder fr att uttrycka budskap,

skapa bilder med digitala och hantverksmssiga tekniker och verktyg samt med olika material,

underska och presentera olika mnesomrden med bilder, och

analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehll och funktioner.


BLBILD

Centralt innehll

I rskurs 13

Bildframstllning Framstllning av berttande bilder, till exempel sagobilder.

Teckning, mleri, modellering och konstruktion.

Fotografering och verfring av bilder med hjlp av datorprogram.

Redskap fr bildframstllning Olika element som bygger upp en bild: frg, form, linje, yta samt fr och bakgrund.

Ngra verktyg fr teckning, mleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benmns.

Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.

Bildanalys Informativa bilder, till exempel lroboksbilder och hur de r utformade och fungerar.

Historiska och samtida bilder och vad bilderna berttar, till exempel dokumentra bilder frn hemorten och konstbilder.

I rskurs 46

Bildframstllning Framstllning av berttande och informativa bilder, till exempel serier och

illustrationer till text.

Teckning, mleri, tryck och tredimensionellt arbete.

teranvndning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Redskap fr bildframstllning Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och

frg och hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete.

Verktyg fr teckning, mleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benmns.

Plana och formbara material och hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.

Bildanalys Reklam och nyhetsbilder, hur de r utformade och frmedlar budskap.

Konst, dokumentrbilder och arkitektoniska verk frn olika tider och kulturer, hur de r utformade och vilka budskap de frmedlar.


BL BILD

Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

I rskurs 79

Bildframstllning Framstllning av berttande informativa och samhllsorienterande bilder om egna

erfarenheter, sikter och upplevelser.

Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

teranvndning av bilder, material och freml i eget bildskapande, till exempel i installationer.

Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

Presentationer av eget bildskapande.

Rttigheter och skyldigheter, etik och vrderingar nr det gller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och vriga sammanhang.

Redskap fr bildframstllning Former, frger och bildkompositioner samt deras betydelsebrande egenskaper och

hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete.

Material och verktyg fr tv och tredimensionellt arbete och hur dessa kan anvndas fr bestmda syften.

Bildanalys Bilder som behandlar frgor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer

och hur dessa perspektiv kan utformas och framstllas.

Massmediebilders budskap och pverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Samtida konst och dokumentrbilder samt konstverk och arkitektoniska verk frn olika tider och kulturer i Sverige, Europa och vriga vrlden. Hur bilderna och verken r utformade och vilka budskap de frmedlar.

Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav

Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6

Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och delvis genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett i huvudsak fungerande stt.


BLBILD

Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom ngra olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge enkla omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.

Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 6

Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr C r uppfyllda.

Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 6

Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk och relativt vl genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerande och varierat stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett relativt vl fungerande stt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom ngra olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som med ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om uttryck, innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.

Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 6

Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr A r uppfyllda.

Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 6

Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vl genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda


BL BILD

ngra olika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett vl fungerande stt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom ngra olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan fra utvecklade och vl underbyggda resonemang om uttryck, innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.


Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och delvis genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt och prvar d hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett i huvudsak fungerande stt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge enkla omdmen om arbetsprocessen och visar d p enkla samband mellan uttryck, innehll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehll och funktion p ett enkelt stt med viss anvndning av mnesspecifika begrepp.




Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk och relativt vl ge


BLBILD

nomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika tekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerande och varierat stt och prvar och omprvar d hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett relativt vl fungerande stt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som efter ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och visar d p frhllandevis komplexa samband mellan uttryck, innehll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehll och funktion p ett utvecklat stt med relativt god anvndning av mnesspecifika begrepp.




Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vl genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt stt och prvar och omprvar d systematiskt hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett vl fungerande stt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen och visar d p komplexa samband mellan uttryck, innehll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d vlutvecklade och vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehll och funktion p ett vlutvecklat stt med god anvndning av mnesspecifika begrepp.


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

rs

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get E

och

till

ver

vga

nde

del f

r

C

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get C

och

till

ver

vga

nde

del f

r

A

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

fram

stl

la n

gra

ol

ika

type

r av

ber

tta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

uni

cera

r er

fare

nhet

er,

sikt

er o

ch

uppl

evel

ser

med

ett

vl

utve

ckla

t bi

ldsp

rk

och

vl g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

s

att b

udsk

apet

fr

amg

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vnd

a n

gra

olik

a te

knik

er,

verk

tyg

och

mat

eria

l p

ett v

l

fung

eran

de, v

arie

rat

och

idr

ikt

stt

fr

att s

kapa

olik

a ut

tryc

k.

Des

suto

m k

ombi

nera

r el

even

n

gra

olik

a bi

ldel

emen

t p

ett v

l

fung

eran

de s

tt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a eg

na id

er

inom

ng

ra o

lika

mne

som

r

den

geno

m a

tt

tera

nvn

da

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er

och

bear

beta

and

ra u

ppsl

ag o

ch

insp

irat

ions

mat

eria

l. U

nder

ar

bets

proc

esse

n fo

rmul

erar

och

v

ljer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amt

. Des

suto

m

kan

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

ge

vl

utve

ckla

de o

md

men

om

Ele

ven

kan

fram

stl

la n

gra

olik

a ty

per

av b

ert

tand

e oc

h in

form

ati

va b

ilder

som

kom

mun

icer

ar

erfa

renh

eter

, si

kter

och

upp

le

vels

er m

ed e

tt e

nkel

t bi

ldsp

rk

och

delv

is g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

s

att b

udsk

apet

fr

amg

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vnd

a n

gra

olik

a te

knik

er,

verk

tyg

och

mat

eria

l p

ett i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

st

t fr

att

sk

apa

olik

a ut

tryc

k. D

essu

tom

ko

mbi

nera

r el

even

ng

ra o

lika

bild

elem

ent p

et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

tt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t bid

ra t

ill a

tt u

tvec

kla

ide

r in

om n

gra

olik

a m

nes

omr

den

geno

m a

tt

tera

nvn

da

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er

och

bear

beta

and

ra u

ppsl

ag o

ch

insp

irat

ions

mat

eria

l. U

nder

ar

bets

proc

esse

n bi

drar

ele

ven

till

att

form

uler

a oc

h v

lja h

and

lings

alte

rnat

iv s

om le

der

fram

t.

Des

suto

m k

an e

leve

n pr

esen

tera

si

na b

ilder

med

vis

s an

pass

ning

ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ock

s g

e en

kla

omd

men

Ele

ven

kan

fram

stl

la n

gra

olik

a ty

per

av b

ert

tand

e oc

h in

form

ati

va b

ilder

som

kom

mun

icer

ar

erfa

renh

eter

, si

kter

och

upp

le

vels

er m

ed e

tt u

tvec

klat

bild

spr

k oc

h re

lati

vt v

l g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

s

att b

udsk

apet

fr

amg

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

v

nda

ngr

a ol

ika

tekn

iker

, ver

kty

g oc

h m

ater

ial p

et

t rel

ativ

t v

l fun

gera

nde

och

vari

erat

st

t f

r at

t ska

pa o

lika

uttr

yck.

Des

sut

om k

ombi

nera

r el

even

ng

ra

olik

a bi

ldel

emen

t p

ett r

elat

ivt

vl f

unge

rand

e s

tt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a de

lvis

egn

a id

er

inom

ng

ra o

lika

mne

som

rde

n ge

nom

att

te

ranv

nda

sa

mti

da e

ller

hist

oris

ka b

ilder

oc

h be

arbe

ta a

ndra

upp

slag

och

in

spir

atio

nsm

ater

ial.

Und

er

arbe

tspr

oces

sen

form

uler

ar o

ch

vlje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

so

m m

ed n

gon

bea

rbet

ning

le

der

fram

t. D

essu

tom

kan

el

even

pre

sent

era

sina

bild

er m

ed

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n

BL BILD


BILD

Bet

yget

D in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get E

och

till

ver

vga

nde

del f

r

C

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get C

och

till

ver

vga

nde

del f

r

A

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

rs

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ocks

ge

utv

eckl

ade

omd

men

om

arb

etsp

roce

ssen

och

kva

lite

ten

i bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

fra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

vl

und

erby

ggda

res

one

man

g om

utt

ryck

, inn

ehl

l och

fu

nkti

on i

bild

er fr

n o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r oc

h g

r ko

pplin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

bil

der

och

fre

teel

ser

i om

vrl

den.

arbe

tspr

oces

sen

och

kval

itet

en i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

fra

utv

eckl

ade

och

vl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ut

tryc

k, in

neh

ll oc

h fu

nkti

on i

bild

er fr

n o

lika

tide

r oc

h ku

ltu

rer

och

gr

kopp

linga

r ti

ll eg

na

erfa

renh

eter

, and

ra b

ilder

och

f

rete

else

r i o

mv

rlde

n.

om a

rbet

spro

cess

en o

ch k

valit

ete

n i b

ildar

bete

t.

Ele

ven

kan

fra

enk

la o

ch t

ill

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g om

utt

ryck

, inn

ehl

l och

fu

nkti

on i

bild

er fr

n o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r oc

h g

r ko

pplin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

bil

der

och

fre

teel

ser

i om

vrl

den.

BL


BILD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

rs

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

fram

stl

la o

lika

type

r av

ber

tta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er,

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

enk

elt

bild

spr

k oc

h de

lvis

gen

omar

beta

de u

ttry

cks

form

er s

at

t bud

skap

et fr

amg

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vnd

a ol

ika

tekn

iker

, ver

ktyg

och

mat

eri

al p

et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de

stt

och

pr

var

d h

ur d

essa

kan

ko

mbi

nera

s f

r at

t ska

pa o

lika

uttr

yck.

Des

suto

m k

ombi

nera

r el

even

form

er, f

rge

r oc

h bi

ld

kom

posi

tion

er p

et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

tt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t bid

ra t

ill a

tt u

tvec

kla

ide

r in

om o

lika

mne

som

rde

n ge

no

m a

tt

tera

nvn

da s

amti

da e

lle

r hi

stor

iska

bild

er o

ch b

earb

eta

andr

a up

psla

g oc

h in

spir

atio

ns

mat

eria

l. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

bi

drar

ele

ven

till

att

form

uler

a oc

h v

lja h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amt

. Des

suto

m

kan

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

Ele

ven

kan

fram

stl

la o

lika

type

r av

ber

tta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er,

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

vl

utve

ckla

t bi

ldsp

rk

och

vl g

enom

arbe

tade

utt

ryck

sfo

rmer

s

att b

udsk

apet

fram

gr.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anv

nda

olik

a te

knik

er, v

erkt

yg o

ch m

ate

rial

p

ett v

l fu

nger

ande

, var

ie

rat

och

idr

ikt

stt

och

pr

var

och

ompr

var

d

syst

emat

iskt

hu

r de

ssa

kan

kom

bine

ras

fr

att

skap

a ol

ika

uttr

yck.

Des

suto

m

kom

bine

rar

elev

en fo

rmer

, fr

ger

och

bild

kom

posi

tion

er p

et

t vl

fu

nger

ande

st

t.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a eg

na id

er

inom

ol

ika

mne

som

rde

n ge

nom

at

t te

ranv

nda

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er o

ch b

earb

eta

andr

a up

psla

g oc

h in

spir

atio

ns

mat

eria

l. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

fo

rmul

erar

och

vl

jer

elev

en

hand

lings

alte

rnat

iv s

om le

der

fram

t. D

essu

tom

kan

ele

ven

pres

ente

ra s

ina

bild

er m

ed g

od

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

och

sam

Ele

ven

kan

fram

stl

la o

lika

type

r av

ber

tta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er,

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

utv

eckl

at b

ildsp

rk

och

rela

tivt

vl

gen

omar

beta

de u

ttr

ycks

form

er s

at

t bud

skap

et

fram

gr.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anv

nda

olik

a te

knik

er, v

erkt

yg

och

mat

eria

l p

ett r

elat

ivt

vl

fung

eran

de o

ch v

arie

rat

stt

och

pr

var

och

om

prv

ar d

hu

r de

ssa

kan

kom

bine

ras

fr

att

skap

a ol

ika

uttr

yck.

Des

suto

m

kom

bine

rar

elev

en fo

rmer

, fr

ger

och

bild

kom

posi

tion

er p

et

t re

lati

vt v

l fu

nger

ande

st

t.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a de

lvis

egn

a id

er

inom

olik

a m

neso

m

rde

n ge

nom

att

te

ranv

nda

sa

mti

da e

ller

hist

oris

ka b

ilder

oc

h be

arbe

ta a

ndra

upp

slag

och

in

spir

atio

nsm

ater

ial.

Und

er

arbe

tspr

oces

sen

form

uler

ar o

ch

vlje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

so

m e

fter

ng

on b

earb

etni

ng

lede

r fr

amt

. Des

suto

m k

an

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

med

Bet

yget

D in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get E

och

till

ver

vga

nde

del f

r

C

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get C

och

till

ver

vga

nde

del f

r

A

r up

pfyl

lda.

BL


BILD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

rs

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

ge

enk

la o

md

men

om

ar

bets

proc

esse

n oc

h vi

sar

d p

en

kla

sam

band

mel

lan

uttr

yck,

in

neh

ll, fu

nkti

on o

ch k

valit

et i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

tolk

a s

vl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

fr

d e

nkla

och

till

vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

med

kop

plin

gar

till

egna

er

fare

nhet

er, a

ndra

ver

k oc

h f

re

teel

ser

i om

vrl

den.

Des

suto

m

besk

rive

r el

even

bild

erna

s oc

h ve

rken

s ut

tryc

k, in

neh

ll oc

h fu

nkti

on p

et

t enk

elt

stt

med

vi

ss a

nvn

dnin

g av

m

ness

peci

fik

a be

grep

p.

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n oc

ks

ge u

tvec

klad

e om

dm

en

om a

rbet

spro

cess

en o

ch v

isar

d

p

frh

lla

ndev

is k

ompl

exa

sam

band

mel

lan

uttr

yck,

inne

h

ll, fu

nkti

on o

ch k

valit

et i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

tolk

a s

vl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

fr

d u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

l u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

med

kop

plin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

verk

och

f

rete

else

r i o

mv

rlde

n. D

ess

utom

bes

kriv

er e

leve

n bi

lder

nas

och

verk

ens

uttr

yck,

inne

hll

och

funk

tion

p

ett u

tvec

klat

st

t m

ed r

elat

ivt

god

anv

ndni

ng a

v m

ness

peci

fika

begr

epp.

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

ge

v

lutv

eckl

ade

omd

men

om

ar

bets

proc

esse

n oc

h vi

sar

d p

ko

mpl

exa

sam

band

mel

lan

ut

tryc

k, in

neh

ll, fu

nkti

on o

ch

kval

itet

i bi

ldar

bete

t.

Ele

ven

kan

tolk

a s

vl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

fr

d v

lut

veck

lade

oc

h v

l und

erby

ggda

res

one

man

g m

ed k

oppl

inga

r ti

ll eg

na

erfa

renh

eter

, and

ra v

erk

och

fre

te

else

r i o

mv

rlde

n. D

essu

tom

be

skri

ver

elev

en b

ilder

nas

och

verk

ens

uttr

yck,

inne

hll

och

funk

tion

p

ett v

lut

veck

lat

stt

m

ed g

od a

nvn

dnin

g av

m

nes

spec

ifika

beg

repp

.

Bet

yget

D in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get E

och

till

ver

vga

nde

del f

r

C

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

neb

r

att k

unsk

apsk

rave

n

fr

bety

get C

och

till

ver

vga

nde

del f

r

A

r up

pfyl

lda.

BL


EN

ENGELSKA

3.2 ENGELSKASprk r mnniskans frmsta redskap fr att tnka, kommunicera och lra. Att ha kunskaper i flera sprk kan ge nya perspektiv p omvrlden, kade mjligheter till kontakter och strre frstelse fr olika stt att leva. Engelska sprket omger oss i vardagen och anvnds inom s skilda omrden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska kar drfr individens mjligheter att ing i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.

SyfteUndervisningen i mnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska sprket och kunskaper om omrden och sammanhang dr engelska anvnds samt tilltro till sin frmga att anvnda sprket i olika situationer och fr skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ frmga. Denna frmga innebr att frst talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt sprk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa frmgan ingr ven sprklig skerhet och att kunna anvnda olika strategier fr att stdja kommunikationen och lsa problem nr sprkkunskaperna inte rcker till.

I mtet med talat sprk och texter ska eleverna ges mjlighet att utveckla frmgan att stta innehllet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska ven ge eleverna mjligheter att utveckla kunskaper om och frstelse fr olika livsvillkor samt sociala och kulturella freteelser i omrden och i sammanhang dr engelska anvnds.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att ska, vrdera, vlja och tillgna sig innehllet i talat sprk och texter frn olika kllor. De ska ocks ges frutsttningar att kunna anvnda olika hjlpmedel fr lrande, frstelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr sprk och kulturer och frmedla nyttan av sprkkunskaper.

Genom undervisningen i mnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges frutsttningar att utveckla sin frmga att

frst och tolka innehllet i talad engelska och i olika slags texter,

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

anvnda sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdda,

anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

reflektera ver livsvillkor, samhllsfrgor och kulturella freteelser i olika sammanhang och delar av vrlden dr engelska anvnds.


EN

ENGELSKA

Centralt innehll

I rskurs 13

Kommunikationens innehll mnesomrden som r vlbekanta fr eleverna.

Intressen, personer och platser.

Vardagsliv och levnadsstt i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.

Lyssna och lsa reception Tydligt talad engelska och texter frn olika medier.

Enkla instruktioner och beskrivningar.

Olika former av enkla samtal och dialoger.

Filmer och dramatiserade berttelser fr barn.

Snger, ramsor, dikter och sagor.

Ord och fraser i nrmiljn, till exempel p skyltar, i reklam och andra enkla texter.

Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Enkla presentationer.

Enkla beskrivningar och meddelanden.

Snger, ramsor och dramatiseringar.

I rskurs 46

Kommunikationens innehll mnesomrden som r vlbekanta fr eleverna.

Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, hndelser och aktiviteter.

sikter, knslor och erfarenheter.

Vardagsliv, levnadsstt och sociala relationer i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.

Lyssna och lsa reception Tydligt talad engelska och texter frn olika medier.

Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Filmer och dramatiserade berttelser fr barn och unga.

Snger, sagor och dikter.


EN

ENGELSKA

Strategier fr att uppfatta betydelsebrande ord och sammanhang i talat sprk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form och innehll.

Olika stt att ska och vlja texter och talat sprk p engelska frn internet och andra medier.

Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta sprkliga uttryck i det sprk som eleverna mter.

Hur ord och fasta sprkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, anvnds i texter och talat sprk i olika situationer.

Hur olika formuleringar anvnds fr att inleda och avsluta olika typer av fram stllningar och samtal.

Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar i

sammanhngande tal och skrift.

Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till, till exempel omformuleringar.

Sprkliga strategier fr att delta i och bidra till samtal, till exempel frgor och bekrftande fraser och uttryck.

Sprkliga freteelser fr att frtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta sprkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

I rskurs 79

Kommunikationens innehll Aktuella och fr eleverna vlbekanta mnesomrden.

Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, hndelsefrlopp samt relationer och etiska frgor.

sikter, erfarenheter, knslor och framtidsplaner.

Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.


EN

ENGELSKA

Lyssna och lsa reception Talad engelska och texter frn olika medier.

Talad engelska med viss regional och social frgning.

Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framstllningar.

Sknlitteratur och annan fiktion ven i talad, dramatiserad och filmatiserad form.

Snger och dikter.

Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.

Strategier fr att uppfatta detaljer och sammanhang i talat sprk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form, innehll och syfte.

Olika stt att ska, vlja och vrdera texter och talat sprk p engelska frn internet och andra medier.

Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvrden samt fasta sprkliga uttryck i det sprk eleverna mter.

Hur texter och talat sprk kan varieras fr olika syften och sammanhang.

Hur sammanbindande ord och andra uttryck anvnds fr att skapa struktur och sprkligt sammanhngande helheter.

Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Olika stt att bearbeta egna framstllningar fr att variera, tydliggra, precisera och

anpassa dem efter deras syften.

Muntliga och skriftliga berttelser, beskrivningar och instruktioner.

Samtal och diskussioner samt argumentation.

Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till, till exempel omformuleringar, frgor och frklaringar.

Sprkliga strategier fr att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekrftelse, stlla fljdfrgor, ta initiativ till nya frgestllningar och mnesomrden samt fr att avsluta samtalet.

Sprkliga freteelser fr att frtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta sprkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.


EN

ENGELSKA

Kunskapskrav


Eleven kan frst det mest vsentliga av innehllet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehllet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt med viss relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta, och gra enstaka enkla frbttringar av, egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi som lser problem i och frbttrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehll och detaljer samt ven genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngra olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.


EN

ENGELSKA

Eleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan frst helheten och uppfatta vsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att versiktligt redogra fr och kommentera innehllet och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av flera olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.

Eleven kommenterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.


Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att versiktligt redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt med viss relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.


EN

ENGELSKA

I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mn lser problem i och frbttrar interaktionen.

Eleven diskuterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta vsentliga detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att vlgrundat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samt genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhngande. Eleven formulerar sig ven med visst flyt och i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av fungerande strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen.

Eleven diskuterar utfrligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra vlutvecklade jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper.




EN

ENGELSKA


Eleven kan frst svl helhet som detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att vlgrundat och nyanserat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhngande. Eleven formulerar sig ven med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av vl fungerande strategier som lser problem

Documents

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och ...sarasbildsida.weebly.com/uploads/2/4/3/1/243179/lgr11.pdf · 3.2 Engelska ... 3.10 Fysik ... Skolan har i uppdrag att överföra